En stenåldersboplats vid Vimmersjön.

Transkript

1 En stenåldersboplats vid Vimmersjön. Arkeologisk förundersökning RAÄ Nödinge 18 Nödinge socken, Ale kommun Pernilla Morner Åhman Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2014:14 1

2 2

3 Arkeologisk förundersökning En stenåldersboplats vid Vimmersjön. Arkeologisk förundersökning av RAÄ Nödinge 18. Nödinge socken, Ale kommun, Västergötland. Västarvet Rapport 2014:14 3

4 Författare Pernilla Morner Åhman Grafisk form och Layout Pernilla Morner Åhman Omslagsbild Framsida: Arbetsbild mot söder. Baksida: Undersökningsområdet mot nordost. Foto taget av Pernilla Morner Åhman Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Museivägen Lödöse Telefon Mobil E-post pernilla.morner@vgregion.se Hemsida 4

5 Innehåll Sammanfattning... 8 Bakgrund... 8 Landskap, topografi och fornlämningar... 9 Syfte och metod Genomförande och resultat Anläggningar Fynd Prover och dateringar Vedartsanalys C-analys Resultat gentemot undersökningsplanen Slutsatser och åtgärdsförslag Referenser Otryckta källor Bilagor

6 Figur 1. Karta över Västra Götalands län med platsen för den aktuella förundersökningen markerad med en röd ring. 6

7 Figur 2. Karta över Ale kommun med platsen för den aktuella förundersökningen markerad med en röd Figur punkt. 2. Karta som visar Ale kommun med platsen för den aktuella förundersökningen markerad med en röd punkt. 7

8 Sammanfattning Västarvet kulturmiljö/lödöse museum har genomfört en arkeologisk förundersökning av fornlämningen RAÄ Nödinge 18:1 i Nödinge socken, Ale kommun. Fornlämningen utgörs av en boplats belägen i en sydsluttande dalgång mellan två bergsryggar. Utsträckningen var före förundersökningen inte fastställd men hade uppskattats till 140x60 meter (NÖ SV). Figur 3. Inom denna yta har man tidigare hittat flintspån, flintkärnor och avslag av flinta. Vid den aktuella förundersökningen framkom ett 15 tal anläggningar av förhistorisk karaktär i form av en härd, diverse gropar, mörkfärgningar och sotfläckar samt något enstaka stolphål. Majoriteten av anläggningarna framkom inom ett ca 60x40 m stort område (NNÖ SSV) i den nordöstra delen av förundersökningsområdet. Slagen flinta, varav en övervägande del var svallade, förekom utspritt över hela förundersökningsområdet men med en koncentration i nordöst. Övriga fynd bestod av en bit förhistorisk keramik. Vid förundersökningen avgränsades boplatsen till en yta av m². Om planerna på exploatering av området fortskrider anser Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum att ytterligare arkeologiska undersökningar av fornlämningen Nödinge 18 är nödvändiga. Figur 3. Länsstyrelsens karta med det ursprungliga området för Nödinge 18:1 markerat. Bakgrund Västarvet kulturmiljö/lödöse museum genomförde under två dagar i maj 2014 en förundersökning av fornlämningen RAÄ Nödinge 18:1 inom fastigheten Nödinge 38:2 i Nödinge socken, Ale kommun. Förundersökningen skedde på uppdrag av Ale kommun och verkställdes inför framtagandet av en detaljplan för bostäder. Uppdraget genomfördes enligt Länsstyrelsens beslut (dnr ) och kostnadsansvarig var Ale kommun. Projektledare, fältarbetsledare och rapportansvarig har Pernilla Morner Åh 8

9 man varit. Övriga deltagare i fält har utgjorts av Johanna Lega och Mats Hellgren. Samtliga är arkeologer anställda vid Västarvet kulturmiljö/lödöse museum. Dessutom deltog Ester Nannmark från Göteborgs universitet som praktikant. Landskap, topografi och fornlämningar Fornlämningen RAÄ Nödinge 18:1 består av en stenåldersboplats belägen i en sydsluttande dalgång mellan två bergsryggar strax nordväst om Vimmersjön i östra utkanten av Nödinge. Förundersökningsområdet utgjordes av hagmark. Området är beläget i den nordöstra delen av Backadalgången, en mindre bidalgång till Götaälvdalen som under större delen av stenåldern var en skyddad havsvik. Dalgångens sandiga sluttningar rymmer ett stort antal boplatser från stenåldern (till exempel RAÄ 20, 25, 26, 27, 30, 32, 39, 73, 78 och 93). Flera av platserna återfinns i sandiga slänter som under stenåldern var strandbundna eftersom havsnivån på den tiden var högre än idag. Andra lämningstyper som finns representerade i närområdet utgörs av ett gravröse, en stensättning, en stenkammargrav samt flera fyndplatser för flinta. Figur 4. Översikt över förundersökningsområdet från sydväst. Foto taget av Pernilla Morner Åhman. 9

10 Figur 5. Karta som visar en fornlämningsöversikt samt havsnivåns läge för 8000 år sedan. Utsnitt ur digitala fastighetskartan. 10

11 Syfte och metod Förundersökningen har omfattat kart och arkivstudier över det berörda området. Fältarbetet har omfattat sökschaktsgrävning med hjälp av en larvgående grävmaskin utrustad med en rototilt planskopa. Sökschaktsgrävningen gick till så att det övre matjordsjordlagret skiktvis grävdes bort ned mot alven i syfte att söka efter fynd och bevarade anläggningar under markytan. Maskinschaktningen varierades med rensning för hand. Läget för schakt, fynd och anläggningar dokumenterades genom digital inmätning med GPS utrustning kopplad till nätverks RTK. Ett urval av de påträffade lämningarna undersöktes för att fastställa deras karaktär. Sektionsritningar och beskrivningar av undersökta anläggningar gjordes på ett digitalt ritinstrument. Från en härd har träkolsprov samlats in för vedartsbestämning och datering med 14 C analys. De fynd som påträffades vid förundersökningen har efter inmätning samlats in, tvättats och registrerats och kommer att förvaras i Lödöse museums magasin. Förundersökningens olika moment har dokumenterats med digitala fotografier. Efter att förundersökningen var avslutad återfylldes schakten. Genomförande och resultat Förundersökningens fältarbete utfördes under två arbetsdagar mellan den 22 och 23 maj I hagmarken grävdes sammanlagt 29 sökschakt med en rototilt bandburen grävmaskin. Schakten varierade i längd mellan ca 6 och 54 meter. Schakten var 1 meter breda och den sammanlagda schaktytan var cirka 325 kvadratmeter. Schakten grävdes genom matjorden ner mot den orörda alven vilket motsvarade cirka centimeter. Vid förundersökningen avgränsades boplatsen till en yta av m². Anläggningar I förundersökningsschakten framkom 13 anläggningar av förhistorisk karaktär. Anläggningarna utgjordes av gropar, stolphål, mörkfärgningar, sotfläck och härd. Fem anläggningar bedömdes vid undersökning vara recenta och utgick därför. Flertalet anläggningar var koncentrerade inom ett ca 60x40 m stort område i den nordöstra delen av förundersökningsområdet. Samtliga påträffade anläggningar undersöktes genom grävning av halva Figur 6. A 1383, en härd daterad till övergången anläggningen och dokumenterades genom digitala inmätningar, profilritningar mellan äldre och yngre bronsålder. Foto taget av Pernilla Morner Åhman. och beskrivningar. För en beskrivning av de påträffade anläggningarna, se tabellen i bilagan längst bak i rapporten. 11

12 Tabell 1. Anläggningar Lämningstyp Antal Stolphål 2 Härdar 1 Mörkfärgningar 2 Gropar 7 Sotfläck 1 Totalt 13 Fynd Slagen flinta, varav flertalet svallade, förekom utspritt över hela förundersökningsområdet men med en koncentration i nordöst. Sammanlagt hittades 22 avslag, 2 kärnor och 4 bitar övrig flinta. Dessutom hittades en bit förhistorisk keramik. Keramikfragmentet kunde dock inte återfinnas vid tidpunkten för rapportarbetet. Fynden framkom företrädesvis i ett några centimeter tjockt grusigt svallager som låg mellan matjorden och den orörda alven inom stora delar av området. Det fyndförande gruslagret och förekomsten av svallad flinta indikerar att boplatsen utgjort en strandbunden lokal under mesolitikum. Flintmaterialet utgjordes till övervägande delen av avslag och övrig obestämbar flinta. Därutöver framkom två kärnor varav ett fragment av en mikrospånkärna och en övrig kärna. Museet kommer att anhålla om fyndfördelning av fyndmaterialet. För en beskrivning av de insamlade fynden, se tabellen i bilagan längst bak i rapporten. Prover och dateringar Vedartsanalys Vid undersökningen samlades träkol in för vedartsanalys och datering. Kol från tre anläggningar (A1285, A1344 och A1383) skickades för analys till Erik Danielsson/Vedlab med syfte att bestämma trädslaget. Proverna innehöll kol från al, björk, hassel, lind och salix. Både al och björk brinner bra och ger mycket glöd vilket ofta är attraktivt ibland annat vid matlagning. Hassel ger stark och seg ved som lämpat sig bra som material till korgar och band. Lind har traditionellt använts till korgar och rep medan salix nyttjats vid garvning. (Vedlab rapport 1454). Tabell 2. Resultat av vedartsanalys från Nödinge 18. Anl. Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14C-dat Mörkfärgning <0,1 g <0,1 g 1 bit Al 1 bit Al 9 mg 1344 Grop 0,2 g <0,1 g 2 bitar Björk 1 bit Björk 11 mg Lind 1 bit 1383 Härd 1,4 g 0,9 g 5 bitar Björk 1 bit Hassel 2 bitar Salix 2 bitar Salix 78 mg 12

13 14C-analys Av de vedartsbestämda proverna valdes två stycken ut för datering (A1285 och A1383). Dessa skickades för ¹⁴C analys till Göran Possnert på Ångströmslaboratoriet. A1285 daterades till senneolitikum medan A1383 daterades till övergången mellan äldre och yngre bronsålder. Tabell 3. Resultat av 14 C-analys från RAÄ Nödinge 18. Provnr. Anl. nr. Anläggningstyp Material Kalibrerad Datering UA A1285 Mörkfärgning Träkol (Al) f.kr. UA A1383 Härd Träkol (Björk) f.kr. Resultat gentemot undersökningsplanen Förundersökningen har genomförts i enlighet med den upprättade undersökningsplanen. Målet för den arkeologiska förundersökningen var att förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag om fornlämningen inför vidare prövning av arbetsföretaget enligt KML 2 kap. Förundersökningen skulle i huvudsak resultera i att avgränsa fornlämningen så att det inte råder någon tvekan om hur den berörs av framtida exploateringar. Vidare skulle fornlämningens art och innehåll beskrivas och dess vetenskapliga och pedagogiska värde bedömas. Denna målsättning har uppfyllts. Slutsatser och åtgärdsförslag Förundersökningen av RAÄ Nödinge 18 resulterade i att boplatsen kunde avgränsas till en storlek av ca m². Boplatsens centrala delar är belägna inom ett platåliknande läge samt i dess sydöstsluttning. Förekomsten av ett grusigt fyndförande lager med innehåll av svallad flinta och en mikrospånkärna indikerar en mesolitisk strandbunden lokal. Lokalen har haft ett skyddat söderläge i en svagt sluttande dalgång mellan bergsryggar. Fornlämningen innehåller också spår av boplatsindikerande anläggningar i form av bland annat gropar, stolphål, mörkfärgningar och en härd. Vid förundersökningen kunde det inte klargöras om stolphålen hör samman med en byggnadskonstruktion. Dateringsanalyser av två av de påträffade anläggningarna visar att dessa inte hör samman med det mesolitiska flintmaterialet utan härrör från aktiviteter under senneolitikum samt under övergången mellan äldre och yngre bronsålder. Det går med andra ord inte i det här läget att avgöra om det finns några anläggningar från mesolitisk tid. För övrigt visar förekomsten av recenta anläggningar att området har påverkats av sentida aktiviteter. Vår bedömning är att fornlämningen RAÄ Nödinge 18 har en medelhög vetenskaplig och pedagogisk potential inför framtida undersökningar. Fornlämningen kan bidra till generell kunskap om bosättning och resursutnyttjande i området under äldre och yngre stenålder samt under bronsålder. Om planerna på exploateringen fortskrider anser Västarvet kulturmiljö/lödöse museum att boplatsen behöver undersökas. Västarvet kulturmiljö/lödöse museum 13

14 Referenser Otryckta källor FMIS, Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssystem. Lantmäteriets digitala fastighetskarta. Bilagor Bilaga 1 Tekniska och administrativa uppgifter Bilaga 2 Schakt och anläggningsplaner Bilaga 3 Schaktbeskrivning Bilaga 4 Fyndlista Bilaga 5 Anläggningsprofiler Bilaga 6 Anläggningstabell Bilaga 7 Vedartsanalys Bilaga 8 C 14 analys Bilaga 9 Rapportlista 14

15 Bilagor Bilaga 1. Tekniska och administrativa uppgifter Beslutande länsstyrelse... Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsens diarienummer Datum för beslut Ansvarig organisation... Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Västarvets projektnummer Västarvets diarienummer Typ av undersökning/åtgärd... Förundersökning Projektledare... Pernilla Morner Åhman Fältansvarig... Pernilla Morner Åhman Rapportansvarig... Pernilla Morner Åhman Övrig fältpersonal... Mats Hellgren, Johanna Lega, Esther Nannmark Uppdragsgivare... Ale kommun Kostnadsansvarig... Uppdragsgivaren Orsak till uppdraget... Detaljplan för bostäder Län... Västra Götaland Kommun... Ale Socken... Nödinge Fastigheter... Nödinge 38:2 Fältarbetstid timmar Antal arbetsdagar i fält... 2 dagar Schaktyta... ca 325 m 2 15

16 Bilaga 2. Schakt och anläggningsplaner 16

17 17

18 18

19 Bilaga 3. Schaktbeskrivning ID Fynd Beskrivning s1000 flinta Alv består av gulbrun siltig lera, fynd i övergången till matjord s1004 Alv består av gulbrun siltig lera. Anläggning s1008 Alv består av gulbrun siltig lera. Ovan detta ett tunt gråbrunt lager med kolstänk. s1012 svallad Alv består av gulbrun lera. Ovan denna finns ett flinta gråbrunt grusigt siltlager vilket innehåller svallad flinta. Djupschaktat i södra delen med endast gulgrå lera som resultat. Anläggning s1016 svallad Alv består av gulbrun lera. Ovan denna ett gråbrunt flinta grusigt siltlager med kolstänk. s1020 Alv består av gulbrun siltig lera. Ovan denna finns ett gråbrunt grusigt siltlager. Anläggningar 1055, 1045, s1025 flinta Alv består av gulbrun siltig lera. ovan denna ett gråbrunt grusigt siltlager med kolstänk. ovan detta ett rödbrunt varvigt odlingslager. s1085 flinta Alv består av gulbrun siltig lera som i norra delen övergår till gulbrun sand. Ovan denna finns ett gråbrunt sandigt lager, innehåller flinta. s1090 Alv består av gulbrun siltig sand. Ovan detta ett gråbrunt grusigt siltlager. s1094 flinta Alv består av gulbrun lera som i norra delen övergår i grusig sand. ovan denna ett gråbrunt lager med kolstänk. s1100 Alv består av gulbrun lera. Ovan denna ett gråbrunt grusigt siltlager. s1175 Varierat alvmaterial. Gråbrun lera, lerig silt i norra halvan. Gråbrun sand ovanpå lera i södra Schaktdjup Gruslager (m) (m) halvan. s1186 Gråbrun sand ovanpå lera s1192 Rödbrun sand ovanpå gråbrun silt s1196 Gråbrun silt ovanpå lera s1200 Rödbrun sand ovanpå lera s1205 Gulbrun sand ovanpå lera s1210 Rödbrun sand ovanpå lera s1214 Gråbrun sand ovanpå lera

20 s1241 Gråbrun sand ovanpå lera s1245 Gulbrun sand ovanpå lera s1249 Gulbrun sand ovanpå silt s1253 Brungrå siltig sand s1257 Gulbrun sand ovanpå lera s1261 Rödbrun sand ovanpå lera s1265 Brungrå silt ovanpå siltig lera s1269 Brungrå sand ovanpå siltig lera s1275 Gråbrun silt ovanpå siltig lera. 0 0 s1280 Brungrå silt ovanpå siltig lera Bilaga 4. Anläggningstabell Längd (m) Bredd (m) MätID Typ Form Beskrivning a1032 utgår recent a1045 utgår recent a1055 utgår recent a1067 utgår recent a1067 utgår recent a1104 stolphål rund mörk gråbrun sand a1128 sotfläck rund svart sotig sand a1136 grop brungrå silt a1146 grop brungrå silt a1155 grop rund mörk gråbrun sand, osäker anläggning a1222 grop brungrå sand a1285 mörkfärgning brungrå silt. Fortsätter i schaktvägg mot V a1300 mörkfärgning brungrå silt. Anläggning fortsätter i schaktvägg mot V a1318 grop brungrå sand, enstaka kolstänk a1344 grop brungrå sand a1360 grop brungrå sand a1383 härd rund sot, kol, skörbränd sten, ganska urlakad a1412 stolphål rund mörkbrun sand Djup (m) 20

21 Bilaga 5. Anläggningsprofiler 21

22 Bilaga 6. Fyndtabell Fyndnr ID Material Typ Undertyp 1 Antal Vikt i g Patinerad Svallad Bränd Cortex Retuscherad Kommentar flinta avslag flinta avslag flinta avslag 1 0, flinta avslag 1 10, flinta kärna mikrospånkärna 1 6, fragment flinta avslag 1 5, flinta avslag flinta avslag 1 7, flinta avslag 2 13, flinta avslag 1 4, i övergång matjord/grus flinta avslag 1 1,7 1 i övergång matjord/grus flinta avslag 1 1,2 1 i övergång matjord/grus flinta övrig 1 5,7 1 1 naturflinta? flinta avslag 1 20,3 1 1 bruksretusch? flinta avslag 1 36, flinta kärna flinta avslag 1 10, flinta övrig 1 20, flinta avslag 1 1, i övergång matjord/grus flinta avslag 1 9,7 1 i matjord flinta avslag 2 11, i matjord flinta avslag 1 2,2 1 i gruslager flinta övrig 1 20, i övergång matjord/grus flinta avslag 1 57, i övergång matjord/grus flinta övrig flinta avslag 1 4, utgår träkol utgår recent metall 29 - keramik 1 förkommen 22

23 Bilaga 7. Vedartsanalys VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Västergötland, Nödinge Raä. 18. Uppdragsgivare: Pernilla Morner/Lödöse Museum Arbetet omfattar tre kolprover från en stenåldersboplats. Proverna innehåller kol från al, björk, hassel, lind och salix. Alla tre bör kunna dateras utan risk för hög egenålder. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp 1285 Pk Pk Pk 1409 Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C dat. Mörkfärgning <0,1g <0,1g 1 bit Al 1 bit Al 9mg Grop 0,2g <0,1g 2 bitar Björk 1 bit Lind 1 bit Härd 1,4g 0,9g 5 bitar Björk 1 bit Hassel 2 bitar Salix 2 bitar Björk 11mg Salix 78mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås Tfn: 0570/ GLAVA E post: vedlab@telia.com De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Al Alnus sp. 120 år Klibbalen är starkt knuten till Gråal Alnus incana vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar Klibbal Alnus glutinosa Björk Glasbjörk Vårtbjörk Hassel Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Corylus avellana Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. 60 år Ganska krävande på jordmån. Vill gärna ha ljus men tål beskuggning tex i ekskog Lind Tilia cordata 800 år Näringsrika, väl dränerade, gärna steniga marker Skuggtålig. Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Bildar lätt långa raka sega spön som använts till korgar och tunnband Lätt och mjuk ved. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Vanligt träd på lövängar Innerbarken eller bastet användes till korgar och rep 23

24 Salix Stort släkte med sälgar, pilar och viden Salix sp. 60 år Varierande anspråk vad gäller jordmån. De flesta arter är dock ljusälskande Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke. Barken har använts till garvning. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 24

25 Bilaga 8. C14 analys 25

26 26

27 Bilaga 9. Rapportlista 2014:1 Arkeologisk utredning/förundersökning inför planerad biogasledning i Tumberg, Vårgårda kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:2 Köpingen en handelsplats från yngre järnålder. Arkeologisk efterundersökning inom fastigheterna Fors 3:3 och 3:11 i Trollhättans kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014:3 Arkeologisk utredning inför utbyggnad av vindkraft i Töftedal inom fastigheten Töftedals-Bön 1:5, Dals-Eds kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:4 Arkeologisk efterundersökning inom fastigheten Oppensten 1:1 gällande RAÄ Södra Åsarp 12, Tranemo kommun, Västergötland Ester Nannmark 2014:5 Arkeologisk utredning inom fastigheten Hägrunga 5:2, Algutstorp socken, Vårgårda kommun, Västergötland Ester Nannmark 2014:6 Röjningsröseområden i Ulricehamn arkeologisk utredning och förundersökning inom fastigheterna Bogesund 1:30 m fl, Ulricehamns kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:7 Arkeologisk förundersökning inom del av fornlämning RAÄ 239, Kv Pärlan 4 och 9 i Alingsås. Alingsås kommun, Västergötland. 2014:8 Arkeologisk utredning inom fastigheten Klockarebolet 1 m.fl. i Kullings-Skövde socken, Vårgårda kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2014:9 En bosättning från förromersk järnålder vid Öresjön. En förundersökning av Örby RAÄ 458, Marks kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014:10 Arkeologisk utredning inför detaljplan inom Vist 10:2, Timmele socken, Ulricehamns kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 2014:11 Arkeologisk utredning inför GC-bana längs väg 1972 i Starrkärr socken, Ale kommun, Västergötland. Pernilla Morner Åhman 2014:12 Förhistoria vid förundersökningar i Bälinge. Alingsås och Bälinge socken, Alingsås kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 27

28 2014:13 Boplatsläge på åsen. Järnålder, bronsålder och neolitikum. Arkeologisk slutundersökning. Skepplanda RAÄ 249. Ale kommun, Västergötland. Johanna Lega 2014:14 En stenåldersboplats vid Vimmersjön. Arkeologisk förundersökning av RAÄ Nödinge 18. Nödinge socken, Ale kommun, Västergötland. Pernilla Morner Åhman 28

29 29

30 30

31 31

32 32