Arkeologisk förundersökning. Tega Prästgård 1:1. Ytterby socken Kungälvs kommun

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning Tega Prästgård 1:1 Ytterby socken Kungälvs kommun Rapport 2005:16 Håkan Petersson

2 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Syfte Landskapsbild Naturlandskap och geologi Kulturlandskap och fornlämningsmiljö Den arkeologiska förundersökningen Speciella omständigheter Metod och genomförande Schakt och lagerföljder Resultat Det norra boplatsområdet Det södra boplatsområdet Kulturhistorisk bedömning Referenser Tryckta källor Tekniska och administrativa uppgifter Bilagor Bilaga 1. Schaktplan med föreslagna slutundersökningsområden (UN) inlagda Bilaga 2. Plan över det norra boplatsområdet Bilaga 3. Plan över det södra boplatsområdet och gravmiljön Bilaga 4. Fyndlista och anläggningstabell Bilaga 5. Vedartsanalys, utdrag ur Vedlabs rapport nr 0502 Figurförteckning Figur 1. Utsnitt ur digital fastighetskarta, Kungälvs kommun. Skala 1: Figur 2. Foto över Nordre älv sett från undersökningsområdets sydöstra del Figur 3. Fornlämningsbild kring Tega Prästgård 1:1. Skala 1:

3 Kode KUNGÄLV Tega Prästgård 1:1 Bohus Hisingen Figur 1. Utsnitt ur digital fastighetskarta Ale, Göteborg och Kungälv kommun. Skala 1:

4 Sammanfattning Den 15 till den 17 november 2004 genomförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Tega Prästgård 1:1 i Ytterby socken, Kungälvs kommun. Förundersökningen utfördes med anledning av utarbetandet av ny detaljplan för området Tega Prästgård 1:1. Syftet var att avgränsa och bedöma arkeologisk potential av två nyupptäckta fornlämningar inom området, vilka framkommit vid en särskild arkeologisk utredning (Åberg, BM rapport 2004:37). Förutsatt att länsstyrelsen inte väljer att bevara fornlämningarna inom undersökningsområdena, anser Bohusläns museum att de nyupptäckta fornlämningarna (två boplatsområden samt en gravmiljö) bör slutundersökas innan en eventuell exploatering av området vidtas (se bilaga 1). Museet vill också uppmärksamma länsstyrelsen på att gravmiljön ligger så pass ytligt att det är vår bedömning att risken för skador och slitage av framtida aktiviteter på platsen är stor. Ett bevarande kräver sannolikt föranstaltningar som skyddar gravmiljön för framtiden. Graven/gravarna ligger ytligt direkt under gräset och kommer skadas av ett intensivt nyttjande av området, vilket sannolikt skulle bli fallet av en ytterligare bebyggelse på fastigheten. Därför menar museet att det utifrån kulturmiljövårdssynpunkt är och föredra att gravmiljön endast bevaras i ett sammanhang med det södra boplatsområdet och att särskilda föranstaltningar vidtas för att trygga kulturmiljön för framtiden (bilaga 3). Det bör också påpekas att fornlämningsområdet för boplatsaktiviteterna sannolikt också fortsätter ut i åkermarken väster om det nu aktuella detaljplaneområdet, varför frågan kan komma att aktualiseras vid eventuella ytterligare etapper av byggnation i framtiden. Kulturmiljön har också ett värde av att gravmiljön och boplatsaktiviteterna eventuellt kan vara samtida och utgöra en gemensam miljö från järnåldern. Bakgrund Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av att en arkeologisk utredning under april månad samma år hade identifierat fast fornlämning inom fastigheten Tega prästgård 1:1 i Ytterby socken, Kungälvs kommun, Bohuslän, Västra Götaland (figur 1 och bilaga 1). Undersökningarna föranleddes av kommunens fortsatta planer på bostadsbebyggelse i området och utfördes på uppdrag av Bokab vid Kungälvs kommun, enligt länsstyrelsens beslut dnr Ansvarig institution var Bohusläns museum och arbetet utfördes av Håkan Petersson projektledare och rapportansvarig assisterad av arkeolog Joakim Åberg. Syfte Förundersökningens syfte var att fastställa fornlämningsområdenas art, omfattning, anläggningsintensitet och kunskapsvärde. Undersökningarna skulle också skapa underlagsmaterial för beräkningen av kostnaden för ett eventuellt borttagande av fornlämningarna inom planeringsområdet. 4

5 Landskapsbild Figur 2. Utsikten från undersökningsområdet över Nordre älv, sett från undersökningsområdets sydöstra del. Naturlandskap och geologi Planområdet är beläget i Ytterby strax norr om Nordre älv, där älven gör en krök vid Kastellegården och gamla Kungahälla. Åt norr och väster finns ett bergigt parti genomskuret av en bred sänka som idag är platsen för västra Tega bebyggelse. Det här berörda området ligger på en avsats söder om bergsområdet innan marken sluttar ned mot den låglänta åkermarken och älven (figur 1-2). Undersökningsområdet är ca kvadratmeter och koncentreras till ett par mindre höjdområden med berg i dagen i nordväst och sydöst. Det utgörs av till större delen gräs- och slybeväxt mark. Det södra undersökningsområdet återfinns dels uppe på områdets sydöstra höjd med berg i dagen samt mellan denna och en mindre bergsknalle ca 25 meter norr där om. Det norra undersökningsområdet ligger direkt intill, söder och öster om, en bergsknalle i undersökningsområdets nordvästra hörn. Det mellanliggande området består av mer låglänta delar, som idag har karaktären av våtmark. Vid undersökningarna i november var dock också vissa delar av höjdområdet i nordväst att betrakta som våtmarksområde vilket också gällde under utredningen i april samma år. Det betyder emellertid inte att området också var våtmark under förhistorisk tid. Höjdnivåerna inom området varierar mellan m ö h. Markbeskaffenheten inom området utgörs av sandig något siltig matjord av varierad tjocklek, där den underliggande alven överlag består av gulbrun-ljusbrun sand. Inom vissa randzoner, särskilt i anslutning till våtmarkerna, övergår markbeskaffenheten vad gäller alven till mer grusig sand eller ren lera. 5

6 Kulturlandskap och fornlämningsmiljö Exploateringen av fastigheten Tega Prästgård utgör en utvidgning av villabebyggelsen i Tegaområdet. Den befintliga bebyggelsen finns främst i norr och i öster, medan markerna åt väster och söder överlag utgörs av betesmark respektive åkermark. Söder om planområdet ligger Mellangård, och omedelbart öster om var Tega gamla Prästgård tidigare placerad. Ytterby gamla kyrka ligger en knapp kilometer åt sydöst. Det förekommer inte några sedan tidigare kända fornlämningar inom det tidigare utredningsområde som gett upphov till förundersökningarna. Fornlämningsbilden i trakten kring Tega är trots det variationsrik. Förutom det stora gravfältet vid Smällen och Västra Porten (Ytterby 22) endast en dryg kilometer åt nordväst, finns flera gravar och gravfält registrerade på båda sidor om den dalgång som sträcker sig åt sydväst från Ytterby samhälle ut mot Tega och Nordre älv. Endast ett femtiotal meter norr om utredningsområdet undersöktes på 1970-talet två stensättningar (Ytterby 23) från yngre järnålder. I samband med dessa undersökningar framkom även rester från en tidigare boplats i form av härdar, lösfynd av flinta och keramik samt en hyddbotten. Det framkom även lämningar från senare verksamhet i form av ett gammalt åkersystem och stensträngar (Särlvik & Weiler 1975). Ytterligare fornlämningar finns i närområdet bestående av en oregelbunden stensättning (Ytterby 64), en rund stensättning (Ytterby 63), samt en fyndplats för flintavslag (Ytterby 119). N Ytterby 22:1 Ytterby 23:1-2 Ytterby 63:1 Ytterby 119:1 Ytterby 64:1 Figur 3. Fornlämningsbild intill nyupptäckta fornlämningar på Tega Prästgård, Skala 1: Nyupptäckt fornlämning Kända fornlämningar 6

7 Den arkeologiska förundersökningen Förundersökningen resulterade i två boplatsområden, en stensättning och ett skärvstensflak/grav? Den senare kan också utgöra resterna av ett brandbål (bilaga 1). Speciella omständigheter Undersökningsomständigheterna var bitvis besvärliga. Dels var området sankt varför vi i det norra området tvingades begränsa schaktdragningen till ett minimum, eftersom vi annars hade grävt sönder de kulturhistoriskt intressanta lämningar som fanns. Vatten rann in i schakten så fort de öppnades upp. Därtill var det kallt med rejäl nattfrost vilket i relation till den mängd vatten som fanns i marken gjorde att alla anläggningar formligen frös sönder över natten. Detta har bl.a. lett till att det norra områdets avgränsning uppskattas på topografiska iakttagelser i relation till hur det material vi fann fördelade sig. I det södra är situationen bättre även om anläggningarna också där frös samman till oigenkännlighet över natten. Metod och genomförande Områdena med nyupptäckta fornlämningar nedanför bergshöjden i sydöst avgränsades genom schaktdragning och registrering av framkomna anläggningar. På två ställen öppnades också en större yta upp för att iaktta anläggningsintensitet och såväl eventuell fyndförekomst som eventuell förekomst av kulturlager. Inga kulturlager har iakttagits. Emellertid kunde inte en tillfredställande del av det norra området öppnas upp på grund av omständigheterna nämnda ovan, varför föreliggandet av ett kulturlager inte kan uteslutas. Möjligheterna för ett sådant kulturförande lager bedöms dock som liten. Däremot påträffades något som tolkats till ett utkastlager i samma område. Den stenpackning som påträffades på förhöjningen med berg i dagen i undersökningsområdets sydöstra del, öppnades försiktigt upp med maskin och handschaktning. Samtliga schakt, provgropar och anläggningar mättes in med GPS. Viss fotodokumentation i digital form företogs. Enstaka fynd som ansågs vara särskilt angelägna för den antikvariska bedömningen tillvaratogs. Övriga återdeponerades. För schakt- respektive anläggningsinformation se beskrivning nedan samt fynd och anläggningslista i bilaga 4. Med begreppet nedgrävning avses icke snittade och undersökta anläggningar alternativt svårtydda möjliga stolphål. Schakt och lagerföljder Inom området grävdes 14 schakt med en sammanlagd längd av 189 löpmeter och 580 m 2 (se bilaga 1-3). Vid schaktgrävningen användes en larvgående maskin med en 1,30 meter bred planeringskopa. Samtliga schakt drogs mellan nivåerna m ö h. Jordmånen i matjordslagret var densamma över hela området, det vill säga humös brun siltig sand. Den underliggande alven varierade från grusig morän med knytnävsstora stenar och enstaka större stenar till grov gul till gulbrun sand och i det norra boplatsområdet även en del lera. Anläggningar påträffades i 10 av schakten. Resultat Resultatet av förundersökningen är att de två utpekade områdena från utredningen lämnar spår av boplatslämningar från sannolikt metalltid. De benämns i denna rapport som det södra respektive norra boplatsområdet. 7

8 Det norra boplatsområdet Schakt 167 Anläggningarna från det norra boplatsområdet påträffades i 4 schakt. I schakt 167 består de av härdar 1st, stolphål 5st, gropar 1st och rännor 1st och nedgrävning 7 st. Kolprov från härden sändes på analys och bestod av asp och rönn (se bilaga 5). Aspen har sänts till 14 C analys. Schakt 180 I schakt 180 påträffades 3 nedgrävningar och en ränna, vilka emellertid gav ett visst intryck av att vara moderna. Schaktet fylldes dock med vatten så en närmare undersökning kunde inte genomföras, men anläggningarna har i relation till övriga anläggningar och fynd i schakten 167, 185 och 194 betraktats som en del av en förhistorisk aktivitet på platsen (bilaga 2). Schakt 185 och 194 I schakten påträffades ett fuktigt svämaktigt kulturförande lager som av förundersökningen har tolkats som ett utkastlager. Bland fynden förekommer mestadels flinta men också en del keramik. Fuktigheten i området behöver dock inte ha något med förhistorien att göra utan kan ha bildats senare. Exempelvis vet man att vägbankar och dylikt likt den som finns direkt norr om området ändrar på vattenströmningarna i närområdet. Utkastlagret anses också ha ett samband med de anläggningsspår från boplatsaktivitet som påträffades direkt öster om lagret i schakt 167 (bilaga 2). Det södra boplatsområdet Det södra boplatsområdet är betydligt mer anläggningsintensivt där delar av anläggningarna indikerar att man vid en slutundersökning skulle kunna identifiera en form för byggnadskonstruktion i området. Det är anläggningarna i schakt som möjligtvis bildar två väggrännor med mellanliggande stolphålspar (bilaga 3). Schakt I schaktet påträffades 13 nedgrävningar och tre rännor varav två är parallellt sidställda med varandra. Dessvärre medgav inte vädret en snittning av anläggningarna, då fukt och frost gjorde att anläggningarna mer såg ut som istappar då de skulle snittas. Av erfarenhet kan dock minst två av anläggningarna mellan rännorna sägas utgöra mycket troliga och kraftiga stolphål. I undersökningsskeendet bedömdes det vara bättre att spara anläggningarna till eventuellt framtida undersökningar än att gräva dom under förundersökningen och riskera att de bara föll sönder. Nu under rapportskrivandet är dock författaren inte lika säker på att detta var rätt beslut, då det hade varit en fördel att verkligen iaktta stolphålens djup och tydlighet. Schakt 112 Anläggningarna bestod av stolphål 3st, nedgrävning 18st, ränna 1st och två större mörkfärgningar som tolkats som nedgrävningar. De snittade stolphålen hade ett djup av ca 0,2-0,4 meter och en diameter på ca 0,3-0,4 meter, med markanta och tydliga nedgrävningsspår. Schakt 142 och 162 Schakten visade sig vara i det närmaste fyndtomma. I schakt 142 framkom bara en mindre trolig anläggning som tolkats som en nedgrävning av diffust slag. I schakt 162 påträffades också en anläggning som först betraktades som recent men då fynd också påträffades i samband det mörkare lager som påträffades i schaktets sydöstra del, blir tolkningen av 8

9 densamma mer osäker. Direkt väster om schaktet slutar marken ner mot nu befintlig bebyggelse och från utredningen vet vi att inget av intresse påträffades i denna sluttning. Schakt 103 och 104, Stensättning och skärvstensflak Den stenpackning som påträffades på förhöjningen med berg i dagen i undersökningsområdets sydöstra del visade sig vara en oregelbunden stensättning. Ett tillhörande område på förhöjningens norra sluttning ner mot det södra boplatsområdet kan närmast betraktas som ett brand- och skärvstensflak. Det kan dock inte uteslutas att också denna anläggning är att betrakta som grav. Den mest troliga förklaringen är dock att det utgör resterna av själva brandbålet inför begravning uppe på höjden ca nio meter längre åt söder (bilaga 3). Stenpackningen på förhöjningen öppnades försiktigt upp med maskin och handschaktning. Vi började i packningens ytterområde, där större stenar påträffades i ett glest och oregelbundet mönster. Osäkerheten om vad stenarna var för något gjorde att vi först efter att ha rensat av hela stenpackningen, som ligger ytligt, kunde fastställa stenpackningen till en fornlämning. Via en samlad bedömning byggd på fynd av brända ben, sot, kol och fynd av flinta, keramik spritt mellan stenarna och en central tät lagd stenpackning, bildades mönstret av en skadad stensättning med ett relativt oskadat centrum. Bägge anläggningarna ligger extremt ytligt, direkt under torven. Stensättningen bedöms som enskiktad med ett centralt område med mestadels 0,1 meter stora och lagda stenar. Utanför detta centrala område är stenläggningen mer oregelbunden och består av större sten ca 0,2 till 0,5 meter i diameter. Oregelmässigheten ibland den yttre stenmängden beror sannolikt på tidigare skador på lämningen. Det är fullt möjligt, och också troligt, att det centrala området med den mindre och tätare lagda stenpackningen tidigare har varit täckt av större sten likt den som påträffades i gravens ytterområden. Det skulle göra gravens ursprungliga storlek större än den är idag och sannolikt också högre, alltså ge ett mer monumentalt inslag i utsikten från Nordre älv. Det finns egentligen ingenting som förhindrar att stensättningen en gång har varit en högliknande stensättning. Stensättningens omfattning har bedömts till 6 meter i diameter. I stenpackningen påträffades också kol från ett område i utkanten av stenpackningen, som ej har skickats på analys eftersom det inte behöver ha något med stenpackningen att göra. Ibland stenpackningen påträffades också brända ben. De var dock så fragmentariska att de inte kunde analyseras eller dateras. Skärvstensflaket som eventuellt utgör delar av en bålplats hade en mer oregelmässig utbredning och har uppskattats till 5x8 meter. Ibland stenarna påträffades sot, kol samt fynd av flinta och keramik. Kulturhistorisk bedömning Museet anser inte att boplatslämningarna har sådana kulturhistoriska värden att de nödvändigtvis behöver bevaras. Snarare skulle en exploatering av området ge ett tillskott till kunskapsackumulationen vad gäller förhistoriska boplatser i närområdet. Emellertid skulle en sammanhängande kulturmiljö bestående av bebyggelse och gravmiljöer splittras, speciellt om bara delar av fornlämningsområdet undersöktes. Vid ett eventuellt bevarande av gravmiljön skulle det också ur bevarandesynpunkt vara och föredra att det södra boplatsområdet bevarades som ett skyddsområde runt gravmiljön. Det skulle bidra till att minska trycket på bergsimpedimentet av olika fritidsaktiviteter och den ytligt belägna gravmiljön. Det är emellertid inte tillräckligt för att gravmiljön skall bevaras inför framtiden, då dylika grönområden mellan bebyggelse tenderar att utvecklas till aktivitetsområden av skilda slag. Det skulle i sin tur skada fornlämningen och på sikt också 9

10 ödelägga den och det kunskapsvärde den kan innehålla. Därför behövs sannolikt också ytterligare skyddsföranstaltningar, typ övertäckning, skyltning o.d. om gravmiljön skall kunna bevaras. Bohusläns museum Uddevalla Håkan Petersson Antikvarie/arkeolog 10

11 Referenser Särlvik, Ingegerd & Weiler, Eva Arkeologisk undersökning Fornlämning 23, gravfält, boplatsrester, stensträngsystem. Riksantikvarieämbetet. Rapport 1975 B6. Åberg, Joakim Tega Prästgård 1:1, arkeologisk utredning. BM rapport 2004:37 Tekniska och administrativa uppgifter Lst. dnr: BM dnr: 533/04 K BM pnr: 1314 Fastighet: Tega Prästgård 1:1 Socken: Ytterby Kommun: Kungälv Län: Västra Götaland Ek. karta: 7143 Belägenhet: X & Y Nivå: m ö h Koordinatsystem: RT 90, 2,5 GonV Uppdragsgivare: Bokab, Kungälvs kommun Ansvarig institution: Bohusläns museum Fält- och rapportansvarig: Håkan Petersson Fältarbetstid: t o m Arkeologtimmar: 40 Maskintid: 32 timmar Exploateringsyta: ca m² Undersökt yta: 189 löpmeter Redigering och layout: Håkan Petersson, Annelie Isacsson Arkiv: Bohusläns museum Foton: Förvaras på Bohusläns museum Fynd: Förvaras på Bohusläns museum 11

12 Bilaga 1. Karta över undersökningsresultat, skala 1:2000 Norra boplatsområdet Södra boplatsområdet Tega Prästgård 1:1 Kartblad :2000 N Föreslagna UN områden Schakt Berg i dagen Bebyggelse Annan öppen mark Barr- och blandskog Skärvstensflak Stenpackning 12

13 Bilaga 2. Det norra boplatsområdet, skala 1:500 N Schakt 194 % S S Schakt 185 S S Schakt 180 Schakt 167 Tega Prästgård 1:1 Norra boplatsområdet Skala 1:500 Föreslagna SU områden % Grop Härd Nedgrävning S Stolphål Ränna Utkastlager Schakt Berg i dagen Meter 13

14 Bilaga 3. Det södra boplatsområdet, skala 1:500 N Schakt 162 Schakt 142 Schakt 112 S S S Schakt Schakt 104 Tega Prästgård 1:1 Södra boplatsområdet & gravmiljö Skala 1:500 Föreslagna SU områden Stolphål Nedgrävning Härd S Ränna Nedgrävning yta Schakt Stensättning/ Skärvstensflak Berg i dagen Schakt Meter 14

15 Bilaga 4. Fyndlista och anläggningstabell Fyndnummer Sakord Material Antal Ark id Ark objekt Schakt 2 Avslag Flinta Stenpackning/grav Avslag Flinta Stenpackning/grav Avslag Flinta Stenpackning/grav Avslag Bergart Stenpackning/grav Slaget? Kvarts Stenpackning/grav Avslag Flinta Ränna Avslag m inhak Flinta Utkastlager Avslag Flinta Utkastlager Avslag Flinta Övr slagen flinta Flinta Övr slagen flinta Flinta Övr slagen flinta Flinta Nedgrävning Br lera Bränd lera Stenpackning/grav br Ben Ben Stenpackning/grav Metall Metall keramik Keramik Keramik Keramik Utkastlager Kvarts Kvarts Nedgrävning Kvartsknuta Kvarts keramik Keramik Stensättning Avslag Flinta

16 Bilaga 5. Utdrag ur Vedlab rapport nr 0502 Vedlab rapport Rapport över vedartsanalyser på material från Bohuslän, E6 FU-18 Projekt 1307; Tega Prästgård 1:1 Projekt 1314; Scanraft Raä215 Projekt 1320 och Orrekläpp 1:7 Lv 914 Projekt Uppdragsgivare: Håkan Petersson/Bohusläns Museum Arbetet omfattar 10 kolprov från fyra olika undersökningar i Bohuslän. Analysresultat Tega Prästgård 1:1 Projekt 1314 Tega Prästgård är en undersökning av en järnåldersgrav. Provet kommer från ett kolförande lager intill graven och innehåller asp eller salix och rönn eller oxel. Provet borde ge en bra datering om man kan knyta dess ursprung till anläggningen man vill datera. Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag 1 Härd 0.3g 0.2g 13 bitar 11 bitar asp/salix 2 bitar rönn/oxel Utplockat för 14 C-dat. Asp/Salix Övrigt Tabell över de vid analyserna framkomna trädslagen och deras egenskaper. Art Latin Max ålder Asp Populus 120 år Inte så kräsen vad gäller tremula jordmån Sorbus Rönn Oxel Sorbus sp. Sorbus aucuparia Sorbus intermedia Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 120 år Anspråkslös vad gäller jordmån men ljuskrävande Lätt och porös ved. Lätt att klyva. Tålig mot röta. Stängselstolpar, båtar takspån Hård och stark men känslig för röta. Räfspinnar, lieorv, yxskaft, skidor För lövtäckt och barkbröd. Bark kvistar och löv till kreatursfoder. Bär till sylt mm Rönn och oxel går ej att skilja med vedartsanalys. Oxeln växer upp till Värmlands- Upplandsgränsen. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. Rapporten kommer vid årets slut att samanställas i rapportsamlingen Vedlab rapporter Denna ges ut för att resultaten ska finnas tillgängliga för forskning. Rapportsamlingar finns för varje år sedan Meddela om ni av någon anledning inte vill att er rapport ingår i samlingen. 16

17 Grav Grav- skärvst ensflak Porten N Y Nordtag Agnesberg Smällen Högsbo Tega Dannemark Cementindustri Norra området S %U Södra området Berget Mellangård Västergård Göta och Nordre älvs Kyrkor uin dalgångars naturreservat Nordre älv Ormo Utdrag ur fastighetskartan Kvartsblad 7B4d Skala 1: Undersökningsområde Bilaga 1. Utdrag ur fastighetskartan för Kungälvskommun kvartsblad 7B4d med undersökningsområdet markerat,, skala 1:10 000

18 Tega Norra området Södra området Tega Prästgård 1:1 FU Förslag till undersökningsområde Grav Södra området Grav-skärvstensflak Grav-stensättning Grav-skärvstensflak Gra v Berg i dagen Schakt Digital fastighetskarta Kvartsblad: 7B4d meter N Bilaga 2. Utdrag ur fastighetskartan för Kungälvskommun med föreslagna undersökningsområden inför en eventuell slutundersökning markerade, skala 1:3000.

19 N Grav-skärvstensflak Förslag på undersökningsområde Grav-stensättning S Grop %U Härd Nedgrävning Stolphål Ränna Nedgrävning Schakt Grav Berg i dagen.shp Bilaga 3. Undersökningsplan för det södra undersökningsområdet med dragna schakt och påträffade anläggningar redovisade, skala 1:500.

20 N S %U Förslag på undersökningsområde S %U Grop Härd Nedgrävning Stolphål Ränna Nedgrävning Schakt Utkastlager Berg i dagen.shp Bilaga 4. Undersökningsplan för det norra undersökningsområdet med dragna schakt och påträffade anläggningar redovisade, skala 1:500.