KYRKOHISTORIA 1. E401.2 Missionshistoria (0,5 sv) E401.3 Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria (1,5 sv)



Relevanta dokument
Litteraturläsning, självstudier. Delar av litteraturen kan ersättas av föreläsningar. Lärandemål

KYRKOHISTORIA. Kyrkohistoria I (5 sp) ( version 1)

Kyrkohistoria I (5 sp)

KYRKOHISTORIA. Kyrkohistoria I (5 sp) ( version 1)

GRUNDSTUDIER ( Kyrkohistoria I (5 sp)

KYRKOHISTORIA Biskopsgatan 16, Åbo

( version 1) Kyrkohistoria I (5 sp) Church History I

kyrkohistoria med missionshistoria samt till Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria Lärandemål

KYRKOHISTORIA 1. E401.2 Missionshistoria (0,5 sv) E401.3 Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria (1,5 sv)

REGISTER ÖVER STUDIEPERIODERNA 1

Nordisk kyrkohistoria (7,5p)

Kyrkan från Jesus till idag - kyrko- och missionshistorisk översikt (15p)

Vetenskapsteori i GT exegetik. Theory of science in OT exegesis

ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1

Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017

Vetenskapsteori i GT exegetik (5 sp) Theory of science in OT exegesis

ALLMÄN TEOLOGI 1. Nedan presenteras varje delkurs som hör till de olika nivåerna inom allmän teologi.

Masterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 120 högskolepoäng

VETENSKAPSTEORI OCH METODOLOGI

Utbildningslinjen för teologi Studiehandboken Utbildningslinjens gemensamma studier och allmän information Examensstruktur Studieschema för

Kyrkans och missionens historia

Historia GR (A), 30 hp

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

B) TEOLOGIE MAGISTEREXAMEN. 1. Allmänt

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Andra till tredje året

Att lära sig självständigt analysera och översätta nytestamentliga texter från grekiska till svenska. Målgrupp

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

ALLMÄNNA STUDIER SPRÅKSTUDIER FÖR TEOLOGER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1

Introduktion till praktisk teologi (7,5p)

Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Andra till tredje året Kandidatexamen

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

SVEA20, Svenska: Språklig inriktning - fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish Language: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Kunskap och förståelse. Humanistiska och teologiska fakulteterna

Temakurs: Religion och emancipation, individ och kollektiv från reformationen till 1900-talet

Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier)

Idéhistoria A History of Science and Ideas

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

HANDBÖCKER I TEOLOGI SVENSK KYRKOHISTORIA. Diakonistyrelsens Bokförlag, Stockholm

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Kristendomen. Inför provet

Magisterexamen (fjärde till femte året)

Magisterprogram i religionsvetenskap, 60 hp

HUMANISTISKA FAKULTETEN. Teologiskt program, kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng

Seminarium C.S. Lewis

Latin 1 (5 sp) Latin 1. Latin 1 (5 sp) Latin ( version 1) Målsättningar och innehåll. Lärandemål

5 sp Back To Teol. annexet Theologicum. 5 sp Laato A To Teol. annexet Theologicum

Kursinformation och kursuppgifter

K U R S P L A N. Religionsvetenskap Kyrkovetenskap, etik och trosfrågor. Religious studies Ecclesiology, Ethics, Faiths and Ideologies.

Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Revideringsdatum

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Världens största religion

Johannelunds teologiska högskola

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Biokemi. Biokemi. Kandidatexamen i naturvetenskaper, 180 sp MÅLSÄTTNING

Norden blir kristet långsamt

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som

Den kristna kyrkans inriktningar

Kursutbud i religionsvetenskap hösten 2016

Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs. Religious Studies and Theology. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

2013/

Genomgång av examensstrukturen Historia, filosofi, litteraturvetenskap och religionsvetenskap Studierådgivare Elin Fellman-Suominen

Utbildningsplan för Masterprogram i religionsvetenskap och teologi

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

SLAVISKA MEDELTIDSSTUDIER Masterexamen 120 hp

Religiös fostran med övningar (2 sp) Practices for Education in Church

LEARNING ACTIVITIES AND TEACHING METHODS RECOMMENDED OR REQUIRED READING

HISTORIA Period 1 (v )

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

RHIK03, Religionshistoria: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng History of Religions: Level 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Studiecirkel om Dalby kyrka och kloster Det här vill jag berätta

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Perspektiv på kommunikation i kyrkligt arbete - med fältstudium

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp

EXAMENSSTRUKTUR FÖR STUDIER MED STATSKUNSKAP *) SOM HUVUDÄMNE

Övergångsregler för blivande präster

Bilaga 2: Utbildningsplan för masterprogram i teologi, 120 hp (+ bilaga studiegångar)

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Kursplan. Inst. för pedagogik 166/98 167/ Kurskod PEC263 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad. Pedagogik, poäng

Spanska (31-55 hp) Programkurs 25 hp Spanish (31-55 ) 92SP31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID Vikingatid och tidig medeltid

Magisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng

Huvudämnesstudier i pedagogik

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

( version 1) Latin 1

LAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

LAGF03, Rättsvetenskaplig uppsats, 15 högskolepoäng Essay in Legal Science, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS

Transkript:

KYRKOHISTORIA 1 KYRKOHISTORIA Kyrkohistorien undersöker den kristna trons följdverkningar i det världshistoriska skeendet. Förutom lärans utveckling, som särskilt beaktas inom dogmatiken, behandlas bland annat kristendomens utbredning, de kyrkliga institutionernas framväxt och utveckling, fromhetslivets utgestaltning under olika perioder, ledande religiösa personligheter och väckelserörelserna. Till kyrkohistoria räknas också missionshistoria, som vid många universitet utbrutits till eget läroämne. Av naturliga skäl fäster vi sedan gammalt speciell vikt vid den kyrkliga och religiösa utvecklingen i vårt eget land, i synnerhet i Svenskfinland. Det kyrkohistoriska stoffets stora omfattning och mångsidighet nödvändiggör en viss specialisering på centrala problemkomplex. Under senare år har studiet av den nyaste tidens kyrkliga utveckling accentuerats. Vid studiernas uppläggning har jämförelsevis stor uppmärksamhet fästs vid metodiska frågor. Det är viktigare att man inom några begränsade sektorer får en grundligare inblick i den historiska utvecklingens mångskiftande orsakssammanhang och lär sig utreda dessa än att man inhämtar en ytlig kunskap om vidsträckta historiska områden. Efter de grundläggande studieperioderna är möjligheterna att välja inriktning och litteratur efter egna önskemål rätt stora. Litteraturangivelserna i de alternativa studieperioderna är att betrakta som förslag, som kan bytas ut genom överenskommelse med examinator. E401.0 Kyrkohistoria I (3 sv) Målet är att ge den studerande en första introduktion till allmän kyrkohistoria med missionshistoria samt till Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria E401.1 Allmän kyrkohistoria (1 sv) E401.2 Missionshistoria (0,5 sv) E401.3 Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria (1,5 sv) Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 3 sv. E401.1 Allmän kyrkohistoria (1 sv) Grundbok i allmän kyrkohistoria, till exempel: Tergel, A: Från Jesus till Moder Teresa. 1973, 569 s. Christensen, T S Göransson, S: Kyrkohistoria I-III. (i urval) Göransson, S: Kyrkohistorisk orientering. 1970, 267 s.

KYRKOHISTORIA 2 Koch, H: Från apostlatid till rymdålder. 1963. 224 s. E401.2 Missionshistoria (0,5 sv) Grundbok i missionshistoria, till exempel: Sundkler, B: Från missionens värld. 1978, 231 s. Sahlberg, C-E: Missionens historia genom 2000 år. 1999, 205 s. E401.3 Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria (1,5 sv) Grundböcker till en omfattning av 1,5 sv, till exempel: Schmidt, W A: Finlands kyrka genom tiderna. 1940, 331 s. Rosenqvist, G-O: Finlands kyrka i det senaste halvseklets brytningstider. 1946, 319 s. Heikkilä, M S Murtorinne, E (toim): Kirkko suomalaisessa yhteiskunnassa 1900-luvulla. 1977, 243 s. Lenhammar, H: Genom tusen år. 1973, 144 s. valda delar ur Finlands kyrkohistoria 1-4 Heininen - Heikkilä: Suomen kirkkohistoria. 1996, 285 s. Status: Obligatoriska grundstudier Tidpunkt: Första studieårets första termin Arbetsform: Självstudier, litteraturen kan ersättas av föreläsningskurser enligt årets utbud E402.0 Kyrkohistoria II (3 sv) Målet är att ge den studerande kunskap om tre perioder i kyrkans historia, t.ex. 1. reformationen, 2. ortodoxi - upplysning - väckelse samt 3. kyrkan under 1900-talet E402.1 Kyrkohistoria II / kurs litteratur (1 sv) E402.2 Kyrkohistoria II / kurs litteratur (1 sv) E402.3 Kyrkohistoria II / kurs litteratur (1 sv) Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 3 sv. E402.1 Reformationen (1 sv)

KYRKOHISTORIA 3 Christensen, T - Göransson, S: Kyrkohistoria II. 1969 s. 96-250. Reformationen i Norden. 1973, 308 s. Reformationens konsolidering i de nordiska länderna 1540-1610. 1990, 466s. någon motsvarande bok E402.2 Ortodoxi - upplysning - väckelse (1 sv) Christensen, T - Göransson, S: Kyrkohistoria II. 1969, s. 250-433 Brohed, I: Stat - Religion - Kyrka. Ett problemkomplex i svensk akademisk undervisning under 1700-talet. 1973, 381 s. Normann, C-E: Enhetskyrka och upplysningsidéer. 1963, 287 s. Väckelse och kyrka i nordiskt perspektiv. [1969], 221 s. E402.3 Kyrkan under 1900-talet (1 sv) En bok som behandlar den kyrkliga situationen i Finland Norden under 1900-talet, till exempel: Kirken, krisen og krigen. 1982, 396 s. Murtorinne, E: Papisto ja esivalta routavuosina. 1964, 363 s. Heikkilä, M - Murtorinne, E (toim): Kirkko suomalaisessa yhteiskunnassa 1900-luvulla. 1977, 243 s. Franzén, R: Studentekumenik och väckelse. 1987, 452 s..ripatti, J: Suomen kirkon ulkomaansuhteet ja kansainvälinen politikka 1944-1946. 1990, 306 s. Veikkola, J: Nuorkirkollisen suuntauksen muotoutuminen Suomen kirkossa. 1980, 530 s. Status: Obligatoriska grundstudier på allmänna linjen Tidpunkt: Första studieårets tredje termin Arbetsform: Självstudier, litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets utbud E403.0 Kyrkohistoria för lärare (1 sv) Målet är att ge den studerande kunskap om kyrkans insats på undervisningens område.

KYRKOHISTORIA 4 Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 1 sv. Anderzén, S: Begrepp om salighetens grund, ordning och medel. Undervisningen i en Lappmarksförsamling: Jukkasjärvi församling 1744-1820, 332 s. Franzén, R: Studentekumenik och väckelse. 1987, 452 s. Göransson, S: Kyrkohistorisk orientering. 1970, 267 s..heikkilä, M - Murtorinne, E(toim): Kirkko suomalaisessa yhteiskunnassa 1900 - luvulla. 1977, 243 s. Kilström, B.I: Den kateketiska undervisningen i Sveige under medeltiden. 1958, 341 s. Kirken, krisen og krigen. 1982, 396 s. Nyberg, I: Att förmedla tro. G.O. Rosenqvists syn på kristen förkunnelse och undervisning. 1989, 327 s. Pleijel, H: Hustavlans värld. Kyrkligt folkliv i äldre tiders Sveige. 1970, 238 s. Selander, S-Å: Livslångt lärande i den svenska kyrkoförsamlingen i Fleninge 1820-1890, 1986, 221 s. Välimäki, H: Lauri Ingman suomalaisen uskontokasvatuksen ja koulun kehittäjänä, 1998, 354. Status: Obligatoriska grundstudier på lärarlinjen Tidpunkt: Första studieårets tredje termin Arbetsform: Självstudier, litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets utbud E421.0 Gamla tidens och medeltidens kyrkohistoria (5 sv) - en allmän kännedom om huvuddragen i gamla tidens och medeltidens kyrkohistoria - fördjupad kunskap på vissa delområden av kyrkohistorien under denna tidsperiod Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, till exempel: Bredero, A: Christendom and Christianity in the Middle Ages. The

KYRKOHISTORIA 5 relationsbetween religion, church and society. 1994, 402 s. Breitholtz, L: Vid medeltidens gryning. Rom under barbarernas svärd. 1994, 358 s. Brox, N: A history of the early church. 1994, 184 s. Clark, M: Augustine. 1994, 136 s. Davis, L.D: The first seven ecumenical councils (325-787). Their history and theology. 1990, 342 s. Hagerman, M: Spåren av kungens män. Om när Sveige blev ett kristet rike i skiftet mellan vikingatid och medletid. 1996, 435 s. Harline, C: Syster Margriets prövningar. Ur ett nunneliv på 1600-talet. 1995, 336 s. Hyldahl, N: Den aeldste kristendoms historie. 1994, 374 s. Härdelin, A: Munkarnas och mystikernas medeltid. Tjugofyra kapitel om teologi, spiritualitet och kultur. 1996, 376 s. Osvalds, E (red): Medeltid. 1997, 147 s. Piltz, A: Medeltidens lärda värld. 1998. 256 s. Pernler, S-E: Sveriges kyrkohistoria 2. Hög- och senmedeltid. 1999. 311s. Status: Ämnesstudier i kyrkohistoria Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurser enligt E417.0 Kyrkan under medeltiden i Sverige-Finland (5 sv) - kännedom om kristendomens införande i Sverige-Finland - kunskap om huvuddragen i den kristna kyrkans ställning och utveckling i Sverige-Finland under medeltiden Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv t.ex. Andræ C G: Kyrka och frälse i Sverige under äldre medeltid. 1960. 277s. Brilioth, Y: Svenska kyrkans historia II. Den senare medeltiden 1274-

KYRKOHISTORIA 6 1521. 1941. 810 s. Ferm O (red): Kyrka och socken i medeltidens Sverige. 1991. 576 s. Hallencreutz, C F: När Sverige blev europeiskt. Till frågan om Sveriges kristnande. 1993. 111 s. Hellström, J A: Biskop och landskapssamhälle i tidig medeltid. 1971.422 s. Hellström, J A: Vägar till Sveriges kristnande. 1996, 286 s. Klockars, B: Birgittas svenska värld. 1976. 184 s. Klockars, B: Biskop Hemming av Åbo. 1960. 264 s. Klockars, B: I nådens dal. Klosterfolk och andra c. 1440-1590. 1979. 209s. Kring korstågen till Finland. 1968. 237 s. Nyberg, T: Die Kirche in Skandinavien. Mitteleuropäischen und englischer Einfluss im 11. und 12 Jahrhundert. 1986. 197 s. Palme, S U: Kristendomens genombrott i Sverige. 1959. 168 s. Palola, A.P: Maunu Tavast ja Olavi Maununpoika Turun piispat 1412-1460. 1997. 509 s. Pirinen, K: Turun tuomiokapituli keskiajan lopulla. 1956, 558 s. Pirinen, K: Suomen kirkon historia 1, 1991. ss. 1-268. Sandholm, Å: Klockarämbetet i den svenska kyrkoprovinsen under medeltiden. 1963. 224 s. Öhman, C.: Helgon, bönder och krigare, Berättelser ur den svenska medeltidens historia. 1994. 245 s. E422.0 Reformationstidens kyrkohistoria (5 sv) - en allmän kännedom om reformationens genomförande - fördjupad kunskap på vissa delområden av reformationstidens kyrkohistoria

KYRKOHISTORIA 7 Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, till exempel: Arffman, K: Sanan jäljet. Kirkon historian merkitys Martti Lutherin teologiassa. 1993, 193 s. Bainton, R: Luther, mannen som blev en epok. 1960. 359 s. Bornkamm, H: Martin Luther in der Mitte seines Lebens. 1979, 624 s. Grane, L: Den uberegnelige Luther. Essays om en arv og dens forvaltning. 1992, 181 s. Grane, L: Vision och verklighet. En bok om Martin Luther. 1994, 303 s. Haigh, C (ed): The English Reformation revised. 1987, 229 s. Laasonen, P: Luterilaisuus Rooman ja Geneven välissä. Luterilaisuuden identiteettitaistelu 1577- noin 1590. 1998, 284 s. McGrath, A.E: A life of John Calvin. A study in the shaping of Western culture. 1993, 323 s. Radler, A: Kristendomens idéhistoria. Från medeltiden till vår tid. 1995, ss. 131-175. Status: Ämnesstudier i kyrkohistoria Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurser enligt året utbud E419.0 Reformationen i Norden (5 sv) - en allmän kännedom om reformationens genomförande i de nordiska länderna - kunskap i synnerhet om den reformatoriska utvecklingen i Sverige- Finland Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv t.ex. Andrén, Å: Sveriges kyrkohistoria 3. Reformationstid. 1999. 360 s. Holmqvist, Hj: Svenska kyrkans historia III. Reformationstidevarvet 1933. (del 1, 451 s. och del 2, 352 s.)

KYRKOHISTORIA 8 Ingebrand, S: Olavus Petris reformatoriska åskådning. 1964 Reformationen i Norden. Kontinuitet och förnyelse. 1973. 308 s. Reformationens konsolidering i de nordiska länderna 1540-1610. 1990. 466s. Olaus Petri - den mångsidige svenske reformatorn. Nio föredrag om Olaus Petri utgivna av Carl F Hallencreutz och Sven-Ola Lindeberg. 1994. 233 Pirinen, K: Turun tuomiokapituli uskonpuhdistuksen murroksessa. 1962. Pirinen, K: Suomen kirkon historia 1, 1991. ss. 269-396 Schalin, O D: Kulthistoriska studier till belysande av reformationens genomförande i Finland. 1946. Schwarz Lausten, M: Reformationen i Danmark. 1987. 217 s. Westin, G T: Historieskrivaren Olaus Petri. 1946. E412.0 Kyrkohistoria i finländskt perspektiv (5 sv) Efter perioden kan den studerande - redogöra för den kyrkliga utvecklingen i Finland i relation till samhällsoch kulturliv - redogöra för sina kunskaper på ett specialområde i Finlands kyrkohistoria E412.1 Allmän finländsk kyrkohistoria (2 sv) E412.2 Studier på ett två specialområden Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, t.ex. E412.1 Allmän finländsk kyrkohistoria (2 sv) Juva, M: Valtiokirkosta kansankirkoksi. 1968, 409 s. Kortekangas, P: Kirkko ja uskonnollinen elämä teollistuvassa yhteiskunnassa. 1965, 371 s. Murtorinne, E: Suomalainen teologia autonomian kautena (1828-1918).

KYRKOHISTORIA 9 1986, 344 s. E412.2 Studier på ett två specialområden Björkstrand, G: Åkerblom-rörelsen. 1976, 326 s. Dahlbacka, I: Den evangeliska rörelsen i svenska Österbotten 1845-1910. 1987, 331 s. Ekstrand, S: Tro och moral. Oxfordgrupprörelsen och MRA i Finland. 1932-1955, 340 s. Klockars, B: Biskop Hemming av Åbo. 1960, 264 s. Laasonen, P: Papinvirkojen täyttö Suomessa myöhäis-karoliinisena aikana 1690-1713. 1983, 126 s. Murtorinne, E: Papisto ja esivalta routavuosina. 1964, 363 s. Murtorinne, E: Risti hakaristin varjossa. 1972, 325 s. Pirinen, K: Turun tuomiokapituli keskiajan lopulla. 1956, 558 s..tiensuu, K: Edvard Bergenheim. Toiminta kirkkomiehenä ja arkkipiispana vuoteen 1863. 1985, 432 s. Widén, S: Änkeomsorg i ståndssamhället. 1988, 363 s. E413.0 Kyrkohistoria i nordiskt perspektiv (5 sv) Efter perioden kan den studerande - redogöra för vissa delar av den kyrkliga utvecklingen i Norden i relation till samhälls- och kulturliv - redogöra för sina kunskaper på ett specialområde i nordisk kyrkohistoria E413.1 Allmän nordisk kyrkohistoria (2 sv) E413.2 Studier på ett två specialområden (3 sv) Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, t.ex. E413.1 Allmän nordisk kyrkohistoria (2 sv) Kirken, krisen og krigen. 1982, 396 s.

KYRKOHISTORIA 10 Martling, C H: De nordiska nationalkyrkorna. Från Kalmarunionen till Borgådeklarationen. 1997, 226 s. Nordisk lutherdom över gränserna. 1972, 216 s. Reformationens konsolidering i de nordiska länderna 1540-1610. 1990, 466 s. Väckelse och kyrka i nordiskt perspektiv. [1969], 221 s. E413.2 Studier på ett två specialområden (3 sv) Brohed, I: Offentligt förhör och konfirmation i Sverige under 1700-talet. 1977, 216 s. Hammar, K G: Liberalteologi och kyrkopolitik. 1972, 376 s. Hugason, H: Bessastadsskolan. Ett försök till prästskola på Island 1805-1846. 1983, 162 s. Jarlert, A: Sveriges kyrkohistoria 6. Romantikens och liberalismens tid. 2001. 326 s. Lindmark, D: "Sann kristendom och medborgerlig dygd". Studier i den svenska katekesundervisningens historia. 1993, 175 s. Lenhammar, H: Sveriges kyrkohistoria 5. Individualismens och upplysningens tid. 2000. 304 s. Martling, C H: Nattvardskrisen i Karlstads stift. 1958, 483 s. Montgomery, I: Sveriges kyrkohistoria 4. Enhetskyrkans tid. 2002. 331s. Montgomery, I: Värjostånd och lärostånd. 1972, 450 s. Normann, C-E: Enhetskyrka och upplysningsidéer. 1963, 287 s..norrman, R: Konserverade änkor och kvinnor på undantag: prästänkornas villkor i Uppsala stift 1720-1920. Från änkehjälp till familjepension. 1993, 436 s. Peijel, H: Hustavlans värld. 1970, 237 s. Raittila, P: Laestadiolaisuus 1860-luvulla. 1976, 276 s.,thidevall, S: Folkkyrkan, vision och verklighet. Ett folkkyrkligt reformprograms öden 1928-1932.

KYRKOHISTORIA 11 E414.0 Kyrkohistoria i internationellt perspektiv (5 sv) - en inblick i kyrkornas utveckling och situation i modern tid i relation till samhälle och kulturliv - kännedom om missionens och ekumenikens utveckling under 1900-talet Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, t.ex. Arden, G E: Augustana heritage. 1963, 424 s. Bordeaux, M: Glasnost ja usko. Neuvostovallan vainoamat kristilliset kirkot kaaoksen keskellä. 1991, 278 s. Dahlgren, S: Politik och kyrka. Lutherska kyrkor i Östeuropa. 1989, 325 s. Franzén, R: Studentekumenik och väckelse. 1987, 450 s. Hales, E E Y: Pope John and His Revolution. 1965, 222 s. Hellström, J A: "Åt alla christliga förvanter...". 1987, 350 s. Hudson, W S: Religion in America. 1965, 447 s. Isichei: A History of Christianity in Africa. From Antiquity to the Present. 1995, 420 s. Imberg, R: In Quest of Authority, The "Tracts for the Times" and the Development of the Tractarian Leaders, 1833-1841. 1987, 248 s. Ingebrand, S: (red): Andra Vatikankonciliet i luthersk belysning. 1970, 345 s. Lahtinen, A - Laitila, T - Suttner E C: Usko, toivo ja vallankumous. Kristinusko ja kirkot Neuvostoliitossa. 1991, 383 s. Lauha, A: Suomen kirkon ulkomaansuhteet ja ekumeeninen osallistuminen 1917-1922. 1990, 442 s. Schweiger, G: Geschichte der Päpste im 20. Jahrhundert. 1968, 218 s. Tergel, A: Kyrkan och det kalla kriget. 1987, 303 s. Tergel, A: Kyrkan och tredje världen. 1991, 534 s.

KYRKOHISTORIA 12 Ansvarig: Ämnet kyrkohistoria E415.0 Den kristna missionen (5 sv) - kunskap om huvuddragen i den kristna missionshistorien - kännedom om kristendomens utgestaltning i en given miljö i mötet med andra religioner E415.1 Missionshistoria (3 sv) E415.2 Regional kyrko- och missionshistoria (2 sv) Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, till exempel E415.1 Missionshistoria (3 sv) Missiologi idag (red. Berentsen - Engelsviken Jørgensen). 1994, 486 s. Schlunk, M - Peltola, M: Kristillisen lähetystyön historia. 1973, 365 s. Bühlmann, W: The Coming of the Third Church. 1982, 419 s. Hastings A: A Histority of African Christianity 1950-1975. 1979, 300 s. Hastings A: Church and Mission in Modern Africa. 1967, 260 s. Yates, T: Christian Mission in the Twentieth Century. 1994. 275 s. Smedjebacka, H: I Guds fotspår. 2001. 244 s. Sundkler, B.SSteed, Ch.: A History of the Church i Africa. 2000, 1232s. E415.2 Regional kyrko- och missionshistoria (2 sv) Anderson, W B: The Church in East Africa 1840-1974. 1981, 190 s. Benander, C: Lutheran Wartime Assistance to Tanzanian Churches 1940-1945. 1968, 170 s. Green, M: Evangelism in the Early Church. 1984, 410 s. Readings in Third World Missions, ed. M L Nelson. 1978, 250 s. Sarja, K: Ännu en syster till Afrika. 2002. 367 s. Smedjebacka, H: The Search for Church Union in East Africa. 2002. 263s. Smedjebacka, H: Lutheran Church Autonomy in Northern Tanzania 1940-1963. 1973, 372 s. Smedjebacka, H: Tjugofem år i Tanzania. Finska Missionssällskapets

KYRKOHISTORIA 13 insats 1848-1973. 1976, 131 s. Yrlid, J: Mission och kommunikation. 1994, 459 s. Österby, P: The Church in Israel. 1970, 216 s. E420.0 Finland och missionen (5 sv) - kännedom om Finlands roll i missionshistorien - kunskap om den utveckling som missionsintresset och missionsverksamheten har genomgått under olika tidsskeden i Finland. Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv t.ex. Franzén A.: Missionärsutbildning i Norden. 1986. 428 s..kena, K: Eevat apostolien askelissa. Lähettinaiset Suomen lähetysseuran työssä 1870-1945. 2000, 406..Koskenniemi, L: Evankeliumi Japaniin. Suomen Luterilaisen Evankeliumiyhdistyksen lähetystyön kotimainen toiminta 1896-1939. 1992. 356 s. Peltola, M: Suomen Lähetysseuran Afrikantyön historia. 1958. 300 s. Peltola, M. Lähetystyö ja kansankirkko. Suomen Lähetysseuran toiminta kotimaassa 1939-1966. 1989. 300 s. Peltola, M: Martti Rautanen: mies ja kaksi isänmaata. 1996, 421 s. Remes, V: Lähetysharrastus Suomessa 1835-1858. 1976. 305 s. Saarilahti, T: Lähetystyön läpimurto. Suomen lähetysseuran toiminta kotimaassa 1895-1913. 1989. 446 s.

KYRKOHISTORIA 14 Tentamen: Ansvarig: Kurs- och/ litteraturtentamen Ämnet kyrkohistoria E416.0 Kyrka och väckelse (5 sv) - kunskap om väckelsen som fenomen - kännedom om huvudlinjerna i finländsk och nordisk väckelsehistoria - fördjupad kunskap i ett väckelsehistoriskt delområde Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, t.ex. Arkkila, R: Suomen Luterilaisen Evankeliumiyhdistyksen suhde Suomen evankelis-luterilaiseen kirkkoon 1917-1939. 1975, 316 s. Björkstrand, G: Åkerblomrörelsen. 1976, 326 s. Dahlbacka, I: Den evangeliska rörelsen i svenska Österbotten 1845-1910. 1987, 331 s. Gustavsson A. (red.): Religiösa väckelserörelser i Norden. 1985, 256 s. Ekstrand, S: Tro och moral. Oxfordgrupprörelsen och MRA i Finland, 1932-1955. 340 s. Ericsson, T & Harnesk, B: Präster, predikare och profeter: läseriet i övre Norrland 1800-1850. 1994, 225 s. Koskenniemi, L: Suomen evankelinen liike. 1967, 330 s. Krook, T: Väckelserörelserna i Österbottens svenska församlingar 1-2. 1931, 215 + 350 s. Junkkaala, T: Hannulan herätys. 1986, 424 s. Heino, H: Hyppyherätys - Länsi-Suomen rukoilevaisuuden synnyttäjä. 1976, 278 s. Raittila, P: Lestadiolaisuus 1860-luvulla. 1976, 276 s..talonen, J: Pohjois-Suomen lestadiolaisuuden poliittis- yhteiskunnallinen profiili 1905-1929 Sanders, H: Bondevækkelse og sekularisering. 1995. 392 s. Sandewall, A: Separatismen i övre Norrland. 1952, 312 s. :Väckelsen och vardagslivet. Västsvensk väckelse ur nordiskt perspektiv. 1995, 158 s.

KYRKOHISTORIA 15 Wejryd, C: Läsarna som brände böcker. 2002. 273 s. Ylikangas, H: Körttiläiset tuomiolla. 1979, 320 s. E418.0 Kvinnor i kyrkohistorien (5 sv) - kännedom om kvinnors roll i kyrkohistorien i allmänhet - kunskaper om kvinnors insats och betydelse i kyrkan under olika tidsperioder Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv t.ex. Björkstrand, G: Åkerblom-rörelsen. 1976. 326 s. Dahlbacka I: "På blodsnådens grund". Om Adi Sjöblom och hennes författarskap. 1997. 300 s. Ennen, E: Frauen im Mittelalter. 1987. 309 s. Gold, P S: The Lady & the Virgin. 1985. 380 s. Helander, E: Naiset eivät vaienneet. Naisevankelistainstituutio Suomen helluntailiikkeessä. 1987. 266 s. Koivunen Bylund, T: Frukta icke, allenast tro. Ebba Boström och samariterhemmet 1882-1902. 1994. 320 s. Lewis, Katarina: Schartauansk kvinnofromhet i tjugonde seklet - en religions-etnologisk studie. 1997 214 s. Lövkrona Inger (red) Kvinnospår i medeltiden. 1992, 160 s. Nyberg, T: Birgittinsk festgåva. Studier om Heliga Birgitta och Birgittinorden. 1991. 432 s. Ohlander, A-S - Strömberg,U-B: Tusen svenska kvinnoår. 1996. 192 s. Parikh, K: Kvinnoklostren på Östgötaslätten under medeltiden. 1991. 207 s. Women of the Medieval World. 1985. 380 s.

KYRKOHISTORIA 16 E423.0 Kyrka och samhälle (5 sv) - en allmän kännedom om huvuddragen i förhållandet mellan kyrka och stat - fördjupad kunskap om relationen mellan kyrka och stat under vissa tidsperioder i vårt lands historia Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, till exempel: Ericsson, T & Harnesk, B: Präster, predikare och profeter. Läseriet i över Norrland 1800-1850, 1994, 225 s. Ferm, O (red): Kyrka och socken i medeltidens Sverige. 1991, 576 s. Jalkanen, K: Lukkarin- ja urkurinvirka Suomessa 1721-1809. 1986, 112s. Johansson, E: Väckelserörelserna och samhället. En historisk studie av Karlskoga 1875-1900. 1984, 247 s. Juva, M: Rajuilman alla. Suomalaisen kahdeksankymmenluvun synty, 1956, 224 s. Juva, M: Valtionkirkosta kansankirkoksi. Suomen kirkon vastaus kahdeksankymmentäluvun haasteeseen. 1983, 409 s. Martling, C-H: Fädernas kyrka och folkets. Svenska kyrkan i kyrkovetenskapligt perspektiv. 1992, 279 s. Murtorinne, E: Kotimaa 1905-1980. Routavuosien kristillisyhteiskunnallisesta lehtiyrityksestä monipuoliseksi kristilliseksi kustannusyhtiöksi. 1980, 335 s. Murtorinne, E: Papisto ja esivalta routavuosina 1899-1906. 1964, 363 s. Niiranen, P: Kekkonen ja kirkko. Tasavallan presidentti Urho

KYRKOHISTORIA 17 Kekkosen ja Suomen evankelis-luterilaisen kirkon suhteet vuosina 1956-1981, 2000, 327 s. Samuelsson, O: Sydsvenska baptister inför myndigheter. Tillämpning av religionsbestämmelser i Lunds och Växjö stift 1857-1862. 1998, 274 s. Svärd, B: Väckelsen i lokalsamhället. Individ, förening, församling i Kumla 1865-1905. 1987, 280 s. E424.0 Kyrka och emigration (5 sv) - en allmän kännedom om kyrkliga förhållanden bland emigranter - fördjupad kunskap om i synnerhet Amerikaemigranternas religiösa förhållanden Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, till exempel: Arden, G.E: Augustana Heritage. A History of the Augustana Lutheran Church. 1963, 424 s. Dahlbacka, I: Svensk-finska evangelisk-lutherska församlingen af New York city 191-1935. En finlandssvensk emigrantförsamling amerikaniseras. 1994, 202 s. Erickson, S.E: David Nyvall and the Shapes of an Immigrant Church. 1996, 352 s. Handy, R.T: A History of the Churches in the United States and Canada. 1976, 471 s. Kero, R: Migration from Finland to North America in the years between the United States Civil War and the First World War. 1974, 260s. Linkh, R.M: American Catholicism and European Immigrants (1900-1924). 1975, 200 s.

KYRKOHISTORIA 18 Myhrman, A: Finlandssvenskar i Amerika. 1972, 566 s. Wentz, A.R: A Basic History of Lutheranism in America. 1955, 576 s. Westin, G: Protestantismens historia i Amerikas Förenta stater. 1931. Status: Ämnesstudier i kyrkohistoria. E426.0 Kyrka och sång (5 sv) - kunskap om sångens roll inom de kristna kyrkorna och samfunden - kännedom om den andliga sångens betydelse under olika tidsperioder - kunskap om den kyrkliga och andliga sången som fenomen Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, t.ex. Bernskiöld, H.: Sjung, av hjärtat sjung. Församlingssång och musikliv i Svenska missionsförbundet fram till 1950-talet. 1986, 254 s. Bolander N.: Samfund och sångbok. Studier i 1800-talets religiösa strömningar i Sverige med särskild hänsyn till nyevangelismen och dess sångdiktning. 954, 360 s. Hansson, K-J.: Palmcrons sångpsaltare. en svensk 1600-talshandskrift, dess ursprung, innehåll och plats i spänningsfältet mellan reformert och luthersk tradition. 1992, 254 s. Hellström J-A.: Den allra högsta sången. Kring Dan Anderssons tro och diktning och om annan religiös lyrik. 1981, 125 s. Selander, I.: O, hur saligt att få vandra. Motiv och symboler i den frikyrkliga sången. 1980, 339 s. Selander, I: Folkrörelsesång. 1996, 351 s.. Selander, S-Å.: Den nya sången. Den anglosachsiska väckelsesångens genombrott i Sverige 1973, 282 s. Suokunnas, S.: Siionin kannel 1874-1892. Tutkimus Suomen evankelisen liikkeen laulukokolelman synnystä, lähteistä ja rakenteesta

KYRKOHISTORIA 19 sekä tekstien ja sävelmien alkuperästä. 1982, 293 s. Vapaavuori, H.: Virsilaulu ja heräävä kansallinen kulttuuriidentiteetti. Jumalanpalveluksen virsilaulua ja -sävelmistöä koskeva keskustelu Suomessa 1800-luvun puolivälistä vuoteen 1886. 1997, 415 s. E475.0 Diakonin i historisk belysning (5 sv) - kunskap om diakonin i historisk belysning Väljs i samråd med examinatorerna till en omfattning av 5 sv, t.ex. E475.0 Diakonin i historisk belysning Beyreuther, E: Uskon tekojen tieltä: Diakonian ja sisälähetyksen vaiheita uudella ajalla (även på tyska). 1964, 222 s. Elmund, G: Den kvinnliga diakonin i Sverige under 1800-talet. 1973, 183s. Hjortskull, K-A: Från kärleksverksmhet till läkande miljö. 1981, 191s. Kansanaho, E: Sisälähetys ja diakonia Suomen kirkossa 1800-luvulla. 1960, 383 s. Kansanaho, E: Kirkko ja merenkulkijat. 1983, 424 s. Kansanaho, E: Kirkko ja lapset. 1988, 347 s. Kilström, B-I: Kyrka och diakoni. 1986, 252 s. Koivunen-Bylund, T: Frukta icke, allenast tro. Ebba Boström och Samariter-hemmet 1882S1902. 1994, 320 s. Sandholm, Å: Kyrkan och hospitalshjonen. Status: Tidpunkt: Alternativa ämnesstudier i kyrkohistoria Andra till femte studieåret

KYRKOHISTORIA 20 E476.0 Kyrklig sed (5 sv) - kunskap om den kyrkliga folklivsforskningen i allmänhet - kännedom om den kyrkliga seden framför allt i Svenskfinland Väljs i samråd med examinatorerna till en omfattning av 5 sv, t.ex. E476.0 Kyrklig sed Björkstrand, G - Dahlbacka, I: Kyrklig sed i Borgå stift år 1978. 1980, 125s. Dahlbacka, I - Ryökäs, E: Kyrklig sed i Borgå stift år 1988. 1990, 124 s. Bringéus, N-A: Folklig fromhet. Studier i religionsetnologi. 1997, 213s. Bringéus, N-A: Klockringningsseden i Sverige. 1958, 351 s. Gustavsson, A: En källkritisk granskning av folklivsuppteckningar. 1975, 40 s. Gustavsson, A: Forskning om folkligt fromhetsliv. 1976, 118 s. Gustavsson, A: Kyrktagningsseden i Sverige. 1972, 339 s. Kuuliala V-K: Entisajan talonpoikaisyhteisö ja kirkko. 1960, Pleijel, H: Hustavlans värld. 1970, 237 s. Pleijel, H: Källkritisk hembygdsforskning. 1988, 59 s. Rehnberg, M: Ljusen på gravarna och andra ljusseder. 1965, 344s. Sjölin, I: Dopsed i förändring. Studier av Örebro pastorat 1710-1910. 1999, 270 s.

KYRKOHISTORIA 21 E835.0 Grundkurs i latin (3 sv) Efter avslutad studieperiod har den studerande - kännedom om latinets formlära samt syntaxens elementa - förmåga att till modersmålet (svenska) översätta enkel latinsk text Målet uppnås genom - textläsning ur lämplig elementarbok - genomgång av grammatik i anslutning till texten i föreläsningar Överenskommes med examinatorn Status: Obligatoriska språkstudier Tidpunkt: Första tredje studieåret Arbetsform: Föreläsningar och demonstrationer samt översättningsövningar Tentamen: Deltentamina (kvalitetsbedömning) E836.0 Latinet i kyrkan (1 sv) Efter perioden skall den studerande - ha förtrogenhet med teologisk terminologi på latin - med hjälp av lexikon och grammatik kunna översätta latinsk text med teologiskt innehåll - ha förtrogenhet med originaltexter av kyrkohistoriskt dogmatiskt intresse från olika perioder i kyrkans historia - genomgång av latinska texter från olika perioder i kyrkans historia - språklig, historisk och teologisk kommentar till texterna De latinska texterna tillhandahålles vid föreläsningarna Status: Obligatoriska språkstudier på allmänna linjen Förkunskap: Grundkurs i latin Tidpunkt: Första tredje studieåret Arbetsform: Föreläsningar och självstudier Tentamen: Del- och sluttentamen E411.0 Teologiskt latin (5 sv)

KYRKOHISTORIA 22 Efter perioden skall den studerande: - kunna översätta latinsk text från olika tider med hjälp av lexikon och grammatik - vara förtrogen med den tidigaste kristna latinska litteraturen, samt originaltexter på latin av kyrkohistoriskt dogmatiskt intresse från olika perioder E411.1 Fortsättningskurs + extra uppgift (3 sv) E411.2 Deltagande i textkurs och/ självständig genomgång av 40 sidor latinsk text som väljs i samråd med examinator (2 sv) Augustinus: Confessiones (sv. övers. av Bengt Ellenberg. Artos). Tertullianus: Apologeticum (finns som engelsk och tysk översättning). Martyrtexter (sv. övers. i Svenskt Patristiskt Bibliotek II, Artos 2000). Anselm av Canterbury: Cur Deus homo (finns som finsk och engelsk översättning) Johann Gerhard: Meditationes Sacrae (sv. övers. av Bo Sture Viking. Artos 1993). Förkunskap: Grundkurs i latin Tidpunkt: Första till femte studieåret Arbetsform: Föreläsningar och självstudier Tentamen: Del- och sluttentamen E441.0 Fördjupning i huvudämnet: kyrkohistoria I (5 sv) Målet är att få den studerande att fördjupa sina insikter i historisk metod E441.1 Deltagande i vetenskapligttekniskt seminarium samt författande av en uppsats (3 sv) E441.2 Läsning av litteratur (2 sv) Väljs i samråd med examinator, t.ex. Kalela, J: Aika, historia ja yleisö. Kirjoituksia historiantutkimuksen lähtökohdista. 1993, 315 s.

KYRKOHISTORIA 23 Lantz, A: Intervjumetodik. Den professionellt genomförda intervjun. 1993, 165 s. Merriam, S B: Fallstudien som forskningsmetod. 1988, 228 s. Nyberg, R: Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. 1999, 199 s. Torstendahl, R - Nybom, T: Historievetenskap som teori, praktik, ideologi. 1988 Trost, J: Kvalitativa intervjuer. 1993, 81 s. Alvesson, M. - Sköldberg, K: Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 1994, 402 s. Holme, I.M - Solvang, B.K: Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 1995, 339 s. Tosh, J: Historisk teori och metod. 1994. 254 s. Stanford, M: Handbok i historiska studier 1995. 366 s. Status: Obligatoriska huvudämnesstudier i kyrkohistoria Arbetsform: Föreläsningar, seminarier, litteraturläsning med tentamen E442.0 Fördjupning i huvudämnet: kyrkohistoria II (5 sv) Målet är att ge den studerande fördjupade insikter historieskrivningens metod, teori och historia Litteraturläsning och eventuellt föreläsningar Väljs i samråd med examinator, t.ex. Ijäs, M: Jaakko Gummerus kirkkohistoriantutkijana. 1993, 527 s. Jarlert, A: Emanuel Linderholm som kyrkohistoriker. 1987, 223 s. Kjöllerström, S: "Sätt att ordinera en vald biskop" 1561-1942. 1974, 203 s. Kring korstågen till Finland, 1968, 237 s. Luukkanen, T-L: B.O. Lille ja Kirkkohistorian alkuvaiheet. 2002. 208 s.

KYRKOHISTORIA 24 Murtorinne, E: Suomalainen teologia autonomian kautena (1828-1918). 1986, 344 s. Odén, B: Lauritz Weibull och forskarsamhället. 1975, 280 s. Palmqvist, A: Kyrkans enhet och papalismen. 1961, 186 s. Radler, A: Kristendomens idéhistoria. Från medeltid till vår tid. 1988, 547 s. Status: Obligatoriska huvudämnesstudier i kyrkohistoria Arbetsform: Litteraturläsning med tentamen E443.0 Fördjupning i huvudämnet: kyrkohistoria III (10 sv) Målet är att få den studerande att - dokumentera kunskap om olika perioder i kyrkans historia - fördjupa sina insikter på ett specialområde i kyrkans historia E443.1 Inhämtande av en metodkurs antingen genom läsning genom deltagande i föreläsningskurs (1 sv) E443.2 Deltagande i seminarier (2 sv) E443.3 Läsning av litteratur (7 sv) Väljs i samråd med examinator Status: Obligatoriska huvudämnesstudier i kyrkohistoria på allmänna linjen Arbetsform: Föreläsningar, seminarier och litteraturläsning med tentamen E444.0 Fördjupning i huvudämnet: kyrkohistoria för lärare (5 sv) Målet är att få den studerande att - dokumentera kunskap om olika perioder i kyrkans historia - fördjupa sina insikter på ett specialområde i kyrkans historia E444.1 Inhämtande av en metodkurs antingen genom läsning genom deltagande i föreläsningskurs (1 sv) E444.2 Deltagande i seminarier (2 sv) E444.3 Läsning av litteratur (2 sv)

KYRKOHISTORIA 25 Väljs i samråd med examinator Status: Obligatoriska huvudämnesstudier i kyrkohistoria på ämneslärarlinjen Arbetsform: Föreläsningar, seminarier och litteraturläsning med tentamen E445.0 Projekt i kyrkohistoria (20 sv) Att få den studerande - att genom egen produktion lära känna det vetenskapliga arbetets problematik - att vänja sig vid det vetenskapliga framställningssättet - att med källor och litteratur metodiskt underbygga en tematisk vetenskaplig framställning - att planera och genomföra en vetenskaplig avhandling 1. Seminarier i huvudämnet och tvärvetenskapliga seminarier 2. Diskussioner med handledaren 3. Självstudier och egen forskning (utarbetande av avhandling pro gradu) 4. Skrivprov pro gradu Status: Obligatoriska huvudämnesstudier i kyrkohistoria Förkunskap: Minst 15 sv studier i huvudämnet. Tidpunkt: Tredje till femte studieåret