Information, sammanställning av Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK)

Relevanta dokument
Resultatsammanställning av Kommunens Kvalitet i Korthet , Ljusnarsbergs kommun

ffiljusnarsbergs WKOMMUN

Resultatsammanställning av Kommunens Kvalitet i Korthet , Ljusnarsbergs kommun

Resultatsammanställning av Kommunens Kvalitet i Korthet , Ljusnarsbergs kommun

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hylte kommun

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Kommunens kvalitet i korthet 2015

Kommunens kvalitet i korthet 2017

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Kommunens kvalitet i korthet 2014

Kommunens kvalitet i korthet 2016

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke.

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Resultatrapport. Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Åre kommun

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Sammanställning för KKiK

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

Alvestas Kvalitet i korthet 2018 jmf med alla kommuner och över tid

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Sammanställning av resultat för KKiK 2012 (Kommunens Kvalitet i Korthet) Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Kommunens kvalitet i korthet

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Förklaring i ord KKiK 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018

KKiK med information (Gullspång)

Så här bra är vi jämfört med andra

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Kallelse Ingemar Samuelsson. Annika Thorström

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

ÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET

KKiK i ord. Område 1. Kommunens tillgänglighet

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Din kommuns tillgänglighet

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet E-post %

Bland Sveriges 25% bästa kommuner

Vad är KKiK? och hur bra är vi?

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

MARKARYDS KOMMUN. Kommunens Kvalitet i Korthet Markaryds kommun

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige)

Kommunens Kvalitet i Korthet

En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet Epost %

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) 2014

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare?

Kommunens Kvalitet i Korthet

ÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index Antal personer. Barn/ personal

Din kommuns tillgänglighet via e- post. Medel Dalarna Högst i Dalarna Lägst i Dalarna Rättvik

Transkript:

[9191 LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN ALLMÄNNA UTSKOTIET SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samma nträdesdatu m 2016-08-17 14 (27) Au 127 Dnr KS 0142/2016 Information, sammanställning av ens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012-2015 Ärendebeskrivning Kanslichef Anders Andersson informerar om sammanställningen av ens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012-2015. Allmänna utskottets beslut Allmänna utskottet hänskjuter ärendet till kommunstyrelsen. Justerandas sign. Utdragsbestyrkande

~ LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN ----.. -=-. usnarsbergs --.i..,,,,.,..,,,,,.,,i,,!'~~-- Anl<. 2016 08-2 3 1-~1n~ 0((1:l~ oli, l 2016-08-23 styrelsen Resultatsammanställning av ens Kvalitet i Korthet 2012-2015, Ljusnarsbergs kommun Ärendebeslu ivning Ljusnarsbergs kommun deltager sedan 2012 i nätverket ens Kvalitet i Korthet (KK.iK) tillsammans med i dagsläget 244 andra kommuner i landet. KKiK är en uppföljningsmetod av kvaliteten i den kommunala verksamheten som innebär att mätresultat tas fram under hösten. Bilagt denna skrivelse finns som en sammanställning av resultaten på cirka 40 mått från åren 2012 till 2015. Förslag Undertecknad föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna sammanställningen. Anders Andersson Kanslichef

~ LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN Resultatsammanställning av ens Kvalitet i Korthet 2012-2015, Ljusnarsbergs kommun Augusti 2016 Anders Andersson 1

1. Inledning ens Kvalitet i Ko1ihet (KKiK) är en uppföljningsmetod vars syfte är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller, ge möjlighet att föra en dialog kring uppföljningens resultat och nyttja mätningarnas resultat som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Metoden började utvecklas 2006 av Sveriges er och Landsting (SKL) i samarbete med den ideella organisationen Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Arbetet inleddes med att ett antal kommunstyrelseordföranden inbjöds till ett antal möten för att identifiera vilka områden som ansågs centrala att få kunskaper om. För vaije område togs sedan fram mått och mätformer vilka prövades och utvecklades under 2007-2010 av ett antal kommuner. KKiK, som är ett frivilligt och kostnadsfritt nätverk och har 245 kommuner i landet som medlemmar 2016. Samtliga kommuner i Region Örebro län utom Nora och Hällefors är medlemmar. KKiK omfattar fem områden: ens tillgänglighet Trygghetsaspekter i kommunen Medborgarens delaktighet och kommunens information ens effektivitet en som samhällsutvecklare Inom dessa fem områden används cirka 40 mått för att mäta kommunens prestationer. En del av dessa mått består av flera indikatorer. Utöver de ordinarie måtten films 42 kompletterande mått vilka kommunerna själva avgör om de skall mätas. Mätresultaten hämtas från officiella källor som Öppna jämförelser, - och landstingsdatabasen (Kolada), Statistiska centralbyrån (SCB), Skolverket, Socialstyrelsen med flera men även genom externa undersökningar samt interna undersökningar som genomförs av de deltagande kommunerna. Beträffande de egna undersökningarna i Ljusnarsbergs kommun har dessa genomförts av kanslichef Anders Andersson, i varierande grad i samarbete med övrig personal i kommunen. Samtliga kommuner redovisar inte resultat för samtliga mått, exempelvis på grund av att kommunen inte beställer extern undersökning eller inte genomför en intern undersökning. Resultaten för måtten tas fram vaije år under hösten och resultaten presenteras sedan i bö1jan av påföljande år. Valet av dessa tidpunkter för resultatinsamling och resultatredovisning grundar sig på att det skall vara möjligt att använda resultaten i kommunens årsredovisning utifrån exempelvis att mått/indikatorer nyttjas i kommunens budget. Ljusnarsbergs kommun gick med i KKiK-nätverket 2012 och genomförde de första mätningarna hösten 2012, således utgör denna resultatsammanställning nummer fyra. en har inte genomfö1i mätning av alla måtten som ingår i KKiK, varför det i sammanställningen saknas en del resultat. I sammanställningen har dock valts att använda sig av de måttnummer som används i KKiK 2015 och därmed saknas en del måttnummer. De mått som kommunen ej mätt framgår av bilaga 1. Utöver resultaten från ordinarie mått presenteras resultat från ett urval av kompletterande mått och indikatorer. Därtill kommer 2

redovisning av vissa tabeller som är egenproducerade utifrån KKiKs tabeller. De totala resultaten för samtliga deltagande kommuner i KKiK finns att se på www.skl.se. Därutöver finns på denna webbplats "Verktygslåda för ens Kvalitet i Korthet" vilken närmare redovisar måttens syfte, metod och innebörd. Utöver resultaten i KKiK redovisas statistik från Valmyndigheten gällande valdeltagandet. I sammanställningen har valts att först göra en presentation av resultaten 2012, 2013, 2014 och 2015 (för vissa mått 2011, 2012, 2013 och 2014) för att sedan göra en redovisning av det aktuella måttet följt av till vissa resultat korta kommentarer med anledning av resultaten. Vissa mått saknar resultat från samtliga år beroende på att måtten tillkommit under årens lopp, mätmetod har ändrats som gör att jämförelse inte är lämplig eller att kommuner ej genomfört mätning. En jämförelse görs med resultaten från de kommuner i Örebro län som deltar i KKiK samt grannkommunerna Skinnskatteberg och Ludvika. Vidare redovisas medelvärde, minsta (Minimum) och högsta (Maximalt) värde bland de kommuner som redovisat resultat samt det antal kommuner som redovisat resultat. Därtill redovisas ett ovägt medelvärde för de urval kommuner i redovisningen som har ett resultat. Ovägt medelvärde innebär att samtliga kommuner, oavsett antalet kommuninvånare, brukare, elever, förskolebarn etc, har samma tyngd, det vill säga det samlade svarsresultatet divideras med antalet kommuner. Avsikten med denna sammanställning är inte att den skall sträckläsas utan mer fungera som en möjlighet för intresserade att hämta resultat inom utvalt intresseområde. Därtill skall KKiK och sammanställningen ses som en möjlighet att följa upp kommunernas kvalitet och kostnadseffektivitet. Resultaten kan användas för att identifiera vilka områden inom kommunal verksamhet som behöver utvärderas, det vill säga undersökas beträffande vilka orsakssamband som genererat det uppkomna resultatet. Således är KKiK och denne sammanställning uppföljning, mätningar för att notera eventuella avvikelser från det gängse eller önskvärda. Utöver denna sammanställning deltar konununen tillsammans med övriga kommuner i länet som deltar i KKiK i ett samarbete gällande urval av nyckeltal till en nyckeltalsdag för länets ledande politiker och tjänstemän. Denna arbetsgrupp utarbetar årligen en gemensam rapport som baserar sig på resultaten i KKiK. Arbetsgruppen arrangerar därtill årligen en nyckeltalsdag för länets ledande politiker och tjänstemän med mindre föredrag från ett urval av länets kommuner. 2016 avhölls nyckeltalsdagen den 9 juni i Kumla. Ansvarig för sammanställningen inklusive kommentarer är kanslichef Anders Andersson. 3

2. Resultatredovisning 2.1 ens tillgänglighet M ått 4 B Antal timmar per vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden klockan 08.00-17.00 på vardagar Antal timmar 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 2 2 2 2 Askersund 7 7 7 8 Degerfors 1 1 1 1 Hallsberg 9 9 Ka rlskoga 17 17 18 18 Ku mla 18 18 18 18 Laxå 4 4 4 4 Lekeberg 2 2 2 Lindesberg 12 12 12 12 Lu dvika 20 20 20 20 Skinnskatteberg 6 6 Örebro 21 21 17 17 Medelvärde 12 12 13 14 Minimum 1 1 1 0 M aximalt 49 67 67 60 Antal kommuner 166 188 194 211 Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-10,8 timmar, 2013-10,0 timmar, 20 14-10,0 timmar, 2015-10,1 timmar. Måttet avser öppettider en vecka under en normal period på året. I kommuner med flera bibliotek avser undersökningen huvudbiblioteket. Generellt kan ses att större kommuner beträffande konununinvånarantalet har ett positivare resultat än mindre kommuner. Resultaten mellan åren visar små skillnader, samma gäller för medelvärdet bland de kommuner som ingår i resultatredovisningen. 4

Mått 4 C Antal timmar per vecka som simhallen i kommunen har öppet utöver tiden klockan 08.00-17.00 på vardagar Antal timmar 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 13 32 26 Askersund Degerfors 0 0 0 Hallsberg 32 Karlskoga 23 23 23 Kumla 34 38 39 Laxå 0 0 0 Lekeberg Lindesberg 47 47 47 Ludvika 14 30 31 Skinnskatteberg Örebro so 54 55 Medelvärde 25 26 26 M inimum 0 0 0 Maximalt 53 54 55 Antal kommuner 147 161 171 Källa: Egen undersökning 2015 24 39 26 41 0 47 26 55 24 0 58 197 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-22,6 timmar, 2013-28,0 timmar, 2014-28,1 timmar, 2015-32,3 timmar. Måttet avser öppettider en vecka under en normal period på året. Det noterbara är att kommunen ungefär har fördubblat antalet timmar per vecka när simhallen är öppen över åren. Skillnaden kan härledas till att kommunen under 2013 sålde simhallen. Förändringen innebär att kommunen har öppet i enlighet med medelvärdet men mindre antal tinunar än det ovägda medelvärdet för redovisade kommuner. 5

Mått 4 D Antal timmar per vecka som återvinningscentralen i kommunen har öppet utöver tiden klockan 08.00-17.00 på vardagar Antal timmar 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 6 6 Askersund 6 6 Degerfors 6 6 Hallsberg 5 Karlskoga 11 9 Kumla 8 8 Laxå 2 4 Lekeberg 5 5 Lindesberg 10 7 Ludvika 10 10 Skinnskatteberg 9 Örebro 27 27 Medelvärde 11 12 Minimum 0 6 Maximalt 36 36 Antal kommuner 187 194 Källa: Egen undersökning 2015 5 4 6 11 12 8 2,5 5 7 10 29 12 0 38 210 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 201 3-9, 1 timmar, 2014-8,5 timmar, 201 5-9,0 timmar. Måttet avser öppettider en vecka under en normal period på året. Det finns en 201 5 en relativt stor skillnad mellan de redovisade kommunerna. 6

Mått 5 Andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten som har fått plats på önskat placeringsdatum 2012 2013 2014 Ljusnarsberg Askersund 25 56 Degerfors 63 52 79 Hallsberg 31 Karlskoga 51 32 55 Kumla 31 38 58 Laxå 89 63 53 Lekeberg 28 65 Lindesberg 90 88 89 Ludvika 41 78 Skinnskatteberg Örebro 98 Medelvärde 72 70 67 Minimum 22 0 6 Maximalt Antal kommuner 148 171 184 Källa: Egen undersökning 2015 16 71 57 37 45 54 79 87 28 65 13 179 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-68,8 procent, 2013-57,3 procent, 2014-69,5 procent, 2015-61,3 timmar. Någon mätning gjordes inte under 2013 i kommunen men enligt muntliga uppgifter uppnås inte 2012 års resultat. en är tillsammans med Örebro den enda av de redovisade kommunerna som uppnår procent. Intressant är att medelvärdet för samtliga kommuner i KKiK sj unker vaije år av de fyra redovisade. Likaledes gäller för medelvärdet. Vad som kan konstateras är att kommunen inom detta område har en hög servicenivå. 7

Mått 6 Väntetiden i antal dagar för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum Antal dagar 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 0 0 Askersund 38 18 Degerfors 62 44 35 Hallsberg 30 Karlskoga 48 67 54 Kumla 31 27 44 Laxå 10 20 12 Lekeberg 47 4 Lindesberg 44 30 23 Ludvika 21 48 Skinnskatteberg 0 0 Örebro 25 0 Medelvärde 21 19 21 Minimum 0 0 0 Maximalt 81 83 Antal kommuner 143 168 179 Källa : Egen undersökning 2015 0 43 26 17 64 20 31 31 32 36 0 23 0 90 178 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-27,9 dagar, 2013-33,6 dagar, 2014-24,4 dagar, 2015-27,3 dagar. Måttet redovisar antalet dagar mellan önskat placeringsdatum och faktiskt erbjudet placeringsdatum. I konsekvens av att det är procent som erbjuds förskoleplats på önskat placeringsdatum i kommunen mått 5, är väntetiden noll dagar. Intressant är att det är en stor spridning av antalet dagar mellan de redovisade kommunerna samt att medelvärdet stigit 2015. 8

Mått 7 Väntetiden i snitt (antal dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Antal dagar 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 15 31 31 Askersund 87 57 87 Degerfors 95 98 Hallsberg 69 56 Karlskoga 78 98 65 Kumla 88 71 43 Laxå 53 41 Lekeberg 68 110 87 Lindesberg 57 31 66 Ludvika 29 58 37 Skinnskatteberg 16 Örebro 34 47 52 Medelvärde 52 50 52 Minimum 5 0 1 Maximalt 169 156 208 Antal kommuner 186 205 212 Källa: Egen undersökning 2015 11 110 166 79 44 107 49 73 94 66 65 57 4 178 211 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-57,0 dagar, 2013-61,3 dagar, 2014-60,3 dagar, 2015-78,5 dagar. Måttet redovisar genomsnittlig väntetid under årets första sex månader i dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Ansökningsdatum avser det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen och erbjudet inflyttningsdatum avser det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in. Väntetiden i kommunen har minskat drastiskt mellan 2014 och 2015. en utmärker sig positivt gentemot samtliga övriga kommuner, ovägda medelvärdet och medelvärdet och skillnaden är markant. Bland redovisade kommuner bör uppmärksammas skillnaden mellan Ljusnarsberg och Degerfors som uppgår till 155 dagar. Ljusnarsbergs resultat visar på en mycket god servicenivå. 9

2.2 Trygghetsaspekter i din kommun Mått 10 Antal olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod Antal 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 8 11 11 10 Askersund 17 20 21 21 Degerfors 13 13 14 Hallsberg 20 23 20 17 Karlskoga 17 19 18 19 Kumla 18 18 20 16 Laxå 17 16 Lekeberg 11 11 12 20 Lindesberg 15 13 14 14 Ludvika 16 18 Skinnskatteberg 14 15 Örebro 18 18 19 18 Medelvärde 13 14 15 15 Minimum 3 0 6 7 Maximalt 22 26 25 23 Antal kommuner 179 204 214 206 Källa : Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-15,3 vårdare, 201 3-16,2 vårdare, 2014-16,4 vårdare, 201 5-16,7 vårdare. Måttet redovisar i antal personer i snitt per hemtjänsttagare med hemtjänst under 14 dagar. Hemsjukvårdspersonal ingår inte. ens resultat samtliga år är de bästa bland de redovisade kommunerna, dock har antalet vårdare ökat i förhållande till 201 2. ens resultat understiger såväl medelvärdet som det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. 10

Mått 11 Antal barn per personal i kommunens förskolor Planerade och faktiskt Antal 2012 2012 2013 2013 2014 Fakt Plan Fakt Plan Fakt Ljusnarsberg 3,6 5,8 3,6 5,5 3,7 Askersund 3,1 5,0 5,2 Degerfors 3,6 5,2 3,7 5,2 3,5 Hallsberg 5,2 5,1 4,9 Karlskoga 4,4 5,8 4,1 5,8 4,3 Kumla 5,0 5,4 4,5 5,0 4,5 Laxå 4,7 6,0 4,5 6,1 4,9 Lekeberg 5,6 5,2 4,1 Lindesberg 4,2 5,7 4,3 5,4 3,9 Ludvika 5,4 5,1 Skinnskatteberg 3,9 4,8 4,5 5,1 Örebro 4,5 5,1 5,3 Medelvärde 4,3 5,4 4,4 5,4 4,3 Minimum 3,1 4,1 3,3 3,9 3,0 Maximalt 6,6 7,7 6,3 7,0 6,2 Antal kommuner 130 290 154 289 166 Källa: Skolverket och egen undersökning 2014 2015 Plan Fakt 5,8 4,1 5,7 4,1 5,2 3,7 5,6 3,8 5,4 4,1 5,8 4,5 7,7 4,2 5,2 4,1 5,8 4,0 5,2 4,5 5,2 5,4 5,4 4,3 3,9 3,0 7,7 5,9 290 173 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: Planerade 2012-5,4 barn, faktiskt 201 2-4, 1 barn, planerade 201 3-5,3 barn och faktiskt 201 3-4,2 barn, Planerade 2014-5, 7 barn och faktiskt 2014-4,2 barn. Faktiskt antal barn 201 5 4,1 barn. Måttet redovisar dels antalet planerade barn och antalet planerad personal, dels antalet närvarande barn och antal närvarande personal under en tvåveckorsperiod under oktober månad. Måttet avser samtliga förskolor i kommunen oavsett huvudman. Personalen är omräknad till årsarbetare. Antal planerade barn per planerad personal är uppgifter från Skolverkets statistik. I kommunen kan konstateras att antalet planerade barn och faktiskt närvarande barn är tämligen konstant åren 201 2-201 4, vilket överensstämmer med det ovägda medelvärdet för redovisade kommuner och medelvärdet. En ökning av den faktiska närvaron finns 201 5 men det saknas värde från Skolverket om det planerade antalet barn detta år. Beträffande den faktiska närvaron 2014 och 2015 bland de redovisade kommunerna kan noteras en minskning av differenserna mellan lägsta och högsta värde, 2014 3,5 barn i Degerfors och 4,9 barn i Laxå, differens 1,4 barn och 201 5 3,7 barn i Degerfors och 4,5 barn i Ludvika, differens 0,8 barn. 11

Mått 11 Differens, antal barn per personal i kommunens förskolor Planerade och faktiskt Antal 2012 2013 2014 Ljusnarsberg -2,2-1,9-2,1 Askersund -1,9 Degerfors -1,6-1,5-1,7 Hallsberg -0,7 Karlskoga -1,4-1,7-1,1 Kumla -0,4-0,5-1,3 Laxå -1,3-1,6-2,8 Lekeberg -1,1 Lindesberg -1,5-1,1-1,9 Ludvika Skinnskatteberg -0,9-0,6 Örebro -0,6 Medelvärde -1,1-1,0-1,1 Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Skolverket och egen undersökning I d e1ma tabell görs en jämförelse mellan antalet planerade barn och antalet faktiskt närvarande barn per personal. Bland de redovisade kommunerna har Ljusnarsberg en relativt stor differens, cirka 2 barn samtliga år. Det kan även konstateras att det är relativt stor skillnad mellan antalet faktiskt närvarande barn och planerat antal barn per årsarbetare i kommunen, för 2014 är skillnaden 2, 1 barn vilket motsvarar en frånvaro med 36,2 procent. 12

2.3 Medborgarens delaktighet och kommunens information Mått 12 A Valdeltagande i kommunvalet 1998-2014, procent 1998 2002 2006 2010 2014 Ljusnarsberg 74,0 72,1 73,6 76,7 80,6 Askersund 80,2 79,8 81,0 82,6 85,4 Degerfors 81,4 80,7 80,0 83,9 84,1 Hallsberg 81,4 80,8 81,8 83,7 86,0 Karlskoga 78,5 77,4 79,0 81,6 83,5 Kumla 80,6 80,8 81,9 84,0 85,4 Laxå 79,3 79,1 78,2 82,3 83,8 Lekeberg 81,6 80,8 82,1 85,4 86,7 Lindesberg 78,1 77,5 78,8 81,8 84,5 Ludvika 78,3 75,8 76,7 79,9 82,9 Skinnskatteberg 78,0 74,1 75,6 80,9 82,4 Örebro 79,9 80,6 81,3 83,6 84,8 Medelvärde 83,2 M inimum 60,5 Maximalt 92,0 Antal kommuner 290 290 290 290 290 Källa : Valmyndigheten och SCB Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 1998-79,3 procent, 2002-78,3 procent, 2006-79,2 procent, 2010-82,2 procent, 2014-84,2 procent. en har lägst valdeltagande av de redovisade kommunerna samtliga redovisade år. Valet 2014 innebar dock ett ökat valdeltagande. 13

Mått 12 B Valdeltagande i Europaparlamentsvalet 2004, 2009 och 2014, procent 2004 2009 2014 Ljusnarsberg 32,0 37,2 43,4 Askersund 35,6 40,9 45,6 Degerfors 34,0 42,8 44,7 Hallsberg 38,3 47,3 49,6 Karlskoga 33,3 41,3 43,8 Kumla 37,1 44,8 46,7 Laxå 34,4 37,9 40,5 Lekeberg 37,2 43,5 49,4 Lindesberg 35,5 42,3 46,3 Ludvika 35,7 37,1 43,7 Skinnskatteberg 34,0 36,2 43,9 Örebro 42,0 48,6 54,5 Medelvärde 47,0 Minimum 33,9 Maximalt 69,0 Antal kommuner 290 290 290 Källa: Valmyndigheten och SCB Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2002-35,8 procent, 2009-41, 7 procent, 2014-46,0 procent. en följer mönstret i övriga redovisade kommuner, valdeltagandet ökar betydligt mellan valen. Dock skiljer det 2014 cirka 40 procentenheter mot valdeltagandet i riksdagsvalet. 14

Mått 12 C Valdeltagande i riksdagsvalet 2002-2014, procent 2002 2006 2010 2014 Ljusnarsberg 74,4 76,3 80,5 83,7 Askersund 81,0 82,7 84,8 86,7 Degerfors 82,3 82,3 86,1 86,4 Hallsberg 82,3 84,0 86,2 88,3 Karlskoga 79,6 81,5 84,3 85,7 Kumla 82,4 84,6 86,6 87,7 Laxå 80,7 80,9 84,3 85,9 Lekeberg 81,8 83,6 86,4 88,4 Lindesberg 79,3 81,3 84,6 86,8 Ludvika 77,5 79,2 82,7 85,5 Skinnskatteberg 77,5 79,3 84,4 84,9 Örebro 82,5 83,7 86,2 86,9 Medelvärde 80,1 82,0 85,6 86,7 Minimum Maximalt Antal kommuner 290 290 290 290 Källa: Valmyndigheten Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2002-80, 1 procent, 2006-81,6 procent, 2010-84,8 procent, 2014-86,4 procent. En kontinuerlig ökning av valdeltagandet i kommunen kan konstateras mellan 2002 och 2014, vilket följer trenden i riket. Valdeltagandet vid samtliga val är dock lägre i kommunen än medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland de redovisade kommunerna. 15

Mått 13 Hur god är kommunens webbinformation? av maxpoäng 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 53 64 63 66 Askersund 65 71 75 75 Degerfors 66 72 70 75 Hallsberg 64 73 73 74 Ka rlskoga 82 86 85 86 Ku mla 67 78 78 79 Laxå 65 69 68 69 Lekeberg 70 75 74 77 Lindesberg 71 76 77 77 Ludvika 73 80 79 80 Skinnskatteberg 61 65 64 66 Örebro 90 92 91 91 Medelvärde 74 79 78 80 Minimum 47 56 55 56 Maximalt 91 95 94 96 Antal kommuner 289 290 290 290 Källa: SKL:s webbinformationsundersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-68,9 procent, 2013-75,1 procent, 20 14-74,8 procent, 2015-76,0 procent. Dessa resultat har tagits fram genom undersökning av SKL under somrarna 2012, 2013, 2014 och 2015. Undersökningen skapar ett informationsindex utifrån cirka 200 frågor vars svar skall kmma hittas på kommunens webbsida inom två minuter. Resultatet för en kommun kan bli maximalt procent. Observeras skall att kommunen lanserade en ny webbplats i september 2013. Den kraftiga resultatförbättringen i kommunen mellan 2012 och 2013 kan med största sannolikhet härledas till den i september 2013 nya webbplatsen. Dock uppnår resultaten samtliga år varken medelvärdet eller det ovägda medelvärdet, kommunens resultat 2015 tillsammans med Skinnskatteberg är sämst bland de redovisade kommunerna. En reservation skall göras angående resultaten. Det finns såväl mellan kommunerna som mellan kommunerna och SKL olika uppfattningar om vad som skall läggas ut på kommunernas webbplatser. En närmare analys görs för närvarande av vilka frågor SKL använder i sin undersökning. 16

Mått 14 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? av maxpoäng 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 42 51 54 54 Askersund 39 44 39 39 Degerfors 35 35 30 33 Hallsberg 22 22 Karlskoga 39 49 67 72 Kumla 46 46 31 Laxå 39 37 35 Lekeberg 40 48 48 Lindesberg 51 47 57 67 Ludvika 40 51 46 46 Skinnskatteberg 47 Örebro 68 58 63 63 Medelvärde 49 so 53 55 Minimum 13 18 13 13 Maximalt 77 77 96 93 Antal kommuner 159 185 192 204 Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-44,3 procent, 201 3-45,9 procent, 2014-44,7 procent, 201 5-49,3 procent. Mätningen utgörs av att kommunen gör en självskattning utifrån en mall i Kolada. Sj älvskattningen består av en poängsättning där det antalet maxpoäng är 57. Det redovisade resultatet utgör kommunens sammanlagda poäng i andel (procent) av 57. Det finns alltid en metodosäkerhet beträffande självskattning och detta skall finnas i åtanke. Dock gäller det att vara så ärlig som möjlig gentemot den egna kommunen. Vidare kan det firums olika åsikter om vikten av att möjliggöra för medborgarna att delta i kommunens utveckling utöver den representativa demokratin. 17

2.4 ens effektivitet Mått 16 Kostnad per inskrivet barn i förskolan Kronor per barn 2011 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 116 802 111222 119 004 120 918 Askersund 130 259 129 135 125 964 132 005 Degerfors 128 881 125 630 131622 137 706 Hallsberg 122 450 116 481 130 396 128 098 Karlskoga 109 144 115 529 121175 124 427 Kumla 106 126 111874 114 046 117 208 Laxå 135 093 116 972 127 390 127 970 Lekeberg 116 271 134 276 132 502 143 753 Lindesberg 127 543 128197 133 015 141597 Ludvika 118 378 124 096 127 625 127 727 Skinnskatteberg 124111 142 246 148125 144 000 Örebro 120 175 122 194 120 487 123 856 Medelvärde 119 578 123 079 125 593 130 784 Minimum 94 548 84276 88612 89 388 Maximalt 163 519 171691 165 972 168 012 Antal kommuner 282 284 289 290 Källa: SKL:s Vad kostar verksamheten, t abell 7 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-121 269 kronor, 2013-123 154 kronor, 2014-127 613 kronor, 2014-130 772 kronor. Måttet är bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskolan vid mätning 15 oktober föregående år och innevarande år. Måttet avser förskola oavsett huvudman. ens kostnad per inskrivet barn i förskolan samtliga år är något lägre än det ovägda medelvärdet för i sammanställningen redovisade kommuner samt medelvärdet för de redovisade kommunerna i KKiK samtliga år. En möjlig orsak till kostnadsskillnaden mellan kommunerna är antalet förskolor, ett färre antal och större förskolor möjliggör ett flexiblare nyttjande av de sammantagna resurserna. 18

Mått 16 Kostnad per inskrivet barn i förskolan Differens mellan Differens mellan Differens mellan 2011-2012 2012-2013 2013-2014 kronor procent kronor procent kronor procent Ljusnarsberg -5 580-4,8 7 782 7,0 1914 1,6 Askersund -1124-0,9-3 171-2,5 6 041 4,8 Degerfors -3 251-2,5 5 992 4,8 6 084 4,6 Hallsberg -5 969-4,9 13 915 11,9-2 298-1,8 Karlskoga 6 385 5,9 5 646 4,9 3 252 2,7 Kumla 5 748 5,4 2172 1,9 3 162 2,8 Laxå -18 121-13,4 10 418 8,9 580 0,5 Lekeberg 18 005 15,5-1 774-1,3 11251 8,5 Lindesberg 654 0,5 4 818 3,8 8 582 6,5 Ludvika 5 718 4,8 3 529 2,8 102 0,1 Skinnskatteberg 18135 14,6 5 879 4,1-4 125-2,8 Örebro 2 019 1,7-1 707-1,4 3 369 2,8 Medelvärde 3 501 2,9 2 514 2,0 5191 4,1 Minimum -10 272-10,9 4336 5,1 776 0,9 Maximalt 8172 5,0-5 719-3,3 2 040 1,2 Antal kommuner Källa: SKL:s Vad kostar verksamheten, tabell 7 I denna tabell redovisas differenserna i kostnad per inskrivet barn i förskolan mellan åren 201 1-2014. Intressant notering är skillnaden mellan minimum och maximalt som 2015 uppgår till 78 624 kronor, den kommun med högst kostnad har 88,0 procent högre kostnader än den med lägst kostnad. Vad gäller medelvärdet har detta ökat från 2012 till 2015 med 11 206 kronor, motsvarande en ökning med 9,4 procent. Av de redovisade kommunerna har Laxå, som enda kommun, mindre kostnad med 7 123 kronor 2014 än 2011, vilket motsvarar en minskning med 5,3 procent. Detta skall ställas i relation till Lekeberg som mellan 2011 och 2014 har en ökad kostnad per inskrivet barn med 27 482 kronor, motsvarande 23,6 procent. Ljusnarsbergs kostandsskillnad per inskrivet barn i förskolan 201 1 och 2014 ör en ökning med 4 11 6 kronor, 3,5 procent. 19

Mått 17 A Resultat för elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnena svenska, engelska och matematik) 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 84 81 Askersund 89 88 Degerfors 91 92 Hallsberg 95 91 Karlskoga 92 91 Kumla 89 87 Laxå 96 Lekeberg 96 96 Lindesberg 93 88 Ludvika 89 92 Skinnskatteberg 97 89 Örebro 92 93 Medelvärde 93 92 Minimum 77 74 Maximalt 99 Antal kommuner 290 290 2015 86 92 91 94 94 90 96 99 92 92 94 92 93 77 290 Källa: Skolverket Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 201 3-92,3 procent 2014-90,3 procent, 201 5-92, 7 procent. Resultatet redovisas som ett snitt av procentsatserna av de som klarat respektive ämnesprov och hämtas från Skolverket för nationella prov genomförda våren 201 3, våren 2014 och våren 201 5. Skolverket ändrade 201 3 med anledning av det nya betygssystemet, varför resultaten 2013 inte är jämförbara med de resultat som redovisades 201 2. en har 201 5 den lägsta andelen elever som uppnått Skolverkets kravnivåer av de redovisade kommunerna och kommunens resultat är sämre än såväl medelvärdet som det ovägd a m edelvärdet. Dock är kommunens resultat det bästa av de tre redovisade åren. 20

Mått 17 B Resultat för elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnena svenska, och matematik av de som genomfört proven) 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 38 58 41 Askersund 80 67 66 Degerfors 59 65 59 Hallsberg 64 62 51 Karlskoga 73 70 70 Kumla 71 64 52 Laxå 39 61 60 Lekeberg 75 69 76 Lindesberg 78 72 72 Ludvika 76 78 72 Skinnskatteberg. 38 72 87 Örebro 73 69 64 Medelvärde 69 70 68 Minimum 33 36 33 Maximalt 89 94 93 Antal kommuner 290 290 290 Källa: Skolverket 2015 50 69 71 71 64 68 57 77 65 72 73 69 70 24 290 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 201 2-63,7 procent, 201 3-67,3 procent, 2014-64,2 procent, 201 5-67,2 procent. Resultatet redovisas som ett snitt av procentsatserna av de som klarat respektive ämnesprov och hämtas från Skolverket för nationella prov genomförda våren 2013, våren 2014 och våren 201 5. Resultaten för kommunen är sämst bland de redovisade kommunerna och understiger betydligt såväl medelvärdet som det ovägda medelvärder för redovisade kommuner. En iakttagelse som skall göras är att det är stora skillnader mellan åren för flertalet av de befolkningsmässigt mindre kommunerna, vilket visar vådan av relativa beräkningar i en liten population. Detta utgör dock ingen förklaring till kommunens dåliga resultat. En intressant notering är att andelen elever som uppnår Skolverkets kravnivåer i årskurs 3 kraftigt understiger andelen elever i årskurs 6 som uppnår Skolverkets kravnivåer i mått 17 A. 21

Mått 17 C Resultat för elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnet svenska inklusive svenska som andraspråk av de som genomfört proven) 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 88 83 91 Askersund 88 89 95 Degerfors 90 91 91 Hallsberg 93 91 97 Karlskoga 89 92 96 Kumla 89 90 93 Laxå 96 94 Lekeberg 95 97 Lindesberg 93 92 88 Ludvika 88 93 93 Skinnskatteberg 97 94 Örebro 92 95 92 Medelvärde 93 94 94 Minimum 77 67 67 Maximalt Antal kommuner 290 290 290 Källa: Skolverket, beräknat för Kolada Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 201 3-92, 1 procent, 2014-92,2 procent, 2015-93,7 procent. Resultatet redovisar andelen elever, både i kommunala som fristående skolor, av dem som genomfö1i de nationella proven som nått Skolverkets kravnivå i ämnet svenska. Detta mått är ett delresultat av mått 17 A. ens resultat understiger både medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. Denna skillnad har dock minskat 2015 j ämfört med 201 3 och 2014. 22

Mått 17 D Resultat för elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnet engelska av de som genomfört proven) 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 74 81 90 Askersund 90 86 94 Degerfors 90 93 92 Hallsberg 94 92 91 Karlskoga 93 93 94 Kumla 90 86 91 Laxå 94 Lekeberg 98 96 98 Lindesberg 94 90 94 Ludvika 88 91 93 Skinnskatteberg 91 91 97 Örebro 93 93 93 Medelvärde 93 93 94 Minimum 69 73 77 Maximalt Antal kommuner 290 290 290 Källa : Skolverket, beräknat för Kolada Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2013-91,3 procent, 2014-90,5 procent, 2015-93,9 procent. Resultatet redovisar andelen elever, både i kommunala som fristående skolor, av dem som genomfö1i de nationella proven som nått Skolverkets kravnivå i ämnet engelska. Detta mått är ett delresultat av mått 17 A. ens resultat har förbättrats vaije år under den redovisade perioden även om kommunen samtliga tre redovisade år har lägst andel elever som uppnår de fastställda kravnivåerna bland de redovisade kommunerna. Positivt är att kommunens ökade andel inte motsvaras av en ökning av medelvärdet för samtliga kommuner. 23

Mått 17 E Resultat för elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnet matematik av de som genomfört proven) 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 89 79 79 Askersund 88 88 88 Degerfors 93 91 89 Hallsberg 97 89 93 Karlskoga 93 89 91 Kumla 88 84 87 Laxå 98 94 Lekeberg 95 96 98 Lindesberg 93 82 94 Ludvika 91 91 90 Skinnskatteberg 81 91 Örebro 90 91 91 Medelvärde 93 90 91 Minimum 48 65 70 Maximalt Antal kommuner 290 290 290 Källa: Skolverket, beräknat för Kolada Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2013-93,1 procent, 2014-88,3 procent, 2015-90,4 procent. Resultatet redovisar andelen elever, både i kommunala som fristående skolor, av dem som genomfört de nationella proven som nått Skolverkets kravnivå i ämnet matematik. Detta mått är ett delresultat av mått 17 A. ens resultat 2015 är lägst bland de redovisade kommunerna samt lägre än både medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. Noterbart är även att kommunens resultat gällande matematik 2015 markant understiger resultaten för svenska (Mått 17 C) och engelska (Mått 17 D). 24

Mått 17 F Resultat för elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnet svenska inklusive svenska som andraspråk av de som genomfört proven} 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 61 30 so Askersund 68 82 74 Degerfors 61 58 66 Hallsberg 65 65 69 Karlskoga 76 77 69 Kumla 67 57 68 Laxå 65 70 59 Lekeberg 72 80 77 Lindesberg 81 79 65 Ludvika 81 74 72 Skinnskatteberg 77 90 67 Örebro 73 71 73 Medelvärde 75 73 72 Minimum 38 30 29 Maximalt 97 97 Antal kommuner 290 290 290 Källa: Skolverket, beräknat för Kolada Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2013-70,6 procent, 2014-69,4 procent, 2015-67,4 procent. Resultatet redovisar andelen elever, både i kommunala som fristående skolor, av dem som genomfört de nationella proven som nått Skolverkets kravnivå i ämnet svenska. Detta mått är det delresultat av mått 17 B. ens resultat 2015 överstiger det 2014 men är betydligt lägre än medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland de redovisade kommunerna. Hälften av eleverna uppnår Skolverkets kravnivåer. Över de redovisade åren finns för kommunen kraftigt varierande resultat, vilket delvis kan härledas till årskullarnas låga numerär. 25

Mått 17 G Resultat för elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnet matematik av de som genomfört proven) 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 54 52 50 Askersund 67 51 63 Degerfors 69 60 76 Hallsberg 58 36 73 Karlskoga 64 63 60 Kumla 62 47 68 Laxå 57 50 56 Lekeberg 65 73 78 Lindesberg 63 66 66 Ludvika 75 69 73 Skinnskatteberg 68 85 79 Örebro 64 57 66 Medelvärde 66 63 67 Minimum 23 20 6 Maximalt 96 93 Antal kommuner 290 290 290 Källa: Skolverket, beräknat för Kolada Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 201 3-63,8 procent, 2014-59,1 procent, 201 5-67,3 procent. Resultatet redovisar andelen elever, både i kommunala som fristående skolor, av dem som genomfört de nationella proven som nått Skolverkets kravnivå i ämnet matematik. Detta mått är ett delresultat av mått 17 B. Andelen elever som nått kravnivåerna i kommunen är samtliga tre redovisade åren cirka 50 procent. Beträffande 201 5 har differensen mellan kommunens resultat och medelvärdet respektive det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner ökat och uppgår till 17 procentenheter. Bland de redovisade kommunerna är det bara Ljusnarsberg och Karlskoga som har ett sämre resultat 201 5 än 2014 samt en negativ utveckling år från år. 26

Mått 18 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet (yrkesprogram 2014) 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 77,1 79,0 77,1 78,0 Askersund 80,6 81,0 83,8 76,2 Degerfors 84,5 82,0 78,9 76,6 Hallsberg 77,8 74,0 84,9 86,7 Karlskoga 84,0 84,0 82,0 79,3 Kumla 86,2 83,0 85,0 83,4 Laxå 78,0 86,0 81,1 79,3 Lekeberg 90,0 89,0 90,9 93,1 Lindesberg 81,1 78,0 77,1 76,5 Ludvika 87,8 82,0 80,6 84,3 Skinnskatteberg 91,7 76,0 90,9 74,4 Örebro 86,0 85,0 84,4 83,6 Medelvärde 87,7 88,0 86,4 85,2 Minimum 68,6 74,0 68,2 54,0 Maximalt 99,3 99,0 98,7 97,7 Antal kommuner 290 289 290 290 Källa: Skolverket Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-83,7 procent, 2013-81,6 procent, 2014-83, 1 procent, 2015-81,0 procent. en har samtliga år en lägre andel behöriga elever än medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. Det förefaller även som andelen befinner sig mellan 75 och 80 procent vaije år. 27

Mått 19 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, andel positiva svar 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 86 81 Askersund 71 76 68 Degerfors 71 75 75 81 Hallsberg 72 70 75 75 Karlskoga 78 79 77 77 Kumla 72 72 66 62 Laxå 85 84 85 89 Lekeberg 83 77 74 65 Lindesberg 75 83 76 74 Ludvika 80 79 76 70 Skinnskatteberg 81 79 Örebro 80 78 78 Medelvärde 77 77 76 75 Minimum 49 54 55 53 Maximalt 91 89 93 92 Antal kommuner 155 181 194 199 Källa: Skolverkets elevundersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-70,3 procent, 2013-77,8 procent, 2014-76,5 procent, 2015-73,9 procent. 28

Mått 20 A Kostnad per betygspoäng (Kostnad 2011- resultat 2012,Kostnad 2012-resultat 2013, Kostnad 2013,-resultat 2014 respektive Kostnad 2014-resultat 2015) Kronor 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 387 434 376 Askersund 382 386 375 Degerfors 411 415 402 Hallsberg 367 392 352 Karlskoga 323 329 341 Kumla 289 297 312 Laxå 452 420 416 Lekeberg 335 345 328 Lindesberg 360 349 379 Ludvika 343 409 389 Skinnskatteberg 426 419 373 Örebro 311 329 337 Medelvärde 353 361 368 Minimum 230 255 264 Maximalt 483 569 725 Antal kommuner 289 288 289 Källa: Dagens Samhälle 2015 362 474 427 324 349 310 346 344 402 397 418 354 375 258 554 289 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-365 kronor, 2013-377 kronor, 20 14-365 kronor, 2015-375 kronor. Måttet avser kostnaderna, exklusive lokalkostnaderna, dividerat med antal betygspoäng, det vill säga det totala meritvärdet. Redovisningen 2014 bygger på 2014 ås resultat och 2013 års kostnader. Det kan noteras att kostnaden varierar stort mellan de olika åren för i princip samtliga redovisade kommuner. 2015 års resultat för kommunen är i enlighet med såväl medelvärdet som det ovägda medelvärdet för de redovisade kommunerna. 29

Mått 20 A - 2 Kostnad per betygspoäng Differens mellan Differens mellan Differens mellan 2012-2013 2013-2014 2014-2015 kronor procent kronor procent kronor procent Ljusnarsberg 47 12,1-58 -13,4-14 -3,7 Askersund 4 1,0-11 -2,8 99 26,4 Degerfors 4 1,0-13 -3,1 25 6,2 Hallsberg 25 6,8-40 -10,2-28 -8,0 Karlskoga 6 1,9 12 3,6 8 2,3 Kumla 8 2,8 15 5,1-2 -0,6 Laxå -32-7,1-4 -1,0-70 -16,8 Lekeberg 10 3,0-17 -4,9 16 4,9 Lindesberg -11-3,1 30 8,6 23 6,1 Ludvika 66 19,2-20 -4,9 8 2,1 Skinnskatteberg -7-1,6-46 -11,0 45 12,1 Örebro 18 5,8 8 2,4 17 5,0 Medelvärde 8 2,3 7 1,9 7 1,9 Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Dagens Samhälle Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-365 kronor, 2013-377 kronor, 2014-365 kronor, 2015-375 kronor. Denna tabell är en egenutvecklad version av Mått 20 A som visar variationer mellan år. Vad som kan konstateras är att trots små ändringar mellan åren beträffande medelvärde och ovägt medelvärde bland redovisade kommuner, är det i den enskilda kommunerna stora förändringar mellan åren. 30

Mått 20 B Effektivitet i grundskolan, kostnad för grundskola exklusive lokaler dividerat med andel elever som uppnått målen i alla ämnen i åk 9 i kommunala skolor (kostnad 2012-resultat 2013, kostnad 2013-resultat 2014 respektive kostnad 2014-resultat 2015) Kronor 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 1147 1279 1390 1109 Askersund 1062 1173 1089 1483 Degerfors 1027 1188 1291 1393 Hallsberg 1053 1210 997 879 Karlskoga 846 911 977 989 Kumla 795 843 842 886 Laxå 1285 1093 1160 996 Lekeberg 846 984 887 957 Lindesberg 1031 1016 1176 1181 Ludvika 885 1106 1070 1038 Skinnskatteberg 1081 1375 961 1636 Örebro 842 925 933 1038 Medelvärde 951 987 1020 1059 Minimum 637 659 674 679 Maximalt 1419 1831 2192 1851 Antal kommuner 289 288 289 289 Källa: Skolverket Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-992 kronor, 2013-1 092 kronor, 2014-1 064 kronor, 2015-1 132 kronor. Måttet visar kostnaden 2012 för lärarresurser i förhållande till resultaten 2013, respektive kostnad 2013 och resultat 2014 respektive kostnad 2014 och resultat 2015. Övriga kostnader som lokaler, skolskjuts med mera har exkluderats. ens kostander 2015 har minskat och betydligt närmat sig medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. 31

Mått 20 B - 2 Effektivitet i grundskolan, kostnad för grundskola exklusive lokaler dividerat med andel elever som uppnått målen i alla ämnen i åk 9 i kommunala skolor Differens mellan Differens mellan Differens mellan 2012-2013 2013-2014 2014-2015 kronor procent kronor procent kronor procent Ljusnarsberg 132 11,5 111 8,7-281 -20,2 Askersund 111 10,5-84 -7,2 394 36,2 Degerfors 161 15,7 103 8,7 102 7,9 Hallsberg 157 14,9-213 -17,6-118 -11,8 Karlskoga 65 7,7 66 7,2 12 1,2 Kumla 48 6,0-1 -0,1 44 5,2 Laxå -192-14,9 67 6,1-164 -14,1 Lekeberg 138 16,3-97 -9,9 70 7,9 Lindesberg -15-1,5 160 15,7 5 0,4 Ludvika 221 25,0-36 -3,3-32 -3,0 Skinnskatteberg 294 27,2-414 -30,1 675 70,2 Örebro 83 9,9 8 0,9 105 11,3 Medelvärde 36 3,8 33 3,3 39 3,8 Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Dagens Samhälle De1U1a tabell är en modifiering av Mått 20 B. Det mest intressanta är de stora svängningarna, åt båda håll, mellan åren hos samtliga redovisade kommuner. Detta åskådliggör den stora betydelsen för effektiviteten som faktorn andel elever som uppnår målen i samtliga ämnen har och att en tämligen konstant kostnad för grundskola över åren medför olika resultat och effektivitet. Den stora vikten för alla inblandade parter i detta mått är att eleverna uppnår må len. 32

Mått 21 Gymnasieelever som fått examen eller studiebevis inom fyra år inklusive IM (Mått 21 Andelen elever som fullgör gymnasieutbildningen i kommunen inom fyra år inklusive individuella programmet) 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 78 75 85,7 70,7 Askersund 82 78 73,6 85,2 Degerfors 75 77 77,6 69,7 Hallsberg 77 73 76,1 80,9 Karlskoga 76 76 73,0 76,6 Kumla 83 80 81,4 80,1 Laxå 80 82 78,5 83,6 Lekeberg 82 87 84,0 81,0 Lindesberg 75 72 73,3 81,5 Ludvika 78 80 70,3 79,8 Skinnskatteberg 73 62 81,0 64,6 Örebro 79 77 79,9 79,5 Medelvärde 78 77 78,3 78,6 Minimum 58 57 50,7 59,5 Maximalt 89 91 95,3 92,7 Antal kommuner 290 290 290 290 Källa: Skolverket Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-78,2 procent, 2013-76,6 procent, 2014-77,9 procent, 2015-77,8 procent. Måttet är utifrån folkbokförda i kommunen. ens resultat 2015 innebär ett drastiskt sämre resultat än 2014 samt sämre än medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. 33

Mått 22 A Kostnad per elev i förhållande till andel som (inte fullföljer ett gymnasieprogram) ej fått examen/studiebevis Kronor 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 25 029 26809 14990 Askersund 20 738 26 513 35 995 Degerfors 33 934 27 304 23 298 Hallsberg 24 233 30 243 29 443 Karlskoga 23 834 23 893 25 630 Kumla 18 587 22 584 21974 Laxå 23 541 22 732 31341 Lekeberg 18 462 12 728 15 785 Lind esberg 28104 34 262 35108 Ludvika 22 029 21434 33 688 Skinnskatteberg 29 313 43 000 23 348 Örebro 19 009 20467 17 050 Medelvärde 24 224 25 246 25186 Minimum 10 648 8 674 5 295 Maximalt 55 279 75 701 86476 Antal kommuner 282 285 289 Källa: Beräkning utifrån Skolverket s statistik 2015 32 903 19 456 30 850 24 339 29 355 24 033 19 775 19 601 26 399 24 171 47 740 21292 25 809 8 773 68407 290 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-23 901 kronor, 2013-25 997 kronor, 2014-25 638 kronor, 2015-26 660 kronor. Måttet utgår från kostnad per elev i gymnasiet och antalet elever som inte fullföljer gymnasiet inom fyra år inklusive Individuella programmet, numera omformulerat till ej fått examen/studiebevis. Resultatet tas fram genom andelen (kvoten) elever som inte fullföljt gymnasiet multipliceras med kostnad per elev. Resultatet bygger på 2012 års elevresultat och 201 1 års kostnader, 2013 års resultat och 2012 års kostnader, 2014 års resultat och 2013 års kostnader och 2015 års resultat och 2014 års kostnader Måttet är utifrån folkbokförda i kommunen. Måttets relevans är diskutabelt ur flera aspekter, i synnerhet som att skillnaden mellan kommunerna är oerhört stort. Variationen för framför allt de mindre kommunerna är också stora mellan åren. 34

Mått 22 B Kostnad per elev i förhållande till andel som (inte fullföljer ett gymnasieprogram) ej fått examen/studiebevis Differens mellan Differens mellan Differens mellan 2012-2013 2013-2014 2014-2015 kronor procent kronor procent kronor procent Ljusnarsberg 1780 7,1-11819 -44,1 17913 119,5 Askersund 5 775 27,8 9 482 35,8-16 539-45,9 Degerfors -6 630-19,5-4 006-14,7 7 552 32,4 Hallsberg 6 010 24,8-800 -2,6-5104 -17,3 Karlskoga 59 0,2 1 737 7,3 3 725 14,5 Kumla 3 997 21,5-610 -2,7 2 059 9,4 Laxå -809-3,4 8 609 37,9-11566 -36,9 Lekeberg -5 734-31,1 3 057 24,0 3 816 24,2 Lindesberg 6158 21,9 846 2,5-8 709-24,8 Ludvika -595-2,7 12 254 57,2-9 517-28,3 Skinnskatteberg 13 687 46,7-19 652-45,7 24 392 104,5 Örebro 1458 7,7-3 417-16,7 4 242 24,9 Medelvärde 1022 4,2-60 -0,2 623 2,5 Minimum -1974-18,5-3 379-39,0 3 478 65,7 Maximalt 20422 36,9 10 775 14,2-18 069-20,9 Antal kommuner Källa: Beräkning utifrån Skolverkets statistik Denna tabell är en egen bearbetning av Mått 22 A. De stora variationer som påtalades till Mått 22 A åskådliggörs i de1ma tabell. 35

Mått 23 Kvalitetsaspekter särskilt boende, andel av maxpoäng 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 68 Askersund 62 55 52 49 Degerfors 76 58 55 55 Hallsberg 75 67 75 69 Karlskoga 55 53 57 57 Kumla 47 51 49 41 Laxå 60 64 55 Leke berg 73 69 Lindesberg 51 44 43 37 Ludvika 75 69 61 60 Skinnskatteberg Örebro 84 75 69 72 Medelvärde 70 68 66 66 Minimum 36 35 29 37 Maximalt 96 98 96 89 Antal kommuner 169 169 183 220 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 201 2-65,0 procent, 201 3-59,6 procent, 2014-5 9,3 procent, 201 5-5 7,5 procent. Samman vägt resultat i form av andel av maxpoäng. V aije delfråga ger mellan 0-5 poäng. Summan av alla delfrågor beräknas och delas med maximalt möjliga poäng. Redovisas som procent. Ett antal nya delfrågor tillkom 2014. Resultaten från delfrågorna redovisas i bilaga 2. Det är först 2015 som det redovisas ett resultat för kommunen. Detta beror på att kommunen tidigare inte svarat på samtliga delfrågor. ens resultat 2015 är bland de bästa av de redovisade kommunerna och överstiger därmed det ovägda medelvärdet bland de redovisade kommunerna. ens resultat överstiger även medelvärdet. 36

Mått 24 A Kostnad per brukare i särskilt boende, äldreomsorg Kronor Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner 2011 2012 Källa: SKL:s Vad kostar verksamheten i din kommun? 2013 2014 374 816 483 681 718 471 756 711 517 556 708 644 627 907 716 649 646 846 791587 716 734 960 558 5136 656 333 792 762 700 227 762 021 591 239 795 711 897 548 1070 907 823 904 1243 431 672 629 800 824 350 549 483 681 1740 1640 790 277 275 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 201 3-689 726 kronor, 2014-825 697 kronor. Från och med 2013 års redovisning är resultatet ett genomsnitt av alla månader på året för att tidigare år enbart avse oktober månad, därav kan ingen jämförelse göras mellan åren. Dessa resultat föranleder den del funderingar. ens kostnad 2014 är lägst bland samtliga 275 kommuner som det redovisas resultat för. Skillnaden mellan kommunerna är stor. 37

Mått 24 B Kostnad per brukare i särskilt boende, äldreomsorg Differens mellan 2013-2014 kronor procent Ljusnarsberg 108 865 29,0 Askersund 38 240 5,3 Degerfors 191088 36,9 Hallsberg 88 742 14,1 Karlskoga 144 741 22,4 Kumla 243 824 34,0 Laxå Lekeberg 136 429 20,8 Lindesberg 61 794 8,8 Ludvika 204 472 34,6 Skinnskatteberg 173 359 19,3 Örebro 419 527 50,9 Medelvärde 128195 19,1 Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: SKL:s Vad kost ar verksamheten i din kommun? Detta mått är en bearbetning av resultaten i Mått 24 A. Ökningen av kostnaderna mellan åren bland de redovisade kommunerna är betydande. en har en ökning med 29 procent medan Örebro har störst ökning med 51 procent. Vad gäller medelvärdet har det ökat med 19 procent vilket är att betrakta som en kraftig kostnadsökning. 38

Mått 25 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 2012 2013 Ljusnarsberg 90 89 Askersund 53 64 Degerfors 87 89 Hallsberg 75 68 Karlskoga 75 74 Kumla 75 70 Laxå Lekeberg Lindesberg 81 91 Ludvika 87 75 Skinnskatteberg Örebro 77 82 Medelvärde 81 84 Minimum 53 64 Maximalt 98 97 Antal kommuner 254 260 Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom äldreomsorgen 2014 85 69 83 74 80 77 91 93 91 81 83 82 84 62 285 2015 88 73 74 79 75 75 85 84 79 83 86 83 83 46 97 285 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-77,8 procent, 2013-78,0 procent, 2014-82,4 procent, 2015-80,3 procent. Måttet anger andelen brukare som svarat "Mycket nöjd" eller "Ganska nöjd" på frågan "Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende." De som svarat "Ingen åsikt" har räknats bort. en har samtliga år haft en relativt stor andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Samtliga redovisade år har resultaten överstigit medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. Således är kommunens resultat positivt. 39

Mått 26 Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten, andel av maxpoäng 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 52 67 58 64 Askersund 58 55 52 70 Degerfors 52 36 39 52 Hallsberg 48 48 58 55 Karlskoga 73 67 67 61 Kumla 64 70 45 52 Laxå 58 52 73 67 Lekeberg 67 61 70 Lindesberg 61 64 64 64 Ludvika 64 52 64 55 Skinnskatteberg 73 73 Örebro 94 94 91 76 Medelvärde 69 69 66 65 Minimum 39 30 39 Maximalt 94 97 94 Antal kommuner 200 210 223 Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-63,7 procent, 201 3-6 1,6 procent, 61,9 procent, 2014-61,9 procent, 2015-61,6 procent. Måttet består av 17 indikatorer vilka bedöms utifrån ett poängsystem. Här redovisas endast andelen (procent) av maximala antalet poäng. De 17 indikatorerna framgår av bilaga 3. ens resultat 2015 överensstämmer med medelvärdet och är något högre än det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. Någon enhetlig utveckling kan inte ses över åren. Bland de redovisade kommunerna finns hos flera relativt stora variationer mellan åren. 40

Mått 27 A Kostnad per brukare inom hemtjänsten, äldreomsorgen Kronor 2011 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 277 362 469 604 Askersund 224 438 257 782 Degerfors 360135 417 878 Hallsberg 149 072 159 609 Karlskoga 516 181 435113 Kumla 410 055 311071 Laxå 271282 328 344 Lekeberg 354 706 378 064 Lindesberg 265 790 258 663 Ludvika 236 783 236 425 Skinnskatteberg 274 246 298 517 Örebro 300 963 286 715 Medelvärde 248 069 264 056 Minimum 104 648 119 573 Maximalt 516181 513 053 Antal kommuner 275 279 Källa : SCB och Socialstyrelsens individstatistik Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2011-152 985 kronor, 201 2-216 554 kronor, 2014-303 418 kronor, 2014-31 9 815 kronor. Brukarantalet hämtas från Socialstyrelsens individstatistik som har förändrats från tidigare år. Tidigare år har uppgiften endast avsett oktober månad men avser från och med 2013 ett genomsnitt av alla månader på året. Dessutom har plockats bort alla brukare som har trygghetslarm eller matdistribution som enda insats samt brukare med mindre än två timmars hemtjänst per månad. Därav kan ingen jämförelse göras mellan åren före 201 3. Beräkning sker enligt följande: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst, äldreomsorg, dividerat med antal personer 65 + år som den 1 oktober var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Avser samtlig regi. Måttet redovisas i kronor i snitt per brukare 2013 och 2014. Detta mått har ifrågasatts beroende på de stora skillnaderna i resultat mellan kommunerna samt i samma konumm mellan åren. Redovisningen från kommunerna förefaller inte vara likvärdiga trots att måttet bygger kommunernas årliga Räkenskapssammandrag. ens resultat 2014 överstiger såväl medelvärdet som det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. 41

Mått 27 B Kostnad per brukare inom hemtjänsten, äldreomsorgen Differens mellan 2013-2014 kronor procent Ljusnarsberg 192 242 69,3 Askersund 33 344 14,9 Degerfors 57 743 16,0 Hallsberg 10 537 7,1 Karlskoga -81068-15,7 Kumla -98 984-24,1 Laxå 57 062 21,0 Lekeberg 23 358 6,6 Lindesberg -7127-2,7 Ludvika -358-0,2 Skinnskatteberg 24 271 8,9 Örebro -14 248-4,7 Medelvärde 15 987 6,4 Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: SCB och Socialstyrelsens individstatistik Detta är en bearbetning av resultaten i Mått 27 A. Det intressanta är den stora skillnaden mellan åren samt det intervall som finns mellan redovisade kommuner. ens kostnader har ökat med 69,3 procent medan Kumlas kostnader minskat med 24,1 procent. Kumlas minskade kostnader skall ses mot deras höga kostnad 201 3. Även Karlskoga, som hade högst kostnad 201 3 bland redovisade kommuner, har 2014 en stor minskning, 15,7 procent. 42

Mått 28 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 2012 2013 Ljusnarsberg 82 73 Askersund 86 86 Degerfors 90 92 Hallsberg 80 87 Karlskoga 94 88 Kumla 89 87 Laxå 95 98 Lekeberg 93 Lindesberg 89 93 Ludvika 88 89 Skinnskatteberg 91 96 Örebro 89 90 Medelvärde 90 91 Minimum 73 73 Maximalt Antal kommuner 281 287 Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom äldreomsorgen 2014 86 93 91 87 90 90 97 96 95 90 95 91 91 71 288 2015 87 94 91 88 89 88 96 92 92 89 97 90 91 70 99 288 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 201 2-88,8 procent, 2013-89,9 procent, 2014-9 1,8 procent, 2015-91,1 procent. Måttet anger andelen brukare som fått hemtj änst som svarat "Mycket nöjd" eller "Ganska nöjd" på frågan "Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?" De som svarat "Ingen åsikt" har tagits bort. Generellt är andelen som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst stor och trots att kommunens resultat är 87 procent 201 5 är det lägst bland redovisade kommuner samt lägre än medelvärdet. En positiv utveckling över åren kan dock skönjas för kommunen. 43

Mått 29 Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel av maxpoäng 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 71 80 Askersund 69 62 52 Degerfors 96 87 55 Hallsberg 60 75 Karlskoga 82 84 57 Kumla 73 73 49 Laxå 73 Lekeberg 89 89 73 Lindesberg 89 76 43 Ludvika 91 89 61 Skinnskatteberg Örebro 64 69 Medelvärde 83 82 82 Minimum 24 49 46 Maximalt Antal kommuner 182 189 206 Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret 82 74 98 76 84 84 80 78 84 72 82 46 210 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-79,7 procent, 2013-77,8 procent, 2014-59,3 procent, 2015-81,2 procent. Sammanvägt resultat i form av andel av maxpoäng. Vmje delfråga ger mellan 0-5 poäng. Summan av alla delfrågor beräknas och delas med maximalt möjliga poäng. Redovisas som procent. Ny delfråga tillkom 2014. Resultaten från delfrågorna redovisas i bilaga 4. ens resultat 2015 är i paritet med övriga kommuner, kommunens resultat är lika med medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. en har dessutom en positiv resultatutveckling. 44

2.5 en som samhällsutvecklare Mått 31 Andelen förvärvsarbetande i kommunen av invånarna i åldern 20-64 år 2011 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 70,6 69,8 68,7 68,2 Askersund 79,4 80,2 79,8 81,1 Degerfors 74,9 75,7 75,3 74,9 Hallsberg 77,0 77,0 77,4 77,4 Karlskoga 76,8 77,2 76,9 76,5 Kumla 80,0 80,5 80,3 80,6 Laxå 81,0 79,5 76,6 74,4 Lekeberg 82,6 82,7 83,1 82,9 Lindesberg 77,4 77,8 77,1 76,6 Ludvika 77,2 77,4 77,4 77,4 Skinnskatteberg 74,1 74,3 75,2 74,7 Örebro 75,4 75,6 75,9 76,0 Medelvärde 78,4 78,6 78,5 78,5 Minimum 63,1 63,6 63,9 64,4 Maximalt 87,3 88,0 87,2 87,5 Antal kommuner 290 290 289 290 Källa : SCB:s registerbaserade arbet smarknadsstatistik (RAMS) Ovägt medelvärde redovisade konum mer: 2011-77,2 procent, 201 2-77,3 procent, 2013-77,0 procent, 76,7 procent. Måttet redovisar andelen i procent av totalt antal invånare mellan 20 och 64 år som förvärvsarbetar. en har relativt i jämnfört med övriga kommuner i landet en tämligen låg andel förvärvsarbetande i åldern 20-64 år. Likaledes är andelen lägst i kommunen i jämförelse med de kommuner som redovisas i denna sammanställning för samtliga år. Negativt är att andelen förvärvsarbetande minskat vaije redovisat år. Ur ett nationellt perspektiv har det under de fyra redovisade åren inte skett någon utveckling i någondera imiktning. 45

Mått 32 Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning 2011 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 3,9 3,4 2,6 Askersund 2,8 2,5 2,4 Degerfors 5,9 4,7 5,2 Hallsberg 5,2 3,8 3,2 Karlskoga 4,4 4,7 4,5 Kumla 5,0 4,4 4,3 Laxå 0,6 0,8 0,9 Lekeberg 2,5 2,5 2,7 Lindesberg 6,6 5,8 6,9 Ludvika 6,9 5,6 6,7 Skinnskatteberg 4,3 3,6 5,7 Örebro 6,1 5,7 5,6 Medelvärde 4,2 4,0 4,1 Minimum 0,6 0,5 0,4 Maximalt 11,9 9,9 10,8 Antal kommuner 285 281 285 Källa : SCB Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2011-4,5 procent, 2012-4,0 procent, 2013-4,2 procent, 2014-4,6 procent. 4,4 2,7 6,0 3,0 5,7 4,0 1,0 3,0 6,6 6,9 6,6 5,3 4,2 0,6 10,3 284 Måttet visar antalet invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning dividerat med antalet invånare den 31 december multiplicerat med. en har en markant minskning mellan 2011 och 2013 medan det 2014 finns en betydande ökning med 1,8 procentenheter. Denna ökning är störst bland redovisade kommuner och motsvaras inte av samma ökning av medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. Konsekvensen av denna ökning är att kommunen inte särskiljer sig speciellt mot medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner 2014. 46

Mått 33 Antal nya företag per 1 000 invånare Antal 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 4,1 3,3 3,3 6,2 Askersund 4,3 5,8 3,4 5,2 Dege rfors 4,0 1,3 1,9 1,7 Hallsberg 4,7 3,8 2,2 5,6 Karlskoga 3,2 3,8 3,3 3,4 Kumla 3,8 4,1 3,3 5,0 Laxå 6,8 4,7 4,3 5,6 Lekeberg 3,8 3,3 4,4 5,1 Lindesberg 4,2 3,0 2,8 3,6 Ludvika 4,5 3,8 3,3 3,8 Skinnskatteberg 4,6 2,3 2,7 4,5 Örebro 6,9 6,2 6,2 6,5 Medelvärde 5,5 5,0 4,9 4,9 Minimum 2,0 1,3 0,6 1,2 Maximalt 14,5 14,6 14,6 15,2 Antal kommuner 290 290 290 290 Källa: Nyföretagarcentrums Företagsbarometer Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-4,6 nystartade företag, 2013-3,8 nystartade företag, 2014-3,4 nystartade företag, 2015-4,7 nystartade företag. Måttet avser antal nya företag per 1 000 invånare under första halvåret. En närmast fördubbling av antalet nya företag per 1 000 invånare har skett mellan 2014 och 2015. Även bland redovisade kommuner har det skett en relativt stor ökning av antalet nya företag mellan 2014 och 2015. Detta, samtidigt som medelvärdet har minskat eller stagnerat över åren, medför att det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner 2015 är likvärdigt med medelvärdet. Dock skall noteras att de nystartade företagens karaktär inte framgår av statistiken. 47

Mått 34 Sammanfattande omdöme av företagsklimatet i kommunen 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 69 68 Askersund 75 73 Degerfors Hallsberg 70 73 Karlskoga 70 Kumla Laxå 77 82 Lekeberg 74 71 Lindesberg 58 63 Ludvika 73 74 Skinnskatteberg 69 Örebro 61 73 Medelvärde 67 68 Minimum 51 so Maximalt 81 84 Antal kommuner 189 193 Källa: SKL:s undersökning Insikten Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2013-69,6 procent, 2015-72, 1 procent. Måttet grundar sig på en undersökning av den service kommunerna ger företag i fem olika tillståndsärenden: utskänkningstillstånd, markupplåtelse, bygglov, miljö- och hälsoskyddstillsyn samt brandstillsyn. Vidare mäts företagarans syn på följande kvalitetsfaktorer: tillgänglighet, kompetens, bemötande, rättssäkerhet och effektivitet. Vaije typ av tillståndsärenden och kvalitetsfaktor får ett betygsindex mellan O och. Utifrån detta görs ett sammanlagt Nöjd-Kund-Index (NKI). Här finns endast resultat från två år redovisade och därmed kan inte några djupare analyser göras. Skillnaden mellan 2013 och 2015 års resultat är små. Det noterbara är att det är färre kommunen bland de redovisade kommunerna som har ett resultat 2015. 48

Mått 35 Antal utbetalda dagar med sjukpenning och arbetsskadesjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 exklusive försäkrade med hel sjukersättning el ler aktivitetsersättning Antal 2011 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 8,9 10,8 11,3 13,1 Askersund 8,6 11,2 11,9 12,6 Degerfors 8,7 10,6 10,4 12,6 Hallsberg 9,4 10,9 10,3 11,5 Karlskoga 7,9 9,7 10,7 12,5 Kumla 8,9 10,2 11,2 12,6 Laxå 10,6 10,9 10,5 12,2 Lekeberg 9,1 10,0 9,7 10,4 Lindesberg 7,5 8,9 10,2 11,5 Ludvika 7,4 8,5 9,9 12,4 Skinnskatteberg 9,1 9,4 9,6 10,9 Örebro 6,8 7,8 8,0 9,1 Medelvärde 7,5 8,5 9,3 10,5 Minimum 3,8 4,4 4,4 4,4 Maximalt 12,5 13,4 14,3 15,7 Antal kommuner 290 290 290 290 Källa: Försäkringskassan Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2011-8,6 utbetalda dagar, 201 2-9,9 utbetalda dagar, 2013-10,3 utbetalda dagar, 2014-11,8 utbetalda dagar. Sjukpenningtalet redovisas som antalet utbetalda dagar med sjukpenning och arbetsskadesjukpenningar per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjukpenningtalet redovisas för en tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till heldagar. Dagar med sjuklön från arbetsgivaren ingår inte i sjukpenningtalet. Samtliga redovisade kommuner har den högsta noteringen 201 4 och likaledes har medelvärdet stigit över åren. ens resultat har ökat med en omfattning att den har flest antal utbetalda dagar av samtliga redovisade kommuner samt ett resultat betydligt över medelvärdet. 49

Mått 36 Andel återvunnet material i förhållandena till totala mängden hushållsavfall 2011 2012 2013 Ljusnarsberg 34 25 21 Askersund 22 14 12 Degerfors 34 Hallsberg Karlskoga 37 Kumla Laxå 28 28 28 Lekeberg Lindesberg 40 31 37 Ludvika 56 48 50 Skinnskatteberg 37 38 Örebro 49 46 Medelvärde 35 36 36 Minimum 15 14 12 Maximalt 79 65 66 Antal kommuner 166 196 231 Källa: Avfall Sverige 2014 43 28 42 40 50 41 46 39 17 74 230' Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2011-36,0 procent, 201 2-33,1 procent, 2013-33, 7 procent, 2014-41,4 procent. Mätperioderna är 2011, 2012, 2013 och 2014. Noterbart är att kommunen fördubblat sin andel mellan 201 3 och 2014, därmed är resultatet bättre än medelvärdet och det ovägda medelvärdet för redovisade kommuner. 50

Mått 37 Andel personbilar som uppfyller miljökrav enligt förordning Mått 37 Andel miljövänliga bilar i förhållande till totalt antal bilar 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 0 0 Askersund 27 34 Degerfors 38 27 Hallsberg Karlskoga 29 37 Kumla 27 21 Laxå 18 20 Lekeberg 41 Lindesberg 45 46 Ludvika 57 54 Skinnskatteberg Örebro 61 62 Medelvärde 44 44 Minimum 0 0 Maximalt 99 89 Antal kommuner 157 176 Källa : Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 201 2-33,6 procent, 2014-34,2 procent, en har väldigt liten andel egna bilar. 51

Mått 38 Andel inköpta miljömärkta livsmedel i förhållande till totalt inköpta livsmedel (Ekologiska livsmedel) 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 10 12 12 Askersund 20 20 22 Degerfors 5 9 10 Hallsberg 12 Karlskoga 9 10 Kumla 7 21 26 Laxå 21 13 28 Lekeberg 11 9 27 Lindesberg 16 19 25 Ludvika 26 27 28 Skinnskatteberg 21 Örebro 33 30 39 Medelvärde 14 16 20 Minimum 0 0 0 Maximalt 44 49 50 Antal kommuner 156 179 190 Källa: Egen undersökning 2015 15 37 20 16 21 30 43 34 31 36 50 25 1 56 198 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-16,6 procent, 2013-17,3 procent, 2014-21,7 procent, 2015-30,3 procent. Måttet redovisar andel inköpta (kronor) miljömärkta livsmedel i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent under årets första sex månader respektive år. Vad som konstateras av resultaten är att de för vaije redovisat år sker en ökning av andelen inköpta miljömärkta livsmedel bland samtliga redovisade kommuner och samtliga kommuner som redovisat ett svar. Denna ökning har generellt stegrats för vaije år. en har dock bland de redovisade kommunerna betydligt lägre andel inköpta miljömärkta livsmedel, samma gäller relationen till medelvärdet. 52

Mått 4-1 Andel av vuxna biståndstagare som har långvarigt ekonomiskt bistånd 2013 2014 Ljusnarsberg 29,9 22,5 Askersund 17,5 12,1 Degerfors 25,3 28,6 Hallsberg 26,1 27,1 Karlskoga 29,0 26,5 Kumla 36,3 33,9 Laxå Lekeberg 30,8 23,2 Lindesberg 31,8 28,3 Ludvika 38,5 38,8 Skinnskatteberg 19,2 20,5 Örebro 39,8 38,9 Medelvärde 28,2 27,7 Minimum 0,0 6,8 Maximalt 56,8 57,0 Antal kommuner 284 283 Källa: Socialstyrelsen Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2013-29,5 procent, 2014-27,3 procent. Vuxna biståndstagare med långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med antalet vuxna biståndstagare under året. Långvarigt bistånd avser 10-12 månader under året. Andelen vuxna biståndstagare med långvarigt ekonomsikt bistånd i kommunen har drastiskt minskat mellan 2013 och 2014. en har 2014 en markant lägre andel än såväl medelvärdet som det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. En intressant notering är den stora skillnad i andel som films mellan de redovisade kommunerna. 53

Extramått, Attityder bland kommunens företagare gällande kommunens förmåga att skapa ett gott företagsklimat, ranking av kommunerna Ranking 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 131 71 71 Askersund 52 51 103 Degerfors 181 158 212 Hallsberg 127 208 255 Karlskoga 231 239 196 Kumla 29 38 31 Laxå 215 212 127 Lekeberg 77 27 13 Lindesberg 274 265 221 Ludvika 210 178 253 Skinnskatteberg 263 274 289 Örebro 209 136 149 Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner 290 290 290 Källa : Svenskt Näringsliv Måttet utgår från Svenskt Näringslivs årliga undersökning över företagsklimatet. Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktats olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens bedömning av "Det sammanfallande omdömet om företagsklimatet i kommunen." Ranking är ett vanskligt mått då de helt bygger på subjektiva värderingar, varför resultaten skall läsas försiktigt. en uppnår dock för andra året i rad en god ranking bland rikets kommuner. 54

Extramått Förändrat antal förvärvsarbetande 16 år och äldre per 1 000 invånare mellan 2010 och 2011 respektive mellan 2011 och 2012, 2012 och 2013 samt 2013 och 2014 Antal 2010-2011 2011-2012 2012-2013 2013-2014 Ljusnarsberg 25,2-7,2-4,3-7,3 Askersund 14,0 4,2 0,8-1,6 Degerfors 12,9 0,9-3,4-4,0 Hallsberg 16,8-2,0 4,2-2,8 Karlskoga 10,5 4,8-3,5-3,6 Kumla 11,9 5,0-3,4 1,2 Laxå 22,1-13,6-21,4-18,9 Lekeberg 21,5 2,2 3,2-1,4 Lindesberg 18,1 3,2-1,9-7,4 Ludvika 15,5 3,0 0,8-2,1 Skinnskatteberg 12,6-1,5 5,8-4,4 Örebro 8,4 2,4 3,2-0,5 Medelvärde 13,7 2,4 0,3-1,8 Minimum -2,4-11,3-21,4-18,9 Maximalt 43,1 24,0 20,0 11,6 Antal kommuner 290 290 290 290 Källa : SCB:s regist erbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2011-15,8 personer, 2012-0,1 personer, 2013 - minus 1,6 personer, 2014 - minus 4,4 personer. De presenterade resultaten är negativa för kommunen dock med en kraftig ökning mellan 2010 och 2011. De redovisade kommunerna har samtliga utom kumla minskat antalet förvärvsarbetande mellan 2013 och 2014. Den negativa utvecklingen mellan de redovisade åren finns även i rikets kommuner. Bland de redovisade kommunerna är det Laxå som har den mest negativa utvecklingen mellan 2010 och 2014. De redovisade kommunerna har en sämre utveckling än riket från och med 2011. 55

3.Avslutning Avsikten med KKiK är att möjliggöra en jämförelse mellan kommuner i landet samt över tid av ett antal nyckeltal, mått inom områden som valts ut av ett antal kommunstyrelseordföranden som centrala i den kommunala verksamheten. Vidare har KKiK som syfte att utgöra ett underlag för de förtroendevaldas dialog med kommuninvånarna rörande servicens kvalitet i kommunens verksamhet. Ytterligare ett syfte med KKiK är att kunna utgöra ett verktyg i kommunens styrning, det vill säga vara ett underlag för de förtroendevalda vid beslut. En viktig aspekt för att uppnå dessa syften är att få en förankring i kommunens verksamhetsorganisation för att mätningarna enligt KKiK skall genomföras. Oavsett om KKiK används eller ej, måste kommunens verksamhet följas upp ur ett kvalitetsperspektiv och detta kräver att mätningar genomförs. Ur de1ma synvinkel är KKiK enbart en metod, ett redskap, på en marknad med ett stort antal andra metoder för kvalitetsmätning. Oerhört väsentligt är att överväga hur kan och skall resultaten i KKiK användas. Framtagandet av resultat är enbart det konkreta hantverksarbetet, den stora uppgiften är att analysera resultaten och utifrån dessa besluta om åtgärder. Detta är inte unikt för KKiK utan gäller alla uppföljningar och utvärderingar som genomförs oavsett metod. Beträffande KKiK finns skriften "Handbok för ens Kvalitet i Korthet", vilken kan hämtas från www.skl.se. Där kan även hämtas skrifterna "Resultat i fokus - att utveckla målstyrning till resultatstyrning", "Skapa resultat med nyckeltal Nyckeltal och mått i styrprocessen" och "Inga resultat-inte kunskap K valitetsmått i kommunal verksamhet". Samtliga skrifter berör de områden till vilka KKiK är tänkt att utgöra ett verktyg. Vad gäller resultat och statistik finns mycket material att hämta från internet hos Sveriges er och Landsting (SKL), Statistiska centralbyrån (Sch), Socialstyrelsen, Skolverket och - och landstingsdatabasen (Kolada). 56

Bilaga 1 Ordinarie mått i KKiK vilka saknar resultat för Ljusnarsbergs kommun 2015 Din kommuns tillgänglighet Mått 1: Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Mått 2: Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Mått 3: Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Mått 4 A: Öppettider utöver vardagar klockan 8-17 på bibliotek, simhall och återvinningscentral Mått 8: Hur lång är handläggningstiden i snitt ( dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Trygghetsaspekter i din kommun Mått 9: Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Din delaktighet och kommunens information Mått 15: Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Din kommuns effektivitet Mått 30: Andel ungdomar i åldern 13-20 år som inte återkommer till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar oh/eller insatser, ej ekonomiskt bistånd Din kommun som samhällsutvecklare Mått 39: Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? 57

Bilaga 2 Mått 23-1 Andel avlidna som hade någon närvarande vid dödsögonblicket 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 75 77 92 Askersund 96 92 91 Degerfors 83 92 95 Hallsberg 85 91 84 Karlskoga 85 87 87 Kumla 88 95 95 Laxå 87 89 91 Lekeberg 96 Lindesberg 91 94 92 Ludvika 82 85 86 Skinnskatteberg 84 85 85 Örebro 90 93 94 Medelvärde 88 89 88 Minimum 63 56 63 Maximalt Antal kommuner 290 290 290 Källa : Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 20 13-86,8 procent, 2014-90,0 procent, 20 15-91,0 procent. 58

Mått 23-2 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse 2012 2013 2014 Ljusnarsberg Askersund 52 79 Degerfors 76 Hallsberg 78 79 Karlskoga 90 96 Kumla 60 23 54 Laxå Lekeberg Lindesberg 0 0 26 Ludvika 88 Skinnskatteberg Örebro 92 93 93 Medelvärde 75 79 81 Minimum 0 0 0 Maximalt Antal kommuner 212 223 Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret 2015 34 68 43 0 94 82 0 225 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-79,3 procent, 20 13-79,6 procent, 20 14-86,5 procent, 201-76,3 procent. 59

Mått 23-3 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 0 0 0 Askersund 50 56 76 34 Degerfors 8 0 0 Hallsberg 82 82 0 Karlskoga 49 91 54 69 Kumla 15 0 24 29 Laxå 0 0 0 Le keberg Lindesberg 0 0 26 0 Ludvika Skinnskatteberg Örebro 92 93 Medelvärde 67 65 65 68 Minimum 0 0 0 0 Maximalt Antal kommuner 212 224 225 Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-54,2 procent, 20 13-61,4 procent, 2014-42,9 procent, 2015-56,8 procent. 60

Mått 23-4 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet att välja alternativ rätt vid huvudmål 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 0 0 Askersund 0 0 Degerfors 0 60 Hallsberg 52 24 Karlskoga 3 Kumla 0 0 Laxå Lekeberg 0 0 Lindesberg 0 0 Ludvika 0 0 Skinnskatteberg Örebro 39 26 Medelvärde 45 45 Minimum 0 0 Maximalt Antal kommuner 220 224 Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2014-17,6 procent, 2015-28,2 procent. 61

Mått 23-5 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 33 33 Askersund 0 0 18 Degerfors 24 73 Hallsberg 0 0 7 Karlskoga 0 18 0 Kum la 35 11 0 Laxå 0 0 0 Lekeberg Lindesberg 0 0 0 Ludvika 0 0 0 Skinnskatteberg Örebro 21 5 13 Medelvärde 32 32 37 Minimum 0 0 0 Maximalt Antal kommuner 205 221 224 Kä lla: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2013-26, 1 procent, 2014-24,3 procent, 2015-28,3 procent. 62

Mått 23-6 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka TV-kanaler utöver basutbudet i den egna lägenheten 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 0 Askersund 34 66 Degerfors 0 Hallsberg Karlskoga 0 Kumla 73 Laxå 0 0 Lekeberg Lindesberg 0 0 Ludvika 14 45 Skinnskatteberg Örebro 90 95 Medelvärde 69 70 Minimum 0 0 Maximalt Antal kommuner 219 224 Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2014-58,0 procent, 2015-52,6 procent. 63

Mått 23-7 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka TV-kanaler utöver basutbudet i gemensamhetslokal 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 0 Askersund 0 0 Degerfors 0 0 Hallsberg 7 Karlskoga 0 0 Kumla 5 0 Laxå 0 0 Lekeberg 0 0 Lindesberg 0 0 Ludvika 26 14 Skinnskatteberg Örebro 46 69 Medelvärde 29 26 Minimum 0 0 Maximalt Antal kommuner 218 224 Källa : Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2014-16, 1 procent, 201 5-17,3 procent. 64

Mått 23-8 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls-/nattmål 2012 2013 2014 Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga 96 96 Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro 93 92 Medelvärde 91 91 94 Minimum 0 0 0 Maximalt Antal kommuner 213 224 Källa : Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret 2015 94 0 236 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 201 2-99,6 procent, 201 3-99, 1 procent, 2014-99,3 procent, 2015 -,0 procent. 65

Mått 23-9 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för nattvila 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga 85 86 94 Kumla 55 63 65 46 Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde 97 97 97 98 Minimum 0 45 16 34 Maximalt Antal kommuner 213 225 226 Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-94,5 procent, 2013-95,8 procent. 20 14-96,3 procent, 2015-95, 1 procent. 66

Mått 23-10 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg Askersund 34 Degerfors Hallsberg Karlskoga 94 94 91 95 Kumla 71 63 65 60 Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro 95 Medelvärde 96 96 97 97 Minimum 0 19 16 0 Maximalt Antal kommuner 213 225 226 Kä lla: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-96,8 procent, 2013-96,0 procent. 2014-96,0 procent, 2015-89,9 procent. 67

Mått 23-11 Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 51 0 0 0 Askersund 32 0 0 34 Degerfors 0 0 0 Hallsberg 9 9 9 Karlskoga 0 0 3 Kumla 0 7 7 Laxå 0 0 0 Lekeberg 0 0 46 Lindesberg 0 9 0 Ludvika 0 0 0 Skinnskatteberg 0 Örebro 93 59 71 Medelvärde 28 30 36 Minimum 0 0 0 Maximalt Antal kommuner 213 223 Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret 0 45 39 0 0 0 0 0 62 35 0 226 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-16,8 procent, 2013-7,0 procent. 2014-12,4 procent, 2015-16,4 procent. 68

Mått 23-12 Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar 2012 2013 2014 Ljusnarsberg 0 Askersund 0 0 0 Degerfors 0 0 0 Hallsberg 0 0 Karlskoga 9 0 12 Kumla 20 28 18 Laxå 0 50 0 Lekeberg 0 0 0 Lindesberg 33 49 26 Ludvika 23 65 38 Skinnskatteberg 0 Örebro 93 86 73 Medelvärde 46 49 50 Minimum 0 0 0 Maximalt Antal kommuner 213 223 Källa : Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret 2015 0 34 0 28 46 10 0 0 0 26 80 47 0 225 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-16,2 procent, 2013-31,5 procent, 20 14-33,4 procent, 2015-20,4 procent. 69

Mått 23-13 Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder sammanboende för maka/make 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg Askersund 0 0 34 18 Degerfors 76 Hallsberg 85 Karlskoga 2 2 9 5 Kumla 49 72 50 46 Laxå 12 14 Lekeberg 0 57 Lind esberg 0 0 0 42 Ludvika Skinnskatteberg Örebro 10 52 51 47 Medelvärde 59 73 75 76 Minimum 0 0 0 0 Maximalt Antal kommuner 211 224 224 Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 20 12-43,0 procent, 2013-56, 1 procent, 2014-67,6 procent, 2015-67,5 procent. 70

Mått 23-14 Andel brukare i särskilt boende för äldre som har möjlighet att tala sitt modersmål (inklusive svenska) med sin kontaktperson 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 5 Askersund 98 Degerfors 91 98 Hallsberg 94 99 Karlskoga 98 94 Kumla 94 94 Laxå 93 98 Lekeberg 99 Lindesberg 99 99 Ludvika 98 Skinnskatteberg Örebro 98 99 Medelvärde 94 92 Minimum 0 0 Maximalt Antal kommuner 215 223 Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2014-86,5 procent, 2015-89,4 procent. 71

Mått 23-15 Andel närstående till avlidna som erbjudits eftersamtal 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 37 12 Askersund 67 71 77 67 Degerfors 68 73 61 80 Hallsberg 64 62 83 56 Karlskoga 49 66 77 75 Kumla 30 71 53 68 Laxå 53 70 59 Lekeberg 71 65 Lindesberg 29 37 55 55 Ludvika 38 33 31 29 Skinnskatteberg 81 Örebro 81 81 89 80 Medelvärde 52 60 67 67 Minimum 0 0 12 0 Maximalt Antal kommuner 240 233 241 290 Källa: Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-53,2 procent, 2013-62,7 procent, 2014-63,4 procent, 2015-60,6 procent. 72

Bilaga 3 Indikatorer utgörande mått 26 Följande indikatorer ingår i mått 26 Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten, andel av maxpoäng. De enskilda resultaten för nedanstående indikatorer finns redovisade på www.skl.se. Hemtjänsttagaren erbjuds att välja man eller kvinna för personlig hygien. Hemtjänsttagaren erbjuds att välja tid för insats. Hemtjänsttagaren erbjuds dagligvaruinköp. Hemtjänsttagaren erbjuds dusch två gånger eller mer per vecka. Hemtjänsttagaren erbjuds enklare matlagning i bostaden Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice. Hemtjänsttagaren erbjuds möjligheten att följa med vid dagligvaruinköp. Hemtjänsttagaren erbjuds promenader. Hemtjänsttagaren erbjuds service som till exempel gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst. Hemtjänsttagaren erbjuds städning, frekvens. Hemtjänsttagaren erbjuds städning, omfattning. Hemtjänsttagaren erbjuds tvätt, frekvens. Hemtjänsttagaren erbjuds vid behov trygghetsringning/telefonservice. Hemtjänsttagaren erbjuds välja personal som talar hemtjänsttagarens språk. Personer 65+ år erbjuds social dagverksamhet Personer 65+ år med demenssjukdom erbjuds biståndsbedömd dagverksamhet vid behov Personer 65+ år med syn- och hörselskada erbjuds stöd och rådgivning vid behov. 73

Bilaga 4 Mått 29-1 Andel boendeplatser enligt LSS 9.9 där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans med minst en gång per vecka 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg Askersund 76 69 77 Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lind esberg 93 Ludvika 62 67 Skinnskatteberg Örebro 74 87 86 86 Medelvärde 90 92 94 92 Minimum 0 0 0 0 Maximalt Antal kommuner 201 214 216 Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-95,0 procent, 2013-91,8 procent, 2014-93,6 procent, 2015-97,9 procent. Mått 29 består av nio indikatorer vilka redovisas var för sig. 74

Mått 29-2 Andel boendeplatser enligt LSS 9.9 där den boende ges möjlighet att vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter klockan 21.00 minst en gång i månaden 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg 21 33 Karlskoga Kumla 25 Laxå 65 Lekeberg Lindesberg 59 62 94 Ludvika Skinnskatteberg Örebro 44 72 82 89 Medelvärde 89 90 92 93 Minimum 0 0 0 0 Maximalt Antal kommuner 201 214 217 Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2012-86,9 procent, 2013-85,2 procent, 20 14-85,6 procent, 2015-98,3 procent. 75

Mått 29-3 Andel boendeplatser enligt LSS 9.9 där den boende har möjlighet att planera matsedel, handla livsmedel med mera 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 64 Askersund Degerfors Hallsberg 33 Karlskoga 91 Kumla 90 Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro 72 83 Medelvärde 91 90 Minimum 0 0 Maximalt Antal kommuner 207 216 Källa : Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 201 4-89,6 procent, 2015-93,7 procent. 76

Mått 29-4 Andel boendeplatser enligt LSS 9.9 där den boende har möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 0 Askersund 0 0 77 0 Degerfors 0 Hallsberg 32 28 Karlskoga 85 Kumla 54 15 93 78 Laxå 0 0 0 Lekeberg 0 60 Lindesberg 70 45 59 23 Ludvika Skinnskatteberg Örebro 93 98 67 59 Medelvärde 61 68 67 68 Minimum 0 0 0 0 Maximalt Antal kommuner 198 213 217 Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 201 2-50,2 procent, 201 3-55,0 procent, 2014-74,9 procent, 2015-66,0 procent. 77

Mått 29-5 Andel boendeplatser enligt LSS 9.9 där den boende har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten 2012 2013 2014 2015 Ljusnarsberg 0 0 Askersund 46 40 45 Degerfors Hallsberg 12 43 Karlskoga 14 27 0 Kumla 74 96 79 Laxå 0 31 Lekeberg 60 64 Lindesberg 99 59 Ludvika 76 0 0 Skinnskatteberg Örebro 67 68 Medelvärde 68 63 65 Minimum 0 0 0 Maximalt Antal kommuner 193 213 217 Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: 2013-53,4 procent, 2014-45, 1 procent, 2015-62,3 procent. 78