Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)

Relevanta dokument
Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Forskning och nya sensorer för Drönare/UAV Utveckling kring och med UAV

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Fältgradering av växtsjukdomar

EnBlightMe! - ett automatiserat stödsystem för upptäckt av potatisbladmögel

Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling

Innovationer för hållbar växtodling Möte Herning, Danmark

Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis

Vad ser vi i kristallkulan? Tankar om framtiden

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Framtiden är grön! Den digitala transformationen av lantbruket. Filip Lundin Konsult, Macklean

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

OLIKA METODER OCH TEKNISKA HJÄLPMEDEL FÖR ATT BESTÄMMA BEVATTNINGSTIDPUNKT

Smart Industri Digitaliseringens möjligheter - Investering i Kompetens Göteborg Torsten Nordgren Director Future Factory and Business

Nyttjande av kartor och kartteknik hur ser framtiden ut? Jonas Bäckström, Sokigo AB

Drönaren i olika branscher, omställning och framtidsspaning. Fredrik Hansson VD Swescan

Hur använder jag CropSAT.se?

Råsundavägen 79, SOLNA Tel: Epost:

DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Växtodlingskonferens Brunnby

SLU och internationalisering. #slu40

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Resultatkonferens Välkommen!

IntelaTrac. Ett Intelligent Rondsystem Ökar produktionen. underhåll kalibrering mätteknik

Tillskottsbevattning till höstvete

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Biogas som värdeskapare

PRODUKT: HYPERSPEKTRAL IR, DATA FRÅN BORRKÄRNOR (PROCESSERAD, NIVÅ 2)

UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB Copyright Trimtec AB, all rights reserved

Hur använder jag CropSAT.se?

Smart specialisering. Kristiina Heiniemi-Pulkkinen

Testbed Railway - VAD

Insamling av GIS-data och navigering med GPS en praktisk övning

Innovationer för hållbar växtodling Partnermöte juni 2017, Mariestad-Töreboda, Sverige

Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl.

Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Smart Kund Gotland. Monica Löf, Research & Development, Vattenfall Christina Svalstedt, Product Development, Vattenfall. Smart Grid Gotland

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Aktiv avisning av vindturbinblad med mikrovågor och avancerade ytbeläggningar

Västervik 57º46 43 N16º31 33 E

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

FoU-program för Stiftelsen JTI

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Martin Holmberg. Magisteruppsats i biologi Agronomprogrammet inriktning mark/växt

Biologisk markkartering av patogener

Västervik 57º46 43 N16º31 33 E

Uppskattning av maltkornskvalitet

Hur får jag ut kraft och nytta av POWER?

Digitaliseringen av de gröna näringarna Jönköpings Energi fibermässa. Filip Lundin Konsult, Macklean

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG

Bättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten

Topp 5 anledningar till varför du ska byta till Automatiserad Titrering

Big Data för Fordon och Transport! Vår Digitala Framtid, Trafikverket!! Björn Bjurling, SICS Swedish ICT, !

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

CASTT Centre for Automotive Systems Technologies and Testing

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS

Kontrollera - så mycket bättre! GPS - övervakningssystem för din bevattningsanläggning

Innovationer för hållbar växtodling 3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för precisionsodling

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Bearbetning av kompositer, samverkan med företag och framtida satsningar Swedish Waterjet lab. Anders Jönsson

Strategic Research Area 1

ÅRSKURS 1, civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap, lå 2018/2019

På väg mot hållbarhet?

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT. Webinar

Innovation och produktutveckling. Joakim Lilliesköld & Liv Gingnell

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Welding Production Analysis

TNM059 Grafisk teknik Laboration 4 - Färg

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

Presentation för investerare. Heliospectra Intelligent light for efficient growth

Inline. Exakt skikttjockleks mätning för kontinuerlig industriell användning. » The coatmaster reduces our powder consumption by 28 %.

Sabine Koch, Centrum för hälsoinformatik, LIME

Din kompletta leverantör!» Försäljning» Service» Support» Utbildning» Uthyrning

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

AI Guide: Så här blir du en modern redovisningskonsult med hjälp av artificiell intelligens

Kontrollera - så mycket bättre! GPS - övervakningssystem för din bevattningsanläggning

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Globala problem och lokala lösningar

Transkript:

Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök) Örjan Berglund (orjan.berglund@slu.se) ; Mats Söderström (mats.soderstrom@slu.se)

Redan massor av sensorer i dagens lantbruk Traktorburna kvävesensorer Digitalkameror på utrustning

Drönare i lantbruket - ny sensorplattform I lantbruksforskning sedan början på seklet Bland rådgivare och lantbrukare fortfarande uppstart Mkt ogräs UAV-flygning över fältförsök 2005 Ojämn tillväxt Stort värde för tolkning av försöksresultat Intressant för mätning av jord- och grödegenskaper, & skapa överblick Tillämpningspotential i t ex fältförsök uppenbar: begränsad yta, man behöver detaljerade och upprepade data, kan spara in fältarbete I praktiskt lantbruk finns potential men ännu en del trösklar att övervinna, t ex: stora ytor; begränsad tid och kunskap hos användare; kan finnas enklare alternativ; etc

Praktisk precisionsodling Kan finnas en nisch för drönare Crop/Soil Sensors Lab analyses Proximal sensors Airborne sensors Spaceborne sensors Decision support (often a map) Soil ph Soil P-AL Vegetation indices Soil texture Soil moisture Homogeneous zones Prescription file Lime rate Fertilizer rate Pesticide rate Seed rate Irrigation rate Action (Often variable rate application) Lime Fertilizer Pesticides Seeds Water

Hur når man en bred användning i lantbruket? Förenkla hela flödet från flygning till åtgärd! Om man vill integrera drönaren i verksamheten (mer än bara överblick): Enkel hantering av alla steg och fungerande överföring från bilder till kostnadseffektiva åtgärder Foto: Per Erik Larsson

Solvi.nu Hur når man en bred användning i lantbruket? Förenkla hela flödet från flygning till åtgärd! Solvi är ett svenskt exempel på applikation för automatiserad bildhantering analys åtgärdsfil Foto: Per Erik Larsson

Solvi.nu Hur når man en bred användning i lantbruket? Förenkla hela flödet från flygning till åtgärd! Solvi är ett svenskt exempel på applikation för automatiserad bildhantering analys åtgärdsfil Foto: Per Erik Larsson

Förenkla hela flödet från flygning till åtgärd! Solvi är ett svenskt exempel på applikation för automatiserad bildhantering analys åtgärdsfil Solvi.nu Hur når man en bred användning i lantbruket? Styrfil för kväve Foto: Per Erik Larsson

Kameror för lantbruket? Vanliga kameror funkar men Mer information om växters egenskaper utanför synligt ljus Smala, väldefinierade våglängdsband bättre Foto: Per Erik Larsson Möjlighet att bestämma reflektans ger möjlighet till smartare applikationer

Reflektans Reflectance 0.1 0.2 0.3 0.4 Exempel: Bladmögel i potatis Mindre spektral info med vanlig digitalkamera Healthy leaf, mean +/-sd Leaf lesions, mean +/-sd Friska blad Healthy leaf (ResEdge), mean +/-sd Leaf lesions (RedEdge), mean +/-sd Bladmögelfläck Grafik: Johanna Wetterlind, SLU 400 500 600 700 800 900 1000 1100 Wavelengths (nm) Kurvorna visar spektral signatur uppmätt med hyperspektral lab-sensor (± std avv) De små boxarna visar hur en fembands UAV-kamera registrerade skillnaderna Foto: Per Erik Larsson I praktiken gäller det att kunna klassificera en egenskap med säkerhet

Kameror för lantbruket? Spektral kontra spatial info Mosaik 44 m flyghöjd Mosaik 14 m flyghöjd Originalfoto 14 m flyghöjd 0 0,1 0,2 0,4 m 0 0,1 0,2 0,4 m 0 0,1 0,2 0,4 m Val av kamera (sensor), hur man samlar in data, och hur man bearbetar insamlade bilder avgörs av syftet t ex: Spatial eller spektral upplösning? Mosaiker eller enskilda bilder? Flyghöjd och flyghastighet? Etc. Foto: Erland Liljeroth Är det hur hela beståndet mår eller den här fläcken som är intressant?

Ingår i Vinnovaprojektet om Testbädd för drönare Utveckling av strategi för regelmässig användning av drönare i fältförsök

Drönare i fältförsök bra tillämpning Effektivare om drönaren är med i hela processen? Digitalisering av försök? Anpassad försöksutläggning? Utbildning av personal? Standardisering av flygning, bildhantering och sensorer? Består ofta av mindre rutor, slumpmässigt placerade, med ett antal upprepningar Vill testa olika odlingsstrategier, preparat, sorter etc Oftast är man intresserad av egenskaper i hela rutorna Behov av att mäta ofta Begränsade ytor Potentiellt lätt spara kostnader Kan dra nytta av mer avancerade sensorer Ny information kan tillföras med UAV Manuell sensormätning i försök

Drönare i fältförsök bra tillämpning Sommarens UAV-mätningar i försök visar att de med förkärlek tycks placerade t ex under kraftledning eller bredvid flygplats Effektivisera om drönaren är med i hela processen?

Drönare i fältförsök bra tillämpning Ganska lätt att automatisera stor del av flödet från flygningen till beräkning Medelvärden för rutor oftast tillräckligt bra Effektivisera om drönaren är med i hela processen? För allmän, bred användning dock inte lämpligt att data varierar mellan utrustningar och tillfällen Kan behöva tydligt specificera procedurer och kameror, och t ex om vissa vegetationsindex ska användas

Pågående försök Vetegapet (Åsa Myrbeck SLU) N-gödsling Mikro gödsling Växtskydd Vatten

DIVERSify (Martin Weih)

Överblicksbilder och video värdefullt för att beskriva fältförsök (Nyagatare, Rwanda Jan 2018)

Nya projekt Abraham Joel Inst. f. mark och miljö Att kunna följa graden av vattenstress är avgörande om man ska kunna optimera avkastningen vid bevattning. Mätning med IR termometer har utvecklats under senare tid till en idealisk metod för att övervaka stress därför att den är användbar i skalan från enstaka växter till hela fält och är billigare än många alternativa metoder. Bladverkets temperatur ökar när solstrålning absorberas, men kyls av när energin används för att avdunsta. En vattenstressad växt kommer att minska transpirationen och har vanligtvis en högre bladtemperatur än en icke stressad gröda. Colaizzi et al. (2012) visade att bladtemperaturbaserade algoritmer är starkt korrelerade till viktiga mätbara parametrar som avkastning, vattenanvändningseffektivitet, evapotranspiration, bladvattenpotential och storleken på bevattningsgivor. Optris PI LightWeight BASE8 Business Drone

AGRI DROBOTS AIRBORNE FARMING TOOLS

Our solution Smart airborne tractor for spraying Economy Health Environment Climate Solution Efficient electric flight - large payload Robust self-operating platform Smart sensors for real time analysis Crop health information to the farmer Benefits Save money and time Zero emissions - environment friendly Reduce chemical usage Data-driven optimized farming Just like a robotic vacuum cleaner at home

Multidisciplinary team Combining sky high technology with down to earth practices Mauritz Andersson Our blue side PhD in physics Uppsala University Research in quantum optics Senior optical developer in industry 3D cameras, LiDAR and spectral sensors Research on electric aircraft Efficient aerodynamics and motors Oded Levanoni Our green side PhD at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) Scientific network within crop production Remote sensing of vegetation Software development Farmers network Network within agriculture, research and regulating authorities

Slutsatser För lantbrukare: UAV precisionsstyrning av jordbruksutrustning Även för konsumentprodukter finns bra molnbaserade applikationer som underlättar flygplanering, skapande av mosaiker, överföring till vegetationsindex, omräkning till kartbild som kan användas för styrning av maskiner Tolkning av bilder kräver input från användaren d v s vad betyder de olika färgerna? Med mer avancerade sensorer (reflektans i specifika våglängdsband) skulle man kunna skapa mer sofistikerade modeller och helt automatiskt dataflöde I en framtid kan man tänka sig helt autonoma farkoster motsvarande robotgräsklippare

Slutsatser UAV i fältförsök Lätt se kostnadseffektiva tillämpningar Kan kräva viss standardisering av flygning, bildhantering och sensorer Kan ge helt ny information om variationer inom försök kan bidra till korrekt tolkning Även en vanlig bild med vanlig digitalkamera kan vara värdefull för dokumentation Mer info? Örjan Berglund (orjan.berglund@slu.se) ; Mats Söderström (mats.soderstrom@slu.se)