SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND

SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND

SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND 3 INNEHÅLL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 6 8 10 12 13 14 15 17 18 20 INLEDNING ÖVERGRIPANDE OM SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA SAMHÄLLSORIENTERING PÅ MODERSMÅL I ÖSTERGÖTLAND VAD HAR HÄNT SEDAN 2012? DELTAGARNA SAMHÄLLSKOMMUNIKATÖRERNA HÄLSOKOMMUNIKATÖRERNA IT-SATSNINGEN BIBLIOTEKSINTRODUKTIONEN VEM GÖR VAD? PARTNERSKAP OCH SAMVERKAN BILAGA: RESULTAT FRÅN DELTAGARENKÄT FÖR SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA I ÖSTERGÖTLAND BILAGA: PLAN FÖR SAMHÄLLSORIENTERINGEN I ÖSTERGÖTLAND

4 INLEDNING Samhällsorientering för nyanlända är en kurs som ska ges i dialogform, på modersmål eller på ett språk som deltagarna behärskar väl. Kursen är inte en formell utbildning utan bygger på orientering, reflektion och förståelse. Kommunerna ansvarar för att ge Samhällsorientering för nyanlända enligt lagen om etableringsinsatser (2010:197). Kursens syfte är att underlätta den nyanlända flyktingens etablering och delaktighet i det svenska samhället. För den som omfattas av etableringen är kursen obligatorisk. Sedan 2013 är kommunerna skyldiga att erbjuda även anhöriga som kommer från utomeuropeiska länder att delta (lag om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare 2013:156). Samhällsorientering ska ges så snart som möjligt när den nyanlända fått uppehållstillstånd. I Östergötland har Region Östergötland i uppdrag från kommunerna att ansvara för Samhällsorientering för nyanlända på modersmål. Region Östergötland bedriver och har utvecklat Samhällsorienteringen i en sammanhållen regional organisation, genom avtal med de östgötska kommunerna. Ydre kommun samverkar av praktiska skäl i stället med Tranås. Regionbibliotek Östergötland finns inom Region Östergötland och har uppdraget att ansvara för verksamheten. Region Östergötland, kommunerna, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen samverkar i arbetet med Samhällsorienteringen. Tidigare deltog även Försäkringskassan i samverkan I Östergötland deltog under år 2016 1431 personer i Samhällsorienteringen och undervisningen gavs i 141 grupper på språken arabiska, persiska, somaliska, tigrinja och lätt svenska. Samhällsorienteringen i Östergötland kan också erbjuda kurser på språken assyriska, amharinja, dari, kurmanji, franska och engelska. I hela Sverige deltog under 2016 23 470 personer i verksamheten. Under år 2017 räknar Regionbibliotek Östergötland med att ha ungefär 1600 deltagare i 150 grupper. I den regionalt sammanhållna organisation som utvecklats för Samhähllsorienteringen i Östergötland finns gemensam kompetensutveckling för kommunikatörerna, en satsning på itundervisning och på biblioteksintroduktion som är unik. Östergötland är också den enda region som har sitt regionbibliotek som ansvarig för Samhällsorienteringen. De insatser samhället genomför för nyanlända får stark betydelse för deras fortsatta väg både under etableringen och senare. Såväl den nyanlända, det offentliga som det civila samhället och näringslivet har nytta av att etableringsprocessen håller god kvalitet och är smidig. En förutsättning för att Samhällsorienteringen ska kunna hålla en flexibel och effektiv kärnverksamhet med kvalitet är ett fortsatt tydligt ansvar, tydlig struktur, god samverkan och ramar som ger möjlighet till snabba anpassningar och framförhållning. Att bygga, analysera och vidareutveckla insatser som Samhällsorientering på modersmål för att anpassa dem efter de nyanländas behov och samhällets förändringar, är en pågående process som berör och kan berika många verksamhetsområden. Regionbibliotek Östergötland har utvecklat en tydlig arbetsform och samverkan för Samhällsorienteringen som kan utgöra en nod i ett växande nätverk av samarbeten och partnerskap. Länsstyrelserna har en gemensam digital portal för Samhällsorientering och för samhällsinformation till nyanlända, www.informationsverige.se Region Östergötland ger information och material via www.nyiostergotland.se, en portal som Regionbibliotek Östergötland ansvarar för. Den omfattar information på sex språk.

SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND 5 DEN HÄR RAPPORTEN 2012 uppdrog Länsbibliotek (nuvarande Regionbibliotek) Östergötland åt Linköpings universitet att göra en uppföljning och utvärdering av verksamheten Samhällsorientering på modersmål i Östergötland (Samhällsorientering på modersmål i Östergötland. Utvärdering av försöksverksamhet. Slutrapport. Rebecca Stenberg, Johan Blomgren, Linköpings universitet 2012). Samhällsorienteringen hade då bedrivits i samordnad regi sedan 2011 med Länsbiblioteket som samlande ansvarig, enligt överenskommelse mellan kommunerna, Länsstyrelsen och dåvarande Regionförbund Östsam. Våren 2017 gav Lars Eklund, chef för Samhällsorientering på modersmål i Östergötland, i uppdrag åt Ann Wiklund Konsult att göra en uppföljande rapport. Den här rapporten beskriver arbetet inom Samhällsorienteringen i Östergötland idag och vad som hänt sedan rekommendationerna i utvärderingen 2012. Rapporten beskriver också kursen Samhällsorientering för nyanlända i stort med de statliga direktiven för innehåll och omfattning. Rapporten avslutas med reflektioner som inspiration för fortsatt utvecklingsarbete i Östergötland. Som bilagor finns översikt av kursinnehåll för Samhällsorienteringen i Östergötland och sammanställning av resultat från deltagarenkäter 2016. Som underlag har använts regional och nationell statistik och rapporter, samt samtal och intervjuer med deltagare, samhälls- och hälsokommunikatörer, företrädare för Länsstyrelserna, chef för Samhällsorientering på modersmål i Östergötland Lars Eklund, chef för Regionbiblioteket Kerstin Olsson, enhetschef vid Flyktingmedicinskt centrum (FMC) Emira Hasanova, bibliotekarie vid Norrköpings stadsbibliotek Sofia Larsson, samt strateg Kompetensförsörjning Region Östergötland Catherine Szabo. Information har också hämtats från webbplatser hos bland annat Region Östergötland, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och Landsting SKL, Länsstyrelserna samt Flyktingmedicinskt centrum (FMC). Stort tack till alla berörda som generöst och med stort engagemang delat med sig av erfarenheter, kunskaper, synpunkter, underlag och av sin tid. För att i den här rapporten markera att Samhällsorienteringen är en egen verksamhet och organisation, skrivs den med versalt S. Benämning Samhällsorientering används i rapporten för både den nationella benämningen Samhällsorientering för nyanlända och den regionala Samhällsorientering på modersmål i Östergötland. Den regionala organisationen i Östergötland, benämningar och ansvarsområden har förändrats sedan 2010. För att underlätta läsningen används genomgående benämningarna Region Östergötland samt Regionbibliotek Östergötland.

6 ÖVERGRIPANDE OM SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA Vad tycker du är viktigast första året i Sverige? Det är en av de frågor som deltagare i Samhällsorienteringen i Östergötland besvarar i en årlig enkät. Högst på prioriteringslistan bland svaren 2015 - oktober 2016 hamnar att lära sig språket, att lära sig om samhället och att skaffa bostad. Språket är en nyckel, men utan kunskaper om det samhälle man befinner sig i och utan bostad skulle det ta lång tid innan språkkunskapern leder framåt. Det offentliga Sverige digitaliseras i allt snabbare takt och därför blir digital kompetens förmågan att navigera och använda teknik och digitala tjänster också en nödvändig grundläggande kunskap för nyanlända. Starka trauman och olika sjukdomar förhindrar integration och minskar möjligheterna att ta till sig information. Därför är det också nödvändigt med kontinuerliga insatser för att stärka nyanländas psykiska och fysiska hälsa. De flesta nyanlända i åldrarna 18 65 år i Sverige omfattas av lagen om etableringsinsatser (2010:197) som ska underlätta deras etablering i samhället. När den nyanlända fått sitt uppehållstillstånd och anvisats till en kommun, gör Arbetsförmedlingen tillsammans med den nyanlända en individuell plan för olika insatser. Lagen säger att en sådan etableringsplan ska innehålla kommunal vuxenutbildning, Samhällsorientering och andra aktiviteter som påskyndar etablering i arbetslivet. Etableringsinsatser gäller alla dagar, året runt under 2 år för den nyanlända. För den som omfattas av etableringen är det obligatoriskt att delta i kursen Samhällsorientering. Sedan 2013 är kommuner skyldiga att erbjuda även anhöriga som kommer från utomeuropeiska länder att delta (ändring i lagen 2013:156). Enligt lagen ansvarar kommunerna för att genomföra Samhällsorientering men deras insatser ska kompletteras av landsting, statliga myndigheter och andra aktörer. Samhällsorienteringen ska helst genomföras i dialogform, på modersmål eller på ett språk som den nyanlända behärskar väl. Samhällsorienteringen ska anpassas efter den nyanländas egna förutsättningar och perspektiv. Deltagarna ska utveckla kunskaper om rättigheter, skyldigheter, demokratiska värderingar, hur det svenska samhället är organiserat och få kunskaper som är nödvändiga för att hantera praktiskt vardagsliv. Det finns en nationell ram för Samhällsorienteringens form, omfattning och innehåll som kan kompletteras genom att antalet timmar utökas utöver den lagstadgade miniminivån på 60 timmar. Såväl organisationen för verksamheten som omfattning och till viss del innehåll ser därför olika ut i olika regioner och kommuner. Allt fler kommuner erbjuder ett utökat antal timmar. I Östergötland omfattar samhällsorienteringen nu 75 timmar. KURSINNEHÅLL, NATIONELL STANDARD Samhällsorienteringen är inte en formell utbildning utan en kurs som bygger på dialog och diskussion. Målet ska vara att deltagarna utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt hur samhället är organiserat praktiskt vardagsliv Kursinnehållet är utformat enligt förordningen och den nationella standarden för Samhällsorienteringen. Den omfattar i grunden åtta obligatoriska delar/teman som i sin tur är fördelade på 20 block med olika antal undervisningstimmar. Att komma till Sverige (9 timmar) Att bo i Sverige (6 timmar) Att försörja sig och utvecklas i Sverige (9 timmar) Att bilda familj och att leva med barn i Sverige (12 timmar) Individers rättigheter och skyldigheter (6 timmar) Att påverka i Sverige (6 timmar) Hälso och sjukvård (9 timmar) Att åldras i Sverige (3 timmar)

SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND 7 Länsstyrelserna ska följa upp Samhällsorienteringen och varje år lämna en redovisning till regeringen (enligt förordning 2010:1138). Länsstyrelserna har nära samverkan med varandra och har en gemensam fokusgrupp för detta uppdrag. I den gemensamma rapport länsstyrelserna lämnat för 2017 (Samhällsorientering för nyanlända. Länsstyrelsernas gemensamma redovisning 2017) beskrivs en positiv utveckling nationellt för 2016. Antal deltagare ökar liksom antal kommuner (262) som erbjuder Samhällsorientering på modersmål. 57 % av kommunerna erbjuder, precis som kommunerna i Östergötland, fler än de lagstadgade 60 timmarna. Antalet timmar varierar kraftigt mellan kommunerna i landet från de lagstadgade 60 upp till 180 timmar. Enligt Länsstyrelserna är kommunernas motivering för att ge fler timmar att 60 timmar uppfattas vara alltför lite för att ge tillräckliga kunskaper. Vård och omsorg samt it är de delar som oftast läggs till. Enligt länsstyrelsernas rapport 2017 är det ännu inte vanligt att Samhällsorienteringen samordnas regionalt som i Östergötland. Flera regioner och kommuner är dock på väg att utveckla liknande samverkans- och arbetsformer för att kunna erbjuda Samhällsorientering på flera språk och med större geografisk flexibilitet. Allt fler kommuner erbjuder också utökad itundervisning inom Samhällsorienteringen för att ge nyanlända nödvändig kunskap att hantera vårt allt mer digitaliserade samhälle. Att vara digitalt delaktig är inte längre främst en teknikfråga utan en viktig del i att vara socialt delaktig. Det ger stärkt egenmakt. ASYLSÖKANDE I SVERIGE Sedan lagen om etableringsinsatser kom 2010 har mycket hänt som påverkat det offentliga och civila samhällets insatser och prioriteringar. Antalet människor på flykt i världen under 2015 var för första gången någonsin över 60 miljoner, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Många flyr undan förföljelse, klimatkatastrofer, krig och konflikter i bland annat Syrien, Irak, Afghanistan, Iran, Eritrea, Somalia och Nigeria men det finns också de som flyttar för att studera, arbeta eller bilda familj i ett annat land. Migrantprocessen är i Sverige densamma för alla migranter förutom för EU-medborgare. Enligt Migrationsverket beräknas antalet asylsökande som når Sverige under 2017 vara ungefär lika många som under 2016, då 29 000 personer sökte asyl i Sverige. Fram till prognosen i juli 2017 hade drygt 13 000 personer sökt asyl. Det är färre än tidigare beräknat, både totalt och för ensamkommande barn. Det stora antalet asylsökande från 2015 påverkar fortfarande både Migrationsverkets handläggning och behovet av Samhällsorientering i kommunerna. Antalet asylsökande liksom deras bakgrund, utbildningsstatus och modersmål skiftar över tid. Därför krävs stor flexibilitet i arbetet med de insatser som ingår i etableringen för varje nyanländ, både lokalt kommunalt och i samarbeten som till exempel Samhällsorienteringen.

8 SAMHÄLLSORIENTERING PÅ MODERSMÅL I ÖSTERGÖTLAND IInom det tidigare Regionförbundet Östsam fanns ett et-ablerat samarbete mellan kommunerna i länet. När Samhällsorientering för nyanlända på modersmål blev lagstadgat blev det naturligt att samverka även kring denna verksamhet. Idag samverkar Region Östergötland med kommunerna, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och andra lokala aktörer i arbetet med Samhällsorienteringen. Tidigare var också Försäkringskassan med. Biblioteksverksamheterna i Östergötland arbetade tidigt med språkstöd och it-stöd för nyanlända. År 2011 fick Länsbibliotek - idag Regionbibliotek - Östergötland, uppdraget att ansvara för en regional samordning av Samhällsorienteringen i Östergötlands län och de första kurserna kunde ges 2012. Uppdraget regleras genom avtal med kommunerna. Att just regionbiblioteket har detta samlade ansvar är unikt i Sverige. Regionbibliotek Östergötland finns organisatoriskt i Regionförbund Östergötland, Centrum för verksamhetsutveckling och arbetar med frågor som rör regional biblioteksutveckling, demokrati, samhällsorientering, digital delaktighet och läsfrämjande. Den regionala biblioteksverksamheten är lagstadgad och ska främja folkbibliotekens verksamhets- och kunskapsutveckling, samarbete och kvalitet (bibliotekslagen 2013:801). Genom avtal regleras en ersättning från kommunerna per deltagare i Samhällsorienteringen samt en avgift för en ledningsfunktion/ en ansvarig chef och en administratör. Region Östergötland finansierar de it-kurser som ligger utanför den ordinariekursen. I Östergötland erbjuds totalt 75 timmar Samhällsorientering på modersmål. Utöver de lagstadgade 60 timmarna fördelade på 20 block, har man lagt till 15 timmar fördelade på 8 block. Där ingår Östergötlands särskilda satsningar Digital introduktion - internet och betaltjänster (12 timmar) och biblioteksintroduktion (3 timmar), som genomförs på kommunernas bibliotek. I blocket Migration och psykosocial hälsa (9 timmar) medverkar nio hälsokommunikatörer anställda vid Flyktingmedicinskt centrum (FMC) i Norrköping. FMC ingår i Region Östergötland. följas upp, planeras och anpassas efter behov, till exempel vad gäller språk och geografisk lokalisering tar ansvarig chef fram statistik och annat underlag. Handlingsplan och uppföljningar görs varje år, redovisas och används i arbetsgruppernas planering. Under år 2017 räknar Samhällsorienteringen i Östergötland med att ha ungefär 1600 deltagare i 150 grupper. Ett mål i regionens handlingsplan för Samhällsorienteringen är att nyanlända med etableringsplan ska ha genomgått Samhällsorientering inom det första året i etableringen. Målet uppnåddes till 96% under 2016. Samhällsorientering ska erbjudas så snart som möjligt när den nyanlände fått sitt uppehållstillstånd. Ett mål i regionens handlinsplan för Samhällsorienteringen är att nyanlända med etableringsplan ska ha genomgått Samhällsorientering inom det första året i etableringen.målet uppnåddes till 96 % under 2016. Nya vägar prövas för att möta ett ökande behov. I Linköping erbjuds fördjupad Samhällsorientering om 45 timmar för deltagare som tidigare gått grundkursen. Fördjupningen är behovsanpassad och deltagarna får själva till stor del bestämma innehållet. Samhällsorientering har också genomförts för ensamkommande ungdomar i åldern 16-21 år i Linköping under sommaren 2017. Varje deltagare i Östergötland fyller i en enkät för utvärdering vid avslutad kurs. För att Samhällsorienteringen ska kunna

SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND 9 Antal deltagare i Östergötland 2012-2016 fördelat mellan kommuner 800 700 789 2016 2015 2014 2013 2012 1461 deltagare, 141 grupper 1111 deltagare, 111 grupper 1296 deltagare, 105 grupper 918 deltagare, 91 grupper 495 deltagare, 29 grupper 600 534 500 481 462 400 300 284 288 249 200 151 180 188 156 165 176 100 0 22 20 10 7 11 80 63 6975 46 5 30 18 36 6 64 50 46 37 23 16 69 10 9 6 5 14 2 4 6 1220 57 211820 34 46 19 915 22 21 15 8 20 12 Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Åtvidaberg Ödehög 2012 2013 2014 2015 2016 Utmärkande för Östergötland är den sammanhållna, regionala organisationen med planering, uppföljning och gemensam kompetensutveckling för kommunikatörerna. Det gör det möjligt att flexibelt anpassa arbetet, antal grupper och språk utifrån behov över hela länet och att hålla jämn nivå på verksamhetens kvalitet. Unikt är också att regionbiblioteket ansvarar för verksamheten. Speciellt för Östergötland är också att it och biblioteksintroduktion varit en särskild regional satsning redan från start, utöver de lagstadgade grundtimmarna.

10 VAD HAR HÄNT SEDAN 2012? 2012 uppdrogs åt Linköpings universitet att genomföra en utvärdering av Samhällsorienteringen i Östergötland så som den då var organiserad. Resultatet redovisades i rapporten Samhällsorientering på modersmål i Östergötland. Utvärdering av försöksverksamhet. Slutrapport. Rebecca Stenberg, Johan Blomgren, Linköpings universitet 2012. Bland de rekommendationer som avslutar rapporten lyfte författarna behov av en sammanhållen organisation med tydligt ansvar en lokalt baserad målstyrd verksamhet som samordnas regionalt. Författarna beskrev också verksamhetens behov av ökad samordning med andra organisationer för att få smidigare hantering av anvisningarna till olika deltagargrupper. Nationellt gemensamt material för kurserna i Samhällsorientering efterfrågades också, liksom en mer utvecklad pedagogik för undervisningen. Att integrera den särskilda satsningen på it-kurser i övriga tema inom Samhällsorienteringen var också en rekommendation. Mycket har hänt med Samhällsorienteringen i Östergötland sedan starten 2011 och utvärderingen 2012. Organisation, arbetsformer, rutiner och verksamhet har byggts upp och vidareutvecklats i samklang med de rekommendationer som gavs i utvärderingen 2012 och med stöd i regionala styrdokument. Administrativa rutiner och digitalt system har skapats som gör den tunga processen med anvisning av deltagare och överlämning av information mellan aktörerna smidigare. Material för undervisningen finns dels samlat nationellt genom Länsstyrelsernas ansvar och dels regionalt för Östergötland. Material och information för Östergötland på flera språk finns på www.nyiostergotland.nu. som regionbiblioteket ansvarar för. Varje deltagare besvarar en enkät vid avslutad kurs och resultaten används för uppföljning och planering. En sammanställning ur deltagarenkäter 2015 - oktober 2016 finns som bilaga Genom den regionalt samlade kompetensutvecklingen och de gemensamma arbetsmötena för kommunikatörerna utvecklas kontinuerligt metodik och pedagogik. I de lokala samverkansgrupperna (LS) med kommunrepresentant, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, bibliotek och chef för Samhällsorienteringen diskuteras de lokala perspektiven i relation till de samordnade insatserna. Det finns också en motsvarande, regional samverkansgrupp. It integreras i kursens olika teman men behov av särskilda it-kurser kvarstår. Länsstyrelsen i Östergötland uttrycker i sitt underlag för Länsstyrelsernas nationella rapport att en ansvarig aktör regionalt ger ett övergripande perspektiv i arbetet med planering av verksamhet, samordning och för kompetensutveckling av kommunikatörerna. Kommunernas och regionens behov är i ständig förändring och det krävs stor flexibilitet i samverkan, dialog och organisation för att anpassa och kontinuerligt vidareutveckla verksamheten. Samarbete i insatser för nyanlända i Östergötland uttrycks bland annat genom prioriteringar och rekommendationer i Östergötland en värdeskapande region. Regionalt utvecklingsprogram 2030. Arbetet med nyanlända ska ha ett jämställdhetsperspektiv och i alla led möta kvinnors och mäns behov. Att kommunerna, Landstinget, arbetsförmedlingarna, Länsstyrelsen och Regionförbundet utvidgar arbetet med nyanlända i enlighet med de erfarenheter och kunskaper som finns i regionen, från t ex hälsokommunikatörer, barn- och ungdomars skolintroduktion, regional yrkessvenska, samhällsorientering, meritportfölj samt erfarenheter från andra platser/ /Vid organisation av detta berörs flera olika politikområdenoch bl a politiska nämnder i kommunerna. (Östergötland en värdeskapande region. Regionalt utvecklingsprogram 2030, Rekommendation 5:7)

SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND 11 SPRÅKSTÖD OCH TILLGÅNG TILL INFORMATION - VÄG TILL EGENMAKT Region Östergötland/ Regionbibliotek Östergötland har under åren genom projekt och andra insatser tillsammans med de kommunala biblioteken prövat nya vägar att nå ut brett med samhällsinformation, språkstöd, medier och teknik, läsfrämjande verksamhet och information till föräldrar om barns språkutveckling. Projekt Digital mediebuss (Regionbiblioteket, Norrköpings, Linköpings respektive Motala kommun), projekt eserviceverkstad (Region Kalmar län, Region Östergötland, Kalmar respektive Mjölby kommun) och tidigare arbete med it-handledning med språkstöd är sådana exempel. Som ett led i detta arbetade Regionbibliotek Östergötland tillsammans med de kommunala biblioteken fram en kursplan och innehåll för praktisk hands-on-undervisning om internet, datorer och e-tjänster. Dessa praktiska kursmoment togs med i Samhällsorienteringen från start. Regionbibliotek Östergötland var 2009 en av initiativtagarna till den nationella kampanjen för ökad digital delaktighet, Digidel2013. Kampanjen byggde på samverkan mellan många olika aktörer med gemensamt syfte Alla ska våga, vilja och kunna ta del av internet, med dess möjligheter till delaktighet i den digitala samhällsutvecklingen, tillgång till tjänster, service, information, utbildning och underhållning. I den slutrapport som Digidelkampanjen lämnade i november 2013 till dåvarande it-minister Anna-Karin Hatt, fanns förslag om en nationell regeringssatsning på utökad Samhällsorientering för nyanlända för att öka kunskapen om it och teknikanvändning enligt Östergötlands modell.

12 DELTAGARNA Vi vill lära oss allt vi kan om det svenska samhället för att kunna leva här. Samhällsorienteringen är viktig för oss. Men det tar för lång tid innan vi får börja. Under väntetiden hinner man göra många misstag av okunskap, säger en av deltagarna i en grupp i Samhällsorientering i Norrköping. I gruppen talas arabiska och de flesta deltagare har kommit till Sverige från Syrien. Dagens diskussion handlar om deras relation till det svenska samhället, om vad som kan vara svårt sätta sig in i som nyanländ. En svår sak är att ni i Sverige har ett individualistiskt samhälle, säger en kvinna. Vi är inte vana vid det. Vi kommer från samhällen som är kollektivistiska, där man håller ihop och umgås med varandra. Blir någon sjuk angår det alla. Händer det något bra, angår det alla. Att lära sig svenska är en sak. Att lära sig kulturen är mycket svårare I en annan grupp lyfter deltagarna fram andra områden som de ser som mycket viktiga men inte enkla att ta till sig. Det är sjukvård och hälsa, jämlikhet, demokrati, arbets- och bostadsmarknad. Tänk om man kunde få gå Samhällsorienteringen direkt efter att man kommit till Sverige. Det skulle vara till stor hjälp, säger en deltagare. Deltagarna i flera grupper är helt överens om att detta vore en bra insats för att snabbare kunna ta sig in i samhället. De unga, särskilt de ensamkommande borde också få Samhällsorientering snabbt. Att veta rättigheter och skyldigheter och att kunna enkla saker som handlar om hur man möter varandra i Sverige, det vore väldigt bra för alla, säger en annan deltagare. Att lära sig svenska är en sak. Att lära sig kulturen och samhället är mycket svårare. Länsstyrelserna lyfter i sin nationella gemensamma rapport för 2017 samma önskemål om en tidigarelagd Samhällsorientering. Deltagare från olika kommuner och regioner som intervjuats inför rapporten, uttrycker starkt att de ser Samhällsorienteringen som högst nödvändig och att de gärna skulle se den mycket tidigare och anpassad till den information som ges under asyltiden. Deltagarna efterfrågar också enligt rapporten mer kontakt med samhällsinstitutionerna, inom ramen för Samhällsorienteringen. ENKÄTEN Varje år besvarar deltagarna i de grupper som gått igenom Samhällsorienteringen i Östergötland en enkät med frågor om undervisningens innehåll och upplevd nytta. Resultaten sammanställs och används för uppföljning och utveckling av Tycker du att du i sin helhet har fått en bättre förståelse och kunskap om Sverige och hur det är att leva här efter 100% 80% 60% 40% 20% 0% att ha gått samhällsorienteringen? 98% Ja 2% kurserna samt för årlig redovisning till Region Östergötland, kommunerna och till Länsstyrelsen. Enligt enkätresultaten från 2016 är deltagarna mycket nöjda med Samhällsorienteringens innehåll (79 % bra utmärkt) och med kommunikatörernas insatser (86 % bra utmärkt). 98,5 % svarar att de fått bättre förståelse och kunskap om det svenska samhället, genom Samhällsorienteringen. Men de beskriver också att de skulle önska fler timmar i momenten om boende, att skaffa bostad, att söka arbete, att hitta rätt i vården. Och mer tid för att diskutera och få information om demokrati, politik och det svenska rättsväsendet, ämnen som kräver fördjupning. I länsstyrelsernas rapport återfinns samma önskemål från andra deltagargrupper i landet. Att sätta sig in i och förstå hur ett nytt samhälle fungerar är en lång process som kräver samtal, diskussioner och kontakter. Och samtidigt ska bostad anskaffas, barn börja förskola och skola, arbete sökas och den egna och familjens hälsa stärkas. Av de 3011 deltagare i Östergötland som under perioden 2015 till och med oktober 2016 besvarat enkätfrågan om högsta slutförda utbildning anger cirka 5 % alternativet ingen utbildning, 31 % anger grundskola, 26 % gymnasium, 3 % yrkesutbildning och 35 % högskola/ universitet Nej

SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND 13 SAMHÄLLS- KOMMUNIKATÖRERNA Jag har blivit en bättre förmedlare, både av svensk kultur och av min egen. Det är som att båda stärks inom mig och jag har glädje av det och blir starkare i mig själv. Så beskriver en av samhällskommunikatörerna sin känsla för uppgiften att undervisa inom Samhällsorienteringen. Samhällskommunikatörernas roll är komplex. De ska informera om det svenska samhället på ett sådant sätt att det underlättar deltagarnas etablering i arbetslivet. Och undervisningen ska ske i dialogform, med mycket samtal och diskussioner. En av kommunikatörerna beskriver att det tar tid att utveckla pedagogiken i en grupp så att deltagarna verkligen lyssnar till varandra och ger varandra möjlighet att diskutera. Det är också svårt som kursledare att ge samhällsinformation i frågor som starkt berör deltagarnas akuta situation om till exempel bostad, jobb eller annat. Det tog ett tag men nu har vi lärt oss att förmedla information om det svenska samhället, inte att försvara det, är vår roll. Det tog ett tag men nu har vi lärt oss - att förmeda information om det svenska samhället, inte att försvara det är vår roll Samhällskommunikatörerna beskriver också sitt eget behov av ständig kompetensutveckling och ständig uppdatering för att information inte ska bli fel. I Östergötland har kommunikatörerna regelbundna träffar för att stödja varandra och diskutera och följa upp sin undervisning. Tack vare den sammanhållna organisationen i regionen får de aktuell information om läget vad gäller nyanlända nationellt och i Östergötland, vilka länder blivande deltagare kommer ifrån, vilka nya deltagargrupper som behövs och på vilka språk. Samhällskommunikatörerna har också möten med Arbetsförmedling, Försäkringskassa, bibliotek och lokala flyktingsamordnare. 2017 är elva samhällskommunikatörer anställda av Region Östergötland genom avtal med kommunerna. De behärskar språken arabiska, somaliska, syrianska, persiska/farsi, dari, tigrinja, assyriska, amharinja, kurmanij, franska, engelska och lätt svenska. En återkommande diskussion i deltagargrupperna handlar om den tid man som nyanländ tillbringar, dels med Samhällsorienteringen och dels på sfi, berättar kommunikatörerna. De olika insatserna inom etableringen ska ge stöd för att komma ut i arbetslivet men kan också kännas som ett hinder. Tiden rinner iväg utan att man gör något aktivt. Man vill jobba eller ta hand om sin familj, inte sitta i skolan. Det är få deltagare som arbetar under etableringen och den perioden kan kännas mycket lång. Det är ändå bättre att vara aktiv och delta i Samhällsorienteringen än att vara på annat. Bättre för hälsan. Det leder till integration och glädje i livet. Livet har förändrats kraftigt och man behöver redskap för det, menar en av kommunikatörerna. Men en tanke från gruppen är att det borde finnas mer utrymme för besök på arbetsplatser och kanske praktik och möten med arbetsledare som en del i Samhällsorienteringen. Länsstyrelserna pekar i sin rapport för 2017 på samhällskommunikatörernas komplexa roll och ser ett behov av en gemensam nationell utbildning för att säkra deras kompetens och profession och säkra en mer likvärdig kvalitet i Samhällsorientering över landet. Tillsammans med bland andra samordningen för Samhällsorientering i region Skåne, Stockholms län och Uppsala har Samhällsorienteringen i Östergötland sökt och beviljats projektmedel från Europeiska Socialfonden, genom MILSA för att anordna en ettårig nationell distansutbildning för samhälls- och hälsokommunikatörer. MILSA är en utvecklingsplattform för migration och hälsa där praktiker och forskare från ett flertal lärosäten har ett nära samarbete med gemensam kunskaps- och metodutveckling. Arbetet inom MILSA finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden inom EU. Mer tid för de stora frågorna om jämställdhet, demokrati och normer är också ett gemensamt önskemål utifrån erfarenheterna från undervisning i många deltagargrupper. Det tar tid, det måste få ta tid för det är svårt. Det går inte att bara berätta och diskutera dessa frågor de måste levas, man måste som nyanländ få uppleva det och sedan diskutera det igen.

14 HÄLSO- KOMMUNIKATÖRERNA Det finns ett stort behov av att förbättra hälsa och livskvalitet hos flyktingar och övriga invandrare. Mår man inte bra är det svårt att ta till sig viktig information och få den kunskap man behöver för att kunna etablera sig i samhället. Det finns ett stort behov av att synliggöra kopplingen mellan psykisk ohälsa och fysiska problem. Många av de asylsökande som kommer nu eller som redan fått uppehållstillstånd har varit med om svåra traumatiska händelser och det påverkar starkt både fysiskt och psykiskt., berättar Emira Hasanova, enhetschef vid Flyktingmedicinskt centrum (FMC) som ingår i Region Östergötland. Vid Flyktingmedicinskt centrum (FMC) finns nio regionala hälsokommunikatörer som medverkar i Samhällsorienteringens block Migration och psykosocial hälsa om att hitta rätt i vården, hälsosam kost, fysisk aktivitet, migration och psykosocial ohälsa. Enhetschefen för hälsokommunikatörerna vid FMC planerar och följer upp tillsammans med chefen för Samhällsorienteringen. Hälsokommunikatörer har utländsk bakgrund och hälso- och sjukvårdsutbildning. Utöver kompetens i hälsofrågor och flerspråkighet har de unika insikter i olika kulturella aspekter. De arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande med asylsökande, nyanlända och övriga migranter över hela länet och fungerar som länkar mellan dessa och övriga vården. Många nyanlända har varit på flykt länge och haft fullt fokus på att klara sig och sin familj på vägen. När de kommer till Sverige väntar nästa prövning om de ska få stanna. Den processen är ofta lång och kan gå via tillfälligt uppehållstillståndpå 13 månader som sedan prövas på nytt. Hälsan tar mycket stryk och oron sätter sig i kroppen, säger en av hälsokommunikatörerna. Enligt enhetschef Emira Hasanova skulle viktiga satsningar kunna vara att arbeta med hälsotema för ensamkommande barn och unga i hela länet och att förstärka möjligheterna att inom Samhällsorienteringen konkret visa fysisk aktivitet och träning för alla åldrar. Enligt länsstyrelsernas rapport har många kommuner utökat antal timmar om omsorg och hälsa i Samhällsorienteringen. Behovet är stort. Det tar tid att få information om och att förstå hur det svenska vårdsystemet fungerar, vilka skyldigheter och vilka rättigheter man har som vårdsökande. Det är svårt att hitta rätt i vården och det skapar frustration för alla parter.

SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND 15 IT-SATSNINGEN I Östergötland erbjuds it-kurser utöver de ordinarie kurserna inom Samhällsorienteringen, ett initiativ som alltfler kommuner nu tar, enligt länsstyrelsernas årliga rapport. Samhällskommunikatörerna och biblioteken i Östergötland beskriver det stora behovet för deltagarna i Samhällsorienteringen att få hjälp att hantera både teknik, navigering på internet och konkreta digitala tjänster. Kunskaper i svenska språket, förmåga att hantera digital information och förståelse för hur det svenska samhället är uppbyggt är förutsättningar för att kunna etablera sig och stärka sin egenmakt i ett alltmer digitaliserat samhälle. Får man inte sådant stöd och undervisning tidigt försvårar det vardagen även under asylprocessen, då dokument ska kopieras och skickas digitalt till Migrationsverket. Om statliga myndigheter som till exempel Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inte finns representerade på orten, söker man sig till bibliotek, medborgarkontor eller till folkbildningen för att få hjälp med den digitala ärendehanteringen. Samlade erfarenheter från ett stort antal aktörer (www. digidel.se) under de två årliga nationella kampanjveckorna Get Online Week och emedborgarveckan, visar att frågor om hjälp med filhantering och hjälp med att skicka epost till Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är mycket vanliga, tillsammans med frågor om hantering av BankID. Behovet är stort av it-handledning på olika språk. Samma erfarenhet från folkbiblioteken lyfts i en studie, Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken: en studie om folkbibliotekens arbete med digital delaktighet. Ida Norberg på uppdrag av SKL, Digidelnätverket och KB. Samhällsorienteringen och stöd för nyanlända berör många olika verksamhetsområden. Biblioteken är vana att samarbeta med andra verksamheter och är öppna för alla. Kommuninvånare är vana att vända sig dit. Därför är de en självklar arena för god service och information, En sådan intention uttrycks i Digital agenda för Östergötland 2014 2020 säger Kerstin Olsson, chef för Regionbibliotek Östergötland. Det räcker inte med att visa betaltjänster för den som är ovan vid det digitala och ännu inte kan svenska så bra, säger samhällskommunikatörerna. Östergötland var tidigt ute och gjorde redan 2010 en unik satsning genom att erbjuda samlad it-undervisning för nyanlända i grupper utifrån deltagarnas förkunskaper och behov. Satsningen drevs först i projektform men är sedan 2012 en fast del i Samhällsorienteringen. 86 % av deltagarna anger i Samhällsorienteringens deltagarenkät 2015 - oktober 2016 att de har tillgång till internet i bostaden men förkunskaperna skiftar kraftigt, liksom utbildningsnivån. För en del (nästan 16 %) är det första gången någonsin de sitter vid en dator, för andra räcker det att lära sig digitala tjänster. Många har en smartphone och behöver hjälp att hitta användbara appar för till exempel språkstöd, använda e-legitimation etcetera. Att bli digitalt delaktig blir en väg till etablering på arbetsmarknad och i utbildning, en del i att vara socialt delaktig. Alla invånare i Östergötland ska kunna ta del av de möjligheter som skapas när allt mer i samhället blir digitaliserat Nyanländas behov bör särskilt beaktas (Digital agenda för Östergötland 2014-2020)

16 Mina kunskaper i att använda dator/ internet har sedan internetutbildningen för dator/ internet Inte förbättrats alls Förbättrats lite 23 % 8 % Förbättrats 35 % Förbättrats mycket 34 % Undervisningsgrupper samlas under 12 timmar uppdelat på 4 lektionspass och går igenom allt ifrån grundläggande itkunskap till e-handel. Det blir intensivt och ändå räcker det inte, säger en av kursledarna. Därför erbjuds i Östergötland även särskilda it-kurser på modersmål med liten eller ingen förkunskap, samt tilläggskurser om internet och betaltjänster. Dessa breda gemensamma satsningar är unikt för Östergötland. De har en tydlig förankring i Digital agenda för Östergötland 2014-2020 och i Östergötland - en värdeskapande region: Regionalt utvecklingsprogram 2030. Behovet är stort och vi hoppas kunna erbjuda extra it-kurser på de flesta orter i länet så deltagarna slipper resa, säger Lars Eklund som är chef för Samhällsorientering på modersmål i Östergötland. Det är oftast lokaler och uppkopplingar som är problemet det är svårt att hitta lämpliga platser med bra wifi och teknikutrustning. Enligt Länsstyrelsernas rapport utökar många kommuner antal tillagda timmar till it-undervisning för nyanlända eftersom behovet är stort. It-användningen ökar, men det går sakta och särskilda insatser för till exempel nyanlända behövs för att de digitala tjänsterna ska användas effektivt.

SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND 17 BIBLIOTEKS- INTRODUKTIONEN På Norrköpings stadsbibliotek introduceras ungefär 50 grupper nyanlända om året i biblioteket. Varje introduktion tar ungefär tre timmar och anpassas efter de frågor som ställs och de besökandes behov. Det tar tid men det är bland det viktigaste vi gör, säger Sofia Larsson, som är den bibliotekarie som ansvarar för introduktionerna på stadsbiblioteket. Hon ser att det finns stora fördelar med att introduktionen ingår i Samhällsorienteringen, eftersom besöksgrupperna då är språkhomogena och samhällskommunikatören fungerar som tolk. Det underlättar dialog och förståelse och deltagarna kan komma med frågor och ha synpunkter som är värdefulla för att biblioteket ska kunna tillhandahålla och vidareutveckla medier och verksamhet. Personalen på biblioteket visar böcker, tidningar, bibliotekets digitala tjänster och övrigt digitalt material, språkkurser och annat som bedöms viktigt för besökarna Detta är nödvändigt för samhället att lösa, för hjälpen måste kunna erbjudas att känna till. Bibliotekets fokus vid introduktionen är att guida bland utbudet av medier och tjänster som på olika sätt kan stödja att lära svenska. Man visar också medier för fritidsläsning. När sedan deltagarna går sfi och återkommer till biblioteket i sin sfi-grupp, har de redan en förförståelse som hjälper dem att snabbare komma igång med att använda bibliotekets utbud för studier och känna sig hemma i lokalerna. Ett dilemma för biblioteken i hela landet är att många vänder sig dit när de behöver hjälp med digitala tjänster i samband med formell ärendehantering, som att fylla i blanketter, tolka/ översätta skrivelser, betala räkningar, anmäla sig till utbildningar eller göra inloggningar på myndigheter. Ansvarsmässigt är det inte enkelt. Om något går fel vems är ansvaret? Risken är överhängande att det bildas en svart marknad för sådana tjänster. Detta är nödvändigt för samhället att lösa, för hjälpen måste kunna erbjudas, poängterar Sofia Larsson på stadsbiblioteket i Norrköping. Biblioteksintroduktionerna inom Samhällsorienteringen har pågått i fem år och ges på biblioteken i alla de kommuner där Samhällsorienteringen har grupper. Tillsammans med Regionbibliotek Östergötland kommer biblioteken att arbeta för att kvalitetssäkra biblioteksintroduktionerna i hela länet. Bibliotekarier från kommunbiblioteken ingår i de lokala samverkansgrupperna som finns för Samhällsorienteringen. Där har de möjlighet att hålla sig uppdaterade över antal nyanlända, språkgrupper och behov och kan ha dialog med flyktingsamordnare, representant från Arbetsförmedlingen och andra som finns i gruppen. En god åtgärd skulle vara att kunna ge Samhällsorientering för alla asylsökande direkt, säger Sofia Larsson. Det skulle öka deras möjligheter att börja lära själva.

18 VEM GÖR VAD? Arbetet och ansvaret för insatser för nyanlända med uppehållstillstånd är komplext och omfattar många aktörer som har ansvar för olika delar. Här beskrivs uppdragen kort. KOMMUNERNA Kommunerna ansvarar för undervisning i sfi, för Samhällsorientering och annan vuxenutbildning. Kommunen ansvarar för att ta emot nyanlända för bosättning efter anvisning från Migrationsverket. Dessutom tar kommunerna emot nyanlända som ordnar bosättning på egen hand, personer som kommer som anhöriga till en person som redan bor i kommunen samt ensamkommande barn och ungdomar. Svenska för invandrare, sfi är en kommunal vuxenutbildning som ska ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket. Tillsammans ska kommunerna och Arbetsförmedlingen verka för att sfi kan samordnas med andra aktiviteter, som till exempel med Samhällsorienteringen. I Östergötland har kommunala företrädare för sfi löpande kontakt med Samhällsorienteringen genom den regionala strukturen och de lokala samverkansgrupperna som byggts för verksamheten. Kommunerna (förutom Ydre) ingår i samverkan för Samhällsorienteringen. REGION ÖSTERGÖTLAND, REGIONBIBLIOTEK ÖSTERGÖTLAND OCH FLYKTINGMEDICINSKT CENTRUM (FMC) Regionbibliotek Östergötland ingår i Region Östergötland.Den regionala biblioteksverksamheten är lagstadgad och ska främja folkbibliotekens verksamhets- och kunskapsutveckling, samarbete och kvalitet (bibliotekslagen 2013:801). Genom avtal med länets kommuner (förutom Ydre) har Regionbibliotek Östergötland i uppdrag att ansvara för Samhällsorientering på modersmål. Genom avtal regleras en kostnad för varje kommun för ledning, samordning, kompetensutveckling och administration samt en ersättning per deltagare. Samhällskommunikatörerna och hälsokommunikatörerna är anställda regionalt. En ansvarig chef finns för verksamheten, liksom en administrativ tjänst. Schemaläggning, planering av nya deltagargrupper, kontakter och nätverk, information, arbetsmöten och genomförande av kompetensutveckling för kommunikatörerna ingår i den gemensamma ledningen och administrationen. Regionbibliotek Östergötland ansvarar för den regionala digitala portalen www.nyiostrgotland.se Flyktingmedicinskt centrum (FMC) ingår i Region Östergötland. Hälsokommunikatörerna från FMC medverkar i den del av Samhällsorienteringen som handlar om omsorg och hälsa. De deltar i den gemensamma planeringen för Samhällsorienteringen och i kompetensutveckling. LANDSTINGEN Landstingen erbjuder hälso- och sjukvård. I Östergötland är det Region Östergötland som erbjuder hälso- och sjukvård och regional utveckling. LÄNSSTYRELSERNA Länsstyrelserna ska medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända och föra dialog med kommunerna om deras årsplanering. De ska stötta kommuner i samordningen av kommunal verksamhet som sfi och Samhällsorientering. Länsstyrelserna ska främja regional samverkan mellan kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända och följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på både regional och kommunal nivå. Sedan 2011 följer Länsstyrelserna gemensamt upp Samhällsorienteringen i landet och presenterar en nationell årlig rapport. Från och med 2017 har länsstyrelserna fått utökat ansvar för asylsökande och vissa nyanlända. Till exempel ska länsstyrelserna verka för, samordna och stödja tidiga insatser (TIA) för asylsökande och för personer som har beviljats uppehållstillstånd och bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Insatserna ska

SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND 19 främja kunskapen om det svenska samhället, om den svenska arbetsmarknaden och främja hälsa. Statsbidrag för tidiga insatser kan i första hand sökas av organisationer i civilsamhället. Länsstyrelserna ansvarar för den nationella digitala portalen www.informationsverige.se I Östergötland har Länsstyrelsen ett Integrationsråd där politiker och representanter från alla länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket samt Region Östergötland finns representerade. Gemensamt har dessa undertecknat en regional överenskommelse om samarbete Etablering i utveckling 2020 för att stärka de nyanländas möjligheter att etablera sig. Länsstyrelsen Östergötland har också en Beredningsgrupp med tjänstemän, där kommunerna utbyter erfarenheter. Chefen för Samhällsorienteringen i Östergötland deltar i båda grupperna. En representant från Länsstyrelsen ingår i sin tur i Regionbibliotekets utvecklingsgrupp. I dessa olika forum diskuteras samarbete och insatser för integration, Samhällsorienteringen, insatser för språkstöd, it-stöd, läsfrämjande och andra utvecklingsfrågor. Inom uppdraget om tidiga insatser (TIA) prioriterar Länsstyrelsen i Östergötland insatser som ökar jämställdhet samt insatser som bidrar till att skapa en kontinuitet från asyl till etablering. FÖRSÄKRINGSKASSAN Försäkringskassan betalar ut den etableringsersättning som Arbetsförmedlingen beslutar om. Försäkringskassan fattar också beslut om och betalar ut etableringstillägg och bostadsersättning. I Östergötland deltar Försäkringskassan i de lokala samverkansgrupperna i den regionala strukturen för Samhällsorienteringen. Försäkringskassan ingick tidigare också i samverkan. MIGRATIONSVERKET Migrationsverket kartlägger den nyanländes bakgrund under asyltiden. Migrationsverket matchar och anvisar nyanlända som omfattas av bosättningslagen till kommunerna. Det är kvotflyktingar som har fått uppehållstillstånd innan de reser till Sverige och de asylsökande som har fått uppehållstillstånd som behöver hjälp med sin bosättning. Migrationsverket beslutar också om statlig ersättning till kommuner och landsting. I Östergötland används den statistik och information Migrationsverket tar fram, som underlag för den gemensamma planeringen för Samhällsorienteringen. ARBETSFÖRMEDLINGEN Arbetsförmedlingen har ansvar för personer mellan 20 och 65 år som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande och deras anhöriga och som ska in på svensk arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för den nyanländes etablering på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska samhället. Myndigheten ansvarar för att en etableringsplan upprättas för den nyanlände och att etableringssamtal genomförs. De beslutar även om etableringsersättning. I Östergötland ingår Arbetsförmedlingen i samverkan för Samhällsorienteringen och deltar i de lokala samverkansgrupperna i den regionala strukturen för Samhällsorienteringen.

20 PARTNERSKAP OCH SAMVERKAN REFLEKTIONER OM FORTSATT UTVECKLINGSARBETE Samhällsorientering för nyanlända på modersmål är en verksamhet med både bredd och djup. I kursen behandlas konkreta frågor men också svåra perspektiv som kräver mycket diskussion och reflektion. En stor fördel när Samhällsorienteringen ges på deltagarnas modersmål, som i Östergötland, är att det öppnar för bättre dialog, ger möjligheter att vrida och vända på perspektiv och ökar chansen att deltagare kan komma till sin rätt, bidra med erfarenheter och ta till sig och använda den information som ges. Därför är Samhällsorienteringen ett bra forum för organisationer och verksamheter att möta nyanlända med uppehållstillstånd. Från deltagare finns önskemål om mer kontakter med samhällsinstitutioner och arbetsliv. Deltagare och kommunikatörer uttrycker också önskemål om tid för fördjupning både i konkreta frågor som rör vardagslivet men också i stora frågor som jämställdhet, barns rätt och demokrati. Men kursen Samhällsorientering kan inte rymma allt eller svälla för mycket utan att det påverkar samordning och organisation. Ett utökat innehåll i Samhällsorienteringen betyder att antalet timmar måste utökas. Tydligt ansvar, tydlig struktur, god samverkan och ramar som ger möjlighet till snabba anpassningar och framförhållning är förutsättningar för att Samhällsorienteringen ska kunna hålla en flexibel och effektiv kärnverksamhet med god kvalitet. Region Östergötland har utvecklat Samhällsorienteringen med samverkan mellan organisationer och myndigheter. Denna samverkansform kan, om ramen för Samhällsorienteringen anpassas, utgöra en nod i ett växande nätverk av samarbeten och partnerskap för att möta behovet av större och flera kontaktytor för nyanlända. Gemensamt kan många aktörer verka för regional och kommunal utveckling genom att på olika sätt öka möjligheter för nyanlända i alla åldrar att etablera sig och följa upp insatser och resultat. Sådana partnerskap skulle bland annat kunna handla om att skapa goda förebilder, att ge mentorskap mellan näringsliv och nyanlända, mellan nyanlända som gått Samhällsorienteringen och asylsökande, mellan vuxna och ungdomar och mellan ungdomar och seniorer. Två exempel att samverka kring och att utveckla i hela länet kan vara dels den fördjupade Samhällsorientering som erbjuds i Linköping för dem som deltagit i grundkursen och dels den Samhällsorientering som genomfördes för unga nyanlända i Linköpings kommun sommaren 2017. Båda dessa satsningar upplevs mycket positivt av deltagarna och är mycket angelägna. Jag hoppas att övriga kommuner vi har avtal med kommer att erbjuda sina nyanlända vuxna och ensamkommande ungdomar samma möjligheter, säger Lars Eklund, chef för Samhällsorientering på modersmål i Östergötland. Fördjupningskursen har tillkommit efter önskemål från deltagare i Samhällsorienteringen. I Linköping har man därför satsat motsvarande 500 000 kronor per år för att erbjuda en fördjupad kurs, åtta månader efter avslutad ordinarie Samhällsorientering. Den nya kursen startar med korta repetitioner från grundkursen och övergår sedan till fördjupningar inom ämnen och områden deltagarna själva önskar. Samhällsorientering för ensamkommande ungdomar är ett mycket viktigt initiativ som ungdomarna i Linköpings kommun fått ta del av under sommaren 2017. Kursen som upplevts som mycket positiv stärker ungdomarna i deras utveckling och ökar deras möjligheter att integreras i det svenska samhället, säger Lars Eklund. Ytterligare kursgrupper är planerat under vinterlovet 2017-2018. Det finns ett stort behov av att förbättra hälsa och livskvalitet hos nyanlända visar Länsstyrelsens nationella rapport. Samma erfarenhet utrycker FMC i Norrköping. Mår man inte bra är det svårt att ta till sig viktig information och skaffa sig den kunskap man behöver för att kunna etablera sig i samhället. Insatser för att främja hälsa och ge inspiration för fysisk aktivitet behövs för alla åldrar. Ensamkommande barn och unga är särskilt utsatta och skulle kunna vara målgrupp för sådana insatser i hela länet. Många nyanlända behöver hjälp under lång tid med att använda betaltjänster, internetbank och andra tjänster som kräver inloggning. It-kurserna i Samhällsorienteringen räcker inte för att möta det behovet. Om det offentliga samhället inte kan ge sådan hjälp är risken stor att det

SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND 21 Fv. Elisabeth Cserhalmi (tillträdande regionbiliotekschef), Kerstin Olsson (frånträdande regionbibliotekschef), Ghassan L-Janabi, Maha Babeke, Clara Corgis, Hala Al-Bayati, Shireen Haj Mustaffa, Lula Teklemichael, Ayda Asgari (samhällskommunikatörer), Anneli Almbråten (administratör), Ukbit Andu, Said Abdulle Herise (samhällskommunikatörer), Lars Eklund (chef samhällsorienteringen), Adam Odisho (samhällskommunikatör). Saknas på bilden gör Khadija Talleb (samhällskommunikatör). bildas en svart marknad för sådana tjänster. Med ett växande nätverk där Samhällsorienteringen med samverkanspartners är en nod, ökar möjligheterna att skapa nya spännande arenor för kreativitet, nyfikenhet och innovation med näringsliv, folkbildning, föreningsliv, kulturinstitutioner, aktörer inom idrott och hälsa, utbildningar och andra. Länsstyrelsens uppdrag om tidiga insatser (TIA) blir en del i arbetet. Samhällsorienteringen är en stor verksamhet i hela landet men ändå relativt okänd. Informationsinsatser skulle öka möjligheten för Samhällsorienteringen i Östergötland att kunna marknadsföra sig tillsammans med andra verksamheter och bli synliga på nya platser för att öka kunskapen om de möjligheter som Samhällsorienteringen erbjuder. SAMHÄLLS- OCH HÄLSOKOMMUNIKATÖRER STÄRKT PROFESSION Länsstyrelserna lyfter i sin rapport för 2017 behovet av en gemensam nationell utbildning för samhälls- och hälsokommunikatörerna för att säkra kompetens, profession och en mer likvärdig kvalitet i Samhällsorientering över landet. I Östergötland har en sådan process nyligen startat genom ett helt nytt projekt. Redan under hösten 2016 fick Samhällsorienteringen i Östergötland en förfrågan om att delta i ett projekt i ledning av MILSA för att ta fram en nationell utbildning för Samhälls- och hälsokommunikation. MILSA (stödplattform för migration och hälsa) är en fokusgrupp som drivs av länsstyrelserna i landet under ledning av Länsstyrelsen Skåne. Inom MILSA har man under en längre tid förberett för ett nationellt utvecklingsarbete i syfte att stärka möjligheterna att höja kapaciteten inom Samhällsorientering och hälsokommunikation. I december 2016 lämnades en ansökan till ESF om en nationell webbaserad utbildningsplattform. Den första ansökan avslogs men en ny ansökan skickades in i juni 2017 och beviljades. I projektet samarbetar Samhällsorienteringen i Östergötland med sakkunniga

22 sakkunniga inom området samt sex universitet - Örebro, Luleå, Mitt, Uppsala, Malmö och Lund. Projektet genomförs under perioden oktober 2017 oktober 2020. Inledningsvis ska innehållet i den blivande utbildningen arbetas fram. I november träffas projektansvariga, representanter från universiteten, länsstyrelserna och samordnarna för en första planering. I december träffas sedan alla, inklusive samhällskommunikatörer och hälsokommunikatörer, i Stockholm för en gemensam start. I april 2018 ska upplägget för utbildningen finnas färdig så att webbutbildningen för kommunikatörerna kan starta. Utbildningen kommer att vara en nationell distansutbildning via den digitala utbildningsplattformen, blandat med fysiska möten alternativt enbart digitalt. Medverkande organisationer räknar med att för varje kommunikatör som tar del av utbildningen avsätta 10 % av en heltidstjänst under ett år. Ungefär hälften av denna tid utgörs av att man som kommunikatör direkt implementerar ny kunskap i sitt informationsuppdrag. Det betyder att tiden som ska frikopplas ändå blir relativt begränsad. Genom den nationella utbildningen kommer de samhällsoch hälsokommunikatörer som arbetar med Samhällsorienteringen att få en tydligare profession och ytterligare stärka sin kompetens. Kommunikatörernas kunskap om de länder och samhällsstrukturer de nyanlända kommer ifrån är värdefull även för samverkanspartners. Vi bör fortsätta att hitta nya arenor som väcker nyfikenhet och kreativitet. Inte på de traditionella ställena, inte med myndighetskänsla utan på platser som till exempel biblioteken, i skolan, genom idrottsrörelsen, folkbildningen. Det finns ett stort behov av att fördjupa och stärka frågor som Samhällsorienteringen tar upp, som demokrati, jämställdhet och det kan vi göra på många sätt. Vi är bra på samverkan i Östergötland och det ger styrka - CATHERINE SZABO, STRATEG KOMPETENFÖRSÖRJNING, REGION ÖSTERGÖTLAND

SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND BILAGA BILAGA: RESULTAT FRÅN DELTAGARENKÄT FÖR SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA I ÖSTERGÖTLAND

Resultat från deltagarenkät för samhällsorientering för nyanlända i Östergötland (utom Ydre)

1. Vad är du? Antal svar: 2923 Man 1716 Kvinna 1207 2. Hur länge har du bott i Sverige? Antal svar: 3015 0-6 månader 484 7-12 månader 773 13-18 månader 1003 Mer än 18 månader 755 3. Vilken är din högsta slutförda utbildning? Antal svar: 3011 Ingen 150 Grundskola Gymnasium 793 924 Yrkesutbildning 76 Högskola/Universitet 1068 4. Hur tycker du att fördelningen av antalet tillfällen per vecka har varit? Antal svar: 2984 För många gånger per vecka 363 Lagom många gånger per vecka 2536 För få gånger per vecka 85 5. Hur tycker du att tidslängden per tillfälle har varit? Antal svar: 2988 För många timmar per tillfälle 273 Lagom många timmar per tillfälle 2628 För få timmar per tillfälle 87 1/7

6. Ange vilka ämnen i samhällsorienteringen du tycker har gett dig mest respektive minst: Varje respondent kan ange flera val Se antal svar efter varje delfråga! Har gett dig mest Har gett dig minst Totalt antal svar 1. Det svenska samhället och lokalsamhället 2579 147 2726 2. Biblioteksvisning - e-tjänster 2284 296 2580 3. Kulturliv och traditioner i det svenska samhället 2408 238 2646 4. Olika boenden och bostadssökande 1997 521 2518 5. Hushållsekonomi och miljö 2196 350 2546 6. Arbetsmarknad och välfärden 1971 410 2381 7. Att söka arbete och starta eget företag/om du inte kan arbeta 1852 577 2429 8. Vuxenutbildning 2145 289 2434 9. Att vänta och få barn/föräldrarollen 2080 403 2483 10. Barnets rättigheter 2477 166 2643 11. Barnomsorg, grundskola, gymnasium 2277 298 2575 12. Att leva tillsammans 2265 271 2536 13. Mänskliga rättigheter - diskrimineringsgrunder 2464 173 2637 14. Jämlikhet/jämställdhet 2392 252 2644 15. Demokrati och politik/grundlagar 2238 325 2563 16. Svenska myndigheter/rättsväsendet 2179 344 2523 17. Hitta rätt i vården 2277 272 2549 18. Migration och psykosocial hälsa 2125 355 2480 19. Friskvård och egenvård 2230 233 2463 20. Att åldras i Sverige 2024 348 2372 7. Ange vilka ämnen i samhällsorienteringen du tycker har varit lättast respektive svårast: Varje respondent kan ange flera val Se antal svar efter varje delfråga! Du upplevt som lättast Du upplevt som svårast Totalt antal svar 1. Det svenska samhället och lokalsamhället 1882 444 2326 2. Biblioteksvisning - e-tjänster 1745 526 2271 3. Kulturliv och traditioner i det svenska samhället 1740 520 2260 4. Olika boenden och bostadssökande 1355 932 2287 5. Hushållsekonomi och miljö 1731 498 2229 6. Arbetsmarknad och välfärden 1476 701 2177 7. Att söka arbete och starta eget företag/om du inte kan arbeta 1263 967 2230 8. Vuxenutbildning 1694 514 2208 9. Att vänta och få barn/föräldrarollen 1686 400 2086 10. Barnets rättigheter 1817 339 2156 11. Barnomsorg, grundskola, gymnasium 1790 335 2125 2/7

12. Att leva tillsammans 1778 373 2151 Någon gång i veckan 13. Mänskliga rättigheter - diskrimineringsgrunder 616 Dagligen 14. Jämlikhet/jämställdhet 1770 1428 1792 382 374 2152 2166 15. Demokrati och politik/grundlagar 1644 481 2125 16. Svenska myndigheter/rättsväsendet 1573 516 2089 17. Hitta rätt i vården 1663 440 2103 18. Migration och psykosocial hälsa 1579 479 2058 19. Friskvård och egenvård 1684 388 2072 20. Att åldras i Sverige 1624 333 1957 8. Ange vilka ämnen i samhällsorienteringen du tycker borde omfattat flera respektive färre timmar: Varje respondent kan ange flera val Se antal svar efter varje delfråga! Borde ha omfattat fler timmar Borde ha omfattat färre timmar Totalt antal svar 1. Det svenska samhället och lokalsamhället 1374 447 1821 2. Biblioteksvisning - e-tjänster 1176 686 1862 3. Kulturliv och traditioner i det svenska samhället 1273 490 1763 4. Olika boenden och bostadssökande 1471 393 1864 5. Hushållsekonomi och miljö 962 727 1689 6. Arbetsmarknad och välfärden 1370 418 1788 7. Att söka arbete och starta eget företag/om du inte kan arbeta 1501 381 1882 8. Vuxenutbildning 1151 605 1756 9. Att vänta och få barn/föräldrarollen 946 717 1663 10. Barnets rättigheter 1122 528 1650 11. Barnomsorg, grundskola, gymnasium 996 547 1543 12. Att leva tillsammans 921 643 1564 13. Mänskliga rättigheter - diskrimineringsgrunder 1252 439 1691 14. Jämlikhet/jämställdhet 1123 524 1647 15. Demokrati och politik/grundlagar 1221 493 1714 16. Svenska myndigheter/rättsväsendet 1257 455 1712 17. Hitta rätt i vården 1298 415 1713 18. Migration och psykosocial hälsa 1203 515 1718 19. Friskvård och egenvård 1310 432 1742 20. Att åldras i Sverige 955 674 1629 9. Hur ofta använde du dator innan du började samhällsorienteringen? Antal svar: 2951 Aldrig använt dator tidigare Någon gång i månaden 415 492 Någon gång i veckan Dagligen 616 1428 3/7

10. Hur ofta använder du dator nu efter att du har börjat samhällsorienteringen? Antal svar: 2904 Använder inte dator alls Någon gång i månaden 226 285 Någon gång i veckan 786 Dagligen 1607 11. Har du tillgång till dator hemma? Antal svar: 2929 Ja 2587 Nej 370 12. Har du tillgång till internet hemma? Antal svar: 2957 Ja 2587 Nej 370 13. Hur viktiga tycker du momenten i dator/internetutbildningen är? Se antal svar efter varje delfråga! Inte alls viktigt Mindre viktigt Viktigt Mycket viktigt Ej deltagit Totalt antal svar 1. Kom igång / Datorkunskap 130 199 868 1546 138 2881 2. Ordbehandling 99 252 933 1290 68 2642 3. Internet, söka efter information 111 184 808 1562 34 2699 4. E-post 97 157 774 1640 31 2699 5. E-tjänster 72 101 804 1684 44 2705 6. Betaltjänster 43 69 723 1886 48 2769 7. Handla säkert på Internet 65 113 665 1860 74 2777 4/7

14. Mina kunskaper i att använda dator/internet har sedan internetutbildningen för dator/internet: Antal svar: 2901 Inte förbättrats alls 220 Förbättrats lite Förbättrats 1011 1005 Förbättrats mycket 665 15. Hur nöjd är du med att ha deltagit i "Samhällsorientering för nyanlända i Sverige"? Antal svar: 2958 Inte alls nöjd Lite nöjd 31 86 Ganska nöjd 624 Mycket nöjd 2217 16. Hur tycker du att: Se antal svar efter varje delfråga! Dåligt Mindre bra Ganska bra Bra Utmärkt Totalt antal svar innehållet i samhällsorientering har varit i sin helhet? samhällskommunikatörens insats har varit i sin helhet? samhällskommunikatörens förmåga att skapa dialog i gruppen har varit? 16 97 537 689 1605 2944 13 40 375 333 2159 2920 19 46 352 307 2188 2912 lokalen har varit? 85 195 497 785 1342 2904 atmosfären i gruppen har varit? 24 80 493 498 1797 2892 19. Tycker du att du i sin helhet har fått en bättre förståelse och kunskap om Sverige och hur det är att leva här efter att ha gått samhällsorienteringen? Antal svar: 2883 Ja 2833 Nej 50 5/7

SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA MED UPPEHÅLLSTILLSTÅND I ÖSTERGÖTLAND BILAGA BILAGA: PLAN FÖR SAMHÄLLSORIENTERINGEN I ÖSTERGÖTLAND

Bilaga Plan för samhällsorientering i Östergötland Innehållet i samhällsorienteringen utgår från de åtta områden som förordningen föreskriver: Totalt 75 timmar fördelat på 28 block där bland annat följande ingår: Internet/e-tjänster 12 timmar (4 lektionspass) Biblioteksvisning 3 tim (1 lektionspass) Vård- och omsorg 9 tim (4 lektionspass) Sker i samarbete med Landstingets regionala hälsokommunikatörer. Kursupplägg Totalt 25 halvdagar fm eller em (c:a 6 veckor) (i vissa grupper 12,5 dagar á 6 timmar under 3 veckor) Samhällsorienteringens åtta obligatoriska delar: 1. Att komma till Sverige 9 tim 2. Att bo i Sverige (Sverige och det lokala samhället) 6 tim 3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige 9 tim 4. Att bilda familj och att leva med barn i Sverige 12 tim 5. Individens rättigheter och skyldigheter 6 tim 6. Att påverka i Sverige 6 tim 7. Hälso- och sjukvård 9 tim 8. Att åldras i Sverige 3 tim 1