RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Genom att göra riskerna synliga och vidta åtgärder för att förebygga olyckor, tas ett avgörande steg mot ett motståndskraftigt samhälle. 0

Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1. Förord...2 2. Begreppsdefinition...3 3. Övergripande beskrivning av kommunen....4 3.1 Melleruds kommun...4 3.2 Kommunens politiska organisation...5 3.3 Kommunens tjänstemannaorganisation...6 4. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod....7 5. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 8 6. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område.... 10 6.1 Översikt av hot och risker i kommunen... 10 6.2 Identifierade risker i kommunen... 11 6.3 Beroendeanalys... 12 7. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser.... 13 8. Bedömning av förmågan att i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse.... 14 8.1 Bedömning av förmåga... 14 8.2 Diskussion kring val av metod vid riskbedömning... 15 8.3 Indikatorer på krishanteringsförmåga... 15 8.4 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar... 16 8.5 Ambulansens förmåga... 18 9. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse... 23 9.1 Kommunens generella förmåga... 23 9.5 Socialförvaltningens förmåga... 26 9.5 Kommunstyrelseförvaltningens förmåga... 31 9.6 Kultur- och utbildningsförvaltningens förmåga... 36 9.7 Samhällsbyggnadsförvaltningens förmåga... 41 9.8 AB Melleruds bostäders förmåga... 45 10. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat.... 51 10.1 Planerade och genomförda åtgärder... 51 11. Bilaga 1 Beroendeanalys... 53 1

1. Förord Att förutse och förebygga är grundläggande för ett gott säkerhets- och krisberedskapsarbete. Samhället ska ha god kunskap om de hot, risker och sårbarheter som kan påverka förmågan att fungera. I september 2010 kom Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) ut en med föreskrift om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Föreskrifterna skrivs med stöd i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Enligt denna lag ska kommuner inför varje ny mandatperiod fastställa en risk- och sårbarhetsanalys. Inför nuvarande mandatperiod presenterade MSB en rad nyheter för upprättandet av risk- och sårbarhetsanalyserna. Regeringen vill med detta förstärka och förtydliga vikten av arbetet med samhällets säkerhet. Utifrån detta gav MSB ut nya föreskrifter 2015 som ska guida kommunen genom arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna. Av dessa föreskrifter framgår att kommunen ska utforma analysen enligt följande punkter: 1. Övergripande beskrivning av kommunen. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. 6. Bedömning av förmåga i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 7. Bedömning av kommunens (organisatoriska) förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. 2

2. Begreppsdefinition För att underlätta läsningen av Risk- och Sårbarhetsanalysen presenteras nedan definitioner av de viktigaste begreppen i arbetet med att ta fram analysen. Definitionerna är skapade av MSB. Samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet ska enligt MSB definieras som en verksamhet som uppfyller någon av följande villkor; Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Sårbarhetsanalys En analys av sårbarheten hos kommunen innebär att vi undersöker hur en allvarlig händelse påverkar vår verksamhet. Sårbarhet handlar om de konsekvenser som en aktör eller ett samhälle inte lyckas förutse, hantera, motstå eller återhämta sig ifrån. Kritiska beroenden Med kritiska beroenden menas sådana beroenden som är avgörande för att en samhällsviktig verksamhet ska fungera. Om ett sådant beroende skulle falla bort så innebär det en risk för att det leder till en extraordinär händelse. Den drabbade verksamheten karaktäriseras av att den saknar uthållighet, redundans 1 och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Krishanteringsförmåga Krishanteringsförmågan anger kommunens förmåga att leda den egna verksamheten, fatta beslut, sprida information på ett snabbt, tillförlitligt och korrekt sätt samt att kunna samverka med andra aktörer. Den anger också kommunens förmåga att påbörja åtgärder för att hantera konsekvenserna och genomföra åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna. Förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar Förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar innebär att analysera kommunens förmåga att motstå störningar så att verksamheten kan bedrivas på en nivå som innebär att samhället fortfarande kan fungera. Det är också viktigt att kommunen kan säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad vid en allvarlig störning. 1 Med redundans menas 3

3. Övergripande beskrivning av kommunen. 3.1 Melleruds kommun Melleruds kommun ligger intill Vänern, mitt emellan Karlstad och Göteborg. Kommunen har 9 158 invånare och omfattar 515 km 2 I översiktsplanen indelas kommunen i fem geografiska zoner. Vänerstranden, det vill säga den långa kuststräckan i öster, Dalboslätten, jordbruksmarkerna i sydost, Södra och Norra Kroppefjäll, som utgörs av skogs- och bergsområdet i väst, samt Sjölandskapet, den nordöstra delen, som inkluderar Dalslands Kanal. Norra och västra delarna av kommunen är sammantaget skogs- och sjörika. Kommunen har fyra tätorter. Centralorten Mellerud, med närmare 6 500 invånare, Dals Rostock, 1 000, och i norr Åsensbruk, cirka 790, och Bränna, cirka 200. De två senare är i det närmsta hopväxta. Dessutom finns fyra småorter. Dalskog i väster, Erikstad i söder, Håverud i norr samt Köpmannebro i nordost. Melleruds kommun har en god infrastruktur. Tre järnvägar går igenom kommunen, Vänerbanan mellan Karlstad och Göteborg, Norgelänken, från Göteborg till Oslo, samt Dalslands Västra Värmlands Järnväg, från Mellerud till Årjäng. Två större vägar finns, E45 som passerar kommunen i nord-sydlig riktning, samt väg 166, som går från Mellerud västerut. Även väg 2221, från Mellerud upp mot Åsensbruk och Håverud är en viktig transportled. Melleruds kommun har några stora privata företag. Den enda arbetsgivare som dock har fler än 100 anställda är kommunen. Utpendlingen är större än inpendlingen. Den främsta utpendlingen sker till Göteborgs- och Trestadsområdet. Nedan följer schema över kommunens politiska organisation samt kommunens tjänstemannaorganisation. 4

3.2 Kommunens politiska organisation 5

3.3 Kommunens tjänstemannaorganisation 6

4. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys har arbetats fram i kommunens säkerhetsgrupp. Gruppen består av representanter från samtliga förvaltningar inom kommunen. Syftet med sammansättningen har varit att ta tillvara på de specifika kunskaper som de verksamma inom varje förvaltning har. Följande representanter har arbetat med risk-och sårbarhetsanalysen; Patrik Tellander - Samhällsbyggnadsförvaltningen (Säkerhetssamordnare) Mario Vasquez Kommunstyrelseförvaltningen (Utredare) Anders Asklund - Socialförvaltningen (Förvaltningschef) Anders Pettersson Kultur- och utbildningsförvaltningen (Förvaltningschef) Hans Wikström AB Melleruds bostäder (Verkställande direktör) Ingmar Johansson Kommunstyrelseförvaltningen (Kommunchef) Magnus Olsson - Samhällsbyggnadsförvaltningen (Förvaltningschef) Torbjörn Svedung Kommunstyrelseförvaltningen (IT-chef) Den metod som säkerhetsgruppen använt kallas för ROSA. Det är en metod som tagits fram av Växjö kommun tillsammans med Länsstyrelsen i Kronobergs län samt före detta Krisberedskapsmyndigheten. Metoden bygger på att en riskhanteringsgrupp i kommunen genomför större delen av arbetet med analysen. Den utgår från tanken att det på förhand inte går att identifiera alla de risker som en kommun skulle kan utsättas för. Därför utgår ROSA från fiktiva scenarier, vilket underlättar i bedömningen av kommunens förmåga. Fördelen med denna typ av metod är att det ofta blir väldigt praktiskt och konkret i diskussioner. ROSA bygger vidare på att gruppen genom en kvalitativ analys försöker hitta de risker som anses vara allvarligast. Säkerhetsgruppen gjorde inledningsvis en inventering och uppdatering kommunens riksinventering från 2012. Därefter identifierades ett antal scenarier som skulle kunna inträffa i kommunen. Samtliga representanter har därefter arbetat med att analysera händelserna utifrån sannolikhet, konsekvens och förmåga att hantera risken. Då de medverkande representerar olika förvaltningar, har dessa i analysen av det specifika scenariot utgått från den förvaltning inom vilken de är verksamma. Tillsammans har hela säkerhetsgruppen därutöver genomfört en kommunövergripande förmågebedömning. Utöver den kommunala säkerhetsgruppen har ett antal externa samhällsviktiga verksamheter bjudits in i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Representanter från ambulans och vårdcentral (redovisas ej här) har genomfört förmågebedömning utifrån sina verksamheter, för att ge en bild av hur externa verksamheter inom kommunens geografiska område hanterar större risker. I en framtida revidering av analysen har kommunen för avsikt att bjuda in ytterligare externa verksamheter för att öka kunskaperna kring kommunens förmåga. 7

5. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällsviktig verksamhet ska enligt MSB definieras som en verksamhet som uppfyller någon av följande villkor; Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig samhällsstörning inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. I Melleruds kommun finns följande verksamheter vilka kan karaktäriseras som samhällsviktiga: Inom kommunal verksamhet Vattenförsörjning Både människor och verksamheter är beroende av tillgång på vatten. Avloppshantering Avloppshanteringen har stor betydelse för hygien och för vattentillförseln. Renhållning Renhållningen har betydande inverkan på samhället i stort. För en del verksamheter är renhållning någonting som behövs dagligen. Fjärrvärme Fjärrvärme är en viktig funktion för många verksamheter samt för enskilda individer i samhället. Kommunal ledning Den kommunala ledningen är viktig i krissituationer. Det är ofta från kommunledning som arbetet i krissituationer leds. Från kommunledning sköts också sådant som löneutbetalningar. Vård och omsorg Vård och omsorg har betydelse för många av kommunens invånare i olika skeenden i livet. Inom kommunens geografiska område Järnvägar Framkomliga och fungerande järnvägar är viktig funktion för andra verksamheter i kommunen. Vägar Framkomliga och funktionsdugliga vägar är en viktig faktor för många verksamheter i kommunen. Om vägarna inte är framkomliga kan det uppstå risk för människors liv. Livsmedel Många av de kommunala verksamheterna samt det civila samhället är beroende av livsmedelsdistribution samt produktion. Elförsörjning Ett avbrott i elförsörjning kan få förödande konsekvenser för hela samhället. De allra flesta kommunala verksamheter är beroende av el. Drivmedel Drivmedelsförsörjning är en nödvändig funktion för många av samhällets och kommunens verksamheter. Reservaggregat och transporter är exempel på objekt som inte klarar sig utan drivmedel. Polis Den polisiära verksamheten utgör en viktig del i kommunen för trygghet och rättssäkerhet. Ett bortfall kan påverka samhället och få drastiska konsekvenser. 8

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Stöd och service utgör en viktig funktion för många människor i olika skeenden i livet. Individ och familjeomsorg Individ och familjeomsorg utgör en viktig funktion vad gäller familjestöd, men också för sådant som utbetalningar av försörjningsstöd. Personal Personal utgör i de flesta fall en grundförutsättning för att en verksamhet ska fungera. Ett bortfall i personal kan få stora konsekvenser. Förskola och skola Förskola och skola är en viktig resurs, inte minst med tanke på omsorgsdelen. Utan förskola skulle mycket personal till övriga verksamheter bli lidande. IT och Telefoni De flesta verksamheter är idag beroende av IT och telefoni. Räddningstjänst Räddningstjänstens arbete och verksamhet är grundläggande i samhället. Primärvård Primärvården är en grundläggande och viktig verksamhet i samhället. Läkemedelsförsörjning Många människor och verksamheter är beroende av läkemedel för sin överlevnad. Finansiella medel Många verksamheter i samhället är beroende av att finansiella medel, såsom banker och bankomater, finns tillgängliga. Asylboende Stor inverkan på kommunal samhällsviktig verksamhet. 9

6. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. För en detaljerad beskrivning av risker inom kommunens geografiska område hänvisas till den riskidentifiering som har genomförts i samband med framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen 2. 6.1 Översikt av hot och risker i kommunen Inom trafiksektorn finns väg E 45 och några länsvägar med mycket biltrafik och tung trafik med farliga transporter. E 45:an passerar rakt igenom den största tätorten med de risker det innebär. Detta kräver ett aktivt trafiksäkerhetsarbete och förutsättningar för effektiva skadeavhjälpande åtgärder. Det finns tre järnvägar: BJ Bergslagens Järnväg, Göteborg-Gävle, DJ Dalslands Järnväg, Mellerud Norge, samt DVVJ Dal Västra-Värmlands Järnväg, som idag bara går från Mellerud till Bengtsfors (järnvägen kallas i dagligt tal De Vackra Vyernas Järnväg ). I maj 2011 spårade ett godståg ur på Dal Västra-Värmlands Järnväg, strax norr om Åsensbruk i Melleruds kommun. Kommunen har en cirka 4,5 km lång kust och flera vattendrag som kräver aktivt förebyggande åtgärder samt en beredskap för skadeavhjälpande åtgärder vad gäller vattensäkerhet. Den allt mer förändrade ålderssammansättningen, med en större andel äldre över 65 år, ökar behovet av aktiva skadeförebyggande åtgärder för äldre, med inriktning att till exempel förhindra fallolyckor. De senare åren har olyckor orsakade av klimatpåverkan blivit allt vanligare. Kommunen drabbas nästan årligen av kraftiga snöfall vilket påverkar flera kommunala verksamheter. Snöoväder gör att vägar snabbt snöar igen och blir svårframkomliga för skolbussar, hemvårdspersonal samt privatpersoner, exempelvis snöovädret 2010. Snöoväder orsakar ibland även strömavbrott i kommunen samt framkomlighetssvårigheter. Kommunen drabbades år 2000/2001 av höga vattenflöden då Ånimmen och Upperudsälven svämmade över. Trots att Mellerud är en kommun med relativt låg brottslighet behöver det genomföras åtgärder inom detta område för att kommuninnevånare ska känna sig trygga. Den nyligen antagna samverkansöverenskommelsen kommer under 2016 följas upp av en åtgärdsplan. Inom området brandsäkerhet är det viktigt med ett aktivt skadeförebyggande arbete för att förhindra olyckor i samband med bränder samt erbjuda en effektiv räddningstjänst om bränder uppstår. Risk för brand finns i flera av kommunens verksamheter samt i externa verksamheter och vid större evenemang. I kommunen finns ett antal lokaler i vilka bränder kan få förödande konsekvenser. Exempel på sådana samlingslokaler är äldreboenden, kontorslokaler, biografer, skolor, jordbruk, asylboende, boende för ensamkommandebarn samt privata boenden. Bränder i någon av dessa kan komma att innebära stora skador för både individ och samhälle. Ett antal större evenemang genomförs årligen vid vilka utryckningsfordon kan ha problem med framkomlighet. Exempel på detta är Kanalyran. Inom kommunen finns även risker för allvarliga smittor. Vid sådana kan personalbrist uppstå vilket kan komma att påverka samhällets funktionalitet. Personalbrist påverkar flertalet kommunala förvaltningar. Allvarliga smittor får även konsekvenser för individer inom 2 Bilaga 2 10

kommunen. Mellerud har en pandemiplan som beskriver tillvägagångssättet vid en allvarlig smitta. 6.2 Identifierade risker i kommunen Nedan följer en kort beskrivning av de scenarier som har valts ut av säkerhetsgruppen. Urvalet har gjorts med stöd i den vägledning som MSB givit ut, i vilken fem olika händelsegrupper identifierats. Ur grupperna naturolyckor, olyckor, teknisk infrastruktur och försörjningssystem, antagonistiska hot och social oro samt sjukdomar har gruppen identifierat ett antal fiktiva scenarion. Representanterna för de olika förvaltningarna har därefter valt ut en händelse att arbeta med. Scenarierna täcker in alla händelsegrupper utom olyckor. I framtida revidering av kommunens risk- och sårbarhetsanalys är det därför viktigt att även denna grupp analyseras. 1 Elbrist Ett oplanerat elavbrott inträffar söndag kl.23. Vädret är stabilt med kyla och temperaturer under -15 C under senaste veckan. Just denna natt har temperaturen krupit ner till -22 C. Avbrottet drabbar Melleruds tätort inkl. Sunnanå och Vita Sannar. Elen kommer tillbaka igen dagen efter kl.14. 2 Epidemi/Pandemi Svininfluensan når Sverige i maj 2009. Det medför att arbetsplatser drabbas av personalfrånvaro på 15 % under en sjuveckorsperiod. Under vecka 2 och 3 är frånvaron 50 % på grund av insjuknad personal. De som blir sjuka är borta cirka 5 dagar. 3 Väderhändelse Ett kraftigt snöoväder drabbar kommunen. Snöovädret håller i sig under helgen och avtar först under tisdagen. Det har då kommit stora mängder snö. 4 Vandalism I flera områden i orten vandaliseras soptunnor, bilar, postlådor, byggnader och liknande. Räddningstjänsten blir utsatt för attacker under utryckning och medborgarna börjar bli oroliga för sin tillvaro. 5 Värmebölja Det är varmt redan i maj månad. Från slutet av maj till mitten av juli har det bara kommit lite nederbörd i hela regionen. Det är torrt i markerna och bevattningsförbud och eldningsförbud råder i regionen. Grundvattennivåerna har sjunkit och är nu nära den lägsta uppmätta nivån någonsin. Från den 5 juli har maxdygnstemperaturen stadigt varit över 25 grader. 6 Översvämning Det kommer under en period en höst ovanligt mycket regn till Dalslands kanals stora sjösystem, som börjar i Norge. Regnet medför risk för översvämning. Läget i början av november börjar bli kritiskt. Man vet inte hur mycket vallar, murar och fastigheter längs Dalslands Kanal tål. Flera slussar, broar och bryggor är också hotade. Risk för ökad erosion och ras ökar med vattenmängderna. 7 Social oro En ökad risk för oönskade händelser, beteenden eller sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. 11

6.3 Beroendeanalys Utifrån den identifiering av samhällsviktig verksamhet som presenterats under punkt 3 har en beroendeanalys genomförts. Analysen har genomförts i enlighet med skriften Beroendeanalys - så gör du!. Den metod som använts bygger på tre steg; Ett urval och en beskrivning av de samhällsviktiga verksamheterna görs. De finns presenterade under punkten 3. Därefter har säkerhetsgruppen identifierat och värderat de enskilda verksamheternas beroende. Detta har sedan sammanställts i en matris och en analys av beroendena mellan de utvalda verksamheterna har genomförts. I samband med identifiering och värdering av de enskilda verksamheternas beroenden har gruppen först genomfört en bedömning av konsekvenser, stötdämpare och uthållighet med hjälp utav följande frågeställningar; Konsekvenser: Vad händer med den egna verksamheten om en verksamhet man är beroende av inte fungerar? Stötdämpare: Finns det alternativa sätt att tillgodose behovet utan den verksamhet man är beroende av? Uthållighet: Hur länge klarar sig verksamheten utan den verksamhet den är beroende av? Därefter har beroendets styrka värderats enligt följande skala; Kritiskt beroende: Verksamheten har inga stötdämpare och en mycket begränsad uthållighet. Tydligt beroende: Verksamheten har vissa stötdämpare och även en viss uthållighet. Svagt eller osäkert beroende; Verksamheten kan få svårigheter under vissa väldigt specifika förutsättningar men kan i de allra flesta fall hantera störningen väl. Kommunens beroendeanalys 3 ger en bra bild och insikt i vad de identifierade samhällsviktiga verksamheterna är beroende av och i vilket utsträckning beroendet finns. Analysen visar också att det finns ett par samhällsviktiga verksamheter som har tydlig och stark inverkan på övriga samhällsviktiga verksamheter. Bland dem är det framför allt elförsörjning, IT och telefoni samt personal som utmärker sig. Många av de övriga samhällsviktiga verksamheterna är kritiskt beroende av just de här tre områdena. De områden som har minst inverkan på andra samhällsviktiga verksamheter är stöd och service, vård och omsorg samt järnvägar. Analysen visar också att verksamheter såsom vård och omsorg, stöd och service samt primärvård är de områden som har flest kritiska beroenden, vilket kan anses naturligt med tanke på de aktiviteter som pågår inom dessa verksamheter. Av dem som har minst kritiska beroenden utmärker sig elförsörjning, järnvägar och vägar. Även detta ter sig naturligt med avseende på verksamheternas art. 3 Bilaga 1 12

7. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. Utöver de resurser i form av samhällsviktig verksamhet som kommunen har att disponera har följande resurser identifierats. Det är sådana som inte kan sägas tillhöra den ordinarie verksamheten eller organisationen. Bandvagnar vid snöoväder Melleruds kommun kan vid behov utnyttja bandvagnar som Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) tillhandahåller. Det har till exempel inträffat vid snöoväder i kommunen, senast 2010. Vid sådana tillfällen gör snön i kombination med stark vind att vägar blir svårframkomliga. Vid vissa tillfällen samt på vissa platser i kommunen kommer personal enbart fram med bandvagnar. Försvarsmakten/Hemvärnet Melleruds kommun kan få hjälp av FM/Hv. Hemvärnet har till uppgift att övervaka, skydda, bevaka samt stödja det civila samhället vid olika typer av samhällsstörningar. Ideella föreningar I Mellerud finns ett antal ideella föreningar vilka kan kontaktas och användas vid behov. När det gäller eftersökning av personer finns brukshundsklubben samt OK Kroppefjäll att tillgå. Utöver detta finns i kommunen resurser som, övriga föreningar, kyrkosamfunden, Mellerudshjälpen samt Röda korset att tillgå. POSOM Stöttar kommunen, Polis, Räddningstjänst och ambulansverksamhet vid alvarliga händelser. FRG Kommer att byggas upp under 2016. 13

8. Bedömning av förmågan att i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Inledningsvis följer en beskrivning av tillvägagångssättet vid förmågebedömning hos kommunens förvaltningar samt de externa verksamheterna som deltagit i analysen. 8.1 Bedömning av förmåga Vid bedömning av de olika förvaltningarnas och verksamheternas förmåga har en värdering inledningsvis genomförts. Värderingen genomförs efter sannolikhet för och konsekvens av det inträffade scenariot. Nedan redovisas den gradering som har använts i analyserna. Sannolikhet/Frekvens Mycket hög sannolikhet Varje vecka eller oftare Hög sannolikhet Låg sannolikhet Mycket låg sannolikhet 1 g/månad 1 g/halvår 1 g/år eller mer sällan Konsekvenser Beskrivning Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällsfunktioner, mycket begränsade skador på egendom och miljö, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällsfunktioner, begränsade skador på egendom och miljö, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällsfunktioner, allvarliga skador på egendom och miljö, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö 14

8.2 Diskussion kring val av metod vid riskbedömning I den riskanalys som genomförts har förvaltningarna och verksamheterna använt sig av en fyrgradig skala för konsekvens och sannolikhet. Under arbetets gång, och allt eftersom förvaltningar och verksamheter använt analysverktyget i sitt arbete, har det blivit tydligt att ytterligare en nivå hade varit nödvändig i de två skalorna. Det saknas en mellannivå, det vill säga en nivå mitt emellan begränsade och allvarliga konsekvenser samt mellan låg och hög sannolikhet. En mellannivå hade kunnat ge ett helt annat utfall vid riskbedömningen, som i nuläget för de allra flesta scenarion blir låg eller mycket låg på grund av den skala som använts. Under analysarbetet har det även blivit tydligt att frekvensskalan för sannolikhet är missvisande. För mycket hög sannolikhet i vårt redskap anges i nuläget varje vecka eller oftare. Det hade varit mer rimligt att till exempel ange en gång per år som mycket hög sannolikhet. De händelsescenarier som analyserats är just extraordinära händelser, det vill säga händelser som normalt inte inträffar årligen. En händelse som inträffar årligen, vilket i vårt verktyg i nuläget är lika med mycket låg sannolikhet, anger egentligen en relativt hög frekvens. I en framtida revidering av risk-och sårbarhetsanalysen är det därför nödvändigt att omarbeta analysverktyget för att få en mer realistisk riskbild. Utöver detta har även förvaltningarnas och verksamheternas krishanteringsförmåga samt förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar analyserats. Det har gjorts i enlighet med de kriterier som MSB presenterar i sin föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, MSB 2015. Kriterierna, som beskriver kommunens krishanterings förmåga samt förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar, presenteras nedan. 8.3 Indikatorer på krishanteringsförmåga Krishanteringsförmågan anger förvaltningens/verksamhetens förmåga att leda den egna verksamheten, fatta beslut, sprida information på ett snabbt, tillförlitligt och korrekt sätt samt att kunna samverka med andra aktörer. Den anger också kommunens förmåga att påbörja åtgärder för att hantera konsekvenserna och genomföra åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna. Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. 15

Larm Det finns övade larmrutiner. Kommunen eller verksamheten har en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser som kan leda till extraordinära händelser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen samt att ta emot extern personal som förstärkning. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. 8.4 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar innebär att analysera förvaltningens/verksamhetens förmåga att motstå störningar så att verksamheten kan bedrivas på en nivå som innebär att samhället fortfarande kan fungera. Det är också viktigt att kommen kan säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad vid en allvarlig störning. Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom kommunens kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i kommunens infrastruktur. 16

Reservkraft Det finns testad reservkraft med lång uthållighet. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel efter att scenariot har inträffat och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen att ta emot förstärkningsresurser. Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Förmågan har därefter graderats enligt följande; God förmåga. Kommunen uppfyller samtliga komponenter i indikatorn I huvudsak god förmåga, men med vissa brister. Kommunen uppfyller nästan alla komponenter i indikatorn Bristfällig förmåga Kommunen brister i större delen av indikatorerna. Ingen förmåga eller mycket bristfällig förmåga. Kommunen uppfyller inte några komponenter 17

8.5 Ambulansens förmåga Representanter från ambulansen har i sin förmågebedömning analyserat ett scenario som innebär att verksamheten drabbas av höga vattenflöden. Det kommer under en period ovanligt mycket regn till Dalslands kanals stora sjösystem. Regnet medför risk för översvämning. Läget börjar bli kritiskt. Man vet inte hur mycket vallar, murar och fastigheter längs Dalslands Kanal tål. Flera slussar, broar och bryggor är också hotade. Risk för ökad erosion och ras ökar med vattenmängderna. Ambulansen har till en början tittat på vad en sådan här händelse skulle kunna få för konsekvenser.. Om ambulansens resurser behövs på en koncentrerad plats, kan det innebära risk för deras ordinarie patienter. Andra enheter kommer givetvis att åka ut till dem, men det kan innebära fördröjningar som i sin tur kan få allvarliga konsekvenser. Sannolikheten för att scenariot ska inträffa bedöms som mycket låg. Det skulle kunna inträffa en gång per år eller mer sällan. Mycket hög sannolikhet Gul Gul Röd Röd Hög sannolikhet Grön Gul Gul Röd Låg sannolikhet Blå Grön Gul Gul Mycket låg sannolikhet Grön Blå Blå Gul Mycket begränsade konsekvenser Begränsade konsekvenser Allvarliga konsekvenser Mycket allvarliga Konsekvenser Mycket låg risk Låg risk Hög risk Mycket hög Blå Grön Gul Röd Ledning, samverkan och information 18

Dessa indikatorer påverkar verksamhetens krishanteringsförmåga. Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Ambulansens förmåga bedöms i detta avseende vara i huvudsak god, men med vissa brister. En beredskapsplan finns och den ligger publikt i det webbaserade verksamhetssystemet. Verksamheten har en central krisledning som upprättas enligt plan, oavsett vilket geografiskt område som är påverkat. I varje verksamhetsområde finns lokaler som är möjliga att använda. Det finns en central informationsstruktur samt informationsansvarig med möjlighet att informera men även delegera. Samverkan har inte övats enligt beredskapsplanen. Informationssäkerhet Dessa indikatorer påverkar verksamhetens krishanteringsförmåga samt dess förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio) Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Verksamhetens förmåga bedöms som i huvudsak god, men med vissa brister. Ambulansen har en nationell informationsstruktur där HR-chefen är informationsansvarig. Till detta finns en lokal informationsstruktur som dels går via ett webbaserade verksamhetsledningssystem, dels via personliga SMS till samtlig personal, både i ledande ställning samt medarbetare, inklusive vikarier. Det webbaserade systemet kräver tillstånd att gå in i. Samtliga som tjänstgör i företaget samt ambulansens huvudmän har detta tillstånd. 19

Larm och omvärldsbevakning Dessa indikatorer påverkar verksamhetens krishanteringsförmåga. Det finns övade larmrutiner Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Ambulansens förmåga bedöms här som god. Ambulansen har, utöver en tjänsteman i beredskap, befälsjour/beredskapsjour hos ambulansens huvudmän i samtliga verksamhetsområden. Tjänsteman i beredskap och befälsjour/beredskapsjour når man via SOS. Dessa funktioner samövar man med regelbundet och har varje år även skarpa lägen då funktionerna används. Efter övning utvärderas alltid samarbetet. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Denna indikator påverkar verksamhetens krishanteringsförmåga samt dess generella förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Det finns redundans och robusthet i myndighetens infrastruktur Ambulansens förmåga bedöms här som god. Det finns en verkställande ledning för det övergripande ansvaret, vilken har hjälp av ett antal stabspersoner på huvudkontoret. Varje verksamhetsområde har en lokal ledning och även där finns en stab som hjälp. I beredskapsplanen för företaget finns samtliga personer i ledande ställning med samt stab med kontaktuppgifter samt funktion både utanför och i beredskapsläge. Reservkraft Denna indikator påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Ambulansens förmåga bedöms i detta avseende som god. Ambulansen har en extern krishanteringsenhet som med kort varsel kan gå i tjänst eller beredskap i samtliga verksamhetsområde. Om långvarigt behov skulle finnas hjälps de olika kris-enheterna åt. I enheterna finns både sjukvårdspersonal samt kuratorer och psykologer. 20

Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats Dessa indikatorer påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad Ambulansens förmåga bedöms här som i huvudsak god, men med vissa brister. Flytt av enheter är möjlig och har både övats samt gjorts i skarpt läge. Senast detta övades var i vintras vid svårt snöläge. Alla placeringsorter är dock olika vad gäller förutsättningar. Materiella resurser Dessa indikatorer påverkar verksamhetens krishanteringsförmåga samt förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Ambulansens förmåga bedöms här som i huvudsak god, men med vissa brister. Falck är uppbyggt kring logistik och i verksamheten finns tillgång till ambulanser, räddningstjänstfordon, vägassistansfordon, bärgare samt bussar. Enligt beredskapsplanen kan dessa omfördelas om behov finns. Det krävs dock ett medgivande från respektive områdes uppdragsgivare. Falck har eget förråd vad gäller sjukvårdsmaterial samt förrådsmaterial på två olika platser i Danmark. Personella resurser Dessa indikatorer påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser Ambulansens förmåga bedöms i detta avseende som god. Verksamheten kan med kort varsel ringa in egen personal. Praktisk erfarenhet Dessa indikatorer påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Ambulansens förmåga bedöms i detta avseende som god. Verksamheten har erfarenhet av motsvarande händelse både i skarpt läge och i övning. De är med i övningar som sker i området. Man deltagit i en övning ombord på en färja med över 1000 personer utanför Strömstad. Tidigare har man också deltagit vid andra typer av händelser, till exempel vid raset på E6 vid Munkedal 2006, samt vid den svåra hädelsen i Trollhättan hösten 2015. Förmågan bedöms i detta avseende vara god. 21

Sammanfattning av Ambulansens förmåga Ambulansen har analyserat verksamheten utifrån scenariot höga vattenflöden (se 8.5). Risken för händelsen bedöms vara låg. Verksamheten visar sammanfattningsvis på god eller i huvudsak god förmåga att utstå en sådan påfrestning. Verksamheten har god struktur kring ledning och information. De har en beredskapsplan samt lokaler som är möjliga att använda. Via en central informationsstruktur når man ut till övrig personal. Ambulansen har också tjänsteman i beredskap och befälsjour som nås via SOS. Dessa samövar man med årligen. Flytt av enheter är möjlig och har övats om man har god tillgång på material med möjlighet att hantera längre krissituationer. Ambulansen har möjlighet att kalla in egen extrapersonal om behov finns. De kan också kontakta verksamheterna i Göteborg, Skåne, Östergötland och Stockholm. Man har erfarenhet från liknande händelser, både i skarpt läge och i övning. Ledning, samverkan och information Informationssäkerhet Larm och omvärldsbevakning Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats Materiella resurser Personella Resurser Praktisk Erfarenhet God förmåga I huvudsak god förmåga men med vissa brister Bristfällig förmåga Ingen förmåga eller mycket bristfällig förmåga 22

9. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 9.1 Kommunens generella förmåga Inledningsvis har en bedömning av kommunens generella förmåga genomförts. Här har de indikatorer som kan sägas vara oberoende av händelse bedömts. Ledning, samverkan och information Dessa indikatorer påverkar kommunens generella krishanteringsförmåga. Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Kommunens generella förmåga när det gäller ledning, samverkan och information kan sammanfattas som god. Det finns en aktuell krisledningsplan i kommunen. Planen är känd på chefs- och enhetschefsnivå. Kommunen har en övad och utbildad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen har nödvändiga resurser i form av lokaler och tekniska system. På brandstationen finns möjlighet att använda lokaler samt tekniska system för kommunikation och lägesbild. Det finns däremot ingen fast rutin kring möjligheterna att använda brandstationen i kommunen. När det gäller information till allmänhet, media samt internt inom förvaltningen, så finns en informationsplan. Kommunen har VMA (viktigt meddelande till allmänheten) som når ut i tätorten och som kan användas för information och meddelanden. Det finns också rutiner för information kring mindre händelser, så som tillfällig brist på vatten och väderrelaterade händelser. Behovet av samverkan med andra aktörer kan anses tillgodosedd vad gäller andra myndigheter och kommuner. Vad gäller privata aktörer är behovet identifierat men inte fullt utvecklat. 23

Larm och omvärldsbevakning Dessa indikatorer påverkar kommunens generella krishanteringsförmåga. Det finns övade larmrutiner Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Kommunens generella förmåga när det gäller larm och omvärldsbevakning kan anses vara god. Larmrutiner har övats. Melleruds kommun har en person inom samhällsbyggnadsförvaltningen som alltid har beredskap för att svara på tjänstetelefon. Denna beredskap tar emot larm från olika myndigheter som kan röra vädervarningar och information från Länsstyrelsen, MSB samt andra aktörer. Beredskapen har sedan som uppgift att informera kommunledning vid allvarligare händelser. Beredskapen har rutiner för arbetet och tillvägagångssättet vid allvarliga händelser. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Denna indikator påverkar kommunens generella krishanteringsförmåga samt kommunens generella förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Det finns redundans och robusthet i myndighetens infrastruktur Kommunens generella förmåga när det gäller säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur kan anses i huvudsak god men med vissa brister. Inom kommunen finns vissa problem med IT-systemet. Många av de anställda inom kommunen har idag mexade telefonanknytningar, vilket innebär att de är känsliga för It-avbrott och el-avbrott. En IT-säkerhetsplan håller på att arbetas fram på kommunen. Planen är långsiktigt, vilket innebär att IT-systemet idag saknar redundans och robusthet. Reservkraft Denna indikator påverkar kommunens generella krishanteringsförmåga samt kommunens generella förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Det finns testad reservkraft med uthållighet. Kommunens generella förmåga när det gäller reservkraft kan anses god med vissa brister. Kommunledningen har reservkraft, vissa verksamheter saknar däremot reservkraft. Det finns däremot mobila reservaggregat inom samhällsbyggnadsförvaltningen för sådant som vatten, avlopp och fjärrvärme. En del äldreboenden inom socialförvaltningen har möjlighet att ansluta till mobila reservaggregat. 24

Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats Dessa indikatorer påverkar kommunens förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad Kommunens generella förmåga när det gäller möjlighet att förflytta samhällsviktig verksamhet till annan plats kan anses god med vissa brister. Det finns en alternativ plats för kommunledning. Sammanfattning av kommunens generella förmåga Säkerhetsgruppens representanter har analyserat kommunens generella förmåga i samband med en allvarlig kris. Sammanfattningsvis uppvisar kommunen generellt sett en god förmåga med vissa brister att hantera allvarliga störningar. Kännedom om krisledningsplaner är inte helt spridd ute i organisationen. Bristen på större krisövningar kompenseras till stor del av skarpa händelser och lokala övningar. Kommunens IT-system är i dagsläget sårbart, men här pågår arbete med IT-säkerhetsplan som ska stärka upp systemet. Ledning, samverkan och information Larm och omvärldsbevakning Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats Materiella resurser- ej bedömt ur ett generellt perspektiv Personella resurser- ej bedömt ur ett generellt perspektiv Praktisk erfarenhet- ej bedömt ur ett generellt perspektiv God förmåga I huvudsak god förmåga men med vissa brister Bristfällig förmåga Ingen förmåga eller mycket bristfällig förmåga 25

9.5 Socialförvaltningens förmåga Representanter från socialförvaltningen har i sin förmågebedömning analyserat ett scenario som innebär att förvaltningen drabbas av en influensapandemi. Scenariot bygger på att arbetsplatser runtom i Sverige drabbas av en personalfrånvaro på ca 15 % under en period om sju veckor. Under vecka två och tre är frånvaron så pass hög som 50 % på grund utav insjuknad personal. De som drabbas av svininfluensan blir borta minst 5 arbetsdagar. Förvaltningen har till en början tittat på vad en sådan här händelse skulle kunna få för konsekvenser. Det inträffade scenariot skulle få allvarliga konsekvenser för förvaltningen. Förvaltningens kunder är beroende av personal för att klara sitt vardagliga liv. Det finns också risk för att kringverksamheter drabbas av influensan, vilket påverkar den egna verksamheten. Här menar man att sådant som tillagning och transport av mat, transporter och tillgång på läkemedel och nödvändigt material kan komma att påverkas. Förvaltningen har även analyserat sannolikheten för att en händelse av detta slag skulle kunna inträffa. Man menar att sannolikheten för en influensapandemi är mycket låg och att det skulle kunna inträffa en gång/år eller mindre. Det skulle dock innebära allvarliga konsekvenser för förvaltningen om scenariot inträffade. Risken för händelsen bedöms totalt sett som låg, enligt matrisen nedan. Mycket hög sannolikhet Hög sannolikhet Låg sannolikhet Mycket låg sannolikhet Mycket begränsade konsekvenser Begränsade konsekvenser Allvarliga konsekvenser Mycket allvarliga Konsekvenser Mycket låg risk Låg risk Hög risk Mycket hög Ledning, samverkan och information Dessa indikatorer påverkar förvaltningens krishanteringsförmåga. 26

Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Socialförvaltningens förmåga bedöms vara i huvudsak god men med vissa brister. Pandemiplan/Smitta finns framarbetad och är förankrad i socialförvaltningens chefsgrupp. När det gäller resurstillgång och lägesbild finns ingen klar struktur för detta. Det finns tillgång till lokaler och ledning men ingen strukturell plan. Informationsansvarig finns inom kommunen som använder hemsida, Facebook och massmedia för att informera allmänhet. Media kontaktas ofta av informationsansvarig genom pressreleaser. Intern information kan ges via e-post, intranätet samt genom ledningspersonal. När det gäller samverkan finns kanaler mellan kommun och primärvård samt regionsjukvård. Gemensamma övningar har inte genomförts. Informationssäkerhet Dessa indikatorer påverkar förvaltningens krishanteringsförmåga samt förvaltningens förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio) Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Socialförvaltningens förmåga bedöms som god i detta sammanhang. Så länge IT-enhet och telefonväxel är bemannad och inte drabbas av smitta eller att insjuknad personal inte kan ersättas så är kommunikationssystemet robust. Förvaltningen anser också att man kan upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. 27