Sjöatorp. Särskild arkeologisk utredning. Hjortsberga socken Småland Alvesta kommun Kronobergs län. Britta Wennstedt Edvinger & Magnus Stenhols

Transkript

1 Sjöatorp Särskild arkeologisk utredning Hjortsberga socken Småland Alvesta kommun Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger & Magnus Stenhols R A P P O R T F R Å N A R K E O L O G I C E N T R U M 2013:02

2

3 Sjöatorp Särskild arkeologisk utredning steg 1 2 inför en planerad rastplats vid väg 27 Sjöatorp 4:5 och 6:4 Hjortsberga socken, Småland Alvesta kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger & Magnus Stenhols Rapport från Arkeologicentrum 2013:02

4 Länsstyrelsens dnr: Arkeologicentrums projektnr: P G Län: Kronoberg Landskap: Småland Kommun: Alvesta Socken: Hjortsberga Ek.karta: 5E 1d Billingetorp Fastighet: Sjöatorp 4:5, Sjöatorp 6:4 Interimistiskt nr: AC5802 och AC5803 RAÄ-nr: Hjortsberga 145:1 och Hjortsberga 146:1 Rapport från Arkeologicentrum 2013:02 Sjöatorp 6:4: särskild arkeologisk utredning steg 1 2 inför en planerad rastplats vid väg 27, Hjortsberga socken, Småland, Alvesta kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger & Magnus Stenhols år 2013, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, Trafikverket samt länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Omslagsbild: Sökschakt 10. Foto: AC G-0007, Magnus Stenhols, ISSN

5 Innehåll Sammanfattning... vi Bakgrund och syfte... 1 Utredningsområdet... 2 Tidigare antikvarisk verksamhet och fornlämningsmiljö... 3 Utredningens genomförande... 4 Metod... 4 Tekniska uppgifter... 4 Dokumentation... 4 Tillvarataget material... 5 Provtagning och analyser... 5 Avvikelser från undersökningsplanen... 6 Resultat... 6 Analysresultat... 6 Nedslag i uddens markanvändningshistoria Åtgärdsförslag Referenser Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2. Fotoförteckning Bilaga 3. Schakttabell Bilaga 4. Objekttabell Bilaga 5. Vedartsanalys Bilaga C-analys Bilaga 7. Påsiktsbilder... 29

6 Sammanfattning Arkeologicentrum AB har genomfört en särskild arkeologisk utredning steg 1-2 på fastigheterna Sjöatorp 4:5 och 6:4 i Alvesta kommun, Kronobergs län. Här planerar Trafikverket en rastplats på vid Moasjön, nära väg 27. Utredningsområdet är beläget på en udde i norra delen av Moasjön i Hjortsberga socken. Moasjön återfinns på cirka 157 meter över havet. Nuvarande markanvändning är till större delen hagmark samt en mindre del skogsmark i väster. I utredningsområdets östligaste del ligger påförda massor från byggnationen av den närliggande väg 27. Tidigare kända kulturhistoriska lämningar i utredningsområdet utgörs av en fossil (Hjortsberga 145) och en fyndplats (Hjortsberga 146). I skogsmarken i väster finns ett antal röjningsrösen på den tämligen sentida f.d. n. I utredningsområdets centrala del har platsen för fynden av en trindyxa och en flintyxa eller flintmejsel registrerats. Vid inledande byrå- och fältinventering framkom inga särskilda indikationer utöver en stengärdesgård i utredningsområdets västra del. Stengärdesgården är på grund av skador, konstruktion och ringa ålder av litet antikvariskt intresse och har inte registrerats. Den är dessutom belägen i en befintlig fastighetsgräns. Sammanlagt maskingrävdes under utredningen 38 sökschakt. Södra delen av den f.d. n Hjortsberga 145 sökschaktades i syfte att eftersöka en torplämning noterad i form av en muntlig uppgift vid Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering i Hjortsberga socken samt förhistoriska boplatslämningar. Inga sådana framkom. I närheten av den tidigare registrerade fyndplatsen framkom härdrester i två av sökschakten, en härdrest, Hjortsberga 333 (AC5802), i sökschakt S10, och ytterligare en härdrest, Hjortsberga 334 (AC5803), i sökschakt S23. De båda härdresterna undersöktes och borttogs efter samråd med länsstyrelsen, och jord-/kolprov tillvaratogs för fortsatt analys. Härdarna innehöll bl.a. träkol från hassel respektive björk som 14 C-analyserades. Analysen gav kalibrerade dateringar till äldre romersk järnålder (Hjortsberga 333) respektive äldre bronsålder (Hjortsberga 334). Inga andra fynd, fasta fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar framkom i utredningsområdet. Några ytterligare antikvariska åtgärder är därför inte motiverade med anledning av den planerade rastplatsen.

7 Bakgrund och syfte Med anledning av att Trafikverket planerar en rastplats invid Moasjön vid väg 27 i Alvesta har länsstyrelsen beslutat om särskild arkeologisk utredning. En rastplats skall lokaliseras till fastigheterna Sjöatorp 4:5 och 6:4 i Alvesta kommun, Kronobergs län. Utredningen utfördes av Arkeologicentrum AB under oktober år Syftet med utredningen var att klargöra om det inom det aktuella utredningsområdet förekom fasta fornlämningar, och i så fall om möjligt fastställa deras karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållande. Figur 1. Utredningsområdet (svart begränsningslinje) på en udde i norra delen av Moasjön nära Alvesta i Kronobergs län. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I2012/ Skala 1:

8 Utredningsområdet Utredningsområdet breder ut sig på en udde i norra delen av Moasjön (figur 2). Det är 2,5 hektar stort. Dess nordliga gräns utgörs av väg 27. I väster avgränsas utredningsområdet att ett skogsparti som sträcker sig från väg 27 i norr till uddens sydspets. Större delen av utredningsområdet är före detta mark som nu nyttjas som hagmark. I väster avgränsas hagmarken av en fastighetsgräns markerad av en stengärdesgård som sträcker sig i riktning NNV- från väg 27. Utredningsområdet ligger på svagt sydsluttande moränmark. Höjden över havet är meter. Moasjöns yta ligger 157 meter över havet. I utredningsområdets nordvästra hörn är massor påförda, mestadels matjord från byggnationen av väg 27. Figur 2. Utredningsområdet (svart begränsningslinje) med tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I2012/0167. Skala 1: Skikt ur FMIS ( ). 2

9 Tidigare antikvarisk verksamhet och fornlämningsmiljö Hjortsberga socken har inventerats på fornminnen av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) vid två tillfällen (Jensen 1997:37). Förstagångsinventering skedde åren Under 1980-talet gjordes en s.k. E2-revidering, huvudsakligen byråmässig, i delar av Kronobergs län. Hjortsberga socken berördes dock inte. År 2000 skedde en revideringsinventering i socknen, men den genomfördes med knappa resurser och i mycket högt tempo (Edvinger ). Den blev av det skälet tämligen resultatfattig. Kunskapsunderlaget för Hjortsberga sockens kulturhistoriska lämningar är därför bräckligt. Inom cirka två kilometers radie runt utredningsområdet är 98 lämningar registrerade i FMIS, RAÄ:s informationssystem för fornminnen. Av dessa utgörs 21 av fasta fornlämningar. Resterande är antikvariskt bedömda såsom övrig kulturhistorisk lämning eller bevakningsobjekt. De fasta fornlämningarna utgörs av ett gravfält, två ensamliggande gravar, åtta fossila åkrar, sex vägmärken, en bro, en källa med tradition, en by-/gårdstomt samt en tjärränna (kemisk industri) (FMIS ). I utredningsområdet finns en övrig kulturhistorisk lämning och en fyndplats registrerade i FMIS, Hjortsberga 145, en fossil, och Hjortsberga 146, en fyndplats för en trindyxa och ett flintföremål, sannolikt en mejsel eller yxa (figur 2, tabell 1). I utredningsområdet finns även en uppgift om ett torp, som dock inte återfanns vid RAÄ:s fornminnesinventering år Torpet är emellertid markerat på generalstabskartan år Den fossila n Hjortsberga 145 utgör med största sannolikhet torpets inägomark. Utdrag ur FMIS och ur Vitterhetsakademiens bibliotek ( ) visar inga genomförda uppdragsarkeologiska undersökningar inom Hjortsberga socken. I Alvesta kommun är ett större antal genomförda, men inga i utredningsområdets närhet. Tabell 1. Kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet närhet (FMIS ). RAÄ-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Hjortsberga 145 Fossil Röjningsröseområde Övrig kulturhistorisk lämning Hjortsberga 146 Fyndplats Fyndplats för en trindyxa och ett flinföremål Övrig kulturhistorisk lämning 3

10 Utredningens genomförande Metod Utredningen har genomförts med en kombination av metoder. Inledningsvis gjordes en byråinventering av de vanligaste antikvariska källmaterialen såsom allmänna och tematiska kartor, flygbilder, historiska kartor, antikvariska rapporter och kulturhistoriska databaser, exempelvis via RAÄ:s olika söktjänster. Fältarbetet har bestått av fältinventering och utredningsgrävning med grävmaskin. Tekniska uppgifter Utredningen utfördes i fält Sökschaktningen skedde med minigrävare med planeringsskopa, 1,1 meter bred, och startade i utredningsområdets östligaste del. Grävningen skedde skiktvis till alv (vanligen i B-horisonten). Totalt grävdes 38 sökschakt med en sammanlagd längd av 305 meter. Sökschaktens sammanlagda yta var 741 kvadratmeter. Schakten grävdes mellan 3,5 och 21 meter långa, 1,1 3,5 meter breda och vanligen 0,3 meter djupa. Dokumentation Inmätning skedde med Rover R8 i nätverks-rtk. Noggrannheten i den aktuella typen av terräng och mätförhållanden är ±2 centimeter, och vid maximal tillgång till satelliter är noggrannheten under en centimeter. Alla mätdata är därför till skillnad från vid inmätning med gps korrekta i realtid vid inmätningstillfället, och kan återges i kartor och planer utan korrigeringar. Samtliga sökschakt och anläggningar har mätts in. All inmätning skedde i det nationella referenssystemet SWEREF 99 TM. Mätdata förvaras vid Arkeologicentrum AB. Skriftliga beskrivningar upprättades över undersökningsområdets miljö. Sökschakten har också beskrivits skriftligt, och längd (stegning), riktning (kompass), djup (tumstock), lagerindelning (preliminär markinformation), samt förekomst av anläggningar och/eller fynd noterades (bilaga 3). Uppgifter om sökschaktens areor har hämtats från projektets GIS-data. Två påträffade fornlämningar har beskrivits enligt RAÄ:s anvisningar för FMIS (bilaga 4). Områdesöversikter, sökschakt och anläggningar fotograferades. Fotografierna är bilagda denna rapport (bilaga 2 och 7). Bildmaterialet förvaras i ATA. 4

11 Figur 3. Schaktplan. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I2012/0167. Skala 1: Tillvarataget material Inga fynd av antikvariskt intresse och/eller i behov av omhändertagande har framkommit under utredningen. Inga andra preparat än jordprover har tillvaratagits. Provtagning och analyser Två jordprover har insamlats i funktionellt identifierade kontexter, nämligen i härdresterna AC5802 och AC5803. Proverna har insamlats med skärslev i 2-liters jordprovspåse över hela härdytan efter framrensning och avlägsnande av matjord. Jorden har sedermera floterats och träkol insamlats med durkslag (2 mm masktäthet). Efter lufttorkning förpackades preparaten i fyndpåse för leverans till vedartsanalys. 5

12 Lämpliga preparat av hassel respektive björk, båda med låg förväntad egenålder, valdes ut till 14 C-analys av Vedlab i samband med vedartsanalysen (bilaga 5). Preparaten skickades till Beta Analytics London-kontor för vidarebefordran till laboratoriet i Florida, där AMS-datering utfördes (bilaga 6). Avvikelser från undersökningsplanen Utredningen har följt undersökningsplanen med tre undantag. Biträdande projektledare har efter länsstyrelsens godkännande bytts ut för att inte försena fältarbetet. Fyra sökschakt, S32 S35, grävdes utanför utredningsområdets västra gräns på grund av att Trafikverket planerar en gångväg i området väster om stengärdesgården och inom den f.d. n. Sökschaktningen har sammantaget haft något större omfattning än planerat. I stället för 630 kvadratmeter har 741 kvadratmeter sökschaktats. Resultat Två skadade fasta fornlämningar, härdresterna AC5802 i schakt S10 och AC5803 i schakt S23, har framkommit under sökschaktsgrävningen. En stengärdesgård i fastighetsgränsen mellan Sjöatorp 4:5 och Sjöatorp 6:4 har inte registrerats beroende av litet antikvariskt intresse. Dels är stengärdesgården sentida och lokaliserad till en befintlig fastighetsgräns, dels är den skadad, både utrasad och överkörd. Den uppgift om ett torp som noterats i FMIS har återfunnits under denna utredning, men endast i form av ett kartbelägg på generalstabskartan (1873). Inga fysiska lämningar av torpet framkom vid utredningen. På platsen för torpet är nu hagmark (f.d. mark). Båda härdresterna har dokumenterats och daterats inom ramen för denna utredning. Fornlämningarna bedöms därför som undersökta och borttagna. De har av RAÄ tilldelats numren Hjortsberga 333 (AC5802) och Hjortsberga 334 (AC5803). Analysresultat Kolproverna ur härdresterna innehöll flera sorters ved med goda egenskaper som bränsle (tabell 3). Lägst egenålder bedömdes träkol av hassel och björk ha, varför dessa preparat som nämndes ovan valdes ut för 14 C-analys. 14 C-analysen gav dateringar till äldre romersk järnålder respektive äldre bronsålder (tabell 4). Hjortsberga 333 (AC5802) erhöll efter kalibrering dateringen e.kr., och Hjortsberga 334 (AC5803) erhöll efter kalibrering dateringen f.kr. (2 sigma) (bilaga 6). 6

13 Tabell 2. Anläggningslista. A-nr ID-nr A-typ Beskrivning i plan Beskrivning i profil Belägenhet A Avförd - - A02 AC5802 Härd, rest av Grophärd, rest av, oval, 0,8x0,5 m (NNV-) och 0,1 m dj. Fyllning av sot och kol samt måttligt med skärvstenar, vanligen 0,1 m st. Huvudsakligen bortodlad. Undersökt och borttagen vid särskild utredning år A03 AC5803 Härd, rest av Grophärd, rest av, oval, 1,4x1,1 m (NNV-) och 0,1 m dj. Fyllning av sot och kol. Huvudsakligen bortodlad. Undersökt och borttagen vid särskild utredning år Profilgrävd 1m (ÖNÖ- VSV). Fylld med skörbrända stenar, 0,05-0,2 m st. Anläggningen är 0,5 m br och 0,15 m dj i profil. Profilgrävd 1,25 m (NNV-). Sotig och kolbemängd fyllning, 0,8 m br och 0,1-0,2 m dj. En gles stenpackning iakttogs under härden, av fem stenar, 0,1-0,3 st. Oklart om den har samband med härden. N E N E Tabell 3. Resultat av vedartsanalys. Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag 2 AC5802 Härdrest 6,9 g 1,6 g 50 bitar Björk 10 bitar Hassel 18 bitar Ek 22 bitar 3 AC5803 Härdrest 1,2 g 0,3 g 16 bitar Björk 2 bitar Tall 14 bitar Utplockat för 14 C-dat. Hassel 75 mg Björk 4 mg Tabell 4. Resultat av 14 C-analys (jfr bilaga 6). BETA-nr ID-nr Sjoatorp AC Sjoatorp AC C-år BP 13C/12C Konventionell ålder /- 30 BP /- 30 BP o/oo /- 30 BP o/oo /- 30 BP Kalibrerad ålder e.kr., 2 σ Cal AD 80 to 240 (Cal BP 1860 to 1710) Cal BC 1410 to 1260 (Cal BP 3360 to 3210),Cal BC 1230 to 1220 (Cal BP 3180 to 3170) 7

14 Arkeologicentrum AB Figur 4. Härdresten AC5802 i S10, 0,8x0,5 meter stor (NNV-). Foto AC G Figur 5. AC5803 i S23, 1,4x1,1 meter stor (NNV-). Skalstock 0,235 meter. Foto AC G

15 Figur 6. Anläggningsplan. A02 Hjortsberga 333 (AC5802) i schakt 10. Härd, rest av, från äldre romersk järnålder. Skala 1:100. 9

16 Figur 7. Anläggningsplan. A03 Hjortsberga 334 (AC5803) i schakt 23. Härd, rest av, från äldre bronsålder. Skala 1:

17 Nedslag i uddens markanvändningshistoria Sammanställning av indikationer och fynd på udden visar att den använts under mycket lång tid, alltifrån mesolitisk tid fram till nuvarande användning som betesmark. Nyttjandet har emellertid alltid haft låg intensitet, trots det gynnsamma läget i sydsluttning mot Moasjön. Indikationerna består av lösfynd av redskap från stenåldern, härdrester från bronsåldern och järnåldern och de f.d. inägorna till ett torp som var i bruk på 1870-talet, belagt på en äldre karta och genom en kvarvarande fossil. Troligen har hela udden nyttjats av torpet, men senare bruk av den nuvarande hagmarken tidigare marken har undanröjt huvuddelen av spåren från torpartiden. I ljuset av de sparsamma indikationerna på tidigare nyttjande är det logiskt att udden nu kommer att nyttjas som rastplats för förbipasserande på väg 27. Orsakssamband och detaljer i de historiska skeendena är utom räckhåll för oss på grund av det sparsamma materialet, men det innebär ändå att det föreligger ett starkt funktionellt samband bakåt i tiden. Åtgärdsförslag Eftersom inga fasta fornlämningar finns i utredningsområdet utöver de två undersökta, dokumenterade, analyserade och borttagna härdarna Hjortsberga 333 (AC5802) och Hjortsberga 334 (AC5803), föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning den planerade rastplatsen. 11

18 12

19 Referenser Publikationer och rapporter Blomqvist, Malin, Informationssystemet för fornminnen lista med lämningstyper och antikvarisk praxis. Version 3.4. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Krantz, Karl Johan, Historia för framtiden: kulturminnesvårdsprogram för Kronobergs län. (Länsstyrelsen. Smålands museum. Kronobergsboken 1981.) Växjö. Lagerås, Per (red.), Arkeologi och paleoekologi i sydvästra Småland: tio artiklar från Hamnedaprojektet (Smålands museum/riksantikvarieämbetet skrifter 34.). Växjö/Stockholm. Reuterdahl, Magnus, 2007b. Arkeologiska insatser i Kronobergs län efter stormen Gudrun: återställning, dokumentation och besiktning. (Länsstyrelsen, rapport 2007:32.) Växjö. Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan Se Sverige. Metria. Gävle Terrängkartan Se Sverige. Metria. Gävle Äldre tryckta kartor Riksets allmänna kartverks arkiv Ekonomisk karta Bladnamn Billingetorp Årtal 1950 Rak-id J133-5e1d52 Generalstabskarta Bladnamn Växjö Årtal 1873 Rak-id J

20 Lantmäteriakter Lantmäteristyrelsens arkiv Aktbeteckning F28-28:1 Län Kronobergs län Socken Hjortsberga socken Ort Sjöatorp nr 1-4 Åtgärd Storskifte på inägor Datum 1812 Anmärkning Lådakt Lantmätare Sven Anders Almark Lantmäterimyndigheternas arkiv Aktbeteckning 07-hjo-29 Län Kronoberg Datum 1812 Åtgärd Alla inägorna och madängarna storskifte Webb FMIS Riksantikvarieämbetets informationssystem för fornminnen. www. fmis.raa.se/fmis/ LMV Lantmäteriets historiska karttjänst SGU Sveriges geologiska undersökning. / Muntlig uppgift Kjell Edvinger, platsledare vid Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering i Kronobergs län, Hjortsberga socken, år

21 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk utredning steg 1 2 inom fastigheterna Sjöatorp 4:5 och 6:4, Alvesta kommun, Kronobergs län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr , beslutsdatum Arkeologicentrums projektnr P G Sjötorp Beställare Trafikverket, Jönköping Utförare Arkeologicentrum AB, Storgatan 35 B, Östersund Projektpersonal: Magnus Stenhols (pl), Britta Wennstedt Edvinger, Kjell Edvinger (bpl) Projekttid Fältarbete: , 4 dagsverken Belägenhet Län: Kronoberg Landskap: Småland Kommun: Alvesta Socken: Hjortsberga Ek.karta: 5E 1d Billingetorp SV-koordinat: N E Utredningsområde och utredd yta Area: 2,5 hektar Löpmeter sökschakt: 350 m Area sökschakt: 741 m 2 (planerad area 640 m 2 ) Kartreferens SWEREF 99 TM Inmätning och kartering Nätverks-RTK (GPS och GLONASS). Quantum GIS Fynd Inga fynd har tillvaratagits. 15

22 Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. Mätdata förvaras vid Arkeologicentrum AB. Fotografier Digitala fotografier enligt bilaga 2 och bilaga 7 förvaras i ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet i Stockholm. 16

23 Bilaga 2. Fotoförteckning ID bildnr motiv riktn mot fotograf datum AC G 0001 Översikt över norra delen av N Magnus Stenhols utredningsområdet AC G 0002 Översikt över östra delen av Ö Magnus Stenhols utredningsområdet AC G 0003 Översikt över södra delen av S Magnus Stenhols utredningsområdet AC G 0004 Översikt över västra delen av V Magnus Stenhols utredningsområdet AC G 0005 Hjortsberga 333, A2 (i plan), S10 V Magnus Stenhols AC G 0006 Hjortsberga 333, A2 (i plan), S10 V Magnus Stenhols AC G 0007 Hjortsberga 333, A2, S10 N Magnus Stenhols AC G 0008 S21 S Magnus Stenhols AC G 0009 Hjortsberga 334, A3 (i plan), S23 O Magnus Stenhols AC G 0010 Rotbrand i S35 Ö Magnus Stenhols AC G 0011 Skogsparti i utredningsområdets S Magnus Stenhols sydvästliga del, notera stengärdesgården t.v. AC G 0012 Arbetsbild Uppg saknas Magnus Stenhols AC G 0013 Hjortsberga 334, A3 (i profil), S23 Ö Magnus Stenhols AC G 0014 Hjortsberga 333, A2 (i plan), S10 V Magnus Stenhols AC G 0015 Hjortsberga 333, A2 (i profil), S10 N Magnus Stenhols AC G 0016 Hjortsberga 333, A2 (i profil), S10 N Magnus Stenhols

24 18

25 Bilaga 3. Schakttabell S-nr Längd m Riktning Bredd m Djup m Nuv. markanv. och vegetation 1 9 N-S 1,1 1,5 Hagmark, fd. 2 8 N-S 1,1 1,5 Hagmark, fd N-S 1,1 0,2 Hagmark, fd. Lager 1 Beskrivning 1,5 Påförd matjord 1,5 Påförd matjord 0,2 Grusblandad Lager 2 Beskrivning Kommentar Fynd Anläggningar btn Fd. marknivån med gräslager och i botten btn Fd. marknivån med gräslager och i botten btn Sand 4 18 NNV- 1,1-2,2 0,3 Hagmark, fd. 0,2 Matjord btn Sand 5 21 N-S 1,1 0,3 Hagmark, fd. 6 6 N-S 1,1 0,3 Hagmark, fd. 7 6 N-S 1,1 0,3 Hagmark, fd. 8 7,5 NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd. 0,3 Matjord btn Sand 9 7,5 NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd. 0 0 A NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd. 12 5,5 NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd N-S 1,1 0,3 Hagmark, fd. 15 5,5 N-S 1,1 0,3 Hagmark, fd N-S 1,1 0,3 Hagmark, fd. 17 6,5 N-S 1,1 0,3 Hagmark, fd N-S 1,1 0,3 Hagmark, fd. 0,3 Matjord runt stenblock btn Grusblandad 0 Flera stenblock i dagen runt schaktet. 0 19

26 S-nr Längd m Riktning 19 6 NNV NNV NNV- Bredd m 1,1-2,6 Djup m Nuv. markanv. och vegetation Lager 1 0,3 Hagmark, fd. 1,1 0,3 Hagmark, fd. 1,1 0,3 Hagmark, fd. Beskrivning 0,3 Matjord runt stenblock Lager 2 btn Beskrivning Grusblandad 0,25 Matjord btn Grusblandad, enstaka stenar 0,4 m st. Kommentar Fynd Anläggningar 0 Flera stenblock idagen runt schaktet NNV NNV- 24 4,5 NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd. 1,1 0,3 Hagmark, fd. 1,1 0,3 Hagmark, fd. 0,25 Matjord btn Grusblandad, enstaka stenar 0,4 m st. 0,25 Matjord btn Grusblandad, enstaka stenar 0,4 m st. 0,3 Matjord och 5 stenblock btn Grusblandad 0 0 A NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd. 29 5,5 NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd NNV- 1,1 0,3 Hagmark, fd NV-SÖ 1,1 0,2 Skogsmark, blandskog 0,3 Mull och sten btn Sand 5 m NV om UO VNV- ÖSÖ 1,8 0,2 Skogsmark, blandskog 0,3 Mull och sten btn Sand 11,5 m V om UO NV-SÖ 1,1 0,2 Skogsmark, blandskog 35 3,5 Ö-V 1,1 0,2 Skogsmark, blandskog 0,3 Mull och sten btn Sand 7 m V om UO 0,2 Mull och sten btn Sand 8 m V om UO NÖ-SV 1,1 0,2 Skogsmark, blandskog 37 14,5 Ö-V 1,1 0,2 Skogsmark, blandskog 38 7 NV-SÖ 1,1 0,3 Hagmark, fd. 0,2 Mull btn Sand 0,2 Mull btn Sand 0,3 Matjord btn Sand 20

27 Bilaga 4. Objekttabell ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC5802 Härd Oval Grophärd Stenfylld Grophärd, rest av, 0,8x0,5 m (NNV-) och 0,1 m dj. Fyllning av sot och kol samt måttligt med skärvstenar, vanligen 0,1 m st. Huvudsakligen bortodlad. Undersökt och borttagen vid särskild utredning år Undersökt och borttagen Terräng: Svagt S-sluttande moränmark. Hagmark (f.d. mark) MS AC5803 Härd Oval Grophärd Ofylld Grophärd, rest av, 0,8x0,5 m (NNV-) och 0,1 m dj. Fyllning av sot och kol. Huvudsakligen bortodlad. Undersökt och borttagen vid särskild utredning år Undersökt och borttagen Terräng: Svagt S-sluttande moränmark. Hagmark (f.d. mark) MS 21

28 22

29 Bilaga 5. Vedartsanalys VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1305 Vedartsanalyser på material från Småland, Hjortsberga sn. Sjöatorp 6:4 Uppdragsgivare: Britta Wennstedt Edvinger/Arkeologicentrum Arbetet omfattar två kolprover från en utredning i nuvarande hag- /skogsmark vid Moasjön. Båda proverna är tagna i härdrester. De innehåller kol från björk, ek, hassel och tall. Båda proverna bör ge tillförlitliga dateringar. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp 2 AC AC580 3 Provmängd Analyserad mängd Trädslag Härdrest 6,9g 1,6g 50 bitar Björk 10 bitar Hassel 18 bitar Ek 22 bitar Härdrest 1,2g 0,3g 16 bitar Björk 2 bitar Tall 14 bitar Utplockat för 14 C-dat. Hassel 75mg Björk 4mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com Hoppas ni är nöjda med arbetet! 23

30 De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Björk Glasbjörk Vårtbjörk Ek Hassel Tall Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Quercus robur Corylus avellana Pinus silvestris Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. 60 år Ganska krävande på jordmån. Vill gärna ha ljus men tål beskuggning tex i ekskog 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Bildar lätt långa raka sega spön som använts till korgar och tunnband Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Vanligt träd på lövängar Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Bilaga C-analys Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 24

31 Bilaga C-analys 25

32 26

33 27

34 28

35 Bilaga 7. Påsiktsbilder AC G-0001 AC G-0002 AC G-0003 AC G-0004 AC G-0005 AC G-0006 AC G-0007 AC G

36 30

37 Arkeologicentrum AB AC G-0009 AC G-0010 AC G-0011 AC G-0012 AC G-0013 AC G-0014 AC G-0015 AC G

38 Rapport från Arkeologicentrum 2013:02 ISSN