Låt inte lärarna betala reformerna!
Låt inte lärarna betala reformerna!
Innehåll Låt inte lärarna betala reformerna! 3 Skolreformernas betydelse för elevernas prestationer 4 Skolreformernas betydelse för lärarnas arbetsbelastning 5 Skriftliga omdömen lärares arbetsbelastning 5 Nationella prov i årskurs 3 lärares arbetsbelastning 11 Nationella prov i NO-ämnen årskurs 9 lärares arbetsbelastning 14 Lärarnas arbetsbelastning sammanfattning 16 Metodbeskrivning 18 Frågeformulär 22 2
Låt inte lärarna betala reformerna! Sedan alliansregeringen tillträdde efter valet 6 har ett stort antal reformer initierats och genomförts på skolans område. Generellt kan man säga att reformerna syftar till ett ökat kunskapsfokus i skolan, något som länge efterfrågats från Lärarnas Riksförbund. Förbundet stödjer många av de genomförda reformerna, men har samtidigt hela tiden uppmanat staten och skolhuvudmännen att ta ansvar för lärarnas arbetssituation. Lärarnas Riksförbund har låtit Exquiro intervjua drygt 1 lärare om tre av de nyligen genomförda reformerna på skolans område. Vi har dels frågat vad de tror att reformerna kommer att leda till när det gäller elevernas prestationer, dels hur deras arbetssituation påverkats av att reformerna genomförts. Nya reformer innebär kraftigt ökad arbetsbelastning för lärarna Reformerna som nu genomförs har ett brett stöd hos lärarna. De tror att reformerna kommer att bidra till en bättre resultatutveckling och underlätta för eleverna att nå målen för undervisningen. Förbundets undersökning visar att den genomsnittliga läraren i årskurs 3 behöver lägga ned 6 timmars arbete för att genomföra de nationella proven. Detta sker utan att några andra arbetsuppgifter har tagit bort. Undersökningen visar också att den genomsnittliga läraren lägger ned 35 timmar per termin eller 7 timmar per läsår för att utarbeta underlag för de skriftliga omdömen som är obligatoriska sedan höstterminen 8. Lärarna betalar reformerna Undersökningen visar med all tydlighet att tidsåtgång för att genomföra reformerna sker utan att andra arbetsuppgifter tas bort. Detta innebär att staten bryter mot den vedertagna finansieringsprincipen. Om reformer beslutas av staten ska de finansieras för utförarna, det vill säga skolhuvudmännen. Kommunerna väljer att inte kräva staten på pengar för reformernas genomförande utan väljer i stället att tala om för lärarna att de måste göra de nya uppgifterna. Lärarna utför de tillkommande uppgifterna och bär på så sätt upp regeringens reformer, men utan att andra arbetsuppgifter tas bort. Lärarna betalar med egen tid för att genomföra reformerna. Detta är i längden ohållbart. Därför driver vi frågan om lärares arbetstider i avtalsrörelsen. En angelägenhet inte enbart för parterna utan för nationen om reformerna ska ha hållbarhet över tid. 3
Skolreformernas betydelse för elevernas prestationer % 1 Jämfört med tidigare, kommer införandet av olika skolreformer leda till att eleverna, totalt sett i grundskolan, kommer att prestera bättre, sämre eller oförändrat? Bas: Samtliga 9 7 6 5 43 48 57 33 39 47 1 2 Skriftliga omdömen för alla elever 6 Nationella prov i årskurs tre Nationella prov i fler ämnen i årskurs 9 Prestera bättre Prestera oförändrat Prestera sämre Vet ej 1 9 7 8 Vår undersökning visar att ungefär fyra av tio lärare tror att införandet av skriftliga omdömen och nationella prov i NO-ämnena kommer att påverka elevernas prestationer positivt. Tron på effekten av nationella prov i årskurs 3 är större, 57 procent av lärarna tror att proven kommer att ha positiv effekt på elevernas prestationer, totalt sett i grundskolan. Undersökningen visa att få lärare tror att någon av reformerna kommer att ha negativ inverkan på elevernas prestationer. Däremot tror en relativt stor grupp lärare att de inte har någon större betydelse, alltså att eleverna kommer att prestera oförändrat, reformerna till trots. Den reform som påverkar alla lärares arbete och som berör varje elev, varje termin, är de skriftliga omdömena. I Skolverkets rapport om skriftliga omdömen och IUP 1 redovisas en undersökning som visar att lärare tror att skriftliga omdömen kan vara motiverande för eleven, att det är bra att de ges och att de allra flesta lärarna uppfattar det som en självklar del av läraruppdraget. Sammantaget drar vi slutsatsen att det finns ett stöd för skriftliga omdömen bland lärarna. 1 Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i grundskolan - en uppföljning och utvärdering av skolornas arbete, Skolverket 1 4
Skolreformernas betydelse för lärarnas arbetsbelastning Enligt vår undersökning tror en relativt stor andel att de genomförda reformerna kommer att påverka elevernas prestationer positivt. Men vad innebär reformerna för lärarnas arbetsbelastning och vilket stöd har de fått inför dessa nya arbetsuppgifter? Skriftliga omdömen lärares arbetsbelastning Enligt Skolverkets rapport tror lärarna på skriftliga omdömen som en bra väg att motivera eleverna, informera föräldrarna samt visa på vilka eventuella stödinsatser som behövs. Lärarnas Riksförbund har ställt ett antal frågor om vilka förutsättningar lärarna fått för att genomföra denna viktiga arbetstuppgift. % 1 Beslut om hur skriftliga omdömen ska utformas på skolan och huruvida lärare skriver skriftliga omdömen Bas: Samtliga 9 7 81 6 5 1 Finns beslut om hu skriftliga omdömen ska utformas på skolan 15 Skriver skriftliga omdömen trots att beslut om hur skriftliga omdömen ska utformas på skolan inte finns 3 Det finns inga beslut om hur skriftliga omdömen ska skrivas + skriver inte skriftliga omdömen På de allra flesta skolorna har det fattats beslut om hur de skriftliga omdömena ska vara utformade, men det är i stor utsträckning lärarna och arbetslaget som fått ta ansvar för utformningen. Enligt förordningen är 5
det varken förvaltningen eller lärarna själva utan rektor som ska fatta beslut om utformningen. Undersökningen visar också att det är en relativt stor grupp lärare som skriver omdömen utan att det finns något egentligt beslut om utformningen. Många lärare tar alltså ansvar för detta trots att deras skolledning inte gjort det. I Skolverkets rapport efterfrågar lärarna också tydligare besked om hur omdömena ska utformas, man efterfrågar fortbildning och mallar med konkreta exempel. Lärarnas Riksförbund frågade lärarna om de givits möjlighet att förbereda sig väl för att skriva skriftliga omdömen och 64 procent av lärarna upplever att arbetsgivaren inte givit dem tillräckliga möjligheter till förberedelser. Det har saknats information, tid till förberedelser, planering och kompetensutveckling. % 1 Vem har bestämt hur omdömena ska vara utformade på skolan? Bas: Lärare som arbetar på skolan där beslut om hur skriftliga omdömen ska utformas finns Notera att vissa lärare uppgivit flera av svarsalternativen 9 7 6 5 45 36 27 1 Rektorn Kommunen/förvaltningen Arbetslaget/lärare på skolan 8 Vet ej 6
% 1 Anser du att din arbetsgivare gett dig möjlighet att vara väl förberedd att skriva skriftliga omdömen? Bas: Samtliga lärare som skriver skriftliga omdömen 9 7 6 5 36 38 45 26 26 1 8 4 = Fullt tillräckliga möjligheter 1 = Inte alls tillräckliga möjligheter 8 2 Vet ej De ovanstående diagrammen beskriver brister i de förutsättningar lärarna haft inför skrivandet av omdömen. Men frågan som är mest relevant för lärares arbetsbelastning är naturligtvis den tid det tar att skriva själva omdömena. Bland lärarna i Skolverkets undersökning svarade 91 procent att det saknades nödvändig tid för arbetet med IUP. Vi har frågat våra medlemmar hur många omdömen de skriver och hur lång tid det tar. Eftersom det är väldigt stor variation i antalet omdömen och i tiden det tar att skriva dem har vi valt att redovisa ett medianvärde samt värdet för 25e samt 75e percentilen. Bortanför den 75e percentilen finns extremvärden med lärare som skriver oerhört många omdömen och lärare som lägger mycket lång tid på varje omdöme. Medianvärdena i sig är dock tillräckligt talande för att alla ska kunna se vilken tidskrävande uppgift detta är. Medianläraren skriver 1 omdömen per termin och det tar 15 minuter att skriva varje omdöme. 25 procent av lärarna skriver omdömen eller mer och lika många skriver 9 eller färre. I Skolverkets rapport konstaterar en lärare: Jag skrev över 5 omdömen. Knappast rimligt. Om man multiplicerar antalet omdömen med tiden det tar får vi den totala arbetstiden för att skriva omdömen. Då visar vår undersökning att 25 procent av de tillfrågade lärarna ägnar mer än 63 timmar per termin åt att skriva skriftliga omdömen. För medianläraren tar det 35 timmar att skriva omdömen, det motsvarar exakt en arbetsvecka av den reglerade arbetstiden. 7
St. 1 Hur många omdömen skriver lärare per termin? Bas: Lärare som skriver skriftliga omdömen Notera: Antal omdömen = antal elever x antal ämnen (dvs inte endast antal elever) 16 1 1 1 1 9 6 Median 25 percentil 75 percentil Minuter 1 Hur många minuter per elev och ämne uppskattar lärarna att varje skriftligt omdöme tar att utarbeta? Bas: Lärare som skriver skriftliga omdömen 9 7 6 5 1 15 1 Median 25 percentil 75 percentil 8
Timmar 1 Hur många timmar ägnar lärare åt att skriva skriftliga omdömen? Bas: Lärare som skriver skriftliga omdömen 9 7 6 63 5 35 1 Median 25 percentil 75 percentil Arbetsuppgiften att skriva omdömen har ett relativt starkt stöd hos lärarna. Medianläraren ägnar varje termin en hel vecka av sin reglerade arbetstid åt att skriva omdömen. Det är alltså en ny arbetstuppgift som läraren ska se till att inrymma bland alla sina tidigare arbetsuppgifter. Därför frågade vi lärarna om andra arbetsuppgifter minskats för att kompensera denna nya, viktiga och tidskrävande arbetsuppgift. En klar majoritet av lärarna upplever i stället att deras arbetsbelastning ökat i samband med införandet av skriftliga omdömen. Så många som 82 procent menar att den ökat lika mycket som den tid det tar att skriva dem, alltså för medianläraren med en belastning motsvarande 35 arbetstimmar per termin och för lärare som tar lång tid på sig för varje omdöme, eller skriver fler omdömen än genomsnittet, en betydligt större ökning än så. 9
% 1 Har andra arbetsuppgifter minskat för att kompensera för att lärare nu ska skriva skriftliga omdömen? Bas: Samtliga lärare som skriver skriftliga omdömen 9 82 7 6 5 45 1 136 Ja, fullt ut (oförändrad arbetsbelastning) 12 Ja, till viss del (arbetsbelastning har ökat något) Nej, lärarens arbetsbelastning har ökat i motsvarande grad 5 Nej, men lärarens arbetsbelastning har ändå inte ökat,4 Vet ej 1
Nationella prov i årskurs 3 lärares arbetsbelastning 2 De skriftliga omdömena är en arbetsuppgift som påverkar alla lärares arbetsbelastning. De nationella proven i årskurs 3 bara vissa, men för var och en av dessa lärare är den upplevda arbetsbelastningen en realitet, och för många ett problem. Vi har därför ställt samma frågor kring möjlighet till förberedelse och tidsåtgång till dessa lärare. % 1 Anser du att din arbetsgivare gett dig möjlighet att vara väl förberedd att genomföra nationella prov i årskurs 3? Bas: De lärare som genomfört nationella prov för årskurs 3 med sina elever (42 st) 9 7 6 5 45 24 31 28 1 17 4 = Fullt tillräckliga möjligheter 3 2 1 = Inte alls tillräckliga möjligheter 8 Vet ej Av de 42 lärare i undersökningen som genomfört nationella prov i årskurs 3 upplever 59 procent att de inte givits tillräcklig möjlighet till förberedelse. Det har alltså även här saknats information, tid till förberedelser, planering och kompetensutveckling. 2 Notera att följande informationstext lästes upp innan frågorna ställdes: Sedan läsåret 8-9 ska alla elever i årskurs 3 under vårterminen göra nationella prov i svenska och matematik. Proven genomförs och rättas av elevens ordinarie lärare. 11
Timmar 1 Hur många timmar ägnar lärarna åt för- och efterarbete i samband med de nationella proven i svenska och matematik i årskurs 3? Bas: De lärare som genomfört nationella prov med sina elever i årskurs 3 9 7 6 5 6 1 Svenska Matematik Svenska + matematik Median 25 percentil 75 percentil Medianläraren har ägnat 6 timmar åt för- och efterarbete, alltså förberedelser, rättning, genomgång med kollegor samt genomgång med elever och föräldrar. Samtidigt som 25 procent av lärarna använt timmar eller mer och 25 procent timmar eller mindre. Lägg därtill att dessa lärare också ska skriva skriftliga omdömen om sina elever. 12
% 1 Har andra arbetsuppgifter minskats för att kompensera för att lärare nu ska genomföra nationella prov i årskurs 3? Bas: De lärare som genomfört nationella prov för årskurs 3 med sina elever 9 81 7 6 5 45 1 Ja, fullt ut (oförändrad arbetsbelastning) 15 Ja, till viss del (arbetsbelastning har ökat något) Nej, lärarens arbetsbelastning har ökat i motsvarande grad 8 4 Nej, men lararens Vet ej arbetsbelastning har ändå inte ökat Även när det gäller nationella prov i årskurs 3 kan vi se att lärarna upplever att de i otillräcklig grad kompenserats för den nya arbetsuppgiften. Under vårterminen när proven genomförs och utvecklingssamtal ska förberedas lägger medianlärare i årskurs 3 alltså närmare tre veckor av den reglerade arbetstiden till uppgifter som är kopplade till statliga reformer. Notera samtidigt att 54 procent av dessa lärare menar att denna arbetsuppgift kommer att leda till att eleverna presterar bättre totalt sett i grundskolan. Lärarna tror visserligen att reformerna har goda effekter för eleverna, men på vems bekostnad? 13
Nationella prov i NO-ämnen årskurs 9 lärares arbetsbelastning3 Detta är den reform som lärarna tror minst på när det gäller effekten på elevernas prestationer. Något som kanske kan förklaras med att de genomförs när grundskolan i stort sett är avklarad. De andra två reformerna har ju större möjlighet att ge långsiktiga effekter. Noterbart är också att tilltron till provens effekt är mindre bland lärarna som undervisar i de årskurser det gäller. Oavsett ovanstående resonemang är det relativt många som tror på en positiv effekt, inte minst om man jämför med dem som tror att det har negativ effekt. % 1 Anser du att din arbetsgivare gett dig möjlighet att vara väl förberedd att genomföra nationella prov i biologi, fysik eller kemi? Bas: Lärare som genomfört nationella prov i biologi, fysik eller kemi med sina elever i åk 9 9 7 6 5 45 47 1 7 4 = Fullt tillräckliga möjligheter 14 3 2 1 = Inte alls tillräckliga möjligheter 8 1 Vet ej 3 Notera att följande informationstext lästes upp innan frågorna ställdes: Sedan läsåret 8-9 ska alla elever i årskurs 9 under vårterminen göra ett nationellt prov i biologi, fysik eller kemi. Det har också föreslagits att liknande prov ska införas i alla teoretiska ämnen. 14
Av de 99 lärare i undersökningen som genomfört nationella prov i något NO-ämne i årskurs 9 upplever 77 procent att de inte givits tillräcklig möjlighet till förberedelse. Det har alltså även här saknats information, tid till Timmar 1 Hur många timmar ägnar lärarna åt för- och efterarbete i samband med de nationella proven i biologi, fysik och kemi? Bas: Lärare som genomfört nationella prov i biologi, fysik eller kemi med sina elever i åk 9 9 7 6 5 1 15 Median 25 percentil 75 percentil förberedelser, planering och kompetensutveckling. Ungefär hälften av de tillfrågade lärarna har ägnat mellan tio och timmar åt för- och efterarbete, alltså förberedelser, rättning, genomgång med kollegor samt genomgång med elever och föräldrar. Medianläraren ägnade timmar åt rättningen, 25 procent har ägnat timmar eller mer och 25 procent 15 timmar eller mindre. 15
% 1 Har andra arbetsuppgifter minskats för att kompensera för att lärare nu ska genomföra nationella prov i biologi, fysik eller kemi? Bas: Lärare som genomfört nationella prov i biologi, fysik eller kemi med sina elever i åk 9 9 7 77 6 5 1 Ja, fullt ut (oförändrad arbetsbelastning) 18 2 3 Ja, till viss del (arbetsbelastning har ökat något) Nej, lärarens arbetsbelastning har ökat i motsvarande grad Nej, men lärarens arbetsbelastning har ändå inte ökat Vet ej Här visar undersökningen att så gott som samtliga NO-lärare i vår undersökning upplever att de nationella proven inneburit en ökad arbetsbörda. Det är dock något fler i jämförelse med de andra reformerna som upplever att den till viss del kompenserats. Möjligen är det så att de själva valt att ta bort något prov de normalt sett skulle genomfört med sina elever. Lärarnas arbetsbelastning sammanfattning Som konstaterades inledningsvis påverkas alla lärare av införandet av skriftliga omdömen. De flesta lärarna i årskurs 3 har fått ytterligare en ny arbetsuppgift, att genomföra, planera och efterarbeta nationella prov i svenska och matematik. Det gäller också för många av NO-lärarna i årskurs 9 som numera har att genomföra, planera och efterarbeta nationella prov i något av ämnena kemi, fysik eller biologi. Genom de frågor som ställts till lärarna har vi fått veta att samtliga dessa arbetsuppgifter tar mycket tid i anspråk och att det är tid som lärarna upplever ökat deras arbetsbelastning i motsvarande grad. Om vi nöjer oss med att titta på medianläraren har vi konstaterat att arbetsbördan för en lärare i årskurs 3 under höstterminen ökat med arbete motsvarande 35 timmar och under vårterminen närmare 1 timmar. Samtidigt har många lärare fått lägga betydligt mer tid på dessa ny uppgifter och 16
en lärare som hamnar i 75e percentilen för båda arbetsuppgifterna upplever sig ha fått en ökad arbetsbörda motsvarande 63 timmar på hösten och 143 timmar på våren det är mer än timmar på hela läsåret! För NO-lärarna upplevs rättningen av de nya proven inte riktigt lika betungande men tillsammans med de skriftliga omdömena rör det sig ändå om 63 timmar för höstterminen och närmare 1 timmar för vårterminen för en lärare som placerar sig i 75e percentilen för båda arbetsuppgifterna. Timmar 1 Hur många timmar ägnar lärare åt att skriva skriftliga omdömen samt för- och efterarbete i samband med nationella prov? Bas: De lärare som utför respektive arbetsuppgift 9 7 6 5 63 6 35 1 15 Skriva skriftliga omdömen Nationella prov i svenska åk 3 Nationella prov i matematik åk 3 Nationella prov i svenska + matematik åk 3 Nationella prov i biologi, fysik, kemi åk 9 Median Median Median 17
Metodbeskrivning Målgrupp och urval Målgruppen i undersökningen är lärare i grundskolan. Urvalet bestod av medlemmar i Lärarnas Riksförbund som, enligt medlemsregistret, är lärare i grundskolan. Datainsamlingsmetod och datainsamlingsperiod All data samlades in genom telefonintervjuer som genomfördes i februari 1. Urval l Lärarnas Riksförbund tillhandahöll ett urvalsregister över sina yrkesverksamma medlemmar som arbetar på grundskola. l I urvalsregistret inkluderades 3 6 medlemmar (med aktuella telefonnummer). l Utifrån detta register drog Exquiro ett systematiskt urval om 1 5 medlemmar. Antal svar, svarsfrekvens och bortfallsredovisning Antal % Nettourval 1 5 1 % Fel nummer 155 1,3% Vägrare 67 4,5% Bortresta 6,4% Sjuka/hör dåligt m m 1,1% Talar inte svenska,% Avlidna,% Ej målgrupp 51 3,4 % Övriga ej svar 216 14,4% Genomförda intervjuer 14 66,9% 1 4 intervjuer genomfördes och svarsfrekvensen var 67%. Längre bak i detta avsnitt redovisas en tabell över hur intervjuerna fördelades mellan olika undergrupper. 18
Framtagande av exakt målgrupp genom kontrollfråga För att säkerställa att vi i undersökningen intervjuade personer inom målgruppen användes fråga 1 som en kontrollfråga: Kontrollfråga: I vilka av grundskolans årskurser undervisar du? l Intervjun avslutades efter kontrollfrågan om personen uppgav att de inte undervisar i grundskolan. l Intervjun genomfördes om personen uppgav att de undervisar i grundskolan. l Utav 1 55 påbörjade intervjuer avslutades 51 stycken efter kontrollfrågan och 1 4 intervjuer genomfördes. Enkäten Lärarnas Riksförbund tillhandahöll ett enkätutkast som Exquiro granskade och reviderade i samråd med Lärarnas Riksförbund. Enkäten presenteras i sin helhet i slutet av rapporten. Viktade resultat För att totalresultaten ska motsvara resultaten för målpopulationen som helhet har resultat viktats. Viktsystemet baseras på uppgifter från Lärarnas Riksförbund om medlemsantal inom olika lärargrupper. Viktigt att veta rörande resultatredovisningen l I diagram redovisas basen för uträkningarna, det vill säga vilka respondenters svar som ligger till grund för resultaten. l Resultaten redovisas i procentuella andelar (avrundade till närmaste heltal). 19
Antal svar inom olika undergrupper Typ av lärare Typ av skola Lärarerfarenhet Kön Lärare årskurs 1-3 144 Lärare årskurs 4-5/6 162 Lärare årskurs 6/7-9 698 Kommunal skola 943 Fristående skola 58 1-5 år 116 6-1 år 272 Mer än 1 år 616 Kvinna 736 Man 268 Antal svar Totalt Totalt 1 4 Totalt genomfördes 1 4 intervjuer. I ovanstående tabell redovisas även antalet svar inom olika undergrupper.
Antal svar på frågor som inte ställdes till samtliga respondenter Antal svar per fråga och undergrupp 9 1 11 12 13 12-13 14 16 17 & 19 18a & 18b 18a- 18b 21 22 23 24 Lärare årskurs 1-3 121 23 138 125 115 113 127 138 42 29 26 - - - - Lärare årskurs 4-5/6 1 32 155 141 127 127 144 - - - - - - - - Lärare årskurs 6/7-9 56 138 676 657 618 612 665 - - - - 183 99 96 95 Kommunal skola 761 182 99 867 5 799 878 129 36 27 24 176 94 91 9 Fristående skola 47 11 57 53 52 5 55 7 4 1 1 7 5 5 5 Lärare i 1-5 år 95 21 113 111 1 1 111 13 4 2 1 9 9 9 Lärare i 6-1 år 226 46 263 256 241 238 261 35 7 7 6 67 36 35 35 Lärare i 1 år+ 49 126 593 556 519 514 564 9 31 19 96 54 52 51 Kvinna 65 131 71 672 623 618 6 1 41 28 25 18 53 52 5 Man 6 62 259 251 237 234 256 8 1 1 1 75 46 44 45 Totalt 811 193 969 923 86 852 936 138 42 29 26 183 99 96 95 Totalt genomfördes 1 4 intervjuer. Frågorna 7, 8, 15 och ställdes till samtliga intervjuade personer. I ovanstående tabell redovisas antal svar på övriga frågor per undergrupp. 21
Frågeformulär Regeringen har genomfört ett antal reformer som i olika grad påverkat vardagen för lärare och elever. Bland det som redan är infört finns obligatoriska skriftliga omdömen och fler nationella prov. Lärarnas Riksförbund vill veta om du som lärare uppfattar att reformerna påverkar elevernas kunskaper och din arbetsbelastning. Bakgrundsfrågor I vilka av grundskolans årskurser undervisar du? Flera svarsalternativ möjliga. Observera att frågan inte gäller vad lärarna undervisar i just i år. Till exempel kan en lärare undervisa endast årskurs 2 i år, men vara en 1-3-lärare. 1 c Årskurs 1 2 c Årskurs 2 3 c Årskurs 3 4 c Årskurs 4 5 c Årskurs 5 6 c Årskurs 6 7 c Årskurs 7 8 c Årskurs 8 9 c Årskurs 9 1 c Förskola avsluta intervjun om endast förskola 11 c Gymnasieskola avsluta intervjun om endast gymnasieskola 12 c Föräldra-/tjänstledig, Sjukskriven längre period avsluta intervjun 13 c Arbetar inte som lärare längre avsluta intervjun 14 c Pensionär avsluta intervjun 2) Om lärare 1-6 (det vill säga ej 6-9 eller 7-9): Är du klasslärare? 1 c Ja Gå till fråga 5 2 c Nej 3) Om lärare 1-6 (det vill säga ej 6-9 eller 7-9): I vilka ämnen undervisar du? Svenska, matematik, svenska som andraspråk, bild, biologi, engelska, fysik, geografi, hem- och konsumentkunskap, historia, idrott och hälsa, kemi, moderna språk (franska, spanska, tyska), modersmål, musik, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, teckenspråk för hörande, teknik, speciallärare, specialpedagog, annat 22
4) Om lärare 6/7-9: I vilka ämnen undervisar du? NO, biologi, fysik, kemi, bild, engelska, geografi, hem- och konsumentkunskap, historia, idrott och hälsa, matematik, moderna språk (franska, spanska, tyska), modersmål, musik, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, svenska som andraspråk, svenska, teckenspråk för hörande, teknik, speciallärare, specialpedagog, annat. 5) Arbetar du i en kommunal skola eller i en fristående skola? 1 c Kommunal skola 2 c Fristående skola 3 c Annan skola 9 c Vill ej uppge 6) Hur många år har du arbetat som lärare? 99 c Vill ej uppge Om införandet av obligatoriska skriftliga omdömen i grundskolan (Besvaras av alla lärare) 7) Enligt grundskoleförordningen ska numera alla elever i grundskolan få skriftliga omdömen i alla ämnen. Dessa omdömen, som får vara betygsliknande, ska ligga till grund för utvecklingssamtal, upprättande av IUP (individuell utvecklingsplan) och eventuella åtgärdsprogram. Det är, enligt förordningen, rektorn som beslutar om den skriftliga informationens utformning för att den ska kunna anpassas till verksamheten och eleverna vid den egna skolan. Jämfört med tidigare, bedömer du att införandet av skriftliga omdömen för alla elever kommer att leda till att eleverna totalt sett i grundskolan kommer att prestera bättre, sämre eller oförändrat? 1 c Bättre 2 c Oförändrat 3 c Sämre 9 c Vet ej 8) Finns det på din skola något beslut om hur skriftliga omdömen ska utformas? 1 c Ja 2 c Nej Gå till fråga 1 9 c Vet ej Gå till fråga 1 9) Vem har bestämt hur omdömena ska vara utformade? Var det rektorn, kommunen/förvaltningen, arbetslaget/lärare på skolan? 1 c Rektorn Gå till fråga 11 23
2 c Kommunen/förvaltningen Gå till fråga 11 3 c Arbetslaget/lärare på skolan Gå till fråga 11 9 c Vet ej Gå till fråga 11 1) Om nej eller vet ej på fråga 8: Skriver du ändå skriftliga omdömen till dina elever? 1 c Ja 2 c Nej Gå till fråga 15 9 c Vet ej Gå till fråga 15 11) Om du ser till information, tid till planering och kompetensutveckling kring att skriva skriftliga omdömen, anser du att din arbetsgivare gett dig möjlighet att vara väl förberedd för arbetsuppgiften? Svara på en skala från 1 till 4, där 1 är att du inte alls givits tillräckliga möjligheter till förberedelser och 4 att du givits fullt tillräckliga möjligheter 1 c 1 = Inte alls tillräckliga möjligheter 2 c 2 3 c 3 4 c 4 = Fullt tillräckliga möjligheter 9 c Vet ej 12) Ungefär hur många omdömen skriver du per termin? Vi vill att du räknar antalet elever gånger antalet ämnen, det vill säga inte enbart antalet elever du skriver omdömen för. (skriver inga omdömen) Gå till fråga 15 13) Hur mycket tid per elev och ämne uppskattar du att varje skriftligt omdöme tar att utarbeta. Svara i minuter. 14) Har andra arbetsuppgifter minskats för att kompensera för att du nu ska skriva skriftliga omdömen? Svarsalternativen läses upp 1 c Ja, fullt ut, din arbetsbelastning är oförändrad 2 c Ja, till viss del, din arbetsbelastning har ökat något 3 c Nej, din arbetsbelastning har ökat i motsvarande grad 4 c Nej, men din arbetsbelastning har ändå inte ökat 9 c Vet ej 24
Om införandet av nationella prov (svenska och matematik) i årskurs 3 (Första frågan besvaras av samtliga, övriga frågor besvaras av lärare i årskurs 1-3) 15) Sedan läsåret 8-9 ska alla elever i årskurs 3 under vårterminen göra nationella prov i svenska och matematik. Proven genomförs och rättas av elevens ordinarie lärare. Jämfört med tidigare, bedömer du att införandet av nationella prov i årskurs 3 kommer att leda till att eleverna totalt sett i grundskolan kommer att prestera bättre, sämre eller oförändrat? 1 c Bättre 2 c Oförändrat 3 c Sämre 9 c Vet ej Fråga 16-19 besvaras om lärare årskurs 3 + klasslärare i fråga 2 alternativt lärare i svenska, matematik eller svenska som andraspråk i fråga 3 16) Har du genomfört nationella prov för årskurs 3 med dina elever? 1 c Ja, i svenska 2 c Ja, i matematik 3 c Ja, i svenska och matematik 4 c Nej Gå till fråga 17) Om du ser till information, tid till planering och kompetensutveckling kring att genomföra nationella prov, anser du att din arbetsgivare gett dig möjlighet att vara väl förberedd för arbetsuppgiften? Svara på en skala från 1 till 4, där 1 är att du inte alls givits tillräckliga möjligheter till förberedelser och 4 att du givits fullt tillräckliga möjligheter. 1 c 1 = Inte alls tillräckliga möjligheter 2 c 2 3 c 3 4 c 4 = Fullt tillräckliga möjligheter 9 c Vet ej 25
Fråga 18a ställs om svarsalternativ 1 eller 3 på fråga 16. Fråga 18b ställs om svarsalternativ 2 eller 3 på fråga 16. 18) Hur många timmar uppskattar du att du lade ned på förberedelser, rättning, genomgång med kollegor samt genomgång med elever och föräldrar i samband med de nationella proven i årskurs 3 (förra våren)? Om personen har svårt att beräkna tidsåtgången, be dem att utgå ifrån antalet veckor detta arbete varade och uppskatta den genomsnittliga arbetstiden per vecka. Till exempel arbetet pågick 5 veckor, arbetade 5 timmar i genomsnitt per vecka = 5 x 5 = 25 timmar total arbetstid på för- och efterarbete. a) svenska b) matematik 19) Har andra arbetsuppgifter minskats för att kompensera för att du nu ska genomföra nationella prov med dina elever? Svarsalternativen läses upp 1 c Ja, fullt ut, din arbetsbelastning är oförändrad 2 c Ja, till viss del, din arbetsbelastning har ökat något 3 c Nej, din arbetsbelastning har ökat i motsvarande grad 4 c Nej, men din arbetsbelastning har ändå inte ökat 9 c Vet ej 26
Om införandet av nationella prov i fler ämnen i årskurserna 8 och 9 (Första frågan besvaras av samtliga, övriga frågor besvaras av lärare i årskurs 6/7-9) ) Sedan läsåret 8-9 ska alla elever i årskurs 9 under vårterminen göra ett nationellt prov i biologi, fysik eller kemi. Det har också föreslagits att liknande prov ska införas i alla teoretiska ämnen. Jämfört med tidigare, bedömer du att införandet av nationella prov i fler ämnen kommer att leda till att eleverna totalt sett i grundskolan kommer att prestera bättre, sämre eller oförändrat? OBS: frågan gäller teoretiska ämnen. 1 c Bättre 2 c Oförändrat 3 c Sämre 9 c Vet ej Fråga 21-24 besvaras om lärare årskurs 9 + alternativt NO, biologi, fysik eller kemi i fråga 4. Markera kön och avsluta intervjun för övriga lärare. 21) Genomförde du under våren 9 det nationella provet i biologi, fysik eller kemi med dina elever? Man genomförde nationellt prov i ett av de tre ämnena på respektive skola. Lotten avgjorde vilket ämne det blev för specifika skolor. Ämnena roterar sedan med treårscykler på varje specifik skola. 1 c Ja, i biologi 2 c Ja, i fysik 3 c Ja, i kemi 4 c Nej Markera kön och avsluta 22) Om du ser till information, tid till planering och kompetensutveckling kring att genomföra nationella prov i biologi, fysik eller kemi, anser du att din arbetsgivare gett dig möjlighet att vara väl förberedd för arbetsuppgiften? Svara på en skala från 1 till 4, där 1 är att du inte alls givits tillräckliga möjligheter till förberedelser och 4 att du givits fullt tillräckliga möjligheter. 1 c 1 = Inte alls tillräckliga möjligheter 2 c 2 3 c 3 4 c 4 = Fullt tillräckliga möjligheter 9 c Vet ej 27
23) Hur många timmar uppskattar du att du lade ned på förberedelser, rättning, genomgång med kollegor samt genomgång med elever och föräldrar i samband med de nationella proven i biologi, fysik eller kemi (förra våren)? Om personen har svårt att beräkna tidsåtgången, be dem att utgå ifrån antalet veckor detta arbete varade och uppskatta den genomsnittliga arbetstiden per vecka. Till exempel arbetet pågick 5 veckor, arbetade 5 timmar i genomsnitt per vecka = 5 x 5 = 25 timmar total arbetstid på för- och efterarbete. 24) Har andra arbetsuppgifter minskats för att kompensera för att du nu ska genomföra nationella prov i biologi, fysik eller kemi med dina elever? Svarsalternativen läses upp 1 c Ja, fullt ut, din arbetsbelastning är oförändrad 2 c Ja, till viss del, din arbetsbelastning har ökat något 3 c Nej, din arbetsbelastning har ökat i motsvarande grad 4 c Nej, men din arbetsbelastning har ändå inte ökat 9 c Vet ej Avslutning Markera kön: (denna fråga ställs inte, svaret markeras endast) 1 c Kvinna 2 c Man Tack för din medverkan 28
29
MER ÄN TRE MINUTER FÖR VARJE ELEV Våren 1 startade vi kampanjen Mer än tre minuter för varje elev. Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet i Sverige som organiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra cirka medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. Form: Kommunikationsgruppen Lärarnas Riksförbund Tryck:Modintryckoffset, 1-3 Upplaga 2 ex. 32 www.lr.se