Sid 1(42) Årsredovisning 2017 RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN Räddningstjänsten Karlstadsregionen Webbplats raddningkarlstad.se E-post raddningstjansten@karlstad.se Organisationsnr 222000-1230 Postadress Räddningscenter Sandbäcken 653 40 Karlstad Besöksadress Infanterigatan 20 Telefon 054-540 28 80 Fax 054-18 83 57 Säte Karlstad Bankgiro 5520-8169
Sid 2(42) Sammanfattning Räddningstjänstförbundet har upprättat årsredovisning för år 2017. De av direktionen uppsatta övergripande målen för verksamheten stäms av med hjälp av verksamhetsmål med indikatorer och finansiella mål. Förbundets resultat på 807 tkr (justerat för reavinster) år 2017 gör att de finansiella målen uppfyllts. Det egna kapitalet ökar och den finansiella ställningen stärks därmed. Egna medel för reinvesteringar finns vilket säkerställer att den materiella standarden kan upprätthållas. God ekonomisk hushållning är också att de övergripande målen uppfylls. Måluppfyllnaden anses generellt som god vilket visar att verksamheten går i rätt riktning. Årets resultat visar att verksamheten är i balans då den har förhållandevis små avvikelser i de olika verksamhetsområdena.
Sid 3(42) Innehåll 1 Direktionens ordförande har ordet... 5 1.1 Vindrutan är större än backspegeln... 5 2 Förbundsdirektörens kommentar... 6 3 Uppdrag och vision... 7 3.1 Uppdrag... 7 3.2 Vision... 7 4 Mål och verksamhet... 8 4.1 Styrmodell... 8 4.2 Indikatorer... 9 4.2.1 Indikator för målet färre olyckor... 9 4.2.2 Indikatorer för målet minskade skador... 9 4.2.3 Indikatorer för målet ökad trygghet... 9 4.2.4 Indikatorer mål för verksamhetsstöd... 9 5 Viktiga händelser... 10 5.1 Förebyggande och utbildning... 10 5.2 Räddningstjänst... 10 5.3 Säkerhet... 10 5.4 Kommunikation... 10 5.5 Evenemang... 10 6 Uppföljning av verksamhetens fokusområden med tillhörande mål och indikatorer... 12 6.1 Förebygga olyckor och samhällsstörningar färre olyckor... 12 6.2 Hantera olyckor och samhällsstörningar minskade skador... 13 6.3 Arbeta trygghets- och säkerhetsskapande ökad trygghet... 14 7 Måluppfyllelse... 15 7.1 Indikatorer för måluppfyllelse... 15 7.1.1 Antal bostadsbränder och eldstadsrelaterade bränder ska minska. 15 7.1.2 Kommunernas förmåga att förebygga och hantera samhällsstörningar ska förbättras.... 15 7.1.3 Antalet bränder som ökar i omfattning efter räddningstjänstens framkomst ska minska.... 15 7.1.4 Antalet brand- och säkerhetsutbildade ska öka... 15 7.1.5 Aktivt delta i samhällets trygghetsarbete.... 15 7.1.6 Uppfylla finansiella mål... 15 7.1.7 Förbättra medarbetarindex i LMU... 16 7.1.8 Tillbud, arbetsskador och sjuk-frånvaro ska minska.... 16 7.1.9 Tillgängligheten ska öka... 16 7.2 Reflektion måluppfyllelse... 17 8 Verksamhetsstatistik... 19 8.1 Statistik från verksamheten i urval... 19 8.2 Personalstatistik... 21 8.3 Policydokument... 21 8.4 Antal anställda... 21 8.5 Personalomsättning... 22 8.6 Åldersstruktur... 22 8.7 Sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud... 22 9 Ekonomi... 25 9.1 Ekonomi... 25
Sid 4(42) 9.1.1 Resultat... 25 9.1.2 Intäkter... 25 9.1.3 Personalkostnader... 26 9.1.4 Finansnetto... 26 9.1.5 Pensionskostnader... 26 9.1.6 Finansiellt mål 2... 27 9.1.7 Likviditet och kassaförvaltning... 27 9.1.8 Eget kapital... 28 9.1.9 Resultatutjämningsreserv... 28 9.1.10 Utfall helår 2017, driftredovisning... 29 9.2 Reflektion över måluppfyllelse finansiella mål... 31 10 Framtid... 32 11 Redovisningsprinciper... 34 11.1 Grundläggande redovisningsprinciper... 34 12 Bilagor... 35 12.1 Resultaträkning och balansräkning... 35 12.2 Kassaflödesanalys... 36 12.3 Noter... 37 12.4 Kopia av RUR 16... 40 13 Direktionen 2017... 41 13.1 Direktionen... 41 13.2 Direktionens arbetsutskott... 41 13.3 Revisorer... 42
Sid 5(42) 1 Direktionens ordförande har ordet 1.1 Vindrutan är större än backspegeln Under året har vi arbetat mycket med att säkerställa den framtida ekonomin för vårt förbund. Under flera år har vi pratat om och varnat för att vi kommer att få ökade kostnader. I början av året fastställde vi en säkerhetsnivå för vårt egna kapital. Det innebär att vi på ett säkert sätt kan ta av vårt egna kapital för att täcka budgeterade underskott utan att riskera förbundets totala ekonomi och verksamhet. Samtidigt med detta beslutet var direktionen tydlig med att vi kommer att fortsätta investera utifrån den plan som finns. Detta är nu förankrat hos våra medlemskommuner. Jag var nog inte ensam i direktionen om att dra en lättnadens suck när vi fattade beslutet. I sig inte ett roligt beslut men ett beslut som innebär att vi stakat ut en riktning vi vet hur vi ska göra framöver, hur långt kan vi gå. Men bara för att det beslutet är fattat betyder det inte att vi kommer att sluta arbeta med långsiktig ekonomisk hushållning. Nej, den resan fortsätter. Den organisationsförändring som genomfördes under förra året på räddningstjänstavdelningen har landat. Det är vår största avdelning så det känns också skönt att nya roller, befogenheter och uppgiftsfördelningar är klara. Under hösten fortsatte vi arbetet med att se över den administrativa avdelningen, vilka funktioner vi behöver ha och hur vi ska ha dem organiserade. Stora frågor som ännu inte är lösta - men vi är på väg. Orosläget i världen gör också att vår säkerhetsavdelning får nya utmaningar av riksdag och regering. Arbetet kring ett civilt försvar och krisledning har bara börjat. Inom räddningstjänsten är samarbete och samverkan två nyckelord för en fungerande organisation. Under våren stärkte vi oss genom att formalisera vår samverkan med Nerikes Brandkår, Bergslagens räddningstjänst och Västra Mälardalens Räddningstjänstförbund genom ett avtal som syftar till att utöka samverkan mellan varandra för att underlätta det praktiska samarbetet och effektivt utnyttja varandras resurser. 2017 var också året när vi stod som ordförande för Nätverket jämställd räddningstjänst (NJR). I samarbete med MSB genomfördes bland annat ett seminarium kring dessa frågor, "Gärna förändring - bara inte jag måste ändra på mig". För mig är det nog huvudet på spiken, ett förändringsarbete är inget man kan göra snabbt och enkelt utan för att nå framgång med förändring krävs ett långsiktigt arbete. Att driva organisationen framåt men samtidigt ge den möjligheten att andas. Så nu när vi går in i 2018 gör vi det med tillförsikt inför framtiden. Vi har under året klargjort en hel del men nu ska vi ro det i hamn under 2018. En liten blick bakåt för att kunna blicka stort framåt. Tack för året 2017! Malin Hedberg (L) Direktionsordförande
Sid 6(42) 2 Förbundsdirektörens kommentar Under 2017 har vi fortsatt med att i god anda förvalta det förtroende vi fått att skapa trygghet och säkerhet i vårt förbund. Under 2017 larmades vi vid 1967 tillfällen vilket är en minskning från 2056 stycken larm under 2016. Det är främst IVPA larm (i väntan på ambulans) som minskat beroende på enhetliga larmplaner på förbundets samtliga stationer. Även automatiska brandlarm och trafikolyckor har minskat något. Antalet suicidlarm samt övriga larm, till exempel hjälp till ambulans, undersökningar etc., ökar. Under året har två personer omkommit i brand och sex personer i trafikolyckor. Bland uppmärksammade insatser kan nämnas brand i återvinningsanläggning på Örsholmen samt brand i HBV hem på Hammarö. Något som under året stått i fokus i den offentliga debatten är frågan om hot och våld riktat mot blåljuspersonal. Där har vi under året i samverkan med polisregion Bergslagen och landstinget genomfört praktiska övningar på vårt övningsfält för att bättre kunna agera i en masskadesituation. Samtliga avdelningar i vår organisation har under året kontinuerligt deltagit i samarbeten och utvecklingsarbeten med andra aktörer såväl övergripande som i enskilda ärenden. Samarbete och effektiv samverkan ihop med andra samhällsaktörer är avgörande för att vi skall vara framgångsrika i vårt uppdrag att skapa trygghet för våra medborgare. Här vill jag nämna den samverkan vi håller på och bygger upp mellan oss, Bergslagens räddningstjänst, Nerikes Brandkår och Västra Mälardalens räddningstjänst. Lokalt kan den goda samverkan mellan stationerna Grums och Vålberg framhållas där man under sommaren delade på styrkeledare och resurser. Det är viktigt att vi i lagom takt fortsätter att utvecklas. Därför har vi under året gjort en genomlysning av vår administrativa avdelning där vi under våren 2018 skall ta beslut om en framtida effektiv organisation. Året avslutades med en överlämning av ordförande skapet i NJR (Nätverket jämställd räddningstjänst) till Brandkåren Attunda. Vi hade 2017 ordförandeposten och genomförde framgångsrikt två seminarier i Karlstad och Göteborg. Vidare deltog vi i Pridefestivalen samt medlemskonferens i Stockholm med rekordstort deltagande. Här är det viktigt att förbundet fortsätter att ta plats och aktivt jobba med dessa frågor. Vi har under året genom god planering och allmän återhållsamhet lyckats balansera ekonomin mot uppsatta mål trots att vi är inne i en generationsväxling med många pensionsavgångar. Jag vill tacka all personal och vår direktion för engagemang och professionalitet och framgångsrikt arbete under 2017, och ser fram mot nya utmaningar och utvecklingsinsatser under 2018. Nils Weslien Förbundsdirektör/räddningschef
Sid 7(42) 3 Uppdrag och vision 3.1 Uppdrag Räddningstjänsten Karlstadsregionen ska aktivt stödja och utveckla arbetet för ett tryggt och säkert Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. 3.2 Vision Förbundets vision är liksom tidigare Ett tryggt och säkert samhälle.
Sid 8(42) 4 Mål och verksamhet Direktionen har fastställt uppdrag, vision och övergripande mål som anger inriktningen för verksamheten. Verksamhetsmål och ekonomi följs upp tre gånger per år - i delårsrapporterna per den 30 april och den 31 augusti samt i samband med årsbokslutet. 4.1 Styrmodell Vår styrmodell utgår från arbete inom tre fokusområden: förebygga olyckor och samhällsstörningar, hantera olyckor och samhällsstörningar samt arbeta trygghets- och säkerhetsskapande. Arbete inom de tre fokusområdena ska leda till att vi uppnår målen färre olyckor, minskade skador och ökad trygghet. Vår värdegrund professionalitet, lärande, mod och respekt ska genomsyra vårt agerande. Sammantaget ska allt ovanstående leda till att vi uppnår visionen ett tryggt och säkert samhälle. För att utföra uppdragen behövs verksamhetsstöd. Vi sammanfattar verksamhetsstödet i begreppen kapital, kompetens och kommunikation. Kapital tar sikte på såväl pengar som fordon, fastigheter och utrustning av olika slag. Här ska god ekonomisk hushållning råda i hela verksamheten. För att säkerställa vår försörjning av kompetens ska vi vara en attraktiv arbetsgivare. Inom området kommunikation är målet hög tillgänglighet, vilket innebär att det är lätt att komma i kontakt med oss och att vi uttrycker oss på ett begripligt sätt. Verksamheten styrs av mandatperiodens beslutade handlingsprogram och de avtal som tecknas med medlemskommunerna angående internt skydd, trygghet, försäkring och krisberedskap. För ekonomin finns två finansiella mål: årets resultat ska uppgå till 0,5 % av kommunbidraget och reinvesteringar ska ske med egna medel.
Sid 9(42) 4.2 Indikatorer Vi har indikatorer som ska visa om målen uppfylls. 4.2.1 Indikator för målet färre olyckor Antal bostadsbränder och eldstadsrelaterade bränder ska minska. Mätmetod: Core/IDA. 4.2.2 Indikatorer för målet minskade skador Kommunernas förmåga att förebygga och hantera samhällsstörningar ska förbättras. Mätmetod: intervjuer. Antalet bränder som ökar i omfattning efter räddningstjänstens framkomst ska minska. Mätmetod: IDA. 4.2.3 Indikatorer för målet ökad trygghet Antalet brand- och säkerhetsutbildade ska öka. Mätmetod: statistik från utbildningsenheten. Aktivt delta i samhällets trygghetsarbete. Mätmetod: aktiviteter, KBU. 4.2.4 Indikatorer mål för verksamhetsstöd Uppfylla finansiella mål. Mätmetod: resultaträkningen. Förbättra medarbetarindex i LMU. Mätmetod: LMU (genomförs nästa gång 2018.) Tillbud, arbetsskador och sjukfrånvaro ska minska. Mätmetod: Heroma. Mål för verksamhetsstöd. Tillgängligheten ska öka. Mätmetod: statistik från Kontaktcenter.
Sid 10(42) 5 Viktiga händelser 5.1 Förebyggande och utbildning Vi har gjort en ökad satsning på identifiering av och brandskyddsåtgärder för särskilt riskutsatta. Vi blev under året egna arrangörer av utbildningen Heta Arbeten. Vi har fått förnyat förtroende från Landstinget och kommer att genomföra utbildningar åt deras personal i ytterligare minst två år. 5.2 Räddningstjänst Vi har gjort en omfattande översyn av förbundets båtbestånd. En ny stationschef till stationen i Karlstad rekryterats. Ett HVB-hem på Hammarö totalförstördes i samband med en brand i augusti. 5.3 Säkerhet Vi har deltagit i planering och genomförande av regional samverkansövning i Värmland (RIS-2017) där 30-talet aktörer och ca 600 övade deltog. Vi har deltagit i en Nationell krisberedskapsvecka som har genomförts för att uppmärksamma behovet av att medborgaren stärker sin hemberedskap för att klara kriser. Trygghetscenter i Karlstad firade 10-års jubileum med öppet hus i juni, då representanter för alla aktörer deltog för att informera om sin verksamhet. 5.4 Kommunikation Vi har ökat antalet följare på Facebook med flera tusen och har därmed en kraftfull kanal där vi kan nå ut med information. Vi har gjort en översyn av och moderniserat alla våra blanketter på webben för ansökan om olika tillstånd och liknande. 5.5 Evenemang Vi har deltagit i eller arrangerat följande evenemang: Barnmässan i Karlstad. Prova på-dag på brandstationen i Karlstad. Krisberedskapsveckan på flera av våra förbundsorter. Gruvlyckedagen, Kronoparkens dag. Barnens brand- och säkerhetsläger i Forshaga, Grums, Karlstad, Hammarö, Kil och Munkfors. 10-årsjubileum på Trygghetscenter i Karlstad. Värmland Pride.
Sid 11(42) Tjurruset i Karlstad. Fastighetsmässan i Karlstad. Skyltsöndagen på flera av våra förbundsorter.
Sid 12(42) 6 Uppföljning av verksamhetens fokusområden med tillhörande mål och indikatorer 6.1 Förebygga olyckor och samhällsstörningar färre olyckor Förebyggandeverksamheten bedrivs enligt plan med ordinarie aktiviteter. Vi har medverkat i MSB:s arbete med författandet av en handbok om brandskydd i byggprocessen. Vi medverkar i Barnmässan kontinuerligt då det är ett bra tillfälle att föra ut brandskyddskunskap både till barn och vuxna. Vi deltar systematiskt i uppföljning av händelser på skolor vid identifierad problematik. En medarbetare har genomgått MSB:s utbildning tillsyn A. En medarbetare har genomgått MSB:s utbildning Tillsyn B. Bearbetning av underlaget från inventeringen av radhusvindar görs för att se hur vi går vidare med åtgärder. Vi har genomfört en ökad satsning på identifiering av och brandskyddsåtgärder för särskilt riskutsatta. Brandskyddsinformation har givits till ungdomar inom HVB och EBU. Utbildningen Upp i rök har genomförts i årskurs 8. Vi har haft erfarenhetsutbyte med andra organisationer, bl.a. inom MBU (Människan Bakom Uniformen). Vi har deltagit i införandet av s k kommunväktare i Forshaga kommun enligt de koncept som används i Karlstads och Hammarös kommuner. Brandskyddsinformation har genomförts till många kommunala verksamheter, bland annat boenden som t ex äldreboenden, HVB-hem m.m. Efter incidenter i skolor har brandskyddsutbildning och konsekvenssamtal genomförts med enskilda elever och klasser. Under året har vi fortsatt att bygga en gemensam grund för förbundets kommunikation, med tydliga styrdokument och material som alla kan använda. Inom kommunikationsområdet har vi fokuserat på att arbeta mer med rörlig bild. Bland annat har vi tagit fram en film om vår utbildningsverksamhet och en om vårt arbete med individanpassat brandskydd för särskilt riskutsatta personer. Vi har också satsat mycket på att öka antalet följare på Facebook och kan glädjande nog konstatera att vi har ökat markant det senaste året. En Facebooksida med många följare är en stor tillgång när vi vill nå ut med förebyggandeinformation och krisinformation. Vi har ca 10 000 följare.
Sid 13(42) Vi har också satsat på möten med våra olika målgrupper, framför allt för dialog om brandskydd och rekrytering av räddningspersonal i beredskap. Vi har deltagit i flera mässor och funnits på plats vid publika evenemang. Våra stationer har också varit mycket aktiva med öppna hus i sina lokaler. Även här har vi sett att det ger bra effekt med rörlig bild i marknadsföringen och att Facebook är en bra kanal. 6.2 Hantera olyckor och samhällsstörningar minskade skador Vi har tagit fram en uppgiftskatalog som beskriver vad varje brandman på station Karlstad samt på våra RIB-stationer ska kunna utföra. Den har nu tagits i bruk. En ny övningsstruktur för station Karlstad som bygger på uppgiftskatalogen har införts. Ett nytt arbetssätt avseende agerandet vid trafikolyckor har implementerats i hela förbundet. Det nya arbetssättet bygger på en nationell vägledning. Ett nytt arbetssätt avseende vattenlivräddning har utvecklats, övats och delvis implementerats. Det nya arbetssättet möjliggör nerdyk under vattenytan. Ett nytt arbetssätt avseende rökdykning för station Karlstad har utvecklats och övats in. Flera rekryteringar till räddningstjänstavdelningen har gjorts under våren. Det beror på främst på pensionsavgångar. Bland annat stationschefer till Karlstad, Forshaga och Högboda. Vi har genomfört ett antal övningar med huseldningar. Inom ramen för verksamheten i den nya utvecklingsgruppen har en omfattande översyn av förbundets båtbestånd genomförts. En utredning avseende förbundets förmåga att genomföra räddningsinsatser (kommunala och statliga) i Vänern har slutförts. En uppgiftskatalog för respektive RIB-station och övningsstruktur har färdigställts. Vi har rekryterat en ny tillsynsläkare. Vi har tagit fram ett insatsstöd i form av en karta med förbundets resurser. En pool av RIB-personal har rekryterats för tjänstgöring på stationen i Karlstad. Det för att säkerställa att det alltid finns tillräckligt med personal men även för att bredda kompetensen i förbundet. Vi har deltagit i planeringen och genomförandet av en regional samverkansövning i Värmland den 26 april. I övningen deltog ca 30 aktörer med ca 600 övade personer. Övningen syftade till att utveckla och stärka regionens krishanteringsförmåga. Som en förberedelse inför övningen har förbundet stöttat införande av Rakel för krisledning i alla förbundets kommuner.
Sid 14(42) Arbetet med inventering av samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område har genomförts i Grums kommun. Övriga kommuner planeras in under 2018. Vecka 19 genomfördes för första gången en nationell krisberedskapsvecka på initiativ av MSB, olika aktiviteter genomfördes i varje kommun. I samarbete med Karlstads Universitet och länsstyrelsen i Värmland arrangerades ett seminarium om genomförd skyfallskartering och vattenrisker. Ett projekt har genomförts för att skapa riktlinjer för personalplanering i kris. 6.3 Arbeta trygghets- och säkerhetsskapande ökad trygghet Flera projekt med syfte att skapa ökad trygghet i Karlstads kommun har genomförts, bland annat utarbetande av handlingsplan för hedersrelaterat våld, mot människohandel och prostitution samt vid genomförande av dialogmöten med trossamfund. Även övriga förbundskommuner har fått stöd i olika trygghetsskapande projekt som t ex medborgarlöften, handlingsplaner. Karlstads kommun har åter blivit certifierade enligt Purple Flag. Det för att höja stadens attraktionskraft och skapa en trygg och säker stadskärna. Karlstads kommun har genom säkerhetsavdelningen tillsammans med 5 andra kommuner deltagit i en fallstudie som initierats av Sveriges kommuner och landsting för att lyfta fram goda exempel på organisering och styrning av trygghets- och säkerhetsarbetet. Ungdomar för trygghet besöker varje vecka Karlstads kommuns grundskolor. De deltar vid ungdomsaktiviteter och nattvandrar på stans gator under helger för att skapa trygghet och vara unga vuxna förebilder för barn och unga. Två av ungdomarna har deltagit i studieresa till Polen i förintelsens spår tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningens projekt En av oss. Ett nytt ettårigt avtal har tecknats med barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun om genomförande av program för skolelevers utveckling (f d skolprojektet). Ströplatser till programmet erbjuds även till övriga förbundskommuner. Under året har 17 elever (11 pojkar, 6 flickor) och tre klasser deltagit i programmet. Återrapportering av Riktlinjer för brottsförebyggande arbete och handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Ny reviderad handlingsplan med utbildningsinsatser, informationsspridning är planerad.
Sid 15(42) 7 Måluppfyllelse 7.1 Indikatorer för måluppfyllelse 7.1.1 Antal bostadsbränder och eldstadsrelaterade bränder ska minska. Antalet larm om brand i bostad var 66 stycken jämfört med 75 år 2016, 63 år 2015 och 77 år 2014. Genomsnittet för åren 2010 2016 var 72 stycken. Om minskningen 2015 är början på en nedåtgående trend och ökningen 2016 var tillfällig går inte att bedöma förrän vi ser statistiken för ytterligare minst fem år framåt. Antalet eldstadsrelaterade bränder var 13 stycken jämfört med 15 år 2016, 11 år 2015 och 15 år 2014. Genomsnittet för åren 2010 2016 var 15 stycken. Antalet har minskat för varje år mellan 2012 och 2015 men även här behövs statistik för minst fem kommande år för att kunna se om det är en nedåtgående trend och ökningen från 2015 till 2016 är tillfällig. Prioriterade områden i verksamheten är åtgärder mot bostads- och eldstadsrelaterade bränder och i båda fallen behövs statistik för en längre tidsperiod för att kunna bedöma eventuella trender. 7.1.2 Kommunernas förmåga att förebygga och hantera samhällsstörningar ska förbättras. Fokus under året har varit att stötta kommunernas personalplanering i kris samt utarbetande av krisledningsplaner. 7.1.3 Antalet bränder som ökar i omfattning efter räddningstjänstens framkomst ska minska. Statistiken är ej klart ännu. (MSB tar fram statistiken) 7.1.4 Antalet brand- och säkerhetsutbildade ska öka 2014 2015 2016 2017 Antal utbildningar 448 441 523 469 2014 2015 2016 2017 Antal deltagare 7512 6905 9032 9964 7.1.5 Aktivt delta i samhällets trygghetsarbete. Säkerhetsavdelningen har under årets deltagit i och drivit flera arbeten/projekt för att utveckla kommunernas trygghetsarbete. Som exempel kan nämnas: Trygghetsvandring i Grums och Munkfors Återcertifiering enligt konceptet Purple Flag har genomförts i Karlstad Samverkansmöten med trossamfund i Karlstads kommun Deltagande i arbetet med att ta fram polisens medborgarlöften 7.1.6 Uppfylla finansiella mål Målet uppfyllt.
Sid 16(42) 7.1.7 Förbättra medarbetarindex i LMU Nästa LMU genomförs 2018. 7.1.8 Tillbud, arbetsskador och sjuk-frånvaro ska minska. Tillbud och arbetsskador har ökat. En allvarlig arbetsplatsolycka har inträffat. Olyckan är anmäld till arbetsmiljöverket för utredning. Sjukfrånvaron har ökat, dock beroende på ej arbetsrelaterade långtidssjukskrivningar. 7.1.9 Tillgängligheten ska öka Kontaktcenter svarar på telefonsamtal till räddningstjänsten från och med maj 2015 vilket ger längre öppethållande i telefonväxeln och uppföljning av ärenden. Det säkerställer även att alla samtal som rings till vårt växelnummer besvaras. De ärenden som inkommer registreras efter ärendetyp. De ärenden som kommer in är till största del förebyggande frågor. Generella frågor kan svaras direkt av personalen på Kontaktcenter. Vid mer komplexa frågor sker överkoppling till handläggare. Antal inkommande ärenden har sedan vi fått möjlighet att mäta legat på en ganska konstant nivå. En minskning skedde av antal ärenden under 2017. Det är för tidigt att dra några slutsatser vad det beror på och om det är en trend. Förbundets webbsida har utvecklats för att vara så informativ att de vanligast återkommande frågorna finns det svar på där. Tillgänglighet är inte bara att alltid svara i telefon under kontorstid utan även att information och vissa tjänster är tillgängliga dygnet runt. Förbundet har under de senaste åren erbjudit invånarna e-tjänster. De vanligast använda är tillfällig övernattning och ansökan om egensotning. Tillgängligheten måste anses som god då alla samtal besvaras under kontorstid samt att e-tjänster erbjuds. Fler e-tjänster infördes 2016 för att öka tillgängligheten. Utveckling av vår webbsida är ständigt pågående för att vara så informativ som möjligt för att göra efterfrågad information så tillgänglig som möjligt. En viktig kanal för oss att informera och att göra oss tillgängliga är vår Facebooksida. Med ca 10 000 följare är det ett kraftfullt verktyg för information och kommunikation med våra invånare i förbundet. Ökningen av antalet följare senaste tiden har naturligtvis varit positivt för tillgängligheten.
Sid 17(42) Antal ärenden per år Antal e-tjänstansökningar/ärenden per år 7.2 Reflektion måluppfyllelse All verksamhet som bedrivs ska bidra till att våra mål och vår vision uppfylls. Målen för det förebyggande arbetet för att förhindra olyckor och arbetet med att öka tryggheten är svåra att mäta på kort sikt. Exempelvis kan arbetet med olycksfallsutredningar på lång sikt ge kunskap som gör att arbetsmetoder, produkter, byggnadsteknik blir mer säkra och bättre. Detta i sin tur gör att färre olyckor eller bränder inträffar. På kort sikt är det svårt att se dessa förändringar och förbättringar.
Sid 18(42) Vår ambition är att de utbildningar som vi genomför ska bidra till att förebygga bränder och olyckor i samhället. Deltagarna får ökad kunskap om risker i vardagen och kan på så sätt eliminera dessa i större utsträckning än tidigare. Vi tror även att den kunskap deltagarna tillskansar sig ger dem bättre förutsättningar att agera rätt vid olyckshändelser och detta bidrar till att skadorna begränsas. Vi är övertygade om att deltagarna med sin nya kunskap ändrar tanke- och förhållningssätt i vardagen och på så sätt både känner sig tryggare själva och sprider en trygghetskänsla till andra. Förmågan att hantera olyckor förbättras med god organisation, övning och en hög teknisk standard på våra fordon och vår utrustning. För att nå en god måluppfyllelse har räddningstjänstavdelningen omorganiserats efter att har utretts i samband med att det nya handlingsprogrammet togs fram. Våra investeringar har också fortgått och vi upplever att förbundet har en mycket hög standard när det gäller vår teknik. Måluppfyllelsen anses som god utifrån det. Målet ökad trygghet kan handla om både faktisk och upplevd trygghet. Att mäta graden av upplevd trygghet är svårt eftersom enskilda händelser kan påverka upplevd trygghet på kort sikt. De aktiviteter som genomförs inom säkerhet- och trygghetsområdet ska ge en ökad trygghet. Under året har tillbud och arbetsplatsolyckor ökat. En svårare olycka inträffade. Arbetet med en säker arbetsmiljö går därför vidare. Samverkansgruppen som tillika är skyddskommitté kommer att få i uppdrag att arbeta med att uppnå arbetsmiljömålet nästkommande år då det ej har uppnåtts under 2017.
Sid 19(42) 8 Verksamhetsstatistik 8.1 Statistik från verksamheten i urval Operativ räddningstjänst 2014 2015 2016 2017 Larm, totalt antal 1957 1992 2056 1967 - Forshaga 285 296 301 272 - Grums 146 161 169 152 - Hammarö 127 131 145 138 - Karlstad 1151 1147 1150 1121 - Kil 163 174 188 168 - Munkfors 85 83 103 116 Fördelning på objekt Brand i byggnad 147 150 164 149 Brand ej i byggnad 196 169 179 223 Trafikolycka 244 288 312 266 Automatlarm, ej brand 521 519 593 512 Utsläpp farligt ämne 48 55 58 37 Drunkningstillbud 8 9 14 15 I väntan på ambulans 443 474 386 102 Suicid 52 Övrigt 350 328 313 611 Dimensionering, räddningsstyrkan 2017 Karlstad 2+5 Heltidsstyrka Vålberg 1+4 Räddningspersonal i beredskap Molkom 1+4 Räddningspersonal i beredskap Väse 1+4 Räddningspersonal i beredskap Hammarö 1+4 Räddningspersonal i beredskap Kil 1+4 Räddningspersonal i beredskap Grums 1+5 Räddningspersonal i beredskap Forshaga 1+4 Räddningspersonal i beredskap Deje 1+4 Räddningspersonal i beredskap Munkfors 1+4 Räddningspersonal i beredskap Högboda 0+1, 1+2 * Räddningspersonal i beredskap Värmskog 15 man Räddningsvärn Kommentarer: * 0+1 gäller vardagar 06.00-18.00, 1+2 gäller övrig tid. På stationen i Karlstad finns räddningschef i beredskap och operativt ansvarig (tillgängliga 90 sekunder från larm). Förebyggande 2014 2015 2016 2017 Tillsyner, totalt 484 355 525 285 - enligt LSO* 75 123 103 75 - enligt LBE* 8 1 1 3 - bostadstillsyn 0 0 237 0 - kvällstillsyn 20 23 15 20 - jultillsyn 310 135 150 180 - - tillsyn hamnar, camping- och 51 48 0 0 badplatser - tillsyn fyrverkeriförsäljning. 20 25 19 7 *är tillsyner med formell dokumentation i form av föreläggande eller tjänsteanteckning. Jultillsyn
Sid 20(42) genomförs i detaljhandeln under december månad. Tillsyn av fyrverkeriförsäljning sker främst mellan jul och nyår. Tillsynen av hamnar, camping- och badplatser avser främst utrustning för livräddning. Ärenden, LBE, totalt 102 74 68 76 - tillstånd brandfarlig vara 66 46 43 43 - tillstånd explosiv vara 16 17 16 18 - anmälan föreståndare 18 10 9 14 brandfarlig vara Godkännande föreståndare 2 1 0 1 explosiv vara Ansökningar, egensotning 389 142 110 86* *Av dessa är 23 stycken nya ansökningar och 63 stycken ansökningar om förnyande av medgivanden som gått ut. Remisser/yttranden, totalt 229 223 216 312 - polistillstånd 97 106 83 98 - serveringstillstånd alkohol 44 40 55 58 - planärenden 43 59 53 59 - byggärenden 15 4 11 12 - sakkunnigutlåtande 12 10 8 6 -ärenden särskilt riskutsatta 7** -anmälan tillfällig övernattning 64** - övriga remisser 18 4 6 8 Kommentar: Sakkunnigutlåtande brand- och rökspridning begärs av polis eller åklagare vid misstanke om brott i samband med bränder. **2017 första året detta särredovisas. Förkortningar: LSO= Lagen om skydd mot olyckor. LBE= Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Utbildningsverksamheten 2014 2015 2016 2017 Antal utbildade personer 7 512 6 905 9032 7950* Antal utbildningstillfällen 448 441 523 469* Kommentar: *Avser utbildningar genomförda av utbildningsenheten. Till detta ska läggas säkerhetsavdelningens och utvecklingsgruppens utbildningar som omfattat följande antal utbildade: Personsäkerhetsutbildning 130, förskolor/lågstadiet 835, barnlägret 189, Flammys brandskola 300 samt utbildning i samband med utrymnings- och FOTH-övningar 560. Totalt antal utbildade blir därmed 9964. Utbildningstillfällen 2014 2015 2016 2017 fördelade på kurstyp Grundläggande brand + HOF/ 264 285 337 266 Brandsäkert hem Heta arbeten 51 38 40 39 LABC-HLR 69 59 95 125 Brandskyddsansvarig/SBA 5 3 1 5 Brandskyddsombud/ 11 5 10 9 Brandskyddskontrollant Anläggningsskötare 3 2 1 3 automatlarm Hjälp på väg 2 2 3 1 Brandfarlig vara 1 0 2 0 Praktik 21 12 16 15
Sid 21(42) Arbetsplatsbesök/rådgivning 16 18 16 5 Övriga 5 17 2 1 Kommentar: I ovanstående ingår inte personsäkerhetsutbildningar, barnlägret samt utbildningar som utvecklingsgruppen genomfört i samband med med utrymnings- och FOTH-övningar och besök i skolor/förskolor. Förklaring: HOF = Hem och fritid. LABC-HLR = Utbildning i första hjälpen och hjärt-/lungräddning. SBA = Systematiskt brandskyddsarbete. Praktik = Enbart praktisk utbildning, främst handbrandsläckare och brand i kläder. 8.2 Personalstatistik Personalen utgör den enskilt största och viktigaste resursen i verksamheten. Närmare tre fjärdedelar av förbundets budget används till personal, det vill säga löner och omkostnader. Personalredovisningen är ett viktigt instrument för uppföljning och utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet och verksamheten i stort. 8.3 Policydokument Inom det arbetsrättsliga området åligger det en arbetsgivare att arbeta fram policydokument inom en rad områden, t.ex. arbetsmiljö och jämställdhet. Det finns också i de centrala kollektivavtalen rekommendationer om ytterligare arbetsgivarfrågor som ska lösas av varje arbetsgivare. Genom avtal använder sig förbundet delvis av Karlstads kommuns policydokument, om inte det finns särskilda skäl att arbeta fram egna dokument för vår specifika verksamhet. Ett sådant arbete pågår ständigt. Under 2017 påbörjades införandet av alkolåsterminal där samtliga heltidsanställda som är i tjänst skall göra utandningsprov inför varje arbetspass. Rutiner kring hanteringen har tagits fram. Alkolåsterminalen tas i bruk i januari 2018. 8.4 Antal anställda Personalstruktur 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Antal anställda - dagtid 8 27 9 25 9 24 9 22 - timavlönade 5 4 5 4 4 4 4 4 - heltid, 1 39 1 38 2 38 2 38 utryckning - RiB, 19 209 21 212 23 208 21 217 utryckning Summa totalt TOTALT, kv. 312 315 312 317 o män - varav 10,6 11,4 12,2 11,4 kvinnor, % - varav män, % 89,4 88,6 87,8 88,6 Vid mättillfället den 1 november hade förbundet 317 anställda, vilket är 5 personer fler än året innan. Andelen kvinnor är 11,4 % vilket är en lägre andel jämfört med föregående år.
Sid 22(42) 8.5 Personalomsättning Personalomsättningen har under året har varit 9,2 % (4,1 % föregående år) för personalen som har heltidsanställning. Fyra personer har rekryterats externt under året, två personer har tidigare varit vikarier men har under 2017 övergått till fast anställda varför de i personalstatistiken betraktas som nytillkomna in i förbundet. Två personer har slutat på egen begäran pga. studier, två personer har gått slutat och gått till annan arbetsgivare samt att tre personer har avgått med pension. Interna omflyttningar eller interna rekryteringar tas ej med i statistiken. Personalomsättningen för RIB är 13,2% (9,2 % fg. år). 24 har slutat och 39 har börjat. 8.6 Åldersstruktur Genomsnittlig ålder Totalt Kvinnor Män Heltidsanställda tot. 45,1 41,2 45,7 Brandmän heltid 42,7 25,0 43,1 RIB 42,9 38,6 43,4 8.7 Sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud Sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud Sjukfrånvaro - antal dagar, totalt - dagar/ heltidsanställd TOTALT antal dagar, kvinnor och män Arbetsskador, tillbud - antal rapporterade 2014 2015 2016 2017 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 159 283 228 240 278 416 298 529 17,7 4,3 20,7 3,6 25,3 6,7 27,1 8,8 442 468 694 827 12 10 11 16
Sid 23(42) Sjukfrånvaron under 2017 har varit högre än föregående år. Orsaken är att det under 2017 förekommit flera längre sjukskrivningar. Snittet per heltidsanställd har ökat från 9,5 till 11,6 dagar. År 2017 rapporterades 16 arbetsskador/tillbud varav 12 avser någon form av personskada medan resten avser brister i utrustning/material. En arbetsskada (fallolycka i samband med övning) har varit så allvarlig att den rapporterats till arbetsmiljöverket. Det är även detta år halk- och belastningsskador samt skador vid fysisk träning som är mest förekommande. Skadorna följs upp systematiskt i samverkansgruppen där även förebyggande åtgärder diskuteras och beslutas för att minska skaderisken framöver. Säkerhetsföreskrifter finns genom arbetsmiljöverkets föreskrifter om rökoch kemdykning samt i interna reglementen. Fördelningen mellan olika sjukperioder och kön framgår närmare av diagrammet nedan. Antal sjukdagar fördelade efter sjukperiod 600 500 400 300 200 100 0 1-14 15-90 91- Totalt Kvinnor 35 97 166 298 Män 127 286 116 529 Kvinno r Antalet sjukdagar över 91 dagar gör att sjukfrånvaron ökat totalt jämfört med året innan.
Sid 24(42) Att erbjuda goda möjligheter till fysisk träning är en viktig del i arbetet med att förebygga såväl sjukdom som arbetsskador. För brandmän med heltidsanställning ingår fysisk träning i den schemalagda arbetstiden. Övrig heltidspersonal har möjlighet att träna en timme i veckan på arbetstid. Träningslokaler med utrustning finns på samtliga stationer i förbundet. Fri träning erbjuds också genom förbundets företagshälsovård. Enligt kommunal redovisningslag ska räkenskapsårets sjukfrånvaro också redovisas i procent av ordinarie arbetstid, totalt samt uppdelat på kön och olika ålderskategorier. Dessutom ska andelen sjukfrånvaro som överstiger 60 dagar särskilt anges. Tillsvidareanställda 2014 (%) 2015 (%) 2016 (%) 2017 (%) Andel sjukfrånvaro av ordinarie 1,73 1,99 2,41 2,70 arbetstid Andel > 60 dagar 19,18 29,38 41,81 33,59 Andel sjukfrånvaro, kvinnor 5,71 7,41 7,43 7,50 Andel sjukfrånvaro, män 1,22 1,35 1,65 1,99 Andel sjukfrånvaro, -29 år 2,93 4,25 3,50 1,91 Andel sjukfrånvaro, 30-49 år 2,29 2,11 2,11 2,79 Andel sjukfrånvaro, 50- år 0,58 1,37 2,68 2,79
Sid 25(42) 9 Ekonomi 9.1 Ekonomi För förbundets resultat gäller följande finansiella mål: Årets resultat ska uppgå till minst 0,5 % av kommunbidraget Resultatmålet bidrar till att inflationsskydda det egna kapitalet, till investeringsutrymmet och skapar en marginal för oförutsedda kostnader eller intäktsbortfall. 9.1.1 Resultat Tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Årets resultat 3 668 2 731 4 233 4 547 1 037 Avgår realisationsvinst vid försäljning 30 329-614 -173-230 Justerat resultat 3 638 2 402 3 619 4 374 807 Årets resultat, efter justering för reavinster, uppgår till 807 tkr, vilket är 283 tkr bättre än budget. Resultatet motsvarar 0,8 % av kommunbidraget. Förbundets resultatmål har därmed uppfyllts under året. Årets resultat innebär att förbundets egna kapital ökar till 39 239 tkr. 9.1.2 Intäkter Andel av totala 2013 2014 2015 2016 2017 intäkter % Kommunbidrag 81,8 83,6 84,4 85,4 84,5 Tilläggsuppdrag 9,0 8,6 8,4 9,2 8,8 Utbildning 1,9 2,3 2,3 2,9 3,2 Tillsyn 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Automatlarm, ej brand Övriga sålda tjänster mm. 0,6 0,5 0,6 0,7 0,7 6,6 4,9 4,2 1,7 2,7 När den finansiella kapaciteten för förbundet bedöms är det intressant att analysera vilken möjlighet förbundet har att påverka sina inkomstkällor. Förbundets omsättning år 2017 uppgick till 123,6 mnkr exklusive finansiella intäkter. Den procentuella fördelningen mellan intäktsslagen redovisas i ovanstående tabell. Förbundets huvudintäkt är kommunbidraget som säkerställer att uppdraget räddningstjänst kan utföras. Tilläggsuppdragen (krisberedskap, internt skydd och trygghetsarbete) är kontrakterade intäkter och är stabila över tid vilket bidrar till en stabil finansiell kapacitet. De har ökat över tid och blivit en allt viktigare inkomstkälla. De övriga intäkterna är mer osäkra. De är var för sig marginella men bidrar till måluppfyllelsen vilket gör att de är viktiga och därmed värda att vårda.
Sid 26(42) 9.1.3 Personalkostnader Andel av verksamhetens kostnader % 2013 2014 2015 2016 2017 Personalkostnader 70,0 70,6 77,5 70,0 70,8 Lokaler 11,7 12,3 13,5 11,1 11,3 Fordon 2,9 2,7 3,0 2,7 1,9 Material och tjänster 15,4 14,4 15,9 16,2 16,0 Huvuddelen av kostnaderna i verksamheten avser personalkostnader. Under 2017 har inga större förändringar skett när det gäller fördelningen mellan kostnadsslagen. 9.1.4 Finansnetto 2013 2014 2015 2016 2017 Finansnetto -3 670-117,9-582,4-488 -1 141 Jämförelsestörande post -2 435 - - - - Finansnetto exkl. jämförelsestörande post -1 235-117,9-582,4-488 -1 141 Finansnettot (skillnaden mellan kostnadsräntor och intäktsräntor) har under 2017 försämrats. Ränteintäkterna är i princip obefintliga på grund av det allmänt låga ränteläget. Räntekostnaden är väsentligt högre än föregående år och denna kostnad är övervägande hänförlig till ränta på pensionsskulden. Den finansiella kostnaden på pensionsskulden består av basbeloppsuppräkning (inflation) och ränteuppräkning (diskonteringsräntan). 9.1.5 Pensionskostnader 2013 2014 2015 2016 2017 Pensionskostnad inkl. 8 604 8 496 5 471 6 386 9 034 löneskatt Jämförelsestörande post -2 435 - - - Pensionskostnad exkl. jämförelsestörande post 6 169 8 496 5 471 6 386 9 034 Upptagna pensionskostnader baseras på prognoser från KPA samt faktiska premieinbetalningar till Folksam. I den totala pensionskostnaden ingår kostnader för avgiftsbestämd ålderspension (samtliga anställda), förmånsbestämd ålderspension (anställda som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp per år), särskild avtalspension för utryckningspersonal, finansiell kostnad, pensionsutbetalningar samt löneskatt. Särskild avtalspension för personal inom räddningstjänsten innebär att anställda i utryckningstjänst har möjlighet att gå i pension vid 58 års ålder om de varit anställda i 30 år, varav 25 år i utryckningstjänst. Den särskilda avtalspensionen är förmånsbestämd och gör att räddningstjänsten är särskilt sårbar när det gäller pensionskostnader. Förbundets pensionskostnad för 2017 uppgår till 9 034 tkr. Ökningen av pensionskostnaden härrör i allt väsentligt från ökad kostnad för särskild avtalspension. Det är resultatet av att utryckande personal under året utnyttjat sin rätt att gå i pension vid 58 års ålder.
Sid 27(42) Pensionsmedlen förvaltas sammanhållet med övrig likviditet i förbundets kassa. 9.1.6 Finansiellt mål 2 Reinvesteringar ska finansieras med egna medel Förbundets investeringsutrymme består av ackumulerade avskrivningar samt de resultat som genererats under åren. Investeringsutrymme som inte nyttjas ett enskilt år kan nyttjas senare, eftersom pengarna då finns kvar i förbundets kassa. En dokumenterad analys över investeringsutrymmet och hur det nyttjats finns från och med förbundsbildningen år 2000. Nedan redovisas de senaste fem årens utfall. Mnkr 2013 2014 2015 2016 2017 Återstående inv.utrymme 12 202 15 123 15 024 18 766 26 214 från tidigare år Årets resultat 3 668 2 731 3 619 4 374 807 Årets avskrivningar 4 557 4 939 5 257 4 734 4 671 Investeringsutrymme 18 427 22 793 23 900 27 874 31 692 Årets investeringar 3 304 7 769 5 134 1 660 4 992 Årets reinvesteringar 3 304 7 769 5 134 1 660 4 992 Differens 15 123 15 024 18 766 26 214 26 700 Tabellen visar att 2017 års reinvesteringar ryms inom investeringsutrymmet, vilket gör att förbundets reinvesteringsmål är uppfyllt. Det finns också ett återstående investeringsutrymme till kommande år. 9.1.7 Likviditet och kassaförvaltning Tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Likvida medel 36 336 54 670 61 349 70 767 72 547 Förbundets kassa uppgick per den 31 december till 72,5 mnkr vilket är ca 1 780 mnkr högre än vid samma tidpunkt föregående år. Ökningen kan delvis förklaras av ökade intäkter, då främst från utbildningsenheten. Vidare påverkar resultatet för 2017 de likvida medlen och ökningen speglar en del av resultatet. Inga placeringar har gjorts under året. Förbundet har möjlighet att göra fastränteplaceringar med Karlstads kommun som motpart men då räntan under 2017 uppgått till 0,0 % har det inte varit aktuellt att genomföra några placeringar. Likviditeten har varit stabil under 2017.
Sid 28(42) 9.1.8 Eget kapital Tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Eget kapital 26 690 29 422 33 655 38 201 39 239 Den långsiktiga ekonomiska styrkan byggs upp av det egna kapitalet. Förbundets grundkapital är 4 312 tkr. Det egna kapitalet har nu vuxit till 39 239 tkr. Två nyckeltal som speglar den långsiktiga finansiella styrkan är soliditet och skuldsättningsgrad, vilka kan sägas spegla två sidor av samma mynt. Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital (lånade pengar) brukar benämnas skuldsättningsgrad. % 2013 2014 2015 2016 2017 Soliditet 31,4 25,5 27,2 31,8 31,2 Soliditeten har haft en god utveckling under de senaste åren då resultaten varit goda. % 2013 2014 2015 2016 2017 Total skuldsättningsgrad 68,4 74,5 72,8 68,2 68,8 varav avsättningar 42,9 40,4 40,9 40,0 44,9 varav kortfristiga skulder 25,5 45,5 48,9 41,9 41,4 Eftersom soliditeten ökar minskar skuldsättningsgraden. 9.1.9 Resultatutjämningsreserv 2017 Kr Medlemsbidrag 104 398 1 % av medlemsbidrag 1 044 Årets resultat 1 037 Realisationsvinster -230 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 807 Medel till RUR (1 044 tkr minus 807 tkr) 237 Medel från RUR (max 80 %) 0 Årets balanskravsresultat 807 Balanskravsunderskott från tidigare år 0 Summa 807 Balanskravsresultat att reglera 0 Direktionen har antagit policy och riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv. Någon avsättning till resultatutjämningsreserven kommer inte att ske 2017 på resultatmässig grund. I resultatutjämningsreserven finns sedan tidigare avsatt 5 965 kronor. Summa RUR 2015 2 615 tkr 2016 3 350 tkr
Sid 29(42) 9.1.10 Utfall helår 2017, driftredovisning Enhet Utfall Utfall Utfall Budget Budget Budget Avvikelse Intäkter kostnader Netto intäkter kostnader netto netto Direktion 0 598 598 0 611 611 13 Revision 0 180 180 0 202 202 22 Förbundsledning 200 1 547 1 347 0 1 454 1 454 107 Information 4 380 376 0 375 375-1 Administration 0 8 834 8 834 0 8 821 8 821-13 Förebyggandeavd. 351 3 632 3 281 324 3 737 3 413 132 Utbildningsenheten 4 273 3 829-444 2 992 3 203 211 655 Räddningstjänstavd. 2 568 70 554 67 986 2 559 69 757 67 198-788 Teknik 234 3 015 2 781 30 3 225 3 195 414 -varav reavinst vid försäljning 230 0 230 30 0 0 200 Säkerhetsavd. 10 856 9 993-863 10 717 9 966-751 112 Fastigheter 640 14 154 13 514 587 13 823 13 236-278 Resultat verksamhet 19 126 116 716 97 590 17 209 115 174 97 965 375 Kommunbidrag 104 398 0-104 398 104 398 0-104 398 0 Kapitaltjänst 38 5 809 5 771 20 5 929 5 909 138 Totalt resultat 123 562 122 525-1 037 121 627 121 103-524 513 Realisationsvinst 230 0 230 0 0 0-230 Justerat resultat exkl. realisationsvinst 123 332 122 525-807 121 627 121 103-524 283 Till förbundsledningen har det tillkommit en intäkt om 200 tkr som inte fanns med i budget. Detta avser tidigare års avsatta bidrag till POSOMkonferenser som aldrig utnyttjats och därför går tillbaka in i förbundets verksamhet. Däremot finns en kostnad om 175 tkr som avser en pågående renovering av köket på brandstationen denna kostnad var ursprungligen budgeterad på fastighetsavdelningen. Ytterligare en anledning till att avvikelsen mot budget är positiv är att 100 tkr som budgeterats för en konferens i samband med Nätverket för jämställd räddningstjänst (NJR) bekostades av den ideella föreningen istället för av räddningstjänsten, således nyttjades aldrig pengarna. Förebyggandeavdelningens överskott är främst hänförligt till en längre föräldraledighet som inte ersatts av vikarie. Vidare har avdelningen inte nyttjat sin fulla budget avseende hotell, logi och resor. Utbildningsenheten har slagit intäktsrekord på nytt. Nerikes brandkår har under 2017 köpt insatsövningar Polisen har lagt en veckas utbildning hos oss. Nytt under året även att Vi är egna arrangörer av utbildningen Heta Arbeten, vilket gör att omsättningen har ökat. Att vi är egna arrangörer innebär även att kostnaderna har ökat, främst i form av licensavgifter för samma utbildning. En person på utbildningsenheten har varit långtidssjukskriven. Dennes arbetsuppgifter har fördelats på befintlig
Sid 30(42) personal vilket innebär en reduktion av personalkostnader för utbildningsenheten. Räddningstjänstavdelningens ökade kostnader hänförs i allt väsentligt till ökade kostnader för pension. Det är framförallt kostnaden för den särskilda avtalspensionen, dvs. möjligheten för brandmännen att gå i pension vid 58 års ålder, som har ökat. Pensionsskuldsberäkningen grundas på statistik för i vilken ålder brandmän generellt går i pension; 59 år och 11 månader visar statistiken och det är även den åldern som ligger som default i beräkningen. Om en brandman väljer att nyttja sin rätt att gå i pension vid 58 får räddningstjänstförbundet en kraftigt och plötsligt ökad kostnad som påverkar resultatet då det ska betalas ikapp premier för de återstående 1 år och 11 månader som bedömts kvarstå innan pension. En anställd behöver inkomma med sin uppsägning 3 månader före det tilltänkta datumet för pensionsavgång, vilket gör det mycket svårt att göra en exakt budget. Förbundets pensionsskuld beräknas helt enligt KPA:s prognos. Ytterligare en anledning till kostnadsöverskridandet är övertiden 160 tkr över budget. Detta är en klar förbättring jämfört med tidigare år men är ändå en stor fråga som det arbetas aktivt på att reducera kostnad för. Vidare gällande räddningstjänstavdelningen har det gjorts en intäktsreduktion om 200 tkr pga. lägre avtalad intäkt för Skolprojektet. Fastighetsavdelningens kostnader för el är 116 tkr högre än budget. Denna kostnadsökning har uppkommit i samband med att nytt elavtal har tecknats under året. Även kostnad för städning runt om i förbundet har blivit avsevärt mycket dyrare än budgeterat. Detta kommer att ses över inför det nya året för att se om det krävs några åtgärder. Vidare har fastighetsavdelningen fått en ökad kostnad avseende provtagningar som skall göras på övningsfältet. Detta efter att KRT erhållit ett föreläggande från miljö- och hälsa om att genomföra denna provtagning. Ett par oförutsedda utgifter har uppstått, bland annat utbyte- och service av en värmeväxlare (77 tkr) och nya UPSbatterier (43 tkr). I övrigt har kostnaderna löpt på enligt budget. Teknikavdelningen har ökade intäkter beroende på att ett äldre fordon har sålts med reavinst. Reavinsterna har inte beaktats i det totala resultatet för avstämning mot balanskravet. Tack vare att räddningstjänstens egen personal gör en stor del av arbete och reparationer på fordonsparken sparas en hel del pengar in. I övrigt råder en generell kostnadsmedvetenhet vilket speglar utfallet på kostnadssidan under 2017. Lägre finansnetto vilket beror på lägre avskrivningar. Lägre avskrivningar har sin grund i att flera investeringar har gjorts senare än beräknat samt att en investering skjutits fram till kommande räkenskapsår. För mer detaljerad information rörande investeringar, se investeringsbudget nedan. Förbundets andra finansiella mål är: Reinvesteringar ska finansieras med egna medel Investeringsmålet innebär att vi inte ska låna pengar för att ersätta gamla tillgångar.
Sid 31(42) Objekt (tkr) Investerat 2017 Budget 2017 Avvikelse 2017 prognos/ budget Från 2016: 2 492 2 500 8 Tankbil FIP-bil Vålberg (pågående nyanläggning) 425 500 75 Båtmotorer 167 200 33 Kemenhet Karlstad 715 750 35 FIP-bil Hammarö 0 500 500 Omdisponering uppgradering slangtvätt 350 0-350 Omdisponering transportbil Munkfors 156 0-156 Fyrhjulig MC Deje 122 200 78 Räddningsmaterial (omdisponerat) 0 500 500 Andningsskydd/rökdykarradion 753 250-503 SIM-fire 89 100 11 Inventarier och reinvesteringar 303 300-3 Vikport till tvätthallen (från 2016) 61 Begagnad motionsutrustning 87 Alkolåsterminal (pågående nyanläggning) 103 Köksrenovering (pågående nyanläggning) 52 Summa 5 572 5 800 228 Under årets första tertial så omklassificerades den tankbil som legat som en pågående investering över årsskiftet 2016/2017. Tankbilen togs i drift under februari. Vidare köptes även del av begagnad motionsutrustning, en släcksimulator (SIM-fire) och en vikport till tvätthallen in. Dessa var också i drift inför bokslutet per 30 april. Under tidig höst köptes båtmotorer in och togs i drift från och med 30 september. Under samma tidpunkt togs även Dejes fyrhjuliga MC i drift. Den tänkta FIP-bilen till Hammarö omdisponerades till att istället uppgradera den befintliga slangtvätten samt att köpa in en begagnad transportbil till Munkfors. Kemenheten upptog mycket tid under vintern men lagom till årets sista månad var den färdigställd och i drift, ett par månader senare än planerat. Det lades en stor beställning av andningsskydd under sommaren. Andningsskydden anlände sent under året och togs i drift under december 2017. FIP-bilen till Vålberg (delas av 2 stationer) är per bokslutsdagen beställd och under iordningställande men förväntas tas i drift först under februari/mars 2018. 9.2 Reflektion över måluppfyllelse finansiella mål Förbundet har under flera år haft en stabil ekonomi. Förutsägbara intäkter över tid (främst kommunbidragen) har gjort att den ekonomiska planeringen kunnat göras med god precision och med en marginal som gynnat verksamhetens utveckling. De finansiella målen är vid utgången av året uppfyllda.
Sid 32(42) 10 Framtid Räddningstjänsten Karlstadsregionen går nu snart in på sitt 18:e år som kommunalförbund. Vi har under dessa år byggt upp en stabil och bra organisation där framgångsfaktorn ligger i att jobba med det breda uppdraget samtidigt som vi på ett professionellt sätt genomför grunduppdraget att utföra räddningsinsatser och det förebyggande arbetet med hög kompetens och modern teknik. Nu gäller det att ta nya steg för att möta framtiden och dess utmaningar. Ett sådant är det avtal om fördjupad samverkan som tecknats med de tre räddningstjänstförbunden, Bergslagens räddningstjänst, Nerikes Brandkår samt Västra Mälardalens räddningstjänst. Fyra förbund med ca 520 000 invånare gör att vi blir slagkraftiga och kan nyttja varandras resurser optimalt, både i det förebyggande och det skadeavhjälpande arbetet. Vikten av att vara större och slagkraftigare märks tydligt just nu när samtliga räddningstjänster i Värmland och Örebro förhandlar om nytt avtal med SOSalarm. Just nu pågår samtidigt två nationella utredningar, dels räddningstjänstutredningen samt en utredning om framtidens alarmeringstjänst. Dessa skall presenteras under våren 2018. Bägge utredningarna kommer med all sannolikhet att peka på behov av väsentligt utökad samverkan både lokalt och regionalt samt gemensamma resurser för att kunna hantera stora händelser med speciellt fokus på ledning. En annan utmaning för framtiden är att kunna behålla våra Rib-styrkor framförallt på dagtid, här måste vi finna nya samverkansformer och tänka brett inför framtiden. Ett bra exempel är den samverkan mellan Grums och Vålberg som skedde under 2017. Kopplat till detta hoppas vi få genomföra regional utbildning för Rib-brandmännen med start under 2019. För vår säkerhetsavdelning kommer det civila försvaret att ge oss stora utmaningar när det nu på allvar tar fart i landets kommuner. Den generationsväxling som just nu pågår på stationen i Karlstad gör att våra pensionsprognoser kan svänga över tid beroende på när utryckningspersonalen väljer att gå i pension. Här för vi en god dialog med vår direktion och kommuner. Verksamheten fortgår som vanligt under nästa år. Här är några exempel på aktiviteter 2018: Inventeringen av radhusvindar kommer att följas upp med information till berörda fastighetsägare om konstaterade brister och behov av åtgärder. Den förebyggande verksamheten i övrigt kommer att bedrivas med samma inriktning som föregående år men med ökat fokus på särskilt riskutsatta. Avdelningschefen för förebyggandeavdelningen går i pension och efterträdare rekryteras och planeras tillträda 2018-10-01. Vi kommer att satsa särskild på insatsmetodik vid trafikolyckor kan vi bli bättre?
Sid 33(42) Vi kommer att genomföra ett projekt med drönare för att utreda hur vi kan använda den tekniken vid räddningsinsatser. En mindre omorganisation kommer att göras då vi går från fyra till fem operativt ansvariga. Vi skriver nya avtal för automatiska brandlarm. Vi kommer under 2018 att påbörja arbetet med GRIB-utbildningar åt MSB. Detta sker i samarbete med Räddningstjänsten Dala Mitt. Vi kommer under våren att gå en utbildning i Revinge för att under 2019 köra utbildningen i vår regi. Vi kommer även att utbilda vår egen räddningstjänstpersonal. Detta kommer att utgöra en stor del av vår verksamhet under 2018. Kommunernas planering för höjd beredskap och civilt försvar kommer att påbörjas och inriktas i första hand mot stärkt säkerhetsskydd, kris- och krisplanering samt kompetenshöjning. Ett nytt samverkansavtal kommer att tecknas med förbundets kommuner om samordning av planeringsarbetet. Säkerhetsarbete inför och i samband med valet kommer att få stort fokus under 2018. Implementering av gemensamma grunder för ledning och samverkan vid samhällsstörningar kommer att genomföras i alla kommuner.
Sid 34(42) 11 Redovisningsprinciper Förbundet följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. 11.1 Grundläggande redovisningsprinciper Leverantörsfakturor som inkommit efter den 31 december och som avser perioden januari-december, har skuldbokförts och belastar årets redovisning (belopp över 20 000 kr). Utställda fakturor efter den 31 december, som kan hänföras till perioden januari-december, har fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning. Övertidsersättning och löner för räddningstjänstpersonal i beredskap periodiseras endast vid årsbokslut. Intjänad och ej uttagen semesterersättning har klassificerats som kortfristig skuld. Förändringen under året redovisas endast vid årsbokslut och då inom verksamhetens kostnader. De sociala avgifterna har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisning. Följande påslag har använts: Kommunalt avtalsområde 39,17% RiB 39,17% Övriga 31,42% Inventarier som togs över från förbundsmedlemmarna vid förbundsbildningen är sedan 2009-12-31 helt avskrivna. Investeringar som gjorts efter förbundsbildandet har upptagits till anskaffningsvärdet, minskat med ackumulerade avskrivningar. Med anläggningstillgångar avses objekt som har en ekonomisk livslängd som är längre än tre år och som uppgår till minst ett basbelopp, exkl. moms. Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, dvs. med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivningstiderna följer i huvudsak rekommendationer i RKR:s (Rådet för Kommunal redovisning) idéskrift. Avskrivningar påbörjas månaden efter att inventarier tagits i bruk. Pensionsskuldens ökning, dvs. avsättningen för särskild avtalspension och förmånsbaserad ålderspension, har redovisats över verksamhetens kostnader liksom löneskatten. Den avgiftsbaserade ålderspensionen har avsatts med maximalt belopp och återfinns bland verksamhetens kostnader vilket även löneskatten gör. Enligt redovisningsrekommendationer behöver endast leasingavtal med längre löptid än tre år redovisas såsom ansvarsförbindelse. Förbundet har inga avtal där löptiden överstiger tre år.
Sid 35(42) 12 Bilagor 12.1 Resultaträkning och balansräkning
12.2 Kassaflödesanalys Sid 36(42)
12.3 Noter Sid 37(42)
Sid 38(42)
Sid 39(42)
12.4 Kopia av RUR 16 Sid 40(42)