Utbildningsinspektion i Nacka kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 53-2006:3385 Utbildningsinspektion i Nacka kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Skolrapporter Grundskolor: Björknässkolan Boo Gårds skola Duvnäs skola Eklidens skola Ektorp skola och Borgvalla skolor Igelboda skola Internationella skolan i Nacka Jarlabergs skola Järla skola Myrsjöskolan Neglinge skola och Solsidans skola Orminge skola Saltsjöbadens samskola Saltängens skola Sickla skola Sigfridsborgs skola Skuru skola Stavsborgsskolan Stensö skola Sågtorpsskolan Vilans skola Älta skola Gymnasieskolor: Nacka gymnasium Saltsjöbadens samskola Bilaga

Beslut Nacka kommun 131 81 NACKA 2008-01-28 1 (4) Dnr 53-2006:3385 Genomförd utbildningsinspektion i Nacka kommun Skolverket har genomfört inspektion i Nacka kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter perioden den 10 april till den 9 november 2007. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden: verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om det offentliga skolväsendet i kommunen finns även rapporter om varje kommunal skola eller rektorsområde respektive vuxenutbildning samt en separat rapport för kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå och brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 28 april 2008, ska Nacka kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skoloch verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Box 8018, 104 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20, 5 tr Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 335 09 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut 2008-01-28 2 (4) Dnr 53-2006:3385 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Utbildningsinspektionen av de kommunala skolorna i Nacka visar att det sammantaget i kommunen finns ett mycket väl fungerande pedagogiskt ledarskap. I ett pedagogiskt ledarskap ingår utveckling mot bättre utbildning utifrån resultat som inte bedöms vara tillfredsställande. Inspektionen av Nacka kommun visar att central ledning och de flesta rektorer och skolor arbetar med sådan utveckling. I flertalet skolor pågår utveckling mot bättre måluppfyllelse i förhållande till nationella mål. Det finns en vana att diskutera och analysera resultat i verksamheterna och att starta förbättringsarbeten utifrån dessa diskussioner. En viktig ingrediens i det pedagogiska ledarskapet är kommunens egenkontroll och uppföljning av verksamheterna. Inspektörerna har bedömt att uppföljningen av elevernas kunskaper i årskurs 5 bör förbättras. I övrigt visar inspektionen att det på alla nivåer inom kommunen finns god kännedom om vilka resultat skolorna når vad gäller till exempel kunskaper, normer och värden och elevers delaktighet. Inspektionen visar vidare att det från central ledning i kommunen ställs tydliga krav på rektorerna, men också att de ges stor frihet att utveckla verksamheterna och gott stöd i sitt pedagogiska ledarskap. Inspektörerna bedömer att grundskolorna i Nacka kommun sammantaget når goda resultat. Skolornas meritvärden är i de flesta fall mycket höga i jämförelse med rikets. En relativt stor andel elever är behöriga att söka nationella program i gymnasieskolan. Inspektionen visar dock att det finns utrymme för förbättring i fråga om betygsresultat. I genomsnitt knappt 20 procent av eleverna i kommunens skolor når inte upp till betyget Godkänt i alla ämnen. Det finns också en skola som uppvisar betänkligt sämre resultat än övriga skolor, något som inspektörerna bedömer att kommunen måste ta ett större ansvar för. När det gäller kommunens två gymnasieskolor har inspektörerna bedömt att betygsresultaten där bör förbättras och också noterat den svårförklarliga skillnaden mellan höga betygsvärden i grundskolorna mot väsentligt lägre i gymnasieskolorna. Skillnaden i betygsvärden väcker frågor kring bedömning och betygsättning. Inspektörerna har också som ett förbättringsområde ålagt kommunen att ta större ett ansvar för att försäkra sig om att det görs bedömningar som är likvärdiga skolor emellan. Dock är det inspektörernas uppfattning att skolorna generellt arbetar på ett bra sätt med bedömning och betygsättning inom ramen för de egna verksamheterna. Lärare diskuterar och kvalitetssäkrar bedömningar i sina egna skolor och elevers kunskapsutveckling följs upp på ett tillfredsställande vis. Läroplanerna ger skolorna ett tydligt uppdrag att arbeta med normer och värden i utbildningen. Ett sådant arbete, väl planerat och systematiskt utfört, genomsyrar undervisningen i de allra flesta av kommunens skolor. Inspektörerna har bedömt att trivsel, trygghet och arbetsro överlag råder i verksamheterna. Några få undantag finns dock där bråk och viss otrygghet ibland förekommer. Kränkande behandling är generellt sällsynt. Alla skolor har en likabehandlingsplan även om inspektörerna bedömer att det finns brister i planerna och i arbetet med dessa.

Beslut 2008-01-28 3 (4) Dnr 53-2006:3385 Hur värdegrundsarbetet bedrivs och vilka resultat skolorna når bland annat gällande trivsel, trygghet och arbetsro är vidare föremål för central uppföljning och utvärdering i kommunen. Inspektionen visar vidare att Nacka kommun överlag bedriver ett tillfredsställande arbete när det gäller att ge elever i skolorna särskilt stöd. Det finns i allmänhet goda rutiner för att uppmärksamma och ge särskilt stöd till elever. Dock finns brister och förbättringsområden gällande arbetet med åtgärdsprogram i flera skolor. I Nacka kommun finns många goda exempel på undervisning som gynnar elevers lärande. Det finns en medvetenhet hos lärare och rektorer om nationella mål och om de kunskapskvaliteter som förutsätts prägla undervisningen. Inspektörerna konstaterar dock att arbetet med att anpassa undervisningen till de enskilda elevernas behov, förutsättningar och intressen bör utvecklas ytterligare. Likaså bör undervisningen innehålla fler inslag av reflektion, diskussion och problemlösning så att alla elever ges möjligheter att utveckla de kunskapskvaliteter läroplanerna anger. Vidare bör eleverna i kommunen generellt ges mer inflytande över undervisningens innehåll och utformning. I kommunen bedrivs överlag ett gott kvalitetsarbete. Mål och resultat följs upp regelbundet och åtgärder vidtas i samband med dessa uppföljningar. En kvalitetsredovisning upprättas på varje skola, men denna tillmäts i allmänhet inte någon stor betydelse i skolorna och de flesta kvalitetsredovisningarna är inte ett instrument för skolutveckling eller ens en redovisning av kvalitetsarbetet. Inspektörerna bedömer att kommunen bör ta ett större ansvar för att kvalitetsredovisningar av god kvalitet upprättas i alla verksamheter. När det gäller den kommunala vuxenutbildningen och svenskundervisningen för invandrare (sfi) har kommunen organiserat dessa utbildningar så att en kommunal rektor ansvarar för studerande på mer än 32 platser runt om i länet. Resultaten för komvux och sfi enligt nationell statistik är svaga och bör förbättras. Vidare är det inspektörernas bedömning att kommunens låga ambition att styra utbildningen pedagogiskt leder till brister och förbättringsområden gällande pedagogiskt ledarskap, bedömning och betygssättning. Åtgärder måste också vidtas för att undanröja vissa brister i elevernas tillgång till utbildning, exempelvis svenska som andraspråk, hem- och konsumentkunskap och elevens val. Kommunen måste också tillse att det inte tas ut avgifter för utbildningen i skolorna. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen tar inte tillräckligt ansvar för det pedagogiska ledarskapet inom den kommunala vuxenutbildningen och svenskundervisning för invandrare (2 kap. 2 skollagen). - Kommunen erbjuder inte samtliga ämnen inom den kommunala vuxenutbildningen (2 kap. 15-16 förordning om kommunal vuxenutbildning).

Beslut 2008-01-28 4 (4) Dnr 53-2006:3385 I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser: - Kommunen bör förbättra sin uppföljning av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5. - Kommunen bör förbättra resultaten i den kommunala vuxenutbildningen. - Kommunen bör tydliggöra hur beslut om anpassad studiegång och placering av elev i särskild undervisningsgrupp ska fattas. - Kommunen bör säkerställa att fler åtgärder vidtas för att säkerställa en likvärdig betygssättning inom kommunen. - Kommunen bör ta ett större ansvar för att grund- och gymnasieskolorna upprättar kvalitetsredovisningar av god kvalitet. - Kommunen bör förbättra studie- och yrkesvägledningen för utbildningsdeltagarna i den kommunala vuxenutbildningen så att alla får den hjälp de behöver. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Lars Svensson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Carl-Gustav Sidenqvist, enhetsjuristen Mariette Dennholt, undervisningsrådet Anna Rydin, avdelningsjuristen Alf Johansson och juristen Ulrika Lindmark. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilagor Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

Bilaga 1 (8) Brister vid respektive skola eller verksamhet Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg - Likabehandlingsplanerna uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen och förskolorna medverkar inte till och strävar inte efter att alla barn får utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (läroplanen för förskolan, Lpfö 98). - Kvalitetsredovisningarna uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Grundskolor: Björknässkolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Utvecklingssamtal genomförs inte i enlighet med författningarna (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skriftliga omdömen saknas för elever som i slutet av nionde skolåret inte nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Urvalsprinciperna för antagning till skolans så kallade profilklasser ger inte alla elever lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet (1 kap. 2 skollagen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen).

Bilaga 2 (9) Boo Gårds skola - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Duvnäs skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Förskoleklassens mål och planering utgår inte från Lpo 94 (1 förordningen om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Eleverna ges inte förutsättningar att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap samt teknik i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Eklidens skola - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i särskolan (6 kap. 1 skollagen, 2 kap. 2 särskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, LpO 94). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Skolan saknar ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Skolan har inte tydliggjort huruvida några av eleverna går i grundsärskolan eller i träningsklass (6 kap. 3 skollagen, 2 kap. 2 särskoleförordningen). - Skolan följer inte de regler som gäller för betygssättning inom särskolan (7 kap. 3 särskoleförordningen). - Elever som tas emot i den särskilda undervisningsgruppen, Alphyddan, får inte undervisning i alla kursplaneämnen, vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i årskurs 9 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

Bilaga 3 (9) - Urvalsprinciperna för antagning till skolans så kallade idrottsprofilklasser ger inte alla elever lika tillgång till utbildning i enlighet med skollagens krav (1 kap. 2 skollagen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Ektorp skola och Borgvalla skolor - Skolornas arbete med likabehandlingsplanen uppfyller inte författningarnas krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Igelboda skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). Internationella skolan i Nacka - Skolan vidtar inte tillräckliga åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling (8-11 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan ger inte tillräckliga förutsättningar för alla elever att nå målen för utbildningen i årskurs 9 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 Kunskaper i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan. (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen).

Bilaga 4 (9) - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). Jarlabergs skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan och 6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Utvecklingssamtal genomförs inte enligt författningarna (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte enligt författningarna (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). Järla skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Beslut som placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med författningarnas krav (5 kap. 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Utvecklingssamtal genomförs inte enligt författningarna (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (3-4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val ges inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Myrsjöskolan - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen).

Bilaga 5 (9) - Skolan erbjuder inte språkval i enlighet med författningarna (2 kap. 17-18 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Neglinge skola och Solsidans skola - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan och 6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever) - Elevens val ges inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). Ormingeskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Saltsjöbadens samskola - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (3-4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Grundskolan erbjuder inte språkval i enlighet med författningarna (2 kap. 17-18 grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). Saltängens skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap och teknik i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen).

Bilaga 6 (9) - Studiehandledning på modersmålet ges inte till elev som har behov av det (5 kap. 2-3 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (3-4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val ges inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte språkval i enlighet med författningarna (2 kap. 17-18 grundskoleförordningen). - Svenska som andra språk anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Sickla skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd i särskolan (5 kap. 1 särskoleförordningen). Sigfridsborgs skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på sådan plan (2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan och 6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans uttag av avgift för skolresa överensstämmer inte med författningarnas krav på en avgiftsfri skola (4 kap. 4 skollagen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). Skuru skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Eleverna ges inte förutsättningar att nå de nationella målen i teknik i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Elever i behov av studiehandledning på modersmål får inte detta stödbehov tillgodosett (5 kap. 2 grundskoleförordningen).

Bilaga 7 (9) - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Stavsborgsskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Utvecklingssamtal genomförs inte i enlighet med författningarna (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte språkval i enlighet med författningarna (2 kap. 17-18 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Stensö skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (3-4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). Sågtorpsskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

Bilaga 8 (9) - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (3-4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Vilans skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Undervisningen i svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Älta skola - Skolan uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av likabehandlingsplanen (2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - På skolan finns ingen elevvårdskonferens (3 kap. 3 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap. 15-16 grundskoleförordningen - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte språkval i enlighet med författningarna (2 kap. 17-18 grundskoleförordningen). Gymnasieskolor: Nacka gymnasium - Utbildningen är inte avgiftsfri för eleverna (5 kap. 21 skollagen för gymnasiet). - Skolan erbjuder lokala kurser som inte lever upp till de krav som ställs enligt förordningen (2 kap. 14 gymnasieförordningen). Saltsjöbadens samskola - Gymnasieskolan erbjuder inte eleverna den garanterade undervisningstiden (5 kap. 4 d skollagen). - Gymnasieskolan erbjuder inte eleverna stödundervisning i alla kurser (8 kap. 1 gymnasieförordningen).

Bilaga 9 (9) - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (3-4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna erbjuds inte individuellt val såsom förordningen föreskriver (5 kap. 18 gymnasieförordningen). - Gymnasieskolan erbjuder inte utökat program på det sätt som förordningen föreskriver (5 kap. 22 gymnasieförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

Utbildningsinspektion i Nacka kommun Dnr 53-2006:3385 Utbildningsinspektion i Nacka kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...13 Bedömning av förutsättningarna...20 Inledning Skolverket har granskat Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Nacka kommun. Skolverket sände den 21 december 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 10 april till den 9 november 2007. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. 1

I Nacka kommun genomfördes intervjuer med representanter för politiker, förvaltningsledningar, förvaltningstjänstemän och skolpersonal. Samtliga kommunala grundskolor och gymnasieskolor har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledning samt representanter för elever, lärare och föräldrar. Inspektionen av de kommunala grund- och gymnasieskolorna redovisas i separata skolrapporter. I kommunala vuxenutbildningen har två externa anordnare besökts och intervjuer har genomförts med studerande, personal och utbildningsansvariga. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för studerande, personal och utbildningsansvariga hos ytterligare 5 externa utbildningsanordnare. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Grundskola 8 634 Obligatorisk särskola 81 Gymnasieskola 2 228 Gymnasiesärskola 21 Kommunal vuxenutbildning 1 758 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 13* Svenskundervisning för invandrare 336 Källa: Skolverkets nationella statistik och kommunens kvalitetsredovisning för 2006. Nacka kommun ligger öster om Stockholm och är en del av Stockholms län. Många människor flyttar till kommunen och innevånarantalet ökar med 2-3 000 personer om året enligt kommunens egna uppgifter. Folkmängden uppgår till cirka 83 000. Ungefär 11 procent av dessa går i grundskolan. Av kommunens befolkning mellan 20 och 64 år har 48 procent någon form av eftergymnasial utbildning, att jämföra med 34 procent för riket som helhet. Medelinkomsten i kommunen är 308 000 kr/år, vilket är högre än rikets som är 235 000 kr/år. I kommunen finns 36 grundskolor, av vilka 23 är kommunala. Cirka 85 procent av kommunens elever går i kommunala grundskolor. Vidare finns nio gymnasieskolor. Av dessa drivs två i kommunal regi. Knappt hälften av de ungdomar som bor i kommunen går till de kommunala gymnasieskolorna. Av gymnasieeleverna i Nacka påbörjar 54 procent en högskole- eller universitetsutbildning inom tre år efter avslutade gymnasiestudier, att jämföra med 44 procent för riket som helhet (Skolverkets statistik 2006). Det bedrivs ingen verksamhet i egen regi inom vuxenutbildning och sfi. I stället kan den som är berättigad till utbildning inom dessa skolformer välja bland mer än 32 olika externa anordnare runt om i länet. Alla deltagare inom särvux får sin undervisning genom Stockholms kommun. 2

Nacka kommun tillämpar ett system med så kallat kundval där medborgarna väljer förskola, skola, samt vuxenutbildning och sfi. Kundvalssystemet omfattar fristående skolor likväl som kommunala. Resultat och utvärderingar från alla skolor i kommunen och vissa utvärderingar från externa anordnare inom vuxenutbildningen presenteras på kommunens hemsida till hjälp för den som ska välja. Kundundersökningar och observatörsrapporter är betydelsefulla delar i kommunens utvärderingssystem. Kundundersökningen är en enkätundersökning som görs i sju kommuner, där elever och föräldrar svarar på frågor om hur de uppfattar verksamheterna. Observatörsrapporterna är närmast ett slags kollegiegranskning. Kollegor från samma sju kommuner observerar varandras verksamheter och skriver en rapport, där bedömningar inom olika områden ingår. Även självvärderingar som görs av skolorna ingår i kommunens system för egenkontroll. Utbildningsnämnden är styrelse för kommunens offentliga skolväsende. Den ska, i enlighet med kommunens politiska inriktning, förhålla likvärdigt till verksamheterna oavsett om dessa drivs i kommunal eller enskild regi. Av den anledningen har kommunen organiserat sig så att centralt placerade tjänstemän, rektorer och övrig kommunal verksamhetspersonal inom skolområdet organisatoriskt tillhör en annan nämnd, kommunstyrelsen. Kultur- och Utbildningsenheten är en enhet med centralt placerade tjänstemän som arbetar på uppdrag av Utbildningsnämnden. Enheten har till uppdrag att agera likvärdigt i förhållande till driftsform. Denna enhet arbetar bland annat med att fördela ekonomiska medel och att genomföra utvärdering och uppföljning av alla verksamheterna. Enheten ska, enligt kommunens uppdrag, vara skild ifrån själva utförandet (den så kallade produktionen) i skolorna. Som enda rektor finns den kommunale rektorn för vuxenutbildning och sfi inom enheten. De övriga kommunala rektorerna är organiserade under en annan enhet med centralt placerade tjänstemän. Denna enhet kallas Förskola, Fritid och Skola. Den ansvarar för operativ ledning av den kommunala barn- och ungdomsutbildningen och dess chef är också chef för rektorerna. Förutom ledning och styrning arbetar enheten bland annat med att ge IT-stöd och hjälp med ekonomisk uppföljning till de kommunala verksamheterna. Förskola, Fritid och Skola sorterar inte direkt under Utbildningsnämnden utan är mer att likna vid ett slags fristående koncernledning för den kommunala barn- och ungdomsutbildningen i kommunen. Sammanfattande bedömning Utbildningsinspektionen av de kommunala skolorna i Nacka visar att det sammantaget i kommunen finns ett mycket väl fungerande pedagogiskt ledarskap. I ett pedagogiskt ledarskap ingår utveckling mot bättre utbildning utifrån resultat som inte bedöms vara tillfredsställande. Inspektionen av Nacka kommun visar att central ledning och de flesta rektorer och skolor arbetar med sådan utveckling. I flertalet skolor pågår utveckling mot bättre måluppfyllelse i förhållande till nationella mål. Det finns en vana att diskutera och analysera resultat i verksamheterna och att starta förbättringsarbeten utifrån dessa diskussioner. En viktig ingrediens i det pedagogiska ledarskapet är kommunens egenkontroll och uppföljning av verksamheterna. Inspektörerna har bedömt att uppföljningen av elevernas kunskaper i årskurs 5 bör förbättras. I övrigt visar inspektionen att det på alla nivåer inom kommunen finns god kännedom om vilka resultat 3

skolorna når vad gäller till exempel kunskaper, normer och värden och elevers delaktighet. Inspektionen visar vidare att det från central ledning i kommunen ställs tydliga krav på rektorerna, men också att de ges stor frihet att utveckla verksamheterna och gott stöd i sitt pedagogiska ledarskap. Inspektörerna bedömer att grundskolorna i Nacka kommun sammantaget når goda resultat. Skolornas meritvärden är i de flesta fall mycket höga i jämförelse med rikets. En relativt stor andel elever är behöriga att söka nationella program i gymnasieskolan. Inspektionen visar dock att det finns utrymme för förbättring i fråga om betygsresultat. I genomsnitt knappt 20 procent av eleverna i kommunens skolor når inte upp till betyget Godkänt i alla ämnen. Det finns också en skola som uppvisar betänkligt sämre resultat än övriga skolor, något som inspektörerna bedömer att kommunen måste ta ett större ansvar för. När det gäller kommunens två gymnasieskolor har inspektörerna bedömt att betygsresultaten där bör förbättras och också noterat den svårförklarliga skillnaden mellan höga betygsvärden i grundskolorna mot väsentligt lägre i gymnasieskolorna. Skillnaden i betygsvärden väcker frågor kring bedömning och betygsättning. Inspektörerna har också som ett förbättringsområde ålagt kommunen att ta större ett ansvar för att försäkra sig om att det görs bedömningar som är likvärdiga skolor emellan. Dock är det inspektörernas uppfattning att skolorna generellt arbetar på ett bra sätt med bedömning och betygsättning inom ramen för de egna verksamheterna. Lärare diskuterar och kvalitetssäkrar bedömningar i sina egna skolor och elevers kunskapsutveckling följs upp på ett tillfredsställande vis. Läroplanerna ger skolorna ett tydligt uppdrag att arbeta med normer och värden i utbildningen. Ett sådant arbete, väl planerat och systematiskt utfört, genomsyrar undervisningen i de allra flesta av kommunens skolor. Inspektörerna har bedömt att trivsel, trygghet och arbetsro överlag råder i verksamheterna. Några få undantag finns dock där bråk och viss otrygghet ibland förekommer. Kränkande behandling är generellt sällsynt. Alla skolor har en likabehandlingsplan även om inspektörerna bedömer att det finns brister i planerna och i arbetet med dessa. Hur värdegrundsarbetet bedrivs och vilka resultat skolorna når bland annat gällande trivsel, trygghet och arbetsro är vidare föremål för central uppföljning och utvärdering i kommunen. Inspektionen visar vidare att Nacka kommun överlag bedriver ett tillfredsställande arbete när det gäller att ge elever i skolorna särskilt stöd. Det finns i allmänhet goda rutiner för att uppmärksamma och ge särskilt stöd till elever. Dock finns brister och förbättringsområden gällande arbetet med åtgärdsprogram i flera skolor. I Nacka kommun finns många goda exempel på undervisning som gynnar elevers lärande. Det finns en medvetenhet hos lärare och rektorer om nationella mål och om de kunskapskvaliteter som förutsätts prägla undervisningen. Inspektörerna konstaterar dock att arbetet med att anpassa undervisningen till de enskilda elevernas behov, förutsättningar och intressen bör utvecklas ytterligare. Likaså bör undervisningen innehålla fler inslag av reflektion, diskussion och problemlösning så att alla elever ges möjligheter att utveckla de kunskapskvaliteter läroplanerna anger. Vidare bör eleverna i kommunen generellt ges mer inflytande över undervisningens innehåll och utformning. 4

I kommunen bedrivs överlag ett gott kvalitetsarbete. Mål och resultat följs upp regelbundet och åtgärder vidtas i samband med dessa uppföljningar. En kvalitetsredovisning upprättas på varje skola, men denna tillmäts i allmänhet inte någon stor betydelse i skolorna och de flesta kvalitetsredovisningarna är inte ett instrument för skolutveckling eller ens en redovisning av kvalitetsarbetet. Inspektörerna bedömer att kommunen bör ta ett större ansvar för att kvalitetsredovisningar av god kvalitet upprättas i alla verksamheter. När det gäller den kommunala vuxenutbildningen och svenskundervisningen för invandrare (sfi) har kommunen organiserat dessa utbildningar så att en kommunal rektor ansvarar för studerande på mer än 32 platser runt om i länet. Resultaten för komvux och sfi enligt nationell statistik är svaga och bör förbättras. Vidare är det inspektörernas bedömning att kommunens låga ambition att styra utbildningen pedagogiskt leder till brister och förbättringsområden gällande pedagogiskt ledarskap, bedömning och betygssättning. Åtgärder måste också vidtas för att undanröja vissa brister i elevernas tillgång till utbildning, exempelvis svenska som andraspråk, hem- och konsumentkunskap och elevens val. Kommunen måste också tillse att det inte tas ut avgifter för utbildningen i skolorna. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat allvarliga brister, brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Kunskaper, utveckling och lärande Enligt skollagen ska utbildningen i förskoleklassen stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. I förskoleklasserna i de kommunala skolorna i Nacka kommun bedömer inspektörerna att verksamheten överlag är i överensstämmelse med läroplanens mål och riktlinjer. De flesta verksamheter arbetar med barnens grundläggande språk- och matematikutveckling och verksamheten bygger på ett lekfullt lärande i syfte att stimulera barnens nyfikenhet och vilja till eget utforskande. Vidare innehåller verksamheterna inslag där barnen uppmuntras att ta eget ansvar. I någon enstaka skola har dock inspektörerna bedömt att tyngdpunkten i förskoleklassen ligger på skolans pedagogik, kultur och tradition. Vidare varierar det i kommunen i vilken grad det finns utarbetade samarbetsformer mellan förskoleklass och grundskola, där förskoleklassen utgör ett möte mellan och en integrering av de olika kulturerna i förskolan och skolan. 5

Inspektionen visar att alla förskoleklasser genom kommunens försorg testar barnens språkliga medvetenhet. Syftet med dessa tester uppges vara att upptäcka barn med svårigheter i sin språkutveckling och att sedan göra insatser för dessa barn. Testresultaten sammanställs för skolorna och för kommunen som helhet och det har då till exempel uppmärksammats att pojkarna generellt har sämre resultat, varvid skolorna uppmanats att ta hänsyn till detta i det fortsatta arbetet. Vid senare års tester konstaterar kommunen att pojkarnas resultat förbättrats och att de åtgärder som vidtagits bedöms ha givit önskad effekt. Kommunen följer även upp arbetet i förskoleklassen i sin kvalitetsredovisning, i Nacka kommuns kundundersökningar och i de så kallade skolobservationerna. Sammantaget bedömer inspektörerna att Nacka kommun erbjuder verksamhet av god kvalitet i de kommunala förskoleklasserna. Tillsammans med några andra kommuner har Nacka infört gemensamma, så kallade kommunala prov, i matematik och svenska i grundskolans årskurs 3. Proven genomförs i alla skolor och rättas centralt. Inspektionen i skolorna visar att utfallet av dessa prov används för att uppmärksamma elever som behöver stöd, liksom det används i de flesta skolors kvalitetsarbete. Resultaten av proven utvärderas även för kommunen som helhet och Nacka kommun konstaterar då bland annat att resultaten varierar mellan skolor och läsår, att resultaten sammantaget förbättrats över tid och att de är goda i förhållande till de andra kommunerna som Nacka samarbetar med. I kursplanerna för grundskolan finns mål att uppnå i alla ämnen. De är mål som alla elever förväntas nå i årskurs 5 och i årskurs 9. I årskurs 9 ges betyg och det blir då tydligt hur väl skolorna lyckats med att ge eleverna förutsättningar för att nå dessa mål. I årskurs 5 är det nationellt sett svårare att få en bild av skolans måluppfyllelse gentemot målen att uppnå i alla ämnen. Nacka kommun är inget undantag även om kommunen och skolorna uppmärksammat problemet och arbetar mot en gemensam databaserad lösning. I detta arbete har skolorna nått olika långt, men ännu finns ingen skola som regelmässigt redovisar hur stor andel av eleverna i årskurs 5 som når de nationella målen att uppnå i alla ämnen och som använder dessa resultat i sitt arbete med att utveckla undervisningen. I kommunens kvalitetsredovisning för 2006 finns inte heller någon redovisning av måluppfyllelse i alla ämnen. Inspektörerna bedömer att huvudmannen för utbildningen bör förbättra sin uppföljning av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5. Kommunen har ålagt alla kommunala skolor att genomföra de nationella ämnesproven i årskurs 5. Proven finns i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik till hjälp för lärare, bland annat för att bedöma om eleverna nått kursplanernas mål. I tabell 1 som följer finns resultatet från de två senaste årens nationella ämnesprov. 6

Tabell 1, Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever som enligt statistik från kommunen uppnått målen i ämnesproven i Nackas kommunala skolor. Svenska Matematik Engelska Skola 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Björknässkolan 97 100 89 100 96 100 Boo Gårds skola 97 99 96 97 96 99 Duvnäs skola 100 100 100 100 100 100 Ektorps skola 97 95 97 93 100 100 Igelboda skola 99 96 96 98 100 98 Internationella skolan 97 88 95 88 95 88 Jarlabergs skola 98 93 98 95 98 98 Järla skola 99 100 99 98 99 98 Myrsjöskolan 93 100 92 100 100 100 Neglinge skola 100 94 100 98 100 96 Orminge skola 94 87 88 92 92 89 Saltängens skola 95 96 96 96 95 96 Sickla skola 100 95 95 100 95 95 Sigfridsborgsskolan 100 98 98 90 100 98 Skuru skola 98 100 98 100 100 100 Stensö skola 97 97 94 97 91 94 Sågtorpsskolan 97 94 97 98 94 94 Vilans skola 93 100 100 100 100 100 Älta skola 96 100 97 100 97 100 Källa: Kommunens egna uppgifter. Ur tabellen framgår att 90-100 procent av eleverna i de kommunala skolorna vanligen bedöms nå provens mål i svenska, matematik och engelska. I några enstaka skolor (Orminge och Internationella skolan) finns resultat strax under 90 procent i något eller några ämnen, men det finns även flera skolor (Duvnäs, Myrsjöskolan, Skuru, Vilans och Älta skola) där alla elever bedömdes nå målen år 2007. Enligt inspektörerna tyder utfallet av de nationella ämnesproven på att skolorna når mycket goda resultat i förhållande till målen att uppnå i svenska, engelska och matematik i årskurs 5. I tabellen som följer visas betygsresultat för avgångseleverna i årskurs 9 år 2006 för de kommunala skolorna i Nacka kommun och för riket som helhet. Siffrorna kommer från Skolverkets statistik. 7

Tabell 2, Betygsresultat i kommunala grundskolan i Nacka och i riket år 2006. Andel (%) elever som nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program Genomsnittligt meritvärde Björknässkolan 80,6 95 233,2 Eklidens skola 80,8 95,1 240,8 Internationella skolan 46 84 206 Myrsjöskolan 94 99,5 232,2 Saltsjöbadens samskola 83,1 97,6 243,3 Skuru skola 81,9 95,3 229,1 Stavsborgsskolan 74,3 95,3 210,9 Genomsnitt kommunala skolor i Nacka 81,2 95,8 230,9 Riket (samtliga skolor) 76 89,5 206,8 Källa: Skolverkets nationella statistik Generellt sett når Nackas kommunala grundskolor goda resultat. Särskilt märks i flertalet skolor de höga meritvärdena och den förhållandevis stora andel elever som är behöriga att söka ett nationellt program i gymnasieskolan. Resultatet i Internationella skolan avviker dock kraftigt från övriga grundskolor i kommunen genom att endast 46 procent av eleverna nådde minst betyget Godkänt i samtliga ämnen. Inspektörerna, som även granskat statistik från föregående år, noterar en tydlig försämring. Sammantaget bedömer inspektörerna att eleverna i Nacka kommuns grundskolor generellt når goda resultat. Det är dock fortfarande knappt 20 procent av kommunens elever som inte når målen i alla ämnen. Vidare måste kommunen uppmärksamma resultaten i Internationella skolan och garantera att alla elever i kommunen erbjuds likvärdiga förutsättningar att nå upp till kursplanernas mål. Detta är särskilt viktigt då inspektionsrapporten för Internationella skolan påtalar ett flertal väsentliga brister och förbättringsområden i verksamheten. Omkring 85 procent av kommunens egna elever går i Nackas kommunala skolor. I gymnasieskolan är situationen en annan, knappt hälften av de elever som är folkbokförda i Nacka kommun finns i de kommunala gymnasieskolorna. De två gymnasieskolorna som drivs i kommunal regi är Saltsjöbadens samskola och Nacka gymnasium. Tabell 3, Genomsnittliga betygsresultat från kommunala gymnasieskolor i Nacka Nacka kommun Riket 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Genomsnittlig betygspoäng 14,3 14,3 14,0 14,1 14,1 14,1 Andel (%) med allmän behörighet till universitets- och högskola Andel (%) elever som fullföljde utbildningen inom 4 år. 91 89 87 89 89 89 78 81 75 75 76 75 8

De genomsnittliga resultaten för år 2006 är strax under eller i paritet med riksgenomsnittet, vilket är något sämre än föregående år. I båda gymnasieskolorna bedömer inspektörerna att resultaten bör förbättras. Inspektörerna noterar tydliga skillnader mot de förhållandevis höga siffrorna för grundskolebetygen. Den genomsnittliga betygspoängen för gymnasieskolan är i nivå med rikets, medan de kommunala grundskolornas genomsnittliga meritvärde ligger högt över. Då det delvis är andra elevgrupper som kommer till gymnasieskolan än de som lämnar grundskolan, kan inte alltför långtgående slutsatser dras av en sådan jämförelse. Skillnaderna i resultat är dock så stora att de väcker frågor, framför allt kring bedömning och betygsättning i grund- och gymnasieskolorna. Dessa frågor behandlas längre fram i denna rapport. När det gäller vuxenutbildning och sfi (svenskundervisning för invandrare) visar den nationella statistiken i många fall lägre resultat för Nacka kommun än för riket. Tabellen nedan visar nationell statistik för grundläggande vuxenutbildning. Tabell 4, Grundläggande vuxenutbildning. Andel studerande i procent som under läsåret slutfört, avbrutit eller fanns i pågående utbildning. Nacka Riket 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Slutfört kurs 70 59 36 66 65 67 Avbrutit kurs 30 39 52 27 27 28 Fanns i pågående utbildning 0 2 11 7 7 6 Av tabellen framgår att en allt mindre andel studerande slutförde sina studier i grundläggande vuxenutbildning 2004-2006. År 2006 var det bara en dryg tredjedel av de studerande som slutförde sin utbildning. Även inom gymnasial vuxenutbildning visar officiell statistik försämring av studieresultat. Tabell 5, Nationell betygsstatistik för gymnasial vuxenutbildning. Andel betyg Icke Godkänd i engelska A, matematik A och svenska A, angivna i procent. Nacka Riket Kurs 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Engelska A 11 20 30 11 13 14 Matematik A 18 19 27 14 16 19 Svenska A 8 13 35 10 13 16 Av tabellen framgår att andelen studerande som fått betyget IG har ökat betydligt kraftigare i Nacka kommun än i riket i övrigt mellan 2005 och 2006. Det har dock enligt kommunen funnits oklarheter kring hur anordnarna ska registrera IG-betyg gentemot studieavbrott, vilket kan ha lett till att alltför många IG registrerats. Alla kommunens innevånare som studerar inom sfi gör det hos externa anordnare. Antalet studerande uppgick under läsåret 2005/2006 till 336 personer. 9