Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av

Relevanta dokument
Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning

Kirurgiska specialiteter

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Plastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

I. Övergripande målbeskrivning

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Anestesi och intensivvård

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Öron-, näs- och halssjukdomar

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Thoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Gynekologisk onkologi

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Kirurgiska specialiteter

Endokrinologi och diabetologi

Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Psykiatriska specialiteter

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Obstetrik och gynekologi

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna

17 maj Utbildningsbok ST i Urologi. Svensk Urologisk Förening

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Invärtesmedicinska specialiteter

Hematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Medicinska njursjukdomar

UTBILDNINGSBOKEN Remiss

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

I. Övergripande målbeskrivning

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13

I. Övergripande målbeskrivning

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Utbildningsbok ST i Urologi

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Lungsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Bild- och Funktionsmedicin

I. Övergripande målbeskrivning

Neuroradiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Rehabiliteringsmedicin

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barn- och ungdomspsykiatri

Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Tilläggsspecialiteter

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatriska specialiteter

Enskilda basspecialiteter

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Hud- och könssjukdomar

Barnonkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

Hörsel- och balansrubbningar

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

Neuroradiologi 1

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Utbildningsbok Barn- och ungdomskirurgi

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

Socialstyrelsens revidering av ST-föreskrifter - Hematologi. - synpunkter från Svensk Förening för Hematologi, SFH.

Transkript:

Kompetensbeskrivning Specialiteten kirurgi karaktäriseras av kompetens inom skador och kirurgiska sjukdomar, färdigheter i operationsteknik och bedömning av symtom, kunskap om patofysiologi, diagnostik och värdering inför kirurgisk behandling och efterbehandling, och kompetens inom akut omhändertagande vid multitrauma. Kompetensområdet omfattar patienter i alla åldrar som kan behöva behandling med kirurgiska instrumentella metoder.

Kompetenskrav För kirurgi gäller a1 a6, b1 b5 samt c1 c13. Delmål a och b

Delmål c Specialistkompetens i kirurgi kräver att läkaren uppfyller kraven i den gemensamma kunskapsbasen för kirurgi, urologi, plastikkirurgi och kärlkirurgi. I den gemensamma kunskapsbasen ingår att behärska kirurgisk patofysiologi, basal kirurgisk teknik, initial traumahandläggning, akuta kirurgiska och urologiska sjukdomar hos vuxna och barn, basal nutritionsbehandling, basal smärtbehandling, basal kirurgisk intensivvård, effekter av anestesi, och behandling av sjukdomar i hud och underhud som kan kräva kirurgisk behandling. Därutöver ska den specialistkompetenta läkaren i kirurgi behärska handläggningen av patienter med bråck, behärska handläggningen av patienter med sjukdomar och skador i övre respektive nedre gastrointestinalkanalen, behärska handläggningen av tillstånd i endokrina körtlar samt bröstkörtlar, och behärska initial handläggning av skador inom kärl och urinvägar. Dessutom ska den specialistkompetenta läkaren ha en helhetssyn på patienten, i synnerhet multisjuka äldre.

Delmål c1 c4 är gemensamma för de kirurgiska specialiteterna kirurgi, kärlkirurgi, plastikkirurgi och urologi (gemensam kunskapsbas). Delmål c1 Utbildningsaktiviteter Uppföljning behärska kirurgisk patofysiologi, basal kirurgisk teknik och behandling av sjukdomar i hud och underhud som kan kräva kirurgisk behandling Träning i simulerad miljö Delmål c2 Utbildningsaktiviteter Uppföljning behärska bedömning, diagnostik och initial behandling av akuta kirurgiska och urologiska sjukdomar hos barn och vuxna

Delmål c3 Utbildningsaktiviteter Uppföljning behärska initial handläggning av större och mindre trauma hos barn och vuxna kunna vidta adekvata åtgärder vid misstanke om att barn far illa Delmål c4 Utbildningsaktiviteter Uppföljning behärska grundläggande smärtbehandling, basal kirurgisk intensivvård, nutritionsbehandling och anestesieffekter Delmål c5 Utbildningsaktiviteter Uppföljning behärska diagnostik och operativ handläggning av okomplicerade ljumsk- och bukväggsbråck ha kunskap om handläggning av övriga bråck

Delmål c6 Utbildningsaktiviteter Uppföljning behärska diagnostik och operativ handläggning av okomplicerad gallstenssjukdom samt kirurgisk avlastning av ventrikel behärska basal endoskopisk diagnostik och terapi ha kunskap om handläggning av patienter med övriga kirurgiska sjukdomar och skador i övre gastrointestinalkanalen Deltagande i diagnostikoch behandlingskonferens Delmål c7 Utbildningsaktiviteter Uppföljning behärska appendektomi, tarmresektion, anastomosering, uppläggning av stomi samt basal proktologi behärska diagnostisk laparaskopi ha kunskap om handläggning av patienter med övriga kirurgiska sjukdomar och skador i nedre gastrointestinalkanalen

Deltagande i diagnostikoch behandlingskonferens Delmål c8 Utbildningsaktiviteter Uppföljning behärska utredning av bröstförändringar behärska mastektomi, partiell mastektomi och sentinel nodebiopsi behärska utredning av mastit och bröstabscess Deltagande i diagnostikoch behandlingskonferens

Delmål c9 Utbildningsaktiviteter Uppföljning behärska kirurgisk behandling av akuta komplikationer till halskirurgi kunna handlägga utredning av knöl på halsen ha kunskap om utredning och diagnostik av övriga endokrinkirurgiska tillstånd Delmål c10 Utbildningsaktiviteter Uppföljning behärska initial handläggning av akuta kärlkirurgiska tillstånd ha kunskap om utredning, diagnostik och behandling av artär- och vensjukdomar behärska friläggning av arteria femoralis i ljumsken ha kunskap om arteriell kärlanastomos Delmål c11 Utbildningsaktiviteter Uppföljning behärska exploration av akut skrotum behärska omhändertagande av akut urinstämma ha kunskap om initial handläggning av sjukdomar i

urinvägarna

Delmål c12 Utbildningsaktiviteter Uppföljning ha kunskap om katastrofmedicinskt arbete och katastrofmedicinsk organisation Delmål c13 Utbildningsaktiviteter Uppföljning kunna tillämpa lagar och andra föreskrifter som gäller för specialiteten under handledning

Utbildningsstruktur Specialiseringstjänstgöring inom kirurgi bör inledas med utbildning och träning i den gemensamma kunskapsbasen för kirurgi, urologi, plastikkirurgi och kärlkirurgi. Efter genomgången träning inom den gemensamma kunskapsbasen bör ST-läkaren påbörja den specifika kirurgiska utbildningen. Utbildningen bör omfatta: klinisk handläggning med operativ träning deltagande i kirurgisk operativ jourverksamhet strukturerad träning i simulerad miljö. Målsättningen bör vara att ST-läkaren får så sammanhållna placeringar som möjligt och att de som ST-läkaren deltar i är relevanta för den aktuella placeringen. Det kan bli aktuellt för ST-läkaren att tjänstgöra vid en annan enhet för att uppnå utbildningsmålen. ST-läkaren bör påbörja sin kompetensutveckling inom kommunikation, ledarskap och medicinisk vetenskap under den första delen av utbildningen för att kunna använda de inhämtade kunskaperna parallellt och integrerat med den resterande utbildningen.