Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (5) Datum 2015-03-19 Vår referens Ann-Sofie Nordh Avdelningschef ann-sofie.nordh@malmo.se Tjänsteskrivelse Lärlingscenter GYVF-2015-1033 Sammanfattning Under våren 2014 startade Skolverket startat ett lärlingscenter med mål att stödja huvudmän att få fler lärlingar och öka kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet. I samband med detta kunde utbildningsanordnare söka statsbidrag i syfte att underlätta anordnandet av gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasieskolan. Bidraget ska användas för att starta nya lärlingsutbildningar eller utöka befintliga så att fler elever kan beredas möjlighet att få en lärlingsutbildning. Inom AGVF arbetar en projektgrupp med medel från Skolverket underläsåret 2014/15 för att underlätta anordnandet av gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasieskolan samt förbereda för ett lärlingscenter i Malmö. Projektgruppen har inlett en dialog med företag och branscher, fackliga organisationer och studie- och yrkesvägledare. Informationskampanjer i har genomförts med syfte att rekrytera elever och företag till Malmös lärlingscenter. Kontakter har knutits med skolledare, lärare och elevhälsoteam. Till centret kommer lärlingselever i årskurs 1 kopplas. Elever i årskurs 2 och 3 går företrädesvis kvar på de skolor de påbörjat sin utbildning. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnen föreslås besluta att uppdra åt Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen att i augusti 2015 starta Malmö lärlingscenter för gymnasiala lärlingselever inom fastlagd budgetram Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2015-03-20 Beslutsplanering Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2015-03-11 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 2015-03-20 Ärendet Tidigare satsningar på lärlingsutbildning Malmö stad har sedan 1980-talet haft olika former av företagförlagda yrkesutbildningar. Från början handlade det mest om smala hantverksyrken. 2006 inleddes ett samarbete med Grafiska SIGNERAD 2015-03-12
Företagens Förbund om att inleda en företagsförlagd utbildning till grafisk operatör. Försöksverksamhet inleddes 2008 och samtidigt anslöt sig ytterligare några yrkesprogram till lärlingsformen. Utbildningarna har inte lockat något större antal elever, som flest har det varit cirka 50 elever fördelat på samtliga årskurser. 2 (5) Läsåret 2014/15 finns totalt 49 lärlingar fördelat på tre årskurser. Den övervägande delen, 45 elever, består av elever inom Vård- och omsorgsprogrammet. De övriga studerar inom fordonsoch transportprogrammet, Hantverksprogrammet och Naturbruksprogrammet. De är alla kopplade till någon av de fyra skolor som bedriver yrkesutbildningar. I de flesta fall väljer skolan att erbjuda eleven skolförlagd utbildning under hela det första läsåret. Regelverk kring lärlingsutbildning Enligt Skollagen (2010:800) 16 kap. 11 får det inom yrkesprogrammen finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje läsåret. Lärlingsutbildningen ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Enligt Gymnasieförordningen (2010:2039) 4 kap. 12 ska en elev som går gymnasial lärlingsutbildning genomföra mer än hälften av utbildningen som arbetsplatsförlagt lärande. Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen. Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. En förutsättning för att eleven ska kunna gå lärlingsutbildning är att ett skriftligt utbildningskontrakt upprättas. Av utbildningskontraktet ska bl.a. framgå vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar, hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och arbetsplatsen, avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut, och vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Utbildningskontraktet undertecknas av eleven (om eleven är under 18 år ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet), skolhuvudmannen och arbetsplatsen. Skolhuvudmannen ska se till att utbildningskontrakt upprättas (Skollagen (2010:800) 16 kap. 11 ). En sökande till lärlingsutbildning tas emot på samma grunder som en sökande till nationellt program (Skollagen (2010:800) 16 kap. 43-44 ). Urval och antagning till lärlingsutbildningen görs på samma grunder som till skolförlagda yrkesprogram (Gymnasieförordningen (2010:2039) 7 kap. 2-8 ). Det innebär bl.a. att antagning görs på basen av elevernas meritvärde. Om en elev har påbörjat en gymnasial lärlingsutbildning så har eleven rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet, fullfölja sin utbildning. Detta gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram (Skollagen 2010:800 16 kap 37-38 ).
3 (5) Sökandeunderlag och förslag till lärlingsorganisation hösten 2015 Inför ansökan till gymnasiet 2015 fanns inget beslut om Lärlingscenter, arbetet befann sig i projektstadiet. Information kring förvaltningens satsning på lärlingsutbildning och ett framtida Lärlingscenter har beskrivits i informationsmaterial till de sökande och haft en framskjuten plats på TODO-mässan. Utbudet för ansökan har anpassats så långt det varit möjligt. De sökande har inför den preliminära antagningen sökt yrkesprogram på respektive skola men kunnat ange lärlingsvariant på Malmö lärlingscenter som önskemål. Vid den preliminära antagningen blir de därför antagna till yrkesprogrammet på respektive skola. Satsningen har gett resultat i antalet förstahandssökande som har ökat från 34 till 63 mellan 2014 och 2015. Ser man till behöriga förstahandssökande har de inte ökat i samma utsträckning, det är 25 behöriga inför den preliminära antagningen 2015 mot 22 behöriga 2014. Ser man till de obehöriga förstahandsvalen finns det 5 sökande med meritvärde över 120 poäng som enbart saknar ett behörighetsgivande ämne. Bland de sökande som har meritvärde mellan 80 och 120 finns 4 sökande som enbart saknar ett behörighetsgivande ämne. Flera av dessa sökande bör ha möjligheten att bli behöriga i sitt slutbetyg. Inför den preliminära antagningen ser organisationen av möjliga platser och antalet behöriga förstahandsval ut enligt följande: Möjliga platser ht15 Förstahandsval Bygg- och anläggning 2 2 Barn- och fritid 2 2 El- oh energi 4 4 Fordon- och transport 1 1 Handel- och administration 1 0 Hotell- och turism 4 6 Hantverk 4 2 Industriteknik 1 0 Naturbruk 1 1 Restaurang- och livsmedel 4 2 VVS- och fastighet 2 2 Vård- och omsorg 6 3 32 25 Inför omvalet kommer samtliga sökande bjudas in till information om Malmö lärlingscenter hur deras ansökan hanteras. Inför omvalet i april/maj läggs valen om till den beslutade lärlingsorganisationen på Malmö lärlingscenter och de sökande kan sedan under omvalet fastställa eller förändra sina val av lärlingsförlagd- eller skolförlagd utbildning. Möjlighet till önskemål om lärlingsförlagd utbildning tas samtidigt bort från de övriga skolorna med yrkesprogram. För vissa inriktningar inom Hantverksprogrammet samt
för Naturbruksprogrammet erbjuds utbildningen enbart i lärlingsform, vilket inte är någon förändring mot tidigare år. Beslut om platser per lärlingsutbildning fastställs av nämnden inför den slutliga antagningen. 4 (5) För några elever som ej når full behörighet till yrkesprogram och därför inte kan tas in till lärlingsutbildningen kommer Yrkesintroduktion att vara ett alternativ på Malmö Lärlingscenter. Yrkesintroduktionen erbjuds som enstaka platser och kan utformas helt individuellt för varje elev. Målsättningen är att så fort som möjligt ge eleven förutsättningar att nå full behörighet och då gå över i lärlingsutbildningen fullt ut. Påverkan på övriga skolors organisation bör bli marginell då Malmö lärlingscenter erbjuder ett fåtal platser per program. För vissa program, såsom El- och energiprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet på Universitetsholmens gymnasium, kan lärlingsutbildningarna bidra till fler studerande då alla sökande inte tidigare kunnat erbjudas plats. Då elever inom lärlingsutbildning alltid har rätt att övergå i skolförlagd utbildning, om sådan erbjuds, måste dock samtliga skolor med Yrkesprogram ha en beredskap för detta. Elever kan också övergå i lärlingsutbildning under sin skoltid, det kan alltså blir förändrade elevtal i båda riktningarna. Ekonomi Statsbidrag kan sökas av huvudmän som anordnar gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Bidraget ska användas till kostnader för att utveckla lärlingsutbildningen, ersättning till arbetsgivare som tar emot lärlingar och som ersättning för utbildade handledare. Bidraget består av tre delar: Ersättning till arbetsgivare - högst 23 750 kronor per elev och termin. Dessa pengar ska gå oavkortat till den arbetsgivare som tar emot lärlingen. Bidrag för utvecklingskostnader - högst 5000 kronor per elev och termin. Används av huvudmannen för att utveckla lärlingsutbildningen. Kan även lämnas till arbetsgivaren. Bidrag för utbildade handledare högst 5000 kronor per elev och termin. Ersättning till arbetsgivare för varje elev vars handledare har deltagit i en handledarutbildning som är godkänd av Skolverket. Bidrag har tidigare år minskats på grund av översökning. Ett pris för intern resursfördelning har räknats fram. Priset är detsamma för alla lärlingsutbildningar, oavsett programkoppling. Den stora variation som finns för yrkesprogrammen beror i stor del på speciallokaler och utrustning, vilket inte är fallet vid lärlingsförlagd utbildning. Kostnaden för varje lärlingsplats är något större de två första åren då fasta kostnader fördelas på ett mindre antal elever än vid fullt utbyggd verksamhet. Utifrån den resurs som tilldelas den egna verksamheten ska även ett bidrag till fristående skolor med lärlingsutbildning fastställas enligt lagen om lika villkor. Detta bidrag kommer att gälla från och med 1 juli 2015 och innebär att dessa skolor får ett lägre bidrag än tidigare då samma bidrag utgått för både skolförlagd- och lärlingsutbildning, trots att den senare renderar ett lägre pris då lärlingsföretaget står för lokaler och eventuell maskinpark. Lokalerna som avses är belägna på Stadiongatan, i samma hus som Bellevue gymnasium. Detta leder till synergieffekter både vad gäller personal och andra resurser som till exempel bibliotek. Personalkostnader omfattar skolledning, lärare i gymnasiegemensamma ämnen som eleverna
läser skolförlagt, karaktärsämneslärare som har del av sin tjänst på Malmö lärlingscenter samt studie- och yrkesvägledning, elevhälsa och administration. 5 (5) Kalkylen visar att verksamheten har kostnadstäckning när den är fullt utbyggd, men under uppbyggnad första året gör lokalkostnader och personalkostnader att verksamheten visar underskott. Kalkylen är baserad läsårsvis vilket innebär att underskottet fördelar sig med hälften budgetår 2015 och hälften 2016. Det överskott som påvisas andra och tredje läsåret beräknas täcka det underskott som följer verksamheten från år 1. Lokalerna har ett fördelaktigt kvadratmeterpris, men är betydligt större än vad verksamheten behöver de första två åren. Hyresavtalet rabatteras första året, men efter det utgår full hyra. Delar av lokalerna skulle kunna nyttjas även av andra verksamheter inom förvaltningens ansvar under de två första åren vilket inte är inräknat i kalkylen. Vad gäller personalkostnader måste vissa delar vara fullt tillsatta redan första året men påverkas inte så mycket av en full utbyggnad av verksamheten. Kalkyl 2015/16 med årskurs 1, 32 elever Personalkostnader: 2540 tkr. Lokalhyra: 279 tkr. Övriga kostnader: 228 tkr Totala kostnader: 3 047 tkr 2 374 tkr - 673 tkr Kalkyl 2016/17 med två årskurser, 64 elever Personalkostnader: 3 447 tkr. Lokalhyra: 558 tkr. Övriga kostnader: 457 tkr Totala kostnader: 4 462 tkr 4 750 tkr 288 tkr Kalkyl 2017/18 med fullt utbyggd verksamhet, 96 elever Personalkostnader: 5 416 tkr. Lokalhyra: 558 tkr. Övriga kostnader: 686 tkr Totala kostnader: 6 660 tkr 7 122tkr 462 tkr Ansvariga Eva Ahlgren Skoldirektör