Människor kring Gnistahögen Begravningar från vendeltid, vikingatid och tidig medeltid Andreas Hennius, Emma Sjöling & Sofia Prata Bilaga 7 Vedartsanalys Erik Danielsson, VEDLAB upplandsmuseets rapporter 2016:02 SAU rapport 2016:10
Bilagans omslag: Vedartsanalys med mikroskop. Foto: Erik Danielsson, VEDLAB. 2 UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10
VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1434 2014-04-09 Vedartsanalyser på material från Uppland, Danmark sn Raä 62:1 Gnista SU Uppdragsgivare: Andreas Hennius/Upplandsmuseet Arbetet omfattar sex kol- och sex vedprov från ett undersökt gravfält. Kolproverna kommer från gravbål och vedproverna från kistor. Kolproverna innehåller kol från al, asp, björk, ek, en, salix och tall. I provet från brandlagret, L 4117 finns också något som skulle kunna vara förkolnad fräken. Det verkar som man har blandat ganska friskt av olika trädslag med olika bränsleegenskaper vid gravbålen. De stora kolbitarna av tall som förekommer i provet PK8084 bär spår från gnagande insekter vilket tyder på att veden/stockarna har varit döda minst några år innan de använts till bränsle i gravbålet. Proverna från kistorna är alla från tall. Från de små, smuliga fragmenten är det svårt att göra någon bedömning av om de kommer från bearbetade plankor eller stockar. Det enda som går att se är att de alla kommer från relativt långsamväxt virke, med täta årsringar. I provet PK 20618 är det tex. 12 årsringar på 4 mm ved. Långsam tillväxt hos tall brukar komma när träden uppnår mogen ålder, dvs. ca 200 år. Utifrån det kan man tänka att kistorna har tillverkats av ganska grova stockar som därmed bör ha varit bearbetade till lite tunnare plank eller brädor. Provet PK 20621 har legat intill ett järnföremål vilket gett utfällningar av järnsalter i veden. Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10 3
Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp L4117 20626 Brandlager, storhög Provmängd Analyserad mängd Trädslag 1,1g 0,7g 32bitar Al 8 bitar Björk 1 bit Ek 4 bitar En 1 bit Tall 18 bitar Utplockat för 14 C-dat. AF6303 8084 Grav 161,1g 38,8g 60 bitar Björk 8 bitar Gran 3 bitar Salix 1 bit Tall 48 bitar Salix 133mg AN2770 20612 Brandgrav 1,7g 1,6g 15 bitar Al 1 bit Al 80mg Björk 4 bitar Ek 3 bitar Tall 7 bitar AN2529 20615 Brandgrav 1,8g 0,4g 8 bitar Asp 1 bit Asp 69mg Ek 1 bit Tall 6 bitar AL4809 20629 Brandgrav 0,3g 0,1g 7 bitar Al 1 bit Al 15mg Björk 2 bitar Ek 1 bit Bark 3 bitar AL1623 4343 Brandgrav 2,5g 0,2g 14 bitar Tall 14 bitar Tall 36mg AN5467 6331 Grav kistlock 7,4g >0,1g 1 bit Tall 1 bit - AN1976 7797 Grav kistvägg 11,8g 0,2g 1 bit Tall 1 bit - AC1719 1737 Grav kista 17,8g 0,1g 1 bit Tall 1 bit - AN6896 7044 Grav kista 3,4g 0,5g 1 bit Tall 1 bit - AF1281 20621 Grav kista 3,0g 3,0g 1 bit Tall 1 bit - AN1353 20618 Grav kista 6,8g 0,3g 1 bit Tall 1 bit - Övrigt Fräken? 4 UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10
De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt Al Gråal Klibbal Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa 120 år Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Asp Björk Glasbjörk Vårtbjörk Ek En Populus tremula Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Quercus robur Juniperus communis 120 år Inte så kräsen vad gäller jordmån 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. 500-1000 år 2000 år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. Anspråkslös, gärna soliga växtplatser Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar. Tål beskuggning bra och konkurrerar därför lätt ut andra arter Salix Stort släkte med sälgar, pilar och viden Tall Salix sp. 60 år Varierande anspråk vad gäller jordmån. De flesta arter är dock ljusälskande Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Lätt och porös ved. Lätt att klyva. Tålig mot röta. Stängselstolpar, båtar takspån Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Veden seg och motståndskraftig mot röta. Stängselstolpar, kärl Lätt och lös men ganska seg ved. Ofta rakvuxen. Ganska motståndskraftig mot röta. Stolpar golvbrädor störar lieskaft, korgar Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke. Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning För lövtäckt och barkbröd. Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Den aromatiska veden har använts till rökning av kött och fisk. Den höga åldern uppnås bara i undantagsfall. Bark till taktäckning. Granbarr till kreatursfoder Barken har använts till garvning. Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. UPPLANDSMUSEETS RAPPORTER 2016:02 SAU RAPPORT 2016:10 5