Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden?

Relevanta dokument
Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna!

Vilka sysselsättnings-, miljöoch samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden?

Granskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/ Henrik Scharin, Anthesis Enveco

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Stöd som styr men vart?

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Policy Brief Nummer 2013:3

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Ny CAP-reform för tiden efter 2020

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

Sammanfattning. Bakgrund

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

Landsbygdsprogrammet

Axel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden

Vilka stöd finns att söka?

Granskning av Jordbruksverkets utvärdering av vallersättningen och kompensationsstödet

Granskning av Jordbruksverkets utvärdering av vallersättningen och kompensationsstödet

Mjölkföretagardagar Umeå februari 2014

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Ekonomiska aspekter på biotopskyddet

Temperaturmätning landsbygdsprogrammet per den 31 mars 2017

Landsbygdsprogrammet

Detta är Jordbruksverket

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd)

REMISSYTTRANDE. Dnr L2011/ Ert datum

Myndighetsanslag MEDDELANDE Naturvårdsverket Karin Klingspor 1(10) DNR /17. Växt- och miljöavdelningen

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Energi, klimat och landsbygdsutveckling

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Urvalskriterier för insatserna inom landsbygdsprogrammet

Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Föreslagna förändringar i Axel 2

Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar.

Effektivare kombination av jordbrukarstöden

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Gruppdiskussioner om miljöersättningar

Mot en evidensbaserad CAP

Bra vallersättning och kompensationsstöd?

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?

SAM E-postadress

Policy Brief Nummer 2011:3

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Utvärdering LBU Åland

Policy Brief Nummer 2014:3

Övervakningskommittén 11 maj 2016

Samverkan och intresseavvägningar Vattendagarna i Bollnäs 9 dec 2009 Rune Hallgren LRF. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Utvärdering av landsbygdsprogrammet. Hur fungerar det? Vad är på gång? Exempel på utvärderingsresultat

Workshopsseminarium där du får göra en önskelista. Vilka stöd vill du ha med i landsbygdsprogrammet och varför?

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar. Innehållsförteckning. Övergripande

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

20 Bilagor kort om programmen

Svensk författningssamling

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Gårdsstödet förslag till svenskt genomförande

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017

Naturskyddsföreningens svar på remiss på Jordbruksverkets tekniska underlag till ett nytt landsbygdsprogram

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Utvärdering av klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Nytt landsbygdsprogram

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Årsrapport 2015 Landsbygdsprogram

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Jordbruksverkets och Skogsstyrelsens förslag till förenklat landsbygdsprogram

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Så här gör du SAM-ansökan

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Ändring av LBP - utgångspunkter

Policy Brief Nummer 2018:5

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Policy Brief Nummer 2013:4

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Nytt landsbygdsprogram!

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Bredband på gång i Kalmar län

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Policy Brief Nummer 2018:6

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Transkript:

Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden? Projekt för CAP:s miljöeffekter Knut Per Hasund Analysenheten, Jordbruksverket Projektgruppen, författare: Knut Per Hasund, Jordbruksverket Lars Jonasson, Lantbruksekonomen Gunnar Lindberg, Nordregio Lars M. Widell, Jordbruksverket

Korsvisa effekter? Ursprungliga frågan: Kan det vara så att miljöersättningarna i axel 2 har lika bra sysselsättningseffekter som axel 1 och 3 åtgärderna? och Kan det vara så att vissa axel 1 och 3 åtgärder har väl så bra miljöeffekter som miljöersättningarna? Ja!

Projektets syften Övergripande syfte: främja sysselsättningsmässigt och samhällsekonomiskt effektivare stöd Kvantifiera sysselsättningseffekterna (på landsbygden) Regional kartläggning av sysselsättningseffekterna Skatta stödens klimat- och miljöeffekter Förenklad samhällsekonomisk analys Diskutera stödens effekter och effektivitet

Vilka stöd har vi räknat på? Mjölkanläggning, investeringsstöd Gödselvårdsanläggning, investeringsstöd Biogaspanna, investeringsstöd Betesmark, miljöersättningen Vall, miljöersättningen Kulturmiljöer i odlingslandskapet, miljöersättningen Ekologisk odling Kompensationsbidrag (LFA-stöd) Turism Gårdsstöd

Stöd Resultat Sysselsättningseffekter I jordbruket Antal årsverken På landsbygden Antal årsverken Totalt Sverige Antal årsverken Stödbelopp Mkr/år Kostnad Kr/årsverke Betesmarks- 1 600 1 600 1 800 597 374 000 Vallstödet 3 900 3 900 5 000 738 180 000 LFA-stöd 5 000 5 100 6 500 747 145 000 Ekostöd 450.... 575 1 300 000 Gårdsstöd A 7 900 8 000 10 200 5 976 745 000 Gårdsstöd B 26 300 26 700 36 900 5 976 225 000

Var har sysselsättningen skapats? Betesmarksersättningen Antal årsverken i jordbruket i förhållande till total sysselsättning (nya årsverk/1000 sysselsatta)

Miljöeffekter Betesmark, särskilda Stödform Betes- marks- Vallstöd LFA-stöd Gårdsstöd A Gårdsstöd B hektar 87 000 47 16 5 200 13 000 Betesmark övrig hektar 98 000 1 600 18000 160 000 180 000 Åker hektar 0 0 0 790 000 1 280 000 Klimateffekter ton CO 2 e/år 97 000 320 000 430 000 860 000 2 500 000 Kväveläckage ton N/år -230 1 300 1 500 12 000 24 000 Fosforläckage ton P/år 0,1 5,4 9,2 1 030 1 700 Växtskyddsmedel användning ton/år 0,64 0,34 35 125 280

Samhällsekonomiska effekter Nettonuvärden, Mkr Stödform Grundscenario Negativt scenario Positivt scenario Stödbelopp Mkr/år Betesmarks- 6 300 2 600 14 000 597 Vallstödet -1 600-4 000-600 738 LFA-stödet -1 100-4 600 970 747 Ekostödet -520 575 Mjölkanläggn. -610-1 600-170 184 Gårdsstöd A 3 200-6 400 16 000 5 976 Gårdsstöd B 3 300-18 000 24 000 5 976

Vilket styrmedel är bäst? Det beror på Mest sysselsättning per budgetkrona: 1. Investeringsstöd till mjölkanläggning 2. Turism (diversifiera landsbygdens ekonomi) Störst sysselsättning (potential för landsbygdsutveckling): 1. Gårdsstödet 2. Kompensationsbidraget (LFA-stödet) Samhällsekonomiskt effektivast: 1. Betesmarksersättningen 2. Kompensationsbidraget (LFA-stödet)

Hur har vi gjort? Sysselsättningseffekter Steg 1: SASM, matematisk programmeringsmodell över jordbrukssektorn Produktionseffekter (ton, kr) Arealeffekter, resurseffekter Direkta sysselsättningseffekter i jordbruket Steg 2: IO-modell över Sverige Indirekta och inducerade effekter i jordbruket - - i övriga sektorer Steg 3: IO-modell + SCB-statistik Hur stor andel i landsbygd, tätorter, regionalt, Sverige

Hur har vi gjort? Samhällsekonomiska effekter Steg 1: SASM, matematisk programmeringsmodell över jordbrukssektorn Arealeffekter, resurseffekter Steg 2: Kompletterande kalkyler miljö- och klimateffekter Steg 3: Värdering av samtliga privata och kollektiva nyttigheter (kvantitet x pris) Steg 4: Nettonuvärdesberäkningar (viktning över tid, m.m.)

Slutsatser Sysselsättningseffekter Stöden har stora, positiva effekter på sysselsättningen Huvuddelen av sysselsättningseffekterna uppstår i jordbruket Inom jordbruket sysselsätts flest i de stödmottagande företagen Miljöersättningarnas sysselsättningseffekter ibland större än investeringsbidragens (axel 1), även sett per stödkrona Flera av stöden är budgeteffektiva jämfört med sysselsättningsåtgärder i andra sektorer (Sysselsättningseffekterna förefaller kunna förstärkas med annan utformning av stöden.)

Slutsatser Miljöeffekter Stödens miljöeffekter är i flera avseenden stora Stöden förstärker både jordbrukets positiva och negativa miljöeffekter Allvarliga konsekvenserna för den biologiska mångfalden och kulturlandskapet om stöden togs bort Stöden medför kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser

Slutsatser Samhällsekonomiska effekter Vissa av miljöersättningarna är samhällsekonomiskt lönsamma, andra olönsamma Företagsekonomiska, klimat-, biologisk mångfald och landskapseffekterna påverkar samhällsekonomiska effektiviteten mest Beakta helheten, alla effekter