Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2017 Beställningsnummer: 4489 Hemsida:

ÅRSREDOVISNING 2016

Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2017 Beställningsnummer: 4489 Hemsida: www.kriminalvarden.se Korrigerad tryckversion 2017-04-04

EN ROBUST KRIMINALVÅRD LÅNGSIKTIGT STABILA RESULTAT hantera löst sammanfogade nätverk av grovt kriminella individer med skiftande gängtillhörighet och vars beteende inte lika lätt kan förstås och förutses. Allt fler klienter och intagna har vi dessutom ingen tidigare kunskap om. Vi har i Sverige, till skillnad från i många andra länder, länge lyckats förhindra kriminella gäng från att etablera sig i anstalts- och häktesmiljöer. För att så inte heller ska ske i framtiden krävs både omfattande egna insatser och samverkan över myndighetsgränser. Den positiva resultatutvecklingen när det gäller minskade återfall i brott fortsätter. Kriminalvården har under året tagit fram ny statistik som visar att allt färre av våra klienter återfaller i brottslighet som ger kriminalvårdspåföljd, tre år efter verkställt straff. Mellan åren 2000 och 2012 har andelen som återfaller minskat från 40 till 29 procent, vilket med internationella mått mätt får betraktas som en låg nivå. Resultatet för 2016 kan av uppenbara skäl inte kontrolleras förrän om tre år, men mycket tyder på att återfallen fortsätter minska. På detta komplexa område redovisar alltså Kriminalvården, i god samverkan med andra delar av samhället, positiva resultat. Resultatmässigt kan Kriminalvården först och främst konstatera att det dynamiska säkerhetsarbetet resulterar i ännu ett år utan direktrymningar eller fritagningar. Antalet allvarliga incidenter bedömer vi vara fortsatt lågt. Satsningarna på ett ökat säkerhetsmedvetande i organisationen har prioriterats sedan rymningarna från klass 2-anstalter och ett säkerhetshäkte i slutet av 2013 och början av 2014. Det arbete som gjorts har gett resultat. Denna positiva utveckling ska dessutom ses i ljuset av att den organiserade brottsligheten idag delvis tar sig andra uttryck än tidigare. Vi får i högre grad Året som gått har också präglats av kompetensförsörjningsfrågor. Vi har sett tydliga effekter i verksamheten av den ökade konkurrensen på arbetsmarknaden med såväl högre personalomsättning som färre sökande till utannonserade anställningar, både tillfälliga och varaktiga. Som en direkt följd har vi tvingats styra om våra prioriteringar för att ytterligare stärka vår utbildningskapacitet. Det ökade antalet vakanser har också inneburit högre belastning på befintlig personal och kostnader för övertid och tillfälliga lösningar. Det har varit nödvändigt att förstärka Kriminal vårdens interna styrning ÅRSREDOVISNING 2016 3

och kontroll och ett intensivt utvecklingsarbete för det ändamålet är nu fullbordat. Vi har under 2016 inrättat en intern tillsynssektion, som har inlett sitt arbete. Vi har under året också ökat våra ansträngningar för att bryta den isolering av människor som sker i svenska häkten till följd av långa häktnings tider och omfattande restriktioner. Ett arbete som kommer att behöva fortsätta under många år framöver. Årsredovisningen för 2016 visar på en robust kriminal vård med god förmåga att leverera långsiktigt stabila resultat. Årsredovisningens undertecknande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Norrköping 2017-02-20 Nils Öberg, Generaldirektör 4 ÅRSREDOVISNING 2016

INNEHÅLL KRIMINALVÅRDEN IDAG... 7 RESULTATREDOVISNING BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN...9 1. EKONOMI OCH STYRNING...15 1.1 EKONOMISK UTVECKLING 2016...15 1.2 KRIMINALVÅRDENS KOSTNADER PER PRESTATION...19 1.3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL...19 1.4 ETT EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE...21 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER...23 2.1 HÄKTESVERKSAMHET...23 2.2 FRIVÅRDSPÅFÖLJD...27 2.3 FÄNGELSEPÅFÖLJD...32 2.4 ÖVERFÖRANDE AV FÄNGELSEPÅFÖLJD...32 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL...34 3.1 EN UTVECKLAD VERKSTÄLLIGHETSPLANERING...34 3.2 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT OCH BEHANDLINGSINSATSER I FRIVÅRD...36 3.3 FRIGIVNINGSFÖRBEREDELSER...42 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING...45 4.1 UNGA I KRIMINALVÅRD OCH VÅLDSAMMA KLIENTER...45 4.2 MODERN FRIVÅRD 2018...47 4.3 EXTERN SAMVERKAN...48 4.4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER...49 4.5 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING...50 5. TRANSPORTVERKSAMHET...51 5.1 INRIKESTRANSPORTER...52 5.2 UTRIKESTRANSPORTER...54 6. EN DYNAMISK SÄKERHET...57 6.1 SÄKERHETSKRAV OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET...57 6.2 EN TRYGG MILJÖ FÖR PERSONAL OCH KLIENTER...58 6.3 AVSKILDHETSÅTGÄRDER...61 6.4 RYMNINGAR OCH AVVIKELSER...61 6.5 ALLVARLIGA HÄNDELSER...61 6.6 SÄKERHETS- OCH SKYDDSAVDELNINGAR...62 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET...64 7.1 ÅRETS INSATSER...64 7.2 BEDÖMNING AV RESULTATET...66 ÅRSREDOVISNING 2016 5

8. PERSONAL...68 8.1 PERSONALFÖRSÖRJNING...68 8.2 UTBILDNING...69 8.3 MEDARBETARUNDERSÖKNING 2016...70 8.4 LIVSPONDUS...71 8.5 LIKABEHANDLING...71 8.6 SJUKFRÅNVARO...71 8.7 KRISSTÖD...72 8.8 PERSONALANSVARSNÄMNDEN...72 8.9 UTLÅNING AV PERSONAL TILL MIGRATIONSVERKET...72 FINANSIELL REDOVISNING 9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER...74 9.1 UPPSTÄLLNINGSFORMER...74 9.2 VÄRDERING AV LAGER...74 9.3 VÄRDERING AV FORDRINGAR...74 9.4 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR...75 9.5 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER...75 9.6 UNDANTAG FRÅN REGELVERKET...75 10. RESULTATRÄKNING...76 11. BALANSRÄKNING...77 12. ANSLAGSREDOVISNING...79 13. FINANSIERINGSANALYS...80 14. NOTER...81 15. SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER...92 16. ERSÄTTNINGAR...93 17. TABELLER TILL RESULTATREDOVISNINGEN...94 17.1 EKONOMI OCH STYRNING...96 17.2 HÄKTE OCH PÅFÖLJDER...103 17.3 VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL...108 17.4 TRANSPORTVERKSAMHETEN...116 17.5 SÄKERHET...117 17.6 INTERNATIONELL VERKSAMHET...120 17.7 PERSONAL...121 Bilaga: Hänvisningar till återrapporteringskrav i regleringsbrevet...125 6 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING KRIMINALVÅRDEN IDAG KRIMINALVÅRDEN IDAG Uppdrag och mål Kriminalvårdens ansvarar för att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet, utföra transporter och göra personutredningar i brottmål. Kriminalvården ska verka för att på följder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, att lagföring kan ske på ett effektivt sätt och att återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruk bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. Kriminalvårdens klienter Kriminalvården hanterade 2016 drygt 16 000 klienter varje dag. Av dessa var 1 600 intagna i häkte, 3 800 intagna i anstalt och cirka 11 000 avtjänade kriminalvårdspåföljd i frivård. Dess utom transporterar Kriminalvården ungefär 76 000 intagna och andra klienter årligen. Av dessa transporterades knappt 4 000 klienter till utlandet. Många av klienterna hade missbruksproblem, svårigheter att få arbete och bostad och låg utbildningsnivå innan de kom till Kriminalvården. Därför är det viktigt för Kriminalvården att samarbeta med andra aktörer i samhället för att åstadkomma en förändrad livssituation för klienterna. Ett av Kriminalvårdens mål är att förebygga återfall i brott. Andelen återfall i brott till utdömd kriminalvårdspåföljd inom tre år har minskat relativt stabilt från 40 till 29 procent de senaste 13 åren. Resultatet baseras på klienter som avgått från anstalt eller påbörjat en verkställighet inom ÅRSREDOVISNING 2016 7

KRIMINALVÅRDEN IDAG RESULTATREDOVISNING frivården åren 2000 2012. Som återfall räknas om klienten inom tre år döms till en ny kriminalvårdspåföljd, eller påbörjar en kriminalvårdsverkställighet. Andelen återfall har minskat mellan åren 2000 2012 inom samtliga grupper av klienter men i olika utsträckning beroende på påföljd, strafftid, kön, ålder samt vilket brott klienten dömts för. Under perioden minskade återfallen ungefär lika mycket för både män och kvinnor, dock återfaller kvinnor i mindre utsträckning än män. Klienter dömda för narkotikabrott, tillgreppsbrott, trafikbrott eller rån har den högsta andelen återfall. För alla dessa klienter sker hälften av återfallen till samma typ av brott förutom för klienter dömda för rån där majoriteten av återfallen istället sker till en annan typ av brott. Klienter dömda för sexualbrott har den lägsta andelen återfall, där 10 procent återfaller inom tre år och 2 procent återfaller tillbaka till sexualbrott. Klienter under 45 år återfaller i högre grad än klienter som är 45 år eller äldre däremot har minskningen av andelen återfall framförallt skett för klienter som är under 45 år. Det är även klienter under 45 år som är de mest brottsaktiva och efter 45 års ålder sker en naturlig minskning i återfallsbenägenheten. Andelen återfall har minskat mest för klienter dömda till fängelse eller skyddstillsyn. För de fängelse dömda har återfallen minskat från 55 till 41 procent de senaste 13 åren. Andelen återfall minskade främst för de klienterna med över sex månader och under två års strafftid. Under den sista delen av perioden har klienter med en strafftid på sex månader eller mindre den högsta återfallsbenägenheten av de fängelsedömda där ca 45 procent åter faller inom tre år. Ju fler tidigare belastningar 1 en klient har desto större är risken för återfall. En förklaring till det minskade återfallet tycks vara att klienter har färre antal tidigare belastningar under senare delen av perioden. En evidensbaserad kriminalvård har troligen även det en effekt på den minskande andelen återfall. För mer information gällande återfall i brott se kapitlet Återfall i brott i Kriminalvårdens publikation Kriminalvård och statistik (KOS) 2015. Organisation Kriminalvården är en del av rättsväsendet. Verksamheten finansieras genom tre olika anslag varav huvuddelen är Kriminalvårdens eget anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Kriminalvården genomför även transporter av Migrationsverkets klienter vilket finansieras inom ramen för utgiftsområde 8 Migration. Slutligen deltar Kriminalvården i ett antal utlandsmissioner inom ramen för utgiftsområde 7 Bistånd. Anstalts- och häktesverksamheten leds av en anstalts- och häktesdirektör och frivårdsverksamheten av en frivårdsdirektör. Dessa tillhör huvudkontoret och ingår i Kriminalvårdens ledningsgrupp. Tillsammans med säkerhets direktören har de ett nationellt ansvar för Kriminal vårdens kärnverksamhet och rapporterar direkt till general direktören. Verksamheten är indelad i sex geografiska regioner. Dessa leds av regionchefer som är direkt underställda anstalts- och häktesdirektören samt frivårdsdirektören. Den sista december 2016 fanns 30 häkten, 48 anstalter och 34 frivårdskontor. Medarbetare Under 2016 var det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter 9 536. Av dessa avser ungefär 5 100 kriminalvårdare på anstalt, häkte eller inom den nationella transportenheten. Cirka 850 årsarbetskrafter avser frivårdsinspektörer. Därutöver tillkommer chefer, sjukvårdspersonal, programledare, lärare inom vuxenutbildningen, produktionsledare inom arbetsdriften, personal med uppgifter inom fastighet, förråd, kök och lokalvård samt administrativ personal. Utöver de fast anställda utbetalas dessutom årligen ett par tusen löner till tillfälligt anställd personal. Frivården anlitar dessutom lekmannaöver vakare som stöd i sitt uppdrag. Under 2016 uppgick dessa till knappt cirka 4 400 personer. 1 Med tidigare belastningar menas kriminalvårdsbelastningar som påbörjats de senaste fem åren innan aktuell verkställighet. 8 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING RESULTATREDOVISNING BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN Kriminalvårdens mål Med utgångspunkt i bl.a. regeringens instruktion och regleringsbrev har Kriminalvården under 2015 tagit fram sex mål för verksamheten. Utifrån dessa mål pekar Kriminalvården ut områden där extra insatser behövs för att utveckla verksamheten i önskad riktning. Målen omfattar alltså inte alla delar av verksamheten. Genom att sträva mot Kriminalvårdens mål bidrar myndigheten till de mål för kriminalpolitiken och rättsväsendet som regering och riksdag har beslutat om. De sex målen är: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättsäker kriminalvård ska öka. Ett högt säkerhetsmedvetande ska genomsyra allt vårt arbete. Kriminalvården ska vara drivande i samarbeten som bidrar till färre återfall i brott. Trovärdigheten i frivårdspåföljderna ska öka. De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Förtroendet för Kriminalvården ska bli högre. Kriminalvårdens mål kopplas i verksamhetsplanen till olika prestationsmål som sedan mynnar ut i aktiviteter för verksamhetsåret. I årsredovisningens resultatredovisning redogörs för de olika prestationsmått 2 som identifierats och på vilket sätt de återkopplar till de sex målen, i de fall det är möjligt. 2 Se ESV:s handledning för resultatredovisning (ESV 2012:42) ÅRSREDOVISNING 2016 9

BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING RESULTATREDOVISNING Bedömning i sammandrag Följande avsnitt är Kriminalvårdens sammanfattande bedömning av verksamhet och resultat utifrån regleringsbrevet för 2016. Effektivt resursutnyttjande För att verksamheten ska vara dimensionerad utifrån de verksamhetsmässiga behoven har Kriminalvården under året fortsatt att stärka bemanningen inom olika områden vilket har resulterat i en ökning med 212 årsarbetskrafter. Cirka 20 årsarbetskrafter har tillförts häkten i linje med satsningen på isoleringsbrytande åtgärder för intagna i häkte. I övrigt har ökningen främst skett inom de ej klientnära yrkesgrupperna. IT och säkerhet har förstärkts enligt plan. På grund av hög personalomsättning har mer resurser behövts för utbildning av nya med arbetare. Inom frivården har personalstyrkan varit i det närmaste oförändrad samtidigt som medelantalet klienter fortsatt att minska. Frivården har haft en ökad arbetsbelastning på grund av ett utökat uppdrag inom uppsökarverksamheten, ökad behandlingsintensitet vid övervakningsärenden och satsning på unga dömda. En kartläggning av frivården har gjorts under året vilket möjliggör en bättre framtida resursfördelning utifrån faktiska uppdrag och volymer. Volymerna fortsätter att minska på anstalt och frivård medan de på häkte ökar något och inom transportverksamheten överlag är desamma som förra året. Tillsammans med de satsningar som görs inom verksamheten och den ökning av resurser som skett på huvudkontoret leder detta till ökade styckkostnader förutom för utrikes transport av migrationsklienter. I syfte att utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur har strategier för infrastruktur vid anstalter och häkten beslutats. Utöver detta har ett antal prioriteringsgrunder tagits fram för planerade förändringar i infrastrukturen. En genomförandeplan tas nu fram årligen för att konkretisera arbetet. Beslut har fattats om lokalförsörjningsprojekt för en rad anstalter och fördjupade utredningar kring specialplatser, häkten, kvinnor och säkerhetsklass 3. Antalet platser har under året anpassats till behovet genom tillfälliga stängningar och konvertering av platser mellan häkte och anstalt. Många av Kriminalvårdens lokaler är i stort behov av renovering och ombyggnationer och i många fall måste de ersättas med helt nya byggnader. Den relativt höga beläggningsgraden försvårar genomförandet och planeringen av detta arbete. En investeringsgrupp bestående av representanter från olika verksamhetsdelar har tillsatts för att säkerställa en effektivare samordning av såväl planerandet och genomförandet av investeringar. Återfallsförebyggande arbete Mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättsäker kriminalvård ska öka. Trovärdigheten i frivårdspåföljderna ska öka. En studie som genomförts vid Karolinska institutet visar att användning av i förekommande fall föreskrivna läkemedel mot adhd minskar risken för återfall hos de intagna med 38 procent. Resultatet av studien bekräftar att Kriminal vårdens adhd-satsning avseende ökade neurologiska utrednings insatser och ökade personalresurser har betydelse för att minska risken för återfall i brott. Årets utvärderingar av tre behandlingsprogram visar att de minskar risken för återfall, vilket bekräftar att dessa återfallsförebyggande insatser är verkningsfulla. Projektet Ny VSP syftar till att utveckla arbetet med att upprätta individanpassade verkställighetsplaner, och arbetet är i slutfasen. Ett förbättrat arbetssätt och ett nytt systemstöd infördes i slutet av 2016. Därtill har 2 500 medarbetare utbildats i det nya arbetssättet och utbildningarna fortsätter under början av 2017. Samtidigt pågår ett stort arbete med att föra över cirka 2 500 3 000 ärenden från det gamla till det nya systemet; där återstår cirka 5 000 ärenden. Antal ärenden inom ramen för Ny VSP är fortfarande få, varför det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser om resultatet av projektet. Den samlade bedömningen är dock att införandet av det nya arbetssättet har skett i enlighet med plan och utan extra behov av stöd i den ordinarie verksamheten. Ett antal indikatorer har tagits fram som kommer kunna visa ett kvalitetssäkrat resultat från och med 2017. Det finns ett stort identifierat behov av teknikstöd till vuxenutbildningen för antagning, studie- och yrkesvägledning, undervisningsmaterial och studieplaner. Ett utvecklingsarbete är därför planerat att påbörjas under 2017. 10 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING Kriminalvården har under året infört en ny struktur för programledarutbildningen som innebär en förstärkt KBT3-utbildning. Ett antal program är under utveckling och i testfas och ett så kallat öppet intag där klienten kan fullfölja programmet även vid förflyttning har provats under året. Den medvetna strategin att öka medellånga och långa behandlingsprogram har börjat visa effekt genom en viss ökning av antal fullföljda program, särskilt inom frivård. En nationell handlingsplan för samordning av insatser för klienter har tagits fram. För att intensifiera arbetet med utslussning har ett antal aktiviteter genomförts, till exempel har positionsövervakning med GPS-teknik i samband med permission och utökad frigång prövats. En fördjupad studie av 300 klienter som frigivits utan särskild utslussningsåtgärd har genomförts. Den visade att en särskild utslussnings åtgärd hade kunnat komma till stånd för drygt en fjärdedel av klienterna i studien. Studien är en av utgångspunkterna i den fortsatta satsningen på särskilda utslussningsåtgärder. Exempel på andra planerade insatser i utslussningsarbetet är en översyn av möjligheten att stegvis placera klienter i lägre säkerhetsklasser och en utredning av möjligheterna att använda arbetsrehabiliteringsprogram kopplat till Krami4. BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING Säkerhet Mål: Ett högt säkerhetsmedvetande ska genomsyra allt vårt arbete. För att uppnå kostnadseffektivitet i en väl anpassad säkerhet har Kriminalvården uppdaterat återinvesteringsplanerna. En investeringsgrupp har tillsatts för att säkerställa en bättre samordning av planerandet och genomförandet av säkerhetsinvesteringar. Under året har tillgången på häktesplatser varit mycket begränsad vilket inneburit att teknikbyten och renoveringar endast kunnat göras i begränsad omfattning. Att upprätthålla kostnadseffektivitet framöver kräver således ett visst manöverutrymme i platstillgången. För att förvalta förmågan att leva upp till kraven på en väl anpassad säkerhet har Kriminal vården under året arbetat vidare med skalskydds förbättringar på anstalter med säkerhetsklass 2. Årets drogscreening visar fortsatt låg förekomst av narkotika, och utbildningsinsatser i preparatkännedom och tydliga tecken på drogpåverkan har genomförts för att upprätthålla det goda resultatet. För att leva upp till säkerhetskraven har säkerhetsarbetet inom frivården fortsatt, transportverksamhetens säkerhetsorganisation implementerats och arbetet med normering av informationssäkerhet och säkerhetsskydd fortsatt. Under året har klientnära personal fått ökad kunskap om våldsbejakande extremism i syfte att öka förutsättningarna för att arbeta effektivt mot detta. Kognitiv BeteendeTerapi. Krami är en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och berörd kommun. 3 4 ÅRSREDOVISNING 2016 11

BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING RESULTATREDOVISNING Mänskliga rättigheter Mål: De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Frågor om mänskliga rättigheter uppmärksammas främst genom att de ingår i Kriminalvårdens interna utbildningar. För att förebygga och motverka diskriminering har Kriminalvården under året påbörjat framtagandet av likabehandlingsplaner på lokal och regional nivå. Myndighetens utbildningsenhet har även blivit hbtq-certifierad genom RFSL. Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) rekommenderar att häktade ska kunna vistas utanför bostadsrummet minst åtta timmar per dag. Kriminalvården arbetar med att bryta isoleringen för häktade genom gemensamhet med andra intagna, kontakter med anhöriga, personalledda aktiviteter eller besök av frivilligorganisationer. Andelen intagna som har två timmar eller mer i isoleringsbrytande åtgärd per dygn har inte förändrats nämnvärt sedan 2015. Möjligheterna är begränsade, främst på grund av att många intagna är belagda med restriktioner. Därutöver är det främst brist på personella resurser och lokalernas utformning som förhindrar förbättrade resultat inom detta område. Kriminalvården kommer att behöva vidta en rad åtgärder för att möta de krav som ställs i betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52). Genomförande av förslagen kommer att innebära mycket kostnadskrävande åtgärder både personal- och lokalmässigt. Under 2016 har Kriminal vården prioriterat arbetet med att stärka innehållet i häktesvistelserna, stärka insatserna för att öka mänsklig kontakt och möjliggöra miljöombyte för klienterna. Internationell civil krishantering Kriminalvården har under 2016 breddat sin internationella civila krishantering genom bland annat deltagande i Global Maritime Crime Programme och placering av en svensk kriminalvårdsexpert på FN:s högkvarter i New York. På grund av bristen på fransktalande personal har Kriminalvården inte lyckats möta ökade behov i FNs fredsbevarande insatser i Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska Republiken och Mali. Antalet personer som genomgått missionsförberedande och insatsspecifika utbildningar i Kriminalvårdens regi har däremot ökat betydligt. Exempel på hur Kriminalvården bidrar till att uppfylla FNs mål är säkerhetsutbildningar som genomförts i Liberia och Somalia, och att personal med särskild säkerhetsprofil placerats i Centralafrikanska Republiken. För att bidra till att FN:s säkerhetsråds resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet efterlevs fortsätter Kriminalvården att främja sekonderingar av kvinnlig personal. Kriminalvården har även deltagit i arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan för genomförande av resolutionerna, och deltagit i utvecklingen av Gender Responsive Training och dess pilotutbildning i Liberia. Intern styrning och kontroll Kriminalvården gör bedömningen att den nya organisationsstrukturen har ökat förutsättningarna för en strategisk och långsiktig styrning av kärnverksamheten. Tillsammans med det löpande arbetet med att utveckla rättssäkra, enhetliga och effektiva processer och arbetssätt, bedöms det bidra till att förändringsarbetet får genomslag i verksamheten. Kriminalvården har i dag en samlad långsiktig utvecklingsportfölj och förändringsarbetet hanteras i de ordinarie strukturerna centralt, regionalt och lokalt. En första kartläggning av arbetsformerna i den nya organisationen genomfördes under hösten 2016. Den visar bland annat att det är väsentligt att fortsätta det redan påbörjade arbetet med att stärka Kriminalvårdens förmåga att fördela uppgifter och samordna insatser på central, regional och lokal nivå. Rättsväsendets informationsförsörjning Inom ramen för arbetet med rättsväsendets informations försörjning har kvaliteten och effektiviteten i verksamheten förbättrats genom användning av säker e-post istället för fax, anpassning av det digitala informationsutbytet med Polisen och modernisering av tekniken för elektronisk överföring av provsvar till och från Rättsmedicinalverket. Uppdrag Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut För att bistå i arbetet med att avsevärt öka andelen verkställda beslut i förhållande till antalet avgjorda ärenden som överlämnats från Migrationsverket har Kriminalvården tillsammans med Polisen och Migrationsverket tagit fram ett antal förslag. De som rör Kriminalvården 12 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING handlar om att utreda möjligheter till: ändrad sekretesslagstiftning, ytterligare samlokalisering, digitalt överlämnande av ärenden och fortsatt strukturering och renodling av överlämnanden mellan berörda myndigheter. Kriminalvården bedömer att förslagen kommer att kunna genomföras inom ramen för ordinarie samverkan mellan myndigheterna. Uppdrag om förstärkta insatser för unga i kriminalvård respektive våldsamma män Satsningen på unga har fortsatt under året bland annat genom ett pilotprojekt där unga får möjlighet till fler kontakter med frivården genom videosamtal. Under 2016 har samtliga platser med utökat klientuppdrag för unga på anstalt öppnats. En ökad resurstilldelning har lett till att unga inom frivård får en tätare kontakt med sin handläggare. Deltagande i program riktade till våldsbrottsdömda har fortsatt att öka under året och ett antivåldsprogram på andra språk än svenska har startat under året. Jämställdhetsintegrering Ett antal aktiviteter har genomförts under året, till exempel traineeprogram för kvinnor till insatsstyrkan och tjänst som vakthavande befäl, tester av metodmaterialet Machofabriken på anstalt samt omarbetning av föräldragruppernas material så att det numera är könsneutralt. Övrigt Kriminalvården har under året varit en aktiv part i det myndighetssamarbete som regeringen etablerat för att hantera senaste tidens ökade flyktingströmmar. Kriminalvården har fortsatt bistått Migrationsverket med utlåning av personal under året (19 personer). I det uppdrag som Kriminalvården har fått för att underlätta för nyanlända har 100 praktikplatser tagits fram och de första praktikanterna är på plats. De ny anlända ska få erfarenhet att arbeta inom en statlig myndighet och lära sig svenska. Utöver praktikplatserna har Kriminalvården infört stödutbildning i svenska för vikarier som har rätt kompetens men behöver förbättra sina språkkunskaper, särskilt när det gäller fackspråk. Svenskundervisningen syftar till att de ska kunna genomföra Kriminalvårdens grundutbildning och få en fast anställning. Kriminalvården har i början av året på kort varsel hyrt ut anstalten Helsingborg till Statens institutionsstyrelse för att kunna erbjuda sluten ungdomsvård åt ensamkommande barn och ungdomar. Resultatredovisningens indelning Kriminalvården är indelad i verksamhetsgrenarna häkte, anstalt, frivård och en nationell transportenhet. Kostnader (inklusive overhead) och volymer för respektive verksamhetsgren utgör de övergripande prestationsmåtten. De övergripande prestationerna är: vårddygn häkte vårddygn anstalt frivårdsklienter per dygn transporterade klienter i nationella transportenheten. Därutöver mäts resultatet för delar av den internationella verksamheten som antal utlandsstationerade (sekonderade) personer och antal missioner. Resultatredovisningen är indelad i åtta avsnitt som i huvudsak följer verksamhetens processer i syfte att ge en samlad bild av Kriminalvårdens insatser. Efter den finansiella redovisningen finns ett avsnitt med tabellunderlag till resultatredovisningen. I en bilaga till årsredovisningen finns återrapporterings kraven i den ordning de anges i regleringsbrevet, tillsammans med hänvisningar till text och tabeller i resultatredovisningen. Prestationer Resultatredovisningen utgår från Kriminalvårdens instruktion, återrapporteringskraven i regleringsbrevet och regeringsuppdrag, men omfattar även annan information som bedöms vara av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. I resultatredovisningen redovisas Kriminalvårdens prestationer med hjälp av olika prestations mått. De förväntade effekterna av prestationerna beskrivs med utgångspunkt från 2 i Kriminalvårdens instruktion 5. 5 Kriminalvården ska verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, lagföring kan ske på ett effektivt sätt, och återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruk bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. ÅRSREDOVISNING 2016 13

BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING RESULTATREDOVISNING Utöver prestationsmått finns även ett antal andra nyckeltal, till exempel antal rymningar, antal överföranden till annat land och nyckeltal inom personalområdet. Nyckeltalens utveckling presenteras i resultatredovisningen, men de benämns inte som prestationsmått. Ibland presenteras ett antal prestationsmått för samma påföljd som avser olika händelser i en process. Det kan exempelvis vara avbrutna och fullföljda kontraktvårdspåföljder. Det är viktigt att notera att dessa mått inte går att ställa i exakt relation till varandra avgränsat under en ettårsperiod som en årsredovisning avser, då processen ofta löper över årsskiftet. Från och med i år är de prestationsmått som används i årsredovisningen primärt inriktade på att mäta fullföljda processer, snarare än påbörjade, då fullföljda bättre speglar myndighetens resultat. Påbörjade mått representerar bättre den insats som har gjorts under året, vilket också kan vara intressant att beskriva, till exempel vad gäller Vuxenutbildning, se avsnitt 3.2. Kriminalvården har under året arbetat med att förbättra statistiska underlag och analyser. I samband detta har brister upptäckts i ett par statistiska mått som därför har exkluderats i årsredovisning- 14 en. Dessa är Personalutnyttjandegrad för transportverksamheten, se vidare avsnitt 5.1 och Personaltäthet för utrikes resor, se vidare avsnitt 5.2. Vi har därtill även haft ett avbrott i registrering av antal uppsökta klienter i häkte, vilket gör att statistik endast har kunnat tas fram för januari augusti 2016, se vidare avsnitt 2.1. Samtidigt har förutsättningarna för uppföljningen förbättrats. Ett exempel på detta är det nya systemstödet och arbetssättet för verkställighetsplaneringen, som förväntas kunna ge oss nya mer betydelsefulla indikatorer och bättre förutsättningar att följa upp klienternas verkställighetsinnehåll och på så sätt öka möjligheterna att ge våra klienter en mer kvalitativ kriminalvård. Kriminalvården planerade under året att presentera ett mått för att följa tid till fastställande av VSP i årsredovisningen. Eftersom Kriminal vårdens interna regelverk för detta ändrades under året fick dock planerna skrinläggas. Måttet kommer istället att presenteras från och med 2017. Nytt för i år är att vi delar på styckkostnaden för inrikes transporter som genomförs av NTE till lokala transporter respektive fjärrtransporter, se vidare avsnitt 5.1. ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING 1. EKONOMI OCH STYRNING 1.1 EKONOMISK UTVECKLING 2016 Kostnadsutveckling Kriminalvårdens kostnader för 2016 uppgick till 8 627 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 3 procent, eller 250 miljoner kronor, jämfört med 2015. Den största resultatposten är personalkostnader, 62 procent, därefter kommer övriga driftskostnader, 17 procent, samt lokalkostnader, 16 procent. I den organisatoriska indelningen räknas huvudkontoret och regionkontoren som Kriminalvårdens administration. Organisatoriskt ingår här hela vuxenutbildningens personal som arbetar klientnära och lokalt. Även olika beslutsfunktioner i kärnverksamheten ingår (placering av intagna, strafftidsberäkning, internationell straffverkställighet m.m.). Kostnaden för Kriminal vårdens administration utgör 13 procent av de totala kostnaderna, jämfört med 12 procent 2015 6. 6 I årsredovisningen för 2015 angavs felaktigt 14 procent. Personal Personalkostnader, organisatorisk indelning, tkr 2014 2015 2016 Häkte 1 146 732 1 126 120 1 165 782 Anstalt 2 359 859 2 457 655 2 546 219 Frivård 648 295 658 640 645 013 Transporter, Kriminalvården 167 155 212 338 233 892 Transporter, Migrationsverket 90 568 84 537 91 335 Bistånd 19 138 22 876 21 617 Uppdrag mot våldsbejakande extremism 0 0 675 Administration 515 228 517 376 666 444 Totalt 4 946 975 5 079 543 5 370 978 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 4 i avsnitt 17. Personalkostnaderna har ökat med knappt sex procent, eller cirka 291 miljoner kronor, jämfört med 2015. Ökningen kan till stor del hänföras till direkta lönekostnader, som ökade med cirka fem procent, eller cirka 179 miljoner kronor. Av detta ÅRSREDOVISNING 2016 15

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING kan cirka 76 miljoner kronor härledas till löneökningar 7. Antalet årsarbetskrafter har ökat med 212 till 9 536, eller drygt två procent, vilket även förklarar en del av kostnadsökningen. Utöver de direkta lönekostnaderna ingår i posten personalkostnader främst även kostnader för arbetsgivaravgifter och pensioner. Kriminalvården redovisar från och med 2015 årsarbetskrafter indelade per verksamhetsgren, transportverksamhet och administration. Antal årsarbetskrafter, organisatorisk indelning Ökningen av årsarbetskrafter avser främst huvudkontoret (89) och transportverksamheten (52). Inom huvudkontoret ökar främst HR-avdelningen (26), Kriminalvårdens servicecenter (21) och säkerhetsavdelningen (19). Ett annat sätt att dela in antalet årsarbetskrafter är i klientnära och ej klientnära yrkesgrupper. Antal årsarbetskrafter, yrkesgrupper 2015 2016 Häkte 2 115 2 135 Anstalt 4 861 4 904 Frivård 1 110 1 112 Transportverksamhet 449 501 Administration 788 884 Totalt 9 324 9 536 2014 2015 2016 Klientnära yrkesgrupper 7 906 7 994 7 990 Ej klientnära yrkesgrupper 1 259 1 330 1 546 Totalt 9 165 9 324 9 536 Mer detaljerade uppgifter om klientnära yrkesgrupper finns i tabell 72 i avsnitt 17. Totalt sett är antalet årsarbetskrafter som arbetar klientnära i stort sett oförändrat jämfört med 2015. Inom gruppen klientnära sker det förändringar. Antalet kriminalvårdare ökar medan samordnare upphör som yrkesgrupp. Den personalen ingår nu bland annat i grupperna kriminalvårdare och klienthandläggare. Gruppen som inte arbetar klientnära ökar med 216 årsarbetare. Ökningar har skett bland annat inom personalutbildning, IT, säkerhet och antalet chefer har ökat. Att mäta de exakta förändringarna inom olika yrkeskategorier försvåras av förändringar i nomenklaturen över tid. Allt fler tjänster benämns på ett sätt som gör att de passar in på fler yrkesområden; till exempel som administratörer, experter, handläggare, analytiker och utredare. Detta gör det svårt att analysera förändringen av årsarbetskrafter per yrkesgrupp, såsom personaladministration, IT-verksamhet, säkerhet och rättsvård med mera jämfört med föregående år. Någon fördjupad statistik över gruppen som inte arbetar klientnära kan därför inte presenteras. Andelen av årsarbetskrafterna som arbetar klient nära är 84 procent 2016 vilket är två procent enheter lägre jämfört med 2015. Lokaler Lokalkostnader, organisatorisk indelning, tkr 2014 2015 2016 Häkte 452 087 411 098 423 429 Anstalt 790 924 847 496 827 485 Frivård 104 301 106 444 114 533 Transporter, Kriminalvården 8 062 7 749 8 713 Administration 57 005 65 876 38 338 Totalt 1 412 379 1 438 663 1 412 499 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 4 i avsnitt 17. Lokalkostnaderna har minskat med knappt två procent jämfört med föregående år. Detta beror på att hyreskontrakten avseende anstalterna Håga och Smälteryd har avslutats i förtid, vilket motsvarar en kostnadsminskning på cirka 44 miljoner kronor (påverkar posten administration i tabellen ovan). Bortsett från de i förtid avslutade hyreskontrakten ökade Kriminalvårdens lokalkostnader generellt med cirka 1,4 procent, främst beroende på årets indexuppräkning på cirka 1,2 procent. I jämförelse med 2015 har lokalkostnader för verksamhetsställen där både anstalt- och häktesverksamhets bedrivs delats upp på respektive verksamhetsgren i redovisningen. 2015 togs denna kostnad endast av verksamhetsgren anstalt. Detta har medfört att lokalkostnaderna för häkte har ökat med 28 miljoner kronor medan lokalkostnader för anstalt har minskat med lika mycket. 7 Avser förhandlade löneökningar enligt det statliga avtalet. 16 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING Övriga driftkostnader Övriga driftskostnader, organisatorisk indelning, tkr Övriga driftskostnader har minskat med cirka en halv procent jämfört med 2015. Anledningen till kostnadsminskningen är minskade kostnader för korttidsinvesteringar och förbrukningsinventarier med 20 miljoner kronor. Vidare har minskat antal klienter inom frivården och anstaltsverksamheten medfört minskade kostnader för behandlingshem och familjehem med 12 miljoner kronor. Kostnader för data- och teletjänster har under året ökat med 23 respektive fem miljoner kronor, framförallt förklarat av kostnader som uppstod i samband med att kontraktet för det nya transportplaneringssystemet avbröts (17 miljoner kronor), samt en ökad abonnemangskostnad för kommunikationssystemet Rakel (5 miljoner kronor). Anslagsutveckling 2014 2015 2016 Häkte 195 753 170 858 186 662 Anstalt 597 450 616 951 594 768 Frivård 202 581 192 822 185 579 Transporter, Kriminalvården 40 280 45 470 65 064 Transporter, Migrationsverket 113 918 108 825 103 765 Bistånd 3 254 3 124 4 490 Uppdrag mot våldsbejakande extremism 0 0 25 Administration 222 099* 369 538 358 974 Totalt 1 375 335 1 507 588 1 499 327 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 4 i avsnitt 17. *Siffran är uppdaterad då den var felsummerad i årsredovisning 2015. Utgifter per anslag, tkr 2014 2015 2016 Anslag Allmänna val och demokrati Tilldelat anslag 0 0 700 Utfall 0 0 700 Anslag Kriminalvården: Tilldelat anslag 7 834 989 7 842 483 8 120 000 Utfall 7 743 619 7 973 820 8 195 582 Anslag Biståndsverksamhet: Tilldelat anslag 29 000 28 000 29 000 Utfall 22 543 26 000 26 257 Anslag Utresor för avvisade och utvisade: Tilldelat anslag 246 000 245 000 251 000 Utfall 202 425 188 479 184 036 Totalt utfall 7 968 587 8 188 299 8 406 575 Se även avsnitt 12 Anslagsredovisning. Anslaget Allmänna val och demokrati har använts till regeringsuppdraget om att kartlägga metoder och arbetssätt för att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism. Utfallet uppgick till 700 000 kronor, vilket motsvaras av det anvisade anslaget. För 2016 anvisades 8 120 miljoner kronor till Kriminalvården avseende förvaltningsanslaget. Utfallet blev totalt 8 196 miljoner kronor, det vill säga 76 miljoner kronor högre än det anvisade beloppet. Kriminalvården har därmed delvis utnyttjat det ingående anslagssparandet för 2016, som uppgick till 103 miljoner kronor. Den ökade personalomsättningen har medfört ökade kostnader för utbildningsinsatser motsvarande cirka 67 miljoner kronor. Vidare har det under 2016 skett en markant ökning av övertidskostnader, cirka 23 miljoner kronor, främst till följd av större svårigheter att rekrytera vikarier. För biståndsverksamheten anvisades 29 miljoner kronor för 2016. Utfallet blev cirka tre miljoner kronor lägre än anvisat belopp, främst med anledning av att det är svårt att rekrytera fransktalande personal till missioner där detta krävs. Utfallet för anslaget Utresor för avvisade och utvisade blev 67 miljoner kronor lägre än ursprungligt anvisat belopp. Dock justerades Kriminal vårdens anslagspost för anslaget ned till 238 miljoner kronor under 2016, till följd av att nästan 13 miljoner kronor omdisponerades till Migrationsverket. Det lägre utfallet beror framförallt på att antalet transporterade migrationsklienter blev färre än förväntat. Arbetsdriften För första gången på 5 år klarar arbetsdriften täckningsgraden 50 procent. Arbetsdriftens täckningsgrad 2014 2015 2016 Täckningsgrad 46% 42%* 50% Intäkter och kostnader framgår av tabell 5 i avsnitt 17. * Jämförelsetalet för 2015 är omräknat jämfört med årsredovisningen 2015 eftersom verksamhet som är att se som serviceverksamhet felaktigt belastat arbetsdriften. Den förbättrade täckningsgraden beror framförallt på en ökad försäljning. Den externa försäljningen har ökat med elva miljoner kronor, vilket bedöms bero på ett riktat fokus på att attrahera och behålla existerande kunder. Internt har försäljning av kontorsmöbler i samband med ÅRSREDOVISNING 2016 17

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING kontorsomställningar i Stockholm och Norrköping bidragit med ökade intäkter på cirka en miljon kronor. Även tvätteriverksamheten på anstalten Hall har visat god tillväxt internt, cirka tre miljoner kronor. Intern försäljning av inredning i bostadsrum har också ökat under året med cirka tre miljoner kronor. Utöver detta har bidraget till jordbruksverksamheten ökat med fyra miljoner kronor. Den totala kostnadsmassan har minskat som ett led i en renodling av arbetsdriftsverksamheten. Kostnader som inte är att klassa som arbetsdriftskostnader belastade felaktigt arbetsdriften under 2015 (cirka 15 miljoner kronor). Jämförelsetalet för 2015 har därför räknats om. För att öka arbetsdriftens konkurrenskraft har Kriminalvården på nationell nivå deltagit i fler mässor och andra marknadsaktiviteter. Genom den nationella samordningen som infördes i samband med den nya organisationen 2015 analyseras arbetsdriften idag mer ur ett nationellt och strategiskt perspektiv än tidigare, vilket också bedöms ha lett till ökad lönsamhet. Definitionen av arbetsdrift i förhållande till annan strukturerad verksamhet och praktisk arbetsträning ska tydliggöras. Syftet är att förbättra styrningen och uppföljningen av arbetsdriften. Arbetsdriftens täckningsgrad 2009 2016 (tkr) År Intäkter Kostnader Täckningsgrad 2006 159 715 244 090 65% 2007 192 721 283 395 68% 2008 176 478 288 279 61% 2009 176 379 286 572 62% 2010 157 857 300 406 53% 2011 161 354 301 621 53% 2012 131 510 290 177 45% 2013 123 331 278 798 44% 2014 130 223 280 898 46% 2015* 130 265 309 023 42% 2016 151 267 300 151 50% Kostnader och intäkter inkluderar myndighetsinterna transaktioner, och exkluderar lokalhyra * Siffrorna har korrigerats jämfört med årsredovisningen 2015, eftersom serviceverksamhet felaktigt belastat arbetsdriften (15 mnkr). Ekonomiska krav med osäker utgång En leverantör har väckt talan mot Kriminalvården och yrkat skadestånd på grund av påstådd otillåten direktupphandling avseende leverans av läke medel. Kriminalvården har bestridit kravet. Huvudförhandling planeras till under slutet av 2017. Leverantörens krav i nuläget: 24 miljoner kronor Eftersom beloppets storlek är osäkert, och att det inte heller är säkert att betalning kommer att ske, finns detta inte bokfört i Kriminalvårdens ekonomiska redovisning. 1.2 KRIMINALVÅRDENS KOSTNADER PER PRESTATION Kriminalvårdens kostnader per prestation utgörs av vårddygnskostnad för häkte och anstalt, kostnad per frivårdsklient och dag, kostnad per transporterad klient samt kostnad per utlandsstationerad årsarbetskraft i utlandsverksamheten. Samtliga mått ökade under 2016 förutom kostnad per transporterad migrationsklient. Utvecklingen av prestationsmåtten kan sammanfattas med följande tabell: Utveckling av prestationsmåtten för häkte, anstalt och frivård Förändring jämfört med 2015 Häkte Anstalt Frivård Medelbeläggning/ medelantal frivårdsklienter +2% -1% -6% Antal platser -5% -2% - Kostnader +5% +2% 0% Prestationsmått* +2% +3% +6% *Prestationsmåtten för häkte, anstalt och frivård är vårddygnskostnad i häkte, vårddygnskostnad i anstalt respektive kostnad per frivårdsklient och dag. De ökade kostnaderna för både häkte, anstalt och frivård motsvaras inte av samma ökning av antal klienter. Det gör att styckkostnaderna ökar, vilket är en fortsättning på de senaste årens trend. Utvecklingen har dock mattats av något. Detta beror delvis på att medelbeläggningen har ökat på häkte och nästan legat still på anstalt samtidigt som kostnadsökningarna har varit relativt låga. De ökade kostnaderna beror framförallt på sedvanliga löneökningar och ökade overheadkostnader till följd av bemanningen av den nya organisationen. När det gäller frivården har kostnaderna legat på samma nivå som 2015. Overheadkostnaderna har ökat och de direkta kostnaderna har minskat. Styckkostnaderna för inrikes transporter har ökat något för de lokala transporterna, men framför allt för fjärrtransporterna. Det beror i huvudsak på ökade overheadkostnader samt kostnader i samband med att kontraktet för det nya 18 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING Prestationsmått i kronor 2014 2015 2016 HÄKTE: Vårddygnskostnad 3 671 3 554 3 624 Procentuell förändring (mellan 2014 och 2015, respektive 2015 och 2016) -3% 2% ANSTALT: Vårddygnskostnad 3 036 3 270 3 369 Procentuell förändring (mellan 2014 och 2015, respektive 2015 och 2016) 8% 3% FRIVÅRD: Kostnad per frivårdsklient och dag 244 268 284 Procentuell förändring (mellan 2014 och 2015, respektive 2015 och 2016) 10% 6% TRANSPORTER, INRIKES KV LOKALT, kostnad per transporterad klient* - 9 363 9 664 Procentuell förändring (mellan 2015 och 2016) - 3% TRANSPORTER, INRIKES KV FJÄRR, kostnad per transporterad klient - 6 457 7 060 Procentuell förändring (mellan 2015 och 2016) - 9% TRANSPORTER, UTRIKES KRIMINALVÅRDEN, kostnad per transporterad klient 52 473 59 133 71 048 Procentuell förändring (mellan 2014 och 2015, respektive 2015 och 2016) 13% 20% TRANSPORTER, UTRIKES MIGRATIONSVERKET, kostnad per transporterad klient 67 145 70 184 66 015 Procentuell förändring (mellan 2014 och 2015, respektive 2015 och 2016) 5% -6% UTLANDSVERKSAMHET, kostnad per utlandsstationerad personal (årsarbetskrafter) 1 102 947 1 069 313 1 487 709 Procentuell förändring (mellan 2014 och 2015, respektive 2015 och 2016) -3% 39% Se även tabell 9-12 samt 63 i avsnitt 17. * Lokala transporter som utförs i ordinarie verksamhet ingår inte, se vidare avsnitt 5.1. transport planeringssystemet avbröts. Det senare är en engångskostnad för 2016. Utrikestransporterna av kriminalvårdsklienter har blivit dyrare. En bidragande orsak är den ökade overheadkostnaden, som ger stor effekt på styckkostnaden eftersom volymerna är låga. Kostnaderna för utrikestransporter av migrationsklienter har däremot minskat, vilket delvis förklaras av att transporter inom Europa, som kostar mindre, har ökat i förhållande till utomeuropeiska transporter. 1.3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL Kriminalvården har de senaste åren bedrivit ett omfattande arbete för att utveckla områdena ledning, styrning, uppföljning och kontroll. Detta har bland annat resulterat i inrättandet av en tillsynssektion, nivåanpassade ledningsgruppsutbildningar, individinriktade chefutvecklingsinsatser och förstärkt värdegrundsarbete. Under 2016 har arbetet fortsatt med att omhänderta de bristområden som generaldirektören lyfte i bedömningen av den interna styrningen och kontrollen 2015; planerings- och uppföljningsarbetet, riskhanteringsarbetet, den interna till synen och egenkontrollen. Mer information om detta återfinns nedan. Mot bakgrund av genomfört och pågående utvecklings arbete, som omfattar identifierade brist områden, gör generaldirektören bedömningen att den interna styrningen och kontrollen i myndigheten är betryggande. Organisationsfrågor Kriminalvården har 2016 inlett en utvärdering av förändringsarbetet. Syftet är bland annat att svara på frågan hur verksamheten har utvecklats i förhållande till de fem effektmål som var mål sättningen med Kriminalvårdens förändringsarbete. 8 En första lägesrapport avseende utvärderingen ska presenteras för myndighetsledningen under det första kvartalet 2017. Kriminalvården gör dock bedömningen att den nya organisationsstrukturen har ökat förutsättningarna för en strategisk och långsiktig styrning av kärnverksamheten. Tillsammans med det löpande arbetet med att utveckla rättssäkra, 8 1. Utveckla en mer strategisk ledning och styrning av verksamheten, som bidrar till att helhetssyn och långsiktighet präglar Kriminalvårdens agerande. 2. Stärka Kriminalvårdens förmåga att fördela uppgifter och samordna insatser på central, regional och lokal nivå. 3. Säkerställa kvaliteten och effektiviteten i arbetsprocesser så att alla klienter kan erbjudas en fullvärdig, likvärdig och rättssäker kriminalvård. 4. Öka Kriminalvårdens förmåga att styra och följa upp både kärnverksamhet och stödverksamhet. 5. Förändra chefsrollen och skapa goda förutsättningar för ett närvarande ledarskap som i sin tur bidrar till en positiv utveckling av MMI (Motiverat medarbetarindex) i framtida medarbetarundersökningar. ÅRSREDOVISNING 2016 19

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING enhetliga och effektiva processer och arbetssätt, bedöms det bidra till att förändringsarbetet får genomslag i verksamheten. Kriminalvården har i dag en samlad långsiktig utvecklingsportfölj och förändringsarbetet hanteras i de ordinarie strukturerna centralt, regionalt och lokalt. En första kartläggning av arbetsformerna i den nya organisationen genomfördes under hösten 2016. Den visar bland annat att det är väsentligt att fortsätta det redan påbörjade arbetet med att stärka Kriminalvårdens förmåga att fördela uppgifter och samordna insatser på central, regional och lokal nivå. För att möta verksamhetens behov har mindre justeringar gjorts av organisationen på huvudkontoret och av myndighetens arbetsordning. Kriminalvården har också på flera sätt stärkt den interna kontrollen, bland annat har en tillsynssektion inrättats, bemannats och inlett sitt arbete. Mer om tillsynsverksamheten finns under avsnitt Tillsynsverksamhet nedan. Därutöver är internrevisionen nu fullbemannad. Ledning Under våren 2016 sammanställdes resultatet av den omfattande chefsanalys som påbörjades i slutet av 2015. Chefsanalysen har tydliggjort utvecklingsområden för den långsiktiga kompetensoch chefsförsörjningen inom Kriminalvården. Viktiga områden att arbeta med är bland annat ökad mångfald och ökad rörlighet bland cheferna. Arbete pågår nu med att ta fram långsiktiga mål, aktiviteter och verktyg som stöd i det systematiska arbetet med kompetens- och chefsförsörjning. Utveckling av styrning och uppföljning Under 2016 arbetade Kriminalvården vidare med att utveckla styr- och uppföljningsmodellen. Fokus har varit att ta fram en modell som är enkel att använda och förstå, och som ger utrymme för ett längre planeringsperspektiv avseende såväl verksamhet som ekonomi. Modellen utgår från de tre principerna tillit, resultat och enkelhet, vilka ska genomsyra alla processer och allt arbete kopplat till styrnings- och uppföljningsområdena. Modellen kommer att konkretiseras och implementeras successivt. Redan under 2016 har delar av modellen präglat uppföljningen av kärnverksamheten. Kriminalvården har under 2016 fortsatt arbetet med att integrera riskanalyser enligt förordningen om intern styrning och kontroll med det ordinarie verksamhetsplaneringsarbetet. En upp datering av riskanalysen har också gjorts i samband med planeringsarbetet inför 2017. Under hösten inleddes ett arbete med att identifiera strategiska riskområden som myndighetens nationella ledningsgrupp ska ha extra fokus på framöver. Under året har en fördjupad riskanalys gjorts inom området korruption och andra oegentligheter. Analysen visar att Kriminalvårdens risker framförallt finns inom den internationella verksamheten, inom upphandling och inköp samt inom forsknings- och utvärderingsområdet. Inom det klientnära arbetet finns risk för otillåten påverkan och otillbörliga relationer. Intern kontroll Under 2016 har ett egenkontrollprogram inom området avskildheter implementerats, se mer under 6.3 Avskildhetsåtgärder. Generella egenkontrollprogram för rättsvård i anstalt respektive häkte togs fram 2016 och kommer att implementeras under 2017. Syftet med egenkontrollprogrammen är att ge anstalts- och häktescheferna ett redskap för att på ett resurseffektivt sätt utöva egenkontroll när det gäller rättslig kvalitet, främst utifrån de krav som ställs i förvaltningslagen. Det innebär bland annat att granskningen sker med utgångspunkt i de bevakningslistor som redan idag finns i kriminalvårdsregistret (KVR). Tillsynsverksamhet Under 2016 har den nya tillsynssektionen successivt byggt upp sin organisation och verksamhet. Tillsynssektionens uppdrag är att samlat granska verksamheten och ge myndighetsledningen underlag som visar hur verksamheten bedrivs. Tillsynerna genomförs främst på lokal nivå vid anstalter, häkten, frivårdskontor och inom den nationella transportenheten. Tillsynerna ska kunna peka på eventuella brister och på angelägna utvecklingsområden, men de ska också bidra till ett lärande i organisationen genom att identifiera och lyfta fram goda exempel från verksamheten. Till skillnad från tidigare, då inspektioner genomfördes inom specifika områden (till exempel säkerhet eller hälso- och sjukvård) vid olika tillfällen, granskar dagens tillsynsverksamhet 20 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING flera områden samtidigt vid ett och samma ställe. Granskningen omfattar: regelefterlevnad, kvalitet och effektivitet. Huvudsakligt fokus ska ligga på verkställandet av påföljder, återfallsförebyggande insatser samt andra områden där det är av särskild vikt att ha god intern kontroll. Generaldirektören beslutar årligen om en tillsynsplan. Ambitionen är att samtliga verksamhetsområden ska bli föremål för tillsyn vart tredje år. Avstämningar görs med internrevisionen för att undvika dubbelarbete. Under 2016 har tillsyn skett av sju verksamhetsställen (två häkten, tre anstalter och två frivårdsverksamheter). Det är ännu för tidigt att dra några generella slutsatser från tillsynerna. Under året har Kriminalvården också påbörjat ett samarbete med ett flertal andra myndigheter för att utbyta erfarenheter, bland annat Polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Kontakter och avstämningar har också skett med Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. 1.4 ETT EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE Rättsväsendets informationsförsörjning, RIF Kriminalvården har under året arbetat med digitalt utbyte mellan myndigheter på tre sätt: Uppgifter till och från Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten om restriktioner för den som är häktad, beslut om frihetsberövande och beslut om att försättas på fri fot, skickas med säker e-post, istället för som tidigare med fax. Det digitala informationsutbytet med Polisen har byggts om för att anpassas till Polisens projekt Nyutveckling av RI-systemen. Driftsättning beräknas till 2017. Detta innebär effektivitetsvinster eftersom Kriminalvården kommer att kunna få domar i pappersformat sparade digitalt i klientsystemet. Handläggarna får därmed lättare och snabbare tillgång till aktuella domar i klientarbetet. Ny teknik för elektronisk överföring av provsvar till och från Rättsmedicinalverket möjliggör dokumenthantering i PDF-format enligt RIF-standard. Infrastruktur Strategier för infrastruktur Kriminalvården har under 2016 fortsatt arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur. Utifrån de principer som fastställdes 2015 har beslut fattats om strategier för Kriminal vårdens infrastruktur vid anstalter och häkten. Strategierna avser: omklassning och utveckling av den lägsta säkerhetsklassen, utveckling av elektronisk övervakning, fokusering av specialplatser, utveckling av anstalter för kvinnor och utveckling av häkten. Vid sidan av dessa strategier har även ett antal prioriteringsgrunder tagits fram som beskriver vad som är viktigt att överväga vid förändringar av infrastrukturen. Exempel på dessa är: fastigheternas skick, möjlighet till expansion och flexibilitet, ekonomisk värdering och geografisk placering. Syftet är att ge ett helhetsperspektiv och att lättare kunna prioritera mellan olika behov. Utifrån beslutade strategier ska en årlig genomförandeplan tas fram. Den ska innehålla förslag till prioriteringar gällande exempelvis byggnationsprojekt, renoveringar, utveckling av teknik eller fortsatta utredningar. Utifrån 2016 års genomförandeplan har beslut fattats om lokalförsörjningsprojekt vid anstalterna Hall, Tidaholm, Sagsjön samt vid häktet Östersund. Beslut har även tagits om fördjupade utredningar kring specialplatser, häkten, kvinnor och säkerhetsklass 3. Därtill har beslut tagits om att överlåta anstalten Kirseberg till Migrationsverket och att inleda samtal om en framtida anstalt i Svedala kommun, med sikte på en avsiktsförklaring under 2017. Samtliga beslut ska ses som ett första steg för att ta Kriminalvården framåt mot ett mer långsiktigt hållbart anstalts- och häktesbestånd. En investeringsgrupp bestående av representanter från olika verksamhetsdelar har tillsatts och ska säkerställa en bättre samordning av såväl planerandet och genomförandet av investeringar. Gruppens samarbete har lett till en ökad effektivitet då olika verksamhetsperspektiv möts i ett ÅRSREDOVISNING 2016 21

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING forum. Detta underlättar exempelvis när en ombyggnation av en anstalt ska ske och rena fastighetsfrågor ska samordnas med säkerhetsspecifika investeringar och inköpsrutiner. Platsbeståndet 2016 Under året har trycket på anstalts- och häktesplatserna i perioder varit relativt stort och klienttillströmningen har varit något högre än prognostiserat. På häktessidan har beläggningsgraden ökat från 79 till 85 procent och för anstalterna från 87 till 89 procent. Här bör noteras att detta är årssnitt. Beläggningen varierar under året, främst på häkte, vilket gör att beläggningsgraden periodvis och på enskilda häkten kan vara betydligt högre. Vissa planerade platsförändringar har gjorts för att möta platsbehoven men Kriminalvården har också tvingats till vissa platsförändringar på grund av akuta renoveringsoch ombyggnadsbehov. Platser för klienter tagna i förvar I Kriminalvårdens uppgifter ingår även att förvara klienter som är tagna i förvar enligt utlänningslagen och som av säkerhetsskäl inte kan vistas på Migrationsverkets förvar. Dessa placeras inom Kriminalvården primärt på häktet Storboda 9 och på andra häkten. Anpassning till platsbehovet Under sommaren anpassades antalet platser till behovet genom att 23 platser vid häktet Karlskrona och 44 platser vid häktet Borås tillfälligt stängdes. Under året har även anpassningar mellan häkte och anstalt genomförts för att använda Kriminalvårdens platser flexibelt. På anstalten Norrtälje har 32 häktesplatser, avsedda för klienter tagna i förvar, åter konverterats till anstaltsplatser (se stycket ovan om klienter tagna i förvar) och sex platser har tillkommit på häktet Saltvik genom en tillfällig konvertering av säkerhetsplatser vid anstalten Saltvik. Vid anstalten Hall var under året sex säkerhetsplatser konverterade till häktesplatser, liksom under 2015. Anpassning utifrån skade- och riskbedömning Kriminalvården har under året tillfälligt behövt stänga anstalten Kalmar på grund av brister i brandskyddet. Delar av anstalten Österåker har också behövt stängas tillfälligt på grund av fuktskador och problem med luftkvalitén. 9 Avser före detta anstaltsavdelning på Storboda. Anstaltsavdelningar möjliggör normalt ett bredare verksamhetsinnehåll än vad som är möjligt på vanliga häkten. Anstaltsavdelningen har omklassificerats till häktesavdelning eftersom klienter tagna i förvar lyder under häkteslagen. Kriminalvården har idag ett stort behov av renoveringar och ombyggnationer i både anstalts- och häktesbeståndet. Många lokaler är idag i så dåligt skick att de troligen måste ersättas helt med nya byggnader. Det finns också risk för fler akuta stängningar än de som redan skett vid Kalmar och Österåker. Den relativt sett höga beläggningsgraden gör det svårt att stänga delar av en anläggning under pågående byggnationer, vilket kan resultera i längre byggtider och större påverkan på verksamheten. Samarbete med Polisen avseende arrestplatser Kriminalvården driver arrestverksamhet i anslutning till häkten på vissa orter i landet, på uppdrag av Polisen. Eftersom detta ligger utanför Kriminalvårdens grunduppdrag krävs tydliga överenskommelser avseende verksamhet, gränsdragningar och ekonomisk ersättning. Kriminalvården strävar mot att full kostnadstäckning ska gälla för varje avtal. Arbetet med nya överenskommelser för övertagande av arrestplatser i Malmö och Växjö av slutades från Polisens sida varför något övertagande av arrestverksamheten där inte har skett. Under 2016 har Kriminalvården drivit i snitt 108 arrestplatser. Effektivitet i investeringsprocessen För att kunna få bättre tydlighet och överblick över ny- och återinvesteringar kommer Kriminalvården under 2017 att ta initiativ för införande av systemstöd för investeringsprocessen. Genomlysning av frivårdens resursutnyttjande Under 2016 har frivårdens verksamhet kartlagts för att bättre kunna analysera resursutnyttjandet. Detta har resulterat i budgetberäkningsnycklar som tar hänsyn till det utökade uppdraget för uppsökarverksamheten, den anpassade kontaktfrekvensen utifrån risk för återfall i brott vid övervakningsärenden och satsningen på unga dömda. Nyckeltalen för personutredningar uppdaterades så att de tar hänsyn till behovet av särskilda utredningsverktyg samt att olika typer av personutredningar tar olika lång tid att genomföra. Kartläggningen möjliggör resursfördelning utifrån frivårdens faktiska uppdrag, volymer och strategisk resursplanering. 22 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER I det här avsnittet redovisas verksamhetens resultat för Kriminalvårdens grunduppdrag, det vill säga att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet samt utföra personutredningar i brottmål. 2.1 HÄKTESVERKSAMHET I häkte förvaras i huvudsak häktade personer som är misstänkta för brott men som ännu inte har fått sin sak slutligt prövad av domstol. Det finns även andra kategorier av intagna som för varas i häkte, såsom verkställighetsfall, det vill säga personer som har en lagakraftvunnen dom och börjat avtjäna påföljden men inte har placerats på anstalt ännu, eller som tillfälligt är intagna i häkte av annan anledning. Det kan vara i väntan på omplacering till annan anstalt eller personer som övernattar i samband en längre transport. Andra kategorier intagna i häkte är framförallt gripna eller anhållna personer, samt klienter tagna i förvar enligt utlänningslagen. Kategorierna fördelar sig enligt nedan. Inskrivna i häkte 2016 1% 2% 9% 4% 84% Gripna/anhållna Häktade Verkställighetsfall I förvar tagna enligt utlänningslagen Övriga inskrivna Andelarna bygger på antal inskrivna i häkte i genomsnitt den 1:a i månaden under 2016. ÅRSREDOVISNING 2016 23

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING Medelbeläggning Medelbeläggningen för 2016 är högre än 2015. Beläggningsgraden har ökat främst beroende på en minskning av antalet platser. I genomsnitt har antalet platser i häkte minskat med 97 stycken. Det beror bland annat på att häktesavdelningen vid anstalten Norrtälje har konverterats till anstaltsplatser samt att häktet Västerås under året varit tillfälligt stängt på grund av renovering. Medelbeläggning häkte I det genomsnittliga antalet häktesplatser ingår ett hundratal arrestplatser som Kriminalvården driver för Polisens räkning. Denna verksamhet har minskat något under året, vilket påverkar statistiken för medelbeläggning och beläggningsgrad på häkte. Arrestplatserna har en lägre beläggningsgrad än övriga häktesplatser. Statistiken baseras på mätningar en gång per dygn, vilket kan innebära att den är missvisande eftersom arrestplatserna har en högre omsättning av intagna jämfört med häktesplatserna. Påverkan på jämförelsetalen är dessutom liten och därför särredovisas inte siffrorna för arrestplatser. Kostnadsutveckling Vårddygnskostnaden avseende häkte har ökat något jämfört med 2015. Vårddygnskostnad häkte 2014 2015 2016 Producerade vårddygn 586 948 585 289 601 598 Totala kostnader (tkr) 2 154 606 2 080 031 2 180 407 Vårddygnskostnad (kr) 3 671 3 554 3 624 Procentuell förändring: 2014 2015 2015 2016 Producerade vårddygn 0% 3% Totala kostnader -3% 5% Vårddygnskostnad -3% 2% Se vidare tabell 1 och 9 i avsnitt 17. 2014 2015 2016 Platser i genomsnitt* 1 913 2 038 1 941 Medelbeläggning 1 608 1 604 1 644 Beläggningsgrad 84% 79% 85% En mer detaljerad redovisning finns i tabell 6 i avsnitt 17, som även inkluderar medelbeläggningen uppdelad på kön. *Avser tillgängliga ordinarie platser. De ökade kostnaderna går framförallt att härleda till löneökningar (26 miljoner kronor) och ökad overheadkostnad (45 miljoner kronor). Utöver löne ökningen har antalet årsarbetskrafter ökat med cirka 20 årsarbetskrafter som ett led i satsningen på isoleringsbrytande åtgärder. Även kostnaden för sjukhusvård har ökat under året (7 miljoner kronor). En tidigare felfördelning av hyreskostnader innebär att lokalkostnaderna har ökat med 28 miljoner kronor jämfört med 2015. Vårddygnskostnaden inkluderar kostnader för arrestplatserna. Eftersom platserna även är inkluderade i producerade vårddygn påverkar detta inte vårddygnskostnaden. Uppsökande verksamhet Syftet med Kriminalvårdens uppsökande verksamhet är att identifiera häktade personer som är i behov av insatser avseende våldsproblematik, missbruk och, när det gäller unga, även övrig problematik. Uppsökarna ska dels kartlägga klientens problematik, vilket utgör ett underlag till planen för häktesvistelsen och eventuell verk ställighetsplanering, och dels motivera till behandlingsinsatser. Som en del i uppdraget ingår att genomföra den motivationshöjande insatsen MIK, Motiverande samtal i Kriminalvården. Prestationsmått: Andel klienter av målgruppen som blivit uppsökta minst en gång under häktesvistelsen 10 Förväntad effekt: Förebygger återfall i brott genom att missbruk och våldsrelaterad problematik bekämpas. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. För att säkerställa att förändringen i uppdraget för uppsökare som genomfördes 2015 får genomslag i praktiken har en processbeskrivning tagits fram under 2016, med syfte att styra den uppsökande verksamheten mot ett nationellt mer enhetligt genomförande av uppdraget. Process beskrivningen har implementerats i verksamheten och en riktad utbildningsinsats av 45 medarbetare med uppsökaruppdrag har 10 Tabell 13 i avsnitt 17. 24 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER genomförts, för att säkerställa en gemensam kunskapsbas avseende målgrupp och uppdrag. Vidare har en tidsstudie av den uppsökande verksamheten genom förts, för att bättre kunna beräkna resursfördelningen (se avsnitt 1.4 Ett effektivt resursutnyttjande). Detta ska säkerställa att verksamheten erhåller tillräckliga resurser för att genomföra uppdraget i sin nuvarande form. Andel klienter som blivit uppsökta minst en gång under häktesvistelsen 2014 2015 2016* Andel uppsökta klienter 74% 66%** 60% En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 13 i avsnitt 17. * På grund av systembyte bygger uppgiften endast på statistik för januari till och med augusti. ** Från 1 juli 2015 har den grupp som ska sökas upp utökats, och inkluderar även klienter utan svensk personnummer. Detta förklarar delvis nedgången 2015, se årsredovisningen för 2015. Antalet uppsökta klienter har ökat med den ut ökade målgruppen. Andelen klienter som har sökts upp är däremot inte helt jämförbar med tidigare år, av två anledningar. För det första utökades målgruppen den 1 juli 2015, vilket påverkar jämförelserna med både 2014 och 2015. Detta borde i sig ha effekten att andelen minskar även för 2016. För det andra registreras informationen i ett nytt system sedan hösten 2016. Systembytet innebär att statistik för 2016 endast kan tas fram för perioden januari till augusti 2016. Kriminalvården gör bedömningen att det från och med 2017 är möjligt att återuppta uppföljningen av uppsökarinformation i ett nytt format. Det kommer inte vara möjligt att jämföra dessa siffror bakåt i tiden men uppgifterna kommer att ge ett vidare perspektiv på utfallets kvantitet, kvalitet och verksamhetens processtider. Tillgänglig statistik visar att andelen uppsökta häktade skiljer sig markant mellan olika häkten. Mönstret är att det fungerar bättre på mindre häkten, där avstämning kring häktade och samordning av exempelvis tolkanvändning enkelt kan ske. Särskilda svårigheter förefaller finnas på häkten med säkerhetsavdelning. Samarbetet mellan frivård och häkte är centralt för att den uppsökande verksamheten ska fungera optimalt. Isoleringsbrytande åtgärder Det är angeläget att minska intagnas tid i isolering och att motverka skadliga effekter till följd av isoleringen, både när det gäller intagna med och utan restriktioner. Detta är en viktig del av Kriminalvårdens arbete med mänskliga rättigheter. Att öka tiden i gemensamhet och arbeta med isoleringsbrytande åtgärder är därför ett ständigt närvarande mål i häktesverksamheten. Prestationsmått: Andel intagna som har åtgärdstid om två timmar eller mer för häktade med respektive utan restriktioner 11 Förväntad effekt: Häktesverksamheten bedrivs på ett humant sätt genom att isoleringen bryts. Koppling till mål: De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Svårast är att bryta isoleringen för intagna som har restriktioner, eftersom de normalt inte får vistas tillsammans med andra intagna. Drygt hälften (knappt 53 procent) har restriktioner enligt mätningarna 2016. Statistiken bygger på en enkätundersökning med få observationer och med stor veckodagspåverkan, vilket gör att jämförelser mellan åren bör göras med stor försiktighet. Under året har Kriminalvården haft stärkt fokus på genomförande och uppföljning av isoleringsbrytande verksamhet på alla häkten, samverkan med Åklagarmyndigheten kring lättnader och påbörjad verksamhet med restriktionsgemensamhet. Isoleringsbrytande åtgärder 2014 2015 2016 Intagna med restriktioner: Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 28% 25% 27% Varav unga 35% 32% 37% Intagna utan restriktioner: Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 74% 73% 72% Varav unga 79% 76% 75% Jämförelsesiffrorna för 2014 och 2015 är korrigerade på grund av felaktigheter i förra årsredovisningen. En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 14 i avsnitt 17. I stort sett har resultatet av Kriminalvårdens mätningar av isoleringsbrytande åtgärder endast visat marginella ökningar jämfört med föregående år. Drygt en fjärdedel av de intagna med restriktioner fick en åtgärdstid på två timmar eller mer, medan nära tre fjärdedelar av intagna utan restriktioner nådde upp till detta. Årets siffror är något högre än förra årets för häktade med 11 Tabell 14 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2016 25

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING restriktioner, framför allt för kvinnor och unga. Bland unga intagna med restriktioner nåddes mer än en tredjedel av minst två timmars åtgärdstid, vilket är en ökning jämfört med förra året. Isoleringsbrytande åtgärder som innebär mänsklig kontakt följs särskilt: Isoleringsbrytande åtgärder som innebär mänsklig kontakt 2014 2015 2016 Intagna med restriktioner: Andel intagna med 2 timmars mänsklig kontakt eller mer 15% 13% 14% Varav unga 22% 17% 21% Intagna utan restriktioner: Andel intagna med 2 timmars mänsklig kontakt eller mer 70% 69% 69% Varav unga 77% 74% 72% Jämförelsesiffrorna för 2014 och 2015 är korrigerade på grund av felaktigheter i förra årsredovisningen. En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 14 i avsnitt 17. Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) har i rapport den 17 februari 2016 rekommenderat att häktade ska kunna vistas utanför bostadsrummet minst 8 timmar per dag. Det Kriminalvården arbetar med är att, så långt det är möjligt, försöka bryta isoleringen av den häktade genom exempelvis gemensamhet med andra intagna, kontakter med anhöriga, personalledda aktiviteter eller besök av frivilligorganisationer. Möjligheterna att erbjuda gemensamhet på dagens häkten är dock begränsade, i synnerhet som många intagna är belagda med restriktioner i denna del av åklagare. Även personella resurser påverkar möjligheten att arbeta isoleringsbrytande. Det finns i dagsläget stora skillnader mellan Kriminal vårdens häkten när det gäller bland annat storlek och lokalmässiga förhållanden; faktorer som påverkar möjligheten att arbeta isolerings brytande. Ett normalstort häkte har svårt att hantera differentiering och klientsammansättningar. Ett exempel är gruppen kvinnor som bara utgör cirka fyra procent av populationen, ett annat är klienter som är misstänkta för sexualbrott, där brottets art omöjliggör gemensamhet av säkerhetsskäl. För att förbättra de isoleringsbrytande åtgärderna krävs anpassning av lokaler, utveckling av en stödjande miljö 12 och en god omvårdnad som värnar klientens integritet och behov av mänsklig kontakt. Under året har åtgärder för att bryta isolering på ett sätt som tillgodoser klienternas behov av stöd och mänsklig kontakt varit ett fokusområde för Kriminalvården. Området berör flera pågående uppdrag, till exempel kontakt av studie- och yrkesvägledare och möjlighet till utbildning på grundläggande och gymnasial nivå för alla klienter som skrivits in på häkte före 21 års ålder. Se vidare avsnitt 4.1 om särskilda insatser för unga. Andra exempel är arbetet med att förtydliga och kvalitetssäkra aktiviteterna inom annan strukturerad verksamhet (ASV), introduktionen av föräldragrupper på häkte, en förändrad NAV-verksamhet 13 samt översyn av möjligheter till kontakter med omvärlden genom elektronisk kommunikation. En gemensam arbetsgrupp mellan Åklagarmyndigheten och Kriminalvården lämnade våren 2016 förslag på åtgärder för att dels effektivisera kommunikationen mellan häktena och åklagarna, dels bidra till fler isoleringsbrytande åtgärder för främst häktade med restriktioner. Ett arbete har nu inletts för att realisera arbetsgruppens förslag. Samarbetet mellan myndigheterna visar att det finns åtgärder att vidta för att bryta de häktades isolering. Dessa är exempelvis att skapa gemensamma rutiner för kontakter mellan häktes personal och åklagaren, rutiner för att utse samsittningspartners och för att få restriktions häktade att delta i sysselsättning i högre utsträckning, ge möjligheter till utbyte av information via e-post samt försöksverksamhet med så kallad restriktionsgemenskap, vilket innebär att åklagaren tillåter att häktade med restriktioner får vistas i begränsad gemensamhet. Dessutom pågår ett arbete med nya riktlinjer för samverkan med ideella sektorn i enlighet med arbets gruppens förslag. Hittills har detta arbete lett till att det lokala samarbetet med åklagarna har underlättats och att åklagarna har tillåtit restriktions gemenskap på flera håll. Det innebär att häktade med restriktioner under vissa förutsättningar får vistas i gemensamhet. 12 En stödjande miljö innebär att personalen har god kunskap om varandras insatser och har en gemensam strategi för arbetet med varje klient. Den stödjande miljön kännetecknas av att samtlig personal i den klientnära verksamheten på ett samordnat sätt arbetar för att ge klienterna förutsättningar att leva ett liv utan kriminalitet. Alla ska känna till vad klienten har för problematik och hur varje yrkesgrupp (kriminalvårdare, lärare, produktionsledare etc.) ska förhålla sig till den. 13 Präster, pastorer, diakoner och imamer från olika trossamfund förordnas till Nämnden för Andlig Vård, NAV, på varje häkte och anstalt för att föra existentiella samtal och underlätta för intagna att utöva sin religion. 26 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Mot bakgrund av kritik som framförts av JO och CPT ser Kriminalvården också över lokalförhållanden i häkte och anstalt. Exempel på förbättringsområden är ljusinflödet i bostadsrum, möjligheten att se omgivande miljö från bostadsrum och rastgård. Dessutom ser Kriminalvården över problemet med överhörning mellan klienter på rastgårdar och bristfälliga sjukvårdslokaler. Kriminalvården har tillsatt en arbetsgrupp som ska lämna förslag på olika tekniska och rutinmässiga lösningar för att öka intagnas möjligheter till elektronisk kommunikation i syfte att underlätta kontakt med anhöriga och på så sätt minska isoleringen. I uppdraget ingår bland annat att utreda möjligheten till en ny funktion i INTIK för att positionera mobiltelefoner i syfte att i kunna bevilja tillstånd att ringa med mobiltelefon i högre grad, men även att överväga åtgärder för att även kunna tillåta fler samtal till IP-telefoni. Kriminalvården har påbörjat en försöksverksamhet med kartläggning och utveckling av den stödjande miljön på häkte. Fokus är att stödja varje häkte i arbetet med isoleringsbrytande åtgärder. De frågeställningar som belyses är: ledning och struktur, arbetsfördelning, dokumentation i häktesplan, relation och bemötande mellan klienter och personal samt resurser och kompetens i personalgruppen. Resultatet samman ställs och återkopplas till häktets ledningsgrupp och personal varefter en åtgärdsplan tas fram. Arbetssättet kommer att utvärderas. Den nya häktesplanen som togs i bruk hösten 2016 innebär att ett ställningstagande till minst en isoleringsbrytande åtgärd alltid måste göras under den period som planeras av häktesvistelsen för varje intagen. En automatiskt genererad sammanställning presenteras alltid i systemstödet. Denna ger information om bland annat vilka behov som framkommit, vilka åtgärder som planerats och vilka av dessa som faktiskt genomförts. Kunskapshöjande insatser har riktats till personalen avseende negativa effekter av isolering och vad som går att göra för att motverka sådana i samband med införandet av plan för häktesvistelse. Genom bidrag till frivilligorganisationer har besöksgrupper av olika slag kunnat erbjudas på landets häkten. Se vidare avsnitt 4.3 Extern samverkan. Kriminalvården prioriterar isoleringsbrytande åtgärder för unga, se vidare avsnitt 4.1 Unga i kriminalvård och våldsamma klienter. I betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) föreslås ett alternativ till häktning i form av hemarrest och områdesarrest, begränsning av häktestiderna genom tidsfrister, utökad restriktionsprövning av domstolarna och lagstiftad rätt till mänsklig kontakt samt särskilda regler för barn. Kriminalvården anser att utredningens konsekvensanalys brister, och kraftigt underskattar de kostnader som är förknippade med förslagen. Genomförande av förslagen är kostnadskrävande såväl personalmässigt som lokal mässigt. Det behövs även vägledning angående hur flera av förslagen ska genomföras i praktiken. Verkställighetsfall I häkte finns ett antal så kallade verkställighetsfall, det vill säga personer som har dömts och börjat verkställa påföljden men ännu inte har placerats på anstalt. Kriminalvårdens mål är att tiden i häkte från det att domen är verkställbar ska vara så kort som möjlig. Tiden styrs av hur lång tid det tar att upprätta underlag för placering, hitta en lämplig ledig plats och fatta beslut om placering samt fysiskt förflytta personen till beslutad anstalt. Andelen klienter som placeras inom sju dagar har minskat ytterligare jämfört med föregående år och ligger nu på 52 procent 14, vilket är en negativ utveckling. Tillgången på anstaltsplatser har en direkt påverkan på hur lång väntetiden i häkte blir efter att domen blivit verkställbar. Att antalet lediga anstaltsplatser har minskat kan vara en bidragande orsak till utvecklingen, liksom att det rått brist på specialplatser och platser på riksmottagningen. Se vidare avsnitt 2.3 Medelbeläggning. Några andra skillnader i verksamheten som kan påverka tiden har inte kunnat identifieras. Orsaken till minskningen kommer att utredas under 2017. 2.2 FRIVÅRDSPÅFÖLJD Frivården övervakar klienter som döms till skyddstillsyn, står under övervakning efter villkorlig frigivning eller verkställer en fängelsedom via intensivövervakning med elektronisk kontroll 14 Se tabell 15 i avsnitt 17 ÅRSREDOVISNING 2016 27

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING (IÖV). Skyddstillsynen kan vara kombinerad med föreskrift om samhällstjänst. Även villkorlig dom kan vara kombinerad med föreskrift om samhällstjänst. Vidare kan skyddstillsyn även kombineras med behandling genom särskild föreskrift eller särskild behandlingsplan. Det senare kallas även kontraktsvård (se nedan). Utöver arbetet med påföljderna genomför frivården personutredningar i brottmål efter begäran av domstol. Frivården har också ansvar för Kriminal vårdens klientnära samverkan med externa aktörer såsom kommuner, landsting, arbetsförmedling och frivilligorganisationer för klienter med frivårdspåföljd. Kostnadsutveckling Frivårdens kostnader räknat per klient och dag har ökat under 2016 med sex procent jämfört med föregående år. Prestationsmått frivård 2014 2015 2016 Medelantal frivårdsklienter/dag 12 120 11 434 10 761 Totala kostnader (tkr) 1 080 635 1 118 306 1 117 164 Kostnad per frivårdsklient och dag (kr) 244 268 284 Procentuell förändring: 2014 2015 2015 2016 Medelantal frivårdsklienter/dag -6% -6% Totala kostnader 3% 0% Kostnad per frivårdsklient och dag 10% 6% Kostnaderna inkluderar även de särskilda utslussningsåtgärderna Utökad frigång och Halvvägshus. Se även tabell 11 i avsnitt 17. Medelantalet klienter fortsätter att minska. Samtidigt har kostnadsökningen från tidigare år avstannat. Overheadkostnaderna har ökat och de direkta kostnaderna har minskat vilket innebär att kostnaderna i princip är oförändrade jämfört med 2015. Prestationsmått: Antal personutredningar 15 Förväntad effekt: Domstolen får ett bra underlag för påföljdsbestämningen. Förebygger återfall i brott genom att innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Under hösten 2016 har en kvalitetsgranskning genomförts av totalt 322 personutredningar från 13 olika verksamhetsställen. Granskningens visade att kvaliteten på personutredningar skiljer sig åt över landet, mellan regioner och kontor. Den visar att det tycks finnas kontorsspecifika trender vad gäller fokus på kriminalitet, missbruksbeskrivning och användandet av strukturerade utredningsverktyg. Under 2017 kommer därför ett arbete att genomföras för att öka kvaliteten och enhetligheten i utredningarna. För att öka kvaliteten och enhetligheten i riskbedömningen i personutredningar och därmed ge ett bättre underlag för domstolens påföljdsval prövas ett instrument för riskbedömning i personutredning som är en kortversion av RBMbedömningen (RBM-B) 16. För att bidra till målet att trovärdigheten i frivårdspåföljder ska öka har en informationssatsning riktad till tings- och hovrätter genomförts under 2016 avseende frivårdens uppdrag bland annat genom att samtliga tingsfiskaler får utbildning i personutredningar. Syftet är att säkerställa att domare har en god och uppdaterad kunskap om hur frivården arbetar med personutredningar och verkställande av påföljder. Uppföljning av hur många tings- och hovrätter som har nåtts av informationssatsningen kommer att ske i inledningen av 2017. Personutredningar Kriminalvården har i uppdrag att genomföra personutredningar (PU) på begäran av domstol eller åklagare. Personutredningens huvudsakliga syfte är att tjäna som underlag för domstolens påföljdsval. I praktiken används personutredningen ofta även som underlag i samband med upprättande av verkställighetsplanen samt för stöd och hjälp till den misstänkte. Kontraktsvård Om brottet har samband med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika eller annan behandlingsbar problematik som i väsentlig grad bidragit till brottet, kan klienten dömas 15 Tabell 16 i avsnitt 17. 16 RBM-Bedömningen är det huvudsakliga instrumentet för att utreda risken för återfall i brott och behov inom Kriminalvården och utgör en central del av utredningsdelen i VSP. RBM står för risk, behov och mottaglighet. 28 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER till behandling i stället för fängelse. I samband med person utredningen kan därför frivården på domstolens begäran eller på eget initiativ utreda förut sättningarna för kontraktsvård. Kontraktsvård är det vardagliga namnet för det som i lagen heter skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan. Prestationsmått: - antal avbrutna kontraktsvårdspåföljder 17 - antal fullföljda kontraktsvårdspåföljder 18 Förväntad effekt: Förebygger återfall i brott genom att innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov, samt genom att brottsdrivande problematik såsom missbruk bekämpas. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. I årsredovisningen 2016 har vi bytt ut måttet påbörjade kontraktsvårdspåföljder mot fullföljda kontraktsvårdspåföljder, se vidare under avsnittet om prestationer i inledningen till resultatredovisningen. Kontraktsvårdsutredningar Antalet begäran om personutredningar fortsatter att minska Även antalet kontraktsvårdsutredningar i förhållande till personutredningarna har minskat något. 19 Kontraktsvårdsutredningar genomförs i mindre utsträckning för kvinnor än för män. Anledningen till detta är okänd. Andelen klienter med kontraktsvårdspåföljd i förhållande till totalt antal klienter i frivården är fortsatt låg. Ett av syftena med höstens granskning av person utredningar har varit att undersöka i vilken utsträckning kontraktvårdsutredningar har genomförts. Se vidare avsnittet om personutredningar ovan. Fullföljda kontraktsvårdspåföljder Antal fullföljda kontraktsvårdspåföljder fortsätter att minska 20. Utvecklingen när det gäller kontraktsvård kan inte enbart förklaras med ett minskat antal person utredningar. Förutom ovan nämnda slutsats från PU-granskningen, uppfattar Kriminalvården fortsatta problem kopplat till de ansvarsförbindelser 21 som krävs från kommunerna. För att förbättra samverkan med kommunerna har Kriminalvården tillsatt en nationell samordnare för samverkansfrågor mellan Kriminalvården och andra myndigheter. Se vidare under avsnitt 4.3 Extern samverkan. Avbrutna kontraktsvårdspåföljder Minskningen av antal avbrutna kontraktsvårdspåföljder fortsatte under 2016 22. Sedan flera år tillbaka begär Kriminalvården in statistik från de vårdgivare som vi har ramavtal med om de klienter som är eller har varit placerade där under de senaste sex månaderna. Avsikten är att få en indikation på hur många klienter som avbryter respektive fullföljer den planerade behandlingen. Med fullföljd behandling avses i detta avseende att Kriminalvården eller Socialtjänsten tillsammans med behandlingshemmet och klienten gemensamt kommer fram till att behandlingen är fullföljd utifrån den vårdplan som angetts vid placeringens början. I statistiken går det inte att skilja på vårdvistelse 23 och kontraktsvårdsplacerade, utan uppgifterna avser alla klienter som Kriminalvården har placerat. Statistiken bygger på vårdgivarnas egna uppgifter och bör därför tolkas med viss försiktighet. Den ger ändå en uppfattning av i vilken utsträckning behandlingen fullföljs. Den senaste sammanställningen, som gjordes efter halvårsskiftet 2016, visar att 62 procent av alla placeringar på behandlingshem fullföljer sin behandling (av totalt 842). Motsvarande siffra för familjevårdsplaceringar är 73 procent (av totalt 93) och samma siffra gäller för kontrollerat boende, så kallat stödboende (av totalt 98). Av uppgifterna framkommer även att det är ytterst få klienter som avbryter sin placering i samband med den villkorliga frigivningen eller när Kriminalvårdens betalningsansvar upphör (kontraktsvård). Avbrotten sker alltså före eller efter detta datum. 17 Tabell 17 i avsnitt 17. 18 Tabell 18 i avsnitt 17. 19 Tabell 16 i avsnitt 17. 20 Tabell 18 i avsnitt 17. 21 En ansvarsförbindelse innebär att kommunen tar över betalningsansvaret för kontraktsvården då Kriminalvårdens betalningsansvar upphör. 22 Tabell 17 i avsnitt 17. 23 Se vidare om vårdvistelse i avsnittet om särskilda utslussningsåtgärder i avsnitt 3.3. ÅRSREDOVISNING 2016 29

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING Samhällstjänst En föreskrift om samhällstjänst kan dömas ut tillsammans med skyddstillsyn eller villkorlig dom. När frivården utför en personutredning görs alltid en lämplighetsbedömning för samhällstjänst. En dom till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst innebär att klienten också står under övervakning. Prestationsmått: - fördelning av tid till start av samhällstjänst, uppdelat på skyddstillsyn och villkorlig dom 24 - antal fullföljda samhällstjänster, uppdelat på skyddstillsyn och villkorlig dom 25 Förväntad effekt: Alternativ till fängelsepåföljd minskar de skadliga effekterna av en anstaltsvistelse, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. I årsredovisningen 2016 har vi tagit bort måttet påbörjade verkställigheter med föreskrift om samhällstjänst, se vidare under avsnittet om prestationer i inledningen till resultatredovisningen. Vi har även tagit bort måttet genomsnittlig tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst. Det kvarvarande måttet fördelning av tid till start av samhällstjänst säger mer om resultatet. Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst Enligt Kriminalvårdens regelverk bör verkställighet av en föreskrift om samhällstjänst påbörjas inom åtta veckor efter det att domen blivit verkställbar. När det gäller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst påbörjade endast 37 procent samhälls tjänsten inom åtta veckor under 2016, och för villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst var andelen 51 procent. Resultatet är något lägre än 2015. Påbörjad samhällstjänst inom 8 veckor från verkställbar dom Typ av dom: 2014 2015 2016 Skyddstillsyn 40% 38% 37% Villkorlig dom 53% 53% 51% En mer detaljerad redovisning, inklusive könsindelning finns i tabell 19 och 20 i avsnitt 17. Liksom noterats i tidigare årsredovisningar är en av förklaringarna till att en stor del av verkställigheterna inte påbörjas inom åtta veckor att uppföljningen inkluderar ärenden som frivården anmält 26 till åklagare eller övervakningsnämnd, något som kan innebära en fördröjning av starttiden. En närmare granskning visar att det finns stora lokala skillnader i hur väl verksamheten klarar uppdraget. Andelen som påbörjar samhällstjänst inom åtta veckor uppgår till 78 procent för skyddstillsyn respektive 68 procent för villkorlig dom på de frivårdskontor med bäst resultat. De kontor som har lägst resultat har knappt någon påbörjad samhällstjänst inom åtta veckor när det gäller skyddstillsyn medan andelen är åtta procent för villkorlig dom. De låga resultaten är svårbedömda på grund av få verkställigheter på aktuella frivårdskontor. Trots det indikerar de stora skillnaderna att det råder olika förutsättningar för olika geografiska lägen avseende möjligheten att ordna samhällstjänstplatser. Detta beror dels på storleken på det geografiska området inom vilket man verkar och dels på om frivårdskontorets storlek möjliggör specialisering av handläggare som kan ägna tid åt att rekrytera och underhålla relationer med arbetsgivare. Detta kan dock inte förklara samtliga skillnader. Det finns mycket som tyder på att det även råder brister i enhetligheten av ärendehanteringen, vilket kan vara ytterligare en orsak till skillnaderna. Resultaten varierar stort även i geografiskt närliggande områden. Kriminalvården har påbörjat ett arbete med att identifiera framgångsfaktorer vid de frivårdskontor som har bäst resultat med att påbörja samhällstjänst inom åtta veckor från verkställbar dom. Att skyddstillsyn, liksom tidigare, generellt kommer igång senare beror på att de klienter som döms till sådan påföljd har ett behov av stöd och 24 Tabell 19 och 20 i avsnitt 17. 25 Tabell 21 i avsnitt 17. 26 Anledningen till detta kan vara att klienten misskött sig eller att det finns andra hinder för att verkställa samhällstjänsten, så att åklagaren eller domstolen behöver ta ny ställning till om samhällstjänst är aktuellt. 30 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER kontroll med ett flertal insatsbehov som behöver tillgodoses utöver att samhälltjänsten ska verkställas. Fullföljda samhällstjänster Antalet fullföljda samhällstjänster fortsätter att minska både när det gäller skyddstillsyn och villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Antal fullföljda samhällstjänster 2014 2015 2016 Skyddstillsyn 1 218 1 055 948 Villkorlig dom 3 788 3 735 3 337 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 21 i avsnitt 17. Nedgången beror delvis på ett minskat antal utdömda samhällstjänstdomar. Vi har dock inte tillräckligt jämförbar statistik för att kunna avgöra om det är hela orsaken. Intensivövervakning med elektronisk kontroll Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) är ett alternativt sätt att avtjäna en fängelsedom, och innebär att straffet avtjänas i hemmet. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning. Frivården utreder och kontrollerar klienter som står under intensivövervakning. Om intensivövervakningen missköts avtjänar klienten den återstående tiden på anstalt. Prestationsmått: - fördelning av tid till start 27 - antal klienter som erbjudits, sökt, påbörjat, avbrutit respektive fullföljt IÖV 28 Förväntad effekt: Alternativ till fängelsepåföljd minskar de skadliga effekterna av en anstaltsvistelse, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Tid från verkställbar dom till påbörjad IÖV Enligt Kriminalvårdens regelverk bör en utredning av en ansökan om intensivövervakning genomföras så snabbt som möjligt. Dagen för verkställighetens start bör ligga så nära i tid som möjligt efter beslutet om intensivövervakning och helst inom en månad från det att utredningen slutförts. Kriminalvården anser att 60 procent av verkställigheterna borde kunna påbörjas inom 90 dagar från att domen vunnit laga kraft och 90 procent inom 180 dagar. Tidsfaktorn kan påverkas av att klienten ansöker om uppskov av verkställigheten före ansökan om IÖV. Ansökan kan inkomma i ett senare skede och klienten kan även fördröja utredningen. Andelen klienter som påbörjar IÖV inom 90 dagar från att domen vunnit laga kraft minskar något och ligger på 54 procent för 2016. Andelen som påbörjar IÖV inom 180 dagar ligger på 88 procent, vilket är samma nivå som de senaste åren. Antal klienter som erbjuds, söker, påbörjar, avbryter respektive fullföljer IÖV Hela processen från att klienten erbjuds IÖV tills verkställigheten avslutats kan löpa över ett årsskifte vilket innebär att antal klienter som erbjudits, sökt, påbörjat, avbrutit respektive fullföljt IÖV under året inte kan relateras sinsemellan. Generellt kan hinder för att erbjuda intensivövervakning vara att den individuella utredningen visar att förutsättningar saknas avseende bostad, sysselsättning eller att den dömde har ett pågående avancerat missbruk. Antal klienter i IÖV-processen Antal klienter som: 2014 2015 2016 Erbjudits IÖV 4 216 4 234 4 061 Sökt IÖV 2 783 2 909 2 698 Påbörjat IÖV 1 877 1 826 1 817 Avbrutit IÖV 192 145 164 Fullföljt IÖV 1 672 1 687 1 651 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 22 26 i avsnitt 17. 27 Tabell 24 i avsnitt 17. 28 Tabell 22 23 och 25 26 i avsnitt 17. Antal klienter som erbjudits IÖV minskar, och de som påbörjat ligger på ungefär samma nivå som 2015. De som sökt IÖV minskar igen efter en liten uppgång 2015 medan de som avbrutit ökar efter flera års nedgång. Antal klienter som fullföljt IÖV har minskat något under 2016. ÅRSREDOVISNING 2016 31

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING Vid en tillbakablick kan konstateras att antalet påbörjade IÖV låg på ca 3 000 per år innan 2010. År 2011 minskade antalet, och denna trend fortsatte de följande åren. De två senaste åren har dock minskningen stabiliserats till nuvarande nivå på ca 1800 per år. Eftersom processen kan sträcka sig över ett årsskifte är det svårt att dra några exakta slutsatser av hur förhållandet mellan exempelvis påbörjade och fullföljda IÖV har utvecklats. Generellt är förändringarna mellan åren små, vilket tyder på en stabil klientgrupp på 1 600 1 700 klienter som fullföljer IÖV varje år i förhållande till cirka 2 700 2 900 sökande. Misskötsamheten är låg, vilket indikerar att verksamheten fungerar bra. 2.3 FÄNGELSEPÅFÖLJD Personer som döms till fängelse, och som inte avtjänar fängelsestraffet genom intensivövervakning, avtjänar sitt straff på anstalt. Anstalterna är indelade i tre säkerhetsklasser, där säkerhetsklass 1 har den högsta säkerheten. Medelbeläggning Beläggningsgraden på anstalt har ökat under 2016 jämfört med både 2014 och 2015 och är nu uppe i 89 procent. Det beror på att medelantalet anstaltsplatser har minskat mer än medelantalet klienter. Totalt är antalet tillgängliga platser 102 färre än föregående år. Det är framförallt platser i säkerhetsklass 2 som har minskat. Läs även om platsbeståndet och anpassning till platsbehovet under avsnitt 1.4 Ett effektivt resursutnyttjande. Antalet tillfälligt stängda platser har i genomsnitt varit fler än föregående år. Det är framförallt i Kalmar (32 platser) Österåker (19 platser), Hällby (12 platser) och Svartsjö (11 platser) som antalet stängda platser i snitt har varit högre. Även på Kirseberg har 17 fler platser varit tillfälligt stängda under 2016 men kommer från och med 2017 stängas för gott eftersom hyresavtalet upphör. Medelbeläggning anstalt 2014 2015 2016 Platser i genomsnitt* 4 533 4 355 4 253 Medelbeläggning 3 874 3 801 3 766 Beläggningsgrad 85% 87% 89% Se vidare tabell 7 i avsnitt 17. * Avser tillgängliga ordinarie platser.. Beläggningsgraden i säkerhetsklass 3 är lägre än i säkerhetsklass 1 och 2 och var 82 procent 2016 29. Kostnadsutveckling Vårddygnskostnaden har ökat med tre procent jämfört med föregående år. Detta beror på att antalet producerade vårddygn har sjunkit något samtidigt som kostnaderna har ökat. Vårddygnskostnad anstalt 2014 2015 2016 Producerade vårddygn 1 449 901 1 419 301 1 404 787 Totala kostnader (tkr) 4 401 410 4 640 406 4 733 063 Vårddygnskostnad (kr) 3 036 3 270 3 369 Procentuell förändring: 2014-2015 2015-2016 Producerade vårddygn -2% -1% Totala kostnader 5% 2% Vårddygnskostnad 8% 3% Placeringar i vårdvistelse är vårddygn som Kriminalvårdaren betalar för till en extern vårdgivare. Eftersom dessa kostnader ingår i Kriminalvårdens anstaltskostnader räknas de också in i antalet producerade vårddygn ovan. Se vidare tabell 10 i avsnitt 17.. Den ökade kostnaden förklaras framförallt av löneökningar (61 miljoner kronor) och ökade overheadkostnader (61 miljoner kronor). En tidigare felfördelning av hyreskostnader innebär att lokalkostnaderna har minskat med 28 miljoner kronor jämfört med 2015. I övrigt har kostnaderna minskat. 2.4 ÖVERFÖRANDE AV FÄNGELSEPÅFÖLJD Kriminalvården planerar och genomför överförande av klienter till och från Sverige enligt nordiska verkställighetslagen 30, europeiska verkställighetslagen 31 och internationella verkställighetslagen 32. Syftet är främst att underlätta klientens återanpassning i det land han eller hon kommer att vistas efter frisläppandet. Nordiska verkställighetslagen Inom Norden finns sedan länge ett långtgående samarbete som bygger på att de nordiska länderna har i stort sett likalydande lagar gällande överförande av straffverkställighet. Den nord- 29 Tabell 7 i avsnitt 17. 30 Lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. 31 Lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. 32 Lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottsmålsdom. 32 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER iska verkställighetslagen möjliggör överförande mellan de nordiska länderna av frihetsberövande på följder, böter och förverkande. Lagstiftningen bygger på direktkontakt mellan behöriga myndigheter och den rättsliga prövningen görs av de behöriga myndigheterna. Detta möjliggör ett snabbt förfarande och att regelverket tillämpas på så sätt att en framställning i domstol som har gjorts i enlighet med lagstiftningen normalt godkänns. Europeiska verkställighetslagen Det europeiska samarbetet vilar på rambeslutet om verkställighet av frihetsberövande påföljder inom EU som implementerades i Sverige den 1 april 2015. Rambeslutet är ett led i arbetet inom EU med att förbättra samarbetet inom det straffrättsliga området som bygger på principen om ömsesidigt erkännande av domar och beslut i brottmål. Europeiska verkställighetslagen innehåller tidsfrister för handläggning och transport, vilket i kombination med att Kriminalvården numera har direktkontakt med andra kriminalvårdsmyndigheter inom EU möjliggör ett snabbt förfarande. Kriminalvården upplever att samarbetet inom EU i stort fungerar bra. Efter att EU-domstolen riktat kritik mot flera länder på grund av undermåliga fängelseförhållanden har dock färre klienter överförts. Detta är något som diskuteras inom det europeiska samarbetet. Det finns också problem med att en del länder inte klarar att hålla de tidsfrister för handläggning och transport som anges i rambeslutet. Det kan bland annat bero på att överprövningen i domstol tar för lång tid. Detta har även Kriminalvården fått erfara när beslut överklagas till allmän domstol. Sammantaget gör detta att förväntningarna på att fler klienter skulle komma att överföras med stöd av den nya lagstiftningen inte fullt ut har kunnat infrias. Kriminalvården har begränsade möjligheter att påverka situationen. Internationella verkställighetslagen Internationella verkställighetslagen möjliggör överförande av frihetsberövande påföljder till och från Sverige utanför Norden och EU. Förfarandet skiljer sig på flera sätt från vad som gäller för samarbetet inom Norden och EU. Bland annat förutsätter internationella straffverkställighetslagen i större utsträckning att den dömde personen samtycker till överförandet. Lagen förutsätter också såväl domslandet som den verkställande statens medgivande till överförande vilket bygger på kontakt mellan staternas regeringar. Det är därför en tidskrävande process vilket innebär att ett antal klienter i den potentiella målgruppen faller bort under den långa handläggningstiden. Uppföljning I processerna som beskrivs ovan kan vi mäta hur många beslut om överförande som fattas och hur många intagna som överförs. Observera att de olika stegen kan ske under olika år, vilket gör att ett års statistik inte går att relatera sinsemellan. Under 2016 har totalt 170 beslut fattats om överförande från Sverige till annat land. Av dessa avser 130 beslut om överföranden till nordiska länder och 40 beslut till övriga länder inom EU. Det är i nivå med 2015. 33 Antal överföranden från Sverige ligger på ungefär samma nivå som 2015. Med överföranden i tabellen nedan menas personer som börjat avtjäna fängelsestraff i Sverige och fysiskt transporterats av Kriminalvården utomlands. Antal överförda från Sverige 2014 2015 2016 Norden: 29 23 20 EU (ej norden): 42 39 44 Övriga länder: 2 3 3 Totalt alla länder 73 65 67 Se även tabell 29 i avsnitt 17. Under 2016 har totalt 76 personer överförts till Sverige för straffverkställighet. Antal överförda till Sverige 2014 2015 2016 Norden: 100 71 66 EU (ej norden): 4 7 7 Övriga länder: 4 1 3 Totalt alla länder 108 79 76 Se även tabell 30 i avsnitt 17. 33 Tabell 28 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2016 33

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Arbetet med intagna och frivårdsklienter ska inriktas på åtgärder som syftar till att påverka dem att inte återfalla i brott. Förberedelserna för frigivningen ska påbörjas tidigt i verkställigheten och pågå under hela verkställigheten. Verksamheten ska värna om en human människosyn och präglas av respekt för den enskildes integritet och rättssäkerhet. 3.1 EN UTVECKLAD VERKSTÄLLIGHETSPLANERING till aktiviteter som ska minska risken för återfall i brott. När det gäller intagna på anstalt är ytterligare ett syfte att motverka negativa följder av frihetsberövandet. Planen ska omfatta klientens hela verkställighet. Anstalterna ansvarar för verkställighetsplaneringen i anstalt. För frivårdsklienter ansvarar frivården för verkställighets planeringen. Frivården deltar tidigt i planeringen för de klienter där beslut fattas om övervakning vid villkorlig frigivning. Detta ger bättre förutsättningar för att verkställighetsplanen följer en röd tråd genom hela verkställigheten. Varje klient ska ha en individuell plan för verkställigheten (VSP). Verkställighetsplaneringen syftar till att använda tiden i Kriminalvården 34 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Prestationsmått: Upprättade verkställighetsplaner 34 Förväntad effekt: Genom att upprätta verkställighetsplaner anpassas innehållet i verkställigheten till varje individs risker och behov, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Andel klienter som har VSP kvantitet Omkring 90 procent av alla klienter får en VSP, med undantag av intagna i anstalt med en strafftid på mindre än 30 dagar. Detta är en liten grupp (knappt fem procent) av påbörjade verkställigheter i anstalt som är med i redovisningen av VSP. Det är svårt att under den korta tiden åstadkomma en VSP som ger ett tydligt resultat. 2016 har andelen som fått en VSP i denna grupp sjunkit från 66 till 56 procent (170 av 306 klienter). Förklaringen är sannolikt att fokus har legat på att föra över befintlig information från det gamla systemstödet till det nya (se avsnitt om kvalitet nedan), vilket har gjort att denna grupp inte prioriterats. Det nya systemstödet ställer också högre krav på VSP:n vilket kan bidra till nedgången eftersom arbetet tidigare ofta förenklades för klienter med kort strafftid. För klienter som påbörjat skyddstillsyn har andelen som fått en VSP minskat från 95 procent till 84 procent 2016. Under en övergångsperiod har frivården fått en ökad arbetsbelastning i och med den stora mängd överflyttningar av befintliga VSP från det gamla systemstödet till det nya som behöver göras i samband med införandet av Ny VSP, (se nedan). Det har sannolikt bidragit till att andelen har minskat För att inte bara kunna följa hur många VSP som genomförs planerade Kriminalvården under 2016 att i årsredovisningen presentera en indikator för att följa tid till fastställande av VSP. Under året har dock föreskriften ändrats, vilket innebär att statistik för 2016 inte kan presenteras. Det kommer däremot att vara möjligt från 2017 och framåt. Utveckling av VSP kvalitet Sedan början av 2014 har Kriminalvården bedrivit verksamhetsprojektet Ny VSP för att förbättra arbetet med verkställighetsplanen och därigenom det återfallsförebyggande arbetet. Utvecklingsarbetet är nu i slutfasen och i oktober infördes ett förbättrat arbetssätt för verkställighetsplanen tillsammans med nytt systemstöd och nya uppföljningsverktyg. Införandet har föregåtts av att uppskattningsvis över 2 500 medarbetare har fått utbildning i det nya arbetssättet. För att säkerställa implementeringen fortsätter utbildningarna under början av 2017 tillsammans med möjligheten till extra stöd vid behov. Det nya arbetssättet har tillämpats under de sista tre månaderna av året och en stor del av de verkställighetsplaner som har fastställts under den perioden har varit så kallade överföringar; man har manuellt flyttat över befintlig information från det gamla systemstödet till det nya. Sammanlagt handlar det om cirka 8 000 ärenden som ska föras över. Hittills har cirka 2 500 3 000 ärenden överförts och har inneburit mer eller mindre hög arbetsbelastning på olika verksamhetsställen. Antalet helt nya ärenden är relativt få, vilket gör att det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser av vilket resultat som det nya arbetssättet har gett. För att stötta verksamhetställena i det nya arbetssättet har en central stödfunktion tillfälligt upprättats. Mängden inkomna förfrågningar till denna stödfunktion har under året minskat vilket tyder på att det nya arbetssättet gradvis har börjat sätta sig. Den samlade erfarenheten så här långt av implementeringen indikerar ett positivt resultat. VSP-arbetet bedöms vara mer likartat och frivårdens delaktighet i planeringen bedöms ha ökat för de klienter som kommer att ställas under övervakning. För att följa implementeringen har ett antal indikatorer tagits fram som kommer kunna visa ett kvalitetssäkrat resultat från och med 2017. Med den satsning som har genomförts genom Ny VSP har kvalitetsförbättrande insatser för VSP enligt det tidigare arbetssättet inte prioriterats. Detta gör att kvaliteten på sådana verkställighetsplaner kan variera kraftigt. Bland annat är inte alla verkställighetsplaner fullständiga trots att de har markerats som färdiga i systemet. 34 Tabell 31 34 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2016 35

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING Inom ramen för projekt Ny VSP har Kriminalvårdens egna bedömningsinstrument, RBM-B 35, implementerats. RBM-B ligger till grund för planering av insatser under verkställigheten. 3.2 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT OCH BEHANDLINGSINSATSER I FRIVÅRD Sysselsättning i anstalt Enligt fängelselagen ska en intagen i anstalt ges möjlighet till sysselsättning i form av arbete, utbildning, behandlingsprogram eller annan strukturerad verksamhet. En intagen ska erbjudas 30 40 timmars sysselsättning per vecka. De flesta anstalter erbjuder 30 timmar. Sysselsättningen ska utformas utifrån den intagnes behov och syfta till att den intagne ska få arbetsträna, erhålla nya kunskaper och färdigheter samt förbereda sig för att själv kunna försörja sig. Sysselsättningsgraden påverkas av att det är svårt att erbjuda sysselsättning på specialavdelningar, att lokaler är dåligt utformade, krav på differentiering av klienter och brist på lämplig sysselsättning generellt. Sysselsättningsgraden visar hur stor andel som är i sysselsättning, men ingenting om hur kvaliteten utvecklas. Målet är att ha en anpassningsbar och flexibel sysselsättning som kan sättas in där ett behov för klienten finns utrett och kartlagt. Vuxenutbildningen är exempel på en sådan flexibel verksamhet som genom sin organisering och distanskoncept är tillgänglig i hela landet. Utbildningsbakgrund och utbildningsbehov behöver dock utredas tidigt och systematiskt för att upptäcka sådana behov och kunna motivera till studier. Utnyttjad sysselsättningstid disponerades enligt följande: Fördelning av sysselsättning i anstalt 2016 2% 1% Prestationsmått: - sysselsättningsgrad 36 - antal sysselsättningstimmar 37 Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. 5% 20% 23% 15% 34% Vuxenutbildning Arbetsdrift Service Behandlingsprogram Annan strukturerad verksamhet Annan betald verksamhet Frigång Sysselsättningsgraden beräknas som utnyttjad programtid (=antal sysselsättningstimmar) i förhållande till tillgänglig programtid 38. Sysselsättningsgraden uppgår till 79 procent, vilket är i paritet med de senaste åren. Av totalt 48 anstalter ligger 24 på eller över 85 procent sysselsättningsgrad. Ytterligare ett antal ligger strax under och 10 anstalter ligger under 75 procent sysselsättningsgrad. Läget är således detsamma som 2015. 35 RBM-B är det huvudsakliga instrumentet för att utreda risken för återfall i brott och behov inom Kriminalvården och utgör en central del av utredningsdelen i VSP. RBM står för risk, behov och mottaglighet. 36 Tabell 35 i avsnitt 17. 37 Tabell 35 i avsnitt 17. 38 Tillgänglig tid är den arbetspliktiga tiden. För de flesta anstalter betyder det 30 timmar per vecka, medan några har 40-timmars-vecka. Fördelningen är relativt oförändrad mellan åren. Arbetsdrift Arbetsdriften utgör den största andelen av sysselsättningstimmarna. Som nämnts i tidigare årsredovisningar konkurrerar ibland fängelselagens krav på att erbjuda alla intagna sysselsättning med kravet på viss kostnadstäckning i arbetsdriften. Arbetsdriften utgår från klientens behov, möjligheter och verkställighetstid. Arbetsdriften ska bidra till att Kriminalvårdens klienter återvänder till samhället bättre rustade, ha ett tydligt innehåll anpassat till klientgruppernas behov och förutsättningar och ha mer utvecklade samverkansformer med externa funktioner. Arbetsdriften ska verka för att stärka klinterna ur ett anställningsbarhetsperspektiv. För klienter med korta verkställighetstider blir fokusområdet i hög grad att bidra med att utveckla klienternas 36 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL sociala förmåga. Arbetsdriften kan även ha ett mer komplext innehåll och kombineras då ofta med en arbetsmarknadsutbildning (AUB) som tillsammans syftar till att öka klientens anställningsbarhet. Utvecklingsinsatserna inom arbetsdriften under året har fokuserat på att analysera och konkretisera nödvändiga förändringar för arbetsdriften under en längre tid för att bättre lyckas med att bidra till Kriminalvårdens vision Bättre ut. Bland nödvändiga förändringar har identifierats till exempel framtagande av kundavtal med tillhörande processer, en tydligare integration med AUB, implementering av logistikplattform 39, en upp daterad produktkatalog för både internt och externt användande samt synliggöra KrimProd 40 internt och externt. Förändringarna har förankrats på olika ledningsnivåer och kommer att genomföras successivt. Vuxenutbildning Vuxenutbildning utgör cirka 14 procent av sysselsättningstiden i anstalt och omfattar grundläggande och gymnasial nivå. Detta är formell utbildning som ger betyg och kan leda till examen på samma sätt som kommunal vuxenutbildning. Betygsdokumenten är neutrala och visar inte att studierna bedrivits inom Kriminalvården. För närvarande bedrivs övervägande kurser i teoretiska ämnen, men det finns också yrkeskurser vid ett par anstalter. Möjlighet att studera på högskole nivå finns i begränsad utsträckning. I samarbete med Arbetsförmedlingen har 34 arbetsmarknadsutbildningar bedrivits på 28 anstalter. På 16 anstalter har även den förberedande utbildningen, Min väg till arbete, bedrivits. Utbildningarna upphandlas av Arbetsförmedlingen i samråd med Kriminalvården. Prestationsmått: - antal påbörjade kurser och utbildningar 41 - antal fullföljda kurser och utbildningar 42 Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov och klienterna får kunskaper och färdigheter som förväntas öka möjligheterna till arbete eller fortsatta studier, vilket i sin tur förväntas minska risken för återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säker ställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Kriminalvården har i enlighet med regleringsbrevet i särskild ordning redovisat till regeringen på vilka sätt myndigheten kan bidra till att fler intagna lämnar Kriminalvården med kompletterande utbildning på gymnasial nivå. Vuxenutbildningen är beroende av teknikstöd för administration och antagning till utbildningen, för studie- och yrkesvägledningen, samt för själva undervisningen och för tillgång till statistik som underlag för utveckling. Behovet av tekniskt stöd är prioriterat och ett utvecklingsarbete kommer att inledas 2017. Den individuella studieplanen ska finnas tillgänglig i det nya systemstödet för verkställighetsplaner utifrån ett helhetsperspektiv i planeringen. De tekniska förutsättningarna för detta återstår att lösas. Insatsen med studie- och yrkesvägledning för unga klienter 43 på häkten, samt en central lärarresurs för pedagogiskt stöd på distans för unga på häkten där det inte finns lärare, visar fortsatt på positiva effekter för de enskilda individerna. Insatsen innebär att en studie- och yrkesväg ledare ringer upp nya klienter på landets häkten för samtal om nuläge, utbildningsbakgrund, framtid och eventuella studier. Insatsen avser även klienter med restriktioner. Erfarenheter visar att häktestiden är en gynnsam fas vad gäller mottaglighet. Utifrån de goda resultaten finns anledning att överväga att höja åldersgränsen för denna insats. Det är problematiskt att den klient som fyllt 21 år hamnar utanför målgruppen för insatsen. 39 System för hantering av material som används för framtagande av varor och produkter inom arbetsdriften. 40 Arbetsdriftens produkter och tjänster marknadsförs under varumärket KrimProd. 41 Tabell 42 i avsnitt 17. 42 Tabell 43 i avsnitt 17. 43 Med ung i kriminalvård avses att en person som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning. Detta gäller dock längst till den dag hen fyller 24 år. ÅRSREDOVISNING 2016 37

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING Påbörjade kurser och utbildningar Generellt sett fokuserar vi på fullföljda insatser som mått eftersom det bättre speglar resultaten. När det gäller utbildning är det emellertid även relevant att titta på måttet påbörjade, eftersom det säger något om omfattningen av verksamheten, och till skillnad mot till exempel behandlingsprogram kan en utbildning ge mycket även om den inte fullföljts. Måtten fullföljd och påbörjad relaterar inte till samma kurser och kursdeltagare. En sådan individuell uppföljning finns idag inte på aggregerad nivå. Något färre kurser och utbildningar har på börjats jämfört med 2015, vilket förmodligen främst beror på det sjunkande antalet verkställigheter. En annan faktor kan vara lärarsituationen med stor rörlighet i samhället vilket även märks inom Kriminalvården. Antal påbörjade kurser och utbildningar 2014 2015 2016 Antal kurser/utbildningar 4 898 4 531 4 219 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 42 i avsnitt 17. Kriminalvården prioriterar intagna med kort tidigare utbildning och intagna med behov av utbildning i svenska för invandrare. En klient kan ha påbörjat kurser under olika verkställigheter som avtjänats under året. Antal unika klienter 44 som påbörjade någon form av utbildning under 2016 var 2 835. Ställt i relation till antalet unika klienter på anstalt visar det sig att en fjärdedel av klienterna påbörjade någon form av utbildning under året, vilket är samma nivå som 2015. Antal unika klienter som påbörjat kurser och utbildningar 2014 2015 2016 Antal unika klienter som påbörjat kurs/utbildning 3 074 2 887 2 835 Totalt antal unika klienter 11 974 11 652 11 532 Andel klienter som påbörjat kurs/utbildning 26% 25% 25% En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 42 i avsnitt 17. Fullföljda kurser och utbildningar En kurs eller utbildning betecknas som fullföljd när ett betyg har erhållits. Antal fullföljda kurser och utbildningar 2014 2015 2016 Antal fullföljda kurser/ utbildningar 2 164 1 990 1 855 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 43 i avsnitt 17. Antalet fullföljda kurser och utbildningar har minskat i ungefär samma utsträckning som antalet påbörjade. Observera att en kurs eller utbildning kan löpa över ett årsskifte vilket innebär att antal påbörjade och fullföljda inte direkt kan relateras till varandra. Annan strukturerad verksamhet En femtedel av sysselsättningen utgörs av så kallad annan strukturerad verksamhet (ASV). Aktiviteterna räknas bara som sysselsättning om de ingår i en av anstalten strukturerad och schema lagd verksamhet som leds av en handledare. ASV syftar till att ge ökade kunskaper och insikter, förbättrade färdigheter eller ändrat beteende. Kriminalvården har inlett ett arbete med att ytterligare tydliggöra och definiera vad som ska ingå i ASV och har därför under 2016 genomfört en inventering av befintliga verksamheter. Inventeringen kommer att användas i arbetet med att ta fram nya verksamheter inom ramen för ASV. Under året har pilotverksamheten Radio Fri 45 startats som innebär att intagna ska sända radio. Efter genomförd pilotverksamhet ska insatsen utvärderas inför beslut om vidare aktiviteter. Ett annat exempel på ASV är föräldrastödjande insatser. Kriminalvårdens arbete på området är en del av regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd. 2016 avslutades projektet Implementering av föräldrastöd som påbörjades hösten 2013. Under projekttiden har ett stödmaterial implementerats och fler föräldragruppledare har utbildats. Genomförandet av föräldragrupper sker i samverkan med ideella organisationer 46. Syftet med föräldragrupperna är att stödja föräldrar i föräldrarollen för att främja barns positiva utveckling och stärka barns för- 44 Med måttet unika klienter räknas aldrig samma person två gånger, även om hen påbörjat flera kurser. 45 Radio Fri bedrivs i samarbete mellan Kriminalvården och den ideella organisationen Fanzingo. 46 BUFFF = en ideell organisation som vänder sig till barn som har en familjemedlem som finns inom ramen för kriminalvården. Solrosen= Göteborgs räddningsmission som stödjer familjer när någon i familjen är frihetsberövad. 38 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL måga att klara av påfrestningar som kan uppstå till följd av föräldrarnas kriminalvårdspåföljd. Av de klienter som frigavs från anstalt under 2016 hade 162 stycken deltagit i föräldragrupp 47 eller Godnattsagor inifrån under sin verkställighet. Det motsvarar cirka två procent av det totala antalet klienter som avslutat verkställighet i anstalt under 2016. Föräldragrupper bedrivs på 14 anstalter, sex häkten och två frivårdskontor. Behandlingsprogram Deltagande i behandlingsprogram utgör fyra procent av sysselsättningstiden på anstalt. Behandlings program är även en behandlingsinsats inom frivården. Syftet med Kriminalvårdens behandlingsprogram är att förhindra återfall i brott genom att ge klienten nya kunskaper, färdigheter och insikter. Programmen ackrediteras, vilket betyder att de genomgår en vetenskaplig bedömning, där en oberoende forskarpanel granskar programmets innehåll och sättet att genomföra det på. På så vis säkrar vi att behandlingen sker på vetenskaplig grund och kan förväntas ha effekt på risken för återfall i brott. Effekterna av program utvärderas. Om ett program inte har förväntade effekter tas det bort ur Kriminalvårdens programutbud. Målgrupperna för behandlingsprogrammen är klienter som bedöms löpa risk för återfall i ny brottslighet. Behandlingsprogrammen är huvudsakligen riktade mot följande brottskategorier: generell kriminalitet och våldsbrott, våld i nära relation, inklusive partnervåld, sexualbrott och missbruk av droger eller alkohol. Därutöver finns program för klienter som har ett problematiskt spelande. 47 I denna ingår föräldrakunskap (studiecirkel) och föräldragrupper FVB. Prestationsmått: Antal klienter som avslutat sin verkställighet under året och som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram 48. Måtten presenteras i förhållande till antalet klienter. Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov och klienterna får kunskaper, färdigheter och insikter som förväntas minska risken för återfall i brott, bland annat genom att motverka kriminella attityder och värderingar samt substansmissbruk. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Under 2016 har 13 ackrediterade behandlingsprogram bedrivits. Samtliga har bedrivits på anstalt och tio av dem har även bedrivits i frivård. Utöver detta är fem behandlingsprogram under utveckling. Tre av Kriminalvårdens behandlingsprogram har nyligen utvärderats. Utvärderingarna visade att en minskning av risken för återfall i brott kunde påvisas för de klienter som hade gått programmen i förhållande till kontrollgruppen. 49 För att höja programledarnas kompetens och därmed stärka den förväntade behandlingseffekten har Kriminalvården under året infört en ny struktur för programledarutbildningen. Den nya utbildningsstrukturen innebär att programledarna får en förstärkt KBT 50 -utbildning avseende teori och praktiska färdigheter. Detta ger för djupad kunskap om hur behandlingsteorin överförs till klient. Antal deltagare som har genomgått olika utbildningsinsatser under 2016 uppgår till 511 stycken. Av dessa har 55 nya programledare gått den grundläggande programledarutbildningen (GPU). Inom den specifika programledarutbildningen (SPU) har 202 programledare utbildats i de olika programmen. Av dessa har 54 utbildats för de våldsspecifika programmen Puls, Entré och VPP 51 samt för programmen Idap 52 och RVP 53 vilka handlar om våldsbeteende i nära relationer. Programledarna får även löpande handledning. 48 Tabell 36 41 i avsnitt 17. 49 Utvärdering av programmet VINN i Kriminalvården (2016), Utvärdering av behandlingsprogrammet PRISM i Kriminalvården (2016), Utvärdering av programmet One-to-One i Kriminalvården (2016). 50 Kognitiv BeteendeTerapi. 51 VåldsPreventivt Program. 52 Integrated Domestic Abuse Programme. 53 RelationsVåldsProgrammet. ÅRSREDOVISNING 2016 39

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING Under året har ett antal utredningar av den stödjande miljön 54 genomförts på anstalt och i frivård. Utredningarna syftar till att kartlägga och belysa förbättringsområden samt fungera som underlag för åtgärdsförslag och förbättringsarbete lokalt. Exempel på identifierade förbättringsområden är förekomst av godtyckliga skäl för att inte påbörja behandling, kommunikation mellan behandlingsverksamhet och övriga personalgrupper, färdigheter avseende klientbemötande, olika tolkningar av misskötsamhetshandboken och lågt resursutnyttjande av programledarkompetens. Arbetet med den stödjande miljön har också, i begränsad omfattning, använts som stöd i arbetet med isoleringsbrytande åtgärder på häkte. Program under utveckling Följande program är under utveckling: Relationsvåldsprogrammet (RVP) vänder sig till klienter i anstalt och frivård som är dömda för våld i nära relation. Med nära relation avses parrelation mellan vuxna, oavsett kön eller sexuell läggning, samt relation inom familj (våld mot barn, syskon eller förälder). Under 2016 kompletterades pågående pilotförsök med en kvinnoanstalt. Entré är ett individuellt behandlingsprogram för klienter i frivården som vill, och behöver hjälp med att, lämna organiserad brottslighet och/eller bryta ett mönster av våldsbrottslighet. Programutvecklingen ingår i arbetet med att intensifiera och utveckla det återfallsförebyggande arbetet med våldsamma klienter. Programmet har bedrivits på 17 frivårdskontor och ackrediterades i slutet av 2016. Detta innebär att användningen nu kan breddas. R & R2ADHD är ett behandlingsprogram i gruppformat för klienter med adhd-diagnos eller symtom på adhd. Programmet bedrivs som ett pilotprojekt i Kriminalvården eftersom adhd är en riskfaktor för kriminalitet och dessutom överrepresenterat bland Kriminalvårdens klienter. Programmet ackrediterades i december och bedrivs för närvarande på fem anstalter, varav en kvinnoanstalt. Programmet utvärderas för närvarande och resultatet av detta förväntas vara färdigt 2017. Brottsbrytet har omarbetats så att ett så kallat öppet intag kan tillämpas för att öka andelen medel- och högriskklienter som nås av behandlingsprogram. Ett öppet intag innebär att klienten kan fullfölja programmet även vid förflyttning. Till exempel kan programmet påbörjas på anstalt för att slutföras i frivården. På det sättet skapas bättre förutsättningar för att nå den stora gruppen klienter med korta verkställigheter och därmed kort vistelsetid på anstalt. Brottsbrytet är ett könsneutralt program inriktat mot allmän kriminalitet och har därmed en stor målgrupp och ett brett tillämpnings område. Det omarbetade Brottsbrytet har prövats på några verksamhetsställen och en utökad pilotverksamhet har påbörjats under hösten 2016. Pilotverksamheten av MRT 55 rattfylleri bedrivs på anstalten Östragård som hanterar ett stort antal klienter som döms för rattfylleri. Piloten kommer att fortsätta 2017 för att sedan utvärderas. Programgenomförande 2016 För att beskriva utvecklingen av hur många frigivna som har genomgått program presenteras andel frigivna som har deltagit i ett program, samt hur stor andel av dessa som fullföljt programmet, inom respektive påföljd i tabellerna 36 41 i avsnitt 17. Statistiken för unga och för klienter med våldsprofil redovisas särskilt i tabell 40 41 (även om grupperna också ingår i tabellerna 36 39). För dessa grupper redovisar vi endast de som har deltagit, eftersom målen i nuvarande satsning är satta för att i ett första steg nå ut till så många som möjligt. Här presenteras även hur många som deltagit i ett program riktat specifikt till den målgruppen. Andel klienter som deltar i behandlingsprogram varierar beroende på påföljd. 54 En stödjande miljö innebär att personal i olika yrkesgrupper har god kunskap om varandras insatser och har en gemensam strategi för att på ett samordnat sätt arbeta med varje klient. 55 Moral Recognition Therapy. 40 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Andel klienter som deltar i program Påföljd: 2014 2015 2016 Anstalt 32% 27% 25% Villkorlig frigivning med övervakning 13% 15% 14% Skyddstillsyn 36% 32% 32% IÖV 20% 8% 6% Andel deltagare som fullföljer program Påföljd: 2014 2015 2016 Anstalt 85% 81% 81% Villkorlig frigivning med övervakning 55% 44% 44% Skyddstillsyn 82% 78% 78% IÖV 74% 63% 50% Störst andel programdeltagare finns liksom tidigare inom påföljden skyddstillsyn, och lägst inom IÖV. Klienter på anstalt och inom skyddstillsyn fullföljer programmen i hög utsträckning, medan villkorligt frigivna med övervakning fullföljer programmen i lägst utsträckning. För klienter med IÖV har andelen som fullföljer program minskat. Det rör det sig dock om små klientvolymer vilket gör att enstaka fall påverkar. Kriminalvårdens strategiska inriktning för behandlingsprogram är att öka andelen medellånga och långa program. För att tydliggöra detta gör Kriminalvården nu en intern indelning av behandlingsinsatserna i förberedande insatser, behandlingsprogram och förstärkande insatser. Behandlingsprogram är i princip det som tidigare benämnts långa eller medellånga program, och kan betecknas som den egentliga behandlingsinsatsen där brottsbeteendet och de identifierade riskfaktorerna bearbetas effektivt. I årsredovisningen inkluderas dock samtliga behandlingsinsatser under kategorin behandlingsprogram 56. Strategin börjar så sakta få genomslag och andelen klienter som fullföljt ett längre behandlingsprogram ökar något jämfört med 2015, främst i gruppen med skyddstillsyn som påföljd. Detta följer strategin om särskilt fokus på ökning av behandlingsinsatser i frivården. Vi ser också att andelen längre program av totalt antal genomförda behandlingsinsatser ökar något jämfört med tidigare år. Denna utveckling syns särskilt i frivården. 56 Exklusive den förberedande insatsen MIK som syftar till att motivera klienten till att påbörja en förändring som kan leda till minskad risk för återfall i brott. För unga i kriminalvård är ambitionen att öka andelen som deltar i program, oavsett typ av behov. Under 2016 har 33 procent av unga på anstalt deltagit i något behandlingsprogram, vilket är en ökning med fyra procentenheter jämfört med 2015. För unga villkorligt frigivna med över vakning är andelen 20 procent och för unga frivårdsklienter med skyddstillsyn 32 procent. 57 För båda grupperna har andelen minskat något. Se vidare i avsnitt 4.1 om unga i kriminalvård. Den särskilda satsningen på behandling mot våldsproblematik fortsätter att ge resultat under 2016. Utvecklingen av antivåldsprogram har gjort att andelen klienter med våldsprofil i anstalt som deltagit i program som inriktas mot våldsbrottslighet har ökat med två procentenheter till 13 procent. För frivårdsklienter med skyddstillsyn har andelen ökat med fyra procentenheter till nio procent. För villkorligt dömda är motsvarande andel fem procent vilket är i nivå med 2015 58. Medan satsningen pågått har genomförandet av program riktade mot våld spridits i landet. Programmet Puls, som kan påbörjas på anstalt och slutföras under övervakning efter villkorlig frigivning, har under året bedrivits på 25 anstalter och på 30 frivårdskontor. Programmet Entré har bedrivits på 17 frivårdskontor och programmet VPP på sex anstalter. För genomförandet har Kriminal vården för närvarande 164 programledare för Puls, 30 för Entré och 23 för VPP. Under 2016 har ett projekt för att utveckla Kriminal vårdens förmåga att bedriva antivåldsprogram på andra språk än svenska startats. 3.3 FRIGIVNINGSFÖRBEREDELSER För att öka klienterna förutsättningar att inte återfalla i brott arbetar Kriminalvården med olika former av frigivningsförberedelser. Det kan bland annat innebära att klienten stegvis slussas ut inom Kriminalvårdens egna miljöer eller i form av vistelser utanför anstalt. Med utslussning menas att klienten under en period innan fri givning får större frihet på ett individanpassat och strukturerat sätt med stöd och kontroll uti- 57 Tabell 40 i avsnitt 17. Statistiken avser klienter som var under 21 år vid verkställighetens början. Detta avviker något från definitionen på ung i kriminalvård, som lyder: En person som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning. Detta gäller dock längst till den dag hen fyller 24 år. 58 Tabell 41 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2016 41

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING från aktuella risker och behov. Frigivningsförberedelser handlar även om att ha en god planering för klienten tid efter att övervakningen upphört. Permissioner Kriminalvården planerar och följer upp permissioner för intagna i anstalt. Permissioner är ofta en förutsättning för att klienten senare ska kunna ta del av någon av de särskilda utslussningsåtgärderna (se nästa avsnitt). Permissioner syftar till att underlätta intagnas anpassning i sam hället, till exempel genom att upprätthålla kontakten med familj och vänner, besöka Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Prestationsmått: Antal påbörjade permissioner 59 Förväntad effekt: Permissionerna förväntas underlätta återanpassningen i samhället, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Under 2016 har totalt 16 454 permissioner påbörjats jämfört med 17 395 år 2015 och 19 645 år 2014 (tabell 44 i avsnitt 17). Minskningen under året är större än minskningen av antal unika klienter på anstalt 60. Antalet påbörjade permissioner för kvinnor har dock ökat. Antalet missskötta permissioner är fortfarande lågt, totalt 476 under 2016, se även avsnitt 6.4 Rymningar och avvikelser. 61 Det har inte skett några ändringar i de styrande dokumenten som kan förklara den fortsatta minskningen av påbörjade permissioner. Underlag för ytterligare analys saknas. Särskilda utslussningsåtgärder, resultat De fyra så kallade särskilda utslussningsåtgärderna är frigång, utökad frigång, halvvägshus och vårdvistelse. Prestationsmått: Andel frigivna under året som frigavs med en särskild utslussningsåtgärd 62 Förväntad effekt: De särskilda utslussningsåtgärderna förväntas underlätta återanpassningen i samhället, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Att öka andelen intagna som får möjlighet till särskilda utslussningsåtgärder har varit ett prioriterat område i regleringsbrevet sedan 2014. Andelen för 2016 är 12 procent, vilket är en procentenhets minskning sedan 2015. Andel intagna som frigivits med särskild utslussningsåtgärd 2014 2015 2016 Antal frigivna från anstalt 7 862 7 611 7 365 Antal frigivna med särskild utslussningsåtgärd 961 988 902 Andel frigivna med särskild utslussningsåtgärd 12% 13% 12% Målgruppen för särskilda utslussningsåtgärder är dock inte alla intagna. Om vi räknar bort intagna med strafftid under sex månader och intagna i säkerhetsklass 1 får vi en kvarvarande målgrupp på 2 934 personer. Av dessa frigavs 894 klienter 63 eller 30 procent, med särskild utslussningsåtgärd. Andelen är högre för klienter som friges från anstalter med säkerhetsklass 3 (60 procent) och lägre för klienter som friges från anstalter med säkerhetsklass 2 (17 procent). En förklaring till detta är att klienter som friges från säkerhetsklass 2 oftare bedöms ha för hög risk för misskötsamhet. Det finns även anledning att titta närmare på om fler klienter skulle kunna friges med särskild utslussningsåtgärd om fler klienter i målgruppen förflyttades till säkerhetsklass 3. Oavsett strafftid och säkerhetsklass har andelen som frigivits via särskilda utslussningsåtgärder minskat under 2016. 59 Tabell 44 i avsnitt 17. 60 Tabell 42 i avsnitt 17. 61 Tabell 45 i avsnitt 17. 62 Tabell 47 i avsnitt 17. 63 Utöver dessa 894 klienter frigavs ytterligare åtta med särskild utslussningsåtgärd, vilket ger en total på 902 som i tabellen. Dessa åtta hade dock strafftid på sex månader och längre och/eller frigavs från säkerhetsklass ett. 42 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Andel frigivna med särskild utslussning 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 55% 55% 33% 32% 59% 32% 64% 60% 33% 20% 20% 19% 19% 14% 13% 12% 13% Totalt oavsett säkerhetsklass och strafftid. Från säkerhetsklass 2 och 3 med strafftid på 6 månader och över. Från säkerhetsklass 2 med strafftid 6 månader och över. Från säkerhetsklass 3 med strafftid 6 månader och över. Observera att detta diagram från och med årsredovisningen 2016 anger strafftider på 6 månader och över, mot tidigare över 6 månader. Det beror på att 6 månaders fängelse är en vanlig dom, och den tiden räcker normalt för att en särskild utslussningsåtgärd ska kunna planeras. Det har varit svårt att få fram en underbyggd analys av orsaken till att det är svårt att bryta den negativa trenden. Ett antal teorier har framförts men säkerställda förklaringar saknas. Faktorer som nämns är att det kan föreligga beaktansvärd risk för misskötsamhet, att det av behandlingsskäl kan vara bättre att vara kvar på anstalten (för att avsluta studier eller behandlingsprogram), att en utslussningstrappa genomförs genom placering på lägre säkerhetsnivå, att klienter avböjer, att behov inte föreligger eller att praktiska förutsättningar saknas (som sysselsättning och bostad). Under vintern 2015/16 genomfördes en fördjupad studie av 300 klienter som frigivits våren 2015 från anstalt utan särskild utslussningsåtgärd. Studien kom fram till att de flesta av klienterna hade någon form av ordnat boende vid sin frigivning men att en stor andel saknade sysselsättning. Studien kom vidare fram till att förutsättningar för en utslussningsåtgärd fanns i drygt en fjärdedel av de undersökta ärendena samt att dokumentationen i många ärenden var för dålig för att förutsättningarna skulle kunna bedömas. Genom att jämföra studiens resultat med faktiskt antal frigivna och faktiskt antal som frigivits med särskild utslussningsåtgärd bedömer Kriminalvården att cirka 50 60 procent av de som skulle kunna få en särskild utslussningsåtgärd också får det. För intagna som friges från säkerhetsklass 3 uppskattas den andelen vara cirka 80 85 procent, och cirka 30 40 procent för de som friges från säkerhetsklass 2. Resultatet är dock fortfarande något sämre jämfört med 2015. 31% 17% 12% Granskningen av de 300 klienterna visade också att de inte hade slussats från högre till lägre säker hetsklass innan frigivning. Dagens klientsystem ger dessvärre inte möjlighet att systematiskt kunna följa upp detta i en större skala. Halvvägshus för män finns endast i Stockholm, Göteborg och Malmö och för kvinnor saknas de helt. Kriminalvården undersöker förutsättningarna för att inom ramen för befintligt regelsystem ordna sådana placeringsmöjligheter på andra orter i landet både för kvinnor och män. Kriminalvården upphandlar kontinuerligt ramavtal med olika utslussningsformer för att utöka utbudet av utslussningsalternativ. Under 2016 har en upphandling med arbetskooperativ avslutats och en upphandling med behandlingshem utan HVB 64 -tillstånd påbörjats. Det sistnämnda ska tillgodose behovet av placeringsalternativ för klienter med andra problem än alkohol- eller narkotikamissbruk. Det rör sig framför allt om spelmissbruk, kriminalitet, avhopparproblematik, sociala problem eller behov av ett förstärkt stöd inför frigivning. Statistik från vårdgivarna visar att majoriteten av de klienter Kriminalvården placerar på behandlings- eller familjehem fullföljer hela behandlingen (avser både placerade i utslussningsåtgärd och kontraktsvård). De flesta som avbryter behandlingen gör det efter datumet för den villkorliga frigivningen. Se vidare under Avbrutna kontraktsvårdspåföljder, under avsnitt 2.2. Uppdrag om förstärkta insatser i arbetet med utslussning Kriminalvården har arbetat fram en handlingsplan för arbetet med regeringsuppdraget. I handlingsplanen har arbetet delats in i fyra olika fokusområden: De fyra särskilda utslussningsåtgärderna. Ökad frihet med stöd och kontroll. Återfallsförebyggande insatser. Övergång till samhället. Insatser inom ramen för fokusområdena har påbörjats under året eller planeras för 2017. Under 2016 har mycket kunskap inom området tagits fram som styrt det fokus som Kriminalvården har valt. Exempel är en effektstudie av de fyra sär- 64 Hem för vård och boende. ÅRSREDOVISNING 2016 43

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING skilda utslussningsåtgärderna och en för djupad studie av 300 frigivna, se avsnittet Särskilda utslussningsåtgärder, resultat ovan. Några exempel på aktiviteter under året är en utredning om förutsättningar för att starta halvvägshus för kvinnor i Malmö, Göteborg och Stockholm samt halvvägshusliknande placeringsmöjligheter i de mest befolkade områdena utanför dessa städer. Under året har positionsövervakning med hjälp av GPS-teknik i samband med permission och under utökad frigång för första gången testats i verksamheten. Kriminalvården har även tagit fram ett format för intensifierat riskreducerande stöd för sexualbrottsdömda klienter i frivård, som kommer att prövas under 2017. Under året har också implementeringen av den nya VSP:n medfört att systemstödet kräver att frigivningsförberedelser planeras för alla anstaltsklienter. Systemstödet kvalitetssäkrar på så vis att med arbetaren följer processen. ses över. Permissionernas betydelse för en strukturerad utslussning ska tydliggöras. Kriminal vården ska även se över hur permissionerna kan utvecklas för att underlätta frigivning. Andra exempel är att möjligheterna till att använda arbetsrehabiliteringsprogram ska utredas och att processer för frigivningsförberedelser med fokus på övergång till samhället ska utvecklas. Frivårdens roll i de frigivningsförberedande åtgärderna Kriminalvården arbetar med att förtydliga frivårdens ansvar och roll i att medverka till en frigivningsplanering för de klienter som ska ställas under övervakning vid villkorlig fri givning. Detta sker genom implementeringen av Ny VSP, se avsnitt 3.1. För att möta identifierade behov av fortsatt utvecklingsarbete planeras ett antal insatser inom de fyra fokusområdena. Ett exempel är att föreskrifter och andra styrande dokument när det gäller successiv utslussning i form av särskilda villkor, placering och permissioner samt särskilda utslussningsåtgärder ska ses över. För att öka möjligheten att flytta klienter stegvis till lägre säkerhetsklass ska bedömningarna vid placering 44 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING I det här avsnittet redovisas särskilda återrapporteringskrav i regleringsbrevet och andra särskilda satsningar. 4.1 UNGA I KRIMINALVÅRD OCH VÅLDSAMMA KLIENTER Med ung i kriminalvård avses att en person som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning. Detta gäller dock längst till den dag hen fyller 24 år. Unga klienter är ofta dömda för våldsbrott eller rån och vistas kort tid i anstalt. Ett antal unga friges direkt från häkte. Tiden i frivårdspåföljd är däremot längre. Med våldsamma klienter avses personer som i aktuell dom är dömd för våldsbrott 65, intagna i häkte som är misstänkta för våldsbrott samt klienter som bedöms 66 ha en våldsproblematik trots att de inte är dömda för våldsbrott i aktuell 65 Se definition under tabell 41 i avsnitt 17. 66 Bedömningen grundar sig på utredning eller våldsamt agerande under verkställigheten. dom. Begreppet klienter med våldsprofil används synonymt. Insatser vid adhd-problematik Under 2016 har de två tidigare projekten med neuropsykiatriska utredningsteam på anstalt fortsatt som ett projekt, där målgrupperna unga klienter och våldsbrottsdömda klienter har prioriterats. Adhd är tio gånger så vanligt bland kriminal vårdsklienter som bland normalbefolkningen. Förekomsten i kriminalvårdsmiljöer uppskattas till i snitt 25 procent av klienterna. Slutsatserna är att den mest effektiva organisationen är att ha stationära utredningsteam på anstalter med hög förekomst av klienter med adhd-problematik som kan göra mobila utredningsuppdrag vid behov. Genom projekten tredubblades antalet neuropsykiatriska utredningar inom Kriminalvården under 2015, och personalresurserna ökades ytterligare under 2016. En nationell utredningsrutin vid bedömning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har antagits för användning inom Kriminalvården. Under året har även projekt runt insatser efter adhd-diagnos pågått på 15 anstalter, ett där ÅRSREDOVISNING 2016 45

4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING RESULTATREDOVISNING klienter erbjuds arbetsterapeutiska bedömningar, insatser och hjälpmedel, och ett där adhd-kursen PEGASUS erbjuds. Kriminalvården har under 2016 även tagit fram en rekommendation om multimodala (tex, ADHD-kurs, arbetsterapeut) insatser vid adhddiagnos och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En registerstudie som genomförts vid Karolinska institutet och som omfattar 22 000 frigivna från svenska fängelser har publicerats under året 67 och visar att återfall i våldsbrott minskade när diagnosticerade personer använde medicin mot psykos- och beroendesjukdomar samt adhd. Med läkemedel mot adhd minskade risken för återfall med 38 procent. Resultatet av studien bekräftar att Kriminalvårdens adhd-satsning är rätt väg att gå då fler klienter med diagnos kan upptäckas och få hjälp genom bland annat medicinering. Medicineringen innebär också att klienterna bättre kan ta till sig annan behandling, samtal och utbildning. Särskilda insatser för unga Två frivårdskontor i Norra Norrland har under tio månader genomfört ett pilotprojekt inom satsningen på unga i kriminalvård. Klienter i målgruppen har under projekttiden haft möjlighet att genomföra vartannat övervakningssamtal via video länk. Projektet har lett till att klienterna haft fler kontakter med frivården och att likvärdigheten inom frivården oavsett geografiska avstånd ökat. Nästa steg är att ta fram ett användarstöd för samtal via videolänk för frivårdsinspektörer och chefer, och detta planeras till våren 2017. Avsikten är att övervakningssamtal via videolänk ska implementeras i hela landet, som ett verktyg för att upprätthålla en högre kontaktfrekvens med bibehållen kvalitet och ökad flexibilitet. I Kriminalvårdens uppdrag ingår att ge ungdomar goda förutsättningar till frigivningsförberedande insatser såsom nedflyttning i säkerhetsklass och särskilda utslussningsåtgärder. I och med den utökade resurssättningen av de särskilt utsedda ungdomsavdelningarna är målsättningen att förutsättningarna för frigivningsförberedande 67 Association Between Prescription of Major Psychotropic Medications and Violent Reoffending After Prison Release (Chang, Lichtenstein, Långström, Larsson, Fazel 2016). insatser ska förbättras. En genomgång av uppgifter i klientsystemet visar att antalet unga som har flyttas från säkerhetsklass 1 till lägre säkerhetsklassning har ökat, även om det alltjämt handlar om ett fåtal individer. Tidiga insatser på häkte riktade till unga Genom särskild resurssättning av kriminalvårdare, studie- och yrkesvägledare, lärare och psykologer är målsättningen att unga i häkte ska ges minst två timmar mänsklig kontakt per dag. Innehållet i de isoleringsbrytande åtgärderna ska ha en ökad ambition och innehålla studiecirklar, studier, utredande insatser samt motiverande insatser. De mätningar som Kriminalvården genomför indikerar att unga med restriktioner får fler isoleringsbrytande insatser under häktestiden än äldre klienter med restriktioner. Av unga med restriktioner har 21 procent fått två timmar eller mer mänsklig kontakt per dag, vilket är mer än de äldre klienterna. 68 I genomsnitt har 72 procent av de unga utan restriktioner nu kontakt med andra människor två timmar eller mer per dag, vilket är ungefär samma andel som de äldre klienterna. Se även avsnittet om isoleringsbrytande åtgärder under avsnitt 2.1 Häktesverksamheten. Även uppsökarverksamheten prioriterar unga, se avsnittet om uppsökare under avsnitt 2.1 Häktesverksamheten. Sedan 2014 finns en särskild resurs som studieoch yrkesvägledare för unga häktade. Denna tar kontakt med alla nyinskrivna under 21 år för att erbjuda vägledning och motivera till studier. Alla stora häkten har egna lärare för unga och de mindre samarbetar med Lärcentrum 69 på närliggande anstalter. (se avsnittet om vuxenutbildning under 3.2 Sysselsättning i anstalt och behandlingsinsatser i frivård) För de häkten som inte har denna möjlighet finns en central lärarresurs, som stöttar pedagogiskt i studier, per telefon. Ungdomsavdelningar Under 2016 har samtliga platser med utökat klientuppdrag för unga på anstalt öppnats. Vid utgången av 2016 har Kriminalvården 92 tillgängliga platser för unga på anstalt varav 18 är i anstalt med säkerhetsklass 1 och resterande i 68 Tabell 14 i avsnitt 17. 69 Lärcentrum finns på alla anstalter och några häkten och är en studieplats för klienter. På varje Lärcentrum finns det anställda lärare, tillgång till handledarstöd, läromedel, utbildningsdatorer och annat som behövs för utbildning. 46 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING anstalt med säkerhetsklass 2. Små avdelningar, hög personaltäthet och tydligt uppdrag har implementerats på samtliga åtta anstalter som har särskilt uppdrag för unga. Uppföljningen av klientuppdragen för unga i anstalt visar att implementeringen ännu pågår. Ökad samordning inför frigivning, enhetlighet i arbetsmetod och verkställighetsinnehåll är det som idag upplevs vara framgången i arbetet med unga över samtliga verksamhetsgrenar. Under 2016 har andelen unga som deltagit i behandlingsprogram på anstalt ökat till 33 procent 2016 från 29 procent 2015. För unga som villkorligt frigivits med övervakning och för unga med skyddstillsyn har andelen minskat något. 70 För gruppen med högre bedömd risk är resultatet bättre; för dem har andelen ökat för samtliga påföljder. (Se även avsnitt 3.2 om behandlings program.) Unga i anstalt som studerar har ökat varje år och är prioriterad sysselsättning på anstalt. Under 2016 var 35 procent av de unga i studier. Andelen klienter med utslussningsåtgärd eller som har bostad och försörjning vid dag för villkorlig frigivning har minskat med fyra procentenheter jämfört med föregående år. Utmaningen i att hitta former för att få ut unga i särskilda utslussningsåtgärder kan härledas till klienternas höga misskötsamhet, korta verkställigheter och anstalternas svårigheter med att skapa samordning med externa aktörer. Med ökad implementering av uppdragen för unga i anstalt, ökad samordning mellan Kriminalvårdens samtliga verksamhetsgrenar och fortsatt hög personaltäthet på särskilda avdelningar på anstalt förväntas resultaten öka över tid. Unga i frivård Frivårdsinspektörer som handlägger ungdomsärenden har ett utökat uppdrag utifrån målgruppens behov. Under 2016 har uppdraget konkretiserats utifrån den kartläggning som genomförts av frivårdens uppdrag, se avsnitt 1.4 under Genom lysning av frivårdens resursutnyttjande. Unga klienter ska, på samma vis som andra klienter, erhålla insatser som baseras på risk-, behov- och mottaglighetsprinciperna. Den utökade resurstilldelningen för uppdraget innebär 70 Tabell 40 i avsnitt 17. dock att ingen ungdom ska behandlas som en lågrisk klient vad gäller hur ofta hen ska ha kontakt med sin frivårdshandläggare, vilket innebär generellt tätare kontakter. Vidare förväntas ungdomshandläggare utöver ordinarie uppdrag arbeta med behov som delvis ligger utanför Kriminalvårdens specialisering inom kriminalitet, såsom utbildning, bostad och familjesituation. Detta sker i samverkan med andra myndigheter och extra resurser tilldelas ungdomsärendena nationellt, för att möjliggöra intensiv extern samverkan. Särskilda insatser mot våld Andelen klienter med våldsprofil som avslutat sin verkställighet under 2016 och som deltagit i behandlingsprogram riktat till våldsbrottsdömda 71 fortsätter att öka. Se avsnitt 3.2 om behandlingsprogram. Särskilt riktade insatser mot våldsamt beteende har under 2016 bedrivits på 57 verksamhetsställen i frivård och på anstalt, se vidare avsnitt 3.2 under behandlingsprogram. 4.2 MODERN FRIVÅRD 2018 Utifrån de nulägesbeskrivningar som togs fram 2015 och Kriminalvårdens mål och ambitioner för frivårdens utveckling har en vision skapats för frivården Modern frivård 2018 (MF18). I visionen ingår implementering av Krimstics 72 och Ny VSP, men också utveckling av frivårdens kvalitetsledningssystem. Målet är ökad rätt säkerhet, klienternas lika möjligheter till insatser i enlighet med identifierade behovsområden, ökad struktur i frivårdens uppdrag, tydligare ingripande vid misskötsamhet och en resurstilldelning utifrån faktiskt uppdrag och volymer. En granskning av personutredningar har genomförts under året (se avsnitt 2.2 under Personutredningar) och har resulterat i ett antal slutsatser om förbättringsområden och rekommendationer avseende åtgärder för att höja kvaliteten. Kvalitetsledningssystem Arbetet med att synkronisera kvalitetsledningssystem för frivård och behandlingsprogram 71 Avser behandlingsprogrammen Entré, Puls eller Våldspreventivt program. 72 Den svenska Kriminalvårdens version av den kanadensiska samtalsmetodiken för frivårdspersonal STICS (Strategic Training Initiative in Community Supervision). Se även tidigare årsredovisningar. ÅRSREDOVISNING 2016 47

4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING RESULTATREDOVISNING fortsätter, men har utökats sedan 2015. Nu ingår även internkontrollprogram och ny hantering av avvikelser. Vidare görs en översyn för hur tillsynsverksamheten kan komplettera kvalitetsarbetet i frivården på ett effektivt sätt. Under 2016 har ett systemstöd tagits fram för behandlingsprogram och normering i frivården utifrån lagstiftning och handbok. Syftet är att systematiskt kunna samla in chefernas bedömning av avvikelser, kvalitetsarbete och goda exempel på arbetssätt. Metoden ska användas för genomgångar i ledningsgrupperna. Applikation för frivårdsklienter En applikation för smartphones har utvecklats under året och kommer att prövas i ett pilotförsök under första halvåret 2017. Applikationen innehåller behandlingsövningar och påminnelsefunktioner i syfte att stötta klienten att arbeta på egen hand med beteendeförändring för att minska risken att återfalla i brott. Utvecklingsarbetet har skett utifrån intervjuer med klienter samt i nära samarbete med frivårdsinspektörer och intresseorganisationer. 73 Den nya modellen för klientarbete i frivården Implementeringen av det nya arbetssättet Krimstics fortsätter enligt plan. Sammanlagt 504 frivårdsinspektörer har hittills utbildats i arbetssättet, varav 240 under 2016. Samtliga 34 frivårdskontor nås av arbetssättet, även om inte all personal är utbildad ännu. Dessutom finns nu cirka 25 lokala så kallade Krimsticscoacher, det vill säga frivårdsinspektörer med ett särskilt funktionsuppdrag att handleda sina kollegor. Från 2018 beräknas frivårdsarbetet vara helt integrerat med den nya modellen. En utvärdering har påbörjats med syfte att bedöma hur personalen använder metodiken i klientsamtalen, och kommer att delredovisas i slutet av 2017. Den återfallsstudie, som bygger på tidigare pilotförsök, kommer att presentera sina resultat under 2017. 73 Attention, Processkedjan och Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. 4.3 EXTERN SAMVERKAN Kriminalvårdens intagna och klienter omfattas av normaliseringsprincipen, som innebär att de ska ha samma service som övriga samhällsmedborgare och att samhällets ordinarie välfärdsutbud ska tillgodose även deras behov. Det är Kriminal vårdens uppgift att verka för att normaliseringsprincipen fungerar i praktiken, vilket kräver en väl utvecklad samverkan på alla nivåer med externa parter, till exempel Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, näringslivet och ideella organisationer. Ett av Kriminal vårdens mål är därför att vara drivande i samarbeten som bidrar till färre återfall i brott. Kriminalvården har tagit fram en nationell handlingsplan för samverkan med andra organisationer i klientverksamheten. En analys av förutsättningarna för extern samverkan har genomförts och resulterat i en nationell handlingsplan. Handlingsplanen fokuserar på samordning av insatser för klienter. Handlingsplanen bygger på följande; samverkansplattformar där bland annat samverkan med kommuner och landsting behöver prioriteras liksom en ny plattform för samverkan med näringslivet, en utveckling av strategier och handböcker som ska fungera som stöd i samverkan med externa aktörer, framtagande av kunskapsstöd och fortbildning för effektiv samverkan riktade till handläggare i frivården samt evidenssäkrad brottsåterfallsförebyggande samverkan genom FoU-perspektivet; vad ska vi samverka kring och hur bör samverkan se ut för att på bästa sätt främja det brottsförebyggande perspektivet. Under 2015 kom ett stort antal flyktingar till Sverige och många av dem var ensamkommande barn och ungdomar. Det ledde i förlängningen till ett ökat behov av sluten vård för ungdomar och Statens institutionsstyrelse (SIS) behövde snabbt utöka antalet platser. I december 2015 inleddes konkreta förberedelser för att hyra ut anstalten Helsingborg till SIS. Uthyrningen inleddes i februari 2016 och planeras pågå till 31 december 2017. Arbetsmarknadsinriktade åtgärder Kriminalvården har i uppdrag att samverka med Arbetsförmedlingen för att underlätta för klienterna att komma in på arbetsmarknaden under placering i särskild utslussningsåtgärd. Samordning av insatser som rör klienternas möjligheter till inträde på arbetsmarknaden styrs genom Nationella samarbetsgruppen (NSG), med del tagare på chefsnivå från både Kriminalvården och Arbetsförmedlingen. 48 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING Myndigheterna har dessutom gemensamma styrande dokument i form av handläggarstöd för Krami-samarbetet 74 och samarbetet på anstalt och i frivård. Under 2016 har Kriminalvården genomfört en uppföljning av samarbetet som även Arbetsförmedlingen till viss del medverkat i. Resultatet kommer att behandlas i NSG och identifierade förbättringsområden kommer ligga till grund för samarbetet 2017. Kramiverksamhet bedrivs idag på 22 orter i landet och utvecklingsarbete för att starta nya Krami pågår. Under 2016 har en ny hemsida för Krami utvecklats, vilken ägs och förvaltas av Kriminalvården. Statsbidrag till ideella organisationer Under 2016 förmedlade Kriminalvården cirka 14 miljoner kronor i statsbidrag till ideella organisationer. Organisationer som mottagit statsbidrag 2016 Organisation Belopp i kronor 2014 2015 2016 Attention 250 000 354 000 415 000 BUFFF (f.d. Riksbryggan) 1 528 000 1 728 000 1 730 000 KRIS 1 600 000 1 700 000 1 700 000 Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare 3 600 000 4 275 000 4 300 000 Hela Människan 440 000 485 000 440 000 Sveriges Kristna Råd 390 000 250 000 390 000 Fryshuset 600 000 1 260 000 1 590 000 Röda Korset 680 000 680 000 680 000 Unizon 0 133 000 300 000 X-Cons 550 000 600 000 450 000 Processkedjan (f.d. Unga X-Cons) 0 250 000 750 000 Fanzingo 0 0 290 000 RFSU 0 0 350 000 Göteborgs Räddningsmission 0 0 700 000 Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende (Q-jouren) 100 000 75 000 0 Totalt 9 738 000 11 790 000 14 085 000 74 Krami är en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och berörd kommun som syftar till att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer som har svårigheter att ingå i det sociala samspel som är förutsättningen för att få ett arbete. Statsbidraget ges i första hand till riksorganistioner som arbetar med att förbereda Kriminalvårdens klienter inför deras frigivning eller med stödjande insatser efter frigivningen. Statsbidrag utgår inte till programverksamhet eller verksamhet som finansieras på annat sätt. Det är endast ideella organisationer som kompletterar Kriminalvårdens verksamhet som kan få statsbidrag. De föreningar som erhåller statsbidrag bedriver bland annat besöksgrupper på anstalt, organiserar lekmannaövervakare, genomför hämtning av klienter vid villkorlig frigivning, besöker häktade, stöttar klienter som vill lämna kriminella gäng och arbetar med frihetsberövade klienter som har barn. Under 2016 har följande åtgärder vidtagits med anledning av Statskontorets granskning 2014: Ansökningsblanketten har reviderats och anvisningarna till sökande organisationer har blivit tydligare. Anvisningar till revisor har tagits fram. För att öka transparensen har Kriminalvårdens beslut ytterligare förtydligats. 4.4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Främjandet av de mänskliga rättigheterna är centralt i Kriminalvårdens verksamhet. Det finns dock förbättringsområden, särskilt i häkte där arbetet med isoleringsbrytande åtgärder är ett viktigt inslag. Under 2016 har Kriminalvården prioriterat arbetet med att stärka innehållet i häktesvistelserna, stärka insatserna för mänsklig kontakt och möjliggöra miljöombyte för klienterna, se vidare avsnitt 2.1 om isoleringsbrytande åtgärder. Utbildning i mänskliga rättigheter ingår i Kriminal vårdens grundutbildning, som alla nya medarbetare genomgår, i vidareutbildningar och i chefsutbildningar. Under 2016 har Kriminalvården även påbörjat framtagandet av likabehandlingsplaner, se vidare avsnitt 8.5 Likabehandling. Kriminalvården utgår från barnperspektivet och FN:s barnkonvention, bland annat genom särskilda barnombud som ser till att det lokala verksamhets stället arbetar i enlighet barnkonventionen. Barnperspektivet finns även med i kursplanen för grund- och fortbildning samt utgör en del i föräldra gruppledarutbildningen för ÅRSREDOVISNING 2016 49

4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING RESULTATREDOVISNING klienter, se avsnitt 3.2 om annan strukturerad verksamhet. Under 2016 fastställdes handboken för arbetet med barnperspektivet i Kriminalvården. Den berör både barn till klienter, barn som transporteras av den nationella transportenheten och barn som själva är klienter. Kriminalvården bedriver även ett arbete med HBTQ-frågor, se avsnitt 8.5 Likabehandling. Inom den internationella verksamheten med sekonderingar till FN:s och EU:s missioner samt bilaterala utvecklingssamarbeten, utgör mänskliga rättigheter grunden till allt arbete, se vidare avsnitt 7 Internationellt arbete. I februari 2016 lämnade Europarådets kommitté mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) sin rapport avseende besöket i Sverige i maj 2015. Kriminalvården lämnade underlag till regeringens svar och har också deltagit vid ett möte med kommittén under hösten. Kriminalvården har under 2016 arbetat vidare med att analysera vilka åtgärder som Kriminalvården bör vidta med anledning av rapporten. Ett exempel på en sådan åtgärd är översynen av intagnas telefoni, som påbörjades i juni. Kritik från nationella granskningar, till exempel från Justitieombudsmannen och Justitiekanslern, analyseras och tas, beroende på vad kritiken avser, hand om av det berörda verksamhetsstället eller på central nivå. Kritiken kan leda till ändrade rutiner, utbildningsinsatser eller revideringar av styrande dokument. Kriminalvården har under 2016 bland annat utarbetat nya föreskrifter rörande underrättelse till närstående och kontroll av att grunden för frihetsberövande består (träder i kraft 1 mars 2017) samt gjort gjort en kartläggning av rastgårdars utformning och klienters möjlighet att se sin omgivning med anledning av kritik från Justitieombudsmannen och CPT. Se även avsnitt 2.1 om isoleringsbrytande åtgärder. 4.5 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Kriminalvården arbetar utifrån en handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015 2018 med 29 aktiviteter. Arbetet med jämställdhetsintegrering bidrar till Kriminalvårdens mål att insatserna för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker Kriminalvård ska öka. Arbetet syftar även till att bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Kriminalvården har en överrepresentation av män, endast omkring tio procent av klienterna är kvinnor 75. Ett identifierat utvecklings behov och en utmaning i Kriminalvården är fortfarande den rådande maskulinitetsnormen. Utvecklingsarbetet fokuserar därför på hur stereotypa normer kring kön påverkar klienter och personal, samt på hur man kan bryta detta genom att arbeta med jämställdhetsintegrering utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Exempel på genomförda aktiviteter: Under 2016 har de riktade insatserna för jämnare könsfördelning i grupperna vakthavande befäl och insatsstyrka i Region Väst fortsatt och ytterligare ett traineeprogram för anställda kvinnor till insatsstyrkan har genomförts. Traineeprogrammet har lett till att sex kvinnor upptagits i insatsstyrkan. Ett traineeprogram för anställda kvinnor till tjänst som vakthavande befäl har genomförts. Ingen har än erhållit fast tjänst men flera har haft vikariat. Under hösten 2016 har ett arbete inletts med att jämställdhetsintegrera Kriminalvårdens tillsynsverksamhet. Metodmaterialet Machofabriken har prövats på några anstalter och syftar till att skapa normkritiska diskussioner med unga klienter. Under 2015 och 2016 har 50 medarbetare utbildats i metodstödet Mentor s in Violence Prevention som syftar till att förbättra deltagarnas för måga att ingripa i olika scenarier som exempelvis rör sexuella trakasserier eller homofobi. Då både kvinnor och män som är föräldrar deltar i Kriminalvårdens föräldragrupper 76 ska också både kvinnor och män kunna känna igen sig i exempel och övningar. Därför är materialet som används som stöd i föräldragrupperna numera könsneutralt. 75 Andel kvinnor sett till medelbeläggning på häkte och anstalt samt medelantalklienter. 76 Se avsnittet 3.2 om annan strukturerad verksamhet. 50 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 5. TRANSPORTVERKSAMHET 5. TRANSPORTVERKSAMHET Kriminalvården utför transporter av egna klienter och åt andra myndigheter, både inom och utom landet. Kriminalvården transporterade ungefär 76 000 klienter 77 under 2016, varav knappt 4 000 har transporterats utrikes (främst migrationsärenden). Resten var ungefär jämnt fördelade mellan inrikes fjärrtransporter och lokala transporter. Nästan alla inrikestransporter genomförs med bil, medan utrikestransporter nästan alltid sker med flyg. Fördelning av transportverksamheten 2016 14% 30% 37% 14% Kriminalvårdens nya nationella transportorganisation Den nya nationella transportenheten (NTE) bildades 2015. En anledning var att successivt samla merparten av de transporter som Kriminalvården utför. Syftet med detta är att skapa en effektivare transportverksamhet och renodling av Lokala transporter utförda av anstalter och häkten Lokala transporter utförda av NTE Utrikes Kriminalvården 2% 1% Utrikes Migrationsverket Fjärrtransporter Fjärrtransporter Utl 77 Siffran avser inte unika personer; en person kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle. Motsvarande uppgift i årsredovisningen 2015 var exklusive fjärrtransporter av migrationsverkets klienter. KV=kriminalvårdens klienter, Mig=migrationsverkets klienter Utl=enligt utlänningslagen ÅRSREDOVISNING 2016 51

5. TRANSPORTVERKSAMHET RESULTATREDOVISNING det klientnära arbetet på häkten och anstalter. Sedan tidigare är lokala transporter i Stockholm och Göteborg och vissa transporter i Umeå och Luleå överförda till transportorganisationen. Övertagandet har dock stannat upp under 2016 då det framkommit att vi närmare behöver utreda och säkerställa kvalitet och kostnadseffektivitet för övertagandet. Häktestransporter som idag utförs av respektive häkte i Malmö, Jönköping och Norrköping kommer att överföras till transportorganisationen den 1 mars 2017. Överföringarna ska sedan utvärderas innan beslut fattas om fler lokala transporter ska flyttas till NTE. Det totala antalet lokala transporter är oförändrat sedan 2015 och uppgår till drygt 33 000 under 2016, jämfört med nästan 36 000 resor 2014. När det gäller de transporter som utförs av anstalter och häkten är siffrorna inte kvalitetssäkrade på samma sätt som de transporter som utförs av NTE. Därför presenterar vi endast ungefärliga siffror för det totala antalet lokala transporter. Andelen transporter till huvudförhandlingar har minskat medan övriga kategorier ligger på samma nivå som tidigare. Fördelning av lokala transporter 2016 Kriminalvårdens centralisering av fordonsadministrationen och införandet av ett centralt fordonsregister har medfört att omplaceringen av fordon har ökat. Syftet har varit att uppnå en ökad nyttjandegrad, ett minskat investeringsbehov och lägre driftskostnader. Den bättre överblicken över fordonen har även lett till ett ökat antal avyttringar av fordon. Centraliseringen har gett önskad effekt, även om Kriminalvården i dagsläget inte kan följa upp i vilken omfattning. 25% 10% 5% 10% 50% Häktning Huvudförhandling Besök hos läkare m fl Permissioner Övriga transporter 5.1 INRIKESTRANSPORTER Driftsättningen av det planerade nya systemstödet för Kriminalvårdens transporter avbröts sedan testerna visat att systemet inte uppfyllde Kriminal vårdens krav. Det innebär att vi fort farande registrerar lokala transporter och fjärrtransporter i olika system, vilket gör att det finns brister i jämförbarheten. Kriminalvården har påbörjat ett arbete med att vidareutveckla det egna transportplaneringssystemet. Implementering av det nya systemet sker stegvis, och den första modulen sätts i drift i början av 2017. Lokala transporter Aktiviteter som intagna deltar i utanför anstalter och häkten, och som sker under tillsyn eller bevakning, brukar benämnas som Lokal extern verksamhet under tillsyn (Levut) och registreras i uppföljningssystemet som kallas Levut. Exempel är inställelse till lokal domstol och sjukhusbesök. Fler och fler huvudförhandlingar sker via videolänk, vilket minskar antalet lokala resor. Detta innebär i sin tur minskade säkerhetsrisker, minskad miljöpåverkan och större kostnadseffektivitet. Under 2016 genomfördes cirka 7 600 videomöten mellan Kriminalvården och domstolarna, jämfört med cirka 4 000 för 2015. Transporter i samband med Levut ingår för närvarande främst i anstalternas och häktenas ordinarie verksamhet. Planen att succesivt överföra dessa till NTE under 2016 har som tidigare nämnts föresenats. Hittills har NTE tagit över och utfört 10 748 lokala transporter under 2016. I och med att lokala transporter förs över till NTE ingår inte längre kostnaderna för dessa i vårddygnskostnaden för häkte. Därför redovisas en separat styckkostnad för dessa transporter. En lokaltransport är mer resurskrävande vilket innebär att kostnaden per klient är högre i jämförelse med en inrikes fjärrtransport. Prestationsmått: - antal klienter som transporteras av anstalter och häkten lokalt. - antal klienter som transporteras av NTE lokalt. 52 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 5. TRANSPORTVERKSAMHET Prestationsmått Kriminalvårdsanslaget Lokala transporter* 2015 2016 Transporterade klienter 7 838 10 748 Totala kostnader (tkr) 73 386 103 872 Kostnad/ transporterad klient (kr) 9 363 9 664 Procentuell förändring: 2015 2016 Transporterade klienter 37% Totala kostnader 42% Kostnad/ transporterad klient 3% *Lokala transporter utförda av NTE Kostnadsökningen beror främst på ökade overheadkostnader på cirka sex miljoner och helårseffekten av övertagandet av lokala transporter i Stockholm, cirka 17 miljoner kronor. Uppdraget för lokala transporter i Göteborg har utökats, vilket ytterligare har ökat kostnaderna med nästan sex miljoner kronor. Sammantaget innebär övertagandet av lokala transporter samt det utökade uppdraget i Göteborg en ökning med cirka 30 årsarbetskrafter. Kostnaderna har även ökat med cirka tre miljoner kronor i samband med att kontraktet för det nya transportplaneringssystemet avbröts. Ökningen i antal transportade klienter beror främst på övertagandet av lokala transporter i Stockholm. Inrikes fjärrtransporter Inrikes fjärrtransporter utförs av NTE och innebär oftast förflyttning mellan anstalter och häkten, men även transporter av klienter från andra myndigheter. Inrikes transporter mellan olika anstalter, häkten, förläggningar och till flygplatser som sker enligt utlänningslagen ingår också bland de fjärrtransporter som Kriminalvården utför. Dessa uppgår årligen till cirka 10 500 stycken. Kostnaden för dessa transporter inkluderas i styckkostnaden för utrikes klienter, som beskrivs i avsnitt 5.2 Utrikestransporter eftersom de ingår i uppdraget att hantera avvisningar och utvisningar. Prestationsmått: Antal transporterade klienter i fjärrtransportverksamheten 61 procent av de inrikes fjärrtransporterna avser kriminalvårdsklienter. 32 procent avser transport enligt utlänningslagen: Fördelning av fjärrtransporter 2016 12% 61% 20% 7% Transporter enligt utlänningslagen migrationsklienter Transporter enligt utlänningslagen kriminalvårdsklienter Kriminalvårdsklienter Övriga frihetsberövade Under 2016 utförde NTE fjärrtransporter för 28 236 klienter (exklusive transport enligt utlänningslagen, se ovan) Prestationsmått Kriminalvårdsanslaget INRIKES fjärrtransporter 2015 2016 Transporterade klienter* 28 316 28 293 Totala kostnader (tkr) 182 845 199 759 Kostnad/ transporterad klient (kr) 6 457 7 060 Procentuell förändring: 2015-2016 Transporterade klienter 0% Totala kostnader 9% Kostnad/ transporterad klient 9% *Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle, siffran avser alltså inte unika klienter. Kostnaderna för inrikes fjärrtransporter har ökat med cirka sex miljoner kronor i samband med att kontraktet för det nya transportplaneringssystemet avbröts. Kostnaden påverkas även av ökade overheadkostnader med drygt sex miljoner kronor. Dessa två faktorer är de främsta orsakerna till att kostnaden per transporterad klient är högre jämfört med tidigare år. Totalkostnaden har även ökat med anledning av en utökning av antal anställda på grund av utökat uppdrag. ÅRSREDOVISNING 2016 53

5. TRANSPORTVERKSAMHET RESULTATREDOVISNING Personalutnyttjandegrad Kriminalvården har tidigare redovisat personalutnyttjandegrad. I slutet av 2015 systematiserades framtagandet av statistiken i syfte att förbättra processen och säkra kvalitén i statistiken. Det har i samband med detta visat sig att statistiken innehåller felaktigheter. Därför redovisas inte detta mått för 2016. 5.2 UTRIKESTRANSPORTER Ungefär 75 procent av utrikestransporterna består av verkställande av avvisnings- och utvisnings beslut som finansieras med anslag Utresor för avvisade och utvisade. Resten är till exempel transporter vid överförande av frihetsberövande påföljd (se avsnitt 2.4) och finansieras med Kriminalvårdsanslaget. Transporter vid avvisningar och utvisningar avser främst Migrationsverkets klienter och utförs av Kriminalvården efter beställning av Polisen eller Migrationsverket. Både Kriminal vårdens och Migrationsverkets klienter transporteras i dessa sammanhang även inom landet för vidare transport utrikes. Dessa transporter räknas som att de tillhör själva utrikes transporten, och ingår därför i kostnaderna per transporterad klient nedan medan antalet transporterade klienter redovisas under inrikesverksamheten, se avsnitt 5.1 Inrikestransporter. Prestationsmått: Antal transporterade klienter i utrikesverksamheten 78 Återvändandeuppdraget Kriminalvården har under året haft uppdraget att bistå Migrationsverket och Polisen i arbetet med att avsevärt öka andelen verkställda beslut i förhållande till det antal avgjorda ärenden som överlämnats från Migrationsverket. Det inkluderar ett aktivt stöd i en försöksverksamhet som syftar till att effektivisera återvändandet. Resultatet har även rapporterats till regeringen i särskild ordning. De problem som försöksverksamhetens resultat påvisar är att det som främst påverkar processens förmåga att verkställa avslagsbeslut är brist på helhetssyn och samarbete inom processen. 78 Tabell 48 i avsnitt 17. Det rör främst hinder i form av sekretess myndigheterna emellan och styrningar av respektive myndighets del i processen som ibland motverkar varandra. De förslag som nämns i rapporten 79 och är relevanta för Kriminalvården anges i kursiv text nedan: Utreda möjlighet till ändrad sekretesslagstiftning avseende utlänningssekretess för att möjliggöra utbyte av relevant information. Kriminalvården behöver få ta del av information om ärenden och information om de personer som är aktuella för tvångsutvisning, bland annat för att kunna göra en bättre säkerhetsbedömning inför transport. Redan idag samverkar NTE med Migrations verkets förvar för att förbättra informationen om klienten. Kriminalvården kommer framåt ges möjligheter att komma med formella synpunkter. Utreda möjlighet till ytterligare samlokalisering för utökat samarbete. Kriminalvården har via NTE haft en person på plats fem dagar i veckan på förvaret i Märsta som nu har dragits ned till en dag i veckan. Även Polisen har personal på plats. Samtliga tre myndigheter är positiva till detta koncept och anser att det gett en effektivare återvändandeprocess och föreslår att ökad samlokalisering ska utredas och utökas på fler förvar. Sekretesslagstiftningen reser vissa hinder för detta. Fortsatt utredning får visa exakt vilka former detta kommer ta sig. Utreda möjlighet till digitalt överlämnande av ärende. Inom ramen för samverkan mellan myndigheterna är detta inget kontroversiellt och NTE har redan idag inlett ett arbete med att förenkla beställningsrutiner från Polisen. Vidare utredning får visa på vilket sätt vi ytterligare kan för bättra IT-stödet i processen. Utreda möjlighet att fortsatt strukturera och renodla överlämnanden mellan berörda myndigheter. 79 Återvändandeuppdraget en myndighetsövergripande försöksverksamhet för ett effektivare återvändande. Slutrapport för regeringsuppdrag Ju 2015/01326/SIM m.fl. 54 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 5. TRANSPORTVERKSAMHET För närvarande finns ett gemensamt uppdrag mellan Polisen och NTE där denna typ av frågor diskuteras i beställnings- och planeringsskedet av utvisningar. Framtida samarbete får visa hur detta ytterligare kan förbättras. Vidare finns det ett antal andra utredningsförslag, men de är bredare i sin karaktär och kan därmed ses som ordinarie samverkansarbete mellan myndigheterna. Kriminalvården bedömer att rapportens förslag kommer att kunna genomföras inom ramen för ordinarie samverkan mellan myndigheterna. Kriminal vården kommer i det fortsatta arbetet kunna vara med och påverka innehållet i de förslag som tas upp i rapporten. Transporterade personer och genomförda transporter Antalet transporterade klienter och genomförda transporter har ökat jämfört med föregående år men inte i den omfattning som förväntats. Utrikes transporter 2014 2015 2016 Antal transporterade klienter* 4 119 3 773 3 953 Antal genomförda transporter 2 957 2 852 3 088 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 48 i avsnitt 17. * Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle, siffran avser alltså inte unika klienter. Antalet klienter som har följt med tillbaka till Sverige eftersom de inte har kunnat överlämnas vid slutdestinationen är högre än föregående år och uppgår till 23 klienter under 2016 (15 klienter 2015). Orsaken till att en klient inte kan överlämnas är ofta att mottagarlandet inte accepterar personen på grund av att handlingar saknas eller är bristfälliga. Kostnaden per utrikes transporterad kriminalvårdsklient har ökat under 2016. Prestationsmått transporter Kriminalvårdsanslaget UTRIKES 2014 2015 2016 Transporterade klienter 1 012 963 983 Totala kostnader (tkr) 53 103 56 945 69 840 Kostnad per transporterad klient (kr)* 52 473 59 133 71 048 Procentuell förändring: 2014 2015 2015 2016 Transporterade klienter -5% 2% Totala kostnader 7% 23% Kostnad per transporterad klient 13% 20% *Från och med 2015 räknas kostnaderna brutto istället för netto, vilket överensstämmer med hur övriga styckkostnader inom Kriminalvården räknas. Jämförelsesiffrorna är korrigerade. En bidragande orsak till att kostnaden per transporterad klient är högre jämfört med tidigare år är att kostnaderna ökat med cirka två och en halv miljoner kronor i samband med att kontraktet för det nya transportplaneringssystemet avbröts och att overheadkostnaden har ökat med drygt tre miljoner kronor. Ännu en anledning till kostnadsökningen är att transporter till kontinenter utanför Europa har ökat. Kriminalvården har även genomfört transporter med inhyrt flygplan som varit kostsamma. Kostnaden per utrikes transporterad klient inom Migrationsverkets område har minskat. Prestationsmått transporter Migrationsanslaget 2014 2015 2016 Transporterade klienter 3 107 2 810 2 970 Totala kostnader (tkr) 208 618 197 218 196 064 Kostnad per transporterad klient (kr)* 67 145 70 184 66 015 Procentuell förändring: 2014 2015 2015 2016 Transporterade klienter -10% 6% Totala kostnader -5% -1% Kostnad per transporterad klient 5% -6% En mer detaljerad redovisning av kostnaderna finns i tabell 2 i avsnitt 17. * Från och med 2015 räknas kostnaderna brutto istället för netto, vilket överensstämmer med hur övriga styckkostnader inom Kriminalvården räknas. Jämförelsesiffrorna är korrigerade. Kontraktet för det nya transportplaneringssystemet avbröts under året vilket ökade kostnaderna med cirka sex miljoner kronor. En anledning till den totala kostnadsminskningen är dock att transporter inom Europa, som kostar mindre, har ökat i förhållande till övriga resor. Kriminalvården bedömer även att en minskad bevakningsgrad har lett till minskade kostnader. Trots det fortsatt låga antalet beställningar som inkommer från Polisen av avvisnings- och utvisningsresor har antalet genomförda transporter ökat under året. Detta beror främst på ÅRSREDOVISNING 2016 55

5. TRANSPORTVERKSAMHET RESULTATREDOVISNING att an delen avbeställningar och avbrutna resor fortsätter att minska. Kriminalvården är beroende av uppgifter från Polisen och Migrationsverket för att kunna göra analyser och prognoser över antalet beställningar. Kriminalvården har därför svårt att vidare analysera anledningen för ändringen av antalet transporterade klienter inom migrationsområdet. Från och med 2015 räknas kostnaderna för transporter brutto istället för netto, vilket överensstämmer med hur övriga styckkostnader inom Kriminalvården räknas. Det bör noteras att när det gäller migrationsanslaget innebär detta att de intäkter vi får in från Frontex 80 inte minskar totalkostnaden. Därmed blir styckkostnaden högre jämfört med hur vi räknade tidigare. De olika räknesätten påverkar inte i någon större utsträckning hur styckkostnaden har utvecklats, se följande tabell: Kostnad per transporterad klient, migrationsanslaget 2014 2015 2016 Beräknad på bruttokostnad 67 145 70 184 66 015 Beräknad på nettokostnad* 64 991 67 074 61 965 Procentuell förändring: 2014 2015 2015 2016 Beräknad på bruttokostnad 5% -6% Beräknad på nettokostnad 3% -8% * Nettokostnaden återfinns i tabell 2, avsnitt 17. Personaltäthet Kriminalvården har tidigare redovisat personaltäthet. Vid en kvalitetsgranskning har det visat sig att det finns brister i statistiken som gör att siffrorna inte är tillförlitliga. Därför redovisas inte detta mått för 2016. Transporter där personal från Polisen följt med Personal från Polisen följer med i de fall det föreligger en förhandlingssituation gentemot destinationslandet eller om det anses nödvändigt av bemanningsskäl. Utrikes transporter där personal från Polisen följt med 2014 2015 2016 Antal transporter där personal från Polisen följt med 190 181 157 Genomsnittligt antal medföljande personal från Polisen 1,8 2,2 2,0 Se tabell 49, avsnitt 17. Antalet utrikes transporter där personal från Polisen har följt med har minskat jämfört med 2015. I relation till antalet genomförda utrikestransporter har deltagandet sjunkit från cirka sex procent till cirka fyra procent deltagande. Även det genomsnittliga antalet medföljande personal från Polisen har minskat något. Myndighetssamverkan kring avvisningsoch utvisningsbeslut Kriminalvården, Polisen och Migrationsverket har de senaste åren fortsatt att utveckla samverkansformer för att effektivisera arbetet med avvisnings- och utvisningsbeslut. Sedan 2015 har ett mer operativt samarbete med Polisen och Migrationsverket inletts, i syfte att ge en högre effektivitet i verksamheten. Detta har visat sig i ett lägre antal avbrutna och avbeställda resor genom ett bättre gemensamt förarbete inför resan. Samarbetet har även inneburit att vi har bättre information om den klient som resan avser vilket medför att vår personal kan förbereda sig i nödvändig omfattning. Därutöver pågår ett arbete med att utforma en gemensam beställning och planeringsprocess med tillhörande rutiner. Kriminalvården har fortsatt samverka med ansvariga för olika flygplatser, både inom och utom landet, samt mot olika flygbolag. Vi bedömer att detta skapat bättre möjligheter ur ett klient-, arbetsmiljö- och effektiviseringsperspektiv samt att säkerheten under uppdragen har förbättrats vilket även gynnar övriga passagerare som befinner sig på flygplatsen eller på flygplanet. 80 EU-finansierad samarbetsorganisation/gränspolis. 56 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 6. EN DYNAMISK SÄKERHET 6. EN DYNAMISK SÄKERHET Kriminalvården arbetar med dynamisk säkerhet som en grund för verksamheten. Begreppet står för en helhetssyn på säkerheten, där följande delar samverkar: Personalen ska ha goda interpersonella kun skaper och ett förhållningssätt som skapar sunda och balanserade relationer till klienterna. Närhet, det vill säga att personalen på anstalt och häkte så långt det är möjligt ska befinna sig där de intagna är. Goda, säkerhetsskapande rutiner och instruktioner ska vara kända och följas av personalen. En god fysisk säkerhetsmiljö, främst teknik och utrustning, perimeterskydd och skalskydd. Den fysiska säkerheten ska anpassas efter be slutad säkerhetsnivå för varje anstalt, häkte och frivårdskontor. Dessa olika komponenter skapar, tillsammans med en adekvat placeringsstrategi för varje klient på anstalt, goda förutsättningar för att Kriminal vården ska kunna bedriva en säker och trygg verksamhet där fokus ligger på det återfalls förebyggande arbetet. Komponenterna ska vägas samman och anpassas på ett dynamiskt sätt efter säkerhetsnivån och de behov som för tillfället finns i varje häkte, anstalt eller frivårdskontor. Kriminalvården har även en nollvision inom säkerhetsområdet; inga rymningar, inga droger, inga kriminella aktiviteter och inget våld, inga hot eller trakasserier. 6.1 SÄKERHETSKRAV OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET Kriminalvården arbetar med att likrikta säkerhetsteknik och fysiskt skydd i verksamheten. Arbetet bedöms på längre sikt ge en stabilare drift av säkerhetssystemen, men förväntas även sänka driftskostnaderna genom centrala större avtal och ett planerat kontinuerligt utbyte av föråldrad ÅRSREDOVISNING 2016 57

6. EN DYNAMISK SÄKERHET RESULTATREDOVISNING utrustning som är dyr att underhålla. En åtgärd som Kriminalvården har vidtagit för att uppnå kostnadseffektivitet i en väl anpassad säkerhet är att löpande uppdatera återinvesteringsplanerna som numera kan omfatta fler år än innevarande budgetår. Den nya investeringsgruppen som har tillsatts innebär en effektivare planering och genomförande av säkerhetsrelaterade investeringar, se vidare avsnitt 1.4 Ett effektivt resursutnyttjande. Under 2016 har tillgången på häktesplatser varit mycket begränsad vilket inneburit att teknikbyten och renoveringar endast kunnat göras i begränsad omfattning. Att upprätthålla kostnadseffektivitet framåt kräver således ett visst manöverutrymme i platstillgången. Under 2016 har Kriminalvården haft fortsatt fokus på skalskyddsförbättringar vid anstalter i säkerhetsklass 2. Myndigheten har även bytt ut gammal säkerhetsteknisk infrastruktur vid anläggningar med högre säkerhetsklass och utökat användning av kommunikationssystemet Rakel. 6.2 EN TRYGG MILJÖ FÖR PERSONAL OCH KLIENTER Att klienten placeras i rätt säkerhetsklass och på rätt anstalt är fundamentalt för att uppnå en säker miljö på anstalterna. Omplaceringar av säkerhetsskäl är också en viktig del i detta. Att personalen finns där klienterna vistas, är utbildade och tränade för sitt uppdrag, har ett bra förhållningssätt och är insatta i regelverk och gällande instruktioner samt har den utrustning som behövs är också en förutsättning för dynamisk säkerhet och en trygg miljö för personal och klienter. Kriminalvården har en central enhet som genomför incidentutredningar och utifrån dessa föreslår åtgärder för att skapa en tryggare miljö med färre incidenter. Säkerhetsbedömningar Säkerhetsbedömningar görs på samtliga klienter i häkte, anstalt och frivård samt inför transporter. Nytt för 2016 är att även frivården fått en nationell säkerhetsbedömningsmetod som stöd i det förebyggande säkerhetsarbetet. För klienter som inte är inskrivna i Kriminalvården, men som transporteras efter beställning av Polisen (på uppdrag av främst Migrationsverket), pågår samverkan för att ta fram ett gemensamt metodstöd. Hotbildsanpassning Under året har Kriminalvården medverkat nationellt och internationellt i samverkansmöten och projekt för att bättre kunna värdera nya hot och identifiera åtgärder mot dem. Olika typer av detektionssystem för drönare 81 har under 2016 installerats i kriminalvårdsanläggningar på försök. Andra exempel på nya hot är dold trådlös elektronisk kommunikation mellan klienter och nya typer av IT-angrepp mot anställda eller mot myndigheten. Ökad säkerhet vid frivårdskontoren Det normerande säkerhetsarbete som inleddes under 2015 har fortsatt under 2016. En mall som är särskilt anpassad för säkerhetsarbetet i frivård 82 har tagits fram i syfte att höja förmågan att arbeta förebyggande. Som nämnts ovan har ett nationellt metodstöd för säkerhetsbedömning tagits fram som samtliga frivårdskontor har fått utbildning i och börjat använda. Arbetet med ett nytt förslag till säkerhetsorganisation har fortsatt och väntas bli klart under 2017. En säkerhetsteknisk normering av frivårdens lokaler är också framtagen. För att ge externa uppdragstagare (till exempel IÖV 83 -kontrollörer och övervakare) en god säkerhetsintroduktion har en ny rutin tagits fram. Ett material med rutiner för att hantera suicidrisk i frivård har tagits fram under 2016. Normering av fordon till frivården pågår. Särskilt besök i klienternas hem kan innebära risker där fordonet måste fungera som skyddsplats vid behov. Frivården behöver gemensamma rutiner för inpasseringskontroll och besökshantering. Kriminalvården bedömer att det finns behov av inpasseringskontroll med larmbågar på vissa mera utsatta frivårdskontor. För att det ska vara möjligt krävs lagstöd, och en diskussion pågår med departementet i frågan. 81 Fjärrstyrda eller autonoma flygande farkoster som kan avbilda anläggningar eller föra in eller ut otillåtna föremål. 82 Q-säk Frivård. 83 Intensivövervakning med elektronisk kontroll. 58 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 6. EN DYNAMISK SÄKERHET Översyn av dynamisk säkerhet i klass 2-anstalter Säkerhetsskydd Arbetet med skalskyddsförbättringar vid anstalter i säkerhetsklass 2 har fortsatt. Förbättringar har nu färdigställts vid sex klass 2-anstalter medan det pågår arbeten vid ytterligare fem anstalter. Flera klass 2-anstalter kan behöva liknande förbättringar, men begränsningar i såväl personella som ekonomiska resurser innebär att antalet pågående arbeten måste begränsas. Kriminalvården har efter en revision av säkerhetskyddsarbetet 2016 genomfört olika effekt höjande åtgärder för bland annat säkerhetsprövning och arbetet med säkerhetsskyddad upphandling. Dessa innefattar bland annat ett nytt systemstöd, en handbok, ett metodstöd och ett rekryteringsstöd för säkerhetsklassade tjänster. Säkerheten vid transporter Den nya säkerhetsorgansationen för nationella transportenheten, som omnämndes i förra årsredovisningen, implementeras efterhand och kommer att få genomslag under 2017. Informationssäkerhet Till följd av de brister som framkom i informations säkerhetsmätningen 2014 har Kriminal vården under året implementerat en uppdaterad informationssäkerhetspolicy. En handbok för informationssäkerhetsregler och rutiner har också utarbetats. En ny mätning av myndighetens informationssäkerhetsnivå kommer att genomföras under 2017. Vidare har en policy och en ny e-kurs utarbetats i syfte att öka personalens kunskap om de regler som gäller för behandling av personuppgifter inom myndig hetens verksamhet. Arbetet syftar till att likrikta Kriminalvårdens nationella arbete med säkerhetsskyddsfrågor och att öka regelefterlevnad och förståelse för säkerhetskydd. Drogprevention på anstalt och häkte Kriminalvården har en nollvision när det gället droger och ska kunna erbjuda klienterna en utvecklande miljö utan överhängande risk för återfall. Drogprevention är även viktigt för personalens och klienternas säkerhet. Under 2016 har arbetet med att utveckla en ny drogstrategi påbörjats. Flera utbildningsinsatser har gjorts inom ämnena preparatkännedom och tydliga tecken på drogpåverkan. En mycket viktig framgångsfaktor är att personalen i sitt dagliga arbete läser av klienterna och letar efter nyanser i deras beteende. ÅRSREDOVISNING 2016 59

6. EN DYNAMISK SÄKERHET RESULTATREDOVISNING Förutom myndighetens omfattande visitationsverksamhet och ordinarie provtagning har Kriminalvården genomfört två årliga så kallade drogscreeningar 84 sedan 2010 (med uppehåll under 2015). Under dessa år har positiva provsvar legat på mellan en och två procent av genomförda analyser. Årets screeningar visar en fortsatt låg användning av narkotika. Utfallet är 1,5 procent vilket är en minskning jämfört med 2014. Vid fysiska kontroller (visitation) i bostadsrum, allmänna utrymmen och av klienter har misstänkta substanser hittats vid 226 tillfällen under 2016. Det är en marginell sänkning från 2015 då misstänkta substanser hittades vid 194 tillfällen. Under 2016 har klienternas egenmedicinering börjat kontrolleras. Kontrollen syftar till att klienten sköter sin egen medicinering enligt gällande förskrivning. Under 2016 påträffades otillåten medicin hos klient i 298 fall. Det är en svag ökning jämfört med 2015 då 216 fall redovisades. Otillåten medicin påträffas i bostadsrum, all männa utrymmen, vid visitation av klienter samt hos besökare. Utbildning och övning Utbildning och regelbunden övning är en förutsättning för att upprätthålla en god säkerhet för personal och intagna i anstalt och häkte. De senaste fem åren har Kriminalvården arbetat intensivt med detta och bedömningen är att antalet övningar och utbildningar i verksamheten är oförändrat. Under året har vi även inlett en översyn av det systematiska brandskyddet och genomfört extra brandutbildningar. Det påbörjade arbetet med att ta fram ett nytt systemstöd har ännu inte slutförts vilket innebär att vi fortfarande inte på ett enkelt sätt kan sammanställa statistik av seende omfattningen av lokal övning och utbildning. kommit in i Kriminalvårdens miljöer. Risken för religiös och politisk radikalisering som leder till våldsbejakande extremism under tiden för straffverkställigheten bedöms emellertid fortsatt vara låg. Kriminalvården har genomfört en översyn av den andliga verksamheten för att säkerställa kvalitets säkring vid anlitande av trosföreträdare och ge dem kunskap om myndighetens uppdrag och arbete. Myndighetens bedömning är att det inte i första hand är i kriminalvård som människor radikaliseras. Den kartläggning 85 som Kriminalvården genomförde under året visar att vi har goda förutsättningar att arbeta effektivt mot våldsbejakande extremism och att myndigheten redan arbetar med flera av de metoder och arbetssätt som identifierats som betydelsefulla. Samtidigt finns ett antal förbättringsområden. Utbildning av personal, forskning kring våldsbejakande extremism i relation till svensk kriminalvård och ett fortsatt arbete med att utveckla den externa samverkan (kommuner, landsting och Polisen) är några av de områden där det finns möjlighet till utveckling. Baserat på kartläggningen har Kriminalvården skickat ut ett informationsmaterial till klientnära personal under 2016. Detta kommer framöver att inkluderas i grundutbildningen för klientnära personal. Våldsbejakande extremism är ett fokusområde i myndighetens FoU 86 -strategi 2016 2020. I syfte att bygga vidare på de utvecklingsbehov som Kriminalvården bedömer vara relevanta utifrån ovan nämnda kartläggning 87, ska en nationell handlingsplan tas fram. Handlingsplanen ska skapa en tydlighet i hanteringen av myndighetens åtgärder mot våldsbejakande extremism genom att identifiera utvecklingsområden samt mål, mått, aktiviteter och tidplaner för dessa. Våldsbejakande extremism Kriminalvården bedömer att antalet klienter som är anslutna till eller på annat sätt har koppling till våldsbejakande extremistiska grupper är relativt få. Under året har myndigheten dock noterat en ökning av redan radikaliserade individer som 6.3 AVSKILDHETSÅTGÄRDER I vilka fall avskildhet kan beslutas framgår av kapitel 6 i fängelselagen. Följande fyra grunder står för 94 procent av alla avskildheter: 84 Provtagning i stor skala på anstalt och häkte vid en och samma tidpunkt som sammanställs på nationell nivå. 85 Regeringsuppdrag (Ju2015/05232/KRIM) om att kartlägga metoder och arbetssätt för att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism. 86 Forskning och Utvärdering. 87 Enligt regeringsbeslut Ju2016/06988/KRIM. 60 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 6. EN DYNAMISK SÄKERHET Kollektiv avskildhet för att upprätthålla ordning och säkerhet. Avskildhet vid risk för liv, hälsa eller allvarlig skadegörelse. Avskildhet vid risk att syftet med viss utredning äventyras. Avskildhet som är nödvändig för att genomföra kroppsbesiktning. Antal beslut om avskildhet har ökat med 10 procent under 2016 jämfört med föregående år. Antal beslut om avskildhet 2014 2015 2016 Kvinnor 356 456 505 Män 12 210 12 632 13 848 Totalt 12 566 13 088 14 353 Se även tabell 50 i avsnitt 17. Jämfört med förra året har kollektiv avskildhet, avskildhet för att inte äventyra utredning och för att genomföra kroppsbesiktning ökat. Ökningen avser avskildhet som varar mindre än ett dygn. Avskildheter på fyra månader eller mer har dock minskat sedan 2014. Antalet unika klienter som placerats i avskildhet är i stort sett konstant de senaste tre åren. Under 2016 infördes en e-kurs i avskildhet och en särskild utbildningssatsning genomfördes genom ett heldagsseminarium i varje region. Vidare har ett egenkontrollprogram för avskildhet i anstalt tagits fram och implementerats. Det är dock för tidigt att dra slutsatser om en kvalitetshöjning skett till följd av egenkontrollen. 6.4 RYMNINGAR OCH AVVIKELSER Rymningar från anstalt 2014 2015 2016 Direktrymningar (klass I och II) 6 0 0 Direktavvikelser (klass III) 13 13 15 Övriga rymningar och avvikelser 120 84 95 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 53 i avsnitt 17. Där finns även definitioner. Inga direktrymningar har skett under året. Antalet direktavvikelser 88 från anstalter med säkerhetsklass 3 har ökat något men är fortsatt lågt. Även antalet övriga rymningar och avvikelser har ökat något under året. Övriga rymningar innebär att en intagen avviker i samband med en transport eller annan bevakad utevistelse, medan övriga avvikelser innebär att den intagne inte återkommer till anstalten efter en obevakad utevistelse. 89 I den senare kategorin ingår antal misskötta permissioner som ökat något sedan 2015. Antalet avvikelser från permissioner (missskötta permissioner) är en mycket liten andel av det totala antalet påbörjade permissioner (476 av 16 454 under 2016). Av 95 rymningar och avvikelser har 58 stycken skett från permissioner och 32 stycken från vårdvistelser. Avvikelser från permissioner och vårdvistelser bedöms vara ofrånkomliga eftersom utslussningsarbetet alltid innebär ett visst mått av risktagande. 6.5 ALLVARLIGA HÄNDELSER Antalet rapporterade allvarliga händelser som innebär hot eller våld har ökat under 2016. I häkte har 176 händelser rapporterats under 2016, vilket är tre händelser fler än 2015. Detta kan fortfarande betraktas som en låg siffra med tanke på att medelbeläggning är cirka 1 600 intagna. På anstalt uppgår antalet rapporterade händelser till 188, vilket innebär en ökning med 35 händelser jämfört med 2015. Detta kan också betraktas som en låg siffra med tanke på att medelbeläggningen är cirka 3 800. Antalet rapporterade allvarliga händelser inom frivården är 50 stycken, vilket är en ökning 88 Direkavvikelse innebär att intagen lämnar anstaltsområdet utan tillstånd från säkerhetsklass 3, medan direktrymning är samma sak från säkerhetsklass 1 och 2. 89 Se exakt definition i avsnitt 17 i samband med tabellerna 52-54. ÅRSREDOVISNING 2016 61

6. EN DYNAMISK SÄKERHET RESULTATREDOVISNING jämfört med 2015. En av orsakerna är ett ökat fokus på frivårdssäkerhet vilket bedöms ha lett till en ökad rapportering. Det är dock fortfarande ett lågt antal med tanke på att det genomsnittliga antalet frivårdsklienter per dag för 2016 uppgår till nästan 11 000 klienter. Under transporter som utförs av nationella transportenheten 90 inträffade 23 allvarliga incidenter 2016 i jämförelse med 27 året innan. Till skillnad från tidigare år avser incidenterna främst klienter inskrivna i Kriminalvården. 6.6 SÄKERHETS- OCH SKYDDSAVDELNINGAR Placerade på säkerhetsavdelning Säkerhetsavdelningarna är avsedda för intagna där risken för fortsatt allvarlig brottslig verksamhet under anstaltsvistelsen eller rymning och fritagning bedöms vara särskilt hög. Dessa klienter kräver särskilda arrangemang för säkerhet och omhändertagande under verkställigheten. Beslut om placering på säkerhetsavdelning regleras särskilt i lag. Kriminalvården har infört en ny process för placering på säkerhetsavdelning. Syftet med denna är att tydliggöra ärendegången och säkerställa förutsägbarhet och rättssäkerhet för klienten. Processen innebär bland annat att det kontinuerligt sker fördjupade riskbedömningar som används som underlag till besluten om fortsatt placering på säkerhetsavdelning. Kriminalvården har 48 säkerhetsplatser fördelade enligt följande: Antal säkerhetsplatser Anstalten Hall 18 Anstalten Kumla 24 Anstalten Saltvik 6 Totalt 48 De 6 säkerhetplatserna vid anstalten Saltvik har under delar av året tillfälligt varit konverterade till häktesplatser. 90 Allvarliga händelser vid transporter som utförs av personal vid häkte och anstalt räknas som allvarlig händelse i häkte respektive anstalt. På säkerhetsavdelningarna finns endast män intagna. Medelbeläggningen är låg, vilket är en naturlig följd av att målgruppen är liten och att intagna utanför målgruppen inte kan placeras på dessa platser. Medelbeläggning säkerhetsplatser 2014 2015 2016 Tillgängliga platser i genomsnitt 54 46 43 Medelbeläggning 22 17 12 Beläggningsgraden 40% 38% 27% Medelbeläggningen har minskat de senaste åren. Detta är framförallt en konsekvens av myndighetens arbete med säkerhetshöjande åtgärder vilket medfört att ytterligare risker idag kan hanteras på andra typer av avdelningar och att många klienter som tidigare skulle behövt vara placerade på säkerhetsavdelning idag inte be höver vara det. Den låga beläggningen gör det dock ännu svårare att hitta lämpliga konstellationer på avdelningarna, eftersom klienter i målgruppen ofta inte kan vara placerade tillsammans. Detta har lett till att en del klienter fått vistas ensamma på sina avdelningar under viss tid. Samtliga intagna på säkerhetsavdelningarna har möjlighet till sysselsättning inom arbete, vuxenutbildning samt i enskilda behandlings program. Kriminalvården försöker i möjligaste mån tillgodose att det ska finnas meningsfull sysselsättning. Förutsättningarna kan dock påverkas av klientunderlaget och olika säkerhets arrangemang. Insatserna planeras utifrån behandlingsprinciperna RBM (Risk Behov Mottaglighet) och vad som framgår av den intagnes verkställighetsplanering. Intagna som skrivs in på säkerhetsavdelningarna kan vid ankomst ha påbörjat studier eller behandlingsprogram på andra avdelningar inom myndigheten som de sedan fortsätter där. Likaså kan de fullfölja sådana insatser på andra avdelningar efter att de skrivs ut från säkerhetsplatsen. Kriminalvården har därför valt att inte ta fram statistik över hur många intagna på säkerhetsavdelningarna som har påbörjat eller fullföljt kurser eller behandlingsprogram då siffrorna inte ger en rättvisande bild. Inga rymningar eller avvikelser har skett från säkerhets- och skyddsplatserna 2016. Det har inte inträffat några allvarliga händelser som innefatt- 62 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 6. EN DYNAMISK SÄKERHET at hot eller våld. Däremot har tio incidenter med lägre allvarlighetsgrad inträffat; sju mot personal och tre mellan intagna91. Kostnad för säkerhets- och skyddsplatser Placerade på skyddsavdelning Tillgängliga platsdygn* Kriminalvården har särskilda avdelningar för klienter med högt skyddsbehov i anstalt med säkerhetsklass 1. Myndigheten ser för närvarande över behovet att inrätta skyddsavdelningar i anstalter med lägre säkerhetsklass. Dygnskostnad säkerhets- och skyddsplatser Totala kostnader (tkr) Dygnskostnad tillgängliga platser (kr) Procentuell förändring: 2014 2015 2016 26 280 23 360 22 692 139 054 139 176 134 013 5 291 5 958 5 906 2014 2015 2015 2016-11% -3% 0% - 4% 13% -1% Tillgängliga vårddygn Totala kostnader Kriminalvården har för närvarande 18 skyddsplatser. På skyddsavdelningarna finns endast män intagna. Medelbeläggningen är relativt låg, vilket är en naturlig följd av att målgruppen är liten och att intagna utanför målgruppen inte kan placeras på dessa platser. Medelbeläggning skyddsplatser Tillgängliga platser i genomsnitt Medelbeläggning Beläggningsgraden 2014 2015 2016 18 18 18 9 9 11 48% 49% 59% Dygnskostnad *Summerat antal tillgängliga platser under året. Dygnskostnaden för 2016 har minskat marginellt jämfört med förra året. Antalet tillgängliga platser har minskat något samtidigt som den totala kostnaden minskat i ungefär samma omfattning. Personalresurserna har kunnat styras om till andra avdelningar. Dygnskostnaden kan inte särredovisas för säkerhets- och skyddsplatser eftersom dessa är lokaliserade i samma byggnad med en personalgrupp som arbetar mot båda platstyper. Den låga beläggningen, i kombination med extra säkerhetsarrangemang och högre personaltäthet gör att dygnskostnaden är hög. Här är det mest relevant att räkna dygnskostnad per tillgängliga platser, eftersom användningen av platserna begränsas till klienter med mycket hög riskfaktor. 91 Dessa incidenter som innefattar hot eller våld är kategoriserade i incidentrapporteringssystemet som allvarlighetsgrad 1 (ej fastställd alternativt mindre omfattning). Kriminalvården har inte redovisat incidenter av denna allvarlighetsgrad tidigare, varför jämförelser med tidigare år kan bli missvisande. Se även tabell 61 avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2016 63

7. INTERNATIONELL VERKSAMHET RESULTATREDOVISNING 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET Kriminalvården får ett särskilt anslag 92 för att ställa svensk personal till förfogande för freds- och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande verksamhet internationellt. Vid utgången av 2016 var totalt 24 personer utlandsstationerade (sekonderade) med uppdrag som rådgivare i sex olika missioner (23 personer i sex FN-missioner och en person i en EU-mission), jämfört med 29 personer i sju FN-missioner vid utgången av 2015. Därutöver har fyra personer varit stationerade i insatsnära verksamhet. An talet årsarbetskrafter som varit utlandsstationerade har minskat under 2016 beroende på neddragningar i engelskspråkiga insatser. Prestationsmått utlandsverksamhet kostnader i tkr 2014 2015 2016 7.1 ÅRETS INSATSER Prestationsmått 93 : - antal missioner som Kriminalvården deltar i samt kostnad per mission - antal utlandsstationerade (sekonderade) personer samt kostnad per årsarbetskraft Utlandsstationerad personal (åa*) 16,0 19,9 12,4 Totala kostnader för utlandsstationerad personal 17 647 21 301 18 462 Kostnad per utlandsstationerad personal åa 1 103 1 069 1 488 Totala kostnader för utlandsstationerad personal 17 647 21 301 18 462 UnPriPoC 94 2 678 1 393 2 586 Doktrinutveckling 659 1 407 3 770 Uppföljning EUJUST LEX 1 559 1 899 902 Placering EU/FN - - 536 Totala kostnader biståndsanslaget 22 543 26 001 26 257 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 62 63 i avsnitt 17 *årsarbetskraft ** Jämför anslagsredovisningen i avsnitt 12 92 1:1 Biståndsverksamhet, ap. 20 Internationell civil krishantering del till Kriminalvården. 93 Tabell 62 och63 i avsnitt 17. 94 United Nations Prison and Probation Officers Course. 64 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET Prestationsmått utlandsverksamhet, procentuell förändring 2014 2015 2015 2016 Utlandsstationerad personal årsarbetskraft 24% -38% Totala kostnader 21% -13% Kostnad per utlandsstationerad personal årsarbetskraft (tkr) -3% 39% En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 62 63 i avsnitt 17. Kriminalvården har förbrukat drygt 26 miljoner kronor av anslaget, vilket är mer än 2015 men nästan tre miljoner kronor lägre än anvisat belopp. Anledningen är främst att det är svårt att rekrytera fransktalande personal. Det är därför främst kostnaderna för utlandsstationerad personal i missioner som har minskat, dock inte i samma utsträckning som antalet årsarbetskrafter. Detta gör att kostnaden per årsarbetskraft har ökat, vilket delvis beror på att de som sekonderats har haft beslutserfarenhet och därmed högre löner. Vi har även haft fler sekonderade till länder med högre risker och därmed större säkerhetskostnader än tidigare. Kostnaderna för den insatsnära verksamheten har ökat med 2,5 miljoner kronor jämfört med 2015, främst på grund av att utbildningsverksamheten ökat. Insatsnära verksamhet Under 2016 har utbildningsinsatser genomförts genom missionsförberedande och insatsspecifika utbildningar 95 i fyra olika länder, Senegal, Uganda, Sverige och Centralafrikanska Republiken (CAR). Totalt har 102 personer utbildats från 16 olika länder. För första gången har utbildningen genomförts på franska, både i Senegal och CAR. Det är också första gången som insatsspecifika utbildningar med större operationella praktiska block har genomförts. De var specifika för insatserna i CAR och Sydsudan och efterfrågades av FN. Av de 102 utbildade deltagarna har 68 procent sänts ut till insatser, 13 procent är utvalda och inväntar utresedatum, 13 procent är ännu ej nominerade, två procent är godkända och placerade i FN:s personalbank och fyra procent har fått sina nomineringar avvisade. Sverige har även varit delaktig i den kanadensiska kriminalvårdens arbete med att utveckla en Gender Responsive Training, som bygger på de så kallade Bangkok Rules 96 i postkonfliktområden. Utbildningen riktar sig till lokala kriminalvårdare som arbetar med kvinnliga intagna. I december genomfördes en pilotutbildning i Liberia. Den svenska kriminalvården deltog med en instruktör och myndighetens expert inom jämställdhetsintegrering för att utvärdera och vidareutveckla utbildningen. De utbildningar som genomfördes under 2015 i Irak-Kurdistan har följts upp under 2016 i syfte att säkerställa de framsteg som gjorts på berörda områdena; säkerhet, behandling, ledarskap och frågor gällande kvinnliga intagna. Med hjälp av engemensam planering med Kriminalvårdens samarbetspartner och en bra och öppen dialog har kostnaderna för detta kunnat hållas nere. Kriminalvården har sedan augusti 2015 två mentorer stationerade i UNODC:s insats inom ramen för Global Maritime Crime Programme. Deras arbete har bland annat bestått av: Utbildning och stöd till ett tjugotal anstaltschefer i Somaliland via ett chefsprogram. Programmet sträcker sig över 15 månader. Två enveckorsutbildningar i Smart Security 97, tillsammans med två särskilt nedresta svenska instruktörer. Rådgivning till anstaltschefen på högsäkerhetsanstalten i Hargeisa. Kriminalvårdens internationella enhet har under hösten 2016 besökt UNODC:s huvudkontor i Wien i syfte att lyfta de frågor svensk kriminalvård prioriterar (till exempel jämställdhets frågor, utbildning och mänskliga rättigheter), samt diskutera hur vi framöver kan stärka och utöka vårt samarbete. Kriminalvården arbetar med att utveckla policydokument för utsända och en internationell kriminalvårdspolicy. Ett exempel på detta är att vi under 2016 på förfrågan från FN påbörjat ett arbete med att ta fram en handbok för kriminalvårdspersonal inom FNs fredsbevarande insatser. 95 United Nations Prison and Probation Officers Course (UNPriPOC). 96 United Nations Rules for the Treatment of Women Prisoners and Non-custodial Measures for Women Offenders. 97 Ingripandetekniker samt användande av icke-dödligt våld. ÅRSREDOVISNING 2016 65

7. INTERNATIONELL VERKSAMHET RESULTATREDOVISNING För att säkerställa att vårt engagemang sker utifrån de senaste internationella konventionerna arbetar Kriminalvården med att både tillvarata information om nya riktlinjer och påverka dessa policydokument, så att svensk kriminalvårds värderingar får genomslag i arbetet. Kriminal vården deltog vid revideringen av FN:s reglering om hanteringen av intagna (numera kallade Mandela Rules) och har under 2016 arbetat med att implementera dessa i samtliga utbildningar. Kriminalvården har under hösten 2016 också deltagit i konferensen och myndighetschefernas årsmöte som anordnades av International Correct ions and Prisons Association (ICPA). Sverige har även varit ett av de pådrivande länderna i arbetet inom det globala kriminalvårdsnätverket för freds- och säkerhetsfrågor Group of Friends of Corrections för medlemsstater i FN. Bilateralt utvecklingssamarbete Den bilaterala verksamheten omfattar ett pågående Sida-finansierat samarbete med fängelse- och frivårdsmyndigheter i Kenya som pågår under 2015 2018. Projektet är ett kapacitets stärkande bidrag i form av tre svenska kriminal vårdsrådgivare, varav två på plats i Kenya, samt ett tiotal korttidsexperter. Genom tematiska utbildningar bidrar dessa till ökad kunskap som på sikt för väntas främja en mer effektiv styrning och förvaltning av fängelser och frivård som bättre svarar upp mot samhällsskyddet liksom respekten för mänskliga rättigheter. Drygt 120 personer från fängelse- och frivårdsverksamhet har utbildats. Under det första året av projektet har risk- och behovsbedömningar av intagna implementerats som ett av flera utredningsverktyg. Sida avser att besluta om finansiering av ett projekt i Albanien (28 miljoner kronor) som Domstolsverket, Kriminalvården, Polisen och Åklagarmyndigheten gemensamt har utarbetat under året. Det är ett treårsprojekt med syfte att förbättra den albanska rättskedjans hantering av ungdomsbrottslighet. Projektet bidrar till att leva upp till regeringens beslut om myndighetssamverkan för internationell fredsfrämjande verksamhet 98. 7.2 BEDÖMNING AV RESULTATET Kriminalvården har under 2016 breddat sin internationella civila krishantering genom bland annat deltagande inom ramen för Global Maritime Crime Programme. Utöver det har vi, sedan november 2016, en sekonderad svensk kriminalvårdsexpert på FN:s högkvarter i New York för att arbeta med internationella kriminalvårdsfrågor vid FN:s utvecklingsprogram (UNDP) inom ramen för Global Focal Point for Police, Justice and Corrections (GFP). Kriminalvården har inte lyckats möta de ökade behov som under året vuxit fram i FNs fredsbevarande insatser i Demokratiska republiken Kongo, CAR och Mali. Detta främst på grund av att det är fransktalande personal som efterfrågas, vilket vi har svårt att bidra med. Även om engagemanget inom FN delvis har minskat ur den aspekten så har det samtidigt ökat inom andra områden. 102 personer har genomgått missionsförberedande och insatsspecifika utbildningar i Kriminalvårdens regi (se avsnitt 7.1 under Insatsnära verksamhet), vilket är en stor ökning jämfört med 2015 (38 personer), och ska sättas i perspektiv till de totalt cirka 300 kriminal vårdare som idag finns stationerade i FNs olika insatser. Bidrag till måluppfyllelse Kriminalvården ska bidra till att uppfylla de mål som FN har satt upp för sina insatser. I de insatser svensk kriminalvård bidrar till, finns följande mål som Kriminalvårdens medarbetare arbetar för kapacitetshöjande åtgärder och god förvaltning hos den nationella kriminalvården i aktuellt land, uppfyllande av FN:s resolution Standard Minimum Rules for the treatment of prisoners (Mandela Rules) om att stärka de mänskliga rättigheterna (till exempel gällande besök, frisk luft, mat och vatten) samt att skydda civilsamhället genom att exempelvis stödja arbetet med att minska antalet rymningar. Exempel på måluppfyllelse är de säkerhetsutbildningar som genomförts under året i Liberia och Somalia. 98 Regeringens beslut UF2013/52812/UD/SP. 66 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET Nytt för 2016 är att man i FN-mandatet i CAR särskilt uttrycker att FN ska stötta den nationella kriminalvården med att säkerställa kvarhållandet av särskilt politiskt känsliga intagna och direkt (operativt) förhindra massrymningar, upplopp och andra våldsamma incidenter. Kriminalvården har bidragit till detta genom att stationera personal med särskild säkerhetsprofil där. Dessutom har två utbildningar med fokus på operativt säkerhetsarbete genomförts i landet, för cirka 40 internationella kriminalvårdare inom ramen för FN:s insats. FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet Kriminalvården deltog under 2016 i referensgruppen för Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016 2020 och kommer att redovisa detta arbete till Regeringskansliet i särskild ordning. Kriminalvårdens arbete med resolutionerna utgörs främst av de missionsförberedande utbildningarna. Här ingår de så kallade Bangkok Rules, se not 96, som en viktig del i hur kvinnliga intagna ska behandlas och även hur sexuellt våld kan förebyggas. Liksom tidigare år fortsätter Kriminal vården att arbeta för att få fler sekonderingar av kvinnlig personal som kan arbeta med frågorna på plats. Det har dock varit svårt att hitta rätt kandidater vilket gör att andelen sekonderade kvinnor har minskat. All personal som sekonderas av Kriminalvården ska vara utbildade i och medvetna om genus aspekter och driva dessa. Detta säkerställs inte bara genom den missionsförberedande utbildningen utan även genom Kriminalvårdens värdegrunds arbete. Kriminalvården har även bidragit till efter levandet av resolutionerna genom att delta i utvecklingen av Gender Responsive Training och dess pilotutbildning i Liberia (se avsnitt 7.1 under Insatsnära verksamhet). ÅRSREDOVISNING 2016 67

8. PERSONAL RESULTATREDOVISNING 8. PERSONAL Kriminalvårdens årsarbetskrafter har under 2016 ökat med 211 till totalt 9 536. Ökningen har främst skett i personalgrupper som inte arbetar klientnära, främst inom personalutbildningen, IT och säkerhet. Se vidare avsnitt 1.1 Ekonomisk utveckling. 8.1 PERSONALFÖRSÖRJNING Utveckligen på arbetsmarknaden har påverkat Kriminalvården i stor utstäckning. Konkurrensen om arbetskraft har ökat i den offentliga sektorn. Framförallt gäller det frivårdsinspektörer som är utbildade socionomer, lärare till undervisningen av klienterna och sjuksköterskor. Även kriminal vårdare har i allt större utsträckning lämnat Kriminalvården och börjat arbeta hos annan arbetsgivare. Kriminalvården hade också en viss svårighet att rekrytera sommarvikarier för kriminal vårdare till en del anstalter och häkten. Kriminalvårdens personalomsättning99 har ökat med fyra procentenheter sedan 2014. Personalomsättning 2014 2015 2016 Antal 620 774 986 Andel 7 9 11 Samtidigt har antalet sökande per utannonserad tjänst minskat för kriminalvårdare och frivårds inspektörer jämfört med 2015. Av de som lämnade Kriminalvården 2016 gick nästan 70 procent gick till annan arbetsgivare, 20 procent gick i pension och nära 10 procent slutade av andra skäl. Kvinnor hade en högre avgångsprocent än män och åldersgruppen 25 34 år hade den högsta avgångsprocenten. Personalomsättningen mäts i extern avgångsprocent. Måttet visar antalet anställda som avslutat sin anställning under ett kalenderår i relation till antalet anställda vid periodens början. Tabell 64 i avsnitt 17 visar utvecklingen av personalomsättningen för olika yrkesgrupper indelat i kön. 99 68 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 8. PERSONAL Totalt sett hade sjukvårdspersonal och gruppen kriminalvårdshandläggare (inkluderar bland annat frivårdsinspektörer) den högsta avgångs procenten. Den lägsta hade administrativ personal. Totalt var personalomsättningen för frivårdsinspektörer cirka 16 procent vilket motsvarade 150 personer. För kriminalvårdarna var mot svarande siffror 12 procent eller drygt 550 personer. För mindre verksamhetställen behöver inte den externa avgången vara speciellt hög för att den ska vara besvärande för verksamheten. Den ökade personalomsättningen har lett till ett ökat behov av grundutbildning, vilket i sin tur kräver en större utbildningsorganisation. Den ökade personalomsättningen innebär också ökade kostnader för rekrytering. Att rekrytera och att grundutbilda en kriminalvårdare beräknas kosta cirka 250 000 kr. Beräkningen har inte tagit hänsyn till faktorer som exempelvis effektivitetsförluster och kostnader för introduktion. Den tar inte heller med kostnader för att ha en utbildningsorganisation. Kompetensförsörjningsstrategi För att Kriminalvården ska kunna fullfölja sitt uppdrag och säkerställa en rättsäker verksamhet behövs medarbetare med rätt kompetens. För att förbättra Kriminalvårdens konkurrenssituation på arbetsmarknaden har därför en strategi för kompetensförsörjning tagits fram. Strategin syftar till att myndigheten ska: attrahera rätt medarbetare till rätt uppgift, ha en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess, ge möjligheter för utveckling på organisationoch individnivå samt på ett professionellt sätt stötta medarbetare vid uppsägning eller förändrade anställningsförhållanden. Rekryteringsprocess Med syfte att likrikta och kvalitetssäkra rekryteringen har processens alla delar tydliggjorts under året. Bland annat finns numera kravprofiler för kriminalvårdare och frivårdsinspektörer samt intervjumallar mer lättillgängliga. Det innebär bättre förutsättningar för en likriktad process inom hela Kriminalvården. Attrahera flera Kriminalvården strävar mot att bli en mer attraktiv arbetsgivare och har tagit fram en nationell tidplan för aktiviteter med detta syfte. Avsikten är att stärka Kriminalvårdens varumärke för att kunna attrahera rätt kompetens. Detta görs genom att synliggöra bredden av yrken och karriärvägar inom Kriminalvården. Ett nytt inslag i rekryteringsarbetet är att publicera kortfilmer där anställda berättar om varför de jobbar inom Kriminalvården. Filmerna har fått stor spridning och finns publicerade på Kriminalvårdens hemsida, Facebook, Instagram, Youtube och Linkedin. Traditionella rekryteringsaktiviteter som annonsering och deltagande i arbetsmarknadsmässor har pågått parallellt under året. Hitta nya framtida grupper Under våren 2016 fick Kriminalvården i uppdrag att ta fram praktikplatser till nyanlända. 100 praktikplatser har tagits fram och de första praktikanterna är på plats. Praktiktiden är upp till sex månader och tanken är att nyanlända ska få möjlighet att lära sig svenska samtidigt som de får kunskap om hur det är att arbeta i en statlig myndighet. Praktiken kan handla om att arbeta som receptionist, administratör, vaktmästare, städare, kursvärd, assistent i verkstäderna eller kock. Praktikanterna ersätter inte någon annan medarbetare. Utöver praktikplatserna har Kriminalvården infört stödutbildning i svenska för vikarier som har rätt kompetens men behöver förbättra sina språkkunskaper, särskilt när det gäller fackspråk. Svenskundervisningen syftar till att de ska kunna genomföra Kriminalvårdens grund utbildning och få en fast anställning. Ett avtal med ett socialt entreprenörsföretag har slutits. Genom satsningarna bidrar Kriminalvården till att underlätta vägen in på arbetsmarknaden för nyanlända. Sannolikt kan ovan nämnda aktiviteter även underlätta Kriminalvårdens rekryteringar på kort och lång sikt genom att intresse väcks så att en del av de som gör praktik hos oss senare söker arbete i Kriminalvården. 8.2 UTBILDNING Under året har behovet av grundutbildning varit större än tidigare (se ovan). För att klara av de ökade volymerna har Kriminalvården effektiviserat fördelningen av utbildningsplatserna. ÅRSREDOVISNING 2016 69

8. PERSONAL RESULTATREDOVISNING En funktion som samordnar samtliga utbildningsplatser till grundutbildningen har införts, vilket har gett en bättre samordning och bättre överblick. På så vis kan fler kurser med fler kursdeltagare genomföras istället för att det blir kö på en ort och för få deltagare på en annan ort. Detta har bidragit till att det efterfrågade behovet har kunnat tillgodoses. Under slutet av året har också kapaciteten tillfälligt utökats med ytterligare ett personalutbildningscenter för att dels klara av innevarande års volymer men också förbereda inför nästa år. Kriminalvården har under året också gjort personalutbildare till en profession i myndigheten och tillsatt 35 tjänster som tidigare varit tidsbegränsade. De tillsvidareanställda personalutbildarna kan arbeta mer långsiktigt och professionellt och på så sätt höja kvalitén ytterligare i Kriminalvårdens utbildningar. Linköpings universitet har påbörjat en utvärdering av grundutbildningen på Kriminalvårdens uppdrag. Den ska vara slutförd under våren 2017 och förväntas ge svar på frågor som till exempel om utbildningen svarar mot verksamhetens behov och om den fungerar som en tillräcklig grund för att bedöma den enskildes lämplighet att arbeta inom Kriminalvården. Grundutbildning Under 2016 gick 559 kriminalvårdare kriminalvårdskurs med inriktning häkte och anstalt vilket är en ökning med drygt 20 procent jämfört med året innan. Ökningen är en konsekvens av den höga personalomsättningen. För kriminalvårdare, som är den största gruppen anställda, är godkänd utbildning ett krav innan en tillsvidareanställning kan erbjudas. Vidare gick 32 frivårdsinspektörer kriminalvårdskurs med inriktning frivård och 18 produktionsledare gick kriminalvårdskurs med inriktning programmet arbete. Båda dessa utbildningar har minskat de senaste åren. Antal utbildade frivårdsinspektörer har nästan halverats jämfört med 2014 och antalet utbildade produktionsledare har nästan halverats jämfört med 2015. Andra yrkeskategorier har gått olika delar av grundutbildningen. 100 Fort- och vidareutbildning Fort- och vidareutbildning Antal genomgångna kurser med godkänt resultat 2014 2015 2016 Längre utbildning 4 131 4 033 6 102 Kortkurser 4 994 3 894 4 119 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 67 i avsnitt 17. Kortkurser genomförs under del av dag, inom akutsjukvård, läkemedelshantering eller hjärtoch lungräddning. Eftersom en medarbetare kan ha gått flera av de fortbildningar som ingår i statistiken är det inte möjligt att redovisa andelen anställda som genomgått fortbildning. Uppgifterna finns inte heller tillgängliga uppdelade på kön eftersom registreringen inte innehåller personuppgifter. Chefsutveckling Under 2016 har fokus legat på att implementera chefsutvecklingsinsatser. Kriminalvården kan nu erbjuda chefer nivåanpassade utvecklingsprogram och kortare ledarskapsutbildningar samt individinriktade utvecklingsinsatser som chefscoachning och mentorprogram. Ytterligare satsningar görs för att möta mellanchefers behov av utveckling. Samarbetet fortsätter mellan myndigheter inom området chefsförsörjning och chefsutveckling och Kriminalvården är en drivande part. Utbildningsinsatserna har också ökat för att stärka chefers kompetens att hantera nya krav inom arbetsmiljö och arbetsrätt. Ett nytt stödmaterial för introduktion av nya chefer har tagits fram. Den omfattande chefsanalys som genomfördes i början av året utgör ett faktabaserat underlag för den långsiktiga chefsförsörjningen. 8.3 MEDARBETARUNDERSÖKNING 2016 Medarbetarundersökningen 2016 visar ett i princip oförändrat resultat jämfört med föregående mätning 2014. Ledarskapsindex har förbättrats något medan motiverad medarbetarindex (MMI) är oförändrat liksom resultatet för området nedsättande kommentarer eller handlingar. Resultatet visar att det behövs en fortsatt diskussion om hur medarbetare bemöter varandra med respekt på arbetsplatsen. 100 Tabell 66 i avsnitt 17. 70 ÅRSREDOVISNING 2016

RESULTATREDOVISNING 8. PERSONAL 8.4 LIVSPONDUS Livspondus ger medarbetarna ett forum för att möjliggöra gemensam reflektion kring arbetets utförande. Det tysta kunnandet, det vill säga bemötandekompetensen hos medarbetarna i klientnära arbete, synliggörs. Målet är att medarbetarna blir mer medvetna om sitt tysta kunnande och att reflektion gynnar professionaliseringsprocessen. En organisation som synliggör och sprider tyst kunnande blir en lärande organisation som både bekräftar sin personal och drar nytta av deras fulla kompetens. Under 2016 har ytterligare två regioner samt Nationella transportenheten påbörjat Livspondusarbetet. Detta innebär att Livspondus nu verkar i alla regioner i Kriminalvården inklusive transportverksamheten. Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet bedriver ett projekt under 2016 och 2017 som utvärderar Livspondus metod kompetenslaboratorier, eller komplabb. I komplabb möts sex med arbetare vid åtta tillfällen. Varje komplabbstillfälle är två timmar långt och sker med två veckors mellanrum. Komplabbarna utgår från vardagen och den dagliga kontakten med klienter. 8.5 LIKABEHANDLING Under hösten 2016 påbörjades arbetet med att ta fram treåriga likabehandlingsplaner på lokal och regional nivå. Detta har skett i samverkan med personalorganisationerna enligt samverkansavtalet. Syftet är att arbeta systematiskt och planenligt med likabehandlingsfrågor för att förebygga diskriminering och främja jämställdhet och mångfald. Våren 2016 fastställdes Kriminalvårdens strategi för arbetet med hbtq-frågor och arbetet med att ta fram en aktivitetsplan pågår. Kriminalvården har även 2016 deltagit i flera Prideparader runt om i landet. I enlighet med Kriminalvårdens plan för jämställd hetsintegrering 2015 2018 har Kriminal vårdens utbildningsenhet genomgått en certifieringsprocess och blivit hbtq-certifierade genom RFSL. Förutom en utökad kunskap inom området har detta även mynnat ut i konkreta handlingsplaner för fortsatt arbete. Könsfördelning Bland tillsvidareanställda medarbetare i Kriminal vården är könsfördelningen fortsatt som helhet jämn, 46 procent kvinnor och 54 procent män. Däremot är fördelningen mer ojämn i vissa yrkeskategorier vilket speglar situationen på arbetsmarknaden. Servicetekniker, It-tekniker och vakthavande befäl är exempel på yrken där män utgör mer än 75 procent. Lokalvårdare, rättsvårdsexpert och frivårdinspektör är exempel på yrken där kvinnor är i klar majoritet. På högsta ledningsnivå är fördelningen mellan män och kvinnor oförändrad jämfört med 2015, fördelningen mellan könen nästan helt jämn det skiljer endast en person för att den skulle vara helt jämn. Fördelningen är oförändrad även för första linjens chefer. Könsfördelning i ledningsfunktion, per chefsnivå Andel kvinnor och män i procent 2014 2015 2016 k m k m k m Högsta chefsnivå 50 50 43 57 43 57 Första linjens chefer 43 57 41 59 41 59 Totalt 42 58 41 59 43 57 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 69 och 70 i avsnitt 17. Mångfald Att beakta den etniska och kulturella mångfalden ingår i Kriminalvårdens arbete med en lång siktig kompetensförsörjningsstrategi. Det är viktigt att det inom Kriminalvården finns medarbetare med olika språklig och kulturell erfarenhet. Inom den statliga sektorn 2015 hade 17 procent av de förvärvsarbetande en utländsk bakgrund. Motsvarande siffra för Kriminalvården som helhet var 18 procent under 2016. Andelen anställda i kärnverksamheten med utländsk bakgrund var 21 procent medan andelen med ledningsfunktion var nio procent. 8.6 SJUKFRÅNVARO Tendensen är att sjuktalen i samhället ökar. Enligt Försäkringskassan finns det ingen enskild faktor som kan förklara ökningen och den om fattar alla åldergrupper. Sjukskrivningar på grund av anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress ökar mest i samhället totalt 101. I 101 Enligt försäkringskassans analys Psykisk ohälsa (Korta analyser 2016:2). ÅRSREDOVISNING 2016 71

8. PERSONAL RESULTATREDOVISNING Kriminal vården är sjuktalen oförändrade både bland kvinnor och män och en liten ökning syns endast i den äldre åldersgruppen 102. Kvinnors sjukfrånvaro i myndigheten är högre än männens, liksom i övriga samhället. Kriminalvården tillämpar modellen effektiv rehabilitering. Modellen innebär att chefer har ett nära samarbete med företagshälsovården, både vad gäller förebyggande och rehabiliterande insatser. Målet är att minska kort- och långtidssjukfrånvaron. Kriminalvården erbjuder ett personalstöd i form av kostnadsfri rådgivning, som medarbetarna kan kontakta anonymt om såväl arbetsmässiga som privata problem. Under 2016 tog personalstödet emot 692 ärenden som genererat 1 469 kontakter med experter. Varje ärende innebär i genomsnitt två kontakter med jurist, ekonom eller psykolog. De vanligast förekommande privatrelaterade frågorna rör parrelationsproblem och de vanligast förekommande arbetsrelaterade frågorna rör arbetsrätt. Antalet ärenden är i något färre jämfört med 2015 och även antalet kontakter med experter har minskat något. 8.7 KRISSTÖD Kriminalvården är en arbetsplats där risk för våld och hot finns. Det innebär att det är viktigt att ha ett bra krisstöd i myndigheten. Under 2016 har 250 samtalsledare utbildats enligt konceptet psykologisk första hjälp. Myndighetens krisstöd innebär att all personal som varit med om en potentiellt traumatisk händelse i arbetet ska erbjudas det stödet. 8.8 PERSONALANSVARSNÄMNDEN Kriminalvårdens personalansvarsnämnd (PAN) prövar frågor om skiljande från anställning på grund av personliga skäl samt frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avstängning. Avgjorda frågor i Kriminalvårdens personalansvarsnämnd 2014 2015 2016 Skiljande från anställning 3 0 0 Disciplinpåföljd 41 19 14 Åtalsanmälan 14 11 10 Ingen åtgärd 40 14 8 Yttrande till domstol 1 3 2 Totalt 99 47 34 Den vanligaste ärendetypen som föranledde disciplinpåföljd under året var åsidosättande av Kriminalvårdens värdegrund. Kriminalvården bedömer att anledningen till antalet minskade ärenden till stor del har sin grund i förändrad praxis angående ärendehanteringen. I likhet med tidigare år var den vanligaste ärende typen som föranledde åtalsanmälan felaktigt frihetsberövande. Under året åtalsanmälde Kriminalvården två fall där en intagen under sin vistelse i Kriminalvården begått självmord. 8.9 UTLÅNING AV PERSONAL TILL MIGRATIONSVERKET På grund av de ökade flyktingströmmarna till Sverige inledde Kriminalvården och Migrationsverket under 2015 en samverkan kring utlåning av personal. Utgångspunkten var att utlånad personal skulle ha kvar sin anställning hos Kriminalvården men att arbetstid, arbetsledning och miljöansvar skulle styras enligt Migrations verkets instruktioner. Kriminalvården skulle behålla rehabiliteringsansvaret. Utlåningen har fortsatt under 2016, och omfattat cirka 19 personer med varierande uppdragslängd, men avslutades innan halvårsskiftet. Kriminalvården har en positiv inställning till att bevilja tjänstlediget för att arbeta med flyktingverksamhet oavsett huvudman. Likaså är Kriminalvården positiv till att medarbetare åtar sig bisysslor inom den verksamheten. Under 2016 har cirka 40 anställda beviljats bisyssla med koppling till flyktingverksamheten. 102 Tabell 68 i avsnitt 17. 72 ÅRSREDOVISNING 2016

FINANSIELL REDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2016 73

9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER FINANSIELL REDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING 9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 9.1 UPPSTÄLLNINGSFORMER Resultaträkningen är upprättad i enlighet med uppställningsformen som föreskrivs i ESV:s föreskrifter till 4 kapitlet 1 Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Balansräkningen är upprättad i enlighet med uppställningsformen som föreskrivs i ESV:s föreskrifter till 4 kapitlet 2 Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Anslagsredovisningen är upprättad i enlighet med uppställningsformen som föreskrivs i ESV:s allmänna råd till 6 kapitlet 1 Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Utgifter mot anslag nettoredovisas i enlighet med 16 Anslagsförordningen (1996:1189) och ESV:s föreskrifter till 6 kapitlet 1 Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Nettoredovisning innebär att inkomster mot anslag redovisas som utgiftsreduktion. 9.2 VÄRDERING AV LAGER Varulager (lager och förråd) har vid inventering värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. 9.3 VÄRDERING AV FORDRINGAR Kortfristiga fordringar har upptagits till det värde de beräknas inflyta. I samband med bokslutet har individuell bedömning gjorts av vilka fordringar som ska betraktas som osäkra. 74 ÅRSREDOVISNING 2016