Förhistoriska boplatslämningar i Vickleby

Transkript

1 Förhistoriska boplatslämningar i Vickleby Arkeologisk förundersökning av Raä 112 Vickleby 1:1, Vickleby socken, Mörbylånga kommun, Öland Ludvig Papmehl-Dufay KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:17

2

3 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Förhistoriska boplatslämningar i Vickleby Arkeologisk förundersökning av Raä 112 Vickleby 1:1, Vickleby socken, Mörbylånga kommun, Öland Författare Ludvig Papmehl-Dufay Copyright Kalmar läns museum Redaktion Per Lekberg, Seija Nyberg Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN X

4 Abstract Keywords: Öland, Vickleby, Mesolithic, Neolithic, Bronze Age, settlement site, trial excavation This report presents the results of an archaeological trial excavation performed by Kalmar county museum during two days in late october 2008, at Vickleby 1:1, parish of Vickleby, Öland, Sweden. The area is situated just west of a farm, and the excavation was brought about by plans for building a new stable in an area where previous field walking surveys have yielded finds of neolithic flint artefacts. The area covered by the trial excavation measured c 850 m 2, and c 20 % of this area was excavated. Prehistoric settlement remains were found spread over most of the area except for a narrow strip extending towards the east: The prehistoric remains include one large hearth, a few possible post holes and other sunken features as well as finds consisting of flint, pottery and burnt bone. One of the flints displayed a polished surface, indicating a date to the Neolithic period (c BC). The hearth was 14 C-dated to c BC, corresponding to the late Bronze Age and the onset of the Iron Age. Based on the relatively sparse amount of finds, the low concentration of sunken features, the level of destruction due to previous farming activities and the limited size of the area concerned, no further archaeological work is suggested in connection to the present building project. The formal decision in this matter is taken by the County Administrative Board in Kalmar.

5 Innehåll Sammanfattning...7 Inledning...8 Topografi och fornlämningsmiljö...9 Syfte och metod...12 Resultat...13 Åtgärdsförslag...18 Referenser...20 Tekniska och administrativa uppgifter...21 Bilagor...23

6 Figur 1. Kalmar län med platsen för förundersökningsområdet markerat. 6

7 Sammanfattning Under två dagar i slutet av oktober 2008 genomförde Kalmar läns museum på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Vickleby 1:1, i Vickleby socken, Mörbylånga kommun, Öland. Anledningen var ett planerat stallbygge inom nordöstra delen av den registrerade utbredningen för stenåldersboplatsen Raä 112, och beställare var Johan Åhlund/BLÅVI AB. Förundersökningen genomfördes med hjälp av sökschaktning med maskin, där ca 20 % av områdets totala yta banades av. Totalt 6 anläggningar och 1 kulturlager påträffades, flera dock diffusa och osäkra. Bland anläggningarna finns en större härd, och kulturlagret som påträffades var begränsat till en liten yta om ca 2 m 2 i förundersökningsområdets östra del. I matjorden samt i kulturlagret påträffades fynd i form av slagen flinta, keramik och brända ben. Ett sli- pat flintavslag kan dateras till den yngre stenåldern, ca f Kr, medan en 14 C-datering från härden resulterade i ca f Kr vilket motsvarar slutet av bronsåldern och övergången till äldre järnåldern. Ytterligare en 14 C-datering av en kolbit från en förmodad urlakad härd (A7) resulterade i jägarstenålder omkring f Kr. Denna datering är svårtolkad såtillvida att kopplingen mellan den daterade kolbiten och anläggningens funktion inte är helt säkerställd. Fornlämningen kunde avgränsas mot öster, medan utbredningen mot norr, väster och söder fortsätter utanför det här aktuella exploateringsområdet. Efter slutförd förundersökning gör Kalmar läns museum bedömningen att ingen ytterligare antikvarisk insats är nödvändig inom den här aktuella exploateringsytan. Beslut i ärendet fattas av Länsstyrelsen i Kalmar län. 7

8 Inledning Under två dagar i slutet av oktober 2008 genomförde Kalmar läns museum på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Vickleby 1:1, i Vickleby socken, Mörbylånga kommun, Öland (fig 1). Anledningen var ett planerat stallbygge inom den mellersta östra delen av den registrerade utbredningen för stenåldersboplatsen Raä 112, och beställare var Johan Åhlund/BLÅVI AB. Förundersökningen genomfördes med hjälp av sökschaktning med maskin, och ansvarig arkeolog i fält var Ludvig Papmehl-Dufay som också ansvarat för färdigställandet av denna rapport. 8

9 Topografi och fornlämningsmiljö Fastigheten Vickleby 1:1 är belägen på sydvästra Öland, i sydligaste delen av Vickleby by, ca 200 m väster om Vickleby kyrka. Förundersökningsområdet är beläget direkt väster om en befintlig gårdsbebyggelse, i en svag sluttning mot väst nedanför landborgskanten på omkring 35,5-37,5 m över den nuvarande havsytan. Området har fram tills relativt nyligen varit åkermark, med undantag för den smala östligaste delen av det planerade exploateringsområdet som går över den befintliga gårdsplanen direkt intill och utmed en ladugårdsbyggnad. Området är mycket rikt på fornlämningar, och samtliga förhistoriska perioder finns representerade genom fynd och fasta fornlämningar i närområdet (fig 2, tabell 1). Fornlämningsbilden i området karaktäriseras dels av ett stort antal järnåldersgravar och -gravfält, i huvudsak koncentrerade till landborgskrönet genom Vickleby samt ett stråk kring den nedre landsvägen strax norr om byn Stora Frö, och dels ett stort antal boplatser och fyndplatser med fyndbaserade dateringar till stenålder. Den absoluta merparten av de sistnämnda påträffades i samband med den landskapsomfattande specialinventering (den s.k. Ölandsinventeringen) som genomfördes i Mörbylånga och Borgholms kommuner under mitten av 1990-talet (Alex- andersson m fl 1996). Ett antal fornlämningar i närområdet har varit föremål för arkeologiska undersökningar genom åren. Omkring 200 m norr om kyrkan på västra sidan vägen undersöktes 1973 fornlämningen Raä 71, en skadad hällkista och en stensättning (Holgersson 1976; Schulze 1978). Stensättningen kunde utifrån fynden dateras till folkvandringstid (ca e Kr). Hällkistan innehöll skelett från tre individer, och kan utifrån fynd av bland annat en flintskrapa och ett antal benföremål dateras till stenålderns slutskede omkring 2000 f Kr eller strax därefter. Nyligen utförda 14 C-dateringar av skeletten i graven har bekräftat detta och tidfäst graven till omkring f Kr (Kanstrup 2004: 19ff). Inom och strax norr om Vickleby by har vid flera tillfällen framkommit boplatslämningar från vikingatid och medeltid (Thorén 2000a, 2000b), och de spridda järnåldersgravar som idag finns registrerade längs en stor del av landborgskrönet (t ex Raä 23, 54 och 71) utgör rester efter ett långsträckt gravfält som ursprungligen sträckt sig genom hela socknen (Magnus m fl 1996; se t ex Stark 1995). Den här aktuella fornlämningen, Raä 112, upptäcktes i likhet med många andra stenåldersboplatser i området i samband med den 9

10 Figur 2. Förundersökningsområdets omgivningar, med registrerade fornlämningar markerade (röda stjärnor och skrafferingar) samt ett urval numrerade. Jämför tabell 1. 10

11 Raä nr Typ Period 23 Stensättning, milstolpe Järnålder, historisk tid 54 Stensättning? Järnålder 66 Fyndplats rinspänne Vikingatid/medeltid 67 Mossfynd skafthålsyxa, fl intskära, Senneolitikum, bronsålder, järnålder holkyxa, spjutspets av järn 68 Fyndplats fl intspån Neolitikum 71 Hällkista, stensättning Senneolitikum, folkvandringstid 80 Fyndplats fl intavslag Stenålder 81 Fyndplats fl intavslag Stenålder 82 Fyndplats fl intavslag Stenålder 83 Fyndplats fl intavslag Stenålder 85 Boplats Neolitikum 86 Fyndplats fl intavslag Stenålder 87 Boplats Stenålder 88 Boplats Stenålder 100 Fyndplats fl intavslag Stenålder 101 Fyndplats fl intavslag Stenålder 109 Boplats Stenålder 110 Boplats Mellanneolitikum 112 Boplats Senneolitikum/äldre bronsålder 126 Boplats Vikingatid 128 Boplats Vikingatid, medeltid, historisk tid 130 Boplats Förhistorisk tid Tabell 1. Lista över de fornlämningar som är numrerade i figur 2. ovan nämnda s.k. Ölandsinventeringen. Boplatsen är belägen strax nedanför landborgskrönet i en svag sluttning ner mot Kalmarsund i väst, och har enligt fornlämningsregistret en långsträckt utbredning i nord-sydlig riktning ca 750 x m. Enligt denna utbredning är förundersökningsområdet till sin största del belägen inom fornlämningen, i dess östra mellersta del. Fynden från Ölandsinventeringen innefattade bland annat slipade flintavslag och en flintpilspets med urnupen bas, vilket tillsammans indikerar en datering till yngre stenålder och äldsta bronsålder. 11

12 Syfte och metod Syftet med förundersökningen var i enlighet med Länsstyrelsens förfrågningsunderlag att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, tidsställning, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet inom berört område. Metoden utgjordes av sökschaktning med maskin samt rensning och undersökning för hand av ett urval framkomna lämningar. Anläggningar grävdes ut till hälften varefter profilen fotodokumenterades. På ett urval ställen grävdes 0,5 x 0,5 m stora provrutor i lagret under matjorden, i syfte att kontrollera före- komst av fyndförande urlakade kulturlager. I förekommande fall togs kolprover för vedartsanalys och 14 C-datering. Samtliga schakt och påträffade lämningar mättes in med GPS i Rikets nät (RT90 2,5 gon V och RH 70). Fynd från anläggningar och kulturlager togs tillvara, liksom typologiskt daterbara eller på annat sätt särskilt intressanta fynd från matjordslagret. Fynden har registrerats i en Microsoft Access -databas, och förvaras i väntan på fyndfördelning i Kalmar läns museums magasin under KLM-nummer 44255:

13 Resultat En plan över förundersökningsområdet med samtliga schakt, provrutor och påträffade lämningar visas i figur 3. I södra delen av området grävdes på ett ställe strax utanför det markerade förundersökningsområdet, vilket är ett resultat av att exploateringsområdet inte var utstakat i terrängen vid undersökningstillfället. Vidare kunde inte schakt grävas längs hela den smala östligaste delen av undersökningsområdet, då här fanns en i bruk varande betongbelagd körväg. Av de schakt som grävdes framgår emellertid tydligt att förundersökningens resultat eller kostnadsbild inte påverkats av dessa omständigheter. Exploateringsområdets totala yta uppgår till omkring 850 m 2, av vilken de undersökta schakten upptar ca 190 m 2 vilket innebär att drygt 20 % av ytan undersökts. Som framgår av figur 3 ovan påträffades fynd och anläggningar spridda över större delen av förundersökningsområdet (fig 4). Totalt framkom 6 mer eller mindre säkra anläggningar och ett fyndförande kulturlager. Utöver detta hittades förhistoriska fynd i matjorden på 6 platser. Anläggningarna och kulturlagret listas i tabell 2, och fynden redovisas i tabell 3. Det urval av fynd som tillvaratogs redovisas mer i detalj i bilaga 1. Totalt 5 av anläggningarna undersöktes till %, och den sjätte (A1) undersöktes avseende mäktighet genom ett litet snitt i ena kanten. Totalt 5 provrutor om vardera 0,5 x 0,5 m undersöktes, och av dessa var det endast i R5 som fynd påträffades. Detta var också den enda ruta som placerades i en redan observerad lämning, nämligen kulturlagret A8 till vilket således fynden i rutan ska föras. Härden A1 som var belägen i princip mitt i förundersökningsområdet var den i särklass tydligaste anläggningen, och syntes under ploglagret som en stor ovalt formad kraftig ansamling av skörbränd sten och träkol. Övriga anläggningar var mer diffusa till sin karaktär, och utgjordes av två gropar av okänd funktion (A3, A5), en urlakad möjlig härd (A7), en ränna (A2) samt ett osäkert stolphål (A4). Foton på samtliga anläggningar visas i bilaga 2. Av de undersökta anläggningarna var det endast i A5 som fynd påträffades. Fynden här utgjordes av två fragment bränt ben. 13

14 Figur 3. Plan över förundersökningsområdet, med schakt och provrutor numrerade samt fynd (röda punkter) och anläggningar (ofyllda polygoner) markerade. Den sedan tidigare registrerade utbredningen för boplatsen Raä 112 är markerad med röd skraffering. För numrering av fynd och anläggningar se figur 4. Kulturlagret A8 hittades i den östligaste delen av schakt 1, i övergången mellan ytan för den planerade stallbyggnaden i väst och den smala remsan för planerat foderbord i öst. Lagret kunde ses över en yta om ca 2 x 1 m, och fortsatte in i schaktväggen mot norr (fig 5). Begränsningen i plan var märkbart oregelbunden, och tjockleken varierar mellan 0,05 och 0,2 m. Inom den begränsade yta som undersöktes (ca 1 m 2 ) hittades 8 keramikbitar varav två uppvisar möjlig men knappt synlig dekor av svaga intryck, 6 flintbitar varav 1 utgörs av ett litet fragment av en slipad flintyxa, samt 4 fragment bränt ben. Det slipade flintfragmentet möjliggör en datering till yngre stenåldern omkring f Kr. Dessvärre tillåter inte de små keramikbitarna någon närmare datering, men om de svaga intrycken på skärvornas yta verkligen utgör rester efter dekor så är en datering till yngre stenåldern trolig även för dessa. Utöver ovan nämnda anläggningar och lager hittades fynd i ploglagret på 6 platser inom förundersökningsområdet. Fynden härifrån utgörs av ett fragment av ett spån i flinta, tre avslag i flinta varav ett bränt, ett övrigt stycke bränd flinta samt ett fragment bränt ben. Endast ett urval av dessa fynd togs tillvara. Spånfragmentet är för litet för att möjliggöra en närmare datering, men med tanke på övriga fynd är det troligt att det härrör från yngre stenåldern. För att ytterligare möjliggöra ett tidsfästande av lämningarna skickades två kolprover in 14

15 Figur 4. Plan över den del av förundersökningsområdet där förhistoriska fynd och anläggningar påträffades. Jämför figur 3 ovan. 15

16 Figur 5. Kulturlagret A8 efter undersökning, sett från söder. Notera det varierade djupet i profilväggen. Foto Ludvig Papmehl- Dufay/Kalmar läns museum. till Ångströmlaboratoriet i Uppsala för 14 C-datering, från härden A1 respektive från den möjliga urlakade härden A7. Dateringen föregicks av en vedartsbestämning hos Vedlab i Glava, i syfte att utvärdera resultaten med avseende på egenålder hos det daterade provet. Resultaten redovisas i sin helhet i bilaga 3 och bilaga 4, och sammanfattas i det följande. Vedartsanalysen visade att provet från härden A1 var av hassel, vilket genom sin låga egenålder gör att det är väl lämpat för 14 C-datering. Provet från den möjliga urlakade härden A7 utgörs av tall, vilket gör att det kan ha en högre egenålder och således gör dateringen något osäkrare. Resultaten av dateringarna visade att kolbiten i A1 är från c f Kr, vilket motsvarar slutet av yngre bronsålder (period 6) och äldsta delen av förromersk järnålder. Det kan noteras att liknande anläggningar (stora runda härdar rika på kol och skärvsten) påfallande ofta dateras till denna period, d.v.s. yngre bronsålder och/eller äldre järnålder. Dateringen från A7 visade att kolbiten här var av betydligt äldre datum, närmare bestämt ca f Kr. Med tanke på tallens eventuella egenålder kan provet möjligen vara några hundra år yngre, men utan tvekan är kolbiten från äldre delen av jägarstenåldern. Frågan som infinner sig är förstås om åldern på kolbiten säger något om åldern på anläggningen i vilken den hittades: om tolkningen som härd är korrekt bör kolbiten funktionellt höra samman med anläggningen, vilket skulle innebära att dateringen är korrekt. Provet togs för att det bedömdes ha ett troligt kontextuellt samband med anläggningen, men eftersom tolkningen som härd anses något osäker måste även dateringen av anläggningen ses som osäker. Samtidigt kan det faktum att den tolkades som just urlakad tyda på att den, om det är en härd, är av hög ålder vilket i så fall dateringen av kolbiten stärker. 16

17 Anl nr Beskrivning 1 Oval härd, 1,3 x 1,1 m stor och 0,2 m djup under ploglagret. Rikligt med skörbränd sten och stora stycken träkol 2 Ränna/grop, minst 1 m lång och 0,4 m bred, ca 0,1 m djup under ploglagret. Sticker in i schaktväggen i öster 3 Grop, c 0,9 x 0,6 m och 0,3 m djup. Bitvis sotig sandig fyllning. 4 Stolphål?, c 0,24 m i diameter och 0,14 m djup. Fyllning av gråsvart sand 5 Grop, c 0,65 x >0,6 m (sticker in i schaktväggen i norr) och 0,2 m djup. Fyllning av gråbrun sand med en del sten, relativt diffus avgränsning. Fynd av två bitar bränt ben (F12). 6 Lagerrest, mörkfärgning 0,8 x 0,5 m och c 0,1 m djup, ojämn i botten. Fyllning av gråbrun sand, relativt mörk. Ej nedgrävning. 7 Urlakad härd? Diffus större färgning c 1,5 x 1,2 m och omkring 0,15 m djup. Enstaka skörbrända stenar och kolbitar i fyllningen. 8 Kulturlager av varierande tjocklek (0,05-0,2 m), iakttaget inom en begränsad yta om c 2 m2. Lagret består av gråbrun sandig jord med en del sten. Fynd av keramik, bränt ben och fl inta, bland annat slipat avslag. Tabell 2. Anläggningar och kulturlager från förundersökningen på Vickleby 1:1. Fynd nr Beskrivning Nr i fyndlista 1 Avslag i sydskandinavisk fl inta, dumpfynd Ej tillvarataget 2 Fynd från kulturlagret A8: 8 skärvor och fragment keramik varav två eventuellt dekorerade, 3 avslag kristianstadfl inta, 1 avslag ordovicisk fl inta, 1 avslag sydskandinavisk fl inta, 1 slipat avslag med retuch sydskandinavisk fl inta Bränt avslag i sydskandinavisk fl inta Ej tillvarataget 4 Avslag i sydskandinavisk fl inta samt två bitar bränt ben, dumpfynd Spånfragment i sydskandinavisk fl inta 11 6 Ett fragment bränt ben Ej tillvarataget 7 Stycke av bränd fl inta, dumpfynd Ej tillvarataget Tabell 3. Fynd från förundersökningen på Vickleby 1:1. Jämför fyndlistan i bilaga 1. 17

18 Åtgärdsförslag Sammantaget framkom vid förundersökningen vad som kan betraktas som sparsamt med förhistoriska boplatslämningar inom större delen av det planerade exploateringsområdet, och med undantag av den eventuellt mesolitiska anläggningen A7 tycks såväl dateringen som avgränsningen mot öst tycks stämma väl överens med det som hittills varit registrerat i fornlämningsregistret (fig 6). Den smalare östra delen av området upptas av utfyllnadsmassor för gårdsplanen, och det schakt som grävdes här visade att inga äldre boplatslämningar står att finna i den här delen av förundersökningsområdet. Den större västra delen uppvisade spridda boplatslämningar såväl i form av fynd som av kulturlager och anläggningar, men kunskapspotentialen hos dessa lämningar kan av flera skäl anses begränsad. Med undantag för det till ytan mycket begränsade kulturlagret A8 framkom de flesta fynden i matjordslagret vilket tyder på omfattande skador från tidigare jordbruk, och de anläggningar som framkom ligger spridda över ytan utan några tydliga koncentrationer eller andra indikationer på att en central del av boplatsen står att finna inom förundersökningsområdet. Detta tillsammans med den begränsade ytan som det här är frågan om gör att Kalmar läns museum inte anser att ytterligare antikvariska åtgärder är nödvändiga inför den aktuella stallbyggnationen. Eventuella framtida exploateringar inom andra delar av fornlämningen kan emellertid mycket väl ha större potential än vad som här var fallet. Beslut i ärendet fattas av Länsstyrelsen i Kalmar län. 18

19 Figur 6. Förundersökningsområdet med den här observerade avgränsningen mot öst av fornlämningen Raä 112 markerad. Det blåmarkerade området markerar den ungefärliga utbredningen för utfyllnadsmassor kopplade till gårdsplanen. 19

20 Referenser Alexandersson, K., Gurstad-Nilsson, H. & Källström, M Stenålder i järnåldersland. Om den pågående specialinventeringen på Öland. Bulletin för arkeologisk forskning i Sydsverige nr 2-3/1996, sid Lund. Holgersson, K Nyupptäckta fornlämningar, hällkista och stensättning, Vickleby, Vickleby sn, Öland. RAÄ Rapport B45. Kanstrup, M Studie i senneolitisk diæt. Analyse av stabile kulstof- och kvælstofisotoper i skeletmateriale fra ölandske grave. CD-uppsats i laborativ arkeologi 2003/2004, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Magnus, B., Rasch, M. & Edgren, B Vickleby socken. I: Hagberg, U.-E., Stjernquist, B. & Rasch, M. (red) Ölands järnåldersgravfält Volym III. Vickleby, Resmo, Mörbylånga, Kastlösa, Sandby, Stenåsa och Hulterstad. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Sid Stockholm. Schulze, H Två öländska gravar från sen stenålder. Kalmar län 1978, sid Stark, K Stora Vickleby 19:7. Arkeologisk förundersökning Rapport Kalmar läns museum. Thorén, P. 2000a. Stora Vickleby 1:26. Fornlämning 126, Vickleby socken, Mörbylånga kommun, Öland. Arkeologisk undersökning, Kalmar läns museums arkeologiska rapporter. Thorén, P. 2000b. Capellagården. Bebyggelselämningar från vikingatid och medeltid I Stora Vickleby. Vickleby socken, Öland. Arkeologisk undersökning, Rapport 2000:4, Kalmar läns museum. 20

21 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Kalmar läns museums dnr: Uv objnr: 08/53 Uppdragsgivare: BLÅVI AB, Johan Åhlund, John Nicolaus väg 9, Vickleby Landskap: Öland Kommun: Mörbylånga Socken: Vickleby Fastighet: Vickleby 1:1 Fornlämningsnr: Vickleby 112:1 Ek. karta: 4G4h Frö, 4G4i Vickleby X koordinat: Y koordinat: M ö h: 35,5-37,5 Fältarbetstid: 30-31/ Antal arbetsdagar: 1,5 dagar Maskintid: 2 tim Personal: Ludvig Papmehl-Dufay Du nr: Du 111 Fynd nr: KLM 44255: 1-12 Fynd: Fynden förvaras, i väntan på fyndfördelning, i Kalmar läns museums magasin under sitt KLM-nummer. Analyser: Vedartsanalys: VEDLAB, Glava. 14 C-datering: Ångströmlaboratoriet, Uppsala Dokumentation: All dokumentation förvaras på KLM. Inmätning: Inmätningar är genomförda med GPS. Koordinater och höjdangivelser i rikets koordinatsystem RT90 2,5 gon V och RH70. 21

22 22

23 Bilagor 1. Fyndlista 2. Foton av anläggningar 3. Resultat från vedartsanalys, Erik Danielsson/Vedlab i Glava 4. Resultat från 14 C-datering, Göran Possnert/Ångströmlaboratoriet i Uppsala 23

24 24

25 Fyndlista KLM 44255:1-12 Öl Vickleby sn Vickleby 1:1 Fornl nr: 112 Arkeologisk förundersökning Bilaga 1. F nr Ruta Anl Material Sakord Typ Ant Vikt(g) 1 A8 Keramik Kärl 2 3,5 2 A8 Keramik Kärl 2 4,5 3 A8 Keramik Kärl 4 0,5 4 A8 Sydskandinavisk flinta Slipat avslag Med retusch 1 0,3 5 A8 Sydskandinavisk flinta Avslag 1 0,1 6 A8 Kristianstadsflinta Avslag A8 Ordovicisk flinta Avslag 1 1,6 8 A8 Ben Bränt ben 4 0,3 9 Sydskandinavisk flinta Avslag 1 1,5 10 Ben Bränt ben 2 0,5 11 Sydskandinavisk flinta Spån A5 Ben Bränt ben 2 0,1 den 26 november 2008 Sida 1 av 1 25

26 26

27 Bilaga 2. Foton av anläggningar A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 27

28 28

29 VEDLAB Vedanatomilabbet Bilaga 3. Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Öland, Vickleby sn. Raä 112. Uppdragsgivare: Ludvig Papmehl-Dufay/Kalmar läns museum Arbetet omfattar två kolprover från en stenåldersboplats på västra Öland. Båda proverna kommer från härdar. Anläggning 1 innehåller kol av hassel. Eftersom hasseln inte blir så gammal i sig lämpar den sig bra för datering. Provet från A 7 innehåller kol av tall. Där kan egenåldern eventuellt bli högre och dateringen därmed något osäkrare. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C-dat. 1 Härd 2.3g 0.9g 12 bitar 12 bitar hassel Hassel 61mg 7 Härd 0.8g 0.6g 1 bit 1 bit tall Tall 310mg Övrigt Hoppas ni är nöjda med arbetet! Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Hassel Corylus 60 år Ganska krävande på jordmån. avellana Vill gärna ha ljus men tål Tall Pinus silvestris Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt beskuggning tex i ekskog 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Bildar lätt långa raka sega spön som använts till korgar och tunnband Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Vanligt träd på lövängar Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout

30 30

31 Bilaga 4. 31

32 32

33

34 Adress Telefon Fax E-post Box 104, S Kalmar