Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde april och augusti 2011

Relevanta dokument
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2010

Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2009.

Undersökning av plankton i Ryssbysjön, 2008.

Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2013

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

Undersökning av plankton i Ryssbysjön, 2009

Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2017

Cyanobakterien Microcystis flos-aquae är vanlig i Vombsjön. Foto: Gertrud Cronberg

Växt- och djurplankton i skånska sjöar

Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2016

Växt- och djurplankton i Ivösjön, Levrasjön och Oppmannasjön 2009.

BILAGA 1. Fysikaliska och kemiska parametrar

Växtplankton Stockholms miljöförvaltning 2013

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

E = eutrofa organismer, dvs. de som framför allt förekommer vid näringsrika förhållanden,

Plankton i Lilla Nätaren i augusti 2008

Växtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön

Växtplankton i 19 sjöar i Emåns vattensystem 2008

BILAGA 8. Växtplanktonundersökningar

Planktiska alger i Landsjön 2005

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 7 BILAGA 7

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002

BILAGA 8. Växtplankton

Vänervikar, växtplankton och vattenkemi 2009

Undersökning av plankton i 13 sjöar i Stockholms län 2014

Undersökning av växt- och djurplankton i 20 sjöar 2016

Limnologisk undersökning av Finjasjön 2007 Förändring av fosfor i Finjasjön

Växtplankton i fem sjöar i Västra Götalands län 2012

EMÅNS VATTENFÖRBUND. Planktiska alger i Emåns vattensystem En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 2001

MOTALA STRÖM 2003 ALcontrol Bilaga 7 BILAGA 7. Allmänt om växtplankton, bedömningsgrunder, fältprotokoll, artlistor och sammanställning av resultat

Plankton i dammar och sjöar

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2004

Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år 2007

EMÅFÖRBUNDET. Växtplankton i Emåns vattensystem 2017

EMÅFÖRBUNDET. Växtplankton i Emåns vattensystem 2016

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Växtplankton i fyra sjöar i Örebro län 2018

Växtplankton i 24 sjöar i Västmanlands och Södermanlands län 2012

BILAGA 7. Växtplankton sjöar år 2014

Växtplankton i Emåns vattensystem 2012

Vallentunasjön vattenkemi, plankton och vattenväxter

Växtplankton i Bottenhavet 2012

Växtplankton i 33 sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas län 2011

Växtplankton i Södermanlands län 2017 Undersökning av växtplankton i 37 sjöar

Rapport. Innehållsförteckning

Planktonutvecklingen i Långsjön

BILAGA 7. Växtplankton sjöar år 2016

Innehållsförteckning. Bilagor

BILAGA 8. Växtplankton kust år 2014

Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år 2010

Miljöövervakning i Mälaren 2002

1 Ekologgruppen i Landskrona AB

Bedömning av djurplanktonsamhället i Bolmen

Kompletteringar till Mjörn 2000 en limnologisk studie

Bolmens recipientkontrollprogram

Rönne å vattenkontroll 2011

Plankton i Tyresö-Flaten och Albysjön

Överdosering av kalk;

Om inget annat anges är skyddskontoret varje mätsträcka 10µm i Jönköpings kommun Rolf Rrlandsson och Elisabeth Thysell Jönköping

Växtplankton Mälarsnitt och småsjöar 2015 Arbetsrapport till Eurofins Environment Sweden AB

Limnologisk undersökning av Bosarpasjön 2012

Utökad pelagial provtagning i fem påverkade kustvattenförekomster. Västerbottens län År Rapport

Växtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning;

Växtplanktonet Ceratium spp, Norrviken juli 2015.

Innehållsförteckning. Bilagor

Rönne å vattenkontroll 2010

Kvävets betydelse för cyanobakterier och andra vertikalmigrerande alger

Tumbaåns sjösystem 2015

RAPPORT. ISSN Nr 2004:5 ZOOPLANKTON I 23 SJÖAR I SÖDERMANLANDS LÄN

Rönne å vattenkontroll 2009

Mälaren(2015( Nationell(miljöövervakning( !!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! 1!

DALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro

Undersökning av växtplankton i 57 sjöar 2013

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Tidans Vattenförbund. Tidan 2011

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Miljöövervakning i Mälaren 2000

Vattenkemi, plankton och bottenfauna i Lilla Issjön samt kiselalger i Issjöbäcken 2009

DELRAPPORT 2 FÖRÄNDRINGAR HOS FYTO- OCH ZOOPLANKTON SAMT HOS BOTTENFAUNA OCH FISK

1 Ekologgruppen i Landskrona AB

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus hög god måttlig otillfredställande dålig. Filamentösa cyanobakterier

VIRTUE. Projektarbete. En jämförelse med virtue-metoden mellan sjöarna Bottensjön, Vättern, Örlen och i havet på västkusten

1 Ekologgruppen i Landskrona AB

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Till Handbok 2007:4

Årsskrift Rapport nr 116 från Vätternvårdsförbundet

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Bilaga Bakgrund och uppdrag Göran Lithner, Einar Hörnström ITM

Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2002

Klassificering av ekologisk status vid station K338 i Söderhamnsfjärden

Skräbeån En kortversion av årsrapporten 2002 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté

VÄXTPLANKTON I SJÖAR

- Mölndalsåns stora källsjö

Utveckling av fångstmetoder och vård av. fisksamhället i Bosarpasjön

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus dålig otillfredsställande måttlig god hög. Kvävefix.

Årsskrift 2010 Rapport nr 107 från Vätternvårdsförbundet

Orsaker till algblomning i Avan

SKRÄBEÅN Skräbeåns Vattenvårdskommitté

Årsskrift Rapport nr 112 från Vätternvårdsförbundet

Transkript:

Rönne å - vattenkontroll 2011 Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde april och augusti 2011 Kiselalgen Acanthoceras zachariasii från Rössjön, augusti 2011. (Foto G. Cronberg) April 2011 Gertrud Cronberg Limnologi Biologiska Institutionen Ekologihuset 223 62 Lund Susanne Gustafsson Vattenvård och Miljökonsult Östratornsvägen 11 224 68 Lund 1

mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 RESULTAT Nedan anges biomassa, antal arter, dominerande arter/släkten för växt- och djurplankton för varje sjö. Ett sammanfattande blad med tidsserier över augustiproverna i varje sjö finns i slutet av rapporten. Artlistor med frekvens för växt- och djurplankton återfinns i Bilaga 1 och sammanfattande tabeller över sjöarnas augusti-värden och dominerande plankton i Bilaga 2. SAMMANFATTNING 2011 Den totala biomassan i april var låg i alla sjöarna. Östra Sorrödssjön hade det högsta värdet på 1,20 mg/l (Tab. 1 och 2). I augusti hade Hjälmsjön högst biomassa, 3,27 mg/l, vilket klassas som måttligt högt medan resten av sjöarnas biomassa bedöms som liten (Fig. 1). Total biom assa 2 0 1 1 4 3 2 1 0 April Augusti April Augusti April Augusti April Augusti Ö Sorrödssjön Hjälmsjön Västersjön Rössjön Figur 1. Den totala biomassan i april och augusti 2011 i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 18-62 arter/grupper (Tab. 1 och 2). Lägsta antalet arter påträffades i april i Hjälmsjön medan det största antalet arter registrerades i augusti i Östra Sorrödssjön (Tab. 1). Indifferenta arter dominerade i samtliga sjöarna både i våroch sommarproven (Fig. 2). I augusti månad var eutrofa och indifferenta arter mer frekventa än oligotrofa. De alggrupper som förekom med flest arter i april var framförallt guldalger och kiselalger medan antalet arter av grönalger och cyanobakterier ökar i augusti. Bild 1. Kiselalger tillhörande Aulacoseira förekommer allmänt i sjöarna. (Foto: Gertrud Cronberg) 2

Rönne å - vattenkontroll 2011 Tabell 1. Växtplanktonsamhällets fördelning på systematiska grupper och antalet arter och biomassa fördelat på varje grupp i Östra Sorrödssjön och Hjälmsjön 2011 Sjö Östra Sorrödssjön Hjälmsjön Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l April Aug April Aug April Aug April Aug Cyanobakterier 1 6 0,262 2 5 0,132 Guldalger 2 10 2 2 Kiselalger 10 14 1,182 0,458 6 7 0,079 Gulgröna alger 1 1 Häftalger 1 1 1 Gonyostomum 2 2 2,977 Grönalger 1 14 2 6 Pansarflagellater 1 4 1 2 Rekylalger 1 2 0,022 0,630 2 2 0,156 0,044 Ögonalger 4 8 2 0,035 Färglösa flagellater 1 1 1 Monader 0,004 Summa 20 62 1,20 1,35 18 31 0,16 3,27 Tabell 2. Växtplanktonsamhällets fördelning på systematiska grupper och antalet arter och biomassa fördelat på varje grupp i Västersjön och Rössjön 2011. Sjö Västersjön Rössjön Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l April Aug April Aug April Aug April Aug Cyanobakterier 6 5 2 9 0,012 0,100 Guldalger 13 7 0,397 0,014 5 8 0,214 0,198 Kiselalger 13 15 0,301 0,207 8 11 0,013 0,262 Gulgröna alger 1 1 1 0,031 Häftalger 1 1 1 Gonyostomum 1 1 1 Grönalger 16 17 4 6 Pansarflagellater 5 4 3 Rekylalger 2 2 0,087 0,108 2 2 0,109 0,087 Ögonalger 2 2 0,004 4 Färglösa flagellater 1 1 1 Monader 0,025 0,058 Summa 61 56 0,81 0,35 25 43 0,32 0,71 3

ind/ l Rönne å - vattenkontroll 2011 2011 100% 80% 60% 40% 20% 0% April Aug April Aug April Aug April Aug Ö Sorrödssjön Hjälmsjön Västersjön Rössjön Oligotrof Indifferent Eutrof Figur 2. Växtplanktonarter fördelade på ekologiska grupper i april och augusti i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. DJURPLANKTON Hjuldjuren dominerade djurplanktonsamhällena i de flesta sjöar både i april och augusti (Fig. 3). Djurplanktonsamhällena i april innehöll få individer med undantag av Rössjön. Hinnkräftorna (Cladocerer) förekom med relativt få individer i alla sjöarna, speciellt i april-proverna. Det var bara i augusti i Östra Sorrödssjön som hinnkräftorna förekom i någon större mängd. 900 Dj urplankton 2 0 1 1 Rotatorier Cladocerer Copepdoder Nauplius 600 300 0 April Aug April Aug April Aug April Aug Figur 3. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i april och augusti 2011 i Östra Sorrödsjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. ÖSTRA SORRÖDSSJÖN (19) April 2011 Ö Sorrödssjön Hjälmsjön Västersjön Rössjön Växtplankton Djurplankton: Biomassa, mg/l 1,20 Djurplankton, individer/l 147 Biomassa kiselalger, mg/l 1,18 Antal arter: 17 Klorofyll a, mg/m 3 9,7 Antal arter 20 4

mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 Procent av biomassan 2011 % individer/liter 1) Aulacoseira spp 89 1) Keratella cochlearis 68 2) Synedra sp 6 2) Synchaeta sp 14 3) Fragilaria crotonensis 2 3) Kellicottia bostoniensis 12 Den totala biomassan i april i Östra Sorrödssjön var 1,20 mg/l och dominerades av kiselalger tillhörande släktena Aulacoseira och Synedra samt rekylalg-släktet Cryptomonas. Årets värde avviker inte från resten av 2000-talets värden (Fig. 4) och från år 2000 kan biomassan klassas som liten. Vårblommande kiselalger förekommer i större eller mindre mängder varje år i Östra Sorrödssjön, så även i 2011 (Fig. 4). Biomassa av vår-blommande kiselalger i april var 1,23 mg/l, vilket bedöms som måttligt stor biomassa. Biomassa april 8 6 4 2 0 = Övriga alger = Kiselalger Figur 4. Biomassan i april i Östra Sorrödssjön mellan 1997 och 2011. Värde saknas för år 2009. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Växtplanktonsamhället som helhet dominerades av indifferenta arter och var artfattigt med endast 20 arter registrerade. Djurplanktonsamhället var individfattigt men relativt många arter förekom. Hjuldjuren Synchaeta och Keratella cochlearis dominerade djurplanktonsamhället medan hopp- och hinnkräftor var få. Augusti Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 1,35 Djurplankton, individer/l 842 Biomassa Gonyostomum mg/l 0,0 Antal arter: 21 Klorofyll a, mg/m 3 7,6 Antal arter 62 Procent av biomassan 2011 % individer/liter 1) Cryptomonas spp 40 1) Synchaeta sp 312 2) Aulacoseira spp 26 2) Keratella cochlearis 136 3) Woronichinia naegeliana 19 3) Polyarthra dolicoptera 90 I augusti 2011 dominerades biomassan i Östra Sorrödssjön av rekylalger tillhörande släktet Cryptomonas, kiselalger av släktet Aulacoseira och cyanobakterien Woronichinia naegeliana. Växtplanktons biomassa klassas som måttligt stor. Antalet arter var måttligt högt, 56 st, och 5

mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 kiselalger och grönalger var representerade med flest arter. Indifferenta och eutrofa arter övervägde i artlistan. Även djurplanktonsamhället dominerades av indifferenta och eutrofa arter och vanligaste förekommande var hjuldjuren Syncheata och Keratella cochlearis. I augusti förekom relativt många hinkräftor. Biomassan av alger var något högre i augusti än i april, antalet arter var dock betydligt fler i augusti. Indifferenta och eutrofa arter dominerade både i april och augusti. Mängden djurplankton var högst i augusti. Djurplanktonsamhället dominerades både april och augusti av hjuldjur men medan hinnkräftorna var få i april var de relativt många i augusti. HJÄLMSJÖN (37) April 2011 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 0,16 Djurplankton, individer/l 45 Biomassa kiselalger, mg/l 0,0 Antal arter: 11 Klorofyll a, mg/m 3 5,3 Antal arter: 18 Procent av biomassan % individer/liter 1) Rhodomonas sp 67 1) Nauplier 20 2) Cryptomonas spp 31 2) Cyclopoida hoppkräftor 7 3) Monader 3 3) Asplanchna priodonta 4 I april dominerades växtplankton i Hjälmsjön av cryptomonader och biomassan var mycket liten. Biomassan i april har varit liten, likaså mängden vår-blommande kiselalger, sedan växtplanktonanalyserna i Hjälmsjön startade 1997 (Fig. 5). Biomassa april 2 1,5 1 = Övriga alger = Kiselalger 0,5 0 Figur 5. Biomassan i april i Hjälmsjön mellan 1997 och 2011. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Antalet registrerade växtplanktonarter i april 2011 var lågt och även djurplanktonsamhället var art- och individfattigt. Vanligast förekommande var nauplier och hoppkräftor. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället i april. 6

Rönne å - vattenkontroll 2011 Augusti 2011 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 3,27 Djurplankton, individer/l 398 Klorofyll a, mg/m 3 16 Antal arter 21 Biomassa Gonyostomum mg/l 2,98 Antal arter 31 Procent av biomassan % individer/liter 1) Gonyostomum semen 91 1) Keratella hispida 111 2) Anabaena sp 2 2) Keratella cochlearis 83 3) Fragilaria crotonensis 2 3) Conochilus hippocrepis 75 I augusti dominerades biomassan av Gubbslem, Gonyostomum semen. Dessutom förekom den trådformiga blågröna algen Anabaena i små mängder. Växtplanktonsamhället var artfattigt med måttligt stor biomassa, 3,27 mg/l. Grönalger, kiselalger och blågröna alger var representerade med flest arter och de indifferenta och eutrofa arterna övervägde. Djurplanktonsamhället i augusti var individrikt och dominerades av hjuldjurssläktet Keratella och Conochilus hippocrepis. Liksom i växtplanktonsamhället var indifferenta och eutrofa arter vanligast förekommande. Biomassan av alger var betydligt högre i augusti än i april. Växtplanktonsamhället var art-fattigt både i april och augusti. Indifferenta och eutrofa arter dominerade både i vår- och sommarprover. Mängden djurplankton var högst i augusti. Djurplanktonsamhället dominerades av hjuldjur både i april och augusti. VÄSTERSJÖN (50) April 2011 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 0,81 Djurplankton, individer/l 52 Biomassa kiselalger mg/l 0,30 Antal arter 10 Klorofyll a, mg/m 3 5,7 Antal arter 61 Procent av biomassan 2011 % individer/liter 1) Dinobryon spp 41 1) Cyclopoida hoppkräftor 14 2) Aulacoseira alpigena 30 2) Nauplier 13 3) Mallomonas sp 7 3) Synchaeta sp 7 Den totala biomassan i Västersjön dominerades i april av guldalgerna Dinobryon och Mallomonas tillsammans med kiselalgen Aulacoseira alpigena. Biomassan var liten medan artantalet var stort. Sedan växtplanktonanalyserna inleddes 1997 har biomassan aldrig överstigit 1,0 mg/l (Fig. 6), vilket bedöms som liten biomassa. Vårblommande kiselalger har inte förekommit i några större mängder sedan växtplanktonanalyserna inleddes år 1997 och 2011 års värde för vårblommande kiselalger klassas som litet. 7

mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 Biomassa april 2 1,5 1 = Övriga alger = Kiselalger 0,5 0 Figur 6. Biomassan i april i Västersjön mellan 1997 och 2011. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå). I växtplanktonsamhället var grönalger, kiselalger och blågröna alger representerade med flest arter och de indifferenta arterna övervägde. Djurplanktonsamhället var både art- och individfattigt i april. I aprilprovet dominerade cyclopoida hoppkräftor, nauplier samt hjuldjuret Keratella cochlearis. Bild 2. Växtplankton från Västersjön, april 2011. Kiselalgen Asterionella formosa och guldalgen Dinobryon divergens. (Foto: Gertrud Cronberg). Augusti 2011 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 0,35 Djurplankton, individer/l 330 Biomassa Gonyostomum mg/l 0,0 Antal arter: 16 Klorofyll a, mg/m 3 12 Antal arter: 56 8

Rönne å - vattenkontroll 2011 Procent av biomassan % individer/liter 1) Aulacoseira granulata 30 1) Keratella cochlearis 126 2) Aulacoseria alpigena 22 2) Nauplier 78 3) Cryptomonas spp 17 3) Cyclopoida hoppkräftor 30 I augusti dominerades växtplanktonbiomassan av kiselalgsläktet Aulacoseira samt rekylalgen Cryptomonas. Växtplanktons biomassa var liten, 0,35 mg/l. Antalet arter var stort och kiselalgerna tillsammans med grönalgerna var representerade med flest arter. I augustiprovet var de indifferenta och eutrofa arterna vanligast. Djurplanktonsamhället dominerades av hjuldjuret Keratella cochearis och nauplier. De indifferenta arterna övervägde. Biomassan av alger var något lägre i augusti än i april, antalet arter var också något högre i april. Indifferenta och eutrofa arter dominerade både i april och augusti. Det förekom fler individer av djurplankton i augusti än i april. Cyclopoida hoppkräftor var vanliga både i april och augusti. RÖSSJÖN (51) April 2011 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 0,32 Djurplankton, individer/l 308 Biomassa kiselalger mg/l 0,01 Antal arter: 11 Klorofyll a, mg/m 3 5,9 Antal arter: 25 Procent av biomassan % individer/liter 1) Synura spp 34 1) Keratella cochlearis 107 2) Cryptomonas sp 28 2) Kellicottia longispina 81 3) Monader 18 3) Nauplier 78 Den totala biomassan i april dominerades av guldalgen Synura och rekylalgen Cryptomonas dessutom förekom små mängder av okända monader. Biomassan var mycket liten. Både den totala biomassan och biomassan av vårblommande kiselalger har varit liten sedan växtplanktonanalyserna startade 1997 (Fig. 7). 9

mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 Biomassa april 2 1,5 1 = Övriga alger = Kiselalger 0,5 0 Figur 7. Biomassan i april i Rössjön mellan 1997 och 2011. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå). Antalet registrerade växtplanktonarter var lågt i april och kiselalgerna förekom med flest arter. Djurplanktonsamhället var artfattigt men med relativt många individer. Hjuldjuren Keratella cochlearis och Kellicottia longispina dominerade tillsammans med nauplier i april. Bild 3. Guldalgen Synura var vanligt förekommande i Rössjön i april 2011. (Foto: Gertrud Cronberg) Augusti 2011 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 0,71 Djurplankton, individer/l 598 Biomassa Gonyostomum mg/l 0,0 Antal arter: 19 Klorofyll a, mg/m 3 9,5 Antal arter: 43 10

Rönne å - vattenkontroll 2011 Procent av biomassan % individer/liter 1) Tabellaria fenestrata 28 1) Keratella cochlearis 194 2) Synura spp 26 2) Nauplier 124 3) Woronichinia naegeliana 13 3) Polyarthra dolicoptera 81 Växtplankton dominerades i augusti av kiselalgen Tabellaria fenestrata och guldalger tillhörande släktet Synura. Dessutom påträffades små mängder av den blågröna algen Woronichinia naegeliana. Biomassan var låg. Växtplanktonsamhället var måttligt artrikt och indifferenta och eutrofa arter var vanligast förekommande. Kiselalger och blågröna alger var representerade med flest arter. Djurplanktonsamhället var måttligt artrikt i augusti och dominerades av hjuldjuret Keratella cochlearis, och nauplier samt Polyarthra dolicoptera. De indifferenta arterna var flest. Biomassan var något högre i augusti än i april, likaså antalet arter. Indifferenta och eutrofa arterna dominerade både i april och augusti. Mängden djurplankton var högst i augusti och dominerades både vår och sommar av hjuldjur och nauplier. PLANKTONSAMHÄLLET I AUGUSTI FRÅN 1997 TILL 2011 Sjöarna i Rönne åns vattendragssystem har i allmänhet låga biomassor i augusti. Värden över 2,5 mg/l, vilket klassas som måttlig ekologisk status, förekommer sällan. När högre värden på biomassan förekommer beror det ofta på stor förekomst av Gubbslem Gonyostemum semen eller cyanobakterien Woronichinia naegeliana (Bil. 2). Antalet arter har varierat mellan 23-62 och de indifferenta arterna har dominerat tillsammans med de eutrofa. Oligotrofa arterna har påträffats men i lågt antal. Sjöar dominerade av Gubbslem är i allmänhet artfattigare än sjöar med dominans av kiselalger, rekylalger och cyanobakterier. Bild 4. Gubbslem Gonyostomum semen från Hjälmsjön augusti 2011. (Foto: Gertrud Cronberg 11

mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 19 Östra Sorrödssjön Datum 2011-08-10 Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat 622130/134385 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 1,35 mg/l 0,30 God Medelvärde aug senaste 3 åren 1,50 mg/l 0,32 God 5 4 3 2 Måttlig God 1 0 Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har under hela perioden indikerat god ekologisk status, så även 2011 års värde. Biomassan varierar en del mellan åren, vilket säkert kan hänföras till den naturliga variationen och några större förändringar har inte skett under perioden. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 19,4 % 0,87 God Medelvärde aug senaste 3 åren 11,1 % 0,96 Hög 80% 60% 40% 20% 0% God Hög Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Under större delen av perioden har cyanobakterier förekommit i mycket liten mängd och inte ingått i biomassaberäkningarna (d v s värdet är 0). 2011 utgör dock cyanobakterierna drygt 20 % av den totala biomassan och tillsammans med 2009 års värde bryts trenden av hög status. Nästa års växtplanktonanalyser får visa om trenden håller i sig. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Östra Sorrödssjön är till den övervägande delen indifferenta arter, d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Sporadisk förekommer både oligotrofa arter som föredrar näringsfattiga förhållanden och eutrofa arter som föredrar näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2011 års biomassaberäkningar utgör 80 % indifferenta arter och 20 % eutrofa arter. Bedömning: Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Östra Sorrödssjön som god. 12

mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 37 Hjälmsjön Datum 2011-08-10 Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat 624170/134535 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 3,88 mg/l 0,10 Måttlig Medelvärde aug senaste 3 åren 2,19 mg/l 0,18 God 5 4 3 2 Måttlig God 1 0 Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Klassningen pendlar mellan måttlig och god status men flertalet år bedöms statusen som god. 2011 års värde är högre än de föregående sex åren men i samma storleksordning som värdena för 2001, 2003 och 2004. Åren med högre värden är biomassan ofta dominerad av Gonyostomum semen, vilket inte behöver indikera näringsrika förhållanden (Naturvårdsverket 2007). Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 21,1 % 0,85 God Medelvärde aug senaste 3 åren 41,7 % 0,63 Måttlig 100% 80% 60% 40% 20% God Måttlig God 0% Hög Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Andelen cyanobakterier varierar mycket under perioden, från 0 % till 90 %, men någon egentlig trend går inte att se. 2011 års värde tillhör de lägre under perioden och indikerar god status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Hjälmsjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2011 års biomassaberäkningar utgörs 70 % av indifferenta arter och 30 % av eutrofa arter. Gonyostomum semen ingår ofta i biomassa-beräkningarna för Hjälmsjön men behöver enligt Naturvårdsverket 2007 inte indikera eutrofa förhållanden. Bedömning: Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Hjälmsjön som god. 13

mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 50 Västersjön Datum 2011-08-10 Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat 624740/132930 Biomassa augusti Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 0,35 mg/l 0,10 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 1,13 mg/l 0,18 God 5 4 3 2 Måttlig God 1 0 Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har under hela perioden indikerat god ekologisk status med undantag av 2004 års värde. 2011 års värde är det lägsta värde som uppmäts under perioden. Variationen i biomassa under perioden kan troligtvis hänföras till den naturliga variationen. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 0 % 1,00 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 18,0 % 0,85 God 80% 60% 40% 20% Måttlig God 0% Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Under större delen av perioden har andelen cyanobakterier varit mycket låg, med undantag år 2005 och 2009. Det verkar dock inte vara någon uppåtgående trend då 2010 och 2011 års värden är mycket låga. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Hjälmsjön är till största delen indifferenta d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2011 års biomassaberäkningar utgörs cirka 80 % av indifferenta arter, 10 % av eutrofa arter och 10 % av oligotrofa arter. Bedömning: Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Västersjön som god. 14

mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 51 Rössjön Datum 2011-08-10 Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat 624660/133280 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 0,71 mg/l 0,56 God Medelvärde aug senaste 3 åren 0,78 mg/l 0,52 God 5 4 3 2 Måttlig God 1 0 Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har flertalet år under perioden indikerat god ekologisk status och 2011 års värde avviker inte från resten av perioden. Toppen under 2004 och 2005 verkar ha varit tillfällig och kan troligtvis hänföras till den naturliga variationen. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 14,1 % 0,92 God Medelvärde aug senaste 3 åren 55,0 % 0,48 Måttlig 100% 80% 60% 40% 20% 0% Otillfredsställande Måttlig Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och otillfredsställande ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Från år 2004 har andelen cyaonbakterier varit hög och indikerat otillfredsställande status. 2011 utgör cyanobakterierna drygt 14 % av den totala biomassan, vilket är ett lågt värde för Rössjön. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Rössjön är indifferenta (d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden) och eutrofa, sporadiskt förekommer även oligotrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2011 års biomassaberäkningar utgörs 67 % av indifferenta arter, 25 % av eutrofa arter och 8 % av oligotrofa arter/släkten. Bedömning: Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Rössjön som god. Dock är andelen cyanobakterier hög och nästa års växtplanktonanalyser bör svara på om den uppåtgående trenden från 2004 håller i sig och om bedömningen bör ändras. 15

Rönne å - vattenkontroll 2011 Bilaga 1. Rönne å plankton Tabell 1. Växtplanktons biomassa i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, 2011. Ö. Sorrödssj. (R19) Hjälmsjön (R 37) Västersjön (R 50) Rössjön (R51) April Augusti April Augusti April Augusti April Augusti Blågröna alger Anabaena curva 0,004 A. lemmermannii 0,002 A. macrospora Anabaena sp. 0,08 0,002 Planktothrix agardhii 0,052 Woronichinia naegeliana 0,262 0,01 0,094 Guldalger Dinobryon spp. 0,335 Mallomonas sp 0,062 0,007 0,018 0,017 Synura sp. 0,007 0,108 0,181 Kiselalger Asterionella formosa 0,017 0,001 0,01 0,001 Fragillaria crotonensis 0,028 0,072 0,019 Aulacoseira alpingena 0,245 0,077 0,003 0,047 A. granulata 0,104 A. granulata var. ang 0,004 Aulacoseira spp. 1,072 0,349 0,021 Cyclotella spp 0,109 0,008 0,025 Synedra sp 0,082 Tabellaria fenstrata 0,018 0,195 T. fenestrata v aster 0,007 0,006 Häftalger Chrysochromulina parva 0,031 Grönalger Raphidophyceae Gonyostomum semen 2,977 Pansarflagellater Ceratium hirundinella 0,031 Rekylalger Cryptomons sp. 0,022 0,54 0,049 0,044 0,039 0,059 0,088 0,037 Rhodomonas sp. 0,09 0,107 0,048 0,049 0,021 0,05 Ögonalger Trachelomonas sp. 0,035 0,004 Monader 0,004 0,025 0,058 Total biomassa 1,20 1,35 0,16 3,27 0,81 0,35 0,32 0,71 16

Rönne å - vattenkontroll 2011 Bilaga 2. Rönne å plankton Tabell 1a. Biomassa, klorofyll a, antal registrerade arter/grupper och de tre vanligaste växtplanktonarterna i Östra Sorrödssjön i augusti åren 1995-2011. År Biomassa mg/l Klorofyll mg/m 3 Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 1995-31 62 Aulacoseira spp Peridinium sp Mallomonas acaroides 1996-18 40 Aulacoseira spp Peridinium sp Gonyostomum semen 1997 2,17 19 44 Dinobryon sociale Cryptomonas sp Monader 1998 2,31 9 35 Aulacoseira spp Cyclotella spp Cryptomonas sp 1999 0,47 <4,5 35 Cyclotella spp Aulacoseira spp Monader 2000 0,76 7 35 Cryptomonas sp Rhodomonas sp Monader 2001 1,58 8 25 Gonyostomum semen Cryptomonas sp Rhodomonas sp 2002 0,23 <4,5 35 Rhodomonas sp Cryptomonas sp Cyclotella sp 2003 1,40 <4,5 58 Aulacoseira spp Gonyostomum semen Uroglena sp 2004 1,62 10 41 Cryptomonas sp Aulacoseira spp Synura spp 2005 0,54 9 32 Aulacoseira spp Monader Cryptomonas sp 2006 1,43-34 Monader Closterium acutum v. Cryptomonas spp 2007 1,31 8 22 Gonyostomum semen Aulacoseira spp. Cryptomonas sp. 2008 2009 0,50 0,82 5 6 51 43 Aulacoseira spp Aulacoseira spp Monader Cryptomonas sp. Cryptomonas s. Cyclotella spp. 2010 2011 2,34 1,20 7 7,6 62 20 Cryptomonas spp Aulacoaseira spp Aulacoseira spp. Synedra sp Woronichinia naeg. Fragilaria crotonensis Tabell 1b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Östra Sorrödssjön i augusti åren 1995-2011. År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 1995 18 - Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Nauplier 1996 20 - Nauplier Daphnia cucullata Cyclopoida hoppkräftor 1997 18 713 Keratella hispida Daphnia cucullata Keratella cochlearis 1998 18 165 Polyarthra remata Daphnia sp Cyclopoida hoppkräftor 1999 16 531 Pompholyx sulcata Polyarthra major Keratella cochlearis 2000 16 251 Synchaeta sp Polyarthra vulgaris Nauplier 2001 27 2366 Trichocerca rousseleti Keratella cochlearis Synchaeta sp 2002 15 147 Nauplier Diaphanosoma brachyurum Keratella cochlearis 2003 21 463 Keratella hispida Diaphanosoma brachyurum Pompholyx sulcata 2004 20 431 Keratella cochlearis Polyarthra vulgaris Polyarthra eryptera 2005 21 299 Nauplier Daphnia cucullata Keratella cochlearis 2006 24 764 Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Daphnia cucullata 2007 18 84 Asplanchna priodonta Keratella cochlearis Nauplier 2008 2009 20 21 524 317 Pompholyx sulcata Polyarthra remata Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Kellicottia bostonensis Daphnia spp 2010 18 572 Nauplier Cyclopoida hoppkräftor Calanoida hoppkräftor 2011 21 842 Synchaeta sp Keratella cochlearis Polyarthra dolicoptera 17

Rönne å - vattenkontroll 2011 Tabell 2a. Biomassa, klorofyll a, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Hjälmsjön under augusti 1995-2011. År Biomassa Klorofyll Antal mg/l mg/m 3 arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 1995 1,2 10 46 Gonyostomum semen Ceratium hirundinella Dinobryon divergens 1996 1,4 13 46 Gonyostomum semen Ceratium hirundinella Synura sp 1997 0,67 6 58 Uroglena sp Anabaena levanderi Aulacoseira alpingena 1998 2,4 28 45 Gonyostomum semen Cryptomonas sp Mallomonas lychenensis 1999 1,85 26 31 Gonyostomum semen Anabaena macrospora Asterionella formosa 2000 1,22 9 40 Gonyostomum semen Cryptomonas sp Monader 2001 4,20 10 48 Anabaena macrospora Gonyostomum semen Cryptomonas sp 2002 0,96 <4,5 29 Gonyostomum semen Anabaena macrospora Monader 2003 3,09 5,5 49 Gonyostomum semen Anabaena macrospora Monader 2004 3,30 18 25 Gonyostomum semen Anabaena macrospora Cryptomonas sp 2005 0,92 8 48 Gonyostomum semen Cryptomonas sp Aulacoseira spp 2006 0,48 4,2 37 Monader Cryptomonas sp. Gonyostomum semen 2007 1,15 34 11 Gonyostomum semen Actinocylos octonarius Anabaena sp 2008 2009 0,99 1,11 48 7 13 53 Gonyostomum semen Aulacoseira spp Monader Gonyostomum semen Cryptomonas sp Woronichinia naegeliana 2010 2011 4,47 3,27 7 9,5 72 43 Rhodomonas sp Gonyostomum semen Woronichinia naegeliana Anabaena sp Microcystis botrys Fragilaria crotonensis Tabell 2b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Hjälmsjön i augusti åren 1995-2011. År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 1995 16 - Nauplier Conochilus hippocrepis Polyarthra vulgaris 1996 26 - Conochilus hippocrepis Nauplier Keratella cochlearis 1997 21 184 Cyclopoida hoppkräftor Asplanchna priodonta Nauplier 1998 15 199 Synchaeta sp Polyarthra vulgaris Polyarthra remata 1999 16 539 Nauplier Pompholyx sulcata Keratella cochlearis 2000 20 552 Pompholyx sulcata Keratella cochlearis Nauplier 2001 21 479 Keratella cochlearis Trichocerca rousseleti Polyarthra remata 2002 19 548 Keratella cochlearis Synchaeta sp Nauplier 2003 21 348 Asplanchna priodonta Polyarthra spp Conochilus unicornis 2004 21 300 Keratella cochlearis Trichocerca birostris Nauplier 2005 24 136 Nauplier Conochilus unicornis Trichocerca birostris 2006 18 368 Conochilus hippocrepis Nauplier Keratella cochlearis 2007 14 155 Nauplier Polyarthra vulgaris Keratella cochlearis 2008 21 276 Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräfto 2009 2010 2011 21 16 21 524 788 398 Polyarthra remata Nauplier Keratella hispida Pompholyx sulcata Keratella cochlearis Keratella cochlearis Daphnia spp Keratella cochlearis Conochilus hippocrepis 18

Rönne å - vattenkontroll 2011 Tabell 3a. Biomassa, klorofyll a, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Västersjön under augusti 1995-2011. År Biomassa Klorofyll Antal mg/l mg/m 3 arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 1995 1,5 13 37 Anabaena viguieri Gonyostomum semen Ceratium hirundinella 1996-15 37 Gonyostomum semen Woronichinia naegeliana Cryptomonas sp 1997 0,79 7 30 Chrysochromulina sp Anabaena levanderi Ceratium furcoides 1998 2,14 40 46 Gonyostomum semen Cryptomonas sp Chrysochromulina sp 1999 1,86 27 30 Gonyostomum semen Cryptomonas sp Rhodomonas sp 2000 1,16 19 54 Gonyostomum semen Cryptomonas sp Anabaena cf. fusca 2001 1,78 15 57 Gonyostomum semen Tabellaria fenestrata Monader 2002 1,63 10 30 Gonyostomum semen Monader Anabaena macrospora 2003 1,29 <4,5 71 Gonyostomum semen Monader Uroglena sp 2004 2,89 9 46 Gonyostomum semen Cryptomonas sp Monader 2005 0,80 32 42 Woronichinia naegeliana Aphanothece endophytica Gonyostomum semen 2006 1,24 57 11 Gonyostomum semen Aulacoseira spp. Monader 2007 0,89 16 44 Gonyostomum semen Cryptomonas sp Rhodomonas sp 2008 2009 1,63 2,23 60 15 17 47 Gonyostomum semen Woronichinia naegeliana Monader Tabellaria fenestrata Cryptomonas sp Gonyostomum semen 2010 2011 0,81 0,35 3 12 47 56 Rhodomonas sp Aulacoseira granulata Cryptomonas sp Aulacoseria alpigena Gonyostomum semen Cryptomonas sp Tabell 3b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Västersjön i augusti åren 1995-2011. År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 1995 20 - Keratella cochlearis Nauplier Conochilus unicornis 1996 17 - Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor Keratella cochlearis 1997 18 825 Keratella cochlearis Nauplier Cyclopoida hoppkräftor 1998 15 183 Synchaeta sp Polyarthra vulgaris Polyarthra remata 1999 19 322 Polyarthra remata Polyarthra vulgaris Keratella cochlearis 2000 17 726 Conochilus unicornis Polyarthra vulgaris Trichocerca birostris 2001 16 284 Synchaeta sp Nauplier Trichocerca birostris 2002 17 210 Nauplier Cyclopoida hoppkräftor Trichocerca birostris 2003 19 456 Conochilus hippocrepis Synchaeta sp Nauplier 2004 17 177 Ceriodaphnia quadrangula Nauplier Asplanchna priodonta 2005 13 152 Ceriodaphnia quadrangula Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor 2006 15 130 Conochilus hippocrepis Synchaeta sp. Nauplier 2007 12 161 Nauplier Polyarthra vulgaris Keratella hispida 2008 24 741 Polyarthra vulgaris Keratella cochlearis Naupler 2009 2010 2011 20 22 16 187 725 330 Keratella cochlearis Daphnia sp Keratella cochlearis Nauplier Cyclpoida copepoder Nauplier Conochilus sp Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor 19

Rönne å - vattenkontroll 2011 Tabell 4a. Biomassa, klorofyll a, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Rössjön under augusti 1995-2011. År Biomassa Klorofyll Antal mg/l mg/m 3 arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 1995-7 46 Woronichinia naegeliana Ceratium hirundinella Aphanizomenon klebahnii 1996-7 46 Woronichinia naegeliana Ceratium hirundinella Tabellaria fenestrata v. aster. 1997 0,18 <4,5 34 Monader Ceratium hirundinella Snowella litoralis 1998 1,11 16 37 Gonyostomum semen Rhodomonas sp Synura sp 1999 0,57 9 53 Gonyostomum semen Woronichinia naegeliana Cyclotella spp 2000 0,61 9 43 Woronichinia naegeliana Aphanothece endophytica Cryptomonas sp 2001 0,6 6 48 Cryptomonas sp Woronichinia naegeliana Fragilaria crotonensis 2002 1,0 6 47 Gonyostomum semen Rhodomonas sp Monader 2003 1,24 <4,5 54 Gonyostomum semen Aulacoseira spp Haematococcus pluvialis 2004 4,91 10 33 Woronichinia naegeliana Aphanocapsa endophytica Cryptomonas sp 2005 2,59 8,4 48 Woronichinia naegeliana Aphanothece endophytica Gonyostomum semen 2006 0,71 3,8 53 Monader Cryptomonas sp. Woronichinia naegeliana 2007 1,30 12 27 Woronichinia naegeliana Gonyostomum semen Microcystis botrys 2008 2009 1,78 0,82 35 8 13 43 Woronichinia naegeliana Aulacoseira sp Cryptomonas sp Cyptomonas spp Gymnodinium sp Cyclotella sp 2010 2011 0,8 0,71 8 9,5 40 43 Woronichinia naegeliana Tabellaria fenestrata Cyptomonas spp Synura spp. Synedra Woronichinia naegeliana Tabell 4b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Rössjön i augusti åren 1995-2011 År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 1995 19 - Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Diaphanosoma brachyurum 1996 9 - Polyarthra vulgaris Nauplier Calanoida hoppkräftor 1997 18 364 Conochilus sp Nauplier Diaphanosoma brachyurum 1998 14 81 Daphnia cucullata Polyarthra vulgaris Polyarthra remata 1999 16 573 Pompholyx sulcata Nauplier Polyarthra vulgaris 2000 12 69 Ceriodaphnia quadrangula Cyclopoida hoppkräftor Kellicottia longispina 2001 18 336 Nauplier Keratella cochlearis Kellicottia longispina 2002 21 152 Polyartra vulgaris Polyarthra remata Nauplier 2003 17 334 Conochilus unicornis Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor 2004 16 219 Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor 2005 17 62 Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor 2006 21 506 Conochilus hippocrepis Keratella cochlearis Synchaeta sp. 2007 15 177 Polyarthra vulgariis Cyclopoida hoppkräftor Nauplier 2008 13 165 Nauplier Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor 2009 2010 2011 21 17 19 317 276 598 Polyarthra remata Keratella cochlearis Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Daphnia spp Polyarthra remata Polyarthra dolicoptera 20