Hur kan vi bemöta individer som äter veganskt och som behöver vård och behandling?

Relevanta dokument
Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Att stötta svårt sjuka individer att börja äta Måltidstöd i olika situationer vad har vi lärt oss?

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Välkommen till PSYKIATRISK DAGAVDELNING

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Varför införs en patientlag?

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Värdigt liv och välbefinnande

God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER

Rutin för anpassade måltider av medicinska, religiösa eller etiska skäl

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Presentation av Västra Götalands Överenskommelse och riktlinje Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

HumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

HumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till

Peabandan. Grunden till JUPP:en

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Maria Åling. Vårdens regelverk

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

Svensk författningssamling

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Trygg och säker utskrivning i Skaraborg. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

OMSORGSJOUREN SVERIGE AB

Projektplan. för PNV

KPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Nå dina mål. Fredrik Alm

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Faktahäfte Hälsa och sjukvård

Kvalitet och värdegrund i vården.

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

Hur ska bra vård vara?

Patientforum. - en modellbeskrivning

Överenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612)

Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland

Underlag som stöd vid bedömningssamtal. Utgår från Lärandemål: Exempel på vad bedömningssamtalen kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till 1.

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Patientlag

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612)

Mål för förlossningsvården i Sverige

Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag

Varför en ny lag? Patientlag

Samverkansrutin Demens

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

Nutritionsproblem och åtgärder

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 02/2016

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

VÄLKOMMEN TILL. psykiatrisk dagavdelning. Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX Mariehamn, Telefon E-post

Samverkansrutin Demens

Delaktighet och patientmedverkan

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

Prevention och folkhälsoarbete

Resultat från vuxenpsykiatrins patientenkät öppenvård 2017

Filmen Hotell Vistet.

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

VÅRDNADSHAVARE FÖRSKOLA LEKTERAPI. Råd till förskola och vårdnadshavare kring samarbetet när ett barn blir långtidssjuk eller får en kronisk sjukdom

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Intern handlingsplan mot ätstörningar

Coaching. Icf:s coachingfilosofi. Npfcoaching. Bokning av samtal Tel:

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Transkript:

Hur kan vi bemöta individer som äter veganskt och som behöver vård och behandling? Anne-Line Solberg, specialistpsykolog och sektionsledare Anorexi Bulimiverksamheten, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus

Varning för anekdotisk kunskap Hur kan vi bemöta individer som äter veganskt och som behöver vård och behandling? En lärandeprocess Vi är inte bäst eller först Men vi berättar gärna

Hur kan vi bemöta individer som äter veganskt och som behöver vård och behandling?

Hur kan vi bemöta individer som äter veganskt och som behöver vård och behandling?

Bakgrund Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet 4 kap 1 Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. 5 kap 1 Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Bakgrund Omgivningen Rekommendationer: Mindre kött Miljö Hälsa Trender: En ökande andel äter vegetarisk varje vecka Andelen som definierar sig som vegetarianer/veganer ökar inte i samma takt Högst andel kvinnor 16-20

Bakgrund Anorexi-Bulimiverksamheten, SU/DSBUS Öppenvård: - Mer okomplicerat att kunna bemöta varje patient med utgångspunkt i individuella önskemål, behov och förutsättningar. - Patient och behandlare arbetar individuellt med planering och reflektion kring patientens ätande. - Ibland behövs hjälp från dietist för att bygga upp ett fullvärdigt veganskt matschema

Bakgrund Anorexi-Bulimiverksamheten, SU/DSBUS Heldygnsvård: - Goda resultat med fyrkantighet och struktur Ambition: - Att bli mer flexibla, patientcentrerade och verklighetsanpassade. Utmaning: - Att kombinera struktur med flexibilitet utan att tappa balansen. I tillägg: -Andra önskemål om och behov för anpassning. Allergier och intoleranser. Viktstabilisering. Långtidssjuka på anpassad program. Etc

Så hur har vi jobbat med detta? Övertalning Bedömningssamtal och förberedande samtal Vanligast: Diskussioner kring mjölk och ägg. Önskemål om helvegansk kost fortfarande ovanligt. Patienten samtycker oftast utan större diskussion - Nutritionssynpunkt/viktåterhämtning Psykoedukation och hjälp till matplanering inför hemträningar och utskrivning. Men: tydligt plågsamt för vissa, på ett sätt som inte verkar handla om ätstörningen.

Och hur vill vi jobba med detta? Mer lyhördhet och respekt Steg 1: Införa veganskt matschema för välkända patienter under den senare delen av vårdtiden. Att få träna på veganskt matschema även på avdelningen ger bättre förutsättningar för att behandlingsresultatet håller i längden. Pågående.

Och hur vill vi jobba med detta? Mer lyhördhet och respekt Steg 2: Att kunna starta på veganskt matschema redan vid starten av behandlingen för vissa patienter. Mer etiskt och patientcentrerad. Mindre övertalning

Vilka utmaningar står vi inför? Hur identifierar vi en äkta vegan? Hur mycket kan vi lita på den initiala bedömningen? Hur utvärderar vi under vårdtiden? Hur ändrar vi kurs om vi har bedömt fel? Hur kommer de andra patienterna i gruppen reagera? Ätstörningsbehandlingens misstänksamhet Patientens integritet Personalens arbetsmiljö Matbeställning och - tillgång

Det terapeutiska arbetet Patientens uppgift (för alla patienter, oavsett vårdnivå) Ett aktivt och kontinuerligt utforskande av sin relation till mat, dieter, kostval och olika kategorier av födoämnen. I samtal med behandlare, kontaktpersoner, dietist, läkare. I praktisk träning hemma, i heldygnsvård eller i dagvård.

Det terapeutiska arbetet Vår uppgift Uppmana patienten att ständigt utmana sina attityder och föreställningar. Vara lagom misstänksamma Skapa trygghet och ett utforskande- ickedömande klimat. Vara ödmjuka och erkänna att det inte är vi som är experter på patienten och dennas behov.

Ingen anekdotisk kunskap utan patientanekdoter Nina Pat på ABSV för några år sedan, då 20 år Övertygad och politisk engagerad vegan sedan tidiga tonår. (I backspegeln: mycket akta ) Övertalas att följa avdelningens vegetariska matschema genom hela behandlingen Följsam och lydig pat som gör som vi säger, men som genuint lider utav att äta animaliska produkter. Ett smärtsamt men lärorikt minne för oss.

Ingen anekdotisk kunskap utan patientanekdoter Carin Pat på ABSV för många år sedan, nu 30 år och frisk. Berättar om sin behandling, bl a att hon lurade oss at låta henne äta vegetarisk, och efter detta successivt uteslöt animaliska produkter mer och mer. Kan även mycket levande berätta hur hon med stor njutning under tillfrisknandet äter började äta kött igen. Erkänner att det vegetariska/veganska ätandet för henne helt och hållet var ett produkt av ätstörningen.

Flera frågor än svar! - Men vi fortsätter att lära. Tack för uppmärksamheten!