Budgetunderlag

1 Budgetunderlag 2019-2021

OMSLAGSBILD Examensceremoni vid Karlberg. Studenter som är klara med sin treåriga officersutbildning uppmärksammas av bland annat överbefälhavaren Micael Bydén och Försvarshögskolans vicerektor flottiljamiral Ewa Skoog Haslum vid en examensceremoni på Karlbergs Slott. Foto: Anders G Warne

3 (21) Innehåll 1 Försvarshögskolan i en orolig omvärld... 5 1.1 Bättre balans mellan militär och civil utbildning och forskning... 6 2 Uppdämt behov av officerare... 7 3 Stärkt forskningsanslag inom försvar, krishantering och säkerhet... 8 4 Finansiering av del av Anna Lindh-biblioteket... 10 5 Förstärkt roll inom Partnerskap för fred... 10 6 Förutsättningar för Delegationen för militärhistorisk forskning... 11 7 Ekonomiska bedömningar... 12 7.1 Försvarshögskolans ekonomiska utveckling (tabell 1-3)... 12 7.2 Investeringar och räntekontokredit (tabell 4)... 13 7.3 Lokalförsörjning (tabell 5)... 14 7.4 Avgiftsbelagd verksamhet (tabell 6)... 14 8 Tabeller... 16

4 (21) Sammanfattning Försvarshögskolan bedriver utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå 1 för såväl militära som civila studenter, studerande och doktorander. Forskningen på Försvarshögskolan är inriktad mot förebyggande och hantering av internationella och nationella kriser, konflikter och krig i syfte att etablera säkerhet. Försvarshögskolan har en omfattande uppdragsverksamhet och är landets enda akademiska arena där civilt och militärt möts och samverkar. Försvarshögskolan framför följande förändringsförslag/äskanden i budgetunderlaget: Att anslaget från Försvarsdepartementet avseende officersprogrammet, utöver föreslagna nivåhöjningar i Budgetpropositionen 2018, fortsätter att öka i takt med ökande studentvolym på officersprogrammet och kostnadsökningar av köpta tjänster. Att Försvarshögskolans forskningsanslag från Utbildningsdepartementet förstärks med 15 miljoner kronor för att ge Försvarshögskolan långsiktiga planeringsförutsättningar och öka de fria forskningsmedlen med förutsättningar att förstärka de civila och civil-militära delarna av forskningsområdet. Att regeringen beslutar om utökat anslag om 1,5 miljoner kronor årligen för fortsatt drift av Anna Lindh-biblioteket samt, förutsatt att hyresavtalet med Utrikespolitiska Institutet omförhandlas, ytterligare 1,2 miljoner kronor för lokalkostnader. Att regeringen tydliggör Försvarshögskolans roll och former för återrapportering inom Partnerskap för fred. Därutöver äskar Försvarshögskolan om att anslagsnivån från Försvarsdepartementet, anslag 1:7 högstpost 3 avseende Partnerskap för fred, anpassas till det tydliggjorda uppdraget. Att regeringen beslutar om förutsättningarna för högskolan att bedriva verksamhet inom ramen för Delegationen för militärhistorisk forskning, i enlighet med Försvarshögskolans hemställan inlämnad 2012. 1 Forskarutbildningen bedrivs för närvarande i samverkan med andra lärosäten. Universitetskanslersämbetet har rekommenderat regeringen att ge Försvarshögskolan examenstillstånd på avancerad nivå och forskarnivå. Regeringen bereder frågan och beslut väntas komma under vårterminen 2018.

5 (21) 1 Försvarshögskolan i en orolig omvärld Försvarshögskolan utbildar och forskar inom försvar, samhällsskydd och säkerhet. Försvarshögskolan har en central roll i att utveckla officersprofessionen samt säkerställa kompetens för ledning och bemanning inom sektorns verksamhetsområden. Försvarshögskolan utvecklar kunskap om att förebygga och hantera internationella och nationella kriser, konflikter och krig samt att etablera säkerhet. Försvarshögskolan är landets enda akademiska arena där civilt och militärt möts och samverkar. De senaste åren, liksom år 2017, har präglats av ett förändrat säkerhetsläge med osäkerhet både i närområdet och globalt. Säkerhetshoten omfattar allt från traditionella militära hot och stormaktsspänning till bredare säkerhetsproblem som terror och radikalisering, påverkansoperationer och cyberhot, klimathot och migrationsrelaterade utmaningar. I början av 2017 publicerade regeringen en samlad nationell säkerhetsstrategi som definierar nationella intressen, redovisar hot och beskriver åtgärder för att värna Sveriges säkerhet och för att stärka Sveriges beredskap. Arbetet kräver ett aktivt deltagande från hela det svenska samhället och ställer krav på att fortsätta att stärka Sveriges förmåga att effektivt och samordnat möta såväl omedelbara som långsiktiga hotbilder och utmaningar. Här är utbildning och forskning betydelsefulla områden där Försvarshögskolan spelar en viktig roll. I december 2017 kom Försvarsberedningens första rapport till regeringen om inriktningen av totalförsvaret 2021-2025 2. Slutrapporten presenterar Försvarsberedningen 2019 inför försvarsbeslut 2020. Beredningen föreslår en tydlig förstärkning av Försvarshögskolans roll i totalförsvaret, både inom utbildning och inom forskning. Beredningen ser ett ökat behov av totalförsvarsutbildning och utökade uppdrag för Försvarshögskolan framöver. Bland annat föreslås att Försvarshögskolan ges ett samordnat uppdrag för utbildning av militär och civil personal rörande totalförsvaret inklusive chefsutveckling på olika nivåer. Försvarshögskolan föreslås också få en stödjande roll vad gäller nationella totalförsvarsövningar. Försvarsberedningen skriver vidare att Försvarshögskolan, tillsammans med bland annat Totalförsvarets forskningsinstitut, bör få ett särskilt ansvar samt stabil grundfinansiering för att forska, utveckla och utbilda för totalförsvarets behov. Myndigheterna ska därmed i betydligt högre grad än idag kunna bistå andra myndigheter med expert-, forsknings- och utvecklingsstöd. Efterfrågan på Försvarshögskolans utbildningar, liksom på personalens kompetens som experter, ökar markant. Det omgivande samhällets ökade intresse för försvars- och säkerhetspolitiska perspektiv syns också i söktrycket till både de militära och civila programmen. För att möta efterfrågan och för att leda den intellektuella utvecklingen inom området tillhandahåller Försvarshögskolan en rad utbildningar för både militära och civila studenter på alla nivåer. 2 Ds 2017:66, Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021 2025.

6 (21) Försvarshögskolans inriktning är därmed att utveckla framtidens ledare och experter inom hela säkerhetssektorn. För att möta behovet av samordnade samhällsinsatser, inom ramen för totalförsvar och civil krishantering, omorganiserar Försvarshögskolan en del av verksamheten inom en av institutionerna till ett Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet 3. Centrumet, som formellt lanserades 1 januari 2018, kommer främst att arbeta med utbildning, analysstöd och övningar på uppdrag av de bevakningsansvariga myndigheterna inom totalförsvarssektorn. 1.1 Bättre balans mellan militär och civil utbildning och forskning I Försvarshögskolans regleringsbrev för 2018 framkommer att Försvarshögskolan får ett utökat utbildningsanslag från utbildningsdepartementet med 5 miljoner kronor och ett utökat forskningsanslag med 10 miljoner kronor. I budgetpropositionen framgår att regeringen föreslår en ytterligare ökning av utbildningsanslaget från 2019 med 5 miljoner kronor. Försvarshögskolan är en mötesplats mellan civilt och militärt och strävar efter att ha en balans mellan de båda verksamheterna som kan skapa kreativa miljöer för samverkan och utbyte. Försvarshögskolan har idag en övervägande tyngd mot den militära utbildningsverksamheten men den utökade anslagsnivån innebär en möjlighet till förbättrad balans mellan den militära och civila verksamheten. Det förbättrar förutsättningarna att fullt ut tillvarata lärosätets potential att utveckla de olika områden som totalförsvarskonceptet kräver. Universitetskanslersämbetet har, utifrån Försvarshögskolans ansökan, rekommenderat regeringen att ge Försvarshögskolan examenstillstånd på såväl forskarnivå som avancerad nivå inom området Försvar, krishantering och säkerhet. Regeringen bereder frågan och ett beslut förväntas komma under våren 2018. Tillskottet av anslag för åren framöver ger möjligheter för Försvarshögskolan att utveckla verksamheten inom området, såväl vad gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå, som forskning och utbildning på forskarnivå. Högskolans ambition 4 är att starta mastersprogram höstterminen 2018 och forskarutbildning i egen regi vårterminen 2019. Initialt planeras för examina i krigsvetenskap och i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet, men på längre sikt bör ytterligare huvudområden och forskarutbildningsämnen utvecklas utifrån Försvarshögskolans ämnesmässiga profil och inriktning. Etableringen av master- och forskarutbildning är det mest avgörande steget mot målsättningen att skapa ett komplett akademiskt system för utbildning och forskning inom Försvarshögskolans verksamhetsområde. 3 Detta inbegriper bland annat verksamheter som tidigare bedrivits inom CRISMART, IHT och CATS. 4 Förutsatt att regeringens beslut om examenstillstånd gäller från halvårsskiftet 2018.

7 (21) 2 Uppdämt behov av officerare I Försvarshögskolans regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:7 från Försvarsdepartementet framkommer att Försvarshögskolan får ett utökat anslag med 3 miljoner kronor för 2018. I budgetpropositionen framgår att regeringen föreslår en ytterligare ökning av anslaget med 4 miljoner kronor för 2019 och ytterligare 5 miljoner kronor för 2020. Detta möjliggör för Försvarshögskolan att öka studentvolymen i officersprogrammet till 150 nyantagna studenter årligen. Den snart akuta bristen på officerare gör det angeläget att omedelbart vidta åtgärder för att öka volymerna i officersutbildningen. Bedömningen är att antalet studenter på officersprogrammet kommer att behöva öka kraftigt de närmaste åren jämfört med idag. I likhet med den slutsats som utredningen En robust personalförsörjning av det militära försvaret 5 drar menar även Försvarshögskolan att detta kommer att kräva flexibilitet och kreativitet gällande nya vägar in till officersprogrammet. Den nyligen återinförda skyldigheten för totalförsvarspliktiga kvinnor och män att fullgöra mönstring respektive militär grundutbildning blir ett komplement till Försvarsmaktens frivilliga personalförsörjning. Detta kommer sannolikt att ha en positiv effekt på rekryteringen till officersprogrammet och den framtida officersförsörjningen. Därutöver ges förutsättningar för en bättre könsbalans i officersprogrammet framöver. Försvarshögskolan menar likväl att denna åtgärd inte är tillräcklig för att möta dagens behov. Försvarshögskolan arbetar därför tillsammans med Försvarsmakten för inrättande av en aspirantutbildning, vilken ska ge en villkorad antagning till officersprogrammet. Personer med intresse för officersyrket skulle då kunna söka till officersprogrammet och få en platsgaranti till programmet utan att först ha genomgått militär grundutbildning, förutsatt att de uppfyller övriga antagningskrav. Villkoret för att slutligen antas till officersprogrammet (platsgarantin) är genomgången aspirantutbildning med godkänt resultat. Detta skulle möjliggöra för Försvarshögskolan att, liksom andra lärosäten, rikta sig till hela den potentiella studentpopulationen vid rekrytering till officersprogrammet. Även denna åtgärd innebär förbättrade förutsättningar för en mer jämställd studentrekrytering. Försvarshögskolan gör bedömningen att denna nya väg in till officersprogrammet har stor potential att förbättra rekryteringen till utbildningen och därmed också till officersyrket. Denna väg kan sannolikt börja tillämpas för officersprogrammet med start 2020. Detta förutsätter att regeringen beslutar om en ny förordning för aspirantutbildning. För att ytterligare möta behovet av officerare kommer Försvarshögskolan under de kommande åren att stödja Försvarsmakten med avgiftsfinansierad officersutbildning för deltagare som läser delar av officersprogrammet som en uppdragsutbildning. Denna särskilda officersutbildning är en temporär åtgärd 5 SOU 2016:63

8 (21) riktad mot personer som redan har en akademisk examen om minst 180 högskolepoäng. Utredningen om framtidens officersutbildning som genomfördes under 2016 syftade till att säkerställa en välutbildad officerskår med ett akademiskt förhållningssätt till sin profession. Detta har bland annat resulterat i att ett tvåårigt högre officersprogram (HOP) på mastersnivå utvecklas i nära samverkan med Försvarsmakten. Under förutsättning att regeringen beslutar i enlighet med Universitetskanslersämbetets rekommendationer om utökat examenstillstånd för Försvarshögskolan planeras denna nya utbildning att ges från hösten 2018. Det högre officersprogrammet kommer att vara anpassat till dagens flerbefälssystem och också på ett tydligt sätt säkra progressionen från officersprogrammet. Även inom den högre officersutbildningen väntas ökande volymer jämfört med motsvarande utbildningar idag. Inom ramen för officersprogrammet beställer Försvarshögskolan årligen utbildningstjänster från Försvarsmakten för ca 55 miljoner kronor 6, vilket motsvarar en tredjedel av det tilldelade anslaget för programmet. Försvarsmakten har meddelat att en ny prismodell för extern försäljning 7 fullt ut kommer att tillämpas på Försvarshögskolans beställning från 2019. Konsekvensen för Försvarshögskolan är en kostnadsökning på cirka 6 miljoner kronor 8 för motsvarande verksamhet. Detta innebär ett sparbeting på övrig verksamhet inom officersprogrammet om inte Försvarshögskolan kompenseras för detta. Andra kostnadsökningar som redan fått genomslag avser tjänster som köps från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet som markant ökat sina kostnader per testad ansökande student. Med ökade studentvolymer riskerar kostnadsökningen att få större genomslag. Försvarshögskolan samverkar för närvarande med Försvarsmakten för att försöka hitta vägar för att minska effekterna av rekryteringsmyndighetens kostnadsökningar. Det är fortfarande oklart vilka årliga studentvolymer inom officersprogrammet som svarar mot Försvarsmaktens behov och i vilken utsträckning utvecklingsarbetet kommer att leda till ökande sökandeantal. Utöver föreslagna nivåhöjningar i Budgetpropositionen 2018 behöver anslaget fortsätta att öka i takt med ökande studentvolym på officersprogrammet och kostnadsökningar av köpta tjänster. 3 Stärkt forskningsanslag inom försvar, krishantering och säkerhet Försvarshögskolan arbetar mot att etablera ett långsiktigt och självgenererande forskningsområde Försvar, krishantering och säkerhet. Inom området studeras 6 Avser stöd från Militärhögskolan Karlberg (MHS K), genomförandet av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på Försvarsmaktens skolor och nautikutbildning via Linnéuniversitetet (LnU). 7 FM2016-26414:2, 2017-01-13 8 Jämfört med Försvarsmaktens offert för VFU 2018 (FM2015-17946:59, 2017-10-18).

9 (21) villkor och faktorer som påverkar möjligheterna att förebygga och hantera kriser, konflikter och krig samt att etablera säkerhet. Området inbegriper också vidare samhälleliga och etiska aspekter på försvar, krishantering och säkerhet, liksom kritiska perspektiv på etablerade kunskapsanspråk och praxis. Examenstillståndet på forskarnivå och avancerad nivå är ett viktigt steg mot att bygga upp och stärka ett sådant forskningsområde. En viktig del är att skapa en forskarutbildning som fullt ut kan svara mot de behov av kunskaps- och kompetensutveckling som finns inom lärosätets verksamhetsområde. Försvarshögskolans doktorandprogram bidrar även till att stärka forskningsanknytningen i officersutbildningen, och den akademiska utvecklingen av officersutbildningarnas centrala ämnen. På sikt räknar lärosätet med att fler disputerade militära lärare kommer att medverka i officersutbildningarna på alla nivåer. I försvarspropositionen 2015 framhålls säkerställandet av den samlade förmågan i totalförsvaret som ett av de två enskilt viktigaste målen under försvarsinriktningsperioden 2016-2020. I uppbyggnaden av totalförsvaret är forsknings-, övnings- och utvecklingsfrågorna väsentliga både utifrån ett militärt och civilt perspektiv. Försvarshögskolan har här en viktig roll i att stödja Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och andra aktörer i arbetet med att återuppta planeringen för höjd beredskap. Även Försvarsberedningens första rapport som lämnades till regeringen i december 2017 bekräftar betydelsen av fortsatt uppbyggnad av totalförsvaret genom forskning och utveckling och att Försvarshögskolan har en viktig roll i detta. Inför regeringens forskningsproposition 2016/17:50 lämnade Försvarshögskolan ett äskande i sitt yttrande om en förstärkning av lärosätets forskningsanslag med 20 miljoner kronor per år. Den 8 maj 2017 lämnade Försvarshögskolan ett särskilt äskande 9 för finansiering av en professur och ett forskningsprogram inom området kvinnor, fred och säkerhet om 5 miljoner kronor. Av Försvarshögskolans regleringsbrev (U 2:62) för 2018 framgår att högskolans forskningsanslag ökar med 10 miljoner kronor. Däri ingår medel för att finansiera utgifter för ovan nämnda professur och forskningsprogram inom området kvinnor, fred och säkerhet. Även om den ökade nivån på forskningsanslaget från 2018 har stor betydelse för Försvarshögskolan möjligheter att påbörja en uppbyggnad av de civila och civil-militära delarna av området försvar, krishantering och säkerhet, kvarstår behov av ytterligare finansiering för denna verksamhet. För att Försvarshögskolan ska ha långsiktiga förutsättningar att fortsätta bygga upp ett forskningsområde som drar nytta av samverkan mellan det militära och civila perspektivet, såväl i forskning som i forskarutbildning, behöver högskolan ytterligare fria forskningsmedel i enlighet med tidigare inlämnade äskanden. För att ge lärosätet långsiktiga planeringsförutsättningar och en ökad nivå av fria forskningsmedel med förutsättningar att förstärka de civila och civilmilitära delarna av forskningsområdet föreslår Försvarshögskolan att 9 Försvarshögskolans beteckning dnr Ö 268/2017

10 (21) regeringen fattar beslut om ett utökat forskningsanslag från Utbildningsdepartementet om 15 miljoner kronor. 4 Finansiering av del av Anna Lindh-biblioteket Försvarshögskolan och Utrikespolitiska Institutet driver sedan 2005 tillsammans Anna Lindh-biblioteket; högskolebiblioteket för försvar, utrikes-och säkerhetspolitik. Samarbetet regleras genom ett samarbetsavtal 10 och ett hyresavtal 11. Utrikespolitiska Institutets finansiering för del av samarbetet uppgår, med undantag för den del som utgörs av lokalhyra, årligen till 1,5 miljoner kronor. Utrikespolitiska Institutets del av lokalhyran uppgår till ca 1,2 miljoner kronor årligen. I juni 2017 inkom Utrikespolitiska Institutet med en uppsägning av gällande samarbetsavtal. Därmed avslutas Utrikespolitiska Institutets och Försvarshögskolans samarbete per den 31 juli 2018. Hyresavtalet gäller fortfarande, men en omförhandling bedöms inledas inom kort, med förväntat resultat att Försvarshögskolans hyresintäkter minskas med Utrikespolitiska Institutets del av lokalhyran för biblioteket. Försvarshögskolan har som ambition, om förutsättningar finns, att fortsätta bedriva Anna Lindh-biblioteket med samma namn, ämnesinriktning och omfattning som idag. Upphörandet av samarbetet kring biblioteket innebär dock minskade intäkter, vilket föranlett att Försvarshögskolan inlämnat ett särskilt äskande till regeringen 12. Med hänsyn till att Försvarshögskolan efter den 31 juli 2018 avser att fortsätta biblioteksverksamheten vid Anna Lindh-biblioteket på egen hand finns behov av att den finansiering från Utrikesdepartementet som tidigare kommit Utrikespolitiska Institutet till del istället ska tillfalla Försvarshögskolan. Försvarshögskolan föreslår, i linje med tidigare lämnat äskande, att regeringen beslutar om utökat anslag om 1,5 miljoner kronor årligen för fortsatt drift av Anna Lindh-biblioteket samt, förutsatt att hyresavtalet med Utrikespolitiska Institutet omförhandlas, ytterligare 1,2 miljoner kronor för lokalkostnader. 5 Förstärkt roll inom Partnerskap för fred I de inledande bestämmelserna i Försvarshögskolans förordning 13 står: Försvarshögskolan är svenskt kontaktorgan för deltagande i Konsortiet av försvarsakademier och säkerhetspolitiska institut inom ramen för Partnerskap för fred. Konsortiet som avses i förordningen är Partnership for Peace Consortium (PfPC), som är en samarbetsorganisation inom försvars- och säkerhetsområdet som syftar till att främja utbildning, institutionell uppbyggnad och stabilitet genom sitt internationella nätverk av experter inom området. De senaste åren har Sveriges deltagande, genom Försvarshögskolan, i PfPC utökats. Under 2014-2018 har Försvarshögskolan haft ett tidsbegränsat 10 Försvarshögskolans beteckning dnr Ö 1000/2010:1 11 Försvarshögskolans beteckning dnr Ö 362/2013 12 Försvarshögskolans beteckning dnr Ö 546/2017, 2017-11-28 13 Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan, kap 1 4

11 (21) medlemskap i konsortiets rådgivande styrgrupp, Senior Advisory Council. Gruppen består av medlemmar från de länder som aktivt bidrar till finansieringen av PfPC eller dess verksamhet, bland annat USA, Tyskland, Schweiz, Österrike och NATO International Staff. Under 2017 var Försvarshögskolan värd för höstens möte med den rådgivande styrgruppen. Från och med 2018 är Försvarshögskolan permanent medlem i gruppen. Sverige har på olika sätt medverkat i arbetsgrupper kopplat till PfPC. Försvarshögskolan har även haft en representant i den operativa styrgruppen, Consortium Steering Committee, som består av ledningen för PfPC samt chefer och ställföreträdare för konsortiets olika arbetsgrupper. Den operativa styrgruppen är motorn i det pågående arbetet och träffas oftare än den rådgivande styrgruppen. Deltagande i den operativa styrgruppen är nödvändigt för att kunna samordna och inrikta svenskt bidrag inom PfPC. Försvarshögskolan har även aktivt deltagit i samordnade insatser inom PfPC, inte minst genom samarbete med NATO och deras Defence Education Enhancement Programme. Under de senaste åren har detta samarbete gett Försvarshögskolan möjligheten att stödja länder som Georgien, Ukraina, Moldavien och Azerbajdzjan. Försvarshögskolan vill vara en aktör inom ramen för PfPC, både som deltagare i insatser i enlighet med förordningstexten och som medlem i konsortiets styrgrupper. Bland annat vill Försvarshögskolan delta i de samordningsmöten som genomförs inom Försvarsdepartementet för att inrikta svenska bidrag i internationell verksamhet. Generellt önskar Försvarshögskolan att lärosätets roll och förutsättningar för att bedriva verksamheten tydliggörs, liksom i vilken form återrapporteringen från Försvarshögskolan ska utföras inom Partnerskap för fred. Försvarshögskolan föreslår att regeringen tydliggör Försvarshögskolans roll och former för återrapportering inom Partnerskap för fred. Därutöver äskar Försvarshögskolan om att anslagsnivån inom anslag 1:7 från Försvarsdepartementet, högstpost 3 avseende Partnerskap för fred, anpassas till det tydliggjorda uppdraget. 6 Förutsättningar för Delegationen för militärhistorisk forskning Försvarshögskolan avser att fortsätta att bedriva verksamheten inom ramen för Delegationen för militärhistorisk forskning med oförändrad inriktning och med finansiering från anslag 1:7. Försvarshögskolan föreslår att regeringen beslutar om förutsättningarna för Försvarshögskolan att bedriva verksamhet inom ramen för Delegationen för militärhistorisk forskning i enlighet med hemställan inlämnad under 2012.

12 (21) 7 Ekonomiska bedömningar 7.1 Försvarshögskolans ekonomiska utveckling (tabell 1-3) Intäkter Försvarshögskolans omsättning beräknas öka med cirka 10 procent under perioden vilket motsvarar en intäktsökning med nästan 50 mnkr jämfört med utfall 2017 14. Utdrag ur tabell 1 Verksamhetens intäkter 2017 2018 2019 2020 2021 (Tkr, belopp angivna i prisnivå 2018) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag 238 331 269 181 278 043 282 882 285 882 Avgifter 265 624 265 043 270 000 270 000 265 000 Bidrag 13 517 14 604 15 000 15 500 16 000 Finansiella intäkter 221 150 150 200 250 Summa intäkter 517 693 548 978 563 193 568 582 567 132 Av senaste budgetpropositionen framgår att de beräknade anslagsnivåerna för Försvarshögskolan fram till och med 2020 kommer att öka. Anslagen från Utbildningsdepartementet avseende utbildning på grund- och avancerad nivå ökar med 5 mnkr 2018 och ytterligare 5 mnkr 2019 och framåt medan anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå ökar med 10 mnkr per år från 2018. Anslaget från Försvarsdepartementet ökar stegvis från och med 2018 där högskolans bedömning är att utökningen är inom officersprogrammet. Utfallet för avgiftsintäkter 2017 är markant högre jämfört med senaste årens utfall. Både avgifterna inom den fasta beställningen från Försvarsmakten samt tillkommande beställningar utanför den fasta beställningen ökade under 2017. För innevarande år bedöms avgiftsintäkterna att ligga på samma nivå som utfallet 2017 för att för perioden 2019-2020 öka ytterligare. Dialoger förs med Försvarsmakten angående det kommande Högre officersprogrammet (HOP) som startar höstterminen 2018. De större studerandevolymerna kommer att innebära utökade kostnader och avgiftsintäkter där bedömningen är att vi når en topp under 2019-2020 för att därefter ligga på samma nivå som utfallet 2017. Även avgiftsintäkterna utanför de fasta beställningarna är behäftade med viss osäkerhet framöver. Försvarshögskolan kommer under perioden att fortsätta arbeta och vidta åtgärder i enlighet med Försvarshögskolans forskningsstrategi för att gradvis öka bidragsintäkterna. 14 Beräknat i 2018 års prisnivå.

13 (21) Kostnader Utdrag ur tabell 1 Verksamhetens kostnader 2017 2018 2019 2020 2021 (Tkr, belopp angivna i prisnivå 2018) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Personal 310 697 331 500 338 000 340 000 340 000 Lokaler 56 994 60 766 64 000 64 000 64 000 Drift/Övrigt 138 844 144 237 157 000 159 000 160 000 Avskrivningar 5 275 6 700 8 100 8 800 9 200 Finansiella kostnader 467 500 500 750 750 Summa kostnader 512 278 543 702 567 600 572 550 573 950 Kostnadsökningarna under budgetperioden speglar den utökade verksamheten som beskrivits i detta budgetunderlag. I vilken takt högskolan kan utöka verksamheten för åren framöver beror framförallt på möjligheten att få tag på rätt personalresurser. Driftkostnaderna bedöms öka under perioden, dels på grund av utökad verksamhet och dels för att Försvarshögskolans största beställare, Försvarsmakten, beslutat att införa en ny prismodell som innebär kostnadsökningar. Även lokalkostnaderna kommer att öka eftersom Försvarshögskolan utökat lokalbeståndet och har tecknat ett nytt avtal med Akademiska hus som gäller från och med 2018 (se punkt 7.3 nedan). Försvarshögskolan har som utgångspunkt att man får behålla hela det ackumulerade myndighetskapitalet som härrör från den avgiftsfinansierade verksamheten. Högskolan har de senaste åren nyttjat myndighetskapitalet för planerade utvecklings- och omställningsåtgärder. Vid utgången av 2017 uppgår det ackumulerade myndighetskapitalet, inklusive 2017 års utfall, inom den avgiftsfinansierade verksamheten till drygt 3 mnkr över 10-procentsnivån 15. Bedömningen är att Försvarshögskolan kommer vara under den tillåtna gränsen om 10 procent under budgetperioden. Återstående överskott kommer att användas för finansiering av högskolans fortsatta utvecklingsbehov, samt för att ha möjlighet att möta den stora osäkerheten i Försvarshögskolans ekonomiska förutsättningar. 7.2 Investeringar och räntekontokredit (tabell 4) Nya lån för investeringar i anläggningstillgångar har under 2017 upptagits med 5,5 mnkr och nyanskaffningen under året uppgår till 6,8 mnkr. Investeringsbehovet för 2018 är stort och har beräknats till 17 mnkr. Det avser främst fastighetsrelaterade investeringar såsom skalskydd, larm, AV- och ITteknik samt möbler för att anpassa Försvarshögskolans nya och befintliga lokaler till högskolans behov. Andra investeringar är IT-relaterade, framförallt byte av 15 Av den avgiftsbelagda verksamheten.

14 (21) brandväggar och switchar enligt plan. För 2019-2021 beräknas investeringsvolymen till mellan 8-10 mnkr per år. Försvarshögskolan disponerar från och med 2018-01-01 en låneram på 36 mnkr i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar men föreslår att den höjs till 40 mnkr mot bakgrund av eftersläpande investeringsbehov. Upplåningen uppgick per 2017-12-31 till 23,1 mnkr men satsningar som görs med att anpassa och förbättra utbildningsmiljöerna för att möta ökade utbildningsvolymer kommer innebära en ökad upplåning framöver. Behållningen på räntekontot uppgick per 2017-12-31 till 72,0 mnkr. Saldot på räntekontot består framför allt av balanserad kapitalförändring, oförbrukade bidrags- och anslagsmedel. Försvarshögskolan föreslår att räntekontokrediten framöver uppgår till 20 mnkr och motivet för detta är högskolans höga andel avgiftsfinansierad verksamhet där ersättningen i huvudsak erhålls i efterhand. 7.3 Lokalförsörjning (tabell 5) Försvarshögskolan hyr, från och med 2018, en sammanlagd yta om 21 616 m 2 fördelat mellan fastigheter belägna i Stockholm (20 218 kvm) och Karlstad (1 398 kvm). Under december 2017 tecknades ett nytt hyresavtal med Akademiska hus om 2 333 kvm. Den nya förhyrningen kommer främst att användas till kontor då en del av det äldre beståndet konverteras till undervisningslokaler för att möta det ökade antalet studenter och studerande. Av den totala ytan uthyrs 2017-12-31 4 265 m 2 till andrahandshyresgäster. Utöver ovan nämnda lokaler genomförs utbildning i Försvarsmaktens lokaler (Militärhögskolan Karlberg). Nyttjandeförhållandet för lokalerna på Karlberg regleras genom ett verksamhetsavtal mellan Försvarshögskolan och Försvarsmakten inom ramen för genomförandet av officersprogrammet. Försvarshögskolan bedömer att vi i stort sett har ändamålsenliga lokaler men planeringen för 2019-2021 visar på ett fortsatt behov av att framförallt vidta eftersläpande underhålls- och förbättringsåtgärder för att möta det ökade studerandeantalet med rätt antal undervisningslokaler, i rätt storlek, med rätt utrustning och möbler. En osäkerhet kring lokalförsörjningsplaneringen och behov av en eventuell ytterligare expansion råder då framtida utbildningsvolymer, med hänsyn till utbildningsupplägg och dimensionering av utbildningarna, ännu inte är fastställda. 7.4 Avgiftsbelagd verksamhet (tabell 6) Huvuddelen av Försvarshögskolans avgiftsbelagda verksamhet består av uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Utöver uppdragsverksamheten har Försvarshögskolan avgiftsintäkter i form av bland annat hyresintäkter och intäkter från visst stöd till andrahandshyresgäster samt från försäljning av böcker och publikationer m.m. Den avgiftsbelagda verksamheten låg på en märkbart högre nivå 2017 jämfört med de senaste årens utfall. Bedömningen är att den avgiftsbelagda verksamheten

15 (21) kommer öka ytterligare för 2019-2020 för att därefter ligga på samma nivå som senaste årets utfall men bedömningen är behäftad med osäkerhet.

16 (21) 8 Tabeller Tabell 1: Total budget Total budget 2017 2018 2019 2020 2021 (Tkr, belopp angivna i prisnivå 2018) (År -1) (År 0) (År 1) (År 2) (År 3) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter Anslag 2:61 1 24 553 30 076 34 999 34 998 34 998 Anslag 2:62 2 10 580 20 776 20 776 20 775 20 775 Anslag 1:7 3 203 198 218 329 222 268 227 109 230 109 Avgifter 265 624 265 043 270 000 270 000 265 000 Bidrag 13 517 14 604 15 000 15 500 16 000 Finansiella intäkter 221 150 150 200 250 Summa intäkter 517 693 548 978 563 193 568 582 567 132 Verksamhetens kostnader Personal 310 697 331 500 338 000 340 000 340 000 Lokaler 56 994 60 766 64 000 64 000 64 000 Drift/Övrigt 138 844 144 237 157 000 159 000 160 000 Avskrivningar 5 275 6 700 8 100 8 800 9 200 Finansiella kostnader 467 500 500 750 750 Summa kostnader 512 278 543 702 567 600 572 550 573 950 Verksamhetsutfall 5 415 5 276-4 407-3 968-6 818 Transfereringar 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 5 415 5 276-4 407-3 968-6 818 Utgående myndighetskapital 46 784 52 060 47 653 43 685 36 867 (inkl. årets kapitalförändring) Utgående oförbrukade bidrag 10 298 10 000 9 000 8 000 7 000 1 Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3 2 Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3 3 Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3 Större förändringar mellan åren vad gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras.

17 (21) Tabell 2: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Tkr, belopp angivna i prisnivå 2018) Verksamhetens intäkter Anslag 2:61 2017 2018 2019 2020 2021 (År -1) (År 0) (År 1) (År 2) (År 3) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat - Takbelopp 4 24 553 30 076 34 999 34 998 34 998 - Beräknad avräkning (A) 5 24 553 30 076 34 999 34 998 34 998 - Särskilda åtaganden (B) Anslag 2:61 (C) (=A+B) 24 553 30 076 34 999 34 998 34 998 Anslag 1:7 - Takbelopp 6 160 420 165 340 169 279 174 120 177 120 - Beräknad avräkning (D) 7 151 657 165 340 169 279 174 120 177 120 - Särskilda åtaganden (E) Anslag 1:7 (F) (=D+E) 151 657 165 340 169 279 174 120 177 120 Anslag (C+F) 176 210 195 416 204 278 209 118 212 118 Avgifter 221 504 220 000 224 000 224 000 220 000 Bidrag 254 0 0 0 0 Finansiella intäkter 170 115 115 155 195 Summa intäkter 8 398 138 415 531 428 393 433 273 432 313 Verksamhetens kostnader Personal 223 987 235 500 240 000 241 500 241 500 Lokaler 44 953 48 000 50 500 50 500 50 500 Drift/Övrigt 121 342 124 000 133 500 137 000 138 000 Avskrivningar 4 170 5 300 6 400 7 000 7 300 Finansiella kostnader 369 395 395 590 590 Summa kostnader 394 821 413 195 430 795 436 590 437 890 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 3 317 2 336-2 402-3 317-5 577 4 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå 5 Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 6 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå. Takbeloppet räknas som totalt ramanslag minus högstposterna 1 och 2 som avser forskning. 7 Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 8 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter.

18 (21) Tabell 3: Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå (Tkr, belopp angivna i prisnivå 2018) Verksamhetens intäkter 2017 2018 2019 2020 2021 (År -1) (År 0) (År 1) (År 2) (År 3) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag 2:62 9 10 580 20 776 20 776 20 775 20 775 Anslag 1:7 10 51 541 52 989 52 989 52 989 52 989 Avgifter 44 120 45 043 46 000 46 000 45 000 Bidrag 13 263 14 604 15 000 15 500 16 000 Finansiella intäkter 51 35 35 45 55 Summa intäkter 119 555 133 447 134 800 135 309 134 819 Verksamhetens kostnader Personal 86 711 96 000 98 000 98 500 98 500 Lokaler 12 041 12 766 13 500 13 500 13 500 Drift/Övrigt 17 502 20 237 23 500 22 000 22 000 Avskrivningar 1 105 1 400 1 700 1 800 1 900 Finansiella kostnader 98 105 105 160 160 Summa kostnader 117 457 130 507 136 805 135 960 136 060 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 2 098 2 940-2 005-651 -1 241 9 Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå. 10 Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå.

19 (21) Tabell 4: Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Investeringar i anläggningstillgångar 11 2017 2018 2019 2020 2021 (År -1) (År 0) (År 1) (År 2) (År 3) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret 22,8 23,1 33,4 35,3 34,5 Beräknad nyupplåning 5,5 17,0 10,0 8,0 8,0 - varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 0,9 0,0 0,5 0,5 0,5 Beräknad amortering 5,3 6,7 8,1 8,8 9,2 UB lån i Riksgäldskontoret 23,1 33,4 35,3 34,5 33,3 Maximalt utnyttjande av låneramen under året 23,1 36,0 39,3 38,9 37,9 Föreslagen låneram 30,0 36,0 40,0 40,0 40,0 Beräknad ränteutgift -0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 Ränteantaganden för nyupplåning (%) -0,5% 0,2% 0,3% 0,5% 0,5% Summa räntor och amorteringar 5,1 6,8 8,2 9,0 9,4 Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Föreslagen räntekontokredit 0,0 0,0 20,0 20,0 20,0 11 Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

20 (21) Tabell 5: Lokalförsörjning Redovisning av lokaler 2017 2018 2019 2020 2021 (Mnkr, en decimal- belopp angivna i prisnivå 2018) Area, kvm LOA (exkl. student- och gästforskarbostäder) (År -1) (År 0) (År 1) (År 2) (År 3) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat - föregående års utgång 19 283 19 283 21 616 21 616 21 616 - ökning under året 2 333 - minskning under året - vid årets utgång (A) 19 283 21 616 21 616 21 616 21 616 Förbättringsutgift på annans fastighet 12 5,3 5,8 5,5 5,1 4,7 - nyinvesteringar 1,0 1,3 0,5 0,5 0,5 - avskrivningar 0,7 0,8 0,8 0,9 0,9 Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder) (B) 13 50,3 55,5 56,4 56,4 56,4 Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) 14 2 611 2 567 2 608 2 608 2 608 Sammanställning av lokalkostnader (exkl. student- och gästforskarbostäder) 15 ( C) Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) 16 45,4 52,7 54,9 54,9 55,0 2 353 2 438 2 539 2 542 2 544 Lärosätets totala kostnader (D) 512,3 543,7 567,6 572,6 574,0 Totalt externa hyresintäkter 14,1 11,3 12,4 12,4 12,4 Justerade totala kostnader (D2) 498,1 532,4 555,2 560,1 561,5 Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 17 Lokalkostnadens andel av justerade totala kostnader 18 8,9% 9,7% 9,7% 9,6% 9,6% 9,1% 9,9% 9,9% 9,8% 9,8% 12 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 13 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 14 Beräknas som B/A 15 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högskolor i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna. 16 Beräknas som C/A 17 Beräknas som C/D 18 Beräknas som C/D2

21 (21) Tabell 6: Avgifter Uppdragsverksamhet (Tkr, belopp angivna i prisnivå 2018) Intäkter Kostnader Resultat 2017 (År -1) Utfall 247 820 244 897 2 923 varav tjänsteexport 248 248 0 2018 (År 0) Prognos 248 000 245 500 2 500 varav tjänsteexport 450 450 0 2019 (År 1) Prognos 253 000 256 000-3 000 varav tjänsteexport 450 450 0 Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel 19 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat 2017 (År -1) Utfall 0 0 0 0 2018 (År 0) Prognos 0 0 0 0 2019 (År 1) Beräknat 0 0 0 0 19 Intäkter som inte får disponeras Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas.