Sala GC-väg. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte. Silvergruvan 1:48, 1:50, Sala stad, Sala, Västmanland, Västmanlands län

Transkript

1 Sala GC-väg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte Silvergruvan 1:48, 1:50, Sala stad, Sala, Västmanland, Västmanlands län SAU rapport 2016:26 Ulf Celin

2

3 Sala GC-väg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte Silvergruvan 1:48, 1:50, Sala stad, Sala, Västmanland, Västmanlands län SAU rapport 2016:26 Ulf Celin

4 SAU rapporter 2016:26 ISSN SAU 2016 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, Uppsala TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: , SAU:s projektbeteckning: 2196 Uppdragsgivare: Vägverket Belägenhet LANDSKAP: Västmanland LÄN: Västmanland KOMMUN: Sala SOCKEN: Sala stad FASTIGHET: Silvergruvan 1:48, 1:50 FORNLÄMNING: FASTIGHETSKARTBLAD: 66F4i SÖ KOORDINATER: X , Y HÖJD: m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Arkeologisk förundersökning DATUM I FÄLT: UNDERSÖKT YTA: 460 m 2 KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99TM HÖJDSYSTEM: RH 2000 INMÄTNINGSSYSTEM: GPS-RTK Personal: Ulf Celin Fynd förvaras: Inga fynd Arkivmaterial: På SAU i väntan på fyndfördelning Omslagsbild: Infartsskylt till Sala silvergruva. Foto Ulf Celin Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 Digitala planer: Ulf Celin Lektör: Fredrik Andersson Layout: ord & form, Gudbrand Klæstad Tryck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala

5 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Tidigare undersökningar 6 Undersökningen 7 Metod och genomförande 7 Undersökningsresultat 8 Objekt 1, sammansatt lämning 9 A224 9 A231 9 Fynd 9 Analyser 9 Slutsats och utvärdering 11 Objekttabell 11 Referenser 12 Bilagor Schakttabell Anläggningstabell Vedartsanalys C-resultat 17

6 Sammanfattning Under två dagar i början på juni 2016 genomförde Societas Archaeologica Upsaliensis (hädanefter SAU) en arkeologisk förundersökning inom fastigheterna Silvergruvan 1:48 och 1:50 Sala kommun, Västmanlands län (figur 1). Förundersökningen bestod av en sökschaktning med maskin. Sammanlagt grävdes ett sammanhållet schakt på 460 m 2 längs med Västeråsledens västra sida och längs med avfarten in mot Drottning Christinas väg (figur 2). Under arbetet framkom två fornlämningar i form av två härdar (Objekt 1). Avståndet mellan dessa uppgick till ca 10 m. Härdarna uppfattas tillhöra samma fornlämning. En av härdarna är daterad till övergången förromersk järnålder äldre romersk järnålder. 75 f.d. kalkbrott GrÂss- Viksberg mossen Bjˆrklunda Filpustorp 69 Strˆ msdal Lennartsk rr Nybacka Hartorpet Solvik Travtr.b. Norrbacka R vtorpet Rosenlund Druvelund Sjˆbo LÂngforsen 65 Banelund Odinslund Kornmanstorp 55 Smedstorpet 62 LÂngm Nydal Videbo Berga Bebyggelsel mningar Pr stgârden Gudmundstorp Ringsvede Stenind. Nystrand Edsberga St.Ensta 56 Stensbo To n arkar ngen Kattelbo ng Gruvdammsrundan Hyttskogen Ekeby ng Ekeby mosse Sandviken Skuggan MÂns-Ols Salberga Dalhem Str Mamre Sala 60 Norrberg Sveaborg Hyttan S Karlsn FÂgelsÂn Vallby Kottebo Sˆ rbo 70 Annedal Johannisb ck Kolarhagen Mellandammen Gravhagen Kungs ngen Fridhem Norrby Sˆ rby 54 n org 55 Lerb cken 256 Viss ngen LillÂn Tullsta Stampers 70 Bjˆrkbacken Gˆ ksbo Mergˆlen Finntorpet Kilv gen Trefoten Sala gruva 63 Evelund Gruvbyn NygÂrden Glasgruvan Stentomten Ulricelund Hammarby lboms Frebergs Sigg ngen Marielund Salaborg ƒngshˆ jden Hammarhagen Norr Kivsta Sˆ r Kivsta 54 ƒngshagen Is trab cken Flygf lt N Kumlaby SagÂn H ttsk r FIGUR 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/ Skala 1: ja S Kum 50 4 SAU RAPPORT 2016:26

7 Inledning Under perioden genomförde SAU en arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte efter beslut av länsstyrelsen i Västmanlands län (Lst dnr ) rörande fastigheterna Silvergruvan 1:48 och 1:50. Bakgrunden till den arkeologiska förundersökningen var att Trafikverket planerar att bygga en gång- och cykelväg inom de berörda fastigheterna. Då man vid arkeologiska undersökningar under 2004, 2008 och 2009 påträffat gravar och murrester direkt norr om nuvarande undersökningsyta (Sala stad 51:1) bedömde Länsstyrelsen att oregistrerade fornlämningar kunde finnas inom undersökningsområdet. j Sala stad 73:1 Sala stad 26:1 Sala stad 25:1 Sala stad 71:2 Sala stad 71:1 Sala stad 51:1 Sala stad 89:1 Sala stad 22:1 Sala stad 215:1 Sala stad 20:1 Sala stad 21:1 Sala stad 15:1 Sala stad 18:1 Sala stad 18:1 Sala stad 15: m FIGUR 2. Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat i blått. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/ Skala 1: SAU RAPPORT 2016:26 5

8 Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Förundersökningsområdet omfattade en äldre, ej idag brukad, åkermark direkt söder om trevägskorsningens infart till Sala silvergruva (figur 2). Direkt norr om UO ligger fornlämning Sala stad 51:1 som omfattar den delundersökta Sala gruvkyrkogård. De angränsande registrerade fornlämningarna på den västra sidan av Västeråsleden består huvud sakligen av gruvrelaterade fornlämningar så som Sala stad 17:1 och 18:1 (Gruvområde), 21:1 (Gruvhål) och 71:1-2 (Hyttlämning och slaggvarp). Här ligger även 15:4 som omfattar delar av Sala gruvbys stadslager. På den östra sidan av samma väg ligger 15:2-3 (Sala gruvbys stadslager) och 89:1 omfattande bytomten Boängen. Tidigare undersökningar Flera inventeringar har genomförts av Sala gruvby (se Bäckström & Sundström 2012 och där anförda arbeten). Sala gruvkyrkogård har undersökts vid ett flertal tillfällen och däribland genom en förundersökning 2004 som efterföljdes av forskningsgrävningar 2008, 2009 samt 2011 (Bäckström & Sundström 2012:9ff). 6 SAU RAPPORT 2016:26

9 Undersökningen Metod och genomförande Fältarbetet genomfördes med hjälp av en 14-tons grävmaskin med ca 1,60 m bred planskopa. Ett sammanhållet schakt med en total längd på 140 m och en bredd på ca 3,20 m (totalt 460 m 2 ) öppnades upp inom sträckningen för den planerade gång- och cykelvägen (figur 3 och 4). Schakt, diken, anläggningar och prover mättes kontinuerligt in med GPS/RTK. Omgivningarna och enskilda objekt (lämningar) fotodokumenterades. Efter fältarbetet och dokumentationen återfylldes schaktet. FIGUR 3. Schaktning pågår längs Västeråsleden. Från söder. Fotograf: Ulf Celin. SAU RAPPORT 2016:26 7

10 Undersökningsresultat Djupet på den bortschaktade matjorden varierade mellan 0,3 och 0,4 m med ett huvudsakligt djup på 0,35 m. I övergången mellan matjord och underlag framkom spår efter täckdiken samt nedgrävningar i form av elinstallationer för belysning av Sala silvergruvas skyltar och dekorationer. Täckdikena låg placerade med jämna mellanrum över ytan, medan nedgrävningarna för elinstallationer endast påträffades i den norra delen av UO. Längst i söder framkom ett ca 0,3 m tjockt lager av gruvslagg. Slaggen har sannolikt fungerat som bärlager för en mindre markväg som idag inte längre utnyttjas. Markvägen är synlig på ett historiskt flygfoto daterat inte närmare avgränsat än till mellan (Eniros karttjänst Historiska flygfoton ). Inom det 140 m långa schaktet noterades att det i matjorden helt saknades inslag av skärvig eller skörbränd sten. Inte heller fanns det några synliga spår efter träkol eller bränd lera. Däremot framkom det två härdrester (Objekt 1) inom ett område på ca 10 m 2 (figur 4). j A231 A224 Teckenförklaring Undersökningsområde Härd m Markväg Stenfundament FIGUR 4. Undersökningsområdet/schakt med härdar, markvägen längst i söder och ett terränghinder i form av ett stenfundament i norr. Med fastighetskartan som bakgrund. Skala 1: SAU RAPPORT 2016:26

11 Objekt 1, sammansatt lämning Objekt 1, Sammansatt lämning bestående av boplatslämningar. Objektet består av två härdrester som var mycket överensstämmande i form och innehåll. A224 Anläggningen (figur 5) framträdde genom svagt träkolsinnehåll i övergången mot underlaget och har utifrån träkolets utbredning bedömts ha ett diametermått på 0,42 m. Härden uppfattades som kraftigt skadad av sentida plöjning. Det fanns endast spridda träkolsrester bevarade från anläggningens botten. Det fanns ingen nedgrävning bevarad och sot, bränd lera och sten saknades helt. FIGUR 5. A 224. Från norr. Fotograf: Ulf Celin. A231 Precis som A224 fanns det endast träkolsrester kvar av anläggning A231 (figur 6). Dock hade anläggningen en tydlig yttre begränsning av träkol som klargjorde anläggningens yttre mått till 0,44 m. Trots att flera av de element som brukar knytas till härdar (så som skörbränd/skärvig sten, bränd lera och någon form av nedgrävning) helt saknades i båda, fanns det så pass mycket träkol bevarat i koncentrationer, för att det klart skulle framgå att anläggningarna borde definieras som härdar. Fynd Inga fynd påträffades. Analyser I de båda härdarna framkom rester av träkol. Träkol i A231 har vedartsbestämts till gran och har 14 C-daterats till övergången mellan förromersk- och äldre romersk järnålder (Bilaga 3 och 4). Då gran kan ha en egenålder upp till ca 350 år bör dateringen mer ses som ett riktmärke än en absolut datering. Däremot syns det rimligt att aktiviteterna bör knytas till äldre järnålder. SAU RAPPORT 2016:26 9

12 FIGUR 6. A 231. Från norr. Fotograf: Ulf Celin. 10 SAU RAPPORT 2016:26

13 Slutsats och utvärdering Målet med förundersökningen var klargöra följande: Fornlämningens utbredning och omfattning inom arbetsområdet Fornlämningens karaktär, sammansättning och komplexitet Förekomst av anläggningar utbredning, bedömning av typer och antal Förekomst av kulturlager utbredning, tjocklek och innehåll Bedömning av fyndförekomst mängd, bevarandegrad och karaktär Preliminär datering Preliminär tolkning av fornlämningen Bedömning av fornlämningens bevarandegrad Bedömning av fornlämningens kunskapsvärde Resultaten visade på att det inom det upptagna schaktet framkom rester efter två härdar väl samlade i schaktets södra del. Dessa har bedömts tillhöra boplatslämningar. Härdarna är kraftigt skadade av sentida jordbruksodling (plöjning). En av härdarna har daterats till övergången mellan förromersk järnålder och äldre romersk järnålder och det är rimligt att anta att de båda härdarna är samtida. Det bör inte uteslutas att ytterligare boplatsaktiviteter kan finnas bevarade inom åkermarken väster och nordväst om härdarna. Inga fynd framkom i anläggningar eller i samband med schaktning. Den bortschaktade matjorden saknade helt inslag av träkol, bränd lera och skärvig- och skörbränd, sten vilket antingen stöder teorin att härdarna är inslag av solitära och fristående aktiviteter eller att schaktningen genomförts i en boplats ytterkant. Objekttabell Obj nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Osäker position Osäker utbredning 1 Boplats I åkermark framkom två härdar Fornlämning Nej Ja SAU RAPPORT 2016:26 11

14 Referenser Bäckström, Y. & Sundström A., Sala gruvkyrkogård. Innanför och utanför vid Sala silvergruva. Etapp 3. Forskningsgrävning. SAU rapport 2012:14. Danielsson, E., Vedartsanalyser på material från Västmanland, Sala silvergruva, Sala GC-väg Vedlab rapport Digitala källor: Eniro: Historiska flygfoton 12 SAU RAPPORT 2016:26

15 Bilagor 1. Schakttabell Schaktnr Längd (m) Bredd (m) Area (m 2 ) Djup (m) Jordkaraktär Fornlämning , ,35 Brunorange lera i norr, Brunorange siltig lera i söder Ja SAU RAPPORT 2016:26 13

16 2. Anläggningstabell Anl nr Typ Undersökt Notering Diameter Objekt 224 Härd Provtagen Rest av härd 0, Härd Provtagen Rest av härd 0, SAU RAPPORT 2016:26

17 3. Vedartsanalys VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1644 Vedartsanalyser på material från Västmanland, Sala silvergruva, Sala GC-väg Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/ GLAVA E-post: SAU RAPPORT 2016:26 15

18 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Västmanland, Sala silvergruva, Sala GC-väg Uppdragsgivare: Ulf Celin/SAU Arbetet omfattar ett kolprov från en förundersökning av boplatslämningar intill Sala silvergruva. Provet kommer från en härd och innehåller kol från gran. Gran kan ge hög egenålder vid datering. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C-dat. Övrigt Härd 2,0 g 0,5 g 6 bitar Gran 52 mg Gran 52 mg Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar. Tål beskuggning bra och konkurrerar därför lätt ut andra arter Lätt och lös men ganska seg ved. Ofta rakvuxen. Ganska motståndskraftig mot röta. Stolpar golvbrädor störar lieskaft, korgar Bark till taktäckning. Granbarr till kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 16 SAU RAPPORT 2016:26

19 4. 14 C-resultat SAU RAPPORT 2016:26 17

20 18 SAU RAPPORT 2016:26

21

22