:o:; Skultuna. socken. Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås Kommun

) :o:; Västmanlands läns museum - Stadsbyggnadskontoret n Skultuna socken Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås Kommun

Skultuna socken Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås Kommun 1978

3 I N N EHALLSFÖRTECKNI NG I INLEDNING........................ 5 II METOD OCH MÅLSÄTTNING... 6 11:1 Inventering...... 6 11:2 Utvärdering... 7 III SKULTUNA SOCKEN... 9 111:1 Landskapet... 9 111:2 Bebyggelsens karaktär..... 10 111:3 Offentliga byggnader.... 13 IV KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMILJÖER...... 15 IV:l Byggnader och byggnadsgrupper.......... 15 IV:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården. 39 V LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING. 40 VI BILAGOR Bil l Råd och rekommendationer i byggnadsvård...... 41 Bil 2 Förteckning över utvärderad bebyggelse......... 45 Bil 3 Karta över utvärderad bebyggelse........ 49 Bil 4 Karta - hänvisning till ekonomiska kartan.... 50

4

5 INLEDNING Den fysiska rikspl aneringen tog bl a upp säkerstäl landet av kulturhistoriskt intressanta byggnadsmiljöer och områden. Pl aneringens fullföljande inom kommunen ställ er. ökade krav på kunskaper om bebyggelsens karaktär och nuvaranqe skick. I samr åd med stadsbyggnadskontoret har därför Västmanlands l äns museum utför t en totalinventering med översiktl ig analys och kulturhistorisk utvärdering av bebyggelsen inom Västerås kommun. Bebyggel sen inom tätorten har redovisats i tre häften "Västeråsbebyggelsen 1890-1975 ". Bebyggelsen på landsbygden r edovi sas sockenvis vartefter a rbetet fortskrider. För Tillberga stationssamhälle och Skultuna brukssamhäll e utges emellertid separata häften. Värderingar, slutsatser och rekormnendat i oner är gjorda av byggnadshistorisk expertis inom länsmuseet. Stadsbyggnadskontoret har löpande följt arbetet. Materi alet kommer att l äggas till grund för revidering av kommunöversikten samt ställningstaganden i byggnadslovs- och fastighetsbi l dningsärenden. Fältarbetet i Skul t una socken har utförts av fil kand Annchristine Si gurdsson hösten 1977, som också sammanställt rapp0rten våren 1978.

6 II METOD OCH MÅLSÄTTN I NG 11:1 Inventering Inventeringen är utförd som totalinventering, vilket innebär att man inom ett avgränsat geografiskt område registrerar, beskriver och tar fram fakta om samtli ga fastigheter. Områden av homogen karaktär t ex sommarstugeområden behandlas områdesvis utan registrering av varje enskild fastighet. Byggnadsinventeringen består av tre led: Inventering - fältarbete med faktainsamling p~ -b l a~ketter, samt fotografering av samtliga byggnader på fastigheten. Arkivstudi er för att komplettera uppgifter på blanketten. ~~~~~~~~~ ~ ~ - faktasammanställning och analys i text och på kartor. Analysen görs utifrån kulturhistoriska och miljömässiga kriterier. Prioritering - värdering och klassificering av-de-utpekade värdefulla objekten, relaterad til l säkerställande åtgärder. Inom den kommunala planeringen finns ett flertal användningsområden för den kulturhistoriska bebyggelseinventeringen. Fysisk riksplanering - inventeringen ger ~derlag-f6r-avgrä~sningar av miljöer och större områden av intresse för kulturminnesvården. ~~~~~~~~~~~~~~~ - inventeringen underlag för redovisning av kulturminnesvårdens intresseområden i R- och U- områden. General- och områdesplan - inventeringen u~derlag-f6r-avgrä~s~i~g av områden för långsiktigt bevarande och formul eringar av miljöregl er. Byggnadsnämnden - inventeringen underl ag för gra~sk~i~g- av -ombyggnadsprojekt, byggnadslovsärenden och initiativ till säker ställande av särskilt skyddsväyda byggn&der. Låneprövning - avseende statligt l ånestöd f6r-kulturellt värdefull bebyggel se. Det största värdet av inventeringarna ligger i informationen till allmänheten om bebyggel sens värde. Inventeringen bör kunna stimulera berörda fastighetsägare till kontinuerligt underhåll och öka förståelsen för, samt samhörighetskänslan med bygden. Materialet kan även komma till användning i hembygdsundervisningen.

7 11:2 Utvärdering Det är svårt att ge några generella regler för urvalsförfarandet, men de fem punkterna här nedan har tjänat som riktlinjer och varje fastighet har bedömts med hjälp aven kombination av dessa punkter. l. Det tidstypiska utseendet Varje stilepok har sina karakteristiska drag, detta kan visa sig i bl a huskroppens form och i ~nskilda detalj er som fönster-, dörroch fasadtyper. Äldre byggnader som fortfarande i alla detaljer har kvar sitt ursprungliga utseende är ytterst sällsynta. Ju mer tidstypisk en byggnad är desto värdefullare får den anses vara från kulturhistorisk synpunkt. 2. Åldern Eftersom bevarade byggnader f r ån gamla tider blir sällsyntare ju äldre tid det gäller, har byggnadens ålder ett värde i sig. Den är dock inte det mest avgörande utan det tidstypiska i utseende och konstruktion är av betydligt större vikt. Medan t ex en fullständigt bevarad byggnad frå n 1700-talet givetvis är av större intresse än en motsvarande från 1910-talet kan förhållandet bli det motsatta om 1700- talshuset senare fått en modern exteriör och interiör men 1910-talshuset har kvar Sln ursprunglighet. 3. Närmiljöområde Med närmiljöområde menas den miljö som bildas av samtliga till en fastighet hörande byggnader. Närmiljöområdet kan också omfatta den miljö som bildas av kringliggande fastigheter och mellanli ggande terräng. Har en fastighet kulturhistoriskt värde ökas detta värde om omgivningen är oförstörd. Detta kan föra med sig att en fastighet finns redovisad i inventeringen på grund av den omgivande bebyggelsens värde. Om fastigheten omgivits av förstörd bebyggelse hade den ej redovisats. 4. Landskapsparti En ådal, en åsrygg m m som med den utvärderade bebyggelsen binds samman till en enhet, med ett topografiskt och/eller näringsmässigt sammanhang betecknas i inventeringen som ett landskapsparti.

8 5. Karakteristiskt för bygden Av vikt vid inventeringen är också om en byggnad kan anses vara karakteristisk för den bygd där den står. Mangårdsbyggnader av ett visst utseende kan vara typiska för en bygd eller socken och villor eller arbetarbostäder för ett samhälle. En enstaka villa med speciellt utseende har dock mindre intresse på r ena landsbygden etc. Emellertid finns det naturligtvis undantag från regeln. Arki tektritade hus kan ha konsthistoriskt intresse eller en byggnad kan ha varit bostad för en känd person och därigenom få ett kulturhistoriskt specialintresse. Det sistnämnda gäller även för byggnader i vilka en historiskt betydelsefull händel se utspelat s i g. Den utförda inventeringen är en exteriörinventering och interlorerna har ej haft någon avgörande betydel se för bedömningen. Ovanstående har l egat till grund f ör de vär deringar som kommer till uttryck i tabell en bilaga II. Under punkt 5 tas där upp byggnadsminnesmärken (statliga) och byggnadsminnen (enskilda) gällande eller i rapporten föreslagna. Punkt 6 betecknar byggnad av stort kulturhistoriskt värde, som enligt antikvarisk bedömning skulle vara berättigat till förhöjt l å neunderl ag. l) Punkt 7 betecknar byggnad av allmänt kulturhistoriskt intresse. Punkt 8 betecknar värdefullt närmilj öomr åde känsligt för förändring med hänsyn till befintlig bebyggelse, 38 2 mom BL bör tillämpas. l) Förhöjt låneunderlag innebär ett större bostadslån än normalt. Hänsyn tas då till extra kostnader som hör samman med restaurering av äldre byggnader. För att få bostadslån med förhöjt låneunderlag krävs att det kul turhistoriska värdet styrks av länsantikvarien. Lånet kan lämnas för upprustning av såväl fristående byggnader som hus vars kulturhistoriska värde ligger i deras betydelse för miljöbil den.

9 III SKULTUNA SOCKEN 111:1 Landskapet Skultuna socken ligger i Norrbo härad med s in bördigaste bygd på ömse s idor om Svar tån. Skul t una har under äldre tid skrivits på följande sätt : Skoltunum, Skul ptunom, Skul ptuna och Scultuna. Namnet nämns för s t a gången år 1 324. Sockengränsen var i stor t sett fastställd redan under medeltiden. Centralt i socknen ligger samhället, över vil ket en sär skild rapport har utarbetats. Skultuna samhälle ber örs inte i denna inventering. Sl agårda i Lillhärads socken har tidvis hört till Skultuna. Den l januari 1967 sammanlades Skultunas storkommum med Väster ås st ad. Förutom Skultuna ingick Haraker och Romfartuna i storkommunen. Skul tuna ä r ur naturhänseende en slätt bygd med omväxlande morän och l erjord. Unde r ancylusti d (ca 7000 f Kr) började den nordvästra delen av socknen att höja sig ur havet. Därefter, under lito :::inati d (ca 6000-2000 f Kr), höjde sig de övriga delarna av socknen. Mellan 2500-2000 f Kr t as Skultunabygden i besi ttning av människor. Höjdförhållandena inom området sluttar jämt mot sydost. De högst bel ägna delarna är i nor d väst uppåt Bovallen. I områdets södra delar kring Svart ådalen samt en utlöpare mot öster åt Berga-Frövi finns de stora öppna slätterna. De har sedan urminnes tider varit jordbruksbygd och är fortfarande. Berggrunden utgörs av bergarten gnei s. Inom i nventerings området finns ett stor t antal fornlämningar registrerade (137 st). De utgörs av gravfält, stensättningar, högar, fångst gropa r, älvkvarnsbl ock, milstolpar, minnesstenar och en fornborg (Kampberget). Kampberget är beläget på Ekeby ägor, väster om Skult una s amhälle. Fornlämningsförekomsten utgör del av det större fornlämningsområde som Mälarbygden utgör. För övrigt ligger fornlämningarna koncentrerade i Svart å dalen. Redan vid järnålderns början torde l andet ha haft sitt nuvarande uts eende, därom vittnar de t alrika gravhögarna.

10 Bosättningen har varit lokaliserad till Svartån och området kring Frövisjön. Kyrkan ligger centralt i socknen söder om samhället med omkringliggande slättbygd. Äkestaåsen, dvs skogsområdet sydost om Skultunavägen, har en sträckning i norr-söder av ungefär 5 km. I anslutning till åsen ligger några betydande fornlämningsområden. Vid Forsby-villan på Gillbergaområdet finns ett antal fridlysta ekar. 111:2 Bebyggelsens karaktär Den utbredning som bebyggelsen ägde under järnåldern förblev i huvudsak oförändrad under medeltiden och har bibehållits under nyare tid så tillvida, att alla byar och gårdar ligger koncentrerade invid Svartån och Frövislätten. I den skogrika delen finns endast en större gård; Bovallen. Av betydelse för Skultunas bebyggelse, är kyrkans anläggning och prästgårdens avsöndring vid medeltidens början. Beskrivning om kyrkan, prästgården, f d klockargården och f d kaplansbostället, se beskrivning, kap 1V:1. Herrgårdarna är endast två, Forsby och Frövi. Tidigare har även Berga-, Bovallen-, Hägervallen - och Äkesta gård räknats dit. Bovallen var från början ett torpställe. Att bygga till eller bygga tvåvånigt, blev vanligt bland herrgårdarna på l6-l700-talet. Forsbys huvudbyggnad har större fönster på övervåningen än den undre, medan Frövis corps-de-logie har samma dimensioner på alla fönster. Fönstrens placering på herrgårdsbyggnaderna är symmetrisk. Båda byggnaderna är gulmålade med utanpåliggande träpanel. Den ljusa oljefärgen omfattar under l700-talets slut och l800-talets första hälft i måttlig utsträckning stadsbebyggelsen och förnämare bebyggelse på landet. Färgsättningen hade stenmaterial som förebilder och gick i vitt, gult och grått. Panel blev vanligt på herrgårdarna under l700-talet, delvis för att markera deras status och för att skydda timmerväggarna. Mycket arbete har lagts ned på infarten till herrgårdarna. Detta gjordes för att markera gårdens förnäma karaktär.

Karta - s t orskifte lii5 (Gocksta). 11 Antalet byar i Skultuna har varit stort, men vid laga skifte vid 1800-talets mitt upplöstes de flesta. De bybildningar som återstår idag är Skädduga, Norra Läjde, Skålby och Gocksta. Skädduga hade rekordet när det gällde antalet gårdar, omkring 1800 fanns 13 gårdar där. Idag finns endast tre gårdar kvar. Samtliga gårdar i Skultuna har varit underkastade solskiftets bestämmelser. Vid lioo-talets mitt kom storskiftesreformen och slutligen laga skifte på 1850-talet med s ina upplösningstendenser av byarna. Den mest intakta av de utflyttade gårdarna är Boberget (Skålby 1:3), s om har manbyggnad och brygghus kvar i ursprungligt skick. Utvecklingen har gått från stora byar till enstaka gårdar. Byar som är helt borta är Skäll bro, Knapshögen och J ädra. Inga spår finns kvar, men de återfinns i gammalt kartmaterial. Trakten domineras av medelstora gårdar - med jordbruk som huvudsyssla. Byggnaderna är till största delen uppförda under 1800-talets andra hälft. Det dominerande stommaterialet är timmer, ofta täckt aven faluröd l ocklistpanel. Den centralsvenska gårdsformen har varit rådande i Skultuna socken, dvs mangården delas genom ett stängsel eller dyl från fägården. Byggnaderna ligger symmetriskt grupperade. Huvuddelen av torpen är uppförda under 1800-talet och ligger i anslutning till de större gårdarnas mark, oftast relativt isolerade. De är uppförda i liggande timmer med röd locklistpanel. Torpen har till största delen enkelstugans plan, bestående av förstuga, stuga (kök) och kammare. Idag används torpen till fritidsbostäder vilket innebär att de flesta underhålls. I slutet av 1800-talet började man uppföra statarbyggnader vid bl a Hägervallen, Forsby och Frövi. Vid Hägervallen och Forsby utgörs de av flerfamiljshus och på Frövi gård uppfördes ett antal enfamiljshus på 1900-talet. Ungefär fyra parstugor finns kvar i Skultuna socken, de finns i Gillberga 2:1, Norra Läjde 1:2, Berga 5:1 och Skädduga 11:1. Parstugan var allmän redan på 1600-talet, men de uppräknade, härrör från lioo-talets senare del. Parstugans planlösning innehåller mittförstuga, kammare och ett stort bostads-

12 rum. De två skorstenarna markerar spisarnas lägen i de båda stugorna på vardera sidan om förstugan. Till den äldsta bodtypen hör stolpboden, den finns i Frövi,Hagaberg, Skädduga (2 st) och Bergboda. Loftbodar med svalgång finns i Norra Läjde 1:2 och Bovallen 2:1 (Skultuna - Rålken), troligen från 1700-talet. Smedjorna som finns i anslutning till en del gårdar är nästan alltid placerade en bit utanför gårdstomten och vanligen uppförda i slutet av 1800-talet. Smedjans plan är enrummie med gavelingång. Brygghus/bagarstugor från 1800-talet finns i Forsby, Skädduga och Skålby (Boberget). Byggnaderna har även en inrymd drängkammare. Två dubbelbodar finns i Skädduga, troligen från 1800-talets första hälft. Skiftesverkstekniken, dvs att konstruktionen av stående stolpar med spår i som håller samman de mellanliggande väggplanken, är sällsynt men förekommer. En ladugård på Bovallens gård och en loge i Skädduga 11:1 har denna skiftesverksteknik. på 1800-talet började kroppåstaket, dvs yttertaket uppbäres av mellan röstena löpande åsar, att ersättas av takstolskonstruktionerna. Byggnader med kroppåskonstruktion finns kvar i trakten. på herr- och boställsgårdar slår det brutna taket igenom så tidigt som under 1700-talets slut och 1800-talets början, ex kaplansbostället i Bergboda, kvarngården, Akesta, Ekeby, Boberget i Skålby, Skädduga och Bovallens gård. Under 1800-talet blev sadeltaket den förhärskande takformen i socknen. De äldsta taktäckningarna är ved-o. torv- och halmtak. Kring 1800-talets mitt utökas taktäckningsmaterialen av tegeltaket. Det enkupiga takteglet är äldre än det tvåkupiga. Omkring 1870 hade samtliga mangårdsbyggnader i Skultuna tegeltak. Under tegeltaket på gamla byggnader kan man upptäcka spån, halm m m. Den panel som kommer att dominera från 1800-talets mitt är locklistpanelen. Panelen har inte enbart en dekorativ utan också en isolerande funktion. Under 1800-talets senare del och 1900-talets början blev klädsel med fasade bräder vanligt. Den röda färgen på byggnaderna dominerar landskapsbilden. Fär gen togs först upp på herrgårdar och kyrkor. vid 1800- talets mitt blev den vanlig på landsbygden.

13 111:3 Offentliga byggnader De offentliga byggnaderna ligger till största delen i samhället Skultuna, där en tätortsinventering utfördes 1976. Skolor Enligt 1686 års kyrkolag ålåg det klockaren att undervisa i sång och barnaläran (katekesen). vid en visitation 1703 omtalas, att klockaren undervisade barnen "framme vid kyrkan". Det lanns vid denna tid även en kvinna i socknen, som lärde barnen att läsa. så sent som 1813 föreslog sockenstämman, att som lärare vid en planerad ambulerande skola skulle anställas avskedade soldaten Lars Örn. Detta avslogs, men han undervisade ändå. Efter tillkomsten av 1842 års skolstadga inträdde småningom en ny ordning i socknens skolväsende. Man fick en fast folkskola 1847 - Bruksskolan. I socknens avlägsna delar ordnades skoll okaler. I mitten av 1800-talet hade man ambulerande skolor, vilka var uppdelade på fem di strikt. på 18TO-talet företogs en reform av socknens skolväsende och de ambulerande skolorna avskaffades. En ny folk- och småskola uppfördes och blev färdig 1877, den fick namnet Betel (Prästgården 1:2). Småskolor inrättades i Solberga, Berga och Skarvsta samt en ersättnings skola i Bovallen, de försvann 1882 och en småskola nyinrättades i Ekeby. I Skultuna har det funnits en lantbruksskola i Hägervallen. på 1840-talet fanns under några år en slöjdskola i Forsby. Idag är alla dessa nedlagda. Affärer Handelsrätten frigavs omkring 1850. De första handelsbodarna i socknen uppstod kring Bruket. En liten handel fanns på Böle ägor omkring 1860. I kvarngården, Äkesta har det under en tid bedrivits affärsverksamhet. Den senaste nedlagda affären på Skultunas landsbygd finns l Äkesta 1:15 och den lades ned 1969. Fl. 20J. PI.J."... N.dn Ai"t. umt bn" 0("11 mjölnn6ard 1861. D.t.l).,. bnt,.lt.rj,. i.rb.

15 IV KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMIWÖER IV :l Byggnader och byggnads grupper 1 BERGA 5:1, Hagtorpsstugan. Fd kaptensboställe, nu fritidsbostad. Endast bostadshus. Tidigare har fler byggnader ingått i anläggningen. Bostadshuset (I) är en välbevarad parst~ga -~ppf6r d i slutet av 1700-talet. Timmerstomme, röd locklistpanel (1837) och röda knutlådor. Två vitkalkade skorstenar, kropp- och mittåsstomme, vindskidor. Näver under enkupigt tegel. En murad spis med bakugn finns kvar i köket. Gården flyttades ut från Berga by på 1750-talet och räknades till Frövi fram till 1915. Huset är beläget i en skogsdunge med omkringliggande åkrar. Byggnaden är ursprunglig och en av de äldsta i trakten. Värdefull miljö. ---~...-- 2 BERG BODA 1:1, fd kaplansboställe, nu scoutlokal. Fem byggnader ingår i anl äggningen. Bostadshuset (I) uppfört 1753 i timmer, delvis- ändrat extriört. Rödfär gad l ockl istpanel. Veranda med snickarglädje. Innerdörrar s k fyrfyllningsdörrar med utanpåliggande fyllningar, vanliga på 16-1700-talet. Byggnaden är i behov av upprustning. Käll are (II) i sten, trol igen från 1700=talet. Gammal t beslag på dörr (den lilla på källarens baksida). Stolpbod (III) i timmer, rödfärgad. TrolIgen från 1700-talet. Vällingklocka på takåsen. Boden är i behov av upprustning. Bergboda nämns inte under medeltiden, i jordeböckerna uppträder namnet tidigast 1560 under formen "bersboda ~' Bergboda blev lagligen förklarat som kapl ansboställe på 1690-talet. Storskifte ägde rum 1787-88. Torpet Lilla Bergsboda avsöndrades från bostället. Laga skifte för Berga bys och Bergbodas gemensamma utmarker förrättades 1828. Gården ligger öppet i landskapet. Byggnaderna visar ett stycke gammal byggnadskultur. Silon som ligger intill byggnaderna stör helhetsintrycket.

16 3 BOVALLEN 1:1, Bovallens gård. Ca fjorton byggnader ingår i anl äggningen. Gården ligger i skogsområdet i NV delen av socknen, utarrenderat jordbruk. ~~~~~ ~~~~ ~ bostad för arrendatorn. Timmerstomme på stenfot, gul locklistpanel (1842), enkupigt tegel. Uppförd under 1700- talets senare del, ombyggd 1820 och då försedd med vindsvåning. Veranda har funnits. Ytterdörren bryter den gamla stilen. Skollokal har varit inrymd i byggnaden under en period. ~~~~~~~~~~~~~ till, används som bostad. Uppförd efter 1820 i reveterat timmer, spritputsad gul-beige fasad, enkupi gt tegel, stenfot. Under huset finns en gammal källare, med ingång från husets södra del, troligen äldre än bostadshuset. Byggnaden är renoverad under 1970- talets början. ~~~g~~~~~~ ~~~ (III), nu bostadshus, tidigare delvis bagar stuga. Materi al, se ovanstående byggnad. Byggnaden är renoverad i början på 1 970-talet. E~~~~~~~~~~~i~ (V), byggnaden står på stenstolpar. Stolpkonstruktion med röd locklistpanel, enkupigt tegel. Byggnaden uppförd på 1860-tal et. Fd stall/lider (VII), nu verkstad och garage:-uppf6rd under 1860-talet i resvirke, röd l ocklistpanel, enkupigt tegel. Byggnaden ligger parallellt med ovanstående (V) byggnad. Fd oxhus/fähus (VIII), nu ladugår d/ l~ ge ~-Lad~g~rden är uppförd i skiftesverk, vilket är ovanligt för trakten. Logen är tillbyggd senare. Den äldsta delen, ladugården, är uppförd på 1860- talet. En- och tvåkupigt tegel, rödfärgad byggnad. Fd statarbostad (XIV), nu fritidsbostad, kallad-"grlndstugan". Timmerstomme på stenfot, röd locklistpanel, enkupigt tegel, uppförd mell an 1843-1864. Utskjutande gavelröste. Gården är symmetriskt orienterad i NV-SO. Den södra delen utgör mangård och den norra fägård. Mangården omges aven stenmur. Stenmuren väster om gården har en huggen inskription vid den nordvästra hörnan. Ett årtal är inristat: 22 juni 1822 5.5.18. Till gården leder en alle. Bovallen nämns i jordeböckerna på 1600-talet, som två torp. Storskifte 1791-93, laga skifte 1 913-15, Bovallen har inte varit en självständig

herrgård, utan har bebotts av rättare och statfolk. En herrgårdsmässig karaktär är eftersträvad i husens exteriör samt i gårdsplanen. De upptagna byggnaderna är av kulturhistoriskt värde pga dess läge och ursprungliga karaktär. Värdefull miljö. 17 4 BOV ALLEN 2: l, Skultuna Rålken. Fem byggnader ingår i anläggningen. Fler har funnits, men är nu borta. Fd torp under Bovallens gård, därefter jordbruk, nu fritidsbostad. Bostadshus (I), timmerstomme, röd locklistpanel~ huggen stengrund. Troligen uppfört i slutet av 1800-talet. Det mest intressanta i anläggningen är loftboden (II) som är en kvarleva från den- äldre bebyggelsen. Uppförd i liggtimmer, rödfärgad, enkupigt tegel. Rummet under svalgången har under en period varit inbyggd. Dörrarna till bodarna leder direkt ut, placerade på långsidan. Bodarna har tidigare haft funktionen som mat-, kläd och sängbod. Under byggnaden finns källare. Loftboden har ett kulturhistoriskt värde pga raritet, ursprunglighet och hög ålder. 5 BÖLE 1:4, jordbruksfastighet med fem ingående byggnader, varav en är intressant ur kulturhistorisk synpunkt. på 1868 års karta finns ett bostadshus av parstugetyp, som revs 1919, därefter uppfördes det nuvarande bostadshuset. Bod med källare under (II), fd matbod/ mangelbod/drängkammare/magasin. Uppförd i timmer före 1868. Delvis klädd med rödfärgad locklist- och lockpanel, röda knutlådor. Stengrund, brutet tak, björknäver under tvåkupigt tegel. Två paneldörrar finns, varav den ena leder ner till källaren. Byggnaden har varit flygel till det gamla bostadshuset. Parallellt med boden har ett brygghus i samma storlek legat. Gården har tidigare varit en del av Böleby, som genomgick storskifte 1767 och laga skifte 1868. Gårdens symmetri är upplöst. Boden är ursprunglig och gammal.

18 6 EKE BY 2:1, 2:2. Fd jordbruk/gästgiveri. nu delvis bostad. Atta byggnader ingår i de två fastigheterna, som tidigare har utgjort en enhet. Stall- och fägårdsdelen är nu danslokal m m. Bostadshus (I) nu förfallet och obebott, tldlga~e-gästgiveri/skola/rättarbostad. Uppförd omkring 1865 i reveterat timmer, gul spritputsad fasad, enkupigt tegel, brutet tak. Byggnaden är i behov av upprustning, fö tidstypisk. Bostadshus (II), fd statarbostad. Huset ä~-bebott~ Uppförd omkring 1890 i reveterat timmer, spritputsad gul fasad. Tvåkupigt tegel, brutet tak, slätputsade vita knutar och fönsterfoder. Fönstren är utbytta och bryter mot den övriga exteriören. Förstugan löper genom byggnadens mitt mellan husets långsidor. Landsvägen skiljer mangården från ekonomibyggnaderna, vilka utgör två skilda fastigheter nu. 1787-89 genomgick Ekeby by storskifte och laga skifte förrättades 1913-17, då var byn upplöst. Under 1870-talet samlades all jord till en bruksenhet. Ekeby har under 1700-talet och fram till 1880-talet varit skjutsstation och gästgiveri, tidtals Krog. Byggnad I är ursprunglig till sin karaktär. 7 FORSEY 1:1, 4:1, Forsby gård. Ca sexton byggnader ingår i anläggningen, jordbruk bedrivs på gården. Corrs-de-logiet (I), uppfört på 1830- talet-och-va~-då vitrappat, nu gul stående slät panel. Timmer stomme, plåttak. Större fönster i övervåningen än på bottenpl an. Enligt ägarens uppgift är undervåningen från 1700-talet och övervåningen påbyggd ungefär 1830. En horisontell vattenlist avgränsar övervåningen från undervåningen. Framför byggnaden finns en gräsrundel, som bildar centralmotivet på den grusade gårdsplanen. Detta blev vanligt på herrgårdarna från 1800-talets mitt. Gamla kakelug~ar finns kvar. Fd bagar~/dräng- och tvättstuga (II), ;u-baga~~tuga~-gä~t~um-och-ba~tu-.-- Huset fanns ej med på 1838 års karta men finns 1886. Bagar3tugan är intakt och bröd baka3 på gammalt vis fortfarande. Timmerstomme, gul locklistpanel. Källardelen är spritputsad.

19 Fd mejeri/matbod m m (III), nu garage och-~edböd~-uppr6rd-i rödfärgad timmer, enkupigt tegel, vällingklocka. Byggnaden fanns 1838 och kallades då bodbyggnad. Fd hemlighus (V), nu lekstuga. Flyttäd-rr&n III, norra gaveln. Timmerstomme i röd ståe~de slät panel, enkupigt tegel, troligen uppförd före 1886. Fd kalvladugård/svinhus (X). Byggnäden-ränns-e}-i838 men 1886. Uppförd i timmer. Den övre halvan av byggnaden är panelad med stående slät panel, enkupigt tegel. Byggnaden ingår som en ursprunglig del av den äldre bebyggelsen. Bostadshus (XII), "Kvarngården", fd ~}6inärens bostad. Fanns 1838 och var då ganska ny. Timmerstomme, röd locklistpanel, vita knutar och fönsterfoder, tvåkupigt tegel. Mjölnargården äger stark anknytning till det äldre Forsby. Huset ligger strax intill ån. Magasin (XIII), beläget intill "Kvarng&rden TI Uppfört efter 1838 fanns 1886. Uppfört i timmer, rödfärgat, står på stenstolpar, plåttak, som bryter stilen mot den övriga byggnaden. ytterligare en intressant byggnad finns, det är fd statarbostaden (XV), som har hyst fem familjer en gång i tiden. Uppförd i reveterat timmer, spritputsad beige fasad. Byggnaden finns på 1886 års karta, uppförd efter 1868. De uppräknade byggnaderna är de äldsta och mest ursprungliga inom området. Gården ligger idylliskt vid åkanten. Frosby herrgård är uppkommet ur Forsby by. Smedja och bränneri har funnits på gården. Storskifte äger rum 1783-84 då Forsbyboda avskildes från byn. Laga skifte förrättades 1838 och byn upplöstes. Man- och fägård skiljes av vägen. Herrgårdsanläggningen tillhör det nya byggnads skedet i Forsby. Byggnaderna och miljön är av stort kulturhistoriskt värde.

20 8 FORSBY l: l, 3: l, 4: l, f d trädgårds mästarboställe/statarbostad, nu helårsbostad för en familj. Huset är uppfört efter 1868, byggnaden fanns 1886, troligen hitflyttad från Haraker, där den varit prästgård. Huset är om- och tillbyggt. Timmerstomme, röd locklistpanel, enkupigt tegel, gammal innerdörr, troligen från 1600-talet. Gårdsmiljön ingår som en del av hela Forsby herrgårdsanläggning. 9 FORSBY 1:1, 3:1, 4:1, två torp belägna l km väster om Forsby gård. Torpen är uppförda under 1800-talet i timmer, röd locklistpanel. Torpen ingår som en del av den totala miljön kring Forsby gård. Fin torpmiljö, ursprungliga torp. Till det ena av torpen f inns bod och fd fähus. 10 FRÖVI 4 :1, Frövi gård, fd översteboställe. Bostället drogs in 1830 och utarrenderades. Corpes- de-logiet ( I ), nu bostad för ärrendätorn~-uppfört i timmer 1814, på äldre grund. Gul locklist- och slät panel. Tidigare var huset rödmålat, omkring 1830 försågs det med den under empiren så omtyckta gula färgen. Fasad med sju fönsteraxlar i två våningar, växelvis smal a och breda pilastrar, med kapitäl, som begränsas upptill aven rikt profil erad taklist. Den nu existerande huvudbyggnaden efterträdde ett, redan 1112 utdömt hus. Källaren är kvar från den gamla byggnaden. Framför huvudingången finns en fritrappa med uppgångar från s i dorna. på 1810-talet försågs trappan med tak. Gaml a kakelugnar finns kvar. Byggnaden är kulturhistoriskt märklig byggnad. Huvudbyggnaden flankeras av två flygelbyggnader. y~~~~~_!~~g~~~lgg~~~~~ (II), fd adjutantbostad m m, nu delvis bostad. Troligen uppförd 1111, ombyggd 1803. Timmerstomme, rödfärgad l ocklistpanel,

21 enkupigt tegel, kakelugnar finns kvar. vita knut lådor och fönsterfoder. Huvudingången har paneldörr med överljusfönster. Huset har varit bebott av tjänare, arrendatorer och befallningsmän. Q~~~~_f~~g~~~~gg~~~~~ (III), fd drängstuga, bagar- och bryggstuga, nu garage m m. Uppförd 1776, södra delen tillbyggd 1810-16. Timmerstomme, röd locklistpanel, enkupigt tegel. Gammal spis finns kvar. Vällingklocka på taket. ~?~_~~~_~~!~~~~ (IV), "Dalastugan", fd mjölkkammare med förstuga. ~roligen uppförd på 1820-talet i rödfärgad timmer, enkupigt tegel. Inrättades till mjölkkammare 1840. Stenkällare under boden. Trossbod (V) eller rustbod. Boden står p~-stolpa~timreerstomme med rödfärgad locklistpanel. Svarta luckor och knutl ådor. Okänd ålder. Trossbodar skulle finnas på varje kompani och uppförda vid koffipanichefens boställe. på 1800-talet låg fägården NO om huvudbyggnaden. De nya ekonomibyggnaderna är uppförda under 1900-talets början och ligger SO om huvudbyggnaden. Väster om Frövi gård finns ett antal arbetarbostäder, uppförda 1942. Tom 1915 inräknades fd kaptens bostället - Hagtorpsstugan till Frövi. Laga skifte 1902. Kattbo och Månsbo har varit torp under Frövi. Hälften av den urtappade Frövisjön är belägen på gårdens mark. Gården ligger i N-S. I söqer ~r det fri utsikt mot Frövisjön. De uppräknade byggnaderna är av stort kulturhistoriskt värde. Byggnaden I, II, III och V är byggnadsminnesmärken. 11 GILLBERGA 2:1, fd Västra gården. Två byggnader ingår i anläggningen. Bostadshus (I), parstuga, uppförd i ti~er-1745~öd locklistpanel, enkupigt tegel, röda knutlådor och källare. Förändrad exteriört, veranda tillbyggd. En av de äldsta byggnaderna i Skultuna. ~~~!~~g~ (II), fd två bodar och en kammare. Uppförd i timmer efter 1801, fanns 1841. Enkupigt tegel, dubbelhaksknutar. Gården införlivades med Forsby 1851: Storskifte 1780-88, laga skifte förrättades 1843. Skiftet omfattade

22 endast inägorna,hustomterna lämnades orubbade. Gården har varit del av Gillberga by. Byggnaderna ligger vackert i kulturlandskapet, på sluttningen mot Svartån. Manbyggnaden och bodlängans läge är intakt, kulturhistoriskt intressanta pga dess läge och ålder. 12 G1LLBERGA 2:1, Forsby-villan. Bostadshuset (I) är uppfört på 1940- taiet~-r6dfärgad locklistpanel, enkupigt tegel. Villan ligger vackert i landskapet, tomten avgränsas av Svartån. Runt gården finns ett värdefullt ekbestånd. Värdefullt miljöområde. 13 G1LLBERGA 2:1, kraftverk vid Svartån. Uppfört i rött tegel 1921, årtalet finns på byggnaden. Enkupigt tegel. Byggnaden står oanvänd. Ursprunglig, tidstypisk. Karta - laga skifte 1864 14 Gocksta by ligger väster om Svartån. P6rstä-gången Gocksta nämns är vid räfstetinget 1399. Den tidigaste kartan över Gocksta upprättades 1652. I oktober 1757 härjades byn aven eldsvåda, varvid byggnaderna blev lagda i aska. Storskifte förrättades 1775 och laga skifte 1864. Gocksta har varit en radby med fem gårdar, nu återstår två. vid laga skiftet bibehölls byplanen, utom Sörgården, som flyttades ett stycke söderut.

'.., I dag ligger mangårdarna sydväst om vägen och ekonomibyggnaderna på motsvarande sida. Till största delen är de gamla byggnaderna borta. Gårdarna tillsammans har fortfarande karaktären av bymiljö. 23 15 HÄGERVALLEN 1:2. Tjugotre byggnader ingår i anläggningen. De f lesta av de äldre byggnaderna är borta. Bostadshus (I), fd förvaltarbostad. Uppf6rd-I-slutet av 1800-talet. Byggnaden har den karaktäristiska sexdelade planen, som är vanlig bland de större bondgårdarna. Huset har en tillbyggd köksdel. Stommaterial i reveterat timmer, spritputsad grå fasad, enkupigt tegel. Om man bortser från tillbyggnaderna har huset en tidstypisk karaktär. Till gårdsbilden hör uthus. Fd kalvstall (V), nu stall. Uppf6rt-o~ring 1850, rödfärgat timmer, enkupigt tegel, spån under. utskjutande gavelröste med locklistpanel. Byggnaden är kulturhistoriskt intressant pga dess tidstypiska utseende och ålder. Stall (VI), fd fähus, uppfört i slutet a~-1800-talet. Röd locklistpanel, enkupigt tegel, vällingklocka, profilerade t aksparrar. De uppräknade byggnaderna tillhör den mest intakta och äldsta bebyggelsen. De övriga byggnaderna är uppförda omkring och i början av 1900-talet. Byggnader från skilda tidsepoker är blandade och därför blir helhetsintrycket mindre intressant. Hägervallen nämns första gången 1311 i kung Albrekts skattelängd. på 1600-talet karaktäriseras Hägervallen som en ståtlig bruksgårdsanläggning. En lantmannaskola förlades till Hägervallen 1843. Laga skifte 1913.

24 16 HÄGERVALLEN 1:4, Norräng, fd Norrängstorp. Tre byggnader finns på gården. Skogsvaktarboställe från 1830, nuvarande ägaren var den ll:e och sista i ordningen. Bostadshus (I), fd tvillingstuga, nu helårsbostad för en familj. Uppfört 1830 i timmer, röd locklistpanel. Gavelröste i liggande fasspånt. Huset är renoverat vid ett flertal tillfällen. Ingången har tidigare varit på den motsatta sidan om den nuvarande. Källare/bod (II), fd dubbelkällarc/ fårhus-:----- -- Boden är uppförd i timmer, delvis beklädd med locklistpanel, enkupigt tegel. Källardelen är uppförd i sten och har haft två ingångar på långsidan. Ombyggd 1920. Boden har utskjutande gavelröste. Fd ladugård/loge finns dessutom på gården, fungerar nu som förråd och garage. Uppgiven ålder: 1920. Norrängstorpets tomt flyttades till nuvarande plats 1830, tidigare låg den närmare Skvallerbäcken, norrut. Bostället har omväxlande tillhört Ekeby och Hägervallen. Mot söder öppnar sig landskapet. 17 HÄLSINGTORP 1:1. Fem byggnader ingår i anläggningen. Bostadshus (I), fd statarbyggnad, nu fritidsbostad. Uppförd i timmer vid 1900-talets början, röd liggande fasspåntspanel, enkupigt tegel. Byggnaden har varit avsedd för flera familjer. ytterdörrar med överljusfönster. Förstugan löper genom byggnaden, huvudingång på vardera långsida. Byggnaden är tidstypisk, men något förfallen interiört. Avträde, källare, ladugård/loge och transformator, troligen uppförda samtidigt med bostadshuset. Från början var Hälsingtorp ett torp och sedermera ett jordbruk. I jordeböckerna uppträder namnet Helsingtorp i början av 1600-talet. Gården ligger isolerat i skogsbygden. Bostadshuset visar ett bra exempel på statarbyggnad.

25 18 JULPA 1:1, 2:1, fd "Norr-Julpa" eller "Bond-Julpa". Åtta byggnader finns på gården. Bostadshus (I) av villakaraktär. Uppf6rt-1912 i timmer, vit locklistpanel, tvåkupigt tegel. Sadeltak med valmade gavelspetsar vilket fick sin utbredning bland villor på 1910-talet. Tidigare var fasaden putsad. Bostadshuset är tidstypiskt exteriört. Döbattangdörrar och kakelugnar finns kvar inomhus. Den äldsta och mest intakta byggnaden på gården är källarboden (VIII). Boden uppförd-i-r6dfärgat timmer, enkupigt tegel, vidskidor. Svarta fönsterfoder, dubbelhaksknutar, kroppås. Nedgång till källaren på östra gaveln genom en källarhals. Källardelen är av sten. Byggnaden finns på karta från 1868. Tidstypisk, intakt, gammal. Förutom dessa finns en arbetarbostad, vedbod, magasin, ladugård och loge som är uppförda i slutet av 1800-talet. Garaget är ett fd brygghus (V) som är starkt ombyggt. Storskifte 1759 och laga skifte 1868. Gården har ingått som en del av Julpa by. Byn upplöstes vid laga skifte. 19 JULPA 1:1, 2:1, Lundbo, fd Lundstorp. Torp beläget strax intill landsvägen. Fd undantagsstuga för soldaten, nu fritidsbostad. Timmerstomme, rödfärgad locklistpanel, enkupigt tegel. Huset härrör från 1860-talet och innehåller förstuga, kök och kammare. Fin torpmiljö, välbevarad byggnad. 20 JÄDRA l: 4, Vällingsbo. Två torp och tre uthus ingår l anläggningen. ~~~E (I), nu fritidsbostad. Timmerstomme, röd locklistpanel, enkupigt tegel. Torpet ligger i skogskanten. Bad finns. Enligt uppgift är torpet uppfört i början av 1900-talet, som avskedsstuga åt soldaten Fors under Skarvsta. Berså finns i trädgården.

26 ~~~E (II), nu fritidsbostad. Uppfört i början av 1800-talet. Timmerstomme, röd locklistpanel, enkupigt tegel. Överskjutande gavelröste, vita knutlådor. Torpet ligger i skogskanten, Till huset hör fähus och en jordkällare. Namnet Vällingsbo uppträder först 1774. Ar 1775 benämnes den ena delen Grötbo. Fin torpmiljö, sluttning mot söder. 21 KLOCKAR BOL 1:1, fd klockargården belägen strax söder om kyrkan. ~~~~~~~~~~ (I), fd klockargård kombinerad med sockenstuga, nu enfamiljsbostad. Huset är uppfört mellan 1829-1837 i timmer, röd locklistpanel, enkupigt tegel. 1828 härjades den gamla sockenstugan aven brand, varvid detta hus uppfördes på samma plats. Laga skifte 1856. Byggnaden saknar större kulturhistoriskt intresse, men ingår som en viktig del av miljön kring kyrkan. ~~J~~_E~ är belägen öster om Svartån. Läjde nämns tidigast i handlingar 1342. Läjde by omfattar sedan gammalt tre gårdar, 1750 skedde en klyvning. De torp som lydde under byn, låg koncentrerade kring Skallberget. Storskifte 1775. Det var först vid laga skiftet 1858-62, som byn sprängdes. Idag finns två gårdar kvar i Läjde, antalet gårdar har växlat under olika tidsperioder. Den bäst bevarade gården är fd Rusthållet (Norra Läjde 1:2). Byn har varit enkel radby, nu upplöst. 22 NORRA LÄJDE l: 2, fd Norrgården, "Rusthållet". Sex byggnader ingår i anläggningen. Jordbruk har bedrivits på gården, jorden är nu utarrenderad. Bostadshus (1) av parstugutyp, saknade u~sp~ungligen fönster i norr. Byggnaden uppförd på 1700-talet och en av de äldsta i socknen. Timmer stomme, röd locklistpanel, enkupigt tegel. Originalfönster i helgdags stugan. Murad spis med bakugn och brödstänger i köket, rörspis i kammaren, innerdörr av 1700-tals typ. Byggnaden är nästan helt intakt.

28 24 NORRA LÄJDE 1: 3, 2:2, fd Norrgården. Elva byggnader ingår i anläggningen. Jordbruk bedrives på gården. Byggnaderna är uppförda under olika tidsperioder. Mangårdsbyggnaden är starkt ombyggd, uppförd 1898 och restaurerat 1939. B0stadshuset (II), snickarboden (III) och-m~g~s lne t ( IV) bildar en sluten äldre miljö. Bostadsh~s (II). Timmer stomme, röd lockll~tp~nel~ enkupigt tegel. Troligen uppfört omkring 1900. Fd delvis bostad (III), nu snickarbod. Tlmmer~tomme~-delvis locklistpanel, enkupigt tegel brädor under. Uppfört efter 1860. Magasin (IV), timmerstomme, delvis lockll stpane~låttak med brädor under. vita luckor och knutar. De uppräknade byggnaderna bildar en sen 1800-tals miljö. Ingenting från den äl d re bebyggelsen finns kvar. Storskifte 1175 och laga ski fte 1858-1862, då gården fick kvarboenderätt. 25 NORRA LÄJDE 1: 3, Rosenberg. Två byggnader f inns. ~~~!~~~~~~ (I), fd skräddarbostad, nu fritidsbostad. Uppförd i t i mmer, liggande fas spånt- och locklistpanel. Ärtal i stock, 1854, troligen då byggnaden uppfördes. Brutet tak, enkel stugans pl anl ösning. Interiör en ombyggd, samt inr edd vind. Permanent bostad t o m 1940- tal et. Byggnaden är uppförd av skräddare Lindblom, vid foten av Skall berget. Ladugård/loge hör till bostaden. Byggnaden ligger vackert i kulturlandskapet som öppnar sig mot väster.

29 " I~~ ~""1" ',j"r' 14 2 6 NORRA NACKBY 4: l, Sör lej de. Jordbruk bedrives på gården. Magasin (II), uppfört i timmer, röd st~ende lockpanel, enkupigt tegel. Vita luckor och dörr, profilerade taksparrar. t-1agasinet står på trästolpar. 27 NORRA NACKBY 1:1, 2:1. Åtta byggnader ingår i anläggningen. Jordbruk bedrives på gården. Bostadshus (I), uppfört i timmer med st~ende-och liggande fasspåntspanel, tvåkupigt tegel. Grunden är huggen sten. Snickarglädjeveranda. Profilerade taksparrar. Tamburdörr med översta fyllningen av glas. Byggnaden är uppförd 1905 och mycket ursprunglig. ~~_E~G~~~~~g~L~~~E~~LE~~gg~~~ (II), timmerstomme, röd locklistpanel, enkupigt tegel. Två ingångar på långsidan med en öppen veranda. Huset är uppfört i slutet av 1800-talet. Laga skifte förrättades 1857. De upptagna byggnaderna är de mest intakta på gården. Bostadshuset är ett karaktäristiskt exempel på träarkitekturen från sekelskiftet. 28 SÖDRA NACKBY 2:2, 2:3, Tibblings. Fd soldattorp~, nu fritidsbostad. Uppfört i timmer, delvis rödfärgad lockpanel, enkupigt tegel, Röda knutlådor, paneldörr ca 1,5 m hög av 1700-tals typ. Takbjälkar invändigt. Kropp- och s i doåsar. Små spröjsade fönster. Byggnaden är mycket tidstypisk och ursprunglig. Torpet har även varit avskeds stuga. Till bostadshuset finns ett gammal t fähus (III) i timmer, enkupigt tegel. Intakta byggnader och karaktäristisk torpmiljö, beläget isolerat.