Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln

UV BERGSLAGEN, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2004:1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln Värmland, Karlskoga socken, kvarteret Svärdbäraren 21 RAÄ 73 Dnr 423-1042-2003 Jenny Holm och Catarina Karlsson

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Bergslagen Box 1406, 701 14 ÖREBRO Besöksadress: Drottninggatan 18 b Tel. 019-17 40 50 Fax 019-17 40 51 www.raa.se/uv uvbergslagen@raa.se Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3 2004 Riksantikvarieämbetet ISSN 1404-6075 Utskrift Birger Gustafsson Digital AB, Stockholm 2 Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln

Innehåll Inledning...4 Undersökningens förutsättningar...4 Metod...4 Resultat...5 Anläggningar...5 Fyndmaterial...5 Fosfatkartering...6 Utvärdering...6 Kommunikation...7 Kommande arbete...7 Referenser...7 Administrativa uppgifter...8 Bilagor 1. Anläggningstabell...9 2. Fyndtabell...9 3. Ruttabell...18 4. Fosfatlista...20 5. Bergartsbestämning av Johan Kjellman, UV GAL...22 6. Tre olika råmaterial rester av tre olika sönderdelningar av Karl Thorsberg, UV Väst...24 7. Osteologisk analys av Leif Jonsson, Göteborgs universitet...25 Tabellförteckning...27 Figurbilaga...29 3

Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen har i augusti september 2003 undersökt en mindre del av en stenåldersboplats inne i tätorten Karlskoga. Stenålderslämningarna utgjordes av avslag och redskap av flera bergarter, både lokalt förekommande och importerade. Dessutom fanns brända ben av bäver, kronhjort och fiskarna abborre och gädda. Stenteknologin och 14 C- analys av brända ben visar samstämmigt på en datering till mellanmesolitikum. Inom undersökningsytan fanns också spridd slagg och resterna av en blästerugn som daterats till förromesk järnålder. Inledning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Bergslagen, har i enlighet med länsstyrelsens beslut (dnr 431-03236- 2003) av den 12 maj år 2003 gjort en särskild arkeologisk undersökning av en del av stenåldersboplatsen RAÄ 73 i Karlskoga socken. Undersökningen föranleddes av att Karlskoga kommun önskar bebygga ett antal tomter. Den särskilda arkeologiska undersökningen, som har bekostats av länsstyrelsen, utfördes vid månadsskiftet augusti-september år 2003. Området för de planerade villorna sammanfaller delvis med fornlämning 73, en stenåldersboplats. Ett antal stenyxor har vid olika tillfällen hittats på platsen och en mindre provundersökning av boplatsen har gjorts på 1930-talet (Walden 1936). Vid den arkeologiska utredning, som gjordes hösten år 2001, har det konstaterats att stenåldersboplatsen RAÄ 73 sträcker sig längre österut än vad som tidigare varit känt (Holm 2001). Denna östliga del av boplatsen förundersöktes hösten år 2002. Vid förundersökningen har konstaterats att ett fyndförande lager fanns bevarat inom den södra delen av förundersökningsområdet. I norra delen störs ytan av stora gropar. Fördelningen av fynd och fosfatvärden visar att strukturer inom boplatsen fortfarande kan avläsas. Förutom en allmän ökning av fyndfrekvens och fosfatvärden mot sydväst, kan även mer specifika företeelser iakttas. Bland annat kan man ana läget för eldstäder och en yta för reparation eller användning av skrapor. (Holm 2002 och 2003). Undersökningens förutsättningar Undersökningen gjordes tidigt på hösten och väderförhållandena var till största delen goda. Förundersökningens schakt hade lämnats öppna vilket var en fördel vid avbaningen då vi enkelt fick en sammanhängande yta. Gamla äppelträd lämnades så långt möjligt orörda, vilket i viss mån påverkade schaktets utbredning i öster. Metod På ytor mellan och väster om förundersökningsschakt 1 till 3 banades matjorden av med maskin. Därefter lades grävenheter om 0,5 0,5 meter ut, först glest i schakten för att efter behov läggas tätare och i de fall det behövdes i sammanhängande ytor. Jorden i grävenheterna vattensållades med maskstorleken 5 millimeter. Påträffade anläggningar undersöktes, beskrevs och dokumenterades med plan och/eller profilritning och fotograferades. Fosfatprover samlades in på varannan meter i det maskinavbanade schaktet för att få en heltäckande bild av fördelningen av fosfatvärdena tillsammans med de prov som samlades in vid förundersökningen. Kol från blästerugnen har lämnats in för 14 C-analys. Andra stenmaterial än flinta och kvarts kommer att bergartsbestämmas. Benmaterialet kommer att analyseras vad avser förekommande arter. Dokumentationen kommer att bestå i digital inmätning, fotografier, handritade detaljplaner och beskrivningar. 4 Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln

Resultat Resultatet består huvudsakligen av fyndmaterialet, dess föremålsformer och fördelning över ytan, och hur dessa kan tolkas. Fynden består av slaget stenmaterial som sannolikt daterar sig till både mesolitikum och neolitikum. Endast två anläggningar har framkommit, en blästerugn och en grop, från järnålder. Anläggningar De spår av järnframställning som fanns på platsen var slagg och underdelen av en blästerugn. Det lilla vi kunde se av ugnen var att den var byggd av lera, sannolikt med en slaggavskiljningsgrop. Det som var bevarat var rester av bränd lera från ugnsväggarna. Ugnen var 0,85 meter i diameter och det inre härdrummet var 0,5 meter i diameter. Den var ingrävd i en svag slänt och på den västra sidan i nedre delen av sluttningen fanns spår efter en bälg- eller en slaggrensningsgrop, 0,4 0,6 meter stor, där man kanske öppnat ugnen, tagit ut järnet och rensat ut slaggen. Slaggen fanns i stora och små klumpar både lättfluten, trögfluten och med inslag av stearinslagg. Slaggen förekom inom en 5 9 meter stor yta av undersökningsområdet och kan ha blivit spridd av olika orsaker när man har flyttat jord. Men det finns ingen orsak at utesluta att flera ugnar har funnits i området. Ugnens och slaggens utseende stämmer mest överens med ugnar från äldre järnålder. Kol från härdrummet har daterats till förromersk järnålder (Ua-26989: 2 255±40 BP, cal 1σ 390 210 f.kr., se fig. 3). Fyndmaterial Fyndmaterialet består huvudsakligen av föremål från stenåldersbosättningen. Det är slaget material av kvarts, kvartsit, flinta och olika bergarter. Kvartsen dominerar. Flinta av både sydskandinavisk typ och kambrisk flinta från Kinnekulle förekommer. Det finns dessutom fin kvartsit som är svår att för blotta ögat skilja från flintan. Bland övriga bergarter har natronleptit en särställning och naturliga rullstenar från åsen har utnyttjats som råvarukälla. Stenartefakterna kan dateras till stenåldern, med utgångspunkt från mikrospånproduktionen i kambrisk flinta framstår mellanmesolitikum mest sannolikt för hela stenmaterialet. Tabell 1. Fördelningen mellan olika fyndmaterial. Material Antal Vikt, g Kvarts 360 307,4 Kvartsit 27 10,1 Flinta 32 18,7 Leptit 47 270 Övriga bergarter 37 621 Ben 196 41,4 Keramik 1 7,1 Ugnsväggar >200 fragm. 2288 Slagg >100 fragm. 3860 5

Samtliga använda stenarter finns i en koncentration om några få kvadratmeter som bör ses som en avfallsgrop i schaktets södra del. Kvarts förekommer dessutom i en mindre markerad koncentration i norr och glest spridd i väster. Övriga bergarter företräder en likartad fördelning. När det gäller flintan fanns kambrisk flinta så gott som enbart inom koncentrationen i söder, medan den sydskandinaviska även fanns spridd öster om denna. Leptit och övriga slagna bergarter har en spridning som ansluter till kvartsens (se spridningsplaner, fig. 4 8). I anslutning till blästerugnen påträffades slagg och fragment av ugnsväggar, och inom spridningsytan för slagg och ugnsväggar fanns undersökningens enda keramikskärva av anonym förhistoriskt typ. Brända ben fanns främst i fyndkoncentrationen i undersökningsytans södra del, men i viss mån även nordost därom (se fig. 9). Bland de ben som gått att artbestämma finns bäver, kronhjort, abborre och gädda. Av de tidigare framkomna benen har ett 14 C-daterats till 7510±75 BP. Fosfatkartering De fosfatprover som samlats in har gett värden mellan 20 och 225 P. Tillsammans med förundersökningens fosfatprov fördelar de sig i ett huvudsak nord sydligt stråk med förhöjda värden och låga värden öster om detta och sjunkande värden även i schaktets västra kant (se fig. 10). Utvärdering Målet med undersökningen var att stärka och komplettera de strukturer som iakttagits vid förundersökningen, och genom att binda samman förundersökningsschakten till en sammanhängande yta få en bättre bild av boplatsens inre struktur. Detta mål har uppfyllts. Strukturerna från förundersökningen har både skärpts och förändrats. Tendensen med små koncentrationer av brända ben har kulminerat i en större avfallsanhopning, med både brända ben och avslag av många olika stenarter, inom några få kvadratmeter. I anslutning till förundersökningens kvartsskrapor har ytterligare ett par små skrapor kommit, men också en yta med bara kvartsavslag. Ytterligare en härd, utöver de som förundersökningen påvisat närmare stranden, bör ha legat här vid kvartsen vilket några eldsprängda stenar och eldpåverkade kvartsfragment visar. Det har också varit möjligt att stärka dateringen av boplatsen till mellanmesolitikum genom en teknologisk genomgång av flintmaterialet, utförd av Kalle Thorsberg på UV Väst. Ett annat viktigt mål var att om möjligt fånga upp den blästerugn från vilken förundersökningens slagg och ugnsväggar kommer. Även detta mål har uppfyllts. De nedersta delarna av ett lerbyggt ugnsschakt, och bälggropen framför det, fanns kvar trots att platsen varit plöjd åker. Blästerugnen har även kunnat 14 C-dateras (se fig. 11). Däremot har inte något lämpligt material till kompletterande 14 C- dateringar av stenåldersfasen framkommit. 6 Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln

Kommunikation Undersökningen rönte stor uppmärksamhet på lokalplanet. Flera tidningsartiklar i Karlskoga Tidning, Karlskoga Kuriren och Nerikes Allehande följde undersökningen i fält och bearbetningen av materialet på kontoret. En föreläsning har hållits på Rotary i Karlskoga. Resultaten har efter hand presenterats i artiklar i UV Bergslagens årsbok Blick för Bergslagen och i Skärvan, medlemsskrift för Värmlands Arkeologiska Sällskap. Kommande arbete Resultaten från boplatsen i kvarteret Svärdbäraren kommer att sammanställas i en artikel som vi avser att publicera i UV:s skriftserie. Artikeln kommer att presentera de sammantagna resultaten av analyser och bearbetning från de tre undersökningarna: utredning, förundersökning och särskild arkeologisk undersökning. Särskild hänsyn kommer att tas till variationen i val och hantering av olika bergarter och vilka kulturhistoriska aspekter detta avspeglar. Vidare kommer boplatsens relation till både närliggande boplatser och kultursfärerna på den dåtida västkusten och östkusten att diskuteras. Slutligen kommer undersökningen att presenteras i ytterligare en populär framställning i Karlskoga Bergslags Hembygdsförenings årsskrift. Referenser Holm, J. 2001. Arkeologisk utredning. Mellanmesolitiska boplatslämningar i Karlskoga. Värmland, Karlskoga socken, Brickegården 6:1 och kvarteret Svärdbäraren 18 21, RAÄ 73. Dnr 421-02142-2001. Riksantikvarieämbetet, UV Bergslagen, rapport 2001:29. Holm, J. 2003. Arkeologisk förundersökning. Sten- och järnålder i kvarteret Svärdbäraren. Värmland, Karlskoga socken, Kvarteret Svärdbäraren 21, RAÄ 73. Dnr 422-444-2002. Riksantikvarieämbetet, UV Bergslagen rapport 2003:5. Waldén, B. 1936. Karlskoga sockens förhistoria. I: Karlskoga historia 1586 1936. Red. Dalgren, L. 7

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 423-1042-2003. Länsstyrelsens dnr: 431-03236-2003. Projektnummer: 182 01 24 Undersökningstid: 21 augusti 4 september 2003. Projektgrupp: Gunlög Graner, Jenny Holm (projektledare), Catarina Karlsson och Lena Lindgren-Hertz. Underkonsulter: Leif Jonsson, ANL, Göteborg. Ångströmslaboratoriet, Avd. för jonfysik, 14 C-lab., Uppsala. Fosfatlaboratoriet, Visby. Geoarkeologiskt laboratorium (GAL), Uppsala. Hallafors Åkeri & Schakt AB, Vintrosa. Mätcenter AB, Örebro. Exploateringsyta: 2 000 m 2. Undersökt yta: 270 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10E 5f, edition 2, Jun 1982, x 6 579 020 y 1 429 350. Koordinatsystem: Fritt efter rikets och Karlskoga kommuns. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6 579 020 y 1 429 350. Höjdsystem: RH70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 planritning i skala 1:20 och 1 profilritning i skala 1:20, 9 digitala foton med Unr 3994:1 9. Fynd: Fynd med Fnr 1 353 är inlämnade för fyndfördelning till Statens historiska museum (SHM), Stockholm. 8 Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln

Bilagor Bilaga 1. Anläggningstabell Anr X Y Typ Form plan Form profil 509 16,1 349,1 Grop Oval Oregelbundet flack 678 16,8 352,4 Blästerugn Storlek (m) Djup (m) Fyllning 0,4 0,6 0,15 Mellanbrun grusig mo Anmärkning Bränd lera och slagg fanns i och omkring gropen 678:1 16,8 352,4 Ugnsvägg Rund - 0,3 0,85 - Rödbränd lera Kransformad med öppning i väster 678:2 16,8 352,4 Härdrum Rund - 0,5 0,5 - Sot och slagg 678:3 16,8 351,8 Bälggrop Oval - 0,55 0,7 - Gråbrun mo Bilaga 2. Fyndtabell Fyndnummer 1 till 353, slaget stenmaterial, brända ben och keramik, har tagits tillvara, medan fyndnummer 354 till 415, slagg och ugnsväggsfragment, har kastats efter registrering. Kvartsit A är en finkornig, ljust gråvit kvartsit som kan vara svår att skilja från den sydskandinaviska flintan. Leptit står för en ljus, vit till rosa, natronleptit med svarta prickar, medan leptit B står för ett otal olika leptiter (jämför bilaga 5). Fnr Material Sakord Antal Vikt, g Metod Fyndomst. Anmärkning F1 Skiffer Redskap 1 149 F201 Rund skiva, skrapa? F2 Kvarts Fyrkantigt fragment 1 2 F201 F3 Leptit Odef. slaget 1 1,6 F203 Natronleptit F4 Kvarts Mikrospån 1 0,2 PF F204 F5 Kvarts Sidfragment 1 0,9 BP F240 F6 Kvarts Odef. slaget 1 5,6 BP F241 F7 Kvarts Medialdel av avslag 1 0,4 F243 F8 Kvarts Fyrkantigt fragment 1 0,5 F244 F9 Kvarts Sidfragment 1 4 PF F245 F10 Kvarts Odef. slaget 1 0,7 F246 F11 Kvarts Odef. slaget 1 0,3 F247 Bergkristall F12 Kvarts Odef. slaget 1 5,6 F248 F13 Kvarts Fyrkantigt fragment 1 1,8 F249 F14 Kvarts Skrapa 1 4,2 F250 F15 Kvarts Splitter 1 0,1 F251 F16 Leptit Avslag 1 5,3 PF F252 F17 Kvarts Fyrkantigt fragment 1 1 F253 F18 Kvarts Skrapa 1 1,6 PF F322 F19 Kvartsit A Avslag 1 1,3 F324 Kvartsitlik, BP? F20 Kvarts Proximaldel av avslag 1 0,6 PF F393 F21 Kvarts Odef. slaget 1 0,5 F529 F22 Kvarts Odef. slaget 1 1,2 F530 F23 Kvarts Tjockt fragment 1 2,8 F531 F24 Kvarts Odef. slaget 1 0,7 F532 F25 Kvarts Trekantigt fragment 1 0,7 F533 F26 Kvarts Splitter 1 0,1 F534 F27 Kvarts Sidfragment 1 0,3 F535 F28 Kvarts Splitter 1 0,1 F537 9

Fnr Material Sakord Antal Vikt, g Metod Fyndomst. Anmärkning F29 Kvarts Splitter 1 0,1 F538 F30 Flinta, sydskandinavisk Avslag 1 0,7 F539 Fragment av avslag F31 Kvarts Redskap 1 1,4 F540 Distaldel av avslag med konkav restusch F32 Kvarts Fyrkantigt fragment 1 0,8 F541 F33 Kvarts Odef. slaget 1 0,3 F542 F34 Kvarts Odef. slaget 1 1,3 F543 F35 Kvarts Proximaldel av avslag 1 1,6 BP F544 Klar med dimstråk F36 Kvarts Proximaldel av avslag 1 6 PF F614 F37 Kvarts Splitter 1 0,1 F615 F38 Flinta, sydskandinavisk Splitter 1 0,1 F616 Kvartsitlik F39 Kvarts Splitter 1 0,2 F617 F40 Kvarts Fyrkantigt fragment 1 2,6 F640 F41 Kvarts Odef. slaget 1 0,1 F641 F42 Kvarts Splitter 1 0,3 R395 F43 Kvarts Splitter 1 0,3 R398 F44 Kvarts Proximaldel av avslag 1 0,7 R400 F45 Kvarts Odef. slaget 1 0,2 R401 F46 Kvarts Splitter 3 0,6 R402 F47 Kvarts Odef. slaget 1 0,5 R402 F48 Leptit Kärna 1 153 PF R402 Ensidig enpolig kärna (möjligen städ) F49 Leptit Splitter 1 0,2 R402 F50 Flinta, sydskandinavisk Odef. slaget 1 0,4 R404 F51 Kvarts Odef. slaget 1 0,7 R406 Parallell splitter, liten skiva överst på avslaget F52 Kvartsit A Splitter 1 0,1 R406 F53 Leptit B Avslag 2 2,3 PF R406 F54 Kvarts Proximaldel av avslag 1 1,2 PF R408 F55 Kvarts Trekantigt fragment 2 4,8 R408 F56 Kvarts Tjockt fragment 1 0,4 R408 F57 Kvarts Odef. slaget 6 2,5 R408 F58 Kvarts Splitter 6 0,9 R408 F59 Kvarts Kärna 2 3,7 BP R408 Kluvna kuddar F60 Flinta, kambrisk Kärna 1 3 PF R408 Front av mikrospånkärna, eg. avslag F61 Flinta, kambrisk Mikrospån 1 0,4 R408 Mittfragment av mikrospån F62 Flinta, kambrisk Avslag 1 0,5 PF R408 F63 Kvartsit A Kärna 1 1,3 BP R408 Slutet för ett BP-avslag F64 Kvartsit A Odef. slaget 2 0,8 R408 F65 Kvartsit A Splitter 4 0,4 R408 F66 Leptit Redskap 1 0,8 R408 Fin (bruks) retusch F67 Leptit Avslag 1 5,3 PF R408 F68 Leptit Odef. slaget 4 1,1 R408 F69 Ben 4 0,4 R408 F70 Leptit B Avslag 1 2,1 R409 Hälleflinta? BP? F71 Ben 1 0,5 R412 F72 Kvarts Avslag 1 2,1 R620 På tvären F73 Kvarts Tjockt fragment 1 3,1 R620 Prox av mittfragment, BP? 10 Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln

Fnr Material Sakord Antal Vikt, g Metod Fyndomst. Anmärkning F74 Kvarts Trekantigt fragment 1 0,3 R620 Bergkristall F75 Kvarts Odef. slaget 5 1,6 R620 F76 Kvarts Splitter 4 1,1 R620 F77 Kvartsit A Avslag 1 0,6 PF R620 F78 Leptit Odef. slaget 1 0,5 R620 F79 Kvartsit? Odef. slaget 1 0,3 R620 F80 Ben 5 2,9 R620 F81 Kvarts Kärna 1 0,8 BP R621 Minimini. En kristallstrukturyta intill stötkant F82 Kvarts Avslag 1 1 BP R621 F83 Kvarts Avslag 1 0,8 PF R621 F84 Kvarts Odef. slaget 3 1,2 R621 F85 Kvarts Splitter 3 0,5 R621 F86 Kvarts Redskap 1 1,5 R621 Fin retusch (bruks) på kortändan F87 Leptit Avslag 2 4,8 R621 F88 Leptit Odef. slaget 2 1,7 R621 F89 Ben 7 1,8 R621 F90 Kvarts Medialdel av avslag 1 1,4 R622 F91 Kvarts Odef. slaget 2 3,4 R622 Rester av BP kärnor F92 Kvarts Odef. slaget 4 1,4 R622 F93 Kvarts Splitter 4 0,6 R622 F94 Kvarts Redskap 1 0,7 R622 Fragment av skrapegg? F95 Flinta, kambrisk Avslag 1 0,7 BP R622 F96 Flinta, kambrisk Spån 1 0,4 R622 Fragment, 10 mm, flera åsar på ryggsidan F97 Flinta, kambrisk Splitter 1 0,1 R622 R98 Leptit Avslag 2 2 R622 F99 Sandsten Avslag 3 51 R622 F100 Leptit B Avslag 1 3 R622 Hälleflinta? F101 Ben 3 0,8 R622 F102 Bergart Avslag 1 1,4 PF R623 Hälleflinta? F103 Kvarts Kärna 1 2,7 BP R624 Platt F104 Kvarts Trekantigt fragment 2 0,7 R624 F105 Flinta, kambrisk Skrapa 1 1,9 R624 Retuscher runt om fast från två riktningar F106 Kvartsit A Avslag 1 0,6 R624 Kvartsitlik F107 Sandsten Avslag 1 31 PF R624 F108 Porfyr Avslag 1 37 R624 F109 Kvartsbreccia Avslag 1 58 PF R624 Öppningsavslag (test) av nodul F110 Leptit B Avslag 1 1,7 R625 F111 Leptit B Mikrospån 1 0,1 R626 Osäkert mikrospån R112 Leptit Splitter 1 0,3 R628 F113 Leptit B Splitter 1 0,2 R628 F114 Ben 1 0,1 R629 Framregnat på ytan av rutan F115 Kvarts Tjockt fragment 1 0,3 R630 F116 Kvarts Odef. slaget 1 0,2 R633 F117 Kvarts Tjockt fragment 1 0,3 R635 F118 Ben 1 0,1 R635 F119 Leptit Odef. slaget 1 1,3 R637 11

Fnr Material Sakord Antal Vikt, g Metod Fyndomst. Anmärkning F120 Kvarts Avslag 2 0,8 PF R638 Små F121 Kvarts Distaldel av avslag 1 1,7 R638 F122 Kvarts Fyrkantigt fragment 1 0,7 R638 F123 Kvarts Trekantigt fragment 2 2,8 R638 F123 Kvarts Odef. slaget 2 1 R638 F125 Kvarts Splitter 2 0,3 R638 F126 Kvarts Kärna 1 1,8 PF R639 Rest av konisk mikrospånkärna F127 Kvarts Odef. slaget 1 1,8 R639 Klar kvarts med guldsprickor, kärna? F128 Leptit Avslag 1 3,3 R639 F129 Kvarts Tjockt fragment 1 2,1 R646 BP? F130 Flinta, kambrisk Avslag 1 0,9 PF R646 F131 Sandsten Avslag 1 7,2 R646 F132 Ben 1 0,2 R646 F133 Kvarts Sidfragment 1 0,8 BP R647 F134 Kvarts Fyrkantigt fragment 1 0,9 R647 F135 Kvarts Odef. slaget 2 2,9 R647 F136 Kvarts Splitter 3 0,6 R647 F137 Flinta, sydskandinavisk Avslag 1 0,1 PF R647 Plattformsprep mikrospånkärna, 3 åsar på ryggsidan F138 Skiffer Avslag 1 1,6 R647 F139 Ben 6 1,5 R647 F140 Kvarts Sidfragment 1 2,3 BP R648 Bergkristall F141 Kvarts Trekantigt fragment 1 0,6 R648 F142 Kvarts Odef. slaget 1 4,4 R648 F143 Kvarts Splitter 2 0,3 R648 F144 Ben 1 0,1 R648 F145 Kvarts Kärna 1 4,7 STÄD R649 Eller BP F146 Kvarts Sidfragment 3 3,2 BP R649 En i transparent kvarts med dimstråk F147 Kvarts Trekantigt fragment 1 0,4 R649 F148 Kvarts Spetsigt fragment 1 0,6 R649 F149 Kvarts Odef. slaget 3 1,2 R649 F150 Kvarts Splitter 10 1,5 R649 F151 Kvartsit A Splitter 1 0,1 R649 Kvartsitlik F152 Leptit Avslag 1 0,2 R649 F153 Ben 17 3,3 R649 F154 Kvarts Kärna 1 1 BP R650 En sorgligt liten rest F155 Kvarts Mikrospån 1 0,2 R650 Distaldel F156 Kvarts Fyrkantigt fragment 2 1,3 R650 F157 Kvarts Odef. slaget 1 0,9 BP R650 F158 Kvarts Odef. slaget 7 3,1 R650 F159 Kvarts Splitter 13 2,6 R650 F160 Kvarts Redskap 1 1,9 R650 F161 Flinta, kambrisk Skrapa 1 0,9 R650 Del av skrapegg(?) F162 Flinta, kambrisk Splitter 1 0,3 R650 Eldsprängt F163 Flinta, kambrisk Avslag 1 0,4 R650 Bränd, bara kanske kambrisk F164 Leptit Odef. slaget 2 5,9 R650 F165 Leptit Splitter 1 0,1 R650 12 Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln

Fnr Material Sakord Antal Vikt, g Metod Fyndomst. Anmärkning F166 Skiffer Odef. slaget 1 0,9 R650 F167 Ben 60 14,6 R650 F168 Kvarts Kärna 1 1,7 BP R651 F169 Kvarts Proximaldel av avslag 1 0,3 PF R651 Mikrospånlik F170 Kvarts Distaldel av avslag 1 0,6 R651 F171 Kvarts Fyrkantigt fragment 1 1,9 R651 F172 Kvarts Tjockt fragment 1 1,4 R651 F173 Kvarts Odef. slaget 7 1,5 R651 F174 Kvarts Splitter 1 0,2 R651 F175 Kvartsit A Avslag 2 0,6 R651 F176 Leptit Avslag 1 4,8 R651 F177 Leptit Odef. slaget 1 0,3 R651 F178 Ben 5 0,9 R651 F179 Kvarts Sidfragment 1 3 PF R652 F180 Flinta, sydskandinavisk Avslag 1 0,3 PF R652 F181 Skiffer Kärna 1 9,4 BP R652 F182 Ben 1 0,2 R652 F183 Kvarts Odef. slaget 2 0,8 R653 F184 Kvartsit A Avslag 1 0,3 R653 F185 Kvarts Distaldel av avslag 1 0,3 R654 F186 Kvarts Kärna 1 1,4 BP R655 F187 Kvarts Trekantigt fragment 1 0,3 R655 F188 Kvarts 5 2,7 R655 F189 Kvarts Splitter 1 0,1 R655 F190 Flinta, kambrisk Spån 1 0,5 R655 F191 Sandsten Avslag 1 3,5 R655 F192 Ben 1 0,4 R655 F193 Kvarts Fyrkantigt fragment 1 2 R656 F194 Kvarts Trekantigt fragment 1 2 R656 F195 Kvartsit A 1 0,3 R656 F196 Leptit Splitter 1 0,2 R656 F197 Kvartsit? Avslag 1 0,9 R656 F198 Leptit B Odef. slaget 1 14 R656 F199 Ben 1 0,1 R656 F200 Ben 1 0,3 R658, S1 F201 Kvarts Redskap 1 6,8 R659 Bruksretusch på högvinkelkant F202 Kvarts Odef. slaget 1 0,3 R659 F203 Keramik 1 7,1 R659 F204 Kvarts Kärna 1 8,3 BP R660 F205 Kvarts Sidfragment 1 2,3 R660 F206 Kvarts Trekantigt fragment 1 1,8 R660 F207 Kvarts Odef. slaget 2 1,2 R660 F208 Kvarts Splitter 2 0,4 R660 Ett mycket mikrospånlikt F209 Leptit Avslag 2 2 R660 F210 Kvarts Avslag 1 1,1 BP R661 F211 Kvarts Medialdel av avslag 1 1,1 R661 F212 Kvarts Distaldel av avslag 1 0,5 R661 F213 Kvarts Odef. slaget 2 1 R661 13

Fnr Material Sakord Antal Vikt, g Metod Fyndomst. Anmärkning F214 Flinta, kambrisk Mikrospån 1 0,3 R661 F215 Kvartsit A Avslag 2 1,8 R661 Kvartsitlik F216 Kvartsit A Splitter 3 0,4 R661 F217 Leptit Odef. slaget 1 4,9 R661 F218 Kvarts Avslag 1 3,9 PF R662 F219 Kvarts Medialdel av avslag 1 0,9 R662 F220 Kvarts Distaldel av avslag 2 3,5 R662 F221 Kvarts Spetsigt fragment 1 0,4 R662 F222 Kvarts Odef. slaget 1 3,4 BP R662 F223 Kvarts Odef. slaget 8 4,4 R662 F224 Flinta, kambrisk Avslag 1 0,3 R662 F225 Flinta, kambrisk Kärna 1 1,4 R662 Plattformsuppfriskning? F226 Kvartsit A Avslag 2 0,5 R662 F227 Leptit Avslag 1 56 R662 Nodulyta F228 Leptit Odef. slaget 2 0,5 R662 F229 Sandsten Avslag 1 7 R662 F230 Kvartsporfyr Avslag 1 37 R662 F231 Kvarts Avslag 1 0,7 PF R663 F232 Kvarts Distaldel av avslag 1 0,5 R663 F233 Kvarts Odef. slaget 2 1,6 R663 F234 Kvarts Splitter 2 0,3 R663 F235 Kvartsit A Avslag 1 0,3 R663 F236 Kvartsit A Splitter 1 0,1 R663 F237 Leptit Avslag 1 2,5 PF R663 F238 1 1093 R663 Sten med järnutfällning eller ev. rödockra F239 Kvarts Avslag 1 3,1 BP R664 F240 Kvarts Avslag 1 0,4 PF R664 Transparent F241 Kvarts Sidfragment 1 1 R664 F242 Kvarts Odef. slaget 2 5,4 R664 F243 Kvarts Splitter 3 0,5 R664 F244 Leptit Avslag 1 0,3 R664 F245 Leptit Odef. slaget 2 0,7 R664 F246 Leptit Splitter 1 0,2 R664 F247 Ben 1 0,2 R664 F248 Kvarts Kärna 1 4,4 BP R665 F249 Kvarts Odef. slaget 2 4,6 R665 F250 Kvarts Splitter 3 0,3 R665 F251 Leptit Avslag 1 1,1 R665 F252 Bergart Splitter 1 0,2 R665 F253 Ben 1 0,1 R665 F254 Kvarts Trekantigt fragment 2 1,8 R666 F255 Kvarts Splitter 1 0,2 R666 F256 Flinta, sydskandinavisk Avslag 1 0,3 R666 F257 Leptit Odef. slaget 1 0,2 R666 F258 Kvarts Kärna 1 1,1 BP R667 F259 Kvarts Proximaldel av avslag 1 0,7 PF R667 F260 0Kvarts Trekantigt fragment 1 0,6 R667 14 Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln

Fnr Material Sakord Antal Vikt, g Metod Fyndomst. Anmärkning F261 Kvarts Spetsigt fragment 1 0,3 R667 F262 Kvarts Odef. slaget 1 0,5 R667 F263 Kvarts Splitter 3 0,4 R667 F264 Flinta, kambrisk Kärna 1 0,9 BP R667 F265 Flinta, kambrisk Avslag 3 1,2 R667 F266 Flinta, kambrisk Splitter 1 0,1 R667 F267 Kvartsit A Avslag 1 0,5 R667 F268 Flinta, sydskandinavisk Splitter 1 0,2 R667 F269 Leptit Avslag 1 1 PF R667 F270 Sandsten Avslag 1 8,2 R667 F271 Skiffer Avslag 1 1,9 R667 F272 Ben 6 1,2 R667 F273 Kvarts Splitter 1 0,1 R667, S1 F274 Leptit Splitter 1 0,1 R667, S1 F275 Ben 22 1,3 R667, S1 F276 Kvarts Splitter 1 0,1 R667, S2 F277 Flinta, kambrisk Spån 1 0,8 PF R667, S2 F278 Kvartsit A Splitter 1 0,1 R667 F279 Ben 14 1 R667 F280 Ben 1 0,8 R667 F281 Kvarts Tjockt fragment 1 1,2 R668 F282 Leptit B Avslag 1 0,5 R668 F283 Kvarts Sidfragment 1 1,4 PF R669 F284 Kvarts Fyrkantigt fragment 1 0,4 R669 F285 Kvarts Proximaldel av avslag 1 0,3 PF R670 F286 Kvarts Distaldel av avslag 2 0,6 R670 F287 Kvarts Spetsigt fragment 1 3 BP R670 Triangulärt splitter, delning av BP-kärna F288 Kvarts Odef. slaget 1 0,2 R670 F289 Kvarts Splitter 6 1,2 R670 F290 Leptit Avslag 1 0,3 R670 F291 Ben 2 0,1 R670 F292 Kvarts Avslag 1 2,2 BP R671 F293 Kvarts Medialdel av avslag 1 0,6 R671 F294 Kvarts Distaldel av avslag 1 5 R671 F295 Kvarts Trekantigt fragment 1 0,2 R671 F296 Kvarts Tjockt fragment 1 0,8 R671 F297 Kvarts Odef. slaget 3 1,4 R671 F298 Kvarts Splitter 2 0,3 R671 F299 Kvarts Kärna 1 1,9 R671 Likt tippen på konisk mikrospånkärna F300 Kvarts Avslag 1 0,4 PF R672 F301 Kvarts Trekantigt fragment 1 0,5 R672 F302 Kvarts Tjockt fragment 1 0,4 BP R672 Mittrest av BP-kärna F303 Kvarts Odef. slaget 3 8,4 R672 F304 Leptit Splitter 1 0,1 R672 F305 Kvarts Spån 1 0,4 R674 BP-avslag? F306 Kvarts Proximaldel av avslag 2 1,3 PF R674 15

Fnr Material Sakord Antal Vikt, g Metod Fyndomst. Anmärkning F307 Kvarts Trekantigt fragment 1 0,4 R674 F308 Kvarts Odef. slaget 2 0,8 R674 F309 Kvarts Splitter 3 0,5 R674 F310 Flinta, sydskandinavisk Avslag 2 0,6 R674 Brända F311 Sandsten Avslag 1 14 R674 F312 Kvarts Avslag 1 0,4 BP R741 F313 Kvarts Sidfragment 1 0,3 PF R741 F314 Kvarts Fyrkantigt fragment 3 2 R741 F315 Kvarts Tjockt fragment 2 1,2 R741 F316 Kvarts Odef. slaget 4 5,6 R741 F317 Flinta, sydskandinavisk Avslag 1 0,8 R741 Bränd, annan typ än övrig Sydflinta F318 Kvartsit? Avslag 1 0,6 PF R741 F319 Ben 1 0,1 R741 F320 Kvarts Proximaldel av avslag 3 1,6 R742 Dragning mot PF F321 Kvarts Fyrkantigt fragment 2 1,1 R742 F322 Kvarts Trekantigt fragment 2 2,3 R742 F323 Kvarts Spetsigt fragment 1 0,4 R742 F324 Kvarts Odef. slaget 4 2,9 R742 F325 Kvarts Splitter 5 0,8 R742 F326 Diabas Redskap 1 152 PF R742 F327 Ben 4 1,7 R742 F328 Kvarts Fyrkantigt fragment 1 1,5 R743 F329 Kvarts Odef. slaget 1 2,5 R743 F330 Kvarts Splitter 3 0,6 R743 F331 Kvarts Avslag 2 1,2 PF R744 Små F332 Kvarts Fyrkantigt fragment 1 0,5 R744 F333 Kvarts Trekantigt fragment 1 0,6 R744 F334 Kvarts Odef. slaget 1 2 R744 F335 Kvarts Splitter 3 0,3 R744 F336 Flinta, kambrisk Avslag 1 0,2 R744 Bränd? F337 Leptit Avslag 1 2,2 PF R744 F338 Hälleflinta Avslag 1 19 PF R744 F339 Ben 7 3,3 R744 F340 Kvarts Avslag 1 1 BP Eg. kluven BP-kärna F341 Kvarts Odef. slaget 4 3,2 F342 Kvarts Splitter 7 0,8 F343 Leptit Avslag 1 5,1 F344 Leptit Splitter 1 0,1 F345 Leptit B Avslag 1 1,5 PF F346 Ben 21 3,4 F347 Hälleflinta Avslag 1 0,7 F642 F348 Hälleflinta Avslag 1 2,1 F643 I matjorden (schaktkanten) F349 Kvarts Distaldel av avslag 1 0,5 F644 F350 Kvarts Kärna 1 1,5 BP F645 Fin F351 Kvarts Tjockt fragment 2 6,2 BP I dumphögen F352 Kvarts Odef. slaget 3 1,2 I dumphögen F353 Hälleflinta Avslag 1 1,7 Hälleflinta? 16 Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln

Fnr Material/sakord Vikt, g Antal Fyndomst F354 Slagg 70 1 F205 F355 Slagg 70 1 F206 F356 Slagg 70 1 F207 F357 Slagg 70 1 F208 F358 Slagg 70 1 F209 F359 Slagg 70 1 F210 F360 Slagg 70 1 F211 F361 Slagg 70 1 F212 F362 Slagg 70 1 F213 F363 Slagg 70 1 F215 F364 Slagg 70 1 F216 F365 Slagg 70 1 F217 F366 Slagg 70 1 F218 F367 Slagg 70 1 F219 F368 Slagg 70 1 F220 F369 Slagg 70 1 F221 F370 Slagg 70 1 F222 F371 Slagg 70 1 F223 F372 Ugnsvägg 10 1 R402 F373 Slagg 38 4 R407 F374 Ugnsvägg 25 12 R407 F375 Slagg 22 2 R619 F376 Ugnsvägg 32 13 R619 F377 Ugnsvägg 10 1 R620 F378 Slagg 94 7 R621 F379 Ugnsvägg 60 13 R621 380 Slagg 64 3 R625 F381 Ugnsvägg 38 4 R625 F382 Slagg 11 1 R626 F383 Slagg 9 1 R638 F384 Ugnsvägg 37 3 R638 F385 Ugnsvägg 1 1 R639 F386 Slagg 63 7 R646 F387 Ugnsvägg 70 19 R646 F388 Ugnsvägg 29 4 R647 F389 Slagg 75 2 R648 F390 Ugnsvägg 76 18 R648 F391 Slagg 49 2 R649 F392 Ugnsvägg 253 17 R649 F393 Ugnsvägg 3 2 R650 F394 Slagg 5 1 R661 F395 Slagg 3 1 R662 F396 Slagg 129 1 R663 F397 Slagg 48 4 R663 F398 Slagg 39 2 R664 F399 Slagg 20 3 R664 F400 Ugnsvägg 158 7 R665 F401 Slagg 80 5 R666 17

Fnr Material/sakord Vikt, g Antal Fyndomst F402 Ugnsvägg 93 15 R666 F403 Ugnsvägg 121 17 R667 F404 Slagg 8 1 R668 F405 Ugnsvägg 64 14 R668 F406 Ugnsvägg 74 6 R669 F407 Slagg 98 2 R670 F408 Ugnsvägg 77 7 R670 F410 Slagg 31 2 R742 F409 Slagg 6 2 R673 F411 Slagg 48 4 R743 F412 Slagg 95 3 A509 F413 Ugnsvägg 102 11 A509 F414 Slagg 1565 0 A678 F415 Ugnsvägg 955 0 A678 Bilaga 3. Ruttabell Ruta Jordkaraktär Grävdjup, m Fynddjup, m Sk.sten Grävmetod Fyndinsamling Sign R394 Moig sand 0,1 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R395 Moig sand 0,1 0,05 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R396 Grusig sand 0,1 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R397 Stenig grusig sand 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R398 Finmo 0,1 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R399 Sandig mo 0,1 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R400 Sandig mo 0,1 0,05 1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R401 Mo 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R402 Finmo 0,15 0,1 1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R403 Moig grus 0,13 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R404 Moig grusig mjäla 0,17 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R405 Sandig grusig mo 0,15 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R406 Sandig grusig mo 0,1 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R407 Mjälig mo 0,1 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R408 Moig sand 0,25 0,2 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R409 Finmo 0,1 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R410 Grusig sand 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R411 Grusig sand 0,1 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R412 Sandig grusig mo 0,1 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R413 Moig sand 0,1 1 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R414 Sandigt grus 0,1 0,05 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R415 Grusig sand 0,15 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R416 Grusig sand 0,1 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R618 Moig grusig mjäla 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R619 Finmo 0,1 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R620 Sandig grusig mo 0,2 0,2 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R621 Moig sand 0,22 0,2 1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R622 Sandig mo 0,2 0,15 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R623 Sandig mo 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R624 Mjälig mo 0,15 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH 18 Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln

Ruta Jordkaraktär Grävdjup, m Fynddjup, m Sk.sten Grävmetod Fyndinsamling Sign R625 Mjälig mo 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R626 Sandig mo 0,1 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R627 Sandigt grus 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R628 Grusig sand 0,1 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R629 Moig grus 0,1 0,01 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R629S1 Moig grus 0,05 Gotlandshacka Fyndmakro JH R629S2 Moig grus 0,1 Gotlandshacka Fyndmakro JH R630 Moig grusig mjäla 0,1 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R631 Sandigt grus 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R632 Grusig sand 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R633 Sandigt grus 0,1 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R634 Sand 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R635 Sandig grusig mo 0,1 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R636 Sand 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R637 Sandig mo 0,1 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R638 Finmo 0,25 0,2 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R639 Finmo 0,15 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R646 Finmo 0,15 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R647 Sandig mo 0,25 0,2 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R648 Sandig grusig mo 0,15 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R649 Sandig grusig mo 0,2 0,15 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R650 Moig sand 0,2 0,15 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm Jh R651 Sandig mo 0,2 0,15 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R652 Grusig sand 0,15 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R653 Grusig sand 0,1 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R654 Grusig sand 0,1 0,02 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R655 Grusig sand 0,15 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R656 Sandigt grus 0,15 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R656S1 Sandigt grus 0,05 Gotlandshacka Fyndmakro GG R656S2 Sandigt grus 0,1 Gotlandshacka Fyndmakro GG R656S3 Sandigt grus 0,15 Gotlandshacka Fyndmakro GG R657 Sandigt grus 0,1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R658 Grusig sand 0,1 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R659 Grusig sand 0,2 0,15 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm LLH R660 Grusig sand 0,15 0,15 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm LLH R661 Grusig sand 0,18 0,15 1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R662 Grusig sand 0,2 0,15 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R663 Sandig mo 0,2 0,2 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R664 Sandig grusig mo 0,15 0,15 2 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R665 Sandig mo 0,2 0,15 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R666 Mo 0,17 0,15 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R667 Sandig mo 0,25 0,25 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R667S1 Sandig mo Gotlandshacka Fyndmakro JH R667S2 Sandig mo Gotlandshacka Fyndmakro JH R667S3 Sandig mo Gotlandshacka Fyndmakro JH R667S4 Sandig mo Gotlandshacka Fyndmakro JH R667S5 Mjälig mo Gotlandshacka Fyndmakro JH R668 Mjälig mo 0,15 0,05 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH 19

Ruta Jordkaraktär Grävdjup, m Fynddjup, m Sk.sten Grävmetod Fyndinsamling Sign R669 Sandig grusig mo 0,15 0,1 2 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R670 Sandig mo 0,2 0,15 3 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R671 Finmo 0,25 0,23 4 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R672 Finmo 0,15 0,1 1 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R673 Finmo 0,1 0,05 1 Skärslev Vattensåll 5 mm JH R674 Finmo 0,2 0,18 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R741 Sandig mo 0,2 0,15 1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG R742 Finmo 0,25 0,25 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R743 Finmo 0,25 0,2 1 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm JH R744 Sandig grusig mo 0,3 0,3 3 Gotlandshacka Vattensåll 5 mm GG Bilaga 4. Fosfatlista Provnr X Y Jordart P 552 30,27 342,81 Moig grusig sand 109 553 29,74 344,54 Moig grusig sand 144 554 29,36 346,31 Grusig sand 74 555 28,73 348,47 Grusig sand 31 556 28,11 343,34 Mo 104 557 27,68 345,21 Finmo 73 558 27,10 347,42 Finmo 78 559 26,82 249,14 Sand 32 560 26,34 350,96 Finmo 32 561 26,15 352,88 Finmo 26 562 26,82 337,35 Grusig sand 71 563 26,43 340,08 Sandig grus 42 564 26,29 341,85 Sandig grus 103 565 25,91 343,87 Sandig grus 78 566 25,52 345,83 Grusig sand 75 567 24,76 347,75 Grusig sand 47 568 24,66 349,86 Sandig finmo 38 569 24,61 351,73 Finmo 47 570 25,04 338,79 Sandig grus 71 571 24,66 340,70 Sandig grus 189 572 24,28 342,67 Grusig sand 128 573 23,84 344,54 Grusig sand 91 574 23,22 346,41 Något grusig sand 92 575 22,79 348,52 Något grusig sand 60 576 22,17 350,29 Sandig finmo 42 577 21,64 352,26 Finmo 34 578 21,30 354,22 Finmo 20 579 20,82 356,05 Finmo 40 580 22,45 337,73 Grusig sand 65 581 22,12 339,84 Sandig grus 225 582 20,67 336,44 Sandig grus 61 583 20,19 338,35 Sandig grus 114 584 19,76 340,46 Grusig sand 133 585 19,33 342,43 Grusig sand 111 20 Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln

Provnr X Y Jordart P 586 19,00 344,54 Sandig grus 109 587 18,71 346,31 Mjälig mo 52 588 18,32 348,23 Mjälig finmo 49 589 17,89 350,29 Mjälig finmo 22 590 17,60 352,21 Finmo 23 591 17,60 354,27 Finmo 47 592 16,84 356,05 Grus 66 593 16,55 358,01 Moig grus 72 594 18,33 337,18 Sandig grus 54 595 18,11 339,05 Lerig mjäla 51 596 17,72 340,83 Grusig sand 103 597 17,51 343,00 Sandig grus 130 598 17,46 345,08 Grusig sand 106 599 16,73 347,07 Sand 88 600 16,94 349,07 Grusig sand 42 601 15,95 351,02 Grusig finmo 87 602 15,51 352,84 Grusig finmo 55 603 15,17 354,75 Grusig finmo 60 604 14,73 356,83 Grusig finmo 70 605 16,84 335,62 Grusig, mjälig mo 29 606 16,31 337,83 Grusig sand 57 607 16,17 339,75 Grusig sand 92 608 15,88 342,05 Något grusig sand 200 609 15,50 343,87 Grusig sand 165 610 15,21 345,79 Grusig sand 123 611 15,30 349,05 Finmo 60 612 14,73 334,66 Grusig mjäla 46 613 14,63 336,82 Grusig sand 58 21

Bilaga 5. Bergartsbestämning av Johan Kjellman, UV GAL Inledning På uppdrag av Jenny Holm, UV Bergslagen, Riksantikvarieämbetet, har Geoarkeologiskt Laboratorium (UV GAL, analysrapport nummer 1-2004) granskat ytterligare 19 stenfynd från Kv Svärdbäraren, RAÄ 73, Karlskoga sn, Värmland. Resultat och diskussion En kortfattad beskrivning av fynden presenteras tabellen längst bak. Materialet och primärinformationen har tillhandahållits av UV Bergslagen. I kolumnen Material samt Beskrivning återfinns UV GAL:s noteringar, jag har även vägt proverna. Fynden indelas kvalitativt som följer. Kvartsporfyr: Finkornig vulkanisk bergart med strökorn av kvarts. (230) Leptit: Vulkanisk bergart av varierande utseende. Karaktäristiskt är flammiga ljusa färger (helt vita till grå, beiga och brunröda), finkorniga till mycket finkorniga. En del har strökorn av mörka silikatmineral och/eller deformerade gasblåsor. Hälleflinta: Leptiter med mycket tät struktur och skålformade släta brottytor har fått tillnamnet hälleflinta. Omvandlad leptit: En del prover visar tecken på tydlig omvandling/urlakning. Kvartsit?: Några homogent färgade prover, mörkare än vanlig leptit, och av finkornig karaktär har fått denna beteckning, de är ofta små och det finns egentligen inget som säger att de inte tillhör leptitgruppen. Kvartsbreccia: Söndersprucken bergart där sprickorna har fyllts/läkts av kvarts. Diabas: Mörk, fin medelkornig bergart ofta med små ljusa plagioklaslister (fältspatkristaller) strödda i den mörkare grundmassan, så kallad ofitisk textur, diagnostisk för diabas. Liksom i den tidigare rapporten (Kjellman 2003) råder det ingen tvekan om fyndens vulkaniska karaktär och merparten (13 prover) består av leptiter, omvandlade leptiter och hälleflintor som tillhör Centrala Bergslagens leptitformation. I den tidigare rapporten gjordes en indelning av leptiterna i tre typer. Resultatet från nuvarande undersökning visar att leptitmaterialet är mer heterogent vad gäller utseendet än vad den tidigare undersökningen gav vid handen. För närvarande är en indelning av leptiterna onödig. Det är inte uteslutet att även den så kallade kvartsiten utgörs av små, till synes homogena, leptitbrottstycken/avslag. Leptiter finns i fast klyft öst och nordöst om den nord sydliga förkastningszon som löper strax öster om Karlskoga, men även längst upp i nordvästhörnet (väster om förkastningszonen) på samma kartblad (Stephens 1998). Kartbladet Filipstad SO rakt norrut domineras av samma leptitformation (Wiklander & Lundström 1991). Isrörelseriktningarna på kartbladet söder om det aktuella fyndområdet är i princip rakt nord sydliga (Ericsson 1979). Här kan man även se isälvsmaterial tillhörande Letälvsåsen på östra stranden av sjön Möckeln någon kilometer väster om 22 Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln

den nord sydliga förkastningszonen, och det är troligt att åsen går att följa norrut. Ericsson anger att grus, sten och block dominerar i åsens västra delar och sand i öster, tyvärr anger hon inte närmare bergartssammansättningen. Som vid den förra undersökningen har ett av proverna åsmaterialskaraktär vilket tyder på att fyndmaterialet har tagits ifrån lokalt deponerat isälvsmaterial, till exempel i Letälvsåsen. Berggrundsgeologin norrut och isrörelseriktningarna pekar på att material bestående av vulkaniter (framförallt leptiter av bergslagstyp men kanske även kvartsporfyrer tillhörande samma bergslagsformation och eventuellt även Dalavulkaniterna) borde utgöra en hel del av åsmaterialet. För att verifiera detta skulle man kunna titta närmare på bergartssammansättningen i nämnda ås. En annan fråga som inställer sig är om de små kvartsit?- fragmenten verkligen består av en egen bergart eller är de bara små brottstycken/flisor av det vanliga leptitmaterialet. Referenser Ericsson, B. 1979. Beskrivning till jordartskartan Karlskoga SO. Sveriges Geologiska Undersökning Ae 37. Kjellman, J. 2003. Avslag från en stenåldersboplats. Granskning av stenfynd. Kv Svärdbäraren RAÄ 73, Karlskoga sn, Värmland. Riksantikvarieämbetet, GAL Analysrapport 1-2003. Stephens, M. 1998. Bergrundskartan 10E Karlskoga NO. Sveriges Geologiska Undersökning Af 184. Wiklander, U & Lundström, I. 1991. Bergrundskartan 11E Filipstad SO. Sveriges Geologiska Undersökning Af 177. Tabell 2. Stenar från kvarteret Svärdbäraren. Fnr Sakord Material Vikt, g Beskrivning 53 Avslag Leptit, omvandlad 1,9 Finkornig, grågrön omvandlad leptit 70 Avslag Leptit 2,1 Grå, finkornig leptit, mörka mineral definierar planstruktur 79 Odef. Kvartsit? 0,3 Finkornig, svagt grönaktig 100 Avslag Leptit 3,0 Mycket finkornig, grå, gasblåsor 102 Avslag Leptit 1,5 Finkornig, ljus, grön ton 109 Avslag Kvartsbreccia/leptit 58,7 Rullsten av leptit med kvartsläkta och förkislade sprickor 110 Avslag Leptit, omvandlad 1,7 Omvandlad/albitiserad marmorerad 113 Splitter Leptit 0,2 Vitgrå, flammig 197 Avslag Kvartsit? 0,9 Mörk, finkornig, tät 198 Odef. Leptit 13,6 Ljusbeige, finkornig, gasblåsor, planstruktur 230 Avslag Kvartsporfyr 39,2 Ljust rödbrun, finkornig med strökorn av kvarts 282 Avslag Leptit 0,5 Vit finkornig, strökorn av mörka silikatmineral + kvarts 318 Avslag Kvartsit? 0,6 Finkornig grå 326 Redskap, Kniv? Diabas 154 Medelkornig bergart, mörk med bruna till svarta ytomvandlingar, ofitisk textur 338 Avslag Leptit, hälleflinta 19,7 Ljust vit/beige-grå, finkornig mycket tät, flintlik, gasblåsor 345 Avslag Leptit 1,4 Vit finkornig, svarta strökorn 347 Avslag Leptit, hälleflinta 0,8 Vit finkornig, tät, flintlik 348 Avslag Leptit, hälleflinta 2,1 Vit finkornig, tät, flintlik, mörka strökorn 353 Avslag Leptit, hälleflinta 1,6 Ljust grå, mycket finkornig, tät, flintlik, diffus bandning 23

Bilaga 6. Tre olika råmaterial rester av tre olika sönderdelningar av Karl Thorsberg, UV Väst Den kambriska flintan. Utan tvivel en flinta bildad före kritperioden från lager som kompakterats till kalksten (en chert). Behöver inte prompt komma från Kinnekulle, är ganska olika vad som finns t.ex. i Råbäck. Materialet är extremt fragmenterat, nästan inga spår alls av vad man gjort innan man sönderdelat resterna av något helt annat med bipolär metod. Ett mindre antal fynd (FU F71, SU F277, SU F105, SU F61 och SU F190 är resterna av framställning av små spån från koniska kärnor. Inget finns bevarat av prepareringssystem, kontrollen som går att avläsa av fragmenten är inte särskilt hög, tryckteknik är troligen inte använd. Kärndiametern har troligen varit relativt liten, plattformsvinkeln ganska trubbig och massa i plattformsdelen har inte tagits bort oproportionellt fort, man verkar ha reparerat kärnorna från botten. Ett mikrospånliknande fragment SU F137 är inte gjort med tryck i en reguljär mikrospånsframställning. Om teknologin är rätt förstådd är materialet inte senmesolitiskt, snarare mellanmesolitiskt eller kanske tidigneolitiskt. Kritflinta. Extremt fragmenterat material. Endast två bitar med ytterytor finns, alltså har redan preparerat material sönderdelats på platsen. Inget vettigt plattformsprepareringssystem finns. Inga rester finns av någon spåntillverkning. Eftersom nästa grupp är svår att skilja från denna så gäller kommentarerna troligen delvis denna också. Kvartsit. Tät, homogen och av väldigt hög kvalitet, har dock under lupp en helt annan textur än flintan. En skillnad som troligen har med råmaterialet att göra är att en stor andel uppvisar olika typer av böjningsbrott. Den relativt höga andelen känns udda och har troligen att göra med svaghetszoner i materialet. Kvartsit tenderar på mikronivå att fragmentera trappstegsformigt där kraften följer rester av en lagringsstruktur. En större grupp avslagsfragment FU F50, FU F 13, SU F236, SU F226, SU F63, SU F184, SU F175, SU F19 och SU F52 (flera finns) är teknologiskt distinkta. Fragment av väldigt raka avslag med delvis kollapsad konisk fraktur, motsidorna uppvisar samma frakturer och markant avsaknad av ryggar, höghastighetsbrott och böjningsdito är vanliga. Inga distinkta plattformsrester finns, ingen preparering, några uppvisar stötkanter. En tolkning är att dessa avslag är del av en sönderdelning på städ, bipolärt eller anvil. Metoden har producerat raka, platta avslag. Jag har aldrig sett detta förut. Liknande avslag finns frekvent i TRB-material men är där framställda på annat sätt (t.ex. komebwa). Slutsatser: Man kan inte teknologiskt utesluta att materialet är deponerat vid olika tillfällen men inget talar emot en tolkning som endast en deponering. De enda möjliga dateringarna utifrån teknologin är mellanmesolitikum eller TRB (troligen TN). 24 Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln

Bilaga 7. Osteologisk analys av Leif Jonsson, Göteborgs universitet Rapport ANL 2003:33, Arkeologiskt Naturvetenskapligt Laboratorium, Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet Det undersökta materialet bestod av drygt 190 brända fragment med en sammanlagd vikt av cirka 51 gram. Varje fragment har undersökts under lupp i 6 50 gångers förstoring. Fragment som inte kunnat identifieras till djurklass med ledning av yttre morfologiska drag har undersökts med avseende på vävnadsstruktur för att avgöra om de kommer från däggdjur, fågel eller fisk. Följande taxa har identifierats: Bäver, kronhjort, däggdjur och fisk (gädda?). De fragment som endast kunnat föras till gruppen däggdjur kommer förmodligen till största delen från bäver eller kronhjort. Det finns inga indikationer på att andra däggdjursarter förekommer. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt eventuell förekomst av säl eftersom man kan tänka sig att vikaresäl mycket väl kunde ha stängts inne i Vänern under en period efter dess isolering, först från havet i väster och lite senare från Östersjön (Ancylussjön), på samma sätt som vikaresälen kom att överleva i Ladoga och Saimen. I det material som undersökts här finns inga fragment som kan förmodas komma från säl. Mesolitiska benmaterial från Värmland är tidigare bara känt i ett fall, Lidsbron i Sunnemo socken (Jonsson 1999, Olsson 2000). Det är intressant att kronhjorten är representerad i föreliggande material. Avsaknaden av kronhjort i Lidsbron antas hänga samman med den lokalens nordliga läge i en barrskogsdominerad miljö. Förekomsten i Karlskogamaterialet visar att kronhjorten kunnat etablera sig i området. I samma miljö kan man förvänta sig att även vildsvinet förekommit men konkreta fynd saknas. Endast ett fragment har klassificerats som fisk, möjligen gädda. Från den osteologiska analysen av den inledande undersökningen av den här boplatsen finns en kota av en cirka 20 centimeter stor abborre (F90, ruta 30) (Jonsson 2002). Boplatsen vid Lidsbron innehöll många fynd av fisk men de var inte jämnt fördelade över boplatsen, utan kom i vissa anläggningar. Även fynden av bäver på denna plats var koncentrerade till speciella anläggningar. Fynden från Svärdbäraren är så få att förekomst och frekvens av olika arter kan bero på tillfälligheter. Tabell 3. Analysresultat. Fnr Ruta Resultat F69 R408 Bäver: 1 fragment av vänster okben (zygomaticum), 0,2 g. Däggdjur: 3 fragment, 0,2 g. F71 R412 Medelstort däggdjur: 1 fragment, 0,5 g. F80 R620 Bäver: 2 hophörande fragment av höger språngben (astragalus), 2,2 g. Medelstort däggdjur: 4 fragment, 0,7 g. F89 R621 Fisk (gädda?): 1 fragment, 0,1 g. Däggdjur: 1 fragment av större och 3 av medelstort djur, 2 övriga fragment, 1,7 g. F101 R622 Medelstort däggdjur: 3 fragment, 0,8 g. F114 R629 Däggdjur: 1 fragment, 0,1 g (plockat på ytan). F118 R635 Däggdjur: 1 fragment, 9,1 g. F132 R646 Större eller medelstort däggdjur: 1 diafysfragment, 0,2 g. 25

Fnr Ruta Resultat F139 R647 Bäver?: 1 diafysfragment av? armbågsben?, 0,2 g. Däggdjur: 1 diafysfragment, 0,2 g; 4 övriga fragment, 1,1 g. F144 R648 Medelstort däggdjur: 1 spongiöst fragment, 0,1 g. F153 R649 Större däggdjur: 3 fragment av, 0,8 g. Medelstort däggdjur: 2 fragment, 0,7 g. Däggdjur: 11 övriga fragment, 1,8 g. F167 R650 Kronhjort: 1 fragment av första tåleden, den proximala ledytan, fastvuxen epifys, 1,5 g. Större däggdjur: 1 kraniefragment (petrosum?), 0,1 g. Medelstort däggdjur: 24 diafysfragment, 5,2 g. Däggdjur: 35 övriga fragment, 7,3 g. F178 R651 Däggdjur: 3 övriga fragment, 0,9 g. F182 R652 Medelstort däggdjur: 1 diafysfragment, 0,2 g. F192 R655 Medelstort däggdjur: 1 diafys?fragment, 0,4 g. F199 R656 Däggdjur: 1 övrigt fragment, 0,1 g. (S1 1,5 mm såll) F200 R658 Däggdjur: 1 övrigt fragment, 0,3 g. F247 R664 Medelstort/mindre däggdjur: 1 diafys?fragment, 0,2 g. F253 R665 Däggdjur: 1 övrigt fragment, 0,1 g. F272 R667 Däggdjur: 3 diafysfragment, 0,7 g; 3 övriga fragment, 0,5 g. F275 R667 Medelstort däggdjur: 2 diafysfragment, 0,2 g. Däggdjur: 19 övriga fragment, 1,1 g. (S1, 25 % sållat i 1,5 mm) F279 R667 Medelstort däggdjur: 14 övriga fragment, 1,0 g. (S2, 25 % sållat i 1,5 mm) F280 R667 Större däggdjur: 1 diafysfragment, 0,8 g. (S4) F291 R670 Medelstort däggdjur: 2 spongiösa fragment, 0,1 g. F319 R741 Däggdjur: 1 övrigt fragment, 0,1 g. F327 R742 Bäver?: 1 kraniefragment, 0,8 g. Däggdjur: 3 övriga fragment, 0,9 g. F339 R744 Däggdjur: 7 övriga fragment, 3,3 g. F346 FM745 Större däggdjur: 4 diafysfragment, 1,5 g. Däggdjur: 17 övriga fragment, 1,8 g. Makroprov, sållad i 1,5 mm Referenser Jonsson, Leif. 1999. Älg- och bäverjägare vid Klarälvsdalen under atlantisk tid. Brända ben från den mesolitiska boplatsen vid Lidsbron, fornlämning 18 i Sunnemo socken, Värmland. ANL rapport 1999:3. Institutionen för arkeologi, ANL, Göteborgs universitet. Jonsson, Leif. 2002. Analys av brända ben och skalrester av musslor och havstulpaner från kvarteret Svärdbäraren, fornlämning 73 i Karlskoga socken, Värmland. ANL rapport 2002:27. Institutionen för arkeologi, ANL, Göteborgs universitet. Olsson, Hans. 2000. Arkeologisk undersökning av stenåldersboplats och hålvägar. RAÅ 18b och 140, Sunnemo socken, RAÄ 52, Hagfors stad, Hagfors kommun, Värmlands län. Internrapport 2000:2, 51 s. Värmlands Museum, Kulturmiljövårdsenheten. 26 Stenåldersboplats och järnframställning vid Möckeln