Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Justitiedepartementet Yttrande över En känneteckenrättslig reform (SOU 2016:79) Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Utredarens förslag omfattar ändringar i varumärkeslagen (2010:1877), en ny lag om företagsnamn som ersätter firmalagen (1974:156) samt en ny lag om skydd för beteckningar av jordbruksprodukter med mera. Ändringarna i varumärkeslagen syftar huvudsakligen till att genomföra EU:s nya varumärkesdirektiv 1. Förutom att lagen moderniseras och förenklas, slopas kravet på att ett tecken måste återges grafiskt och istället införs ett mera allmänt tillämpbart krav på att ett varumärke kan bestå av alla tecken som tydligt kan återges i varumärkesregistret. Ensamrätten utvidgas till att även omfatta transitering och liknande tullåtgärder, så att handeln med varumärkesförfalskade varor begränsas. Idag krävs att varorna ska importeras till Sverige för att det ska kunna utgöra varumärkesintrång. Tullverket får därmed ökade möjligheter att ingripa mot förfalskningar. Vidare införs bestämmelser om att rätten till ett yngre registrerat varumärke ska gälla vid sidan av en äldre rätt till ett varukännetecken om den yngre rättigheten är en så kallad mellanliggande rättighet. Bestämmelsen om begränsning av ensamrätten till ett varukännetecken ändras så att användning av en firma inte längre omfattas. Det ska också klargöras att ensamrätten till ett varukännetecken inte hindrar att någon annan, när det sker i enlighet med god affärssed, i sin näringsverksamhet använder varukännetecknet för att identifiera eller hänvisa till innehavarens varor eller tjänster. Ensamrätten till ett varukännetecken ska inte hindra att ett tecken används i jämförande reklam på ett sätt som är förenligt med marknadsföringslagen. Reglerna om ingivningsdag blir tydligare, vilket har betydelse för giltigheten av en varumärkesregistrering. Registreringen ska gälla i tio år från ingivningsdagen. Bestämmelser införs om att en skyddad ursprungsbeteckning, en geografisk beteckning, ett traditionellt utryck för vin eller en garanterad traditionell specialitet utgör ett absolut hinder för registrering av ett varumärke. Patent- och registreringsverket ska kunna häva en registrering på grund av andras rättigheter, det vill säga de relativa registreringshindren. De absoluta hindren ska inte längre kunna åberopas i invändningsförfarandet. En förlikningsfrist om minst två månader införs under invändningsförfarandet hos Patent- och registreringsverket, vilket ska leda till färre tvister. Det ställs högre krav på användningen av ett varumärke vid en invändning mot registrering, en talan om hävning och en talan om intrång. En hävning av en registrering ska inte bara gälla från beslutet om hävning och framåt i tiden utan också för förfluten tid, med vissa begränsningar. Reglerna om överlåtelse av varumärkestecken 1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 för tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (varumärkesdirektivet) Postadress Webbplats E-post 1/5
och ansökningar om registrering blir tydligare. Bestämmelserna om kollektiv- och garantimärken 2 ändras så att det blir en tydligare koppling till varumärkesdirektivet respektive varumärkesförordningen. Lagen om företagsnamn innebär en redaktionell översyn och språklig modernisering. Vissa ändringar görs som innebär att den nya lagen samordnas med varumärkeslagen för att få till stånd en bättre balans mellan lagarna. Registreringsmyndigheten ska med förslaget kontrollera så att ett företagsnamn inte kommer i strid med lagen om företaget skulle ändra sin verksamhet. Regelrådet väljer att yttra sig över de förslag som kan ge effekter av betydelse för företag, vilket i detta fall, såvitt Regelrådet kan bedöma, gäller förslagen till ändringar i varumärkeslagen (2010:1877). Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget Av betänkandet framgår att antagandet av EU:s varumärkesdirektiv och ändringar i EU:s varumärkesförordning 3 har gjort att varumärkeslagen (2010:1877) måste ändras. Syftet med utredningens förslag uppges därför vara att den svenska lagen ska överensstämma med varumärkesdirektivet som i sin tur överensstämmer med varumärkesförordningen. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets bakgrund och syfte är godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Av betänkandet framgår att det främst är i varumärkesdirektivets förfaranderegler som medlemsstaterna har ett handlingsutrymme vid genomförandet av direktivet i nationell lagstiftning. En del artiklar uppges även vara frivilliga för medlemsstaterna att genomföra, vilket gäller för bestämmelserna om garanti- och kontrollmärken, medan motsvarande bestämmelser om kollektivmärken är obligatoriska. Utredaren uppger att överväganden har gjorts beträffande reglerna för handläggning av en invändning i samband med delning av ansökningar och registreringar av varumärken. Detta med anledning av en framställan från Patent- och registreringsverket som föreslår ändringar i syfte att förenkla handläggningen på myndigheten. Verket har enligt betänkandet även framfört förslag till ändring i reglerna om det administrativa förfarandet vid delgivning. Utredaren uppger att en ändring av varumärkeslagen i detta fall inte är aktuell, eftersom en administrativ hävning av ett beslut som ska delges närmast kan jämföras med en ansökan om stämning i tvistemål, varför samma delgivningsregler bör gälla i varumärkeslagen som för ansökan om stämning i tvistemål. Utredaren uppger vidare att beträffande reglerna för registrering av kollektiv-, garanti-, och kontrollmärken görs ingen skillnad i varumärkeslagen. Det uppges att i EU:s direktiv finns bestämmelser gällande de tre formerna men att reglerna för kontrollmärken i vissa fall är mer detaljerade och även obligatoriska för medlemsstaterna att genomföra. Utredaren anser att de detaljerade reglerna för kollektivmärken även bör gälla för kontroll- och garantimärken. Av detta följer att även en fysisk person ska kunna förvärva ensamrätt till ett garantieller kontrollmärke, men den ska inte var möjlig att förvärva för den som själv i näringsverksamhet tillhandahåller den typ av varor eller tjänster som märket avser. I övrigt uppges att kraven avser vad en 2 Exempel på kollektivmärken i Sverige är ICA, Interflora och Bokia. Exempel på garanti- och kontrollmärken är det nordiska miljömärket Svanen, Jägarexamen och Woolmark. Woolmark får användas på alla produkter som använder ren ny ull vars kvalitet är testad och garanterad av Australian Wool Innovation. 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2424 av den 16 december 2015 om ändring i rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken och av kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke samt om upphävande av kommissionens förordning 2869/95 om de avgifter som skall betalas till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) Postadress Webbplats E-post 2/5
ansökan om registrering ska innehålla samt bestämmelser om när en registrering inte får göras samt villkoren för hävning av en registrering. Såvitt Regelrådet kan bedöma följer de föreslagna ändringarna i varumärkeslagen i allt väsentligt av EU:s varumärkesdirektiv, varför en redovisning av effekterna av om ingen reglering kommer till stånd inte är aktuell. Regelrådet kan konstatera att i redovisningen av de överväganden som gjorts avseende alternativa lösningar finns även indirekt ett resonemang om utebliven reglering. Regelrådet finner därför att förslagsställarens redovisning av förslagets alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten I betänkandet uppges att i vissa fall, främst i fråga om den materiella varumärkesrätten, är artiklarna i EU-direktivet utformade på sådant sätt att handlingsutrymmet för medlemsstaterna är ganska litet, men att när det gäller de specifika förfarandebestämmelserna får medlemsstaterna fastställa dessa själva. Det flesta artiklarna i direktivet kräver, enligt förslagsställaren, en anpassning i varumärkeslagen. En del artiklar är, enligt förslagsställaren, frivilliga för medlemsstaterna att genomföra, vilket är fallet i fråga om bestämmelserna om garanti- och kontrollmärken, medan motsvarande bestämmelser om kollektivmärken är obligatoriska. Det uppges vidare att varumärkesrätten har en tydlig internationell prägel i större utsträckning än många andra rättsområden och att även om varumärkesrätten är nationell är varumärket sådant att det lätt kan användas i andra länder. Många svenska företag skyddar, enligt utredaren, därför sina varumärken utomlands och på motsvarande sätt registrerar utländska företag sina varumärken i Sverige. Det finns även ett nära samband mellan den internationella varumärkesrätten och systemet för EU-varumärken. Sammantaget uppger utredaren att det finns en önskan att svensk lagstiftning överensstämmer med EU-rätten i så stor utsträckning som möjligt, med hänsyn tagit till att Sverige har en modern och ändamålsenlig varumärkeslagstiftning, där lösningar som ansluter till nuvarande principer och systematik i lagen bör eftersträvas. Utredaren bedömer att förslaget överensstämmer med EU-rätten. I betänkandet redovisas EU:s varumärkesdirektiv artikel för artikel på de områden där förslag nu läggs om ändring i varumärkeslagen. En jämförelse görs med den svenska lagstiftningen och en redovisning av det nationella utrymmet för särbestämmelser presenteras. Regelrådet finner därför att förslagsställarens redovisning av förslagets överensstämmelse med EUrätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av konsekvensutredningen framgår att ikraftträdandet av lagändringarna föreslås till den 1 januari 2019, vilket är en följd av när direktivet ska vara genomfört. Utredaren uppger att Patent- och registreringsverket ska informera om de nya reglerna genom exempelvis sin webbplats. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 3/5
Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Av konsekvensutredningen framgår att innehavare av varumärken, företagsnamn och geografiska ursprungsbeteckningar berörs. Det framgår också att det idag finns cirka 130 000 nationella varumärken respektive cirka 40 000 internationella registreringar i Patent- och registreringsverkets register. Samtliga varumärken kommer, enligt utredaren, att beröras av förslaget, då det även omfattar befintliga varumärken. Regelrådet kan konstatera att förslaget träffar alla företag som har registrerat eller står i begrepp att registrera sitt varumärke. Regelrådet ser därför ingen anledning att begära en redovisning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch. I detta fall bedöms därmed befintlig redovisning vara tillräcklig. Regelrådet finner därmed att förslagsställarens redovisning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren inte redovisar några kostnadseffekter av administrativ karaktär för berörda företag. Regelrådet har i sin granskning av de olika delförslagen inte heller kunnat identifiera några sådana kostnader för företagen. Regelrådet finner med anledning av detta att förslagsställarens redovisning av förslagets administrativa kostnader är godtagbar. Andra kostnader och verksamhet Av konsekvensutredningen framgår att förslagsställaren inte anser det vara möjligt att göra beloppsmässiga beräkningar av förslagets effekter, men att förslaget likväl bedöms ha långsiktiga positiva effekter för företagen. Regelrådet kan konstatera att det saknas beloppsmässiga beräkningar samtidigt som de kvalitativa bedömningarna av förslagets effekter för företagen är begränsade. Regelrådet har förståelse för att det kan vara svårt att beloppsmässigt uppskatta de kostnads- och verksamhetsmässiga konsekvenserna av förslaget. Med anledning av att utredaren själv uppger att varumärken spelar en avgörande roll för företagens möjligheter att nå framgång, att varumärket inte sällan är ett företags mest värdefulla tillgång och att förslaget mot denna bakgrund kommer att få stor praktisk betydelse för de berörda företagen, anser Regelrådet likväl att förslagsställaren borde ha kunnat redovisa ett mer utvecklat resonemang i form av kvalitativa bedömningar av förslagets praktiska betydelse för företagen. Regelrådet finner därför att förslagsställarens redovisning av förslagets andra kostnader och verksamhet är bristfällig. Postadress Webbplats E-post 4/5
Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Av konsekvensutredningen framgår att när varumärkesrätten nu blir mer enhetlig underlättar detta för de många företag som bedriver verksamhet på den inre marknaden, då förutsättningar skapas för stärkt export, tillväxt och konkurrenskraft. Utredaren lyfter särskilt betydelsen av regleringen av vad som utgör ett varumärke samt harmoniseringen av registreringsförfarandet, vilka bedöms underlätta för handeln både inom landet och inom EU. Regelrådet finner ingen anledning att göra en annan bedömning, varför förslagsställarens redovisning bedöms som godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Regelrådet kan konstatera att det inte redovisas någon ytterligare påverkan. Regelrådet har i sin granskning heller inte kunnat identifiera någon sådan påverkan, varför förslagsställarens redovisning av regleringens påverkan i andra avseenden bedöms som godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Varken av konsekvensutredningen eller av betänkandet i övrigt framgår det resonemang om behov av särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Däremot uppger utredaren att när lagstiftningen med förslaget kommer att erbjuda ett alternativ till hävningsförfarandet i domstol, kan detta bli särskilt attraktivt för mindre företag som inte har vana vid eller resurser att tvista vid domstol, särskilt inte i utlandet. I övrigt uppger utredaren att förslaget gynnar både större och mindre företag. Regelrådet finner ingen anledning att göra en annan bedömning, varför förslagsställarens redovisning av särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning bedöms vara godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren på ett godtagbart sätt redovisar alla punkter i sin konsekvensutredning förutom andra kostnader och verksamhet. Regelrådet vill likväl understryka vikten av att redovisa de kostnads- och verksamhetsmässiga konsekvenserna som inte sällan är helt avgörande för att en konsekvensutredning bedöms uppfylla kraven enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Såvitt Regelrådet kan bedöma är effekterna av utredarens förslag i allt väsentligt av positiv karaktär för berörda företag, vilket gör att Regelrådet i detta fall likväl betraktar utredarens redovisning som tillräcklig. Regelrådet finner därmed att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 1 mars 2017. I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Yvonne von Friedrichs, Claes Norberg, Lennart Renbjer och Marie-Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Annika LeBlanc. Pernilla Lundqvist Annika LeBlanc Ordförande Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5