LÄRARHANDLEDNING. till serieboken Vad är egentligen fascism? av Kalle Johansson och Lena Berggren

Relevanta dokument
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

Kursplan: Samhällskunskap

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Momentguide: Makt & demokrati

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Syfte och mål med kursen

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11


WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

PETER DJERV OCH MATS JOHNSSON

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Lärarhandledning till Antisemitism då och nu

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

Lärarhandledning Upplev riksdagen

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Matris - Identitet & livsstil

samhällskunskap Syfte

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Perspektiv på världen

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Arbetsområde: Min tid - min strid

Förslag den 25 september Historia

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

HISTORIA. Ämnets syfte

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

47&//& - 3"3)"/%-&%/*/(

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Ämnesområde Hållbar konsumtion

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Till dig som ska studera på Barn- och fritidsutbildningen

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Medborgardialog med unga

LPP i Engelska ht. 2016

Till elever, föräldrar och lärare

Tänket bakom filmserien

Ämnesområde Hållbar konsumtion. Årskurs Gymnasiet. LÄRARINSTRUKTION Lek och allvar med begrepp

Mellankrigstiden Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Förslag den 25 september Samhällskunskap

Samhällskunskap. Redovisning. Ämnets syfte

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Transkript:

LÄRARHANDLEDNING till serieboken Vad är egentligen fascism? av Kalle Johansson och Lena Berggren

INLEDNING Anton Lundin Pettersson, Anders Behring Breivik, John Ausonius och Peter Mangs är bara några av de terrorister som de senaste åren chockat samhället med sina våldsdåd. Gemensamt för dessa är att deras handlingar har utförts med fascistiska motiv. Trots det så används begrepp som terrorattentat nästan uteslutande i sammanhang som har med islamism och jihadism att göra. Delvis beror detta på oförmågan att greppa fascismen. FASCISMEN HAR, i likhet med alla politiska ideologier, förändrats: Organisationsformerna, propagandan och de politiska budskapen har omvärderats och/ eller omformulerats, och det är idag få som öppet och uniformerat marscherar under fascistiska fanor. Men även om rörelsens yttre former har föränd- rats så är många av de ideologiska kärnpunkterna desamma som de var för 80 år sen. I DEN HÄR BOKEN behandlas fascismen i huvudsak som ett historiskt fenomen. Men syftet är främst att ge ett underlag för att kunna känna igen, synliggöra och förstå dagens fasc ism (och dess ideologiska släktingar i andra auktoritära och ultranationalistiska rörelser). För att lyckas med det är det nöd vändigt att känna till fasc ismens ursprung, utveckling och ideo logiska kärna. Boken säger därmed också något väldigt viktigt om vår samtid och framtid. riktar sig främst till gymnasiet och förutsätter att eleverna har en viss kännedom om politiska ideologier och världskrigens historiska skeenden. LÄRARHANDLEDNINGEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN: Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. (Gy11) Centralt innehåll som berörs: på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. DEMOKRATI OCH POLITISKA SYSTEM vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA; identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. GRUPPERS OCH INDIVIDERS och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering. MASSMEDIERS begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA

UPPGIFTER: Innan ni läser boken: Diskussion i helklass Innan ni läser boken kan det vara aktuellt med en helklassdiskussion kring fascism. Vad tänker eleverna på när de hör ordet fascism? Håll upp boken och ställ frågan Vad är egent ligen fascism? Kan eleverna nämna något kopplat till ideologin? Vad känne tecknar en fascist? Disciplin, förakt för svaghet, förtryck, rasism, folkmord, diktatur, survival of the fittest, rangordning (är exempel som brukar komma upp). Parlamentariska framgångar 1932 får NSDAP 37,4 procent av rösterna i ett demokratiskt val. Vad är det egentligen för politiska idéer som lockar så många människor? Troligtvis var det inte så många människor som förespråkar förtryck, folkmord och diktatur? Vad kan det då vara som ligger till grund för valframgångarna? Den här frågan kan återigen diskuteras efter att eleverna läst boken. Under läsningen av boken: Be eleverna stanna upp efter den historiska överblicken (t.o.m. sidan 9) och nu försöka ge sin förklaring till att fascismen blir styrande ideologi i Tyskland och Italien. Läsförståelsefrågor: Vad betyder ultranationalistisk pånyttfödelse? (sidan 13) Vad innebar upplysningstänkandet? (sidan 13) Vad menas med statsnationalism/liberal nationalism? (sidan 14) Hur skiljer den sig från kulturnationalismen? (sidan 15 16) Vad får tanken om folksjäl för betydelse? (sidan 15 16) Vad är skillnaderna mellan den tyska och den italienska fascismen? Vilka likheter finns? (s 39 42)

Efter läsningen av boken: Nationen som myt: På sidan 32 finns ett citat av den italienske fascistledaren Mussolini. Han säger: Vi har skapat en myt. Det är inte nödvändigt att den är en verklighet. Den är så till vida en verklighet som den medför eggelse, hopp, tro och mod. Vår myt är nationen, vår tro är nationens storhet. Vad tror du att Mussolini menar med detta påstående? Vilken roll spelar myten i den fascistiska ideologin? Finns det andra exempel på myter som används i politiska sammanhang? (Inte bara av fascister.) Hur skulle du bygga en myt om du ville... (välj exempel som passar gruppen). Människosyn och samtida populärkulturella uttryck Studera bilden på sidan 19. Vad är det för ideal som de propagandabilderna vill lyfta fram? Hur kommer det sig att kulturpolitiken blir så viktig i skapandet av den nationella identiteten? Finns det moderna exempel på hur samma form av estetik används? Uttrycker de i så fall samma människosyn? Andra ideologier Varför är fascismen kritisk mot socialismen, liberalismen och kapitalismen? Finns det värderingar eller projekt som fascismen har gemensamt med en eller flera av dessa ideologier? Fascismens 4 grundelement (Sammanfattning på s.31) Ultranationalistisk pånyttfödelse En alternativ postliberal modernitet En ny samhällsstruktur En ny människa Vad innebar dessa i sitt historiska sammanhang? Finns det liknande strömningar idag?

EXTRA VIKTIGT! Vi och de andra Oavsett om fascismen är uttalat rasistisk (som i Tyskland) eller ultranationalistisk (som i Italien) så bygger den på ett vi och ett de andra. Vilka fördelar gav fascismen dem som räknades till detta vi i Italien och Tyskland? Finns det andra grunder än ras och nation som används för att skapa ett vi och ett de andra i propagandistiska och/eller diskriminerande syften? Hur kan man med avstamp i fascismen förstå Förintelsen? På vilket sätt är det logiskt att fascism och ultranationalism leder till etnisk rensning? (s. 38 39) Vilka lärdomar kan dras av det för att undvika att samma saker upprepas? Om läraren känner gruppen väl och känner att det går att hålla diskussionen på en bra nivå kan det vara lämpligt att ta upp sådana saker som dold rasism och trycka på att det i ultranationalismen finns en rasistisk potential. Där kan sådana saker som strukturellt förtryck, och vi och dem tas upp för att visa på en bredare och mer lömsk form av rasism och förtryck. Diskutera följande påståenden: Krig och våld mejslar ut den nya människan (sidan 34). Ändamålen helgar medlen (sidan 35). Fascismen kräver en stark ledare. Samtida paralleller På sidan 45 ger Lena Berggren sin förklaring till varför människor lockas till fascismen. Håller du med? Hur viktiga är de saker hon tar upp? Kan du komma på andra exempel där icke-fascistiska politiska partier eller politiska eller sociala rörelser söker fylla dessa behov hos människor? (Exempel kan vara folkhemmet, Daesh/IS, Tea-partyrörelsen, arbetarrörelsen, diverse subkulturer). Utanförskap som retoriskt grepp Boken tar upp att politiska rörelser ofta försöker framhäva ett utanförskap att de inte är en del av etablissemanget. Be eleverna försöka komma på några nutida exempel på detta. Vad fyller denna typ av identitetsbyggande för kommunikativ funktion (exempelvis i valkampanjer)? Kan detta ses som en typ av propaganda?

CENTRALA BEGREPP/ORDLISTA REVOLUTION Snabb förändring av något, ofta använt om förändring av styrelseskick. NSDAP Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet (nazistpartiet). IDEOLOGI System av uppfattningar och värderingar. UTOPI Idealsamhälle, en ideologis slutmål. DEPRAVERAD Moraliskt eller sedligt förfallen. ANTISEMITISM Rasism mot judar. FOLKLORISTIK Som hör samman med folkliga traditioner. UPPLYSNINGSTÄNKANDET Idéströmning kopplat till förnuftet, naturvetenskapen och samhällsnyttan. Mot kyrkan, auktoritets tro. ROMANTIKEN Idéströmning kopplat till naturen, fantasin, mystiken etc. Reaktion mot upplysningen. FOLKSJÄL Idén att ett folk har en kollektiv identitet som genetiskt förs vidare till och förkroppsligas av varje människa som tillhör detta folk. STATSNATIONALISM En form av nationalism där den nationella gemenskapen bygger på ett geografiskt område, en lagstiftning, språk och kultur. Har inget med individernas ursprung att göra. Växte fram i samband med upplysningstänkandet. KULTURNATIONALISM En form av nationalism där den nationella gemenskapen bygger på folksjälen. Det finns en gemenskap som inte kan nås om en inte ärvt den. Är du inte född in i gemenskapen kan du aldrig bli en del av den. Växte fram i samband med romantiken. PROPAGANDA Politisk reklam. REAKTIONÄR Som motsätter sig samhällsförändringar; bakåtsträvande. POSTLIBERALT Här: Tanken på att bygga vidare på liberalismen ha rötter i det förflutna men vara öppna för t.ex. ny teknik. FOLKGEMENSKAP En väldigt stark nationell identitet. KULTURELLA IDENTITETSMARKÖRER Saker som anses vara typiskt för en kultur. Som exempel heavy metal långt hår, nitar o.s.v. DEGENERATION Tanken att vissa delar av befolkningen förstör rasen. MERITOKRATI Att den som är mest kvalificerad för en tjänst skall få den; att meriterna avgör. ARISTOKRATI Adel. TOTALITARISM Tanke om att politiken genomsyrar allt. Allt är politik. Det finns ingen privat sfär. Den politiska ideologin genomsyrar hela det mänskliga livet. KORPORATIVISM Klassamarbete (samarbete mellan stat, näringsliv och arbetarrörelse). Lärarhandledningen har tagits fram av gymnasielärarna Love Nilsson och Mattias Martinsson. Verbal förlag, 2017 Alla bilder Kalle Johansson, 2017