Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar

Relevanta dokument
Värdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv. Värme- och kraftkonferensen Sonja Enestam

Kraftvärme 2013 Förbränning i Fluidiserad Bädd Konstruktionsaspekter och Driftegenskaper. Stockholm /18 Jan Olofsson

Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor. Södertälje Jan Olofsson

Erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Förbränning av energigrödor

ÅFs Industrikonferens november 2011 Stockholm Waterfront Congress Centre

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Värmeforsk. Eddie Johansson. Himmel eller helvete?

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

Urban Holmdahl. Optimation AB

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bränslerelaterade problem för överhettare och eldstadsväggar. Magnus Nordling

Panndagarna Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

En bedömning av askvolymer

Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Jordbro KVV. Första driftårets erfarenheter Anders Agebro. Södertälje

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

Hur ö kad fukthalt pa verkar pannör

E.ON Värme Sverige AB Panna 11, Händelöverket Eldning av returträ. Temadag Skadegruppen 13 November 2014 Linda C Johansson, Anläggningsansvarig

Vi är WSP. Mer än medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

För en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige

Vattenfall AB. Förbättrad förbränning i pannor genom nya mätverktyg

ett driftnära program för energiproduktion Ett driftnära forskningsprojekt för energiproduktion

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Dalkia Facture biobränslepanna

Förbränning för produktion av energi

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) 60p

1. Identifikation Baxi Bonus Light

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

Osby P till 1000 kw

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Prislista. Fasta bränslen och askor

METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA

Enklare vardag Hållbar framtid

Prislista. Bränslen och askor

Medlemsblad Värme- & Kraftföreningens Medlemsblad. Innehåll. Panndagarna Årsmöte 2019

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Förnybarenergiproduktion

MG O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser. Dat ablad: MDS-1243/97. Zirkoniumdioxidsensor. Små dimensioner på mätsonden

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

Örtoftaverket. Lars Hammar Projektledare, specialist

Osby PB2 350 till 3000 kw

Beskrivning av problem i pannans olika delar som har en koppling till avlagringar

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!

Drifterfarenheter från Igelsta Kraftvärmeverk (IKV)

Köparens krav på bränsleflis?

Eassist Combustion Light

FUELCONTROL System för mätning av fast bränslekvalitet i realtid

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

INFO från projektet 45

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Ariterm Flisfakta 2007

Örtoftaverket Lars Hammar

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

Solvie Herstad Svärd

Utvärdering av drift och miljö med hjälp av kamerabaserad flamfrontsstyrning i rosterpannor. Vattenfall Research and Development AB

Förbränning av utsorterade avfallsfraktioner

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

Dp 4 NWI. Patrycja Piotrowska, Dan Boström. Energiteknik och termisk processkemi. Umeå universitet. Alejandro Grimm, Marcus Öhman

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 177

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

Fortum Heat Scandinavia

Effektivitet & tillförlitlighet

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer

Daniel Widman. Läckage ångdom Uppförande av pelletsfabrik. Organisation fjärrvärme

Inverkan av bränslets storleksfördelning för förbränning i Hässelbyverket

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

Gärstadanläggningen Energi ur avfall för miljöns skull

Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013

Kraftvärme. - Powered by Swebo.

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

E. Konvertering till och förbättring av vedeldning

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden

Beräkning av rökgasflöde

/ /1

emissioner av co, nmvoc och btx från förbränning

tema: nr NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Transkript:

Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar Värme- och kraftföreningen Panndagarna 2018 Örebro Steve Andersson Valmet AB

4412 MW th Nytt från Valmet 2017 2020 120 MW, Borås, bio, 2018 194 MW, Oulu, Finland, 2020 265 MW, Hokkaido, Japan, 2019 1000 MW, Äänekoski, Sodapanna, Finland, 2017 459 MW, HOFOR, Danmark, 2019 120 MW, Ørsted, Danmark, 2019 185 MW, Hachinoe, Japan, 2019 181 MW, Buzen, Japan, 2019 87 MW, Äänekoski, barkförgasare, 2017 185 MW, Ofunato, Japan, 2019 390 MW, Naantali, Finland, 2017 145 MW, Porvoo, Finland, kol, 2018 108 MW, Zibo, China, RDF, 2018 202 MW, Syktyvkar, Ryssland, 2019 146 MW, Porvoo B3, oil/gas/pyrol.oil, 2018 146 MW, Porvoo B4, oil/gas, 2018 171 MW, Naheola, USA, 2018 2 227 MW, Albany, USA, 2017 93 MW, Fortum, olja, 2018 92 MW, Helsingfors, pellets, 2018 90 MW, Segezha, Ryssland, 2018

Vanliga kraftpannor inom Valmets pannservice BFB-pannor HYBEX BFB-pannor för avfall HYBEX - ACZ Rostpannor 3 CFB-pannor CYMIC Olje-/gaseldade pannor

Bränslekostnaden är viktig D&U - fast del 13% D&U - rörlig del 12% Bränsle 50% Kapital 25% Exempel på fördelning av produktionskostnader för fastbränsleeldad kraftpanna (bio, 80 MW th, 8000 h/år) 4

Bränsledilemmat Bränslepris [kr/mwh] Fossila bränslen Kol Skogsbränslen Stamvedsflis Träpellets Fiberslam Övriga träbränslen Salix Eukalyptus Jordbruksbränslen Halm Solrosskal Majsstjälkar Miscanthus Återvinningsbränslen Kartongrejekt Returträ Svårighetsgrad 5

Bränsleparametrar: 1. Fukthalt / värmevärde 2. Storleksfördelning 3. Asksammansättning

Bäddens dimensionering BFB-pannor Styrs av bränslets fukthalt / värmevärde 7

Bäddens dimensionering BFB-pannor Styrs av bränslets fukthalt / värmevärde Bäddbelastning / Effektutveckling per ytenhet (MW/m 2 ) Max uppmätt Designbränsle 1 Design Designbränsle 2 Designbränsle 1 Designbränsle 2 Bränslefukt (%) 8

Eldstadens dimensionering BFB-pannor Pannor med samma termiska effekt Designbränsle med låg fukthalt Designbränsle med hög fukthalt Överluft Överluft Rökgasrecirk. Primärluft Primärluft 9

Eldstadens dimensionering BFB-pannor Exempel: För torrt bränsle För torrt bränsle Bäddtemperatur för hög Agglomerering / Sintring Mekaniska skador nedre eldstad Ökad NOx Överluft Omfördelning förbränningsluft Befintlig överluftkapacitet kan bli begränsande Ökad rökgasrecirkulation Befintlig kapacitet kan bli begränsande Rökgasrecirk. Primärluft 10

Förändringar i pannans värmebalans Exempel: För fuktigt bränsle Ökad rökgasmängd förskjutning av värmeupptag bakåt För hög ångtemperatur i något överhettarsteg För stor insprutningsmängd i ångkylare mättad ånga efter insprutare beläggningar i överhettare Kokning i ekonomiser Förhöjd avgastemperatur dålig verkningsgrad problem i rökgasrening Ökad erosion i panna och tubbankar 11

Bränsleparametrar: 1. Fukthalt / värmevärde 2. Storleksfördelning 3. Asksammansättning

Passerande andel (vikt-%) Bränslets storleksfördelning 100 90 80 70 60 Exempel på storleksfördelningar För stor grovandel 1. Förbränningen förskjuts nedåt mot bädden Hög bäddtemperatur Sintring 2. Grövre askpartiklar Större andel bäddaska Mer bottenutmatning Större sandmängd 50 40 30 20 10 0 0 50 100 150 Partikelstorlek (mm) Träflis Stycketorv Stycketov RDF För stor finandel 1. Förbränningen förskjuts uppåt i eldstaden Låg bäddtemperatur lastreduktion, stödbr. Hög eldstadtemperatur slaggning övre eldstad Mer oförbränt i flygaska Ökade emissioner av CO och NOx 13

Bränsleparametrar: 1. Fukthalt / värmevärde 2. Storleksfördelning 3. Asksammansättning

Asksammansättning Slaggning Korrosion Försmutsning Korrosion Cl Na, K Panntyp Design Agglomerering / Sintring Cl Pb, Zn Cl Pb, Zn Na, K 15 Bottenaskutmatning Askmängd / stora föremål

Beläggningar i eldstäder 16 2018-04-17 Panndagarna 2018 Valmet

Beläggningar i eldstäder ändrad värmebalans Hög rökgastemperatur i och efter eldstad Ökad NOx-bildning Dåligt fungerande SNCR Ökade påslag och korrosion på överhettare För hög ångtemperatur i något överhettarsteg För stor insprutningsmängd i ångkylare mättad ånga efter insprutare beläggningar i överhettare Förhöjd rökgastemperatur efter överhettare i kombination med ökad rökgasrecirkulation / ökat luftöverskott för hög avgastemperatur dålig verkningsgrad problem i rökgasrening kokande ekonomiser 17

Förbrännings- & Processtudie ger svar Referens Bränslemix 1 Bränslemix 2 Bränslemix 3 Påverkan fluidbädd Slaggning Försmutsning höga temperaturer Försmutsning - lägre temperaturer Högtemperaturkorrosion Korrosion i eldstadsväggar Tungmetallinducerad korrosion Emissioner Bränsledata Processdata Pannritningar Bränsleinmatning Rökgashastigheter Bäddagglomerering Mass- och värmebalans Förbränningsstudie Korrosion Erosion Processtudie panna Ångkylning Försmutsning Emissioner Rökgastemperaturer Ångtemperaturer Luftfördelning Rökgasrecirk. Tekniska risker Optimal bränslemix Rekommendationer på nödvändiga åtgärder 18

Sammanfattning Pannorna är konstruerade för givna designbränslen Bränslet utgör den största delen av produktionskostnaden Förändringar i bränslet ger förändringar i drift och driftresultat Det går att anpassa panna och kringsystem till nya bränslen 19