Torparängen. Arkeologisk utredning Växjö 12:10 RAPPORT FRÅN ARKEOLOGICENTRUM 2015:01. Växjö kommun Kronobergs län

Transkript

1 Torparängen Arkeologisk utredning Växjö 12:10 Växjö kommun Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger & Magnus Stenhols RAPPORT FRÅN ARKEOLOGICENTRUM 2015:01

2

3 Torparängen Arkeologisk utredning steg 1 2 inom fastigheten Växjö 12:10 Växjö socken och kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger & Magnus Stenhols RAPPORT FRÅN ARKEOLOGICENTRUM 2015:01

4 Länsstyrelsens dnr: Lst beslutsdatum: Arkeologicentrums projektnr: P G Växjö 12:10 Län: Kronoberg Landskap: Småland Kommun: Växjö Socken: Växjö Ek.kartblad: 5E 0h Bergunda Fastighet: Växjö 12:10 Interimistiskt ID-nummer: - RAÄ-nummer: - Rapport från Arkeologicentrum 2015:01 info@arkeologicentrum.se Torparängen: arkeologisk utredning steg 1 2 inom fastigheten Växjö 12:10, Växjö socken och kommun, Kronobergs län. Britta Wennstedt Edvinger & Magnus Stenhols år 2015, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, Växjö kommun, Växjö, och länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Omslagsbild: Torpet Furutå mot SSÖ. Foto: AC G-0066 (beskuret). Fotograf: Magnus Stenhols, ISSN

5 Innehåll Innehåll... v Sammanfattning... vi Bakgrund och syfte... 1 Områdesbeskrivning... 2 Fornlämningsmiljö och tidigare antikvarisk verksamhet... 2 Utredningens genomförande... 6 Metod och teknik... 6 Dokumentation... 7 Provtagning och tillvarataget material... 8 Arkivmaterial... 8 Genomförda analyser... 8 Resultat... 9 Arkeologiska objekt... 9 Fornfynd... 9 Anläggningar... 9 Fornlämningar i utredningsområdet Analysresultat Vedartsanalys C-analys Furutå i forna tider Åtgärdsförslag Referenser...19 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter...21 Bilaga 2. Fotolista Bilaga 3. Schakttabell Bilaga 4. Anläggningslista Bilaga 5. Objekttabell Bilaga 6. Vedartsanalys Bilaga C-analys Bilaga 8. Påsiktsbilder... 39

6 Sammanfattning Arkeologicentrum AB har efter beslut av länsstyrelsen i Kronobergs län utfört en arkeologisk utredning i planområdet för en ny detaljplan inom Teleborg i Växjö. Utredningen har omfattat byrå- och fältinventering samt utredningsgrävning med grävmaskin. Uppdraget utfördes i fält under oktober år Utredningsområdet ligger inom inägomarken till torpet Furutå under Teleborg. Torpets inägomark har efterhand tagits i bruk för nya syften. Här finns en befintlig fotbollsplan, en tidigare sjumannaplan och en övergiven minigolfbana. Utredningen har resulterat i fynd av ett par mörkfärgningar och ett dussintal härdar, samtliga skadade, främst vid odling men även vid senare anläggningsarbeten. Inga andra anläggningar och inga fornfynd framkom under utredningen. Härdarna är av olika typer och återfinns huvudsakligen i utredningsområdets nordligaste del, i sluttningen mot Södra Bergundasjön, vars yta är sänkt under senare delen av 1800-talet. Härdar vars inbördes avstånd understiger 20 meter har sammanförts under lämningstypen Boplats (tre stycken). Ensamliggande härdar (tre stycken) är registrerade under lämningstypen Härd. Dessa två lämningstyper bedöms enligt praxis som Fornlämning. Ett undantag utgör en obetydlig härdrest som bedömts vara Förstörd. Sparsamma lämningar av välkänd samt avsaknad av boplatsmaterial, kulturlager och/eller anläggningar efter byggnader innebär att ytterligare antikvariska åtgärder i fält bedöms omotiverade. Två av härdarna har daterats inom ramen för utredningens analysbudget. Resultatet placerar dem i förromersk järnålder (500 f.kr. 1 f.kr.). Härdarna torde ha sin bakgrund i tillfälliga aktiviteter av kortare varaktighet. Härdarnas datering visar att lokalen använts efter den klimatförsämring som inträffade vid övergången mellan subboreal och subatlantisk tid (cirka 600 f.kr.), då stallning av boskap blev nödvändig. Läget vid sjön antyder att det är sjöns resurser som lockat besökarna, t.ex. för slåtter. Insamling av vinterfoder till tamboskap var nu en viktig, säsongsbetonad uppgift. En annan given verksamhet av tillfällig natur i denna miljö är fiske. Något direkt stöd för någondera tolkningen har inte framkommit. Kunskapspotentialen för fornlämningarna bedöms i och med detta i huvudsak vara uttömd. Några ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den nya detaljplanen föreslås inte. Länsstyrelsen beslutar vid behov om sådana åtgärder.

7 Bakgrund och syfte Inför en ny detaljplan inom fastigheten Växjö 12:10 har länsstyrelsen beslutat om arkeologisk utredning. Beställare är Växjö kommun. Uppdraget har utförts av Arkeologicentrum AB under hösten Uppdraget omfattar arkeologisk utredning, steg 1 och 2. Syftet med utredningen är att klargöra om det inom det aktuella utredningsområdet finns okända fornlämningar som berörs av den planerade exploateringen. Om sådana förekommer ska dessa så långt möjligt beskrivas avseende karaktär, datering och bevarandeförhållanden. Figur 1. Utredningsområdets (svart begränsningslinje) belägenhet i Växjö. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:

8 Områdesbeskrivning Utredningsområdet är sju hektar stort och återfinns inom fastigheten Växjö 12:10 (figur 1). Inom utredningsområdet finns skogsmark, tomtmark, f.d. åkermark samt en nedlagd minigolfbana, en nedlagd fotbollsplan och dessutom en befintlig fotbollsplan (figur 2 3). Området omges av gång- och cykelvägar. Utredningsområdet ligger på cirka 165 meters höjd över havet. Topografin är i huvudsak flack, men den norra respektive östra delen sluttar svagt mot nämnda riktningar. Jordarten i utredningsområdet utgörs av siltig till sandig morän. Fornlämningsmiljö och tidigare antikvarisk verksamhet Tidigare antikvariska aktiviteter i undersökningsområdets närområde är bland annat Riksantikvarieämbetets (RAÄ) inventering av fornminnen i Växjö socken. Förstagångsinventering skedde år 1949 och revideringsinventering år I Växjö kommun i allmänhet och Teleborg i synnerhet har en lång rad arkeologiska utredningar och undersökningar genomförts (FMIS och VITALIS ). Inne i det nu aktuella utredningsområdet har emellertid inga andra antikvariska åtgärder än RAÄ:s fornminnesinventering utförts. I utredningsområdets närhet (inom en kilometer) finns ett trettiotal kulturhistoriska lämningar som registrerats vid fornminnesinventering och uppdragsarkeologiska utredningar och undersökningar (tabell 1, figur 4). Flertalet utgörs av förhistoriska boplatser, förhistoriska gravar (främst stensättningar och stenkammargravar), härdar och fossila åkrar. Flera av dem är sedan tidigare undersökta och borttagna. Arkeologicentrum AB har tidigare utrett området Vikaholm (Wennstedt Edvinger & Edvinger 2007) söder om det nu aktuella utredningsområdet, samt upprättat en förstudie över Skogsudden (Wennstedt Edvinger 2003) och senare genomfört en arkeologisk förundersökning av stensättningen Växjö 333:1 och den fossila åkern Växjö 369 (Loeffler 2009) nordost om utredningsområdet. Stenålderboplatsen på Vallen, Växjö 175:1 nordnordväst om utredningsområdet, undersöktes och borttogs av Arkeologicentrum AB år 2005 (Wennstedt Edvinger 2006). 2

9 Figur 2. Utredningsområdet återfinns huvudsakligen inom torpet Furutås inägomark. Vy mot SSÖ. Foto AC G Figur 3. Utredningsområdets södra del utgörs av en befintlig fotbollsplan. Vy mot VNV. Foto AC G

10 Tabell 1. Kulturhistoriska lämningar inom en kilometers avstånd från utredningsområdet (FMIS ). Jfr figur 4. RAÄ-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Växjö 28:1 Vägmärke Typ: Milstolpe Fornlämning Växjö 29:1 Stenkammargrav Typ: Hällkista Fornlämning Växjö 30:1 Stenkammargrav Typ: Hällkista Fornlämning Växjö 31:1 Stenkammargrav Typ: Hällkista Fornlämning Växjö 32:1 Fossil åker Typ: Röjningsröseområde Övrig kulturhistorisk lämning Växjö 35:1 Gravfält Fornlämning Växjö 175:1 Boplats Fyndmaterial: Glas, Övrigt, Undersökt och borttagen Keramik, Metall, Ben/horn, Kvarts, Flinta, Övrig bergart/mineral, Kulturlager Växjö 221:1 Fossil åker Typ: Röjningsröseområde Fornlämning Växjö 222:1 Fossil åker Typ: Röjningsröseområde Fornlämning Växjö 223:4 Stensättning Konstruktion: Stenfylld Fornlämning Växjö 224:1 Stensättning Konstruktion: Stenfylld Fornlämning Växjö 224:2 Stensättning Konstruktion: Stenfylld Fornlämning Växjö 265:1 Färdväg Typ: Hålväg Fornlämning Växjö 271:1 Grav markerad av Typ: Rest sten Bevakningsobjekt sten/block Växjö 271:2 Grav markerad av Typ: Rest sten Bevakningsobjekt sten/block Växjö 271:3 Grav markerad av Typ: Rest sten Bevakningsobjekt sten/block Växjö 273:1 Fossil åker Typ: Röjningsröseområde Fornlämning Växjö 331:1 Boplats Undersökt och borttagen Växjö 332:1 Boplats Fornlämning Växjö 333:1 Stensättning Konstruktion: Stenfylld Fornlämning Växjö 349:1 Fyndplats Fyndmaterial: Ev. i beskrivning Övrig kulturhistorisk lämning Växjö 366 Område med Fornlämning fossil åkermark Växjö 367 Husgrund, historisk tid Verksamhet: Övrig Övrig kulturhistorisk lämning Växjö 368 Husgrund, historisk tid Verksamhet: Övrig Övrig kulturhistorisk lämning Växjö 369 Område med fossil åkermark Övrig kulturhistorisk lämning Växjö 372 Boplatsområde Undersökt och borttagen Växjö 393 Härd Typ: Grophärd Fornlämning Växjö 411 Härd Undersökt och borttagen 4

11 Figur 4. Kulturhistoriska lämningar i utredningsområdets närhet (< 1 km) (FMIS ). Jfr tabell 1. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:

12 Utredningens genomförande Metod och teknik Utredningen har genomförts i form av byråinventering och fältinventering (steg 1) samt utredningsgrävning (steg 2). Uppdraget inleddes med byråinventering som bland annat omfattade genomgång av registrerade kulturhistoriska lämningar i FMIS, fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums databas (SHM), allmänt kartmaterial och historiska kartor i lantmäteriets karttjänst, jordartsdata i SGU:s karttjänst samt rapporter över tidigare undersökningar i närområdet. Fältarbetet genomfördes under vecka 41 år 2014 ( ) och under tidvis goda väderleksförhållanden. Mycket fukt i luften tillsammans med ställvis tät lövskog försvårade dock inmätning. Figur 5. Schaktplan. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:

13 Fältinventeringen gjordes systematiskt i utredningsområdet. Utredningsgrävningen skedde i form av sökschaktsgrävning med minigrävare med planeringsskopa. Maskingrävning skedde skiktvis, vanligen till övergången mellan matjord och alv, eftersom stora delar utredningsområdet tidigare har åkermark. Sammanlagt drogs 49 sökschakt i utredningsområdet (bilaga 3, figur 5). Den sammanlagda sökschaktslängden var 525,5 meter mot planerade meter (tabell 2). Den genomförda arean sökschakt var emellertid 1 105,4 kvadratmeter mot planerade 750 kvadratmeter, då schakten grävts med dubbel skopbredd. Schaktbottnar och dumphögar har granskats i syfte att lokalisera fornfynd. Ytor som inte kan rymma fornlämning har undantagits vid utredningsgrävningen. Två typer av sådana undantagna områden finns i utredningsområdet. Den ena typen är de områden som på grund av markskador inte kan rymma fornlämning. Hit hör vägområdet från avfarten från Torparvägen fram till torpet Furutå, nuvarande återvinningsplats väster om Torparvägen (ej markerad på karta i figur 5) och nuvarande fotbollsplan. Samtliga har varit föremål för markarbeten som gör det osannolikt till omöjligt att fornlämningar ska ha bevarats. Den andra typen är delområden som på grund av markens beskaffenhet inte kan rymma fornlämning. Dessa utgörs av torvmark och våtmark och återfinns framför allt i utredningsområdets sydvästra del respektive i dess nordöstra del. Ytterligare delområden med markskador såsom den f.d. sjumannaplanen och delar av minigolfbanan har sökschaktats men med obetydliga resultat. Eventuella lämningar i dessa delområden är, om de någonsin funnits, sedan tidigare borttagna i samband med anläggningsarbetena. Tabell 2. Planerad och genomförd sökschaktning i utredningsområdet (Uo). Uo m 2 Uo hektar Area sökschakt m 2 Antal löpmeter sökschakt Planerad Genomförd ,4 525,5 Dokumentation Inmätning skedde med GNSS-mottagare i nätverks-rtk. All inmätning skedde i det nationella referenssystemet SWEREF 99 TM. Samtliga sökschakt och anläggningar har mätts in. Skriftliga beskrivningar upprättades över utredningsområdets miljö återges i form av områdesbeskrivning och i terrängbeskrivningar till de nyregistrerade kulturhistoriska lämningarna (jfr bilaga 5). Sökschakten har också beskrivits skriftligt, och längd (stegning), riktning (kompass), djup (tumstock), lagerindelning (preliminär markinformation), samt förekomst av 7

14 anläggningar och/eller fynd noterades (bilaga 3). Uppgifter om sökschaktens areor har hämtats från projektets GIS-data. Fotografering skedde digitalt. Områdesöversikter, sökschakt och anläggningar fotograferades. Fotografierna är redovisade som påsiktsbilder i denna rapport (bilaga 2 och 8). Provtagning och tillvarataget material Kolprover (KP3803 och KP3804) från två anläggningar (A04 och A01) har tagits tillvara under denna utredning. Inga fynd har tagits tillvara. Provtagning skedde genom att kolbitar insamlades med skärslev till fyndpåse i respektive härdyta i sökschaktsbotten. Någon regelrätt undersökning av härdarna skedde inte, varken i plan eller i profil. Inga förhistoriska eller äldre historiska fynd framkom under utredningen. Följaktligen har inga fynd tagits tillvara. Arkivmaterial Arkivmaterial i form av fotografier förvaras i ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet i Stockholm. Mätdata förvaras vid Arkeologicentrum. Genomförda analyser Preparat från två härdar har analyserats avseende vedart och 14 C. Vid vedartsanalysen utvaldes lämpliga preparat för 14 C-datering. Vedartsanalysen utfördes av Vedlab och 14 C-analysen av Beta Analytic. 8

15 Resultat I utredningsområdet har sex lämningar framkommit i sökschakten (tabell 3). Fältinventeringen resulterade inte i fynd av några lämningar med synlig begränsning. Lämningarna utgörs av tre boplatser och tre härdar. Samtliga boplatser bedöms som Fornlämning och detsamma gäller två av härdarna. Den tredje härden är alltför skadad för att betraktas som fornlämning och har registrerats med den antikvariska bedömningen Förstörd. Arkeologiska objekt Fornfynd Inga fynd annat än små mängder tegel och någon enstaka bit hushållsporslin har påträffats. I ett sökschakt (S44) framkom tre bitar yngre glaserat rödgods. Fynden tillvaratogs inte. Anläggningar Sammanlagt 15 anläggningar har påträffats i de 49 sökschakten. Samtliga utom två utgör härdar (tabell 3, figur 6 7). Tabell 3. Anläggningar i sökschakt. Jfr bilaga 4 och 5 samt figur 6 7. ID-nr S-nr Koordinat (mittpunkt) H.ö.h. Anläggningstyp Anm. A01 S03 N ,56 E487991, Härd Daterat kolprov A02 S03 N ,67 E487992, Mörkfärgning A03 S03 N ,50 E487990, Mörkfärgning A04 S06 N ,11 E488013, Härd Daterat kolprov A05 S06 N ,89 E488021, Härd A06 S08 N ,02 E487992, Härd A07 S13 N ,30 E487951, Härd A08 S13 N ,29 E487950, Härd A09 S14 N ,76 E487940, Härd A10 Utgår A11 S18 N ,44 E487974, Härd A12 S36 N ,96 E488056, Härd (?) A13 S38 N ,12 E488109, Härd A16 S47 N ,91 E488028, Härd 9

16 Figur 6. Anläggningsplan, NV delen. Skala 1:500. Jfr tabell 3. 10

17 Figur 7. Anläggningsplan, SÖ delen. Skala 1:500. Jfr tabell 3. 11

18 Figur 8. Flertalet sökschakt var helt tomma. Schakt S04 mot ÖSÖ. Foto AC G Figur 9. Anläggningarna i schaktbottnarna är huvudsakligen bortplöjda. Härden A04 mot Ö. Foto AC G

19 Fornlämningar i utredningsområdet De påträffade anläggningarna har sammanförts i lämningar och tilldelats antikvariska bedömningar med utgångspunkt från RAÄ:s anvisningar (Lista med lämningstyper 2014, Olsson 2008a b). I utredningsområdet har konstaterats tre boplatser och tre ensamliggande härdar (tabell 4, figur 10). Figur 10. Kulturminnen i utredningsområdet. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1: Jfr tabell 4. 13

20 Tabell 4. Kulturminnen i utredningsområdet. Jfr bilaga 5 och figur 10. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Osäker utbredning AC3801 Boplats Boplats, oklar begränsning, 15x5 m (VNV-ÖSÖ), bestående av tre härdar, rest av, varav en oregelbunden och två ovala. Den oregelbundna härden är 0,9x0,6 m (Ö-V). Fyllning av sot- och kolbemängd silt. De ovala härdarna är 1,4-1,8x1,1 m (NNV-SSÖ resp Ö-V). Fyllning av sot- och kolbemängd silt och måttligt med skärvstenar, 0,05-0,2 m st. AC3802 Härd Grophärd, rest av, oval, 1,1x0,5 m (Ö-V), bestående av en sotoch kolkoncentration med fem synliga stenar, 0,05-0,1 m st. AC3803 Boplats Boplats, oklar begränsning, 28x4 m (NV-SÖ), bestående av tre härdar, rest av, varav en rund och två ovala. Den runda härden är 1 m diam med fyllning av sot- och kolbemängd silt. De ovala härdarna är 0,9x0,5 m (Ö-V) resp 1,5x1,2 m (N-S). I den större härden syns ett tjugotal skärvstenar, 0,05-0,15 m st. AC3804 Boplats Boplats, oklar begränsning, 23x4 m (ÖNÖ-VSV), bestående av två härdar, rest av, och två mörkfärgningar. Härdarna är ovala, 1,2-1,5x0,6-1,1 m (NNÖ-SSV resp N-S) med fyllning av sot- och kolbemängd silt samt måttligt med skärvstenar, 0,05-0,2 m st. I områdets Ö del iakttogs två obetydliga sotfläckar. AC3805 Härd Härd(?), rest av, oregelbunden, 0,4-0,3 m (N-S), bestående av sotbemängd silt och en skärvsten, 0,1 m st. Obetydlig anläggning, huvudsakligen bortodlad. AC3806 Härd Grophärd, rest av, oval, 1,8x1,4 m (N-S), bestående av sot- och kolbemängd silt och måttligt med skärvstenar, 0,05-0,15 m st. Fornlämning Fornlämning Fornlämning Fornlämning Förstörd Fornlämning ja nej ja ja nej nej 14

21 Analysresultat Vedartsanalys Vedartsanalysen visar att de tillvaratagna kolproverna är av björk (Betula sp.) och al (Alnus sp.). Inga andra vedarter fanns i kolproven (tabell 5, bilaga 6). Det bör påpekas att artfördelningen kan vara missvisande och bero på provtagningsmetodiken snarare än veduttaget. Här har kolstycken insamlats med skärslev till fyndpåse. Det är möjligt och kanske troligt att ett bredare urval av vedarter framkommit om man i stället valt att samla in preparatet i form av ett jordprov, ur vilket kol senare kunde ha floterats. Al lämpar sig väl för 14 C-datering på grund av låg egenålder. Både al och björk är attraktiva bränslen eftersom de är rika på energi, brinner lugnt och ger mycket glöd (bilaga 6). Vedarterna antyder att närmiljön vid härdarnas användningstid i stora stycken liknar dagens. Veden har hämtats i fuktig mark nära vatten, i lövskog utan konkurrerande barrträd. Tabell 5. Resultat av vedartsanalys. Jfr bilaga 6. A-nr Prov-ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Härd 0,7g 0,1 g, 6 bitar Al 5 bitar Björk 1 bit Utplockat för 14 C-dat. Al 32 mg Härd? 2,0g 0,9 g, 7 bitar Al 7 bitar Al 168 mg 14C-analys 14 C-analysen bekräftar att de daterade härdarna är drygt år gamla, och använda under senare delen av den förromerska järnåldern (500 f.kr. 1 f.kr.) (tabell 6, bilaga 7). Härden A01 är daterad till f.kr. och härden A04 till f.kr. Den goda överlappningen betyder inte att härdarna använts samtidigt, men utesluter förstås inte heller den möjligheten. Tabell 6. Resultat av 14 C-analys. Jfr bilaga 7. BETA- ID A04 KP3803 Träkol, al A01 KP3804 Träkol, al / / C/12C o/oo o/oo A-nr Kolprov Trädslag 14Cålder BP Konventionell ålder /- 30 BP /- 30 BP Kalibrerad ålder f.kr., 2 σ Cal BC 195 to 40 (Cal BP 2145 to 1990) Cal BC 200 to 45 (Cal BP 2150 to 1995) 15

22 Furutå i forna tider Furutå är det nordligaste av en lång rad torp upptagna inom Telestad på Södra Bergundasjöns östra strand. Flertalet torp är kända från husförhörslängder från början och mitten av 1800-talet, vilket innebär att de etablerats senast under denna tid. Furutå är emellertid något äldre än de övriga. Mot slutet av 1800-talet kom flertalet av torpen på Södra Bergundasjöns östra strand att tillhöra Teleborg, som lade under sig de övriga gårdarna i området. Några av torpen fick då också byta namn till bl.a. Berlin, Paris, Lybeck och Hamburg (Hyltén-Cavallius 1966:96 f.). Furutå undgick att namnges efter någon kontinental stad. Furutå är belagt redan vid storskifte år 1780, och var då det enda torpet på sjöns östra strand. Denna utredning har kunnat påvisa att platsen för Furutå nyttjats även under forntiden, men för tillfälliga aktiviteter av kortare varaktighet. De påträffade härdarnas datering till senare delen av förromersk järnålder visar att lokalen använts efter den klimatförsämring som inträffade vid övergången mellan subboreal och subatlantisk tid (cirka 600 f.kr.), då stallning av boskap blev nödvändig. Det kan möjligen vara en indikation på verksamhet på platsen. Även om fornlämningarna rubriceras boplats är det inte fråga om regelrätta boplatser för mera varaktigt bruk. Avsaknad av fynd och spår av konstruktioner pekar på tillfälligt nyttjande med kortare varaktighet. Läget vid sjön antyder att det kan vara sjöns resurser som lockat besökarna, t.ex. för slåtter på sjöstranden men också för lövtäkt. Insamling av vinterfoder till tamboskap var nu en viktig, säsongsbetonad uppgift. En annan given verksamhet i denna miljö är förstås fiske. Något direkt stöd för någondera tolkningen har inte framkommit. Under de historiska kartornas tid har huvuddelen av utredningsområdet utgjort inägomark till torpet. Åkerarealen har tillväxt markant mellan laga skifte år 1850 och ekonomiska kartans utgivning år 1950 (figur 11). På 1780 års karta är åkermark inte redovisad. Därefter har platsen tagits i bruk för rekreation. Två fotbollsplaner finns här, en övergiven sjumannaplan och en befintlig elvamannaplan. Öster om sjumannaplanen finns den övergiven minigolfbanan. 16

23 Figur 11. Åkerytor år 1850 och år Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:

24 Åtgärdsförslag Länsstyrelsen fattar beslut om eventuella fortsatta antikvariska åtgärder enligt Kulturmiljölagen 2 kap. 13. Arkeologicentrum föreslår inga ytterligare åtgärder med anledning av den nya detaljplanen. Motiveringen är att kunskapspotentialen hos de påträffade fornlämningarna är obetydlig. Härdarna är huvudsakligen bortplöjda eller borttagna vid sentida anläggningsarbeten. Det försvårar möjligheterna för fortsatta analyser. Inga spår efter byggnader finns på platsen. Inga fornfynd som visar att platsen använts återkommande och med varaktighet föreligger. Ytterligare fördjupning kan inte bidra med annan kunskap än fler dateringar. Fler dateringar kan förutspås bekräfta resultaten av de genomförda dateringarna men också komma att visa att platsen tillfälligt använts under andra arkeologiska perioder. Fortsatta undersökningar bedöms därför inte bidra till den arkeologiska kunskapsuppbyggnaden annat än i helt obetydlig grad. 18

25 Referenser Publikationer och rapporter Hyltén-Cavallius, Nils, Gamla Växjö berättar. Växjö. Jensen, Ronnie, Fornminnesinventeringen nuläge och kompletteringsbehov: en riksöversikt. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning, (version 4.0.), (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Loeffler, David, Arkeologisk förundersökning av fornlämning Växjö 333 och Växjö 369, Växjö socken och kommun, Kronobergs län. (Rapport från Arkeologicentrum 2009:12.) Östersund. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008a. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Del 1: Fälthandledning version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008b. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Del 2: Exempelsamling version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Wennstedt Edvinger, Britta, Skogsudden, Växjö kn, Kronobergs län: kulturhistoriskt planeringsunderlag. (Jämtarkeologi 7.) Brunflo. Wennstedt Edvinger, Britta (red.), Vallen under 9000 år: rapport över arkeologisk undersökning av fornlämning RAÄ 175, Växjö sn, Småland. (Jämtarkeologi 24.) Brunflo. Wennstedt Edvinger, Britta, & Kjell Edvinger, Arkeologisk utredning inom Växjö 13:35, Växjö socken och kommun, Kronobergs län. (Jämtarkeologi 28.) Brunflo. Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan SeSverige. Metria. Gävle Jordartskarta SGU se Webb, nedan. Terrängkartan SeSverige. Metria. Gävle Historiska kartor Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK) Ekonomisk karta Bladnamn Bergunda Årtal 1950 Rak-id J133-5e0h52 19

26 Generalstabskarta Bladnamn Växjö Årtal 1873 Rak-id J Bladnamn Vislanda Årtal 1869 Rak-id J Lantmäteristyrelsens arkiv Aktbeteckning F88-14:6 Län Kronobergs län Socken Växjö socken Ort Telestad nr 1-10 Åtgärd Laga skifte Datum 1850 Anmärkning Lådakt Lantmätare Peter Magnus Nordin, Karl Johan Malmberg Aktbeteckning F88-14:4 Län Kronobergs län Socken Växjö socken Ort Telestad nr 1-10 Åtgärd Storskifte på utmark/utägor Datum 1780 Lantmätare Frans Girolla Webb FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem LMA Lantmäterimyndigheternas arkiv. Lantmäteriets historiska karttjänst LSA Lantmäteristyrelsens arkiv. Lantmäteriets historiska karttjänst RAK Rikets allmänna kartverks arkiv. Lantmäteriets historiska karttjänst SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst SOFI Ortnamnsregistret. ortnamn/ ortnamnsregistret/sok-i-registret.html, SHM Statens historiska museums översiktsdatabas. HTwww.historiska.se,T VITALIS Vitterhetsakademins biblioteksdatabas. vitalis.raa.se,

27 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk utredning steg 1 och 2 inom fastigheten Växjö 12:10, Växjö socken, Kronobergs län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr: Länsstyrelsens beslutsdatum: Arkeologicentrums projektnr: P G Växjö 12:10 Beställare Växjö kommun, Box 1222, Växjö Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Storgatan 35 B, Östersund Projektpersonal: Britta Wennstedt Edvinger (pl, ra), Magnus Stenhols Projekttid Fältarbete , 30 h Maskintid ca 32 h inklusive återställning Belägenhet Län: Kronoberg Landskap: Småland Kommun: Växjö Socken: Växjö Ek.kartblad: 5E 0h Bergunda Fastighet: Växjö 12:10 Utredningsområde Yta utredningsområde: 7 hektar Kartreferens SWEREF 99 TM, RH 2000 Kartering Programvara: QGIS 2.6. Fynd Inga fynd har tillvaratagits. 21

28 Arkivmaterial Inga handritningar har upprättats. Mätdata förvaras vid Arkeologicentrum. Bearbetade mätdata finns i FMIS. Fotografier Digitala fotografier (bilaga 2) är återgivna i denna rapport (bilaga 8) och förvaras i ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm. 22

29 Bilaga 2. Fotolista ID bildnr motiv riktn fotograf datum mot AC G 0002 Torpet Furutå och fotbollsplanen Torparängen SÖ Magnus Stenhols i bakgrunden. F.d. fotbollsplan i förgrunden. AC G 0004 Torpet Furutå i bakgrunden. F.d. Ö Magnus Stenhols fotbollsplan i förgrunden. AC G 0005 Skogsparti i NV delen av utredningsområdet S Magnus Stenhols vid den avgränsande stigen mot Södra Bergundasjön AC G 0006 Röjningsröse N om f.d. fotbollsplan SÖ Magnus Stenhols AC G 0007 Stigen som avgränsar utredningsområdet i V Magnus Stenhols N AC G 0008 Stigen som avgränsar utredningsområdet i V Magnus Stenhols N AC G 0010 Sentida stengärdesgård (stora stenblock) S Magnus Stenhols som löper längs stigen och avgränsar utredningsområdet i N AC G 0011 Skogsparti Ö om torpet Furutå. Fotat från V Magnus Stenhols stigen. AC G 0012 Återvinningsstation VSV Magnus Stenhols AC G 0013 Återvinningsstation NV Magnus Stenhols AC G 0014 Entré Torparängens fotbollsplan. V Magnus Stenhols AC G 0015 Entré Torparängens fotbollsplan V Magnus Stenhols AC G 0016 Schaktkant vid Torparängens fotbollsplan VNV Magnus Stenhols AC G 0017 Torparängens fotbollsplan SV Magnus Stenhols AC G 0018 Omklädningsrum till Torparängens Uppg Magnus Stenhols fotbollsplan. F.d. torpet Furutå. saknas AC G 0019 Torparängens omklädningsrum och torpet NÖ Magnus Stenhols Furutå AC G 0022 Pump och sentida stengärdesgård V om SSV Magnus Stenhols Torparängens fotbollsplan AC G 0024 Schakt S02 Ö Magnus Stenhols AC G 0026 Anläggning A01, härdbotten SÖ Magnus Stenhols AC G 0027 Anläggning A0 2, mörkfärgning NNÖ Magnus Stenhols AC G 0028 Anläggning A03, mörkfärgning N Magnus Stenhols AC G 0029 Schakt S04 ÖSÖ Magnus Stenhols AC G 0030 Schakt S05 ÖSÖ Magnus Stenhols AC G 0031 Schakt S05 ÖSÖ Magnus Stenhols AC G 0032 Schakt S06 Ö Magnus Stenhols AC G 0033 Anläggning A04, härdbotten AC G 0034 Anläggning A05, härdbotten AC G 0035 Schakt S07 AC G 0036 Schakt S08 Ö S ÖSÖ NNÖ Magnus Stenhols Magnus Stenhols Magnus Stenhols Magnus Stenhols

30 AC G 0037 Anläggning A06, härdbotten NNÖ Magnus Stenhols AC G 0038 Schakt S09 NNÖ Magnus Stenhols AC G 0039 Schakt S10 NNÖ Magnus Stenhols AC G 0043 Anläggning A07 Ö Magnus Stenhols AC G 0044 Anläggning A08 V Magnus Stenhols AC G 0045 Schakt S14 V Magnus Stenhols AC G 0046 Anläggning A09 S Magnus Stenhols AC G 0050 Schakt S18 S Magnus Stenhols AC G 0051 Anläggning A11 V Magnus Stenhols AC G 0053 Schakt S20 N Magnus Stenhols AC G 0059 Schakt S26 V Magnus Stenhols AC G 0061 Schakt S28 V Magnus Stenhols AC G 0063 Schakt S30 VNV Magnus Stenhols AC G 0066 Oversikt sjumannaplan och torpet Furutå SSÖ Magnus Stenhols AC G 0070 Anläggning A12 V Magnus Stenhols AC G 0073 Anläggning A13 ONO Magnus Stenhols AC G 0074 Schakt S38 NO Magnus Stenhols AC G 0075 Schakt S39 VNV Magnus Stenhols AC G 0077 Anläggning A14 A15 N Magnus Stenhols AC G 0080 Schakt S43 SV Magnus Stenhols AC G 0083 Schakt S46 SV Magnus Stenhols AC G 0084 Anläggning A16 O Magnus Stenhols AC G 0085 Schakt S47 NO Magnus Stenhols

31 Bilaga 3. Schakttabell S-nr delomr, längd m riktning br m djup m area m2 nuv markanv, veg lager 1 beskr 1 UO 14,5 ÖNÖ-VSV 2,4 0,4 36,2 f.d. fotbollsplan, f.d. åker 0,4 SiMu 2 UO 11 ÖNÖ-VSV 2,4 0,4-0,5 29,6 f.d. fotbollsplan, f.d. åker 0,4 SiMU 3 UO 8 Ö-V 2-2,7 0,4 26,2 f.d. fotbollsplan, f.d. åker 0,3 SiMu 4 UO 9 ÖSÖ-VNV 2,4 0,3 21,5 skog, f.d. åker 0,3 SiMU 5 UO 12 Ö-V 2,4 0,3 21,5 skog, f.d. åker 0,2 SiMU 6 UO 17 ÖSÖ-VNV 1,2-2 0,3 21,2 skog, f.d. åker 0,2 SiMu 7 UO 8 ÖSÖ-VNV 2,4 0,3 17,7 skog, f.d. åker 0,2 SiMU 8 UO 10 NNÖ-SSV 1,2-2,3 0,3 14,5 skog, f.d. åker 0,3 SiMu 9 UO 11,5 NNÖ-SSV 1,2 0,4 14,6 skog, f.d. åker 0,3 SiMU 10 UO 9,5 NNÖ-SSV 1,2 0,4 12,7 skog, f.d. åker 0,2 SiMu 11 UO 8 N-S 1,2 0,5 9,4 skog, f.d. åker 0,3 SiMU 12 UO 8 NNV-SSÖ 1,2 0,4 9,1 skog, f.d. åker 0,3 SiMu 13 UO 10 N-S 2,4-3 0,2-0,4 19,9 skog, f.d. åker 0,2-0,3 SiMU 14 UO 6,5 Ö-V 2,4 0,3 13,9 skog, f.d. åker 0,15 SiMu 15 UO 8 Ö-V 2,4 0,4 19,9 skog, f.d. åker 0,15 SiMU 16 UO 12,5 Ö-V 2,4 0,3 29,8 skog, f.d. åker 0,15 SiMu 17 UO 13 Ö-V 2,4 0,4 32,0 f.d. fotbollsplan, f.d. åker 0,25 SiMU 18 UO 18 N-S 2,4 0,4 46,7 f.d. fotbollsplan, f.d. åker 0,3 SiMu 19 UO 2,4 N-S 2,4 0,3 5,8 f.d. fotbollsplan, f.d. åker 0,2 SiMU 20 UO 2,5 N-S 2,4 0,3 6,1 f.d. fotbollsplan, f.d. åker 0,2 SiMu 21 UO 10,5 Ö-V 2,4 0,2-1,1 25,7 f.d. fotbollsplan, f.d. åker 0,2 SiMU 22 UO 22,5 Ö-V 2,4 0,6 55,8 f.d. fotbollsplan, f.d. åker 0,2 SiMu 23 UO 6 N-S 2,4 1,6 13,2 f.d. fotbollsplan, f.d. åker 0,2 SiMU 24 UO 12,5 Ö-V 2,4 0,4 30,1 skog, f.d. åker 0,2 SiMu 25 UO 9 Ö-V 2,4 0,3 21,1 skog, f.d. åker 0,15 SiMU 26 UO 13 Ö-V 1,2 0,3 17,0 skog, f.d. åker 0,15 SiMu 27 UO 13 Ö-V 1,2 0,4 17,1 skog, f.d. åker 0,15 SiMU 28 UO 17 Ö-V 1,2 0,4 23,2 skog, f.d. åker 0,15 SiMu 29 UO 6 Ö-V 1,2 0,8 6,6 skog, f.d. åker 0,15 SiMU 30 UO 18 VNV-ÖSÖ 1,2 0,4 23,1 skog, f.d. åker 0,1 SiMu 31 UO 14 VSV-ÖNÖ 1,2 0,4 18,6 skog, f.d. åker 0,15 SiMU 32 UO 12 NNO-SSV 1,2 0,3 17,1 skog btn Mu 33 UO 14 ÖSÖ-VNV 2,4 0,4 33,1 hage, f.d. åker 0,2 SiMu 34 UO 12 ÖSÖ-VNV 2,4 0,4-0,5 26,6 hage, f.d. åker 0,2 SiMu 35 UO 13 ÖSÖ-VNV 2,4 0,4-0,5 26,5 hage, f.d. åker 0,2 SiMU 36 UO 7 NNÖ-SSV 2 0,7 14,5 skog, f.d. fotbollsplan 0,2 SiMu 37 UO 6,5 NNV-SSÖ 2 0,6 13,9 skog, f.d. fotbollsplan 0,2 SiMU 38 UO 8 NÖ-SV 2,4-3,5 0,25-0,3 23,8 skog 0,1 SiMu 39 UO 9 VNV-ÖSÖ 2,4 0,3 20,6 skog, f.d. åker 0,2 SiMU 40 UO 17,5 Ö-V 2,4 0,4 45,5 skog, f.d. åker 0,15 SiMu 41 UO 11 ÖNÖ-VSV 2,4 0,4 27,0 skog, f.d. åker 0,15 SiMU 42 UO 12 NÖ-SV 2,4 0,3 30,5 skog, f.d. åker 0,15 SiMu 43 UO 11 NÖ-SV 2,4 0,4 27,0 skog, f.d. åker 0,2 SiMU 44 UO 15 Ö-V 2,4 0,4 36,8 skog, f.d. åker 0,2 SiMu 25

32 45 UO 9 Ö-V 2,4 0,3 26,1 skog, f.d. åker 0,15 SiMU 46 UO 12 NÖ-SV 2,4 0,3 30,5 skog, f.d. åker 0,15 SiMu 47 UO 7,5 NÖ-SV 2,4-3,5 0,4 22,1 skog, f.d. åker 0,15 SiMU 48 UO 4 N-S 2,4 0,4 11,9 f.d. fotbollsplan, f.d. åker 0,2 SiMu 49 UO 4 N-S 2,4 0,4 12,1 f.d. fotbollsplan, f.d. åker 0,15 SiMU Forts. S-nr lager 2 beskr lager 3 Beskr fynd anl, anm, datum, sign 01 btn Mu MAS 02 btn Mu MAS 03 btn Mu A1, A2, A MAS 04 btn Mu MAS 05 btn Mu MAS 06 btn Mu A4, A MAS 07 btn Mu MAS 08 btn Mu A MAS 09 btn Sa MAS 10 btn Sa MAS 11 btn SaMu MAS 12 btn SaMu MAS 13 btn SaMu A7, A MAS 14 btn Mu A9, A MAS 15 btn Mu MAS 16 btn Mu MAS 17 btn Mu MAS 18 btn Mu A MAS 19 btn Gr MAS 20 0,2-btn Gr MAS 21 0,2-btn Pm MAS 22 0,2-btn Pm MAS 23 0,2-btn Pm MAS 24 0,2-btn Mu MAS 25 0,15-btn SaMu MAS 26 0,15-btn SaMu MAS 27 0,15-btn SaMu MAS 28 0,15-btn SaMu MAS 29 0,15-0,8 Pm btn Sa MAS 30 0,2-btn Pm btn Sa MAS 31 0,15-btn SaMu MAS MAS 33 0,2-btn Sa MAS 34 0,2-btn Sa MAS 35 0,2-btn Sa MAS 36 0,2-btn Pm A MAS 37 0,2-btn Pm MAS 38 0,1-btn Sa A MAS 39 0,2-btn Sa MAS 40 0,15-btn Sa A14, A MAS 26

33 41 0,15-btn Sa MAS 42 0,15-btn Sa MAS 43 0,2-btn Sa MAS 44 0,2-btn Sa 3 bitar yngre glaserat MAS rödgods, vinflaska returglas 45 0,15-btn Sa MAS 46 0,15-btn Sa MAS 47 0,15-btn Sa A MAS 48 0,2-0,4 Gr Sa btn MAS 49 0,15-0,4 Gr Sa btn MAS Förkortningar Ap B btn C Gr Hm Lr Mu Sa Si Pm A-horisont, plöjd B-horisont, anrikningsskikt schaktbotten C-horisont, underlag grus/grov hällmark ler mull sand silt påförda massor 27

34 28

35 AC-nr A-nr Belägenhet H.ö.h. A-typ form längdxbredd /diam riktning beskrivning i plan anm. Arkeologicentrum AB Bilaga 4. Anläggningslista AC3804 A01 S Härd, rest av oval 1.2x0.6 NNO- SSV AC3804 A02 S Övrig (mörkfärgning) Sotkoncentration med kolpartiklar och eldpåverkade stenar. Stenarna är m st. oval 0.25x0.15 NO-SV Sotkoncentration med kolpartiklar Stenfylld AC3804 A03 S Övrig (mörkfärgning) oval 0.2x0.15 O-V Sotkoncentration AC3803 A04 S Härd, rest av rund 1 Sotkoncentration med kolpartiklar Ofylld AC3803 A05 S06 Härd, rest av oval 0.9x0.5 O-V Sotkoncentration Ofylld AC3802 A06 S08 Härd, rest av oval 1.1x0.5 O-V Sotkoncentration med kolpartiklar och eldpåverkade stenar. 5 stenar m st. AC3801 A07 S13 Härd, rest av oregelbunden 0.9x0.6 O-V Sotkoncentration med kolpartiklar AC3801 A08 S13 Härd, rest av oval 1.8x1.5 SSO- NNV Sotkoncentration och eldpåverkade stenar. 10-tal stenar m st. AC3801 A09 S14 Härd, rest av oval 1.4x1.1 O-V Sotkoncentration och eldpåverkade stenar. 20-tal eldpåverkade stenar, 0,05-0,2 m st. AC3804 A11 S18 Härd, rest av oval 1,5x1,1 N-S Sotkoncentration med kolpartiklar. 10-tal eldpåverkade stenar, m st. AC3805 A12 S36 Härd, rest av (?) oregelbunden 0,4x0,3 N-S Sotkoncentration och eldpåverkade stenar. 1 sten 0.1 m st. AC3806 A13 S38 Härd, rest av oval 1,8x1,4 N-S Sotkoncentration och eldpåverkade stenar. 10-tal stenar, 0,05-0,25 m st. AC3803 A16 S Härd, rest av oval 1,5x1,2 N-S Sotkoncentration och eldpåverkade stenar. 20-tal stenar, 0,05-0,15 m st. Stenfylld Ofylld Stenfylld Stenfylld Stenfylld Ofylld Stenfylld Stenfylld 29

36 30

37 Bilaga 5. Objekttabell ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Osäker utbredning AC3801 Boplats Boplats, oklar begränsning, 15x5 m (VNV-ÖSÖ), bestående av tre härdar, rest av, varav en oregelbunden och två ovala. Den oregelbundna härden är 0,9x0,6 m (Ö-V). Fyllning av sot- och kolbemängd silt. De ovala härdarna är 1,4-1,8x1,1 m (NNV-SSÖ resp Ö-V). Fyllning av sot- och kolbemängd silt och måttligt med skärvstenar, 0,05-0,2 m st. Påträffad vid sökschaktsgrävning under arkeologisk utredning år Fornlämning ja AC3802 AC3803 Härd Oval Grophärd Stenfylld Skadad Ej undersökt Boplats Skadad Ej undersökt Terräng: Svagt NV-sluttande siltig moränmark. Skogsmark (blandskog). Grophärd, rest av, oval, 1,1x0,5 m (Ö-V), bestående av en sot- och kolkoncentration med fem synliga stenar, 0,05-0,1 m st. Påträffad vid sökschaktsgrävning under arkeologisk utredning år Terräng: NÖ-sluttande siltig moränmark. Skogsmark (blandskog). Boplats, oklar begränsning, 28x4 m (NV-SÖ), bestående av tre härdar, rest av, varav en rund och två ovala. Den runda härden är 1 m diam med fyllning av sot- och kolbemängd silt. De ovala härdarna är 0,9x0,5 m (Ö-V) resp 1,5x1,2 m (N-S). I den större härden syns ett tjugotal skärvstenar, 0,05-0,15 m st. Påträffad vid sökschaktsgrävning under arkeologisk utredning år Fornlämning Fornlämning nej ja AC3804 Boplats Skadad Ej undersökt Terräng: Svagt NV-sluttande siltig moränmark. Skogsmark (blandskog). Boplats, oklar begränsning, 23x4 m (ÖNÖ-VSV), bestående av två härdar, rest av, och två mörkfärgningar. Härdarna är ovala, 1,2-1,5x0,6-1,1 m (NNÖ-SSV resp N-S) med fyllning av sot- och kolbemängd silt samt måttligt med skärvstenar, 0,05-0,2 m st. I områdets Ö del iakttogs två obetydliga sotfläckar. Påträffad vid sökschaktsgrävning under arkeologisk utredning år Fornlämning ja AC3805 Härd Oregelbunden Övrig Ofylld Skadad Ej undersökt Terräng: Flack siltig moränmark. F.d. åkermark, senare fotbollsplan. Härd(?), rest av, oregelbunden, 0,4-0,3 m (N-S), bestående av sotbemängd silt och en skärvsten, 0,1 m st. Obetydlig anläggning, huvudsakligen bortodlad. Påträffad vid sökschaktsgrävning under arkeologisk utredning år Förstörd nej Terräng: Svagt ÖNÖ-sluttande siltig moränmark. Skogsmark (blandskog) i V angränsande till f.d. minigolfbana. 31

38 AC3806 Härd Oval Grophärd Stenfylld Skadad Ej undersökt Grophärd, rest av, oval, 1,8x1,4 m (N-S), bestående av sot- och kolbemängd silt och måttligt med skärvstenar, 0,05-0,15 m st. Påträffad vid sökschaktsgrävning under arkeologisk utredning år Terräng: Svagt NÖ-sluttande siltig moränmark angränsande till våtmark. Skogsmark (blandskog). Fornlämning nej 32

39 Bilaga 6. Vedartsanalys VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1512 Vedartsanalyser på material från Småland, Växjö Uppdragsgivare: Britta Wennstedt Edvinger/Arkeologicentrum Arbetet omfattar två kolprover från varsin boplats. Proverna innehåller kol från al och björk. Al och björk är attraktiva som bränsle då de är energirika, brinner lugnt och ger mycket glöd. Båda proverna kommer att ge tillförlitliga dateringar. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C-dat Härd 0,7g 0,1g 6 bitar Al 5 bitar Al 32mg Björk 1 bit Härd? 2,0g 0,9g 7 bitar Al 7 bitar Al 168mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Al Alnus sp. 120 år Klibbalen är starkt knuten till Gråal Alnus incana vattendrag. Gråalen är mer Klibbal Alnus anpassningsbar glutinosa Björk Glasbjörk Vårtbjörk Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. 33

40 Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 34

41 Bilaga C-analys BETA Submitter No KP3803 AMS- Standard delivery KP3804 AMS- Standard delivery Service Material Measured Age (charred material): acid/alkali /acid (charred material): acid/alkali /acid /- 30 BP /- 30 BP 13C/ 12C o/oo o/oo Conven tional Age /- 30 BP /- 30 BP 2 Sigma Calibration Cal BC 195 to 40 (Cal BP 2145 to 1990) Cal BC 200 to 45 (Cal BP 2150 to 1995) Report Completed QA Report

42 36

43 37

44 38

45 Bilaga 8. Påsiktsbilder AC G-0002 AC G-0004 AC G-0005 AC G-0006 AC G-0007 AC G

46 40

47 AC G-0010 AC G-0011 AC G-0012 AC G-0013 AC G-0014 AC G-0015 AC G-0016 AC G

48 42

49 AC G-0018 AC G-0019 AC G-0022 AC G-0024 AC G-0026 AC G

50 44

51 AC G-0028 AC G-0029 AC G-0030 AC G-0032 AC G-0033 AC G-0034 AC G-0035 AC G

52 46

53 AC G-0037 AC G-0038 AC G-0039 AC G-0043 AC G-0044 AC G-0045 AC G-0046 AC G

54 48

55 AC G-0051 AC G-0053 AC G-0059 AC G-0061 AC G-0063 AC G-0066 AC G-0070 AC G

56 50

57 AC G-0074 AC G-0075 AC G-0077 AC G-0080 AC G-0083 AC G-0084 AC G

58 RAPPORT FRÅN ARKEOLOGICENTRUM 2014:04 RAPPORT FRÅN ARKEOLOGICENTRUM 2015:01 ISSN