Kallelse till regionstyrelsens arbetsutskotts sammanträde

Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-01-30 Sekreterare Helena Wottle Kallelse RS 2018/27 Kallelse till regionstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 30 januari 2018, klockan 13.00 15.00 Öland, Rådhuset Visborg Föredragningslista Förslag på justerare: Isabel Enström. Justeringssammanträde 6 februari 2018, Rådhuset Visborg Ärende Kommentar 1 Schablonersättningar från Migrationsverket RS 2017/608 2 Begäran om tilläggsanslag för arvoden till god man RS 2018/19 3 Ägardirektiv AB GotlandsHem, revidering RS 2017/1105 4 Ersättare för ombud till Kommuninvests föreningsstämma RS 2018/97 5 Sociala föreningar, verksamhetsstöd 2018 RS 2018/80 6 Klintkustleden på Gotland - Ansökan om medel för regionala tillväxtåtgärder RS 2017/540 7 Regional besöksnäringsstrategi för Gotland RS 2016/731 8 Besöksnod Norr - Ansökan om regionala tillväxtmedel - Hållbara Gotland RS 2017/786 9 En hållbar kompetensförsörjning och auktorisation av guider på Gotland - Ansökan om regionala tillväxtmedel - Hållbara Gotland RS 2017/785 10 Hållbara Besök - mellan kartan och besökarens upplevelse - Ansökan om regionala tillväxtmedel - Hållbara Gotland RS 2017/403 11 Omdisponering av anslag. Tilläggsanslag för VA-ledning Västergarn-Klintehamn RS 2017/1149 12 Tilläggsavtal tomträtten till Visby Svarven 3 RS 2018/84 13 Medborgarförslag. Region Gotland bör gynna en gotländsk bank RS 2017/509 14 Information. Hållbara Gotland RS 2015/568 15 Information. Strategi för serviceutbud RS 2012/439 16 Information. Bokslutskommuniké RS 2017/1020 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelsens arbetsutskott Region Gotland Sammanträdesdatum 2018-01-30 Kallelse RS 2018/27 Ärende Kommentar 17 Ev. information 18 Ev. övriga ärenden Meit Fohlin Ordförande 2 (2)

Regionstyrelseförvaltningen Ulrika Jansson Tjänsteskrivelse RS 2017/608 4 januari 2018 Regionstyrelsen Schablonersättningar från Migrationsverket Förslag till beslut i regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Den årliga ersättningen för mottagande av asylsökande ensamkommande barn tillfaller socialnämnden Dygnschablonen för asylsökande ensamkommande barn tillfaller socialnämnden Ersättningen för anvisade asylsökande barn, anvisningsschablonen, delas mellan socialnämnden med 12 000 kronor och överförmyndarnämnden med 40 000 kronor per barn. Om summan för anvisningsschablonen ändras från dagens nivå på 52 000 kronor så ändras summorna så att proportionen mellan nämnderna kvarstår. Sammanfattning Regionstyrelsen beslutade 21 september 2017 218 att inhämta synpunkter från berörda nämnder om ett förslag till fördelning av vissa schablonersättningar från Migrationsverket. Ingen av nämnderna har kommenterat den årliga ersättningen eller dygnsschablonen. Däremot har båda nämnderna i sina remissvar lyft fram att den så kallade anvisningsschablonen inte täcker de faktiska kostnaderna. Socialnämnden anser att regionstyrelsens förslag gällande anvisningsschablonen är oacceptabelt. Det är svårt att med säkerhet säga hur hög den faktiska kostnaden per barn är och därigenom avgöra hur stor del av ersättningen som ska tillfalla socialnämnden respektive överförmyndarnämnden. Den typ av kostnader som ersättningen avser att täcka är olika till sin karaktär. Arvoden och resor är helt rörliga medan kostnader för utredningar inte är att betrakta som rörliga eftersom det krävs personal på plats så fort minst ett ensamkommande barn anvisats till Gotland. Den kompetens som behövs för att göra utredningar om placering för ensamkommande barn kan, i fall volymen minskar, även göra andra typer av utredningar vilket gör att finansieringen inte är helt beroende av ersättningen från Migrationsverket. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/608 Baserat på strukturen i kostnadsbilden ligger regionstyrelseförvaltningens förslag fast. Genom att ersätta överförmyndarnämnden med 40 000 kronor per barn täcks troligen den största delen av kostnaden. Däremot kommer inte 12 000 kronor per barn till socialnämnden att räcka. Där behöver annan finansiering övervägas, men då utifrån en helhetsbild av samtlig verksamhet för ensamkommande barn. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen beslutade 21 september 218 om att inhämta synpunkter från berörda nämnder om ett förslag till fördelning av vissa schablonersättningar från Migrationsverket. Både socialnämnden och överförmyndarnämnden har inkommit med remissvar. Bedömning Båda nämnderna poängterar i sina remissvar att ersättningen från Migrationsverket inte täcker de faktiska kostnaderna för god man, resor till och från Migrationsverket samt utredningar inför placering i lämpligt boende. Socialnämnden anser att regionstyrelsens förslag gällande anvisningsschablonen är oacceptabelt. Det är svårt att räkna ut vad den faktiska kostnaden är, men att den överstiger 52 000 kronor under hela perioden från det att barnet anländer fram till 18 årsdagen är fastställt. Utgångspunkten i det förslag som remitterats till nämnderna är att den faktiska kostnaden per utredning enligt Kostnad per brukare år 2016 var 11 000 kronor och att det sker i snitt 3 utredningar fram till 18 årsdagen eller till dess barnet beviljas uppehållstillstånd. För god man samt resor var utgångspunkten att den faktiska kostnaden är cirka 25 000 kronor per år och att ett barn i genomsnitt har god man i två år vilket innebär en total kostnad på 50 000 kronor. Den totala kostnaden skulle då bli 83 000 kronor vilket ersätts med 52 000 av Migrationsverket. I remissvaret har socialnämnden lyft fram att kostnaden är väsentligt högre och överförmyndarnämnden anser att kostnaden är något högre. Med de siffror som nämns i remissvaren är den totala kostnaden istället 171 000 kronor per barn fram till 18 årsdagen eller att barnet beviljas uppehållstillstånd. Socialnämnden skriver att kostnaden per barn och år är 53 000 kronor. Det är den totala kostnaden för enheten som jobbar med dessa utredningar delat med antal barn som fanns i verksamheten i oktober 2017. Någon uppgift om kostnad per utredning anges inte. Överförmyndarnämnden skriver i sitt svar att nya beräkningar visar att kostnaden uppgår till 32 500 per barn och år. Eftersom överförmyndarnämnden tidigare fick återsöka de faktiska kostnader man haft finns en relativt god kunskap om hur kostnadsbilden ser ut. Osäkerheten rör sig om hur länge barnet befinner sig på Gotland innan 18 årsdagen eller man fått uppehållstillstånd. Anvisningsschablonen ska ersätta kommuner för kostnader som är helt olika till sin karaktär. När det gäller arvoden och resor är kostnaderna helt rörliga. Om det inte kommer något barn som behöver god man betalas inget arvode. Kostnaderna för utredningar är däremot i det närmaste att betrakta som fasta. Det handlar om arbetstid för socialsekreterare i första hand. Det innebär också att om det är få ensamkommande barn så kan socialsekreteraren göra andra utredningar. Finansieringen av den resursen sker då på annat sätt och är inte helt beroende av den rörliga ersättningen från Migrationsverket. 2 (3)

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/608 Baserat på strukturen i kostnadsbilden ligger regionstyrelseförvaltningens förslag fast. Genom att ersätta överförmyndarnämnden med 40 000 kronor per barn täcker ersättningen troligen den största delen av kostnaden. Däremot kommer inte 12 000 kronor per barn till socialnämnden att räcka. Där behöver annan finansiering övervägas, men då utifrån en helhetsbild av samtlig verksamhet för ensamkommande barn. Under 2018 väntas få ensamkommande barn anvisas till Gotland vilket gör att de ekonomiska konsekvenserna av den här förändrade ersättningen inte blir särskilt stor. Däremot innebär den nya asylersättningsförordningen att möjligheten för överförmyndarnämnden att söka ersättning utifrån faktiska kostnader upphörde 31 december 2017. Den nya schablonen gäller bara barn som anvisats till Gotland efter 1 juli 2017. För de barn som anvisats till Gotland innan 1 juli 2017 och som fortfarande har god man efter 1 januari 2018 finns ingen finansiering. Överförmyndarnämnden har begärt tilläggsanslag för dessa kostnader. Se separat ärende. Beslutsunderlag SON 2017-12-06 174 Remissvar, schablonersättningar från Migrationsverket ÖFN 2017-12-05 159 Remissvar, schablonersättningar från Migrationsverket RS 2017-09-21 218 Beslut om remiss på förslag till fördelning av schablonersättningar från Migrationsverket RSF 2017-08-16 Tjänsteskrivelse om förslag till fördelning av schablonersättningar från Migrationsverket Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Överförmyndarnämnden Socialnämnden Avdelning ekonomi, regionstyrelseförvaltningen 3 (3)

Socialnämnden Sammanträdesdatum 2017-12-06 Protokollsutdrag SON 174 RS-Remiss. Schablonersättningar från Migrationsverket SON 2017/336 Socialnämndens beslut Socialnämnden överlämnar förvaltningens svar som sitt eget yttrande över RS- Remiss avseende schablonersättningar från Migrationsverket. Sammanfattning Migrationsverket ändrade den 1 juli 2017 schablonersättningen för utredningar och god man till ett schablonbelopp på 52 000 kronor. Ersättningen ska täcka anvisningskommunens kostnader för utredning enligt Socialtjänstlagen, god man, resor, tolk och andra relaterade kostnader för mottagande av anvisade ensamkommande barn. Ersättningen ges som en engångssumma det år barnet/ungdomen anländer. Enligt ett förslag från regionstyrelsen föreslås socialförvaltningens andel bli 12 000 kronor och överförmyndarens andel bli 40 000 kronor. När ett ensamkommande barn/ungdom anländer så ska alltid en utredning ske för att utreda vilken typ av placering som är lämplig. Denna placering ska sedan följas upp aktivt av handläggande socialsekreterare och varje barn/ungdom ska alltid kunna ha tillgång till en socialsekreterare för att kunna få det stöd som är bäst anpassat till individens behov och förutsättningar. Varje placering ska övervägas var 6:e månad, inför socialnämndens individutskott. Detta gäller under hela placeringstidens längd. För de ungdomar som blir kvar efter sin 18-årsdag så ska alltid ny utredning och placeringsbeslut ske i samband med att de blir myndiga. Sedan tillkommer kostnader för nya utredningar i samband med att behov kan aktualiseras utifrån oro och behov av att förebygga eller förhindra social problematik. I takt med att allt fler barn blir 18 år och inte längre kommer att tillhöra socialförvaltningen kommer kostnaderna att sjunka, totalt sett. Dock kvarstår ännu utredningsskyldighet och uppföljningsansvar för alla de barn/ungdom som har en pågående placering. Som längst kan en ungdom vara inskriven fram tills de fyller 21 år. Bedömning Fram till juni 2017 fick socialförvaltningen 31 000 eller 39 000 kronor i ersättning per ensamkommande flyktingbarn för utredningar och uppföljningar. Ersättningen täcker inte kostnaderna och förvaltningen har ett underskott för verksamheten. Enligt prognosen för 2017 är kostnaderna för utredningar och uppföljningar cirka 53 000 kronor per barn/ungdom. Förslaget att sänka ersättningen till 12 000 kronor gör att socialförvaltningen får ett ännu större underskott för verksamheten. Förvaltningen anser inte att förslaget tar hänsyn till kostnaderna för verksamheten. En rimlig ersättning borde vara i nivå med kostnaderna, alltså minst hela beloppet om 52 000 kronor. Forts. Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

Socialnämnden Sammanträdesdatum 2017-12-06 Protokollsutdrag Forts. SON /AU 174 Då schablonersättningen bara gäller nyanlända och det för närvarande är lågt inflöde, påverkas ekonomin inte så mycket, men frågan gäller finansiering av en verksamhet som förvaltningen i stort sett inte kan påverka. I och med förslaget kommer socialförvaltningen att tappa intäkter då ersättningen sjunker från 31 000 eller 39 000 kronor per barn/ungdom ned till 12 000 kronor. Förslaget innebär att socialförvaltningen får ett ännu större underskott för verksamheten ensamkommande flyktingbarn då dagens kostnad är cirka 53 000 kronor per barn/ungdom och år. Förslaget att socialförvaltningens andel endast ska vara 12 000 kronor är oacceptabel. Socialförvaltningens förslag istället att socialnämndens andel blir 35 000 kronor vilket är i nivå med tidigare ersättning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, svar på remiss daterad 28 november 2017. RS remiss Nya schablonersättningar Migrationsverket daterat 16 augusti 2017. RS 218 Schablonersättningar från Migrationsverket. Ärendets behandling under mötet Anna-Lena Gutedal, ekonomichef presenterar ärendet. Nämnden enas om en mindre korrigering av tjänsteskrivelsen. Ordförande yrkar att socialnämnden sedan beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Regionstyrelsen via RS registrator, ärende RS 2017/608 Christina Godarve, avdelningschef individ och familjeomsorgen Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Tjänsteskrivelse SON 2017/336 28 november 2017 Socialnämnden RS-Remiss. Schablonersättningar från Migrationsverket Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar förvaltningens svar som sitt eget yttrande på RS- Remiss avseende schablonersättningar från Migrationsverket. Sammanfattning Migrationsverket ändrade 2017-07-01 schablonersättningen för utredningar och god man till ett schablonbelopp på 52 000 kronor. Ersättningen ska täcka anvisningskommunens kostnader för utredning enligt Socialtjänstlagen, god man, resor, tolk och andra relaterade kostnader för mottagande av anvisade ensamkommande barn. Ersättningen ges som en engångssumma det år barnet/ungdomen anländer. Enligt ett förslag från regionstyrelsen föreslås socialförvaltningens andel bli 12 000 kronor och överförmyndarens andel bli 40 000 kronor. Socialförvaltningens förslag är istället att socialnämndens andel blir 35 000 kronor vilket ligger i nivå med tidigare ersättning. Fram till juni fick socialförvaltningen 31 000 eller 39 000 kronor i ersättning per ensamkommande flyktingbarn för utredningar och uppföljningar. Ersättningen täcker inte kostnaderna och förvaltningen har ett underskott för verksamheten. Enligt prognosen för 2017 är kostnaderna för utredningar och uppföljningar cirka 53 000 kronor per barn/ungdom. Förslaget att sänka ersättningen till 12 000 kronor gör att socialförvaltningen får ett ännu större underskott för verksamheten. Förvaltningen anser inte att förslaget tar hänsyn till kostnaderna för verksamheten. En rimlig ersättning borde vara i nivå med kostnaderna, alltså minst hela beloppet om 52 000 kronor. Då schablonersättningen bara gäller nyanlända och det för närvarande är lågt inflöde påverkas ekonomin inte så mycket men det är en fråga om finansiering av en verksamhet som förvaltningen i stort sett inte kan påverka. Ärendebeskrivning När ett ensamkommande barn/ungdom anländer så ska alltid en utredning ske för att utreda vilken typ av placering som är lämplig. Denna placering ska sedan följas upp aktivt av handläggande socialsekreterare och varje barn/ungdom ska alltid kunna ha tillgång till en socialsekreterare för att kunna få det stöd som är bäst anpassat till individens behov och förutsättningar. Varje placering ska övervägas var 6:e månad, inför socialnämndens individutskott. Detta gäller under hela placeringstidens längd. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/336 För de ungdomar som blir kvar efter sin 18-årsdag så ska alltid ny utredning och placeringsbeslut ske i samband med att de blir myndiga. Sedan tillkommer kostnader för nya utredningar i samband med att behov kan aktualiseras utifrån oro och behov av att förebygga eller förhindra social problematik. I takt med att allt fler barn blir 18 år och inte längre kommer att tillhöra socialförvaltningen kommer kostnaderna att sjunka, totalt sett. Dock kvarstår ännu utredningsskyldighet och uppföljningsansvar för alla de barn/ungdom som har en pågående placering. Som längst kan en ungdom vara inskriven fram tills de fyller 21 år. Fram till juni betalade Migrationsverket ut 31 000 eller 39 000 kronor per ensamkommande barn till socialförvaltningen för att täcka kostnader för utredning, uppföljningar och därmed förenade kostnader. Beloppet var ett engångsbelopp som betalades ut året barnet/ungdomen anlände till kommunen. Förvaltningen har idag ett underskott för verksamheten. Kostnaden för verksamheten 2017 är prognostiserad till cirka 7,5 mnkr vilket förutom personal också avser tolkar och övriga kostnader. I oktober 2017 finns det cirka 140 barn/ungdomar i verksamheten vilket ger en genomsnittlig kostnad på 53 000 kronor per barn. Detta finns idag ingen finansiering för, förutom för de få barn som anlänt under året där engångsbeloppet betalas ut. Från och med juli ändrade Migrationsverket ersättning för utredningar så att det blir ett schablonbelopp på 52 000 kronor vilket även ska täcka kostnader för god man. Förslaget från regionstyrelseförvaltningen är nu att schablonbeloppet ska delas så att socialförvaltningen får 12 000 kronor och överförmyndarnämnden 40 000 kronor. I förslaget anges att kostnaderna för socialförvaltningen uppgår till 11 000 kronor per utredning. Detta är en uppgift förvaltningen inte kan relatera till. Med tanke på de kostnader socialförvaltningens har kopplat till ansvaret för placerade barn/ungdomar är förvaltningens andel av schablonbeloppet alldeles för låg. Bedömning I och med förslaget kommer socialförvaltningen att tappa intäkter då ersättningen sjunker från 31 000 eller 39 000 kronor per barn/ungdom ned till 12 000 kronor. Förslaget innebär att socialförvaltningen får ett ännu större underskott för verksamheten ensamkommande flyktingbarn då dagens kostnad är cirka 53 000 kronor per barn/ungdom och år. Förslaget att socialförvaltningens andel endast ska vara 12 000 kronor är oacceptabel. Socialförvaltningens förslag istället att socialnämndens andel blir 35 000 kronor vilket är i nivå med tidigare ersättning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse svar på remiss, daterad 28 november 2017 (Ny version till SON) Tjänsteskrivelse svar på remiss, daterat 7 november 2017. RS remiss Nya schablonersättningar Migrationsverket daterat 16 augusti 2017. RS 218 Schablonersättningar från Migrationsverket. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Regionstyrelsen via RS registrator, ärende RS 2017/608 Christina Godarve, avdelningschef individ och familjeomsorgen 2 (2)

Överförmyndarnämnden Lisa Etzner Ärendenr RS 2017/608 1 (4) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 27 november 2017 Överförmyndarnämnden Remissvar Schablonersättning från Migrationsverket Förslag till beslut Överförmyndarnämnden beslutar att avge kansliets förslag till remissvar som sitt svar på förslag till fördelning av schablonersättning från Migrationsverket. Överförmyndarnämnden beslutar att för 2018 begära tilläggsanslag med 1 500 000 kronor för ökade kostnader till följd av förändringar i ersättningsmodell för ensamkommande barn. Handlingar i ärendet RS 218 RsAU 243 Tjänsteskrivelse, daterad 2017-11-10 Bakgrund Regeringen har beslutat om en ny asylersättningsförordning (2017:193) som gäller från 2017-07-01. Förändringarna gäller i huvudsak ersättningarna för ensamkommande barn men även utbildning, betydande extraordinära kostnader samt vissa andra kostnader. Ersättningarna utgörs nu i större utsträckning av schabloner. Då schablonersättningarna avser insatser som tillhandahålls av flera nämnder krävs beslut om hur ersättningarna ska fördelas mellan nämnderna. Varje kommun tilldelas en ersättning för anvisade asylsökande barn, en sk. anvisningsschablon om totalt 52 000 kronor/barn. Denna schablonersättning ska avse kostnader för god man, transport samt kostnader för utredning enligt socialtjänstlagen (SoL) inför placering i lämpligt boende. Ersättningen betalas ut vid ett tillfälle och förväntas täcka kommunens kostnader som uppstår fram till det att barnet fyller 18 år eller beviljas uppehållstillstånd. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803

Överförmyndarnämnden Lisa Etzner Ärendenr RS 2017/608 2 (4) Bedömning Enligt förslag till fördelning av anvisningsschablonen tillfaller 40 000 kronor överförmyndarnämnden och 12 000 kronor socialnämnden. De faktiska kostnaderna för godmanskap för ett ensamkommande barn ligger i dagsläget i genomsnitt på 25 200 kronor/barn under kvartal 1-3 år 2017. Kostnader för kvartal 4 är ännu inte fastställda, men beräknas uppgå till 7300 kronor/barn. Den totala kostnaden/år för godmansarvode, tolk och resor under 2017 uppgår då till 32 500 kronor/barn. I genomsnitt har ett ensamkommande barn god man under två års tid, varpå den sammanlagda kostnaden/barn därför beräknas uppgå till 65 000 kronor. Nämnden kommer således inte att få täckning för de faktiska kostnader som är kopplade till godmanskapet för de ensamkommande barn som anvisas till Gotland efter den 1 juli 2017. Överförmyndarnämnden vill här poängtera att nämnden har använt sig av samma beräkningsmodell vid dagens uträkning som vid tidigare beräkningar, men kan för det senaste året se att kostnaderna/barn har ökat, något som mest troligen är associerat med fler besök och resor till Migrationsverket i samband med asylprövning. Inte vid någon av nämndens beräkningar har några kostnader för kansliets handläggning tagits med, utan dessa beräkningar är endast baserade på de faktiska kostnader nämnden betalat ut till gode män. De kostnader kansliet har för handläggning och administration kring dessa ärenden är således inte redovisade här. Det är svårt att med säkerhet prognostisera framåt, då det är stor variation på hur gamla barnen är när de anländer till Sverige och hur länge de har behov av god man. Det kan således skilja mycket beroende på om barnet är 17 år när det anvisas till Gotland och således har behov av god man under en kortare tid, eller om barnet är 13 år när det anvisas till Gotland och kanske har behov av god man under flera år. Värt att notera är att det under år 2017 (fram till oktober månad) inkommit 1103 ansökningar om asyl från ensamkommande barn till Migrationsverket. Av dessa är 527 ansökningar inkomna efter den 1 juli 2017. Av det totala antalet ansökningar (1103 stycken) ser åldersfördelningen ut på följande sätt; 0-6 år 31 stycken, 7-12 år 127 stycken, 13-17 år 945 stycken. Majoriteten av dessa barn kommer från Marocko, Afghanistan, Somalia och Syrien.

Överförmyndarnämnden Lisa Etzner Ärendenr RS 2017/608 3 (4) Som situationen ser ut just i dag, har Gotland endast tagit emot ett barn sedan det nya ersättningssystemet trädde i kraft 1 juli 2017. Detta barn är fött 2011, och har således en ålder på 6 år vid anvisningstillfället, vilket innebär att barnet troligen kommer att finnas i nämndens verksamhet under längre tid, med god man eller med särskilt förordnad vårdnadshavare (SFV). Just för tillfället rör det sig alltså inte om någon stor volym ensamkommande barn som anvisas till Gotland, men enligt Migrationsverkets prognos beräknas antal nya asylsökande ensamkommande barn och ungdomar under 2018 att uppgå till omkring 1100-2500 barn och ungdomar. Av dessa kan man anta att ett mindre antal kommer att anvisas till Gotland. För dem barn som anvisats till annan kommun än Gotland där anvisningskommunen i sin tur sedan placerar barn och ungdomar på Gotland får överförmyndarnämnden ingen ersättning alls. För att överförmyndarnämnden ska kunna ha möjlighet att t.ex. fakturera anvisningskommunen för kostnader kopplade till godmanskapet krävs att avtal sluts mellan Region Gotland och eventuell aktuell anvisningskommun. Sådana avtal existerar inte i dagsläget. Övergångsbestämmelser Ett för överförmyndarnämndens mer påtagligt och trängande problem utgörs av övergångsbestämmelserna till den nya ersättningsmodellen. För de barn som redan funnits på Gotland före den sista juni i år beräknar nämnden att den får täckning för årets kostnader, då det för hela 2017 är möjligt att återsöka kostnaderna vid Migrationsverket. För dem barn som fortfarande finns kvar inom överförmyndarnämndens verksamhet efter årsskiftet 2017-2018 kommer inte längre kostnaderna kunna återsökas vid Migrationsverket, och den fulla kostnaden för godmansarvode, tolkkostnader och resekostnader kommer därför att belasta överförmyndarnämnden direkt. Detta är en kostnad som inte finns budgeterad inom överförmyndarnämnden, och nämnden har inte några möjligheter till omfördelning av den budget som finns, varpå nämnden utan budgetförstärkning beräknar ett underskott på i storleksordningen 1 551 875 kronor kommer att uppstå under 2018. Dessa beräkningar är gjorda utifrån hur det ser ut per dags dato, 2017-11-23, där nämnden prognostiserar att 62 barn kvarstår i överförmyndarnämndens verksamhet in i 2018. Under årets gång minskar antalet med 35 barn, vilka under året kommer att uppnå 18 års ålder. Detta är helt oaktat eventuellt kommande åldersjusteringar, utan är beräknat utifrån hur det ser ut i vårt system just idag. Vid ingången av 2019 ser det i dagsläget ut som att det finns 27 barn kvar i överförmyndarnämndens verksamhet, men denna prognos blir väl osäker då det ligger så pass långt fram i tiden.

Överförmyndarnämnden Lisa Etzner Ärendenr RS 2017/608 4 (4) Utöver kostnader för godmanskap för ensamkommande barn har nämnden även en kostnad för SFV, där nämnden per dags dato har 11 förordnade SFV till en kostnad av 16 128 kronor/ år och barn plus kostnadsersättning om 896 kronor/år och barn. Totalt 17 024 kronor/barn vilket ger en sammanlagd kostnad om 187 264 kronor/ år. Sammanfattningsvis kan överförmyndarnämnden konstatera att den föreslagna fördelning där nämnden föreslås tilldelas 40 000 kronor av de totalt 52 000 kronor/barn som utbetalas som ett engångsbelopp i enlighet med anvisningsschablonen, inte kommer att täcka nämndens kostnader för godmansarvoden, tolk och resor kopplade till godmanskapet för ensamkommande barn. Överförmyndarnämndens kansli Lisa Etzner Jurist

Regionstyrelsen Sammanträdesdatum 2017-09-21 Protokollsutdrag RS 218 Schablonersättningar från Migrationsverket RS 2017/608 AU 243 Regionstyrelsens beslut Förslaget till fördelning av schablonersättningar från Migrationsverket remitteras till socialnämnden och överförmyndarnämnden. Regeringen har beslutat om en ny asylersättningsförordning (2017:193) som gäller från 2017-07-01. Förändringarna gäller i huvudsak ersättningarna för ensamkommande barn men även utbildning, betydande extraordinära kostnader samt vissa andra kostnader. Ersättningarna utgörs nu i större utsträckning av schabloner. Då schablonersättningarna avser insatser som tillhandahålls av flera nämnder krävs beslut om hur ersättningarna ska fördelas mellan nämnderna. De förändrade ersättningar där beslut behöver tas är följande: - Årlig ersättning för mottagande av asylsökande ensamkommande barn som föreslås tillfalla socialnämnden. - Ersättning för anvisade asylsökande barn, anvisningsschablon, som föreslås tillfalla överförmyndarnämnden med 40 000 kronor samt socialnämnden med 12 000 kronor. - Ersättning för asylsökande ensamkommande barn, dygnsschablon, som föreslås tillfalla socialnämnden. Regionstyrelsen har tidigare fattat beslut om fördelning av andra ersättningar grundersättning för nyanlända samt etableringsersättning. Beslutet om fördelningen av etableringsersättningen behöver förändras inför 2018 eftersom kultur- och fritidsnämnden upphör vid årsskiftet. Det ärendet återkommer. De ersättningar i nya förordningen som berör utbildningsområdet är desamma som tidigare förutom att schablonbeloppen höjts något. Ersättningen för förebyggande stödinsatser försvinner. Kostnader för den typen av insatser anses ingå i dygnsschablonen för ensamkommande barn. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen 2017-08-16 Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

Regionstyrelseförvaltningen Ulrika Jansson Tjänsteskrivelse RS 2017/608 16 augusti 2017 Regionstyrelsen Nya schablonersättningar från Migrationsverket Förslag till beslut Förslaget till fördelning av schablonersättningar från Migrationsverket remitteras till socialnämnden och överförmyndarnämnden Sammanfattning Regeringen har beslutat om en ny asylersättningsförordning (2017:193) som gäller från 1 juli 2017. Förändringarna gäller i huvudsak ersättningarna för ensamkommande barn men även utbildning, betydande extraordinära kostnader samt vissa andra kostnader. Ersättningarna utgörs nu i större utsträckning av schabloner. Då schablonersättningarna avser insatser som tillhandahålls av flera nämnder krävs beslut om hur ersättningarna ska fördelas mellan nämnderna. De förändrade ersättningar där beslut behöver tas är: årlig ersättning för mottagande av asylsökande ensamkommande barn o förslag: ersättningen tillfaller socialnämnden ersättning för anvisade asylsökande barn anvisningsschablon. o förslag: ersättningen tillfaller överförmyndarnämnden med 40 000 kronor samt socialnämnden med 12 000 kronor ersättning för asylsökande ensamkommande barn - dygnsschablon o förslag: ersättningen tillfaller socialnämnden Regionstyrelsen har tidigare fattat beslut om fördelning av andra ersättningar - grundersättning för nyanlända samt etableringsersättning. Beslutet om fördelningen av etableringsersättningen behöver förändras inför 2018 eftersom kultur- och fritidsnämnden upphör vid årsskiftet. Det ärendet återkommer. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/608 De ersättningar i nya förordningen som berör utbildningsområdet är desamma som tidigare förutom att schablonbeloppen höjts något. Den årliga ersättningen för mottagande av asylsökande ensamkommande barn är en form av grundersättning som avser beredskap och kapacitet att ta emot ensamkommande barn och bidra till att hålla en god kvalitet på mottagandet. Ersättningen uppgår till 500 000 kronor per år samt 9 450 kronor per barn som beräknas anvisas till kommunen. Den här ersättningen har tidigare tillfallit socialnämnden och förslaget är att den även fortsättningsvis ska göra det. En helt ny schablonersättning kallad anvisningsschablon, införs som avser kostnader för god man, transport samt kostnader för utredning enligt socialtjänstlagen inför placering i lämpligt boende. Den här ersättningen uppgår till 52 000 kronor per barn. Den betalas ut en gång och ska täcka kommunens kostnader som uppstår fram till 18 årsdagen eller att den unga beviljats uppehållstillstånd. Denna ersättning ersätter den tidigare möjligheten att ansöka om ersättning utifrån faktiska kostnader för framförallt överförmyndarnämnden. Regionen har idag högre faktiska kostnader än vad som täcks av den nya schablonersättningen. Den här nya schablonersättningen ska delas mellan socialnämnden och överförmyndarnämnden. Grundat på uppgifter om dagens faktiska kostnader och möjlighet att effektivisera föreslås 40 000 kronor tillfalla överförmyndarnämnden och 12 000 kronor tillfalla socialnämnden. Dygnsschablonen på 1 350 kronor som avser mottagande och boende för ensamkommande barn föreslås tillfalla socialnämnden. Den här ersättningen är kraftigt sänkt jämfört med tidigare. Ersättningen för förebyggande stödinsatser försvinner. Kostnader för den typen av insatser anses ingå i dygnsschablonen för ensamkommande barn. Genom att det kommer färre ensamkommande barn till Sverige just nu, blir de ekonomiska effekterna av den nya förordningen när det gäller anvisningsschablonen relativt begränsade för Region Gotland. Det finns just nu 95 anvisade asylsökande ensamkommande barn på Gotland. Enligt Migrationsverkets juliprognos väntas omkring 7 barn tas emot på Gotland fram till årsskiftet. När det gäller den sänkta dygnsschablonen är de ekonomiska konsekvenserna större, vilket socialnämnden framfört i andra sammanhang. Ärendebeskrivning Den nya asylersättningsförordningen berör ersättning för ensamkommande barn, betydande extraordinära kostnader, utbildning, samt vissa andra kostnader. Det tidigare systemet för ersättning till kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn och unga ansågs inte som ändamålsenligt utan har lett till ett svåröverskådligt regelverk som är administrativt betungande. Ersättningarna kommer därför i större utsträckning att utgöras av schabloner. Det innebär att ersättningen betalas ut utan ansökan från kommunen under förutsättning att allt är rätt registrerat. Utöver schablonersättningarna finns även ett flertal ersättningar som kommunerna ansöker om. Beslut behöver tas om hur schablonersättningarna ska fördelas inom Region Gotland då ersättningarna inte automatiskt tillfaller en viss nämnd eller följer vår organisationsstruktur. 2 (4)

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/608 Den årliga ersättningen för mottagande asylsökande ensamkommande barn kommer att bestå av en fast och en rörlig del. Ersättningen avser beredskap och kapacitet för att ta emot ensamkommande barn och bidra till att hålla en god kvalitet på mottagandet. Den fasta delen är ett belopp på 500 000 kronor som tidigare betalades ut till de kommuner som hade en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande asylsökande barn. Från och med 1 juli betalas summan ut till alla kommuner oavsett om de har en överenskommelse eller inte. Den rörliga delen betalas ut för det antal barn som kommunen beräknas ta emot under innevarande kalenderår. Antalet barn beräknas på kommunens fastställda andel av det uppskattade nationella behovet. Ersättningen är 9 450 kronor per barn. Gotlands andel är 5,68 promille och enligt Migrationsverkets senaste prognos innebär det att cirka 10 barn förväntas anvisas till Gotland under 2017. Den rörliga delen ersätter den tidigare ersättningen för boendeplatser som inte var belagda. Den här ersättningen tillfaller idag socialnämnden och förslaget är att den även fortsättningsvis ska göra det. Ersättning för anvisade asylsökande barn - anvisningsschablon är en ny schablonersättning som ska täcka kostnader som transport till anvisad kommun, god man samt kostnader för utredning enligt socialtjänstlagen. Kostnader förknippade med god man fick en kommun tidigare ansöka om utifrån faktiska utgifter i varje kommun. Ersättningen för utredningar var tidigare en annan schablonersättning som uppgick till 39 000 kronor för utredning för placering i familjehem och 31 000 för placering i stödboende eller HVB. Den nya ersättningen uppgår till 52 000 kronor och betalas ut i samband med mottagandet vid ett tillfälle per barn och kommun. Kostnaderna för god man betalas ju idag av överförmyndarnämnden och kostnader för utredningar av socialnämnden. De faktiska kostnaderna är högre än vad den här nya schablonersättningen är. Kostnaden för överförmyndarnämnden per barn för god man och där tillhörande kostnader som exempelvis resor till och från Migrationsverket är cirka 25 000 kronor per år. I snitt har ett barn en god man i två år vilket innebär att den totala kostnaden är cirka 50 000 kronor. Generellt görs alltid två utredningar per barn, ibland fler. Den totala kostnaden per utredning är cirka 11 000 enligt sammanställningen som görs i samband med Kostnad per brukare. Förslaget är att den nya schablonersättningen fördelas med 40 000 kronor till överförmyndarnämnden och 12 000 kronor till socialnämnden. Ersättning för ensamkommande barn - dygnsschablon betalas från och med 1 juli ut med 1 350 kronor per dygn för barn under 18 år och 750 kronor per dygn för de unga som kommunen ansvarar för som är över 18 år men som inte fyllt 21 och som fortfarande studerar. Ersättningen ska täcka kommunens kostnader för mottagandet av ensamkommande barn oavsett boendeform. (Särskilda regler finns för LVU placeringar) Tidigare uppgick den här ersättningen till 1 900 kronor per dygn för varje plats som var belagd enligt kommunens överenskommelse med Migrationsverket. Dygnsersättningen föreslås tillfalla socialnämnden eftersom det är den nämnd som är ansvarig för mottagandet och boendet. 3 (4)

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/608 Den årliga ersättningen för förebyggande stödinsatser enligt socialtjänstlagen försvinner helt. Sista utbetalningen gjordes i maj 2017 och Region Gotland fick då 297 129 kronor. Regeringens avsikt är att den typen av insatser ska rymmas inom ramen för dygnsschablonerna för ensamkommande barn. Bedömning Regeringens intention om att förenkla hanteringen och ersättningarna till kommunerna är i grunden bra. Men med en ökad schablonisering uppstår alltid situationer och fall där verksamhet riskerar att tappa sin finansiering. Den ersättning som ska täcka kostnader för god man och utredningar enligt socialtjänstlagen är svår att bedöma hur den ska hanteras. Bedömningen från ansvariga förvaltningar är att ersättningen inte kommer att täcka de faktiska kostnaderna utifrån dagens regelverk. Enligt regeringen ger den här schablonen kommunen ökad flexibilitet i hur medlen ska prioriteras och användas inom kommunen. Man har dock inte i någon större utsträckning förändrat kraven på utredning och tillhandahållande av god man. Vilket gör att kommunerna i praktiken inte har så stora valmöjligheter eftersom verksamheten ska upprätthållas och finansieras. Eftersom de faktiska kostnaderna överstiger ersättningen från Migrationsverket krävs en effektivisering, omprioritering eller förändrade regelverk för att finansiera verksamheterna framöver. Möjligheten att sänka arvodena till god man behöver undersökas samt möjlighet att effektivisera utredningsarbetet. Antalet ensamkommande barn har minskat kraftigt under året, det finns just nu (20170801) 95 barn inskrivna hos Migrationsverket och enligt den senaste prognosen från juli 2017 förväntas ytterligare 7 barn komma till Gotland fram till årsskiftet. Det här gör att de ekonomiska konsekvenserna av en den sänkta ersättningen blir relativt begränsade just nu. Men det kan ju förändras. Konsekvenser av att ersättningen per dygn för ensamkommande barn sänks, har berörts i andra sammanhang och är fortfarande aktuellt. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Socialnämnden Överförmyndarnämnden 4 (4)

Regionstyrelseförvaltningen Ulrika Jansson Tjänsteskrivelse RS 2018/19 8 januari 2018 Regionstyrelsen Begäran om tilläggsanslag för arvoden till god man Förslag till beslut Begäran om tilläggsanslag avslås. Överförmyndarnämnden uppmanas återkomma vid delårsrapport 2 med ny begäran, om behovet kvarstår. Sammanfattning Överförmyndarnämnden har begärt tilläggsanslag för 2018 med 1 500 tkr. Anledningen är ökade kostnader till följd av förändringar i den statliga asylersättningsförordningen (2017:193) som gäller från 2017-07-01. För de barn som funnits på Gotland före 30 juni 2017 var det fram till årsskiftet 2017/2018 möjligt att återsöka faktiska kostnader vid Migrationsverket. För de barn som är under 18 år och fortfarande finns kvar inom verksamheten efter årsskiftet, kommer inte längre kostnaderna att kunna återsökas vid Migrationsverket. Den fulla kostnaden för godmansarvode, tolkkostnader och resekostnader ska respektive kommun stå för. Detta är en kostnad som inte överförmyndarnämnden har budget för. Den beräknade kostnaden 2018 är drygt 1 500 tkr men det beror ju på hur många barn som finns kvar i verksamheten under året. Överförmyndarnämnden har ett eget kapital som uppgår till cirka 500 tkr. Den exakta summan fastställs i samband med 2017 års bokslut. Regionstyrelseförvaltningens förslag är att överförmyndarnämnden i första hand använder sig av det egna kapitalet och därefter återkommer i samband med delårsbokslutet om behov finns av ytterligare tillskott. Bedömning I övergångsskedet mellan två olika ersättningssystem medför förändringen att kommunerna får högre kostnader för godmansarvode, tolk och resor eftersom övergångsreglerna endast gäller 6 månader. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/19 För ensamkommande barn som anländer till Gotland efter den 1 juli 2017 gäller den nya förordningen där en ny schablonersättning införs. Se ärende om fördelning av vissa schablonersättningar från migrationsverket. Överförmyndarnämnden har inte möjlighet att omfördela andra anslag i sin budget för att täcka den här ökade kostnaden som uppstår i övergången mellan två modeller. Däremot är den exakta summan svår att beräkna då antalet barn kan förändras av olika orsaker. Överförmyndarnämnden har ett eget kapital som regionstyrelseförvaltningen i första hand föreslår ska användas för att finansiera den ökade kostnaden. Det egna kapitalet uppgår till cirka 500 tkr och täcker därmed troligen inte den nu beräknade kostnaden. Men eftersom det finns en del osäkerhet i beräkningsantagandena kan överförmyndarnämnden återkomma i samband med delårsrapport 2 med en ny begäran om behovet kvarstår. Beslutsunderlag Överförmyndarnämnden 2017-12-05 159 Remissvar schablonersättningar från migrationsverket Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Överförmyndarnämnden Ekonomichef RSF Avdelning ekonomi RSF 2 (2)

Överförmyndarnämnden Lisa Etzner Ärendenr RS 2017/608 1 (4) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 27 november 2017 Överförmyndarnämnden Remissvar Schablonersättning från Migrationsverket Förslag till beslut Överförmyndarnämnden beslutar att avge kansliets förslag till remissvar som sitt svar på förslag till fördelning av schablonersättning från Migrationsverket. Överförmyndarnämnden beslutar att för 2018 begära tilläggsanslag med 1 500 000 kronor för ökade kostnader till följd av förändringar i ersättningsmodell för ensamkommande barn. Handlingar i ärendet RS 218 RsAU 243 Tjänsteskrivelse, daterad 2017-11-10 Bakgrund Regeringen har beslutat om en ny asylersättningsförordning (2017:193) som gäller från 2017-07-01. Förändringarna gäller i huvudsak ersättningarna för ensamkommande barn men även utbildning, betydande extraordinära kostnader samt vissa andra kostnader. Ersättningarna utgörs nu i större utsträckning av schabloner. Då schablonersättningarna avser insatser som tillhandahålls av flera nämnder krävs beslut om hur ersättningarna ska fördelas mellan nämnderna. Varje kommun tilldelas en ersättning för anvisade asylsökande barn, en sk. anvisningsschablon om totalt 52 000 kronor/barn. Denna schablonersättning ska avse kostnader för god man, transport samt kostnader för utredning enligt socialtjänstlagen (SoL) inför placering i lämpligt boende. Ersättningen betalas ut vid ett tillfälle och förväntas täcka kommunens kostnader som uppstår fram till det att barnet fyller 18 år eller beviljas uppehållstillstånd. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803

Överförmyndarnämnden Lisa Etzner Ärendenr RS 2017/608 2 (4) Bedömning Enligt förslag till fördelning av anvisningsschablonen tillfaller 40 000 kronor överförmyndarnämnden och 12 000 kronor socialnämnden. De faktiska kostnaderna för godmanskap för ett ensamkommande barn ligger i dagsläget i genomsnitt på 25 200 kronor/barn under kvartal 1-3 år 2017. Kostnader för kvartal 4 är ännu inte fastställda, men beräknas uppgå till 7300 kronor/barn. Den totala kostnaden/år för godmansarvode, tolk och resor under 2017 uppgår då till 32 500 kronor/barn. I genomsnitt har ett ensamkommande barn god man under två års tid, varpå den sammanlagda kostnaden/barn därför beräknas uppgå till 65 000 kronor. Nämnden kommer således inte att få täckning för de faktiska kostnader som är kopplade till godmanskapet för de ensamkommande barn som anvisas till Gotland efter den 1 juli 2017. Överförmyndarnämnden vill här poängtera att nämnden har använt sig av samma beräkningsmodell vid dagens uträkning som vid tidigare beräkningar, men kan för det senaste året se att kostnaderna/barn har ökat, något som mest troligen är associerat med fler besök och resor till Migrationsverket i samband med asylprövning. Inte vid någon av nämndens beräkningar har några kostnader för kansliets handläggning tagits med, utan dessa beräkningar är endast baserade på de faktiska kostnader nämnden betalat ut till gode män. De kostnader kansliet har för handläggning och administration kring dessa ärenden är således inte redovisade här. Det är svårt att med säkerhet prognostisera framåt, då det är stor variation på hur gamla barnen är när de anländer till Sverige och hur länge de har behov av god man. Det kan således skilja mycket beroende på om barnet är 17 år när det anvisas till Gotland och således har behov av god man under en kortare tid, eller om barnet är 13 år när det anvisas till Gotland och kanske har behov av god man under flera år. Värt att notera är att det under år 2017 (fram till oktober månad) inkommit 1103 ansökningar om asyl från ensamkommande barn till Migrationsverket. Av dessa är 527 ansökningar inkomna efter den 1 juli 2017. Av det totala antalet ansökningar (1103 stycken) ser åldersfördelningen ut på följande sätt; 0-6 år 31 stycken, 7-12 år 127 stycken, 13-17 år 945 stycken. Majoriteten av dessa barn kommer från Marocko, Afghanistan, Somalia och Syrien.

Överförmyndarnämnden Lisa Etzner Ärendenr RS 2017/608 3 (4) Som situationen ser ut just i dag, har Gotland endast tagit emot ett barn sedan det nya ersättningssystemet trädde i kraft 1 juli 2017. Detta barn är fött 2011, och har således en ålder på 6 år vid anvisningstillfället, vilket innebär att barnet troligen kommer att finnas i nämndens verksamhet under längre tid, med god man eller med särskilt förordnad vårdnadshavare (SFV). Just för tillfället rör det sig alltså inte om någon stor volym ensamkommande barn som anvisas till Gotland, men enligt Migrationsverkets prognos beräknas antal nya asylsökande ensamkommande barn och ungdomar under 2018 att uppgå till omkring 1100-2500 barn och ungdomar. Av dessa kan man anta att ett mindre antal kommer att anvisas till Gotland. För dem barn som anvisats till annan kommun än Gotland där anvisningskommunen i sin tur sedan placerar barn och ungdomar på Gotland får överförmyndarnämnden ingen ersättning alls. För att överförmyndarnämnden ska kunna ha möjlighet att t.ex. fakturera anvisningskommunen för kostnader kopplade till godmanskapet krävs att avtal sluts mellan Region Gotland och eventuell aktuell anvisningskommun. Sådana avtal existerar inte i dagsläget. Övergångsbestämmelser Ett för överförmyndarnämndens mer påtagligt och trängande problem utgörs av övergångsbestämmelserna till den nya ersättningsmodellen. För de barn som redan funnits på Gotland före den sista juni i år beräknar nämnden att den får täckning för årets kostnader, då det för hela 2017 är möjligt att återsöka kostnaderna vid Migrationsverket. För dem barn som fortfarande finns kvar inom överförmyndarnämndens verksamhet efter årsskiftet 2017-2018 kommer inte längre kostnaderna kunna återsökas vid Migrationsverket, och den fulla kostnaden för godmansarvode, tolkkostnader och resekostnader kommer därför att belasta överförmyndarnämnden direkt. Detta är en kostnad som inte finns budgeterad inom överförmyndarnämnden, och nämnden har inte några möjligheter till omfördelning av den budget som finns, varpå nämnden utan budgetförstärkning beräknar ett underskott på i storleksordningen 1 551 875 kronor kommer att uppstå under 2018. Dessa beräkningar är gjorda utifrån hur det ser ut per dags dato, 2017-11-23, där nämnden prognostiserar att 62 barn kvarstår i överförmyndarnämndens verksamhet in i 2018. Under årets gång minskar antalet med 35 barn, vilka under året kommer att uppnå 18 års ålder. Detta är helt oaktat eventuellt kommande åldersjusteringar, utan är beräknat utifrån hur det ser ut i vårt system just idag. Vid ingången av 2019 ser det i dagsläget ut som att det finns 27 barn kvar i överförmyndarnämndens verksamhet, men denna prognos blir väl osäker då det ligger så pass långt fram i tiden.

Överförmyndarnämnden Lisa Etzner Ärendenr RS 2017/608 4 (4) Utöver kostnader för godmanskap för ensamkommande barn har nämnden även en kostnad för SFV, där nämnden per dags dato har 11 förordnade SFV till en kostnad av 16 128 kronor/ år och barn plus kostnadsersättning om 896 kronor/år och barn. Totalt 17 024 kronor/barn vilket ger en sammanlagd kostnad om 187 264 kronor/ år. Sammanfattningsvis kan överförmyndarnämnden konstatera att den föreslagna fördelning där nämnden föreslås tilldelas 40 000 kronor av de totalt 52 000 kronor/barn som utbetalas som ett engångsbelopp i enlighet med anvisningsschablonen, inte kommer att täcka nämndens kostnader för godmansarvoden, tolk och resor kopplade till godmanskapet för ensamkommande barn. Överförmyndarnämndens kansli Lisa Etzner Jurist

Regionstyrelseförvaltningen Åsa Högberg Tjänsteskrivelse RS 2017/1105 15 januari 2018 Regionstyrelsen Ägardirektiv AB GotlandsHem, revidering Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Ägardirektiv för AB GotlandsHem revideras enligt nedanstående förslag. Sammanfattning AB GotlandsHem har till ägaren inkommit med en önskan om revidering av ägardirektivet. Orsaken är att öppna för möjligheten att bygga bostadsrätter för försäljning för att därmed kunna medfinansiera nybyggnation av hyresrätter. I nuvarande ägardirektiv står det i avsnitt 1, Bolagets ändamål: Ändamålet med bolagets verksamhet är att främja bostadsförsörjningen på Gotland i syfte att bidra till en befolkningsökning och framtida rekryteringsbas för regionens arbetsmarknad genom att tillhandahålla bostäder. Förslaget är att efter ovanstående lägga till: Ändamålet med bolagets verksamhet är att främja bostadsförsörjningen på Gotland i syfte att bidra till en befolkningsökning och framtida rekryteringsbas för regionens arbetsmarknad genom att tillhandahålla bostäder, främst i form av hyresrätter. Att bolaget i huvudsak ska tillhandahålla bostäder i form av hyresrätter utesluter inte att bolaget uppför bostäder för avyttring som ett led i finansieringen av nybyggnationer. Under avsnitt 7, Samordning och dialog står: Verkställande direktör ingår i regionens koncernledningsgrupp. Denna mening tas bort eftersom verkställande direktör inte är med i ledningsgruppen. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen har inget att invända mot ovanstående förändring. Eftersom bolaget är helägt av Region Gotland har ägaren alltid möjlighet att få information om bolagets verksamhet. Ägaren styr i form av markanvisning vilken sorts bostäder som ska byggas. I ägardirektivet står att ägaren ska ta ställning i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt såsom större 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/1105 investeringar, bildande eller förvärv av dotterbolag, planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet samt köp och försäljning av större fastighetsbestånd, innan beslut tas i bolaget. Regionen har också återkommande ägarmöten med bolaget. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till AB GotlandsHem 2 (2)

Regionstyrelseförvaltningen Åsa Högberg Tjänsteskrivelse RS 2018/97 17 januari 2018 Regionstyrelsen Ersättare för ombud till Kommuninvests föreningsstämma Förslag till beslut Som Meit Fohlins ersättare som representant vid Kommuninvests föreningsstämma den 26 april 2018 utses Åsa Högberg, ekonomidirektör. Sammanfattning Region Gotland är medlem i Kommuninvest ekonomiska förening och är därigenom röstberättigad på föreningsstämman. Ordinarie representant är Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande. Eftersom hon har förhinder föreslås att ekonomidirektör Åsa Högberg utses som ersättare. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Kommuninvest ek för 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt/Åsa Ingmansson Ärendenr RS 2018/80 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (11) Datum 2018-01-12 Regionstyrelsen Sociala föreningar, verksamhetsstöd 2018 Förslag till beslut Föreningarna beviljas stöd med nedanstående fördelning. Stödet belastar verksamhet 366 objekt 31425. Organisation Stöd 2015 Stöd 2016 Stöd 2017 Sökt 2018 Förslag 2018 AMD 5000 kr 8 000 kr 10 000 kr 103 200 kr 15 000 kr Attention Gotland 12 000 kr 15 000 kr 15 000 kr 15 000 kr 15 000 kr BRIS Region Öst 45 000 kr 40 000 kr 40 000 kr 108 000 kr 45 000 kr Brottsofferjouren 70 000 kr 70 000 kr 70 000 kr 70 000 kr 70 000 kr Cancer Gotland 12 000 kr 12 000 kr 15 000 kr 15 000 kr Gotlands Frivilliga 12 000 kr 15 000 kr 15 000 kr Samhällsarbetare 15 000 kr 15 000 kr Kvinnojouren Amanda 125 000kr 85 000 kr 85 000 kr 246 000 kr 95 000 kr Rädda Barnen Gotland 40 000 kr 40 000 kr 40 000 kr 45 000 kr 45 000 kr Röda Korset Region 70 000 kr 75 000 kr 75 000 kr 150 000 kr 95 000 kr Gotland Skuldjouren Gotland (tidigare Insolvens Gotland) 12 000 kr 12 000 kr 12 000 kr 150 000 kr 15 000 kr Sällskapet Länkarna Visby 12 000 kr 12 000 kr 12 000 kr 50 000 kr 25 000 kr Sällskapet Länkarna Slite 40 000 kr 25 000 kr 25 000 kr 50 000 kr 20 000 kr VISIR Gotland 3 000 kr 3 000 kr 3 000 kr 3 000 kr 3 000 kr RSMH Kamratringen 75 000 kr 0 kr Summa 485 tkr 487 tkr 442 tkr 1 095 200 kr 473 000 kr Budget (+6% momsåterbäring 460 000 kr 27 000) Bakgrund Stödet vänder sig till sociala föreningar, som bedriver ideell och för samhället särskilt viktig verksamhet inom socialt stöd. Totalt har 14 organisationer ansökt om stöd. En beredningsgrupp bestående av representanter från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Regionstyrelseförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen har kommit fram till ovanstående förslag enligt bifogade bedömningar. Socialförvaltningen var kallade men kunde inte delta i beredningsgruppen detta år. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-rs@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Ärendenr RS 2018/80 2 (11) Beredningsgruppen har utgått ifrån politiska mål och prioriterade områden, verksamhetsbaserade erfarenheter och den rådande samhällsutvecklingen i sin bedömning av fördelning av stödet. Budgeten överskrids medvetet med 13 000 kr för att nyttja de 6 % återbäring som utgår vid social stödgivning. Bedömning Årets ansökningar uppgår mer än dubbelt så mycket av vad som finns i budget. Några föreningar söker stort stöd för att täcka personal- eller lokalkostnader. Och några för att täcka hela sin verksamhet då de inte har andra intäktsmöjligheter. Organisationerna arbetar i områden med människor som ofta har traumatiska erfarenheter och där utanförskap finns. De har aktiviteter, stödjande samtal, kunskapshöjande aktiviteter och nästan alla har beredskap för akutinsatser. Föreningarna kompletterar varandra och utgör ett betydande komplement till den offentliga verksamheten. Stödet från Region Gotland är extra betydelsefullt, då organisationerna har svårt att rekrytera medlemmar som finansierar verksamheten. Alla föreningar är oerhört viktiga för sina medlemmar och sin målgrupp. Alla organisationer samarbetar med offentliga verksamheter på något sätt och i andra nätverk och utgör en bred delaktighet i det gotländska samhället. Beredningsgruppen har diskuterat och vägt ur ett helhetsperspektiv och sett till organisationens egen bärighet, verksamhetens bredd på Gotland, samhällsnyttans storlek och om verksamheten har lagstyrda förtecken. Med ovanstående förslag till fördelning avses att så många föreningar som möjligt ska ges möjlighet att fortsatt kunna bedriva verksamhet. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Ärendenr RS 2018/80 3 (11) 1) AMD Anhöriga Mot Droger, KFN 2017/409 ANSÖKAN: 103 200 kr. Söker stöd för all sin verksamhet 2018. Crafts-kurser, arrangera föreläsningar, administration och informationsmaterial, hyra, marknadsföring och ljusmanifestationen, medlemsaktiviteter. EKONOMI: Budgeterade utgifter år 2018 på 102 200 kr. År 2017 var utgiftsbudgeten på 17 000 kr. De största kostnaderna är föreläsningar, kurser och utbildningar och hyra. Största intäkten är från riksförbundet och stödet från KFN ca 13 000 kr. Största kostnadsposterna resekostnader och annonsering. Omsättningen 2016 var 60 000 kr med ett resultat på -8 234 kr.. ÄNDAMÅL: Att minska missbruket och vara stöd för anhöriga. Arbeta med ökad prevention och att eftervården ska bli bättre. Skapa opinion mot narkotika, samarbeta med myndigheter och vara uppdaterade på nya droger och sprida kunskap. VERKSAMHET 2016: 40 medlemmar och 4 aktivt ideellt arbetande. Dygnet runt telefonjour där anhöriga kan ringa. De finns tillgängliga på Jungmansgatan 123A och har öppet eller verksamhet 3 ggr i veckan. AMD har kontinuerligt stödjande samtal med medlemmar och ger aktuella föreläsningar. De är aktivt engagerade i RNS Aktion Mot Narkotika, sitter med i styrelsen för AMD-Riks, Drogförebyggande rådet och i Tryggare Gotland mm. Förebyggande arbete informationsbesök i skolor, behandlingshem och företag och har en mängd nätverkande möten. Föreningen arrangerar en ljusmanifestation i domkyrkan, för offren för drogmissbruk. Förslag till beslut med motivering: AMD-Anhöriga mot droger beviljas 15 000 kr. MOTIVERING: Bibehållen nivå. Föreningen samverkar och gör en bra insats i informationsspridningen om alla droger och även nya droger. 2) Attention Gotland, KFN 2017/416 ANSÖKAN: 15 000 kr. Riktat till informationsinsatser inom skolans värld, olika nätverk och till förbättringar inom region Gotland, föreläsningar i egen regi, skapa mötesplatser för ungdomar. EKONOMI: De största utgifterna är lokalhyran och kurser och utbildningar. De har budgeterade utgifter 2017 på en omsättning av 31 000 kr. Resultat 2016 var 16 465 kr. ÄNDAMÅL: Attention Gotland är en förening som stödjer barn, ungdomar och vuxna med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras anhöriga. Föreningen verkar för att sprida kunskap om dessa diagnoser till berörda, såsom arbetande personal och politiker. VERKSAMHET 2016: 133 medlemmar. Hyr lokal i Röda Korsets Kupan där de arrangerar för ungdomar yoga- och bowling kvällar, två gånger i månaden. Riktar sig mot unga och arbetar med informationsspridning, opinionsarbete, ger föreläsningar, kamratstöd och nätverkande.

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Ärendenr RS 2018/80 4 (11) Attention ingår i flera nätverk och samarbetar med flera offentliga verksamheter såsom Tillgänglighetsrådet, Finsam, Habiliteringen, Psyk, Socialtjänsten, Bup, NSPH mfl. De har representanter i 5 regionala nämnder och ingår i styrgruppen Personligt Ombud. Förslag till beslut med motivering: Attention Gotland beviljas stöd med 15 000 kr. MOTIVERING: Bibehållen nivå. Aktiv och nätverkande förening som gör betydande avtryck för sin målgrupp, specifikt unga och för offentlig personal som arbetar med målgruppen. 3) BRIS Region Öst, KFN 2017/405 ANSÖKAN: 108 000 kr. 10 kr/per barn 0-18 år EKONOMI: Verkar uteslutande på insamlade medel. De har en omsättning på 62 000 tkr och hade underskott i resultatet på 2 047 tkr. Bris Region Öst har ett eget kapital på 22 000 kr. ÄNDAMÅL: Att stärka barn och ungas rättigheter och förbättra deras levnadsvillkor. Att bistå särskilt utsatta barn och unga samt upprätta möjligheter att för dialog och länka mellan barn, vuxna och samhället utifrån barnperspektivet. Agera för barnets bästa i enlighet med FN:s barnkonvention. VERKSAMHET 2016: De kanaler barn och unga använder för att kontakta BRIS är bland andra: chatt, mejl, telefon 116 111 och vuxentelefon-om-barn. Nytt är Brisappen, att det finns möjlighet att boka tid för kuratorsamtal. BRIS nationellt har i genomsnitt 37 369 kontakter genom dessa kanaler varje år. Den ålder som mest kontaktar BRIS är 13-17 år. Fördelat på kön 82 % flickor och 18% pojkar. Gotland ingår i BRIS Region Öst, som hanterar 22 kommuner. Inga siffror för just Gotland kan specificeras statistiskt pga. anonymitet och att kanalerna för samtal sker mest via internet. På Gotland sprids information mest genom skolsköterskorna. BRIS Region Öst har ingen närvaro på Gotland. 21 av 22 kommuner ger stöd till BRIS Region Öst allt ifrån 1,5 kr 10 kr/barn. Förslag till beslut med motivering: BRIS Region Öst beviljas stöd med 45 000 kr. MOTIVERING: Stödet ökas något, då det finns ett litet utrymme i budget och att barn och unga är prioriterad målgrupp. Summan utgör ca 5 kr/barn 7-20 år på Gotland vilket också är ett genomsnittligt stöd för andra kommuner. 4) Brottsofferjouren (BOJ Gotland), KFN 2017/415 ANSÖKAN: 70 000 kr, ca 1:20 kr per innevånare EKONOMI: Verkar uteslutande på insamlade medel. BOJ Stockholm-Gotland har en omsättning runt 2,7 mkr och hade ett resultat på 53 tkr år 2016. ÄNDAMÅL: Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för att alla brottsdrabbade ska få stöd. Direkt brottsdrabbad, vittne till brott, anhöriga eller

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Ärendenr RS 2018/80 5 (11) anhöriga till gärningsman kan vända sig till BOJ för egna samtal och praktisk information som exempelvis försäkringsfrågor, rättsprocessen mm. VERKSAMHET 2016: 23 aktiva stödjare har under 2016 haft kontakt med 234 personer, närvarat i tingsrätten 145 timmar och talat med 190 vittnen och 69 målsägande. Statistiken toppar med misshandel, stöld, olaga hot och ofredande där kvinnor i majoritet är drabbade. Verksamheten har ökat från 2015 med ca 25% vilket kan bero på sammanslagningen Stockholm-Gotland. Att de gotländska stödjana kan verka istället för att fokusera på ekonomi och styrelsearbete. BOJ Gotland har samarbete med polis, åklagare, tingsrätt, socialtjänsten, försäkringsbolag, nätverkat i Samverkan mot våld, Tryggare Gotland, Underbara Ungdomar, Träffpunkt Gråbo, kvinnojourer m.fl. Förslag till beslut med motivering: BOJ Gotland beviljas stöd med 70 000 kr. MOTIVERING: Verksamheten arbetar under lagstyrda förtecken. BOJ Gotland är den enda organisationen som bevakar och utför dessa tjänster lokalt. Verksamheten kompletterar Socialtjänstens lagstadgade verksamhet efter SoL kap 5 11. 5) Cancer Gotland, KFN 2017/432 ANSÖKAN: 15 000 kr. Stödet ska huvudsakligen gåt till marknadsföring, föreningsaktiviteter, kurs i mindfulness och stödpersonsutbildning och utbildningar i styrelse- och föreningsarbete. EKONOMI: Omsättning 2016 var 53 000 kr, största kostnad varor och för möten. Största intäkten var ett verksamhetsstöd från Cancerfonden och Regionens bidrag. Det resulterade i ett positivt resultat på 13 000 kr. ÄNDAMÅL: Cancer Gotland är en stödförening för personer som drabbats av någon form av cancer. Föreningens uppgift är att tillvarata de cancerbehandlades intressen samt vara stöd åt drabbade och närstående. VERKSAMHET 2016: 36 medlemmar och 3 medlemsföreningar. Ska under 2017 arrangera två medlemsmöten, café-kväll på Träffpunkt Gråbo, få igång en rehabiliteringsgrupp med tema Hälsa och Motion. Föreningen finns tillgänglig på Träffpunkt Gråbo och samarbetar med bl.a. Visby Lasarett. Förslag till beslut med motivering: Cancer Gotland beviljas stöd med 15 000 kr. MOTIVERING: Stödet ökas något. Viktig kompletterande instans för sjukvården i förebyggande arbete och nätverkande mot psykisk ohälsa.

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Ärendenr RS 2018/80 6 (11) 6) Gotlands Frivilliga Samhällsarbetare (GFS), KFN 2017/417 ANSÖKAN: 15 000 kr. Stödet ska bland annat användas till lokalhyran, föredragshållare och rättsskyddsförsäkringen. EKONOMI: Omsättning 27 000 kr och resultat med -1 500 kr år 2016. Största kostnaderna är möteskostnader, lokalhyran på Korpen och porto och tryck. Intäkterna kommer från medlemsavgifter och stödet från kultur- och fritidsnämnden. ÄNDAMÅL: Mål och syfte är att ta tillvara samhällets ideella kraft som tar lagreglerade frivilliguppdrag och att samordna dessa personer som utgör föreningen medlemmar. GFS tillhör Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare och har därigenom ett försäkringsskydd för medlemmarna. Medlemmarna verkar utsatt miljö. VERKSAMHET 2016: Föreningen har 59 medlemmar som tar uppdrag som lekmannaövervakare, godemän, förvaltare, förmyndare, besöksgrupper i häktet, kontakt- eller stödpersoner vid besök vid rättspsykiatri, kriminalvården, patientnämnden och individ- och familjeomsorgen. Riksföreningen ger utbildning till nyrekryterade övervakare, godemän och förvaltare men föreningen betalar resekostnaderna. Föreningen har själva också fortbildningsinsatser, temakvällar, studie- och informationsbesök och så ges tidningen Ö-Vak ut två gånger per år. Samarbetar med frivården, kriminalvården, överförmyndaren mfl. Förslag till beslut med motivering: Gotlands frivilliga samhällsarbetare beviljas stöd med 15 000 kr. MOTIVERING: Bibehållen nivå. Arbetar efter lagstyrd verksamhet som har ökade kostnader i och med ökat antal gode män. 7) Kvinnojouren Amanda, KFN 2017/396 ANSÖKAN: 246 000 kr. Stödet ska gå till hyra för skyddat boende, el, tv och telefon, samtalslokal och föreningskostnader. EKONOMI: Omsättning 325 000 kr. De största kostnaderna är lokalhyra och föreningskostnader. De största intäkterna är gåvor men också regionens bidragsanslag och boendeintäkter. Eget kapital 430 tkr. Resultat 2016 +80 tkr. Budget 2017 +20 tkr. Årshyra för lägenheten är 129 tkr (1 familjeboende) och för en samtalslokal 61 tkr/år. ÄNDAMÅL: Huvudverksamheten i föreningen är att erbjuda kvinnor och barn skyddat boende i akuta fall samt att bedriva informationsverksamhet, stödsamtal och jourtelefon. VERKSAMHET 2016: Föreningen har 68 medlemmar och en lägenhet för skyddat boende där det har bott 12 kvinnor, 8 barn under 122 nätter år 2016. Jouren nås dygnet runt och har haft 210 samtal under 2016 där 11 personer arbetar ideellt med samtalen. Antal samtal har sjunkit likaså antalet uthyrda nätter, men antalet kvinnor i behov av hjälp har ökat.

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Ärendenr RS 2018/80 7 (11) Amanda har skyddat boende för 1 familj och stödsamtal för de som tar kontakt med föreningen. De arbetar med förebyggande verksamhet med utåtriktad informationsverksamhet. De samarbetar aktivt med Länsstyrelsen, Regionen och Polisen. De arrangerar seminarier och erbjuder handledning och utbildning till jourkvinnor som vill jobba ideellt med stödsamtal. Förslag till beslut med motivering: Kvinnojouren Amanda beviljas stöd med 95 000 kr. MOTIVERING: Stödet ökas då utrymmet finns i år. Det är en viktig organisation på Gotland. 8) Rädda Barnen Gotland, KFN 2017/407 ANSÖKAN: 45 000 kr. Stödet går till utökad verksamhet i Gotlands skolor, Läxhjälp, föredragsverksamhet, fortsatt samarbete med Röda Korset, DBF och idrottsrörelsen på Gotland, mm. EKONOMI: Omsättning 301 000 kr med ett resultat på 59 742 kr. Största intäkterna är penninginsamlingar och bidraget från KFN. Största kostnaderna är verksamhet till Barn på Gotland och samarrangemang och busskostnader. Eget kapital 246 000 kr. ÄNDAMÅL: Rädda Barnen främjar barns rättigheter och möjligheter. Verkar för en ökad integration och arbetar mot våld och rasism genom sina verksamheter på Gotland med Barnkonventionen i fokus. VERKSAMHET 2016: Föreningen har 864 medlemmar och fem arbetsgrupper verksamma under 2016: Föreläsnings-, Insamlings-, Flykting- och integrations-, Barnkonventions- och Träffpunkt Gråbogruppen. De sprider information, utbildar och bedriver aktiv verksamhet på lokalnivå. Arbetet med gemensam värdegrund har fortsatt i samarbete med Roma Teatern, Röda Korset, Region Gotland, idrottsrörelsen på Gotland, Vinternatt, föreningen DBF m.fl. Flykting- och integrationsgruppen arbetar med att bekämpa främlingsfientlighet och utanförskap. De har b.l.a. erbjudit läxläsning varje vecka på Gråbo och i Fårösund med hjälp av pensionerade lärare. De har varit aktiva på flyktingboenden och deltagit i möten och beslutsprocesser med myndigheterna. Rädda Barnen samarbetar bl.a. med Roma Teatern, Unga Roma, Barnkörveckan på Fårö, Allmänna Sångens julkonsert med insamlingar och har under 2016 samlat in 113 674 kr. Övriga aktiviteter kan nämnas Sommarläger på Karlsö, 7 föreläsningar och cafékvällar på Träffpunkt Gråbo mm. Förslag till beslut med motivering: Rädda Barnen Gotland beviljas stöd med 45 000 kr. MOTIVERING: Stödet ökas något. Gör stora insatser för barn och i den rådande flyktingsituationen. De är i hög grad nätverkande med myndigheter och större organisationer. De hjälper små föreningar till många aktiviteter och till ett självgående och gör ett stort avtryck på Gotland.

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Ärendenr RS 2018/80 8 (11) 9) Röda Korset Gotland (RKG), KFN 2017/411 ANSÖKAN: 150 000 kr. Stödet går till social verksamhet på Gotland i insatserna för asylsökande samt andra individer i liknande situation. EKONOMI: Omsättning 16 milj. kr. Organisationen bedriver insamlingsverksamhet och försäljningsverksamhet via Kuporna. Positivt resultat år 2016 med 763 tkr. ÄNDAMÅL: Röda Korset ska lindra och förhindra mänskligt lidande, skydda liv och hälsa, skapa respekt för människovärdet, främja ömsesidig förståelse och vänskap samt verka för samarbete och varaktig fred mellan alla folk. RKG är en paraplyorganisation utan egna medlemmar för drygt 50 Röda kors-kretsar med ca 2000 medlemmar. RKG organiserar ytterligare ca 600 volontärer. VERKSAMHET 2016: Röda Korset har verksamheter på sju platser över hela ön. Förutom kuporna har RKG flera nätverkande projekt igång inom praktikplatser och sysselsättning. Behovet av verksamhet inom det sociala området har ett hårt tryck vilket har varit ansträngande för personalen. RKG har satt igång ett kompetensutvecklingsprogram för att möta utmaningarna. Totalt har RKG 15 heltidstjänster fördelat på 28 personer. RKG har även stor barnverksamhet b.l.a. med FH/HLR utbildningar i skolor där 374 elever från 6 skolor deltagit. RKG har fortsatt beredskap för att mobilisera akuta insatser inom Vinternatt och materiellt bistånd till asylsökande. Under 2016 fick närmare 2000 asylsökande materiellt bistånd. I samarbete med Rädda Barnen efter önskemål från Migrationsverket så görs besök på samtliga asylboenden varje vecka. I lokalerna så bedrivs Träna Svenska och körkortsförberedande utbildningar och grundläggande trafikvett för nya svenskar. Förslag till beslut med motivering: Röda Korset Gotland beviljas stöd med 95 000 kr MOTIVERING: Stödet ökas då det finns utrymme i budget. RKG gör stor samhällsnytta och är den organisation som kan mobilisera resurser i krissituationer. 10) RSMH-Kamratringen, KFN 2017/406 ANSÖKAN: 75 000 kr. Stödet ska gå till att identifiera nya medlemmar som behöver kamratstöd och personcentrerad vård och seminarier. Att utveckla föreningen med hemsidan, datorutbildning och kurs i att skriva protokoll. EKONOMI: Omsättning 51 000 kr. De största kostnaderna är verksamheten på måndagkvällar och på Träffpunkt Gråbo. De största intäkterna är bidragsanslag från KFN och gåvor. Eget kapital 607 000 kr. Resultat 2016: -11 000 kr. RSMH söker och får aktivitets- och distriktsstöd från KFN. 2017 utbetalades det 19 510 kr. Föreningen rapporterar 95 sammankomster med 865 deltagartillfällen. ÄNDAMÅL: RSMH, riksförbundet för social och mental hälsa stödjer och organiserar människor med psykisk ohälsa.

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Ärendenr RS 2018/80 9 (11) VERKSAMHET 2016: Föreningen har 90 medlemmar på Gotland. De har temakvällar med olika medlemsaktiviteter som bingo, musikaftnar, afrikansk dans, utflykter, julfest och resor. Föreningen har också självhjälpsgrupper. Föreningen är representerad i olika nätverk som samrådsgrupper, tillgänglighetsrådet, Brukarrådet inom psykiatrin och i NSPH. De samarbetar med Selenekollektivet, Nygårds Garda och Carlshäll samt kommunens Daglig verksamhet. RSMH har haft verksamhet på Träffpunkt Gråbo för att fånga upp nya medlemmar i den stadsdelen under en femårs-period, men det har inte gett några nya medlemmar, så de kliver ur den verksamheten. Förslag till beslut med motivering: RSMH-Kamratföreningen avslås stöd. MOTIVERING: Med hänvisning att föreningen redan får stöd från kultur- och fritidsavdelningen. Föreningen söker aktivitetsstöd och distriktsstöd och har under 2017 fått 19 510 kr utbetalt. Här har föreningen möjlighet att öka sitt stöd genom att öka antalet aktiviteter och medlemmar. 11) Skuldjouren Gotland KFN 2017/395 ANSÖKAN: 150 000 kr. Stödet går till hyra, it, telefon, papper, frimärken och kuvert för klientverksamhet. EKONOMI: Omsättning 116 000 kr och gick 2016 med 37 000 kr i överskott. Den största kostnaden är hyra och medlemskostnader. Eget kapital 45 000 kr. ÄNDAMÅL: Föreningen har som syfte att ge stöd, kunskap, råd och gemenskap till personer som hamnat i ekonomiskt och socialt utanförskap och att hjälpa till med t.ex. skuldsaneringsansökan. Målet är att hjälpa är överskuldsatta och fattiga i samhället. VERKSAMHET 2016: Föreningen har 35 medlemmar. Föreningen har under 2016 haft ett 30-tal klienter där 20 st. behövt aktiv hjälp med ekonomin, besök hos kronofogden, tingsrätten, försäkringskassan och socialtjänsten. Flera konsumentfrågor tas också emot via telefon. De har drop-in öppen mottagning på tisdagar på Träffpunkt Gråbo. Samarbetar med socialtjänst, kyrkan, arbetsförmedlingen och psykiatrin. De bevakar skuldfrågan i media och har uppföljningar med sina medlemmar som ofta är i ett utanförskap och kan erbjuda social samvaro och hjälp till självhjälp där de lär sig att odla sin mat. De har under året haft en till två personer på arbetsmarknadsplacering för att ge dem möjlighet till att påverka sin möjlighet till sysselsättning. Skuldjouren har ordnat bättre datorstationer för klienter och besökare. De har också arbetat mycket med att starta upp en ny riksorganisation då Insolvens Riks har upplösts. De samarbetar med Helsingborg och Skåne med uppbyggandet av riksföreningen. Förslag till beslut med motivering: Skuldjouren beviljas stöd med 15 000 kr. MOTIVERING: Stödet ökas något. Verksamheten kompletterar offentlig verksamhet

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Ärendenr RS 2018/80 10 (11) med tillgänglighet på Träffpunkt Gråbo som kan fånga upp ungdomar och unga vuxna. 12) Sällskapet Länkarna Slite, KFN 2017/433 ANSÖKAN: 50 000 kr. Stödet går i första hand till lokalkostnader för att kunna hålla öppet, medlemsvård och resa till riksträffarna. EKONOMI: Omsättning 45 000 kr. De största kostnaderna är medlemsvård och elkostnader. Intäkterna kommer från Region Gotland och sponsring från Nordkalk. Föreningen gick 4 000 kr i överskott 2016. ÄNDAMÅL: Länkarnas syfte är att hjälpa alkohol- och drogberoende människor att tillfriskna genom punktprogrammet med 7 steg. VERKSAMHET 2016: Verksamheten bedrivs främst i föreningens lokal i Slite, öppet 3 kvällar/vecka. De har ingen hyreskostnad för lokalen, men andra lokalkostnader som el, V/A och försäkringar uppgår till drygt 22 000 kr. De samarbetar med alkoholrådgivningen, Frivården, Graip IK, och arbetsplatser. De är ett alternativ till annan alkoholvård. De samarbetar med Visbyföreningen och de vårdande medlemsmötena växlar mellan Visby och Slite. Föreningen har 17 medlemmar där 82% är män. Förslag till beslut med motivering: Sällskapet Länkarna Slite beviljas stöd med 25 000 kr. MOTIVERING: Bibehållen nivå. Verksamheten är betydande för norra Gotland och i nätverk med offentliga verksamheter. 13) Sällskapet Länkarna Visby, KFN 2017/408 ANSÖKAN: 50 000 kr. Stödet går i första hand till amorteringar på lån och för att hålla kontakt och erfarenhetsutbyte med andra Länksällskap i Sverige. EKONOMI: Omsättning 35 000 kr. De största kostnaderna är medlemsvård och resekostnader. Intäkterna är bidragsanslag och övriga intäkter. Eget kapital 6 000 kr. Föreningen disponerar en lokal i Visby där Region Gotland bekostar hyra och drift för minst 80 000 kr/år (2013). Föreningen hade ett resultat på 2 000 kr 2016. ÄNDAMÅL: Länkarnas syfte är att hjälpa alkohol- och drogberoende människor att tillfriskna genom punktprogrammet med 7 steg. VERKSAMHET 2016 : Föreningen har 15 medlemmar och samarbetar med Länkföreningen Slite. Verksamheten vänder sig till egna medlemmar, men har en del utåtriktad och uppsökande verksamhet, bland annat mot härbärget i Visby. De har öppet tre kvällar i veckan och har telefonjour. Föreningen äger också ett sommarhem i Rute, en stuga där medlemmar och behövande kan få rekreation. Nytt är att de har en nystartad kvinnogrupp som träffas två gånger/vecka och en

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Ärendenr RS 2018/80 11 (11) efterbehandlingsgrupp med klienter från Socialförvaltningens alkoholrådgivning. De ordnar aktiviteter som påskfest, midsommarfest, julfest och månatliga möten. Förslag till beslut med motivering: Sällskapet Länkarna Visby beviljas stöd med 20 000 kr. MOTIVERING: Stödet ökas. Verksamheten är betydande i nätverk med offentlig verksamhet och har ny satsning på kvinnor. 14) VISIR, (Vi som inte röker), KFN 2017/421 ANSÖKAN: 3 000 kr. EKONOMI: Omsättning 12 000 kr. De största kostnaderna är mötes- och administrativa utgifter. Intäkterna är från Region Gotland, VISIR Riks och Hjärtoch Lungfonden. Eget kapital 8 000 kr. Resultatet år 2016 gick med underskott 3 600 kr. ÄNDAMÅL: Att motverka användningen av tobaksvaror och e-cigarretter genom förebyggande informationsarbete. VERKSAMHET: VISIR har ca 25medlemmar. Föreningen är aktiv under WHO:s internationella tobaksfria dag, under tobaksfria veckan, under Almedalsveckan och på Visby Lasaretts Tobakspreventiva mottagningen. De samarbetar med Hotell- och Restaurangfacket, Hjärt- och Lungföreningen, Astma- och Allergiföreningen, NBV, SISU, lokala hyresgästföreningar m.fl. De vill skapa opinion och arbeta målmedvetet i det drogförebyggande nätverket på Gotland. Förslag till beslut med motivering: VISIR beviljas stöd med 3 000 kr. MOTIVERING: Bibehållen nivå. Stödet ger betydande verkan för en liten summa.

Regionstyrelseförvaltningen Mats Jansson Tjänsteskrivelse RS 2017/540 9 januari 2018 Regionstyrelsen Klintkustleden på Gotland - Ansökan om medel ur anslag 1:1, regionala tillväxtåtgärder Förslag till beslut Region Gotland medfinansierar projektet Klintkustleden på Gotland med 50,00 procent av projektets faktiska kostnader, sammanlagt högst 954 802 kronor, varav 516 830 kronor ur 2018 års anslag och 437 972 kronor ur 2019 års anslag 1:1, regionala tillväxtåtgärder. Beslutet avser perioden 2018-01-01 till 2019-09-30. Sammanfattning Gotland står inför en hel del positiva utmaningar och nya möjligheter de kommande åren. Den nya kryssningskajen, den planerade nationalparken och regeringens offensiva satsning på gotländsk tillväxt ger goda framtidsutsikter för den som vill bo och verka på ön. Gotlands natur och kultur är givna resurser för friluftslivet och besöksnäringen på Gotland. I Gotlands Tillväxtprogram poängteras att tillväxt sker om såväl ekonomiska, sociala och miljömässiga behov beaktas, och i flera fall nämns kompetensutveckling som viktiga insatsområden för att öka företagens tillväxtvilja och få entreprenörer att inkludera natur och kultur i sina erbjudanden. Projektet Klintkustleden på Gotland, har som ambition att knyta samman en förbättrad och utökad led med aktörer som vill använda leden i sin marknadsföring eller ta med den som en komponent i paket som riktas till besökare. Syfte Projektet ska tillgängliggöra gotländska kultur- och naturmiljöer längs klintkusten på nordvästra Gotland genom att knyta samman dem med en led över privat och offentligt ägd mark. l anslutning till att den fysiska infrastrukturen förbättras ska skogsägare, markägare, entreprenörer och föreningar i området inspireras till att utveckla produkter och tjänster som kopplar till leden. Den nya, långa leden bjuder in till besök året runt. Det arbetssätt som tillämpas i projektet sammanför myndigheter, näringslivet och lokalbefolkningen för gemensamma lösningar. Arbetssättet kommer att dokumenteras och kan användas av andra efter projektets slut. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/540 Mål Kuststräckan Visby-Kappelshamn är uppmärkt med ledmarkeringar och informationstavlor. Vissa rastplatser, toaletter, grillplatser och vindskydd längs sträckan kommer vara på plats. En ledbeskrivning finns tillgänglig på Länsstyrelsens webbplats. Genom dialog nås samsyn med markägare och näringsidkare om ledens sträckning. Entreprenörer inspireras att skapa produkter och tjänster med den nya leden som en komponent i erbjudandet. Aktörer inom besöksnäringen på Gotland känner till leden. Skötsel av leden är garanterad dels genom markägares engagemang men även genom Länsstyrelsens ansvar för skötsel i naturreservat. Delar av leden är anpassad efter olika behov vad gäller tillgänglighet, svårighetsgrad och service. Effekter efter projektets slut (5-10 år efter projektets slut): Gotland lanseras av besöksnäringens aktörer som en vandringsdestination. Sträckan präglas av medveten anpassning av naturmiljön där hänsyn tagits till vandringsturistens behov och markägarens förutsättningar. Areella företag, turistföretag, föreningar och företag ordnar aktiviteter längs sträckan samt erbjuder paket där leden är en komponent. Dialogmodellen som utvecklats i projektet har inspirerat andra aktörer på Gotland att skapa leder på områden där markägarstrukturen är mosaikartad. Detta innebär att besökare och gotlänningar har lättare att besöka naturen. Kanske har den planerade nationalparken etablerats, och ledsträckningen har utökats ända in i nationalparken. Målgrupp Besöksnäringen: Leden kan utgöra basen för aktörer som vill skapa paket kring naturturism. Mat- och boendeanläggningar får fler besökare om leden tillgängliggörs, anpassas för besökare med olika behov, marknadsförs och markeras. Skogs- och markägare: Markägare som vill ha en alternativ inkomstkälla kan serva besökare med t ex boende, mat, guidningar etc. Kompetensutveckling riktas direkt till de markägare som kan behöva sköta sin skog/natur så att den matchar friluftslivets behov. Lokalbefolkning: Lokalbefolkning som på sin fritid vill göra utflykter, rasta hundar, vandra, motionera etc. Skolor och barnverksamhet: Skolor och barnverksamhet som vill utnyttja leden för utflykter och lärande om natur- och kultur Turism: Besökare till Gotland som vill uppleva naturen, vandra hela eller delar av sträckan. Horisontella perspektiv Folkhälsa Det finns klara samband mellan ett aktivt friluftsliv och en god hälsa. Genom att utveckla och öka tillgängligheten på en led ökar möjligheten att fler på Gotland och öns besökare tar del av öns rika kultur och natur. Friluftsliv som fritidsaktivitet har en uppåtgående trend. Människor söker upplevelser som kan berika själen men som samtidigt har en friskvårdsaspekt. Friluftsliv kan medverka till att gotlänningar rör på sig och vistas i naturen mer. Långsiktigt kan detta främja folkhälsan och minska kostnaderna för sjukvård och omsorg. Miljö / ekologisk hållbarhet Klintkustleden är planerad utifrån att den går längs med kusten och med närhet till väg 149 där bussar enligt Landsbygdstrafikens tidtabell passerar. På så sätt kommer 2 (4)

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/540 även de besökare som inte har bil, kunna ta del av leden, vilket bidrar till hållbart resande. Genom information längs leden och på Länsstyrelsens webb uppmuntras förståelse för naturen som resurs. Genom att erbjuda rastplatser som städas regelbundet minskar risken för spontana eldstäder och nedskräpning i den känsliga miljön. Projektorganisation Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen har upprättat ett samarbetsavtal avseende projektets genomförande. Projektets styrgrupp utgörs av distriktschef Skogsstyrelsen Stockholm-Gotlands distrikt, samt enhetschef på Länsstyrelsen. En projektgrupp bildas, bestående av Skogsstyrelsens projektledare och Länsstyrelsens samordnare för friluftslivet. Till projektgruppen adjungeras även andra personer från respektive organisation. I projektets referensgrupp deltar LRF, besöksnäringsfunktion Region Gotland, Gotlands förenade besöksnäring och Länsstyrelsen Gotlands län, eventuellt även någon person från friluftslivets organisationer. Genomförande Möten med markägare för att förankra ledens sträckning. Rådgivning till berörda markägare om alternativa skötselmetoder och anpassningar för att gynna natur- och kulturvärden samt sociala värden. Inventering av naturmiljön i anslutning till leden, som en grund för åtgärder och informationsmaterial. Produktion av ledbeskrivning, kartor och tavlor. Information på Länsstyrelsens webbplats. Aktiviteter för allmänheten: invigning etc. Regionala inspirationsmöten och dialogmöten. Markering av led, inklusive skötselåtgärder för att tillgängliggöra ledsträckan (spänger, röjning etc). Kostnads- och finansieringsbudget perioden 2018-01-01 2019-09-30 Kostnader 2018 2019 Totalt Egen personal 621 068 524 088 1 145 156 Extern personal/köpta tjänster 10 000 10 000 20 000 Lokalkostnader 3 000 2 500 5 500 Övriga kostnader 399 593 339 358 738 951 Summa kostnader 1 033 661 875 946 1 909 607 Finansiering Region Gotland 516 830 437 972 954 802 Skogsstyrelsen 280 417 207 054 487 471 Länsstyrelsen i Gotlands län 236 414 230 920 467 334 Summa finansiering 1 033 661 875 946 1 909 607 Bedömning Regionstyrelseförvaltningen anser att projektet Klintkustleden på Gotland ligger i linje med Tillväxtprogrammets insatsområde Identifiera och samla intressenter för att identifiera behov, restriktioner och utvecklingsmöjligheter för en ökad tillgänglighet till och ett ökat nyttjande av natur- och kulturarvsresurser. 3 (4)

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/540 Projektet överensstämmer väl med de ambitioner som Region Gotland har både i den överliggande strategin Vision Gotland 2025 och i Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020, där utveckling av Gotland som ett mer hållbart resmål är ett viktigt mål. Beslutsunderlag Klintkustleden på Gotland - Ansökan om medel för regionala tillväxtåtgärder inkommen 2017-06-09 (slutlig version 2017-12-22). Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör 4 (4)

Region Gotland Ansökan om medel för regionala tillväxtåtgärder Version 2017-12-21 Skogsstyrelsen Dnr 2017/1725 Region Gotland Dnr 2017/540 'L\ -U-1L REGION GOTLAND Projektets namn Klintkustleden på Gotland Uppgifter om sökanden Sökande Skogsstyrelsen Postadress Visborgsallén 4 Försam l i ng/socken Visby domkyrkoförsamling e-post skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Är sökanden skyldig att redovisa moms för den verksamhet som bedrivs i projektet? Organisationsnummer 202100-5612 Postnummer och ortnamn 621 50 Visby Telefon och telefax 0498-258500 Plusgiro / bankgiro / bankkonto 787-8606 E Ja Arbetsställenummer (CFAR) 51918464 Observera att intyget från Skattemyndigheten ska avse projektets verksamhet. d Nej, bifogar intyg från Skattemyndigheten Sökt belopp från Gotlands kommun i kronor: 954 802 Kommer ansökan om EUmedel att lämnas för projektet? QJa ElNej Projektorganisation Projektledare Karin Wågström Telefon och telefax 0498-258523 e-post karin.wagstrom@skogsstyrelsen.se Sökandens bank Bankens namn Danske Bank Sverige Postadress Box 7523 Telefon 0752-484542 Sökandens revisor Telefax Företagets namn Skogsstyrelsens internrevisor Catarina Kvarnström Kemi Postadress Vallgatan 8 Kontaktperson i frågor som rör projektets ekonomi Rickard Åman Telefon och telefax 0910-439414 e-post rickard.aman@skogsstyrelsen.se Kontaktperson Tomas Ekendahl, ekonomienheten Skogsstyrelsen Postnummer och ortnamn 10392 Stockholm e-post www.danskebank.se Kontaktperson 036-359391 Postnummer och ortnamn 551 83 Jönköping 1(8)

Telefon 036-359391 Telefax 036-166170 e-post Catarina.KvarnstromKemi@skogsstyrelsen.se Bifoga utförlig projektbeskrivning i bilaga till ansökan Bakgrundsbeskrivning: Gotland står inför en hel del positiva utmaningar och nya möjligheter de kommande åren. Den nya kryssningskajen, den planerade nationalparken och regeringens offensiva satsning på gotländsk tillväxt ger goda framtidsutsikter för den som vill bo och verka på ön. Gotlands natur och kultur är givna resurser för friluftslivet och besöksnäringen på Gotland, l Gotlands Tillväxtprogram poängteras att tillväxt sker om såväl ekonomiska, sociala och miljömässiga behov beaktas, och i flera fall nämns kompetensutveckling som viktiga insatsområden för att öka företagens tillväxtvilja och få entreprenörer att inkludera natur och kultur i sina erbjudanden. Projektet Klintkustleden på Gotland, har som ambition att knyta samman en förbättrad och utökad led med aktörer som vill använda leden i sin marknadsföring eller ta med den som en komponent i paket som riktas till besökare. Projektets syfte: (Vad syftar projektet till?) Projektet ska tillgängliggöra gotländska kultur- och naturmiljöer längs klintkusten på nordvästra Gotland genom att knyta samman dem med en led över privat och offentligt ägd mark. l anslutning till att den fysiska infrastrukturen förbättras ska skogsägare, markägare, entreprenörer och föreningar i området inspireras till att utveckla produkter och tjänster som kopplar till leden. Den nya, långa leden bjuder in till besök året runt. Vi dokumenterar ett arbetssätt som tillämpas i projektet, där vi för samman förvaltande myndighet med näringslivet och lokalbefolkningen - och i samsyn kommer till lösningar. Arbetssättet kan användas av andra efter projektets slut. Mål: (Vad skall projektet uppnå för resultat?) Projektmål (inom projekttiden): Kuststräckan Visby-Kappelshamn är uppmärkt med ledmarkeringar och informationstavlor. Vissa rastplatser, toaletter, grillplatser och vindskydd längs sträckan kommer vara på plats (med reservation för långa bygglovsprocesser som försenar detta). En ledbeskrivning finns tillgänglig på Länsstyrelsens webbplats. Genom dialog når vi en samsyn med markägare och näringsidkare om ledens sträckning. Vi inspirerar entreprenörer att skapa produkter och tjänster med den nya leden som en komponent i erbjudandet. Turistorganisationer på Gotland känner till leden. Skötsel av leden är garanterad dels genom markägares engagemang men även genom Länsstyrelsens ansvar för skötsel i naturreservat. Delar av leden är anpassad efter olika behov vad gäller tillgänglighet, svårighetsgrad och service. Effekter efter projektets slut (5-10 år efter projektets slut): Gotland lanseras av besöksnäringens aktörer som en vandringsdestination. Sträckan präglas av medveten anpassning av naturmiljön där hänsyn tagits till vandringsturistens behov och markägarens förutsättningar. Areella företag, turistföretag, föreningar och företag ordnar aktiviteter längs sträckan samt erbjuder paket där leden är en komponent. Dialogmodellen som utvecklats i projektet har inspirerat andra aktörer på Gotland att skapa leder på områden där markägarstrukturen är mosaikartad. Detta innebär att besökare och gotlänningar har lättare att besöka naturen. Kanske har den planerade nationalparken etablerats, och ledsträckningen har utökats ända in i nationalparken. Se även indikatorer och horisontella mål nedan. Målgrupp: (Vem / vilka vänder sig projektet till?) Besöksnäringen: Leden kan utgöra basen för aktörer som vill skapa paket kring naturturism. Mat- och boendeanläggningar får fler besökare om leden tillgängliggörs, anpassas för besökare med olika behov, marknadsförs och markeras. Skogs- och markägare: Markägare som vill ha en alternativ inkomstkälla kan serva besökare med t ex boende, mat, guidningar etc. Kompetensutveckling riktas direkt till de markägare som kan behöva sköta sin skog/natur så att den matchar friluftslivets behov. Lokalbefolkning: Lokalbefolkning som på sin fritid vill göra utflykter, rasta hundar, vandra, motionera etc. Skolor och barnverksamhet: Skolor och barnverksamhet som vill utnyttja leden för utflykter och lärande om natur- och kultur Turister: Besökare till Gotland som vill uppleva naturen, vandra hela eller delar av sträckan. 2(8)

Projektorganisation / deltagare: (Vilka medverkar?) Skogsstyrelsen är projektägare. Länsstyrelsen är samarbetspartner enligt ett samarbetsavtal som upprättas mellan Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen om projektet beviljas. En styrgrupp bestående av distriktschef på Skogsstyrelsen Stockholm- Gotlands distrikt, samt enhetschef på Länsstyrelsen Gotlands län. En projektgrupp bestående av Skogsstyrelsens projektledare och Länsstyrelsens samordnare för friluftslivet. Till projektgruppen adjungeras även andra personer från resp organisation. l projektets referensgrupp deltar LRF, Inspiration Gotland (eller motsvarande), Gotlands förenade besöksnäring och Länsstyrelsen Gotlands län. Eventuellt även någon från friluftslivets organisationer/ideell intresseorganisation. Genomförande: (Vad ska göras i projektet för att uppnå syfte och mål?) Markägarförankring: Möten med markägare för att förankra ledens sträckning. Rådgivning till berörda markägare om alternativa skötselmetoder och anpassningar för att gynna natur- och kulturvärden samt sociala värden. Inventering av naturmiljön i anslutning till leden, som en grund för åtgärder och informationsmaterial. Produktion av ledbeskrivning, kartor och tavlor. Information på Länsstyrelsens webbplats. Aktiviteter för allmänheten: invigning etc Regionala inspirationsmöten och dialogmöten. Markering av led, inklusive skötselåtgärder för att tillgängliggöra ledsträckan (spänger, röjning etc) Projektadministration. Uppföljning: (Hur ska process och resultat analyseras?) Projektledaren redovisar löpande arbetet till styrgruppen som följer upp projektets resultat och aktiviteter. Indikatorer i ansökan följer upp projektets förväntade resultat. l slutrapport presenteras genomförd dialogmodell så att den enkelt kan användas av andra. l slutrapport följs mål, resultat och effekter upp. Ange detaljer i bilaga till ansökan Tid- och aktivitetsplan Startdatum Slutdatum Kostnad 1) Markägarförankring 2018-01 2019-06 242 209 2) Rådgivning 2018-01 2019-06 82236 3) Inventering 2018-04 2018-12 106625 4) Produktion av ledbeskrivning, kartor och tavlor 2018-09 2019-05 97328 5) Aktiviteter för allmänheten "Ledens dag" 2018-06 2019-05 192117 6) Regionala inspirationsmöten och dialogmöten 2018-03 2019-05 92764 7) Markera leden inkl skötselåtgärder 2018-06 2019-05 700 000 8) Projektadministration, styrning, ledning, redovisning, utvärdering 2018-01 2019-09 484 606 Indikatorer- projektets mätbara resultat (utfallet ska redovisas i projektets slutrapport) Temaindikator Besökande, antal So ingång t Hall Hangvarreservatet Evenemang, antal Exponeringstillfällen, antal Företag, antal deltagande Förstudier, antal Vid projektstart Ingångsvärde 201 8-01 0 0 0 0 Vid projektets slut ökning m 50% besökare 1 5 10 0 3(8)

Nätverk, antal nya Produkter, antal nya 0 0 1 2 Resultatindikator Totalt antal varav kvinnor varav män Arbetstillfällen, antal nyskapade 0 0 0 Deltagare, antal 30 10 20 Företag, antal nya, ledda av Projektledare 1 1 Horisontella mål - beskriv projektets påverkan inom följande områden: Folkhälsa Det finns klara samband mellan ett aktivt friluftsliv och en god hälsa. Genom att utveckla och öka tillgängligheten på en led ökar vi möjligheten att fler på Gotland och öns besökare, tar del av öns rika kultur och natur. Friluftsliv som fritidsaktivitet har en uppåtgående trend. Människor söker upplevelser som kan berika själen men som samtidigt har en friskvårdsaspekt. Friluftsliv kan medverka till att gotlänningar rör på sig och vistas i naturen mer. Långsiktigt kan detta främja folkhälsan och minska kostnaderna för sjukvård och omsorg. Integration Projektet påverkar inte integrationen, varken positivt eller negativt. Leden är tillgänglig för alla - utan att exkludera någon. Jämställdhet Projektet påverkar inte jämställdheten, varken positivt eller negativt. Leden är tillgänglig för både kvinnor och män - utan att exkludera någon. Miljö / ekologisk hållbarhet Klintkustleden är planerad utifrån att den går längs med kusten och med närhet till väg 149 där bussar enligt Landsbygdstrafikens tidtabell passerar. På så sätt kommer även de besökare som inte har bil, kunna ta del av leden, vilken bidrar till hållbart resande. Genom information längs leden och på Länsstyrelsens webb uppmuntrar vi till förståelse för naturen som resurs. Genom att erbjuda rastplatser som städas regelbundet minskar risken för spontana eldstäder i den känsliga miljön, och nedskräpning, l dialog med markägarna uppmuntrar vi till ett anpassat skogsbruk med hänsyn till människa och natur. Hämta summorna från budgetspecifikationen på följande sidor Kostnader 2017 2018 2019 Totalt Egen personal 621 068 524 088 1 145156 Extern personal / Köpta tjänster / Konsulter 10000 10000 20000 Lokalkostnader 3000 2500 5500 Investeringar / Avskrivningar 0 övriga kostnader 399 593 339 358 738 951 Summa bokförda kostnader 1 033 661 875 946 1 909 607 Direktfinansierade kostnader Eget arbete Ideellt arbete 4(8)

Totalt för projektet 1 033 661 875 946 1 909 607 Offentlig kontant medfinansiering 2017 2018 2019 Totalt Gotlands kommun, anslag 1:1, regional tillväxt 516830 437 972 954 802 Skogsstyrelsen 280417 207 054 487 471 Länsstyrelsen Gotlands län 236 414 230 920 467 334 Privat kontant medfinansiering Summa kontant medfinansiering 1 033 661 875 946 1 909 607 Totalt för projektet 1 033 661 875 946 1 909 607 Jag bekräftar, att jag tagit del av informationen i "handledning till ansökan". Undersk Ort, datum Namnf 5(8)

Budgetspecifikation Bokförda - faktiska kostnader Egen personal - Projektanställdas löner och sociala avgifter 2017 Namn och arbetsuppgift Arne Pettersson (arbetspaket nr 6) Bruttolön per månad 33600 Soc. avg. per månad 16224 Antal månader Kostnad Astrid Dale (arbetspaket 1, 6) 31 000 14969 Inga-Lena östbrant (projektledning, kommunikatör) 30750 14848 Karin Wågström (projektledare) 36500 17625 Karolina Sundblad (arbetspaket 1, 6) 31 050 14993 Stefan Lindstedt, Chefsrepresentant (styrgrupp) 52000 25109 Rickard Aman (projektekonom) 32500 15693 Summa: 2018 Namn och arbetsuppgift Arne Pettersson (arbetspaket nr 2, 3, 4, 5, 6) Bruttolön per månad 34272 Soc. avg per månad 16549 Antal månader 1,0 Kostnad 52273 Astrid Dale (arbetspaket 1,3,6) Inga-Lena Östbrant (projektledning, kommunikatör) Karin Wågström (projektledare) Karolina Sundblad (Arbetspaket 1, 2, 3, 5, 6) 31 620 31 365 37230 31 671 15268 15145 17977 15293 1,3 0,1 2,9 1,8 58945 5315 157 734 85877 Stefan Lindstedt, Chefsrepresentant (styrgrupp) 53040 25611 0,2 17977 Rickard Aman (projektekonom) 33150 16007 0,6 28090 Mattias Vejlens (arbetspaket 1, 3, 4, 5, 6, 7) 37800 18899 2,1 119879 Daniel Nygren (arbetspaket 1, 3, 4, 5, 6, 7) 30780 15390 2,1 94978 Summa: 621 068 2019 Namn och arbetsuppgift Arne Pettersson (arbetspaket nr 2, 3, 4, 5, 6) Bruttolön per månad 34957 Soc. avg per månad 16880 Antal månader 1,0 Kostnad 50356 Astrid Dale (arbetspaket 1,3,6) Inga-Lena Östbrant (projektledning, kommunikatör) 32252 31 992 15574 15448 0,5 0,1 24596 2711 Karin Wågström (projektledare) Karolina Sundblad (Arbetspaket 1, 2, 5, 6) 37975 32304 18337 15599 2,2 1,3 125494 60221 Stefan Lindstedt, Chefsrepresentant (styrgrupp) 54101 26123 0,4 32090 Rickard Aman (projektekonom) 33813 16327 0,5 22921 Mattias Vejlens (arbetspaket 1, 3, 4, 5, 6, 7) Daniel Nygren (arbetspaket 1, 3, 4, 5, 6, 7) 38556 31 396 19277 15697 2,2 1,8 122276 83423 Summa: 524 088 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget i ansökan under faktiska kostnader vid kostnadsslaget Egen personal Extern personal / köpta tjänster / konsulter Typ av kostnad Konsultkostnad Bokföring, redovisning 2017 2018 2019 Totalt 6(8)

Revision Externa föreläsare 10000 10000 20000 Summa: 10000 10000 20000 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget i ansökan under kostnadsslaget Extern personal / köpta tjänster/ konsulter. Lokalkostnader Ange typ av hyra 2017 2018 2019 Totalt kontorslokal konferenslokal 3000 2500 5500 Summa 3000 2500 5500 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget i ansökan under kostnadsslaget Lokalkostnader. Investeringar 2017 Typ av investering/inventarier Dator Kontorsmöbler Inköpspris Livslängd i år Avskrivning Totalt Summa: 2018 Typ av investering/inventarier Dator Kontorsmöbler Inköpspris Livslängd i år Avskrivning Totalt Summa: 2019 Typ av investering/inventarier Dator Kontorsmöbler Inköpspris Livslängd i år Avskrivning Totalt Summa: Summan för respektive år förs in på sammanställnigen av total kostnadsbudget i ansökan under kostnadsslaget Investeringar. 7(8)

Övriga kostnader Typ av kostnad Kontorsmaterial, böcker, trycksaker osv Telefon-, el- och portokostnader Förbrukningsmaterial Resor Logi Leasingkostnader 2017 2018 215000 38750 2400 2019 215000 5300 2400 Totalt 430 000 44050 4800 Hyra maskiner/inventarier Representation Fika och kol Indirekta kostnader 7000 136443 6500 110158 13500 250 640 Summa: 399 593 339 358 738 951 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget i ansökan under kostnadsslaget Övriga kostnader. Bilagor till ansökan Följande bilagor är obligatoriska att bifoga ansökan: Bilaga nr 1 2 3 4 5 6 7 Bilagans namn Dokument som styrker firmatecknarens behörighet Projektplan Intyg från Skattemyndigheten i det fall projektet inte är redovisningsskyldigt för moms Intyg om att samtlig egen personal är anställda på Skogsstyrelsen vid ansökningstillfället. Fördelningsnyckel indirekta kostnader Samverkansavtal Budget Länsstyrelsen Budget Skogsstyrelsen Skicka ansökan till Region Gotland, Ledningskontoret, Näringslivsenheten, 621 81 VISBY. 8(8)

Änr Region Gotland 2017-06- O 9 REGION GOTLAND Ansökan om medel för regionala tillväxtåtgärder Projektets namn Klintkustleden på Gotland Uppgifter om sökanden Sökande Skogsstyrelsen Postadress Visborgsallén 4 Församling/socken Visby domkyrkoförsamling e-post skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Är sökanden skyldig att redovisa moms för den verksamhet som bedrivs i projektet? Observera att intyget från Skattemyndigheten ska avse oroiektets verksamhet. Sökt belopp från Gotlands kommun i kronor: 998 983:- Organisationsnummer Arbetsställenummer (CFAR) 202100-5612 51918464 Postnummer och ortnamn 621 50 Visby Telefon och telefax 0498-258500 Plusgiro / bankgiro / bankkonto 787-8606 El Ja D Nej, bifogar intyg från Skattemyndigheten Kommer ansökan om EU- QJa medel att lämnas för projektet? ^Nej Projektorganisation Projektledare Karin Wågström Telefon och telefax 0498-258523 e-post karin.wagstrom@skogsstyrelsen. se Sökandens bank Bankens namn Danske Bank Sverige Postadress Box 7523 Telefon 0752-484542 Sökandens revisor Telefax Företagets namn Skogsstyrelsens internrevisor Frank Lantz Kontaktperson i frågor som rör projektets ekonomi Rickard Åman Telefon och telefax 0910-439414 e-post rickard.aman@skogsstyrelsen.se Kontaktperson Tomas Ekendahl, ekonomienheten Skogsstyrelsen Postnummer och ortnamn 103 92 Stockholm e-post www.danskebank.se Kontaktperson 036-359359 1(8)

Postadress Vallgatan 8 Telefon 036-359359 Telefax 036-166170 Postnummer och ortnamn 551 83 Jönköping e-post frank. lantz@skogsstyrelsen. se Bifoga utförlig projektbeskrivning i bilaga till ansökan Bakgrundsbeskrivning: Gotland står inför en hel del positiva utmaningar och nya möjligheter de kommande åren. Den nya kryssningskajen, den planerade nationalparken och regeringens offensiva satsning på gotländsk tillväxt ger goda framtidsutsikter för den som vill bo och verka på ön. Gotlands natur och kultur är givna resurser för friluftslivet och besöksnäringen på Gotland, l Gotlands Tillväxtprogram poängteras att tillväxt sker om såväl ekonomiska, sociala och miljömässiga behov beaktas, och i flera fall nämns kompetensutveckling som viktiga insatsområden för att öka företagens tillväxtvilja och få entreprenörer att inkludera natur och kultur i sina erbjudanden. Projektet Klintkustleden på Gotland, har som ambition att knyta samman en förbättrad och utökad led med aktörer som vill använda leden i sin marknadsföring eller ta med den som en komponent i paket som riktas till besökare. Projektets syfte: (Vad syftar projektet till?) Projektet ska tillgängliggöra gotländska kultur- och naturmiljöer längs klintkusten på nordvästra Gotland genom att knyta samman dem med en led över privat och offentligt ägd mark. l anslutning till att den fysiska infrastrukturen förbättras ska skogsägare, markägare, entreprenörer och föreningar i området inspireras till att utveckla produkter och tjänster som kopplar till leden. Den nya, långa leden bjuder in till besök året runt. Vi dokumenterar ett arbetssätt som tillämpas i projektet, där vi för samman förvaltande myndighet med näringslivet och lokalbefolkningen - och i samsyn kommer till lösningar. Arbetssättet kan användas av andra efter projektets slut. Mål: (Vad skall projektet uppnå för resultat?) Projektmål (inom projekttiden): Kuststräckan Visby-Kappelshamn är uppmärkt med ledmarkeringar och informationstavlor. Vissa rastplatser, toaletter, grillplatser och vindskydd längs sträckan kommer vara på plats (med reservation för långa bygglovsprocesser som försenar detta). En ledbeskrivning finns tillgänglig på Länsstyrelsens webbplats. Genom dialog når vi en samsyn med markägare och näringsidkare om ledens sträckning. Vi inspirerar entreprenörer att skapa produkter och tjänster med den nya leden som en komponent i erbjudandet. Turistorganisationer på Gotland känner till leden. Skötsel av leden är garanterad dels genom markägares engagemang men även genom Länsstyrelsens ansvar för skötsel i naturreservat. Delar av leden är anpassad efter olika behov vad gäller tillgänglighet, svårighetsgrad och service. Effekter efter projektets slut (5-10 år efter projektets slut): Gotland lanseras av besöksnäringens aktörer som en vandringsdestination. Sträckan präglas av medveten anpassning av naturmiljön där hänsyn tagits till vandringsturistens behov och markägarens förutsättningar. Areella företag, turistföretag, föreningar och företag ordnar aktiviteter längs sträckan samt erbjuder paket där leden är en komponent. Dialogmodellen som utvecklats i projektet har inspirerat andra aktörer på Gotland att skapa leder på områden där markägarstrukturen är mosaikartad. Detta innebär att besökare och gotlänningar har lättare att besöka naturen. Kanske har den planerade nationalparken etablerats, och ledsträckningen har utökats ända in i nationalparken. Se även indikatorer och horisontella mål nedan. Målgrupp: (Vem / vilka vänder sig projektet till?) Besöksnäringen: Leden kan utgöra basen för aktörer som vill skapa paket kring naturturism. Mat- och boendeanläggningar får fler besökare om leden tillgängliggörs, anpassas för besökare med olika behov, marknadsförs och markeras. Skogs- och markägare: Markägare som vill ha en alternativ inkomstkälla kan serva besökare med t ex boende, mat, guidningar etc. Kompetensutveckling riktas direkt till de markägare som kan behöva sköta sin skog/natur så att den matchar friluftslivets behov. Lokalbefolkning: Lokalbefolkning som på sin fritid vill göra utflykter, rasta hundar, vandra, motionera etc. Skolor och barnverksamhet: Skolor och barnverksamhet som vill utnyttja leden för utflykter och lärande om natur- och kultur Turister: Besökare till Gotland som vill uppleva naturen, vandra hela eller delar av sträckan. 2(8)

Projektorganisation / deltagare: (Vilka medverkar?) Skogsstyrelsen är projektägare. Länsstyrelsen är samarbetspartner enligt ett samarbetsavtal som upprättas mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelsen om projektet beviljas, l ansökan är Länsstyrelsens kostnader upptagna som konsultkostnader. En styrgrupp bestående av distriktschef på Skogsstyrelsen Stockholm-Gotlands distrikt, samt enhetschef på länsstyrelsen. En projektgrupp bestående av Skogsstyrelsens projektledare och Länsstyrelsens samordnare för friluftslivet. Till projektgruppen adjungeras även andra personer från resp organisation. l projektets referensgrupp deltar LRF, Inspiration Gotland, Gotlands förenade besöksnäring och Länsstyrelsen Gotlands län. Eventuellt även någon från friluftslivets organisationer/ideell intresseorganisation. Genomförande: (Vad ska göras i projektet för att uppnå syfte och mål?) Markägarförankring: Möten med markägare för att förankra ledens sträckning. Rådgivning till berörda markägare om alternativa skötselmetoder och anpassningar för att gynna natur- och kulturvärden samt sociala värden. Inventering av naturmiljön i anslutning till leden, som en grund för åtgärder och informationsmaterial. Produktion av ledbeskrivning, kartor och tavlor. Information på Länsstyrelsens webbplats. Aktiviteter för allmänheten: invigning etc Regionala inspirationsmöten och dialogmöten. Markering av led, inklusive skötselåtgärder för att tillgängliggöra ledsträckan (spänger, röjning etc) Projektadministration. Uppföljning: (Hur ska process och resultat analyseras?) Projektledaren redovisar löpande arbetet till styrgruppen som följer upp projektets resultat och aktiviteter. Indikatorer i ansökan följer upp projektets förväntade resultat. l slutrapport presenteras genomförd dialogmodell så att den enkelt kan användas av andra. l slutrapport följs mål, resultat och effekter upp. Ange detaljer i bilaga till ansökan Tid- och aktivitetsplan Startdatum Slutdatum Kostnad 1) Markägarförankring 2017-09 2018-09 241 683 2) Rådgivning 2018-01 2018-06 82236 3) Inventering 2018-01 2018-09 106625 4) Produktion av ledbeskrivning, kartor och tavlor 2018-02 2018-11 97328 5) Aktiviteter för allmänheten "Ledens dag" 2018-06 2018-09 192117 6) Regionala inspirationsmöten och dialogmöten 2017-09 2018-11 92551 7) Markera leden inkl skötselåtgärder 8) Projektadministration, styrning, ledning, redovisning, utvärdering 2018-06 2017-08 2018-12 2019-03 700 000 485 425 Indikatorer - projektets mätbara resultat (utfallet ska redovisas i projektets slutrapport) Temaindikator Besökande, antal So ingång t Hall Hangvarreservatet Evenemang, antal Exponeringstillfällen, antal Företag, antal deltagande Vid projektstart Ingångsvärde 1/9 201 7 0 0 0 Vid projektets slut Ökning m 50% besökare 1 5 10 3(8)

Förstudier, antal Nätverk, antal nya Produkter, antal nya 0 0 0 0 1 2 Resultatindikator Totalt antal varav kvinnor varav män Arbetstillfällen, antal nyskapade 0 0 0 Deltagare, antal 30 10 20 Företag, antal nya, ledda av Projektledare 1 1 Horisontella mål - beskriv projektets påverkan inom följande områden: Folkhälsa Det finns klara samband mellan ett aktivt friluftsliv och en god hälsa. Genom att utveckla och öka tillgängligheten på en led ökar vi möjligheten att fler på Gotland och öns besökare, tar del av öns rika kultur och natur. Friluftsliv som fritidsaktivitet har en uppåtgående trend. Människor söker upplevelser som kan berika själen men som samtidigt har en friskvårdsaspekt. Friluftsliv kan medverka till att gotlänningar rör på sig och vistas i naturen mer. Långsiktigt kan detta främja folkhälsan och minska kostnaderna för sjukvård och omsorg. Integration Projektet påverkar inte integrationen, varken positivt eller negativt. Leden är tillgänglig för alla - utan att exkludera någon. Jämställdhet Projektet påverkar inte jämställdheten, varken positivt eller negativt. Leden är tillgänglig för både kvinnor och män - utan att exkludera någon. Miljö / ekologisk hållbarhet Klintkustleden är planerad utifrån att den går längs med kusten och med närhet till väg 149 där bussar enligt Landsbygdstrafikens tidtabell passerar. På så sätt kommer även de besökare som inte har bil, kunna ta del av leden, vilken bidrar till hållbart resande. Genom information längs leden och på Länsstyrelsens webb uppmuntrar vi till förståelse för naturen som resurs. Genom att erbjuda rastplatser som städas regelbundet minskar risken för spontana eldstäder i den känsliga miljön, och nedskräpning, l dialog med markägarna uppmuntrar vi till ett anpassat skogsbruk med hänsyn till människa och natur. Hämta summorna från budgetspecifikationen på följande sidor Kostnader 2017 2018 2019 Totalt Egen personal 113939 357 085 252 666 723 690 Extern personal / Köpta tjänster / Konsulter 17076 492 339 445 380 954 795 Lokalkostnader 500 2500 2500 5500 Investeringar / Avskrivningar 0 Övriga kostnader 41 310 172450 100220 313980 Summa bokförda kostnader 172825 1 024 374 800 766 1 997 965 Direktfinansierade kostnader Eget arbete Ideellt arbete 4(8)

Totalt för projektet 172 825 1 024 374 800 766 1 997 965 Offentlig kontant medfinansiering 2017 2018 2019 Totalt Gotlands kommun, anslag 1:1, regional tillväxt 86413 512187 400 383 998 983 Skogsstyrelsen 77874 271 017 182693 531 584 Länsstyrelsen Gotlands län 8538 241 170 217690 467 398 Privat kontant medfinansiering Summa kontant medfinansiering 172 825 1 024 374 800 766 1 997 965 Totalt för projektet 172825 1 024 374 800 766 1 997 965 Jag bekräftar att jag tagit del av informationen i "handledning till ansökan". Underskrift av behöi ;nare. Ort, datum Namnföl 5(8)

Budgetspecifikation Bokförda - faktiska kostnader Egen personal - Projektanställdas löner och sociala avgifter 2017 Namn och arbetsuppgift Arne Pettersson (arbetspaket nr 6) Bruttolön per månad 33600 Soc. avg. per månad 16224 Antal månader 0,1 Kostnad 2847 Astrid Dale (arbetspaket 1, 6) 31 000 14969 0,3 15761 Inga-Lena östbrant (projektledning, kommunikatör) 30750 14848 0,1 2606 Karin Wågström (projektledare) 36500 17625 1,1 58764 Karolina Sundblad (arbetspaket 1, 6) 31 050 14993 0,3 15786 Stefan Lindstedt, Chefsrepresentant (styrgrupp) 52000 25109 0,1 4406 Rickard Åman (projektekonom) 32500 15693 0,3 13769 Summa: 113939 2018 Namn och arbetsuppgift Arne Pettersson (arbetspaket nr 2, 3, 4, 5, 6) Bruttolön per månad 34272 Soc. avg per månad 16549 Antal månader 1,0 Kostnad 49369 Astrid Dale (arbetspaket 1, 3, 6) 31 620 15268 0,9 42869 Inga-Lena Östbrant (projektledning, kommunikatör) 31 365 15145 0,1 5315 Karin Wågström (projektledare) 37230 17977 2,9 157735 Karolina Sundblad (Arbetspaket 1,2,3, 5, 6) 31 671 15293 1,5 69775 Stefan Lindstedt, Chefsrepresentant (styrgrupp) 53040 25611 0,2 17977 Rickard Åman (projektekonom) 33150 16007 0,3 14045 Summa: 357 085 2019 Namn och arbetsuppgift Arne Pettersson (arbetspaket nr 2, 3, 4, 5, 6) Bruttolön per månad 34957 Soc. avg per månad 16880 Antal månader 1,0 Kostnad 50356 Astrid Dale (arbetspaket 1, 3, 6) 32252 15574 0,5 24596 Inga-Lena östbrant (projektledning, kommunikatör) 31 992 15448 0,1 2711 Karin Wågström (projektledare) 37975 18337 1,1 64356 Karolina Sundblad (Arbetspaket 1,2,5, 6) 32304 15599 1,3 60221 Stefan Lindstedt, Chefsrepresentant (styrgrupp) 54 101 26123 0,3 27505 Rickard Åman (projektekonom) 33813 16327 0,5 22921 Summa: 252 666 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget i ansökan under faktiska kostnader vid kostnadsslaget Egen personal Extern personal / köpta tjänster / konsulter Typ av kostnad 2017 2018 2019 Totalt Konsultkostnad 17076 482 339 435 380 934 795 Bokföring, redovisning Revision Externa föreläsare 10000 10000 20000 Summa: 17076 492 339 445380 954 795 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget i ansökan under kostnadsslaget Extern personal / köpta tjänster / konsulter. 6(8)

Lokalkostnader Ange typ av hyra 2017 2018 2019 Totalt kontorslokal konferenslokal 500 2500 2500 5500 Summa 500 2500 2500 5500 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget i ansökan under kostnadsslaget Lokalkostnader. Investeringar 2017 Typ av investering/inventarier Dator Kontorsmöbler Inköpspris Livslängd i år Avskrivning Totalt Summa: 2018 Typ av investering/inventarier Dator Kontorsmöbler Inköpspris Livslängd i år Avskrivning Totalt Summa: 2019 Typ av investering/inventarier Dator Kontorsmöbler Inköpspris Livslängd i år Avskrivning Totalt Summa: Summan för respektive år förs in på sammanställnigen av total kostnadsbudget i ansökan under kostnadsslaget Investeringar. 7(8)

Övriga kostnader Typ av kostnad Kontorsmaterial, böcker, trycksaker osv Telefon-, el- och portokostnader 2017 2018 2019 Totalt Förbrukningsmaterial Resor Logi Leasingkostnader Hyra maskiner/inventarier 250 38750 2400 5000 2400 44000 4800 Representation Fika och kol Indirekta kostnader Summa: 500 40560 41 310 6500 124800 172450 6500 86320 100 220 13500 251 680 313980 Summan för respektive år förs in på sammanställningen av total kostnadsbudget i ansökan under kostnadsslaget övriga kostnader. Bilagor till ansökan Följande bilagor är obligatoriska att bifoga ansökan: Bilaga nr 1 2 Bilagans namn Dokument som styrker firmatecknarens behörighet Projektplan Intyg från Skattemyndigheten i det fall projektet inte är redovisningsskyldigt för moms 3 4 Intyg om att samtlig egen personal är anställda på Skogsstyrelsen vid ansökningstillfället. Fördelningsnyckel indirekta kostnader Skicka ansökan till Region Gotland, Ledningskontoret, Näringslivsenheten, 621 81 VISBY. 8(8)

Regionstyrelseförvaltningen Mats Jansson Tjänsteskrivelse RS 2016/731 20 december 2017 Regionstyrelsen Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner remissunderlaget av Regional besöksnäringsstrategi för Gotland. Regionstyrelsen remitterar underlaget till närmast berörda nämnder samt externa intressenter. Remissperioden är 15 januari 15 mars 2018. Regionstyrelsen uppdrar åt regionstyrelseförvaltningen att tillsammans med Gotlands Förenade Besöksnäring organisera externa möten rörande remissunderlaget. Sammanfattning Regionstyrelsen fattade den 2 februari 2017 beslut om stöd till projektet Regional besöksnäringsstrategi Gotland Framtagande och implementering. Regionstyrelseförvaltningen har som ett första steg i arbetet tagit fram ett förslag till strategi. Detta har skett i samverkan inom en styrgrupp med representation från olika delar av besöksnäringen. Besöksnäringen är en viktig del av det gotländska näringslivet. Samtidigt har Region Gotland ett stort inflytande över många av de processer som är viktiga för näringen. Här finns ett gemensamt ansvar för att Gotland framåt ska vara ett hållbart resmål som bidrar till regionens tillväxt. För att nå den framgång som Gotland strävar efter behöver fem strategier implementeras. Strategierna utvecklas genom; en tematisk baserad produktportfölj, tre nya besöksstråk, utvecklingsmodell för produktägare och leverantörer, samordnad marknadsföring och distribution samt samverkan mellan besöksnäringen och Region Gotland. Region Gotland har stark påverkan på delar i det fortsatta arbetet såväl inom det regionala utvecklingsansvaret som genom övergripande planering och andra primärkommunala uppgifter. Därför föreslås att utkastet remitteras till berörda nämnder så att dessa kan sätta det i relation till sina verksamheter. Utkastet föreslås också utgöra grund för dialog med aktörer i det gotländska samhället. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2016/731 Efter inhämtande av synpunkter från nämnder och andra aktörer så färdigställer styrgruppen ett slutligt förslag till strategi, för slutligt antagande i regionfullmäktige. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen bedömer att det är av stor vikt för den fortsatta processen, och det slutliga förslaget till strategi, att förutsättningarna och inriktning behandlas i såväl berörda nämnder som i möten med aktörer. Detta för att säkerställa att det i möjligaste mån finns en gemensam bild av utgångspunkterna för den fortsatta processen. Beslutsunderlag Remissunderlag för Regional besöksnäringsstrategi för Gotland. Bilaga Gotland analys och statistik Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Byggnadsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Tekniska nämnden 2 (2)

Rapport Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Svensk Destinationsutveckling AB, Stockholm 2017

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning sid 3 2 Inledning sid 4 3 Mål, utmaningar och effekter sid 8 4 Nuläge sid 9 5 Strategisk potential och inriktning sid 19 6. Målbild sid 21 7 Strategier sid 25 8 Roller och ansvar sid 41 9 Processer för framtiden sid 43 Bilaga Analys och statistik 2

1 Sammanfattning Gotlands besöksnäring står inför stora utmaningar för att nå målbilden att om 7 procents tillväxttakt år 2022. Målbilden är en del på vägen mot visionen 2027 att vara världens mest attraktiva resmål. För att nå den framgång som Gotland strävar efter behöver fem strategier snabbt implementeras. Strategierna utvecklas genom En tematisk baserad produktportfölj Tre nya besöksstråk Utvecklingsmodell för produktägare och leverantörer Samordnad marknadsföring och distribution Samverkan mellan besöksnäringen och Region Gotland Gotlands förenade besöksnäring (Gfb) bör vara mottagare av strategin och ta en aktiv roll för att säkerställa implementering och den fortsatta utvecklingen. Gfb och Region Gotland föreslås också utveckla ett partnerskap i syfte att i samförstånd strategiskt driva besöksnäringsfrågor mot gemensamma mål. För att klara ovanstående utmaningar behöver Gfb tillföras resurser som möjliggör ansvaret att driva och samordna implementeringen av strategin. Gotland har de tillgångar och attraktiva egenskaper som krävs för att bli en hållbar och exportmogen destination året runt. Gotland behöver allokera resurser och prioritera de aktiviteter som krävs genom att sätta igång projekt som utvecklar hela destinationen. Projekten utföras etappvis men bör pågå fram till 2022 då första strategiska målet ska vara uppfyllt. Projektformen kan vara lämplig men siktet bör vara att successivt växla över till mer permanenta arbetsformer. 3

2 Inledning Bakgrund Svensk Destinationsutveckling fick under våren 2017 i uppdrag av Region Gotland att utveckla en regional besöksnäringsstrategi för Gotland. Innehållet i strategin baseras på intervjuer och möten med personer som representerar besöksnäringen på Gotland samt ett arbete som gjorts tillsammans med projektets styrgrupp. Dessutom har ett stort antal dokument och rapporter studerats som belyser Gotland som destination utifrån olika perspektiv. Region Gotland är ägare till dokumentet men besöksnäringens aktörer på Gotland är även en viktig mottagare av resultatet vilket också påpekats av regionen inför förutsättningarna för uppdraget. Syfte Dokumentets huvudsakliga syfte är att tydliggöra den strategiska inriktning som Gotlands besöksnäring ska sikta på för att uppnå hållbara mål och resultat. Ett annat syfte är att beskriva hur strategin kan genomföras. Strategin ska tjäna som underlag för att motivera såväl besöksnäringens aktörer som regionens ansvariga att engagera sig och medverka till den drivkraft som är nödvändig för att förverkliga vad som föreslås i strategin. För att kunna åstadkomma vad som beskrivs i syftet ovan krävs att tydliga mål, strategier och fördelning av ansvar för kommande utvecklingsinsatser tas fram. Detta bör ske genom att successivt utveckla styrdokument, handlingsplaner, rollbeskrivningar inklusive ansvarsbeskrivningar etc. samt sätta igång arbetsgrupper som arbetar mot de föreslagna målen. Särskilda omständigheter under uppdraget I uppdragets initiala skede beslöts att Inspiration Gotlands verksamhet läggs ned i nuvarande form. De verksamheter som är direkt knutna till besöksnäringen förutom turistbyrån förutsätts flytta till regionkontoret. Näringen har gett uttryck för en viss oro då såväl den verksamhet som Gotland Convention Bureau (GCB) bedriver och Evenemangsbyråns verksamhet riskerar att passiviseras. Möten och evenemang anses vara viktiga strategiska komponenter i en strategisk plan för Gotland och bör ges en utåtriktad, affärsmässig samt kombinerad marknadsförande och säljande roll. Vikten av hur dessa roller bör utvecklas och organiseras har tydligt aviserats från näringen som särskilt betydelsefulla. Samtidigt har regionen inte heller uppfattat tillräckligt intressanta initiativ från näringen om alternativ hantering av dessa verksamheter. 4

Tongivande riktlinjer för uppdraget Tillväxtprogrammet I Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020 pekas besöksnäringen tillsammans med mat- och livsmedelsnäringarna ut som några för Gotland särskilda styrkeområden. Tillväxtprogrammet identifierar att Gotland står inför avgörande utmaningar och förändringar för att kunna ta tillvara de möjligheter som finns inom besöksnäringen de kommande åren. En hållbar utveckling kommer att kräva nya och omfattande insatser samt ett tydligt fokus som omfattas av att samtliga aktörer arbetar i bred och nära samverkan. Några viktiga inriktningsmål från Tillväxtprogrammet är Ett välutvecklat samarbete mellan aktörer för helhetens bästa ska leda till att Gotland är ett av Sveriges ledande internationella resmål året runt. Destinationen kännetecknas av bemötande och service i världsklass. Gästerna erbjuds spännande aktiviteter, upplevelser och evenemang. Temaveckor, evenemang, idrott, konferenser och stora möten skapar reseanledningar för utvalda grupper av resenärer. Samarbete ska skapas och leda till förutsättningar för att tillgodose kundernas önskemål. En kommunikation som är anpassad till marknaderna och målgrupperna ger en positiv bild av Gotland i Sverige och internationellt. Sammanfattningsvis pekas nedanstående områden ut som skulle kunna hjälpa utvecklingen av Gotlands besöksnäring. Utökad färjekapacitet mellan fastlandet och Gotland. Ny kryssningskaj i Visby Utveckling av reseanledningar året runt inom bland annat natur, kultur och kulturarv. Stora förutsättningar för ett breddat samarbete med kulturella och kreativa näringar, idrottsaktörer samt inom mat- och måltidsturism. Vidare pekas på förändringar i omvärlden som leder till ökade krav på smartare och gemensam användning av offentliga resurser för innovation, hållbar tillväxt och utveckling. Genom ett ökat fokus på branscher där Gotland har sina styrkor, fler fördelar och därmed potentiellt starkare konkurrenskraft än andra regioner möjliggörs viktiga arbetssätt för att åstadkomma detta. Nationell hållbar strategi för besöksnäringen 2020 Sedan 2010 arbetar flertalet regioner i Sverige utifrån en nationell strategi för besöksnäringen, framtagen av näringen under ledning av Svensk Turism AB. Visionen och målsättningen är att med fokus på hållbarhetsfrågorna fördubbla omsättningen inom svensk besöksnäring till år 2020. Resmålet Sverige är ett naturligt förstahandsval för den globala resenären (VisitSwedens målgrupp den globala resenären ). 5

I kölvattnet från den Nationella strategin för hållbar besöksnäring 2020 startade Tillväxtverket 2012 projektet Hållbar destinationsutveckling. De viktigaste slutsatserna för att lyckas är - en strategisk, långsiktig och systematisk process för destinationsutveckling där samverkan är nyckeln till framgång. Beslut om långsiktig regional besöksnäringsstrategi I samband med beslutet kring ett regionalt tillväxtprogram uppdrog regionstyrelsen till, det tidigare, ledningskontoret att tillsammans med Inspiration Gotland AB och besöksnäringens aktörer ta fram en långsiktig regional besöksnäringsstrategi. Utmaningarna för en ny besöksnäringsstrategi som strävar mot bl.a. internationalisering och exportmognad är att Gotland består av en lång rad små och några större företag. De enskilda företagen har i många fall svårt att sätta av tid och resurser för egen affärsutveckling och än mindre för att diskutera strategier och långsiktig destinationsutveckling med gemensamma målbilder. Viktiga karaktäristika som ingångsvariabler till uppdraget Gotland uppfattas ha ett unikt geografiskt läge i Östersjön som har gjort platsen till en naturlig mötesplats med tusenåriga handelsförbindelser och internationella kontakter. Hansestaden Visby finns med på UNESCOs världsarvslista och ingår även i Hansaförbundet med 187 städer i 16 länder. Visby är en Hansestad och kännetecknas av att vara en levande och attraktiv plats året runt och mycket viktig för en hållbar utveckling av hela Gotland. Gotland har lång erfarenhet av turism och besöksnäringen är väletablerad och livskraftig under högsäsongen på sommaren. Gotland utgör också ett av svenskarnas mest populära sommarresmål. En analys av näringslivet visar att andelen anställda på hotell, vandrarhem, campingplatser, restauranger och caféer är högre än riksgenomsnittet. Sommarturismen har vuxit stadigt under 1900-talet och fram till idag. De kommersiella gästnätterna uppgick 2016 till ca: en miljon. Till detta ska läggas boende hos släkt och vänner samt i eget ägt fritidshus. Totalt uppgår antalet gästnätter till närmare tre miljoner per år. I takt med ökningen har också kraven på bl.a. boende ökat och utbudet breddats. Oavsett om kunden efterfrågar camping, privat stuga eller hotellboende finns ett brett utbud med olika standard att välja mellan. Men det finns också utmaningar som t.ex. kapacitetsbrist sommartid, låg beläggning utanför högsäsong och behovet av reseanledningar samt en bättre tillgänglighet året runt. Genom kongressanläggningen Wisby Strand och utvecklade resmöjligheter med färja och flyg har resandet ökat året runt och intresset från den internationella marknaden att besöka Gotland växer. Det finns goda möjligheter till en fortsatt positiv utveckling av besöksnäringen på Gotland. Många av de etableringar inom boende och restaurang som tillkommit under senare år håller en hög klass. Det finns ett intressant utbud av shopping, utflyktsmål och aktiviteter med potential att utvecklas ytterligare för att fullt ut fungera för den resvane besökaren. 6

Det finns även utvecklingspotential i områdena av riksintresse för naturvård på norra delen av Gotland. En förstudie om bildande av nationalpark startade under hösten 2016. Ur ett besöksnäringsperspektiv skulle en nationalpark skapa ett ytterligare starkt resmål på Gotland. 7

3 Mål, utmaningar och effekter Uppdragets mål Uppdraget ska leda till en hållbar besöksnäringsstrategi som tydligt beskriver vad som ska fokuseras och hur roller, aktiviteter och processer bör utformas så att Gotland kan utvecklas till en destination i världsklass och vara en av Sveriges ledande året runt destinationer. Målet är också att föreslå tillvägagångssätt för att implementera strategin för att säkra besöksnäringens utveckling. Det är särskilt viktigt att besöksnäringens aktörer är delaktiga i en sådan utveckling för att också kunna ta ett eget ansvar för kommande implementering av strategin och för det fortsatta operativa arbetet. Därför ska det även framgå hur besöksnäringens aktörer bör involveras i ett nästa utvecklingssteg för implementeringen av strategin. Uppdragets utmaningar Det finns goda möjligheter till en fortsatt positiv utveckling av besöksnäringen på Gotland. Utmaningen är att säkerställa och utveckla sommarsäsongen på ett hållbart sätt, men också att utveckla nya reseanledningar året runt, i form av temaveckor, weekendresor, möten och idrottsevenemang så att de ökar intresset för att resa till Gotland året runt. Kryssningstrafiken har fått en särskilt viktig roll i sammanhanget. Utmaningen är också att entusiasmera och involvera besöksnäringens företagare och samtidigt ge företagen en möjlighet att utvecklas för att nå högre tillväxt och lönsamhet. Uppdragets effektmål Gotland har goda möjligheter och utmanas till att bli ett av Sveriges viktigaste internationella resmål. Det kommer att kunna avläsas i form av Högre omsättning och större vinster hos besöksnäringsföretagen Högre grad av sysselsättning året runt Högre skatteintäkter 8

4 Nuläge Bilden av Gotland beror på vem som betraktar. Uppfattningen om Gotland skiljer sig mellan svenska besökare jämfört med utländska beroende på skillnaden i kännedomen om tillgångar och hur attraktiva dessa tillgångars egenskaper upplevs. Svenska gästers uppfattning om Gotland Profilen för Gotland karaktäriseras till stor del av sommar, bad och stränder kompletterat med Visbys stora utbud av uteliv och restauranger. Men även naturen och kulturen har en central plats i svenskens uppfattning av Gotland. För många är reseanledningen till Gotland just Gotland. Havet, stränder, boendemiljöer, kulturen tillsammans med innevånarnas värdskap ger en bild av en livsstil som många fastlandsbor söker. Det återspeglas bl.a. i allt fler fritidsboenden men framför allt i att svenskarna har Gotland som ett högt prioriterat resmål för sin sommarsemester. För de svenska besökarna är reseanledningarna till Gotland i stort sett desamma i dag som för tiotjugo år sedan. En allt större grupp svenskar börjar dock upptäcka Gotland utanför högsäsongen där våren men framförallt sensommaren, perioden september oktober, börjar bli allt mer intressant. Beskrivning av utländska gästers uppfattning om Gotland En avgörande skillnad mellan svenska och utländska gäster är framförallt att bilden av Gotland skiljer sig avsevärt. Till stor del beror det sannolikt på att utländska gäster sällan har någon relation till eller detaljerad uppfattning av Gotland. Även de som kommer från de s.k. närmarknaderna såsom Norge, Finland, Danmark och Tyskland har en väsentligt mer oklar uppfattning av vad Gotland erbjuder än vad svenskarna har. Besökare från utlandsmarknaderna har inte bara olika uppfattningar och förväntningar på vad Gotland har att erbjuda utan det skiljer sig också till viss del, när på året de besöker eller har möjlighet att besöka Gotland. Reseanledningen till Gotland för finländare och norrmän påminner mer om svenskarnas motiv att resa till Gotland, medan danskar och tyskar har andra perspektiv och förväntningar. Reseanledningen för utländska gäster är oftast inte att enbart besöka en plats utan att få en upplevelse i av en större lokal eller regional destination. Det som profilerar Gotland för den svenska gästen är viktiga mervärden för den internationella besökaren när denne väl är på plats men är inte tillräckliga som reseanledningar. 9

Volymer - besökare År 2016 resulterade i toppnoteringar både gällande resenärer och gästnätter. Närmare 2 200 000 passagerare reste till och från Gotland med flyg och färja. Även vad gäller gästnätter noterades ett rekord med 1 029 000 övernattningar på Gotlands kommersiella boendeanläggningar. Högsäsongen inträffar under sommarperioden men insatser görs för att bredda säsongen till andra delar av året. (Källa: Tillväxtverket och SCB) Utländska turister skiljer sig från svenska besökare i termer av konsumtionsmönster och intressen. Även resmönster skiljer sig åt. Andelen utländska gästnätter har legat still de senaste åren och står för 11 % av totala antalet gästnätter, att jämför med snittet för riket som är 26% (Källa Tillväxtverket och SCB). På den utländska marknaden är det, liksom tidigare år, Tyskland som står för de flesta besökarna. Länder med flest besökare på Gotland 2016 2015 Tyskland 36 273 31 566 Norge 15 786 16 173 Danmark 12 414 13 605 Finland 9 116 11 266 Nederländerna 3 689 3 185 Schweiz 3 329 3 217 USA 3 184 3 251 Volymer gästnätter 2016 Antalet gästnätter ökade med 11 % under 2016. Den största ökningen skedde för camping som ökade med 79 000 gästnätter (37 %). Vandrarhem ökade med nästan 10 000 gästnätter (12 %). Gästnätterna på hotell ökade med 10 700 (2 %) jämfört med föregående år. 89 % av alla övernattande gäster på Gotland var svenskar. 4 % kom från de övriga nordiska länderna och 5,5 % kom från övriga Europa och 1,5 % från övriga världen. Inkvarteringsstatistiken för 2016 visade även att företagsmarknaden står för en tredjedel av hotellrummens beläggning och privatmarknaden för resten. I riket är förhållandet ungefär det motsatta. 10

Utveckling av antal gästnä/er 2012-2016 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 2012 2013 2014 2015 2016 Från Sverige Från Utlandet Gotlands säsonger Perspektiv över nuläget för fritidsturismen Utifrån ett besöksperspektiv har styrgruppen identifierat att Gotland kännetecknas av sex säsonger, vinter, vår, sommar, sensommar höst och jul. JUL HÖST 1:a november till 30 november 1:a advent till 13-dagsafton 13-dagen till påsk VINTER SEN- SOMMAR 1:a september till 31 oktober Midsommar till 30:e augusti Påsk till midsommar VÅR SOMMAR Vintern är lågsäsong med låg intensitet hos stora delar av näringen, i synnerhet i januari då många i näringen själva tar semester och håller sina anläggningar stängda. Här finns en utvecklingspotential för möten och evenemang. 11

Gotland lockar under vinterperioden en mindre mängd besökare, mestadels inhemska, och kännetecknas av de grupper av besökare som har naturen som särskilt intresse. Vinterfiske finns även om detta är måste ses som en marginell aktivitet. Våren börjar vid påsk och kännetecknas av primörer, konstrundor, matrundor, naturens uppvaknande efter vintern med olika marknader och evenemang som vårdoppet, bokmässa, hem & trädgård m.fl. Dessutom sker en hel del sportaktiviteter som Nordic Classic Biking och Running m.fl. Besökare med golfintresse hittar också till Gotland under våren. Högsäsongen under sommaren karaktäriseras av sol och bad, kultur- och sportevenemang, marknader och festivaler samt utomhusaktiviteter så som vandring, cykling, ridning, dykning och kajaking etc. Gotland och särskilt Visby, erbjuder inte bara ett rikt restaurangutbud med möjlighet till kulinariska upplevelser utan även ett rikt nöjesliv med stort attraktionsvärde för den svenska marknaden. Sensommaren uppfattas vara en relativt oexploaterad semestertid på Gotland. Vattnet är fortfarande varmt och jämfört med sommaren är det väsentligt färre gäster. Många evenemang ordnas även under denna tidsperiod. Perioden kännetecknas även av skördesäsongen där skördeoch matfester ofta står på dagordningen. Flera fritidsevenemang kring cykel och vandring etc. men även kulturarrangemang anordnas. Under hösten tonas aktiviteterna ner. Festivaler som Visby Wine & Beer Festival och Gotlands tryfflelfestival utmärker sig dock under november månad. Julsäsongen präglas av julbord och julmarknader över hela Gotland. Det är framförallt arrangemanget Medeltida Jul som utmärker sig. Fler och fler upptäcker tjusningen med julen på Gotland. Det kan gälla att antingen fira den på Gotland eller att besöka ön för att julhandla och passa på och njuta av öns spännande miljö. Antal öppna anläggningar och beläggningsgrader 2016 2016 - Anläggningar & Beläggning (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Anläggningar Beläggning (tillgänglig kapacitet) 12

Antal gästnätter per månad 2016 2016 Summa gästnätter 200 000 180 000 175 633 160 000 140 000 138 647 120 000 100 000 89 361 80 000 60 000 60 312 48 310 40 000 20 000 15 049 18 531 23 217 23 667 35 357 22 420 16 789 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa gästnätter Infrastruktur Flygplats Visby Airport Till Visby Airport flyger affärs-, taxi- samt privatflyg inklusive charterflyg. Enligt flygplatsens statistik reste totalt 463 207 personer till och från Visby Airport under 2016. Flygresan till Stockholm tar cirka 40 minuter. 2017 kan man flyga direkt till Stockholm (Arlanda, Bromma), Göteborg och Malmö. Sommarlinjer finns till Umeå, Sundsvall, Östersund, Norrköping och Ängelholm. Utrikes sommarlinjer finns till Oslo och Helsingfors. Under Almedalsveckan finns även direktlinjer till Linköping, Västerås, Karlstad och Jönköping. Som charterdestination från Visby Airport 2017 kan man välja mellan Sardinien, Mallorca, Rhodos, Kroatien, Kreta, Teneriffa och Gran Canaria. Källa: Visby Airport/Swedavia Flygplatsen investerar och moderniserar för bättre komfort och snabbare passage men även för en bredare taxibana för flygplanen. 13

Hamnar för färjetrafik och kryssningsfartyg - Visby Med färjorna till Gotland tar det cirka tre timmar att resa till Visby oavsett om man väljer att resa från Nynäshamn eller Oskarshamn. Det gör att man som boende på Gotland också kan besöka fastlandet över dagen. Destination Gotland transporterade under 2016, 1 623 030 passagerare, 519 729 personfordon och 801 503 längdmeter gods mellan Gotland och fastlandet. Under sommarsäsongen körs upp till 22 turer till och från Visby per dygn. Vintertid går båttrafiken normalt med 6 turer per dygn. Sommaren 2017 trafikerades även sträckan Västervik-Visby. Gotlandsbåten transporterade 149 341 passagerare och 33 814 personbilar under sommaren 2016. Förbättrad kapacitet, genom ny färja med utökat bildäck planeras till 2018. Den nya hamnen för kryssningsfartyg är strategisk för Gotlands framtida tursim. Strategiska vägnät Gotland saknar det som till vardags kallas riksvägar och europavägar. De skyltade länsvägarna utgör Gotlands primära vägnät, vilket utgörs av dryg 100 mil landsvägar utanför Visby. Stora delar av vägnätet har goda förutsättningar för cykelturismen. Det är framförallt vita kalkstensvägar med utsikt över hav och ängar som är strategiskt viktiga för cykelturismen. Vägnätet anses dock vara sämre rustat för cykleturismen idag än för 20 30 år sedan då Gotland var en uttalad cykeldestination. Kraven har ökat på anpassade cykelleder. För bilturism är Gotland väl rustat genom att vägnätet möjliggör att ta sig runt och på ön på ett tillfredsställande sätt. Nulägesanalys av tillgångar och egenskaper. Turistiska tillgångar beskrivs som de tillgångar som kan aktiveras eller användas för att attrahera besökare. Tillgångarnas egenskaper utgörs av särdrag eller attribut som tillgången har och som gör att den är möjlig att tjäna pengar på. Egenskaperna får ett värde först när det går att ta betalt för tillgången. Vilket värde egenskaperna har beror på hur mycket man kan ta betalt, vilket i sin tur beror på egenskapernas kvalitet. Genom en tillgångsinventering av Gotland står det klart att det finns flera tillgångar med intressanta egenskaper. De som identifierats och är mest relevanta för den både den svenska och utländska besökaren och kan kategoriseras inom fyra tydliga tematiska områden: outdoor, natur, kultur och mat & dryck. Dessutom ses evenemang som i varierande grad baseras på dessa teman som en tillgång. Golfanläggningar utgör även tillgångar i Gotland men vänder sig till en smalare målgrupp. Även om boendeanläggningar i sig sällan är en reseanledning är de en förutsättning för att destinationen ska kunna ses som exportmogen. 14

En viktig del i nulägesanalysen är destinationens egenskaper och tillgångar som skapar attraktionsvärde samt hur dessa utvecklats i ett historiskt perspektiv. En tentativ kartläggning görs även över tillgångarnas förmåga att skapa intäkter så att analysen kan peka på vad som är eller har potential att bli framtida intäktsgeneratorer. Tillgångar och egenskaper - Natur Branta klintkuster, klapperstenstränder, imponerande raukfält, vita mjuka sandstränder, prunkande ängar, ödsliga alvarmarker och vindpinade hällmarksskogar. Gotland rymmer många naturtyper, alla lika fascinerande för den naturintresserade. Kusten är hela 77 mil lång. Närheten till hav och strand är påtaglig på hela ön. Imponerande är de mäktiga klintarna som sträcker sig från Tofta i sydväst till Hallshuk i norr. Den vanligaste stranden är klapperstranden. Här häckar bland annat måsfåglar, ejder, skrak, strandskata och större strandpipare. På Karlsöarna finns unika kolonier av sillgrissla, tobisgrissla och tordmule. Tillgångar och egenskaper - Kultur Gotland har kallats för kulturens ö. Ön utmärker sig genom kontrasterna mellan landsbygd, Visby, och historiska platser med kulturminnen. Här finns det typiskt svenska blandat med inslag av det kontinentala. På ön finns aktiva kulturutövare, konstnärer och hantverkare vars arbete görs tillgängligt under speciella evenemang som exempelvis konstrundor. Det finns en uppsjö av småskaliga kulturupplevelser som skapar mervärden när gästen väl är här. Världsarvet med ringmuren i Visby, stadens bebyggelse med kyrkor och ruiner har också internationell dragningskraft. Ute på landsbygden finns alla kyrkor som ytterligare bekräftar de kulturella tillgångarna. Potentialen att utveckla dessa kulturella värden för besökare måste anses som särskilt gynnsam. Traditioner och relationer På Gotland finns en kultur med tydliga karaktärsdrag. De första tecknen kommer från 1600 f.kr. genom att de förta gravplatserna i Sverige har hittats på Stora Karlsö. Genom Gotlands långa historia har olika traditioner vuxit fram. Andra kulturhistoriska landmärken och traditioner på Gotland kommer från Hansatiden. Besökaren kan åtnjuta Gotlands traditioner och relationer genom olika både mindre och större evenemang. Idag återspeglas också historien genom möjligheten att besöka historiska platser till att ta del av bevarade mattraditioner. Utmaningen är att ytterligare tillgängliggöra kulturen för såväl inhemska som internationella gäster. 15

Närhet och småskalighet Ett påtagligt karaktärsdrag på Gotland är närheten och framförallt småskaligheten. Den kan beskrivas som att man alltid kommer fram till något och där avstånden upplevs som greppbara. Småskaligheten kommer till uttryck i allt fler gårdsbutiker och närodlingar där ofta ekologiskt tänkande genomsyrar människornas attityder till medmänniskor, natur och miljö. Utmaningen är att säkerställa att småskaligheten kan komma gästerna till godo, där besöksnäringen behöver stimulera företagare och föreningar att ha öppet för att utveckla Gotland till en året-runt destination. Tillgångar och egenskaper Outdoor Gotland erbjuder ett gott utbud av outdoor-aktiviteter som vandring, cykling, klättring, kajaking och fiske samt ridning. Vandringar: Det finns olika typer av vandringar som stadsvandringar, kustvandringar och vandringar längs vägar och stigar på ön. Många som vandrar på Gotland tycker det är charmigt att man kan vandra utan att gå på markerade leder. Att vandra runt Gotland längs kusten är fullt möjligt och det innebär vandring längs stränder och byar. Även Fårö har en mycket vacker och speciell natur med bra vandringsmöjligheter. Det finns även en pilgrimsled som går mellan Kapellet i S:t Olofsholm på den östra kusen av Gotland till Solberga klosters ruiner i Visby på den västra kusen. Leden är totalt 57 km lång. Ön erbjuder även möjligheten att vandra längs Gotlandsleden som sträcker sig runt hela Gotland, från Fårö i norr till Hoburg i söder. De vita grusvägarna ger en säregen upplevelse. Cykling: Gotland har ett rykte om sig att vara en trevlig cykel-ö. Genom att cykla längs t.ex. Gotlandsleden passerar man mysiga caféer, gårdsbutiker, hantverkare, loppisar och badplatser. Möjligheten att kunna cykla längs kusten eller i den vackra naturen är en stor tillgång för Gotland. Ett flertal cykelvägar finns rekommenderade som särskilt vackra. Klättring: Gotland har även intressanta och naturliga förutsättningar för klättring. De vackra kalkstensklintarna på Gotland utgör en unik plats att klättra på. Naturen medger alltifrån lättare till mer avancerad klättring. Fiske: Den långa havskusten erbjuder tillfällen till ett intressant fritidsfiske. Numera är också kustfisket fritt på Gotland. I sjöar och åar gäller dock fortfarande, att man måste ha fiskerättsinnehavarens tillstånd för att få fiska där. Det gotländska havsöringsfisket har under senare år blivit allt mer känt. Bästa tiden att fiska havsöring är under våren, från februari fram till juni. De bästa öringvattnen finns på nordvästra Gotland, men även på östra sidan av ön. Kajak: De bästa förutsättningarna för att paddla finns i skärgården utanför Slite. Slite är också Gotlands havskajakcentrum. Dom relativt många och lättillgängliga öarna i skärgården och möjligheten att paddla inomskärs möjliggör kajakpaddling oavsett väder. 16

Tillgångar och egenskaper - Golf På Gotland finns natursköna golfbanor med varierad karaktär. På grund av det milda klimatet på ön sträcker sig ofta golfsäsongen från tidig vår till sen höst. Totalt finns sju golfbanor med varierande svårighetsgrad och landskapskaraktär. Tillgångar och egenskaper Mat & Dryck Gotländsk matkultur är känd i Sverige för sina fina råvaror och konsten att förädla dem till en kulinarisk upplevelse. Det milda och soliga klimatet och en rik matkultur i kombination med duktiga odlare och krögare skapar förutsättningar för detta. Den gedigna jordbrukstraditionen på Gotland gör att man enkelt finner bra kvalitet på lamm, fläsk och nötkött. Speciellt det gotländska lammköttet är känt för sin goda smak och slaktas nu hela året. Flera av livsmedelsbutikerna på Gotland har specialiserat sig på gotländskt kött och det går att köpa "gårdskött" från olika lammgårdar på ön i butik. Från april till midsommar är det säsong för sparrisen som är en gotländsk delikatess. Nyskördat under sommaren tillhör också det gotländska utbudet. Många fina caféer finns runtom på ön som bakar eget bröd och allt fler gårdsbagerier och specialbagerier har öppnat de senaste åren. Matkulturen har intagit en central position i den gotländska kulturen och samhället och många nya produkter har utvecklats under senare tid som serveras på Gotlands krogar. På Gotland finner man allt från små, mysiga caféer till restauranger som håller hög klass. Till exempel återfinns 17 av White Guides 598 restauranger på Gotland Tillgångar och egenskaper - Boende Det finns stort och varierande utbud av boende på Gotland Hotell Ön erbjuder allt ifrån förstklassiga hotell i Visby till mysiga hotell på landsbygden. Många hotell har öppet året runt. Stugbyar Gotland erbjuder ca: 20 stugbyar för semesterboende huvudsakligen under sommaren från Fårö i norr till När i söder. Camping och campingvagnar Ön erbjuder allt ifrån tälta på campingplatser till husvagns- och husbilsplatser. Flera av campingplatserna hyr även ut campingstugor. 17

Vandrarhem Cirka 40 vandrarhem finn på Gotland. Det finns allt ifrån enklare standard till högre. Bed & Breakfast Det finns gott om B&B på ön, dels inne i Visby men även ute på landsbygden Lägenheter och stugor Gotland erbjuder även ett stort antal lägenheter som hyrs ut samt stugor. Även rum går att hyra i villor och på gårdar ute på landsbygden. 18

5 Strategisk potential och inriktning Att medvetet välja inriktning, att välja marknader och teman att fokusera på, utifrån var det går att skapa affärsnytta, är avgörande för en framgångsrik satsning Prioriterade marknader efter volympotential och besökares drivkrafter Den svenska marknaden har störst ekonomisk betydelse utifrån nuvarande volymer. Tillväxten bedöms dock inte komma från Sverige i första hand utan från länder som betraktas som närmarknader. På exportmarknaderna är det framförallt Tyskland, Norge, Danmark och Finland som ses som de största potentialmarknaderna för Gotland de närmsta åren. Bedömningen är gjord efter historiska, nuvarande och potentiella volymer men även efter de drivkrafter som segmenten från dessa geografiska marknader har. Drivkraftbedömningar är gjorda utifrån Visit- Swedens analyser om drivkraftssegmentering Bedömningen utvecklas mer i kapitlet Strategier. Inriktning på teman och produkter med krav på exportmognad De prioriterade utländska marknader som Gotland vänder sig till behöver få en tydlig bild av vad området har att erbjuda. Därför behövs en utveckling av tematiska reseanledningar och en tydlig kommunikation anpassade till de prioriterade marknadernas behov. Om en besökare från en prioriterad marknad ska attraheras av upplevelser så måste det finnas produkter av hög kvalitet som målgruppen finner enkla och intressanta att köpa. Ett avgörande ställningstagande är att den strategiska inriktningen fokuserar på ett begränsat antal teman med underliggande produktgrupper. Att välja temastrategi och är centralt för utvecklingen och implementeringen av strategin. De viktigaste temana för exportmarknaden redovisas i kapitlet Strategier. Potentialen att utveckla besöksstråk För att hela Gotland ska kunna utvecklas mot en året-runt-destination i världsklass är det mycket viktigt att utveckla besöksstråk som på ett tydligt och organiserat sätt gör det möjligt för besökare att tas sig ut på den gotländska landsbygden. Visby är ett självklart nav i utvecklingen och bör ha central roll från stråken som utgår därifrån. Samverkan och tydligare hållbar affärsnytta Besöksnäringen i Gotland bör fokusera mot tydligare hållbar affärsnytta. Även om lönsamhet och tillväxt står i fokus ska även andra mått på sikt utvecklas. Volymtillväxten utvecklas enklast genom att säkerställa samverkan mellan företagen och marknadsförings- och säljorganisationerna men även genom samverkan mellan företagen och region Gotland. 19

Samverkan kan med fördel ske genom att företagarna i området utser tydliga produktägare med ett helhetsansvar för produktens hela förädlingsgrad från idé och koncept via produktutveckling till lansering och marknadsföring för att skapa långsiktiga och hållbara engagemang. Affärsnyttans fulla verkningsgrad tydliggörs när de processer som skapar förädlingsvärde tydliggörs. Detta innebär i förlängningen att den värdekedja eller värdekedjor för de produkter och/eller teman som väljs behöver utvecklas, beskrivas och mätas utifrån kundvärden, värde för samhället och medarbetare. Inom denna värdekedja eller värdekedjorna kan den hållbara affärsnyttan med ekonomiska, sociala och miljömässiga frågeställningar utvecklas. Hur detta ska hanteras föreslås att behandlas i ett senare utvecklings- och implementeringsarbete. Inriktning och fokusering i sammanfattning Fokusera på maximalt fyra marknader Tyskland, Danmark, Norge och Finland Ta fasta på de kända drivkrafterna hos de geografiska marknaderna och segmenten Fokusera teman utifrån de tillgångar Gotland har och som möter marknadernas drivkraft Utveckla tre besöksstråk som stödjer tanken om hela Gotland som en året-runt-destination Eftersträva hållbar affärsnytta i produktutvecklingen genom samverkan och produktägarskap Potentialen och val av fokusområden utvecklas i kapitel - Strategier 20

6. Målbild Målbilden är att Gotland ska upplevas som en exportmogen destination 2022 där företagen samverkar för att uppnå synergier som skapar hållbar tillväxt. Företagen som medverkat under processen har formulerat en vision, uttryckt som en stark vilja att samarbeta och som utgår från de kvaliteter som finns i området. Vision Gotland ska vara världens mest attraktiva resmål 2027 Företagen på Gotland formulerade en vision 2016 Gotland ska vara världens mest attraktiva resmål. Visionen föreslås tillsvidare göra tillägget - 2027 för att visionen ska ha en rimlig tidsgräns. Gotland ska vara världens mest attraktiva resmål 2027 Vision 2027 Affär Gapanalys Målbild Medarbetare System & Struktur Affär Nuläge Strategiska åtgärder Medarbetare System & Struktur Affär Medarbetare System & Struktur Strategiska vägval Formuleringen av visionen har en hög ambitionsnivå och föreslås utvecklas vidare i ett senare utvecklings och implementeringsarbete. Visionens formulering bör alltid sättas i relation till de resurser och möjligheter som näringen och dess intressenter har samt även i relation till de strategiska åtgärder som måste göras för att nå en målbild längs resan mot visionen. 21

Affärs- och tillväxtmål 2022 Företagen föreslås sätta upp en målbild som ska uppnås år 2022. Förslaget är att Gotlands besöksnäring växlar upp utvecklingstakten så att näringen kan nå en årlig tillväxttakt om 7 procent inom utpekade strategiska tillväxtområden. Även här, som för visionsformuleringen bör denna ambitionsnivå förankras och utvecklas vidare i senare utvecklings och implementeringsarbete. År 2022 har vi uppnått en hållbar årlig tillväxt om 7 procent inom våra strategiska tillväxtområden. Vision 2027 Affär Gapanalys Målbild Medarbetare System & Struktur Affär Nuläge Strategiska åtgärder Medarbetare System & Struktur Affär Medarbetare System & Struktur Strategiska vägval Strategiska mål för att nå målbilden Gotland ska upplevas som en öppen året om destination som är exportmogen år 2022. I sina utvecklingsprocesser ska Gotland ha fokus på tydliga erbjudanden mot den globala resenären. För att klara uppgiften ska Gotland snarast utvecklas tre tematiska områden för fritidsbesökaren. Dessutom behöver Gotland utveckla tre besökstråk som gör den gotländska landsbygden attraktiv och tillgänglig året runt. Utvecklingen ska främst ske inom tre tydliga tematiska områden som ska nå exportmognad: Utvecklade outdoor-upplevelser med hög konkurrenskraft som dragare Profilerande natur- och kulturupplevelser med högt internationellt attraktionsvärde Unika och profilerande dryck- och matupplevelser 22

Kombinerade produktkoncept från olika teman ska utvecklas till hållbara produkter och erbjudanden som attraherar de utvalda målgrupperna. Besöksnäringen på Gotland bör snarast utveckla en strategi för besöksstråk för att säkerställa tanken om en året-runt destination för hela Gotland. Utvecklingen bör göras för tre tydliga besöksstråk: Visby och norrut Visby och österut Visby och söderut Utveckling av möten och evenemang: Gotlands bör ha målet och att positionera sig som en effektiv plats för organisationer som vill ha effektiva möten och evenemang. Möten och evenemang kan utvecklas så att de stödjer den strategiska utvecklingen för fritidsturismen. Utveckling för möten och evenemang görs i kapitel - Strategi Förslag på åtgärder att genomföra för att nå målet 2022 7 procents hållbar tillväxttakt Förlaget är att Gotlands besöksnäring växlar upp utvecklingstakten så att näringen kan nå en årlig tillväxttakt om 7 procent efter 2022. Nedanstående målområden förslås att utvecklas vidare. Marknader val av geografiska marknader Teman - val av teman och hållbara produkter som ska utvecklas mot exportmognad Utveckling av besöksstråk för att möjliggöra hela Gotland som året-runt destination Val av marknadssegment med fokus på drivkrafter Val av samarbetsparters utifrån internationella resenärers reselogik Satsning på kryssningstrafik Organisering av det strategiska, taktiska och operativa arbetet destinationen Gotland för att möta vision och målbild Operativa mål Besöksnäringen har två operativa mål som fokuseras Öka resandet med flyg och färja med 20 % Öka antalet gästnätter med 20 % och internationella gästnätter med 30% Målbilden har kompletterats med kritiska framgångsfaktorer indelat i tre övergripande vägval. Se figuren på nästa sida. 23

Kritiska framgångsfaktorer för att nå operativa mål Besöksnäringen behöver starta arbetet med de kritiska framgångsfaktorerna omgående men också prioritera dem för att nå målen. Målen är en start för att komma nå målet 7 procents hållbar tillväxttakt 2022 Öka resandet med flyg och färja 20% Målbilder Öka antalet gäst-nätter totalt med 20% och antalet internationella gästnätter med 30% Öka samarbetet inom hela besöksnäringen Kraftsamla i tematik, stråk och säsong Skifta bytesdag för att jämna ut beläggning på färjan Öka andelen engagerad näring Draghjälp från näringen att fylla tomma platser på båtarna Rikta erbjudanden till valda målgrupper Bygga upp gemensam stark säljorganisation för möten Utöka samarbete och produktutveckling mellan transportörerna och evenemangsaktörerna Tydliggör och sälj in upplevelser och egenskaper som inte kan erhållas på färjan som t.ex. Världsarvet Utveckla stråkens tillgänglighet, attraktion och utbud Transporter som för kryssningsresenärer utanför Visby Ge näringen stöd och verktyg för utveckling Tydliggöra marknad och målgrupp Utveckla produkter med kundfokus Ökad kvalitet på produkter och värdskap Hållbart fokus för utveckling Utveckla och använda relevanta KPI:er Sampaketera med handeln Erbjuda aktiviteter på stråken Hållbart fokus för utveckling Utveckla evenemang som medför handel/shopping för aktiva och medföljande Utveckla hotellerbjudande så att det lockar medföljande Utveckla evenemang som motiverar en vistelse på minst 4 nätter Utveckla transporter och evenemang tillsammans med näringen bo, äta, göra, handla Harmonisera och kundanpassa öppettider Övergripande vägval Stärka långsiktig marknads-föring av Gotland internationellt Öka träffsäkerheten i marknadsföringen Fokus på redan Sverigefrälsta marknader Arbeta tidigare i travel cycle Satsa på säsongsförlängning Säkerställa att näringen med på exporttåget Utveckla en evenemangs- strategi med fokus på export Utveckla marknadsförings-strategi mot kryssnings-rederier Samverka med CMP (Copenhagen Malmö Port) Skapa en fungerande samverkan med VisitSweden Investera långsiktigt i marknadsföring Finnas där kunden finns även digitalt Avgränsa och prioritera marknader Strategin tas i respektive styrelse Marknadsför det unika med Gotland som en utländsk målgrupp uppskattar Marknadsför det unika och som kryssningspassagerare kan/har tid att göra under ett anlöp Välj ut de rederier som stödjer Gotlands strategi och fokusera på ett starkt samarbete med dem för kryssning Arbeta aktivt för att bli en åretrunt och exportmogen destination Klara av att ha öppet året runt Skapa tydliga reseanledningar utanför högsäsong Dra nytta av ö-läget för utveckling Arbeta för helgförlängning torsdag-måndag Utveckla stråken Fokusera på mars- Almedalen och augusti december Utveckla evenemang som stödjer nya perioder Skapa en årskalender för evenemang som planerings-verktyg Koppla evenemang och kryssning till shopping-möjligheter Välj ut befintliga alt utveckla nya aktiviteter eller upplevelser som har störst störst chans att bli exportmogna mot målgruppen kryssningspassagerare Anpassa infrastrukturen för kryssningsbesökare 24

7 Strategier Den strategiska utvecklingen vilar på fem fundamentala strategier som är avgörande för att Gotland ska lyckas för att nå sin målbild. Respektive strategi omfattar de olika delar som det fortsatta utvecklingsarbetet föreslås fokusera på. De fem övergripande strategierna för att framgångsrikt utveckla Gotland är: A. Strategi för tematisk baserad produktportfölj B. Strategi för besöksstråk C. Utvecklingsmodell för produktägare och leverantörer D. Samordnad marknadsföring och distribution E. Samverkan mellan besöksnäringen och Region Gotland A Strategi för tematisk baserad produktportfölj Gotlands strategiska tillgångar behöver samlas och utvecklas under tematiska områden. Att utveckla destinationens tematiska områden mot tänkta marknader och målgrupper är centralt för att utveckla Gotlands värdeerbjudande. En del av de produkter som kan utgöra kärnan i respektive tematiskt område finns redan. Utmaningen är att utveckla samverkan mellan företag så att produkternas attraktionskraft kan paketeras på ett sådant sätt att tematiken blir tydlig och produkten blir exportmogen. Tydligheten utvecklas genom att aktörer samverkar med varandra inom samma tematiska område. Vidare behöver kommunikationen tydliggöras samt att säkerställa såväl distribution som marknadsbearbetning och försäljning mot valda segment och marknader. Ett sådant utvecklingsarbete är ofta svårt för enskilda aktörer att ta sig an. Arbetet måste göras i samförstånd mellan företagen för att nå en nödvändig samverkan. Arbetet behöver också organiseras och ledas och av en aktör som har näringens förtroende. Exakt vilka tillgångar som ska utvecklas behöver näringens företagare tillsammans med Region Gotland bestämma i samråd med varandra. En samsyn kring gemensamma utvecklingsinsatser är centralt för framgångsrik tematisk utveckling. I slutändan är det säljbara produkter som måste vara i fokus och bilda en attraktiv produktportfölj. Fokuserade teman Strategin för att enklare utveckla och profilera destinationen samt effektivare nå ut på marknaden bör fokusera på ett mindre antal teman där varje tema kan beskrivas med underliggande produktgrupper. Utifrån produktgrupperna utvecklar företagen därefter produkter och erbjudanden som säljs till marknaden. Utmaningen att utveckla de teman som senare ska vidareutvecklas till tematiska produkter är framförallt att förstå varför teman ska utvecklas samt att välja rätt teman. 25

Baserat på de tillgångar som finns idag och de potentiella prioriterade utländska marknadernas drivkrafter, som beskrivits tidigare, föreslås att Gotland fokuserar på upplevelser inom i huvudsak tre teman med tillhörande produktgrupper: Produktgrupperna bestäms under ett utvecklings- och implementeringsarbete. Ett sådant beslut ska grunda sig på en matchning mellan marknadens och näringens drivkrafter. Mat & Dryck Natur & Kulter Outdoor Restauranger Caféer Gårdsbutiker Producenter Terroir Visby Världsarvet Film Hantverk Kyrkor Gotlands historia Lugn & Ro Cykling Vandring Klättring Fiske Ovan beskrivs föreslagna teman för utveckling som ska översättas i affärs- och handlingsplaner för de produkter som ska utvecklas. Planerna ska ligga till grund för framtida initiativ, investeringar, samarbeten och satsningar över gränserna i näringen. Planerna ska stötta och attrahera både entreprenörer, offentliga aktörer och externa finansiärer. Golf kan ses som ett intressant utvecklingsarbete men faller normalt inte under begreppet outdoor. Om ett framtida utvecklingsarbete anser att golf är ett strategiskt affärsområde bör golf beaktas i utvecklingsarbetet. Tema outdoorupplevelser produktgrupper som skapar reseanledning för den aktiva besökaren Outdoor beskrivs som aktiva naturupplevelser. Under senare tid har begreppet blivit alltmer uppmärksammat och kopplar ofta till attityder och livsstilar inte sällan relaterat till välbefinnande och hälsa. Trendrapporter och undersökningar pekar också på en mycket starkt tillväxt för outdoor som enskild reseanledning men ofta utgör det också ett starkt inslag i gästers semesteraktiviteter utan att behöva vara reseanledningen i sig. Produktgrupper inom outdoor kan vara såväl lättare aktiviteter som vandring, cykling, paddling och fiske som mer nischade avancerade upplevelser som kitesurfing och klättring. Ofta finns både lättare och tuffare varianter beroende på vilken typ av kund man riktar sig till. På Gotland finns det en stor potential i att utveckla tematiska produkter inom främst vandring och cykling. Även andra tematiska produkter inom outdoor, till exempel fiske, klättring och paddling, kan bli aktuella och föreslås att analyseras vidare i ett fortsatt utvecklings- och implementeringsarbete. 26

Vandring Gotland kan erbjuda mångfald Vandring bedöms ha mycket goda möjligheter att utvecklas till en framgångsrik produktgrupp inom temat outdoor. Vandringens tillgångar har idag mycket låg förädlingsgrad jämfört med sin potential. För vandring bedöms det finnas goda möjligheter att få besökare att hitta till området, stanna och komma tillbaka på vår, sommar och höst. Fördelar med vandring på Gotland är: Varierande sträckningar med fina leder och stigar i lättvandrade terräng är lämpliga för många och kan tilltala olika målgrupper. Gotland runt är ett begrepp som också fungerar för vandring. Vackra miljöer längs kuststräckor kombinerat med vägar och stigar på landsbygden borgar för en variationsrik upplevelse. Vandringen på Gotland kan väl lämpad för vandrare med andra intressen, t.ex. matupplevelser eller kultur. Ökande efterfrågan för en stor målgrupp från de länder som Gotland bör se som sina prioriterade marknader. Detta gäller även för svenska besökare. Goda möjligheter att vandra utan att vandra. Genom en tydlig reseanledning kan andra upplevelser lyftas fram som tillsammans skapar stor attraktionskraft. Upplevelser under vandringen eller upplevelser medan resesällskapet vandrar. Lätt att inkludera i flera andra produkter och paket. Utvecklingsbehovet för att vandring ska bli en intäktsdrivare: För att vandring ska kunna utvecklas till att bli en hållbar intäktsdrivare krävs att aktörerna organiserar arbetet och ansvarar för temat. Samarbetet behöver omfatta såväl attraktivitet, kvalitetssäkring, drift och underhåll av leder såväl som paketering av kombinerade upplevelser samt hur lederna görs tillgängliga. Dessutom har vandraren önskemål om tillgänglighet till, från och på leder samt uppgifter om kollektivtrafik etc. Vissa av dessa saker finns redan på plats i större eller mindre utsträckning, men det är viktigt att detta är ett pågående arbete där attraktiviteten, kvalitetssäkringen och en bättre upplevelse för den globale resenären med intresse för vandring alltid kan utvecklas. Cykling Gotlands potential att erbjuda stor variation Idag finns många etablerade cykelleder i Europa, inte minst i cykelländer som Tyskland, Holland, Schweiz och Danmark. Lederna går genom attraktiva landskap och har en stark koppling till det lokala näringslivet. Resultatet av satsningarna har visat sig efter några år. Befintliga företag har ökat sin omsättning flera gånger om och kreativa nyetableringar har sett dagens ljus. Gemensamt har man bidragit till att göra cykelleden till en lönsam affär för sin region. Sverige har länge varit underutvecklat när det gäller cykelturism. Den gängse bilden av en cykelsemester är ett lågbudgetalternativ med övernattning i eget tält och matlagning på spritkök. Idag efterfrågas lika ofta ett bra boende, god mat och dryck och ett väl genomtänkt serviceutbud. Upplevelser som får kosta! Regeringen bedömde i 2008 års infrastrukturproposition att cykling har goda förutsättningar när det gäller rekreation och turism. Cykelturismen i Europa är en storindustri som omsätter flera tiotals 27

miljarder kronor per år. Den utgör en del av en trend som betonar värden som aktiv fritid, hälsa och motion samt ekoturism och en klimatmässigt hållbar utveckling. Under senare år har cykeltrenden tagit fart även i Sverige. Cykelturister förflyttar sig i allmänhet 4-7 mil per dag och familjer med små barn kanske 2-3 mil. Cykelturisten är 40-70 år och spenderar mer pengar per dygn än en bilburen turist. Fördelar med cykling på Gotland är: Relativt finmaskigt nät av attraktiva vägar som är lämpliga även för cyklister En variation av natur och landskapstyper framförallt med tanke på kuststräckor Ett relativt etablerat näringsliv längs med leder Ett betydande utbud av kulturellt och historiskt intressanta besöksmål Perspektivet att Gotland är en ö. Cykling på öar är positivt Utvecklingsbehovet för att cykling ska bli en intäktsdrivare: För att cykling ska kunna utvecklas till en exportmogen hållbar intäktsdrivare krävs, liksom för vandring, ett organiserat arbete med management som ansvarar för temat, alltifrån drift och underhåll av cykelleder till marknadsföring genom hemsida, information om cykelleder, kartor, uppgifter om transporter och tillgänglighet till paketering av kombinerade upplevelser. Cyklisten har dessutom behov av att utrustningen är i gott skick och uppskattar därför ett cykelvänligt värdskap hos aktörerna längs med lederna som innefattar boende med plats för cykeln, möjlighet till enklare service, reparation och tvättning. Dessutom har cyklisten önskemål om tillgänglighet till, från och på leder, uppgift om kollektivtrafik där cykel kan tas med. Fokus på hela affären kräver samordnad affärs- och produktutveckling längs hela ön. En del av ovanstående punkter finns redan på plats i större eller mindre utsträckning, men det är viktigt att detta är ett pågående arbete där man egentligen aldrig blir klar i sin kvalitetssäkring och strävan efter en bättre upplevelse för den globale resenären med intresse för cykling. Tema natur & kulturupplevelser reseanledningar för den nyfikna resenären På Gotland finns en mängd olika aktiviteter inom kulturområdet som besökare är intresserade av och där det finns en utvecklingspotential. Tillgångarna avseende kultur på Gotland omfattar: Film, berättelser och sevärdheter kring Ingmar Bergman Konst, erkända lokala konstnärer och etablerade konstrundor Musik, konserter och festivaler med varierat utbud som attraherar olika målgrupper Historia, med tysk prägel samt brett utbud av kulturhistoriska besöksmål och muséer 28

Visby, världsarvet och ringmuren Kyrkorna över hela Gotland Livsstilen på Gotland, socialt och ekologiskt hållbar. Småskaliga, lokala producenter, nytänkande krogar och aktiviteter som utgår från kulturtradition Naturscener, med raukar, ständer, kalksten och havet som tillsammans bildar en mosaik av naturupplevelser Rikt fågelliv Mycket av det som attraherar utländska marknader är svensk livsstil, som vi ser varje dag och därför är blinda för. Att lyfta fram och kommunicera dessa värden är ett långsiktigt arbete som behöver utvecklas och kan därför inte användas som en dragare idag. Utvecklingsbehovet för att kulturupplevelser ska bli en intäktsdrivare omfattar: Tydliggöra de kulturområden som fångar intresse och som går att kommersialisera Skapa tydligare intäktsgeneratorer kopplade till de tematiska produkterna inom kulturområdet Använda utbudet av produkter inom kulturområdet för att profilera erbjudanden inom andra tematiska områden Tema Mat och Dryck - upplevelser och reseanledningar för den kulinariska resenären Det globala intresset för mat och dryck har exploderat på senare tid vilket kommer till uttryck i stort utbud av matprogram på tv och radio, allt fler matmagasin, bloggar om mat och dryck och foodies etc. Maten som tema har en högre förädlingsgrad än outdoor idag, men det finns fortfarande en outnyttjad potential att använda mat & dryck som profilerande tema. Utvecklingen bör fokuseras på en tydligare koppling till upplevelser kring maten och dess ursprung både där den produceras, förädlas och konsumeras. Gotland är en mat-ö och har en potential inom mat och dryck Möjligheter kopplat till mat & dryck baseras på: Det som är unika råvaror för Gotland som tryffel, saffran, ramslök, salmbär m.m. Jordbruket och odlingar med gårdsbutiker som erbjuder närodlade och ekologiska produkter som bageriprodukter, kryddor, bär. Kött som lamm och nöt Producenter av öl, vin och whiskey som alla använder så många lokala råvaror som möjligt i sin framställning. Utvecklingsbehovet för att mat och dryckesupplevelser ska bli en intäktsdrivare omfattar: Koncept och produkter kring mat & dryck kan med fördel kopplas samman med olika outdoorerbjudanden. Produkter och koncept som kan utvecklas ännu mer ur ett turistiskt perspektiv är: Lokalproducerade (ekologiska) matvaror Måltidsupplevelser (idag små enheter men erkända) Matvandringar Cykla eller vandra mellan vingårdar, musterier och gårdsbutiker 29

Golf som kompletterande utbud Golf är inte ett fokuserat tema för exportmarknaderna idag. Golf har dock en intressant utvecklingspotential för en smalare målgrupp på för de tänkbara marknaderna. Utvecklingen hanteras bäst av golfklubbarna själva men med stöd i ett framtida utvecklings och implementeringsarbete. Evenemang och möten på Gotland Världsarvstaden Visby erbjuder spännande miljöer för olika typer av evenemang med moderna möteslokaler i historisk miljö. Gotland har ett rikt kulturutbud, en fascinerande historia och storslagen natur som ger varje möte en alldeles speciell inramning. En avgörande faktor till ett lyckat möte på Gotland är närheten till allt. Havet ligger endast ett stenkast bort oavsett var du är i Visby. Det är gångavstånd till hotell och färjeterminalen och endast 10 minuter från Visby flygplats. Det faktum att Gotland är en ö och att allt ligger nära bidrar till en större sammanhållning för de grupper som besöker Gotland p.g.a möten eller evenemang. Det gör att möten också blir effektivare då man inte behöver lägga tid på långa transportsträckor. Några exempel på årligt återkommande evenemang är Gotland Grand National, Medeltidsveckan och Almedalsveckan som alla bidrar alla sätta Gotland på kartan som en evenemangs-ö. Evenemangen har än så länge mest betydelse för den svenska gästen. Internationella evenemang och möten Det finns flera exempel på lyckade internationella evenemang. T.ex. de EU-möten som arrangerades på Gotland under Sveriges ordförandeskap 2009. Hela 7 st. EU-möten valde Gotland som mötesplats, dels på grund av den vackra miljön, de goda mötesförutsättningarna i Visby och de goda förbindelserna till/från fastlandet, men dels även för det faktum att säkerheten för mötesdeltagare var en hög prioriterad fråga. Då Gotland är en ö, är det lätt att kontrollera vilka som kommer till och från ön, något som även görs under Almedalsveckan då säkerhetsnivån på ön är höjd. Idrottens Ö Idrottens Ö är ett samarbetsprojekt mellan den gotländska idrottsrörelsen och besöksnäringen på Gotland. Genom samarbetet erbjuder Destination Gotland resor och boendepaket till förmånliga priser i samband med olika idrottsevenemang, som även innefattar idrottsmöten. Inom ramen för Idrottens Ö jobbar man aktivt med att skräddarsy paket för idrottsmöten av olika storlek och inriktning. Det kan vara allt från det stora årsmötet, konferensen till den lilla planeringsresan med styrelsen eller idrottsledare. De paketerar resa, boende, möteslokaler och studiebesök och andra kringaktiviteter till förmånliga idrottspriser utifrån kundens önskemål. Gotland Convention Bureau Gotland Convention Bureau (GCB) är en icke vinstdrivande organisation som marknadsför hela Gotland som mötesplats. GCB fungerar som koordinator mellan kongressarrangör/mötesplanerare och aktörerna i den gotländska mötesindustrin. Hos GCB kan företag och organisationer kostnadsfritt få råd och stöd för att arrangera ett framgångsrikt möte på Gotland. GCB riskerar att får reducerade resurser i samband med att verksamheten flyttar in i Region 30

Gotlands organisation. Näringen kommer därför behöva överta en del av det progressiva arbete som det innebär att locka möten och evenemang till Gotland. Samordning av möten och evenemang Evenemang och mötes- verksamheterna på förslås samordnas och drivas i samarbete med Gfb. Hur ett sådant arbete behöver organiseras i ett kommande utvecklings- och implementeringsarbete. Evenemang och möten kan på så vis planeras så att de stödjer ambitionen att utöka säsongsförlängning och utvecklingen av de tre stråken. På så vis medverkar möten och evenemang till att utveckla Gotland till en året runt destination B - Strategi för besöksstråk För att hela Gotland ska kunna utvecklas mot en året-runt-destination i världsklass behöver det framtida utvecklingsarbetet samla insatserna för att arbeta fram tre turistiska stråk. Förutom att det finns olika stråk i Visby så är Visby är ett självklart nav i utvecklingen och kommer att få en central roll även från stråken som utgår därifrån. Stråken är till sin natur geografiska men måste kopplas samman med produkter inom de tre valda tematiska fokusområdena. Stråkens potential Det finns tre presumtiva stråk att utveckla, Visby och söderut, Visby och norrut samt Visby och österut. De olika stråkens särprägel blir tongivande för den framtida produktutvecklingen. Inledningsvis, i ett eventuellt framtida utvecklings- och implementeringsarbete, behöver arbetet kartlägga och utreda samt förankra potentialen i de tre stråken. En bedömning och analys behöver göras utifrån tillgänglighet, tematisk attraktivitet (till exempel vandring, cykel och kultur), och utifrån den globale resenärens drivkrafter. Analysen behöver också baseras på en bättre förståelse för förmågan hos näringen, längs med stråken, att gemensamt engagera sig i stråkets utveckling. Framförallt gäller det att kunna erbjuda, boende, mat och attraktiva aktiviteter samt att kunna paketera dessa. Först efter att denna analys är gjord går det att med säkerhet säga vilken utvecklingspotential som stråken har. Utvecklingsstrategi av stråken Utifrån en sammanvägd potentialbedömning av samtliga stråk kan insatserna prioriteras på vilket stråk man ska starta arbetet. Det är viktigt att redan nu poängtera att samtliga stråk behöver utvecklas. Den främsta anledningen är att eliminera företagens ekonomiska risker. Stråken kan t.ex. vara öppna olika dagar under lågsäsong, vilket gör att alla företag inte nödvändigtvis har öppet varje dag under lågsäsong. Besökare kan vistas på alla stråk under t.ex. en vecka men inte på varje stråk varje dag. Ambitionen är således, att minst ett stråk ska vara tillgängligt varje dag. En alternativ utvecklingsstrategi kan vara att man väljer delar av två eller alla tre stråken. Detta kan gälla om t.ex. man kommer fram till att Gotlands kyrkor är av så stort intresse så att det bildar en egen tur. De mest intressanta kyrkobesöken skulle då kunna ligga i två eller alla tre stråken. Det samma gäller även för andra kulturupplevelser. En sådan utgångspunkt behöver ligga med i den initiala analysen vid ett fortsatt utvecklings- och implementeringsarbete. 31

Utvecklingen av stråken är särskilt strategiskt viktiga utvecklingsområden för att nå inriktningsmålet om att hela Gotland ska vara en året-runt destination. Erfarenheter visar från utvecklingsarbeten på andra destinationer, leder till slutsatsen att det är viktigt att begränsa näringens finansiella risk i byggandet av nya säsonger. Ambitionen att ha maximal tillgänglighet och öppethållande initialt måste ses som relativt riskfyllt. Därför måste en tydlig utveckling med låg risk tas fram för hur stråken ska utvecklas och hålla öppet. Det är viktigt att skynda långsamt och matcha en satsning på öppethållande med en hög upplevd tillgänglighet med tydliga erbjudanden och fokuserat marknads- och säljarbete. Hur en sådan satsning ser ut i praktiken återstår att analysera. En fungerande modell är att välja ut den period som ska förbättras, ofta initialt begränsat till två extra veckor eller en månads helger beroende på näringens resurser och riskvillighet. En sådan satsning ska ha ett tydligt erbjudande till en tydlig målgrupp med etablerade sälj och marknadskanaler och/eller kopplade till evenemang eller andra aktiviteter. Successivt byggs stråket upp genom att förlänga helgen till exempelvis s.k. ovala helger (torsdag söndag alternativt fredag måndag). En hypotes som bör prövas kan vara att ett stråk har öppet torsdag söndag ett andra stråk fredag-måndag. Stråken kan därmed i sin initiala utvecklingsfas tillsammans ha öppet drygt 70 procent (5/7) av veckans dagar. Att sedan ytterligare förlänga med en dag per stråk är sannolikt möjligt i ett lite senare skede. Viktigt är också att knyta an till olika verksamheter i Visby där företagen drar nytta av varandra. Som en röd tråd gäller att utveckla attraktionskraften i stråken med speciellt fokus på företagens möjligheter till intjäning. C Utvecklingsmodell för produktägare och leverantörer Affärsnyttan för företagen är ett bärande budskap i alla besöksnäringsstrategier som syftar till att skapa tillväxt. En stor utmaning för företagen i besöksnäringen är att bli mer framgångsrika och växa med ökad eller bibehållen lönsamhet över tid. För att tillväxten och lönsamheten ska säkerställas krävs en hög attraktivitet genom att kombinationer av olika företags erbjudanden utvecklas, paketeras, marknadsförs och säljs. Oftast sker dessa erbjudanden genom samverkan med flera aktörer. Näringen måste på egen hand kunna driva samverkan och på så sätt skapa tillväxt som är ekonomiskt hållbar. Erfarenheter visar att de samverkansmodeller som grundar sig på en tydlig produktägare till vilken en eller flera leverantörer är knutna är de mest framgångsrika över tid. Denna samverkansmodell bör bl.a. ta fasta på paketeringens grunder men kan med fördel gå steget längre och främja modulariserad produktutveckling och paketering, där olika kombinationer av innehåll formar produkten. Genom denna metodik underlättas kundens 32

möjlighet att paketera inför resan men även väl framme på plats utan att binda upp sig i stora färdiga paketlösningar från början. Kunden kan istället välja att lätt köpa till olika upplevelser, produkter och tjänster i öppna paket via den produktägare som den väljer att göra affärer med, utefter kundens egna önskemål. På så sätt finns möjlighet till både enkla och komplexa produkter utifrån kundens önskemål och vana. Genom att följa kundens beteende kan snabbt nya produkter och erbjudanden tas fram och levereras som möter eller överträffar kundens förväntan. Denna modell bör utvecklas under arbetets fortsatt utvecklings- och implementeringsarbete Modellen ska utformas för att främja tematisk samverkan över Gotlands stråk så att starka erbjudanden av hög klass och med tydlig tematisk inriktning främjas. D Samordnad marknadsföring och distribution En avgörande strategi för tillväxten är att samordna och öka träffsäkerheten i marknadsföringsinsatser och att säkerställa distributionen. Arbetet med att samordna marknadsföringen startar redan på det nationella planet genom att VisitSweden analyserar olika geografiska marknader och vad potentiella resenärers inställning och intresse är för att resa till Sverige. De potentiella resenärerna indelats i olika målgrupper för vilka VisitSweden tagit fram beskrivningar om olika drivkrafter att resa till Sverige. Samordnad marknadsföring med VisitSweden En av framgångsfaktorerna till att nå de utländska marknaderna ligger i en långsiktig samverkan med VisitSweden. Att etablera en närvaro på någon av VisitSwedens prioriterade marknader tar tid och måste vara uthålligt. Att förbättra Gotlands kännedom på utländska marknader kräver fokus, uthållighet och smarta kommunikativa lösningar. Gotlands erbjudande är starkt och unikt men i princip oprövat i en systematisk marknadsbearbetning. Gotlands unicitet och ö-läge gör det möjligt för VisitSweden att formulera tydliga budskap där Gotland sticker ut från många andra Svenska erbjudanden. Val av marknader utgår från vilken tillgänglighet som finns eller som man har anledning till att anta i en nära framtid. Vidare är valet av de geografiska marknaderna baserat på köpkraften hos de segment som kan tänkas välja Sverige som resmål. Segmentsanalyserna visar också vilka drivkrafter segmenten har. Begreppsmässigt beskriver VisitSweden dessa som nyfikna upptäckare aktiva naturälskare och vardagssmitande livsnjutare. När drivkrafterna och dess andelar på olika geografiska marknader analyseras och matchas mot de tillgångar som Gotland har under perioden den femte årstiden, sensommaren, utkristalliseras ett mönster av vilka geografiska marknader och segment som bör prioriteras. Analysen har också vägt in befintliga resmönster, upparbetade relationer och tillgänglighet från olika marknader till Gotland. Analysen visar att de marknader som har störst potential i volym är Tyskland och Norge med fokus på den nyfikne upptäckaren för Tyskland och den vardagssmitande livsnjutaren för Norge. 33

Även Danmark och Finland är intressanta marknader. Gotland har inte en historia av långsiktig marknadsbearbetning av utländska marknader annat än i begränsad utsträckning och inte tillsammans med VisitSweden. Det är därför viktigt att fokusera insatserna så att de kan ge snabba resultat. En satsning på en given marknad kräver bearbetning under flera år för att ge resultat och inkluderar säkerställande av tillgänglighet så väl som erbjudanden och kampanjer. Det är viktigt att arbeta så pass länge att arbetet kan justeras för att ge bättre effekt. Digitaliserad marknadsföring Digitaliseringen genomsyrar hela destinationsutvecklingsprocessen och i synnerhet inom marknadsföringen varför samverkan inom den digitala utvecklingen rekommenderas. Genom att regionen och företagen medverkar i denna samverkan underlättas möjligheterna i den digitala transformationen av marknadsföringen. Den digitala marknadsföringen är relativt enkel och resurseffektiv att göra. Med riktad digital marknadsföring går det att komma närmare kunden genom exempelvis annonsering i sociala medier och sökmotorsoptimering. Det bör understrykas att insatserna behöver göras samordnat och med fördel genom kluster av företag som erbjuder paketerade eller liknande produkter så att den digitala synligheten för hela destinationens utbud ökar. Genom en digital kompetens kan man dra nytta av nya och förändrade kundbeteenden. Den digitala kompetensen bör finnas både hos varje enskilt företag samt hos en central resurs inom destinationen. Det är viktigt att visa upp Gotlands erbjudanden på internationella inspirations- och bokningssajter där gästen behöver få en uppfattning inte bara om en specifik aktivitet eller boende etc. Genom att sajten visar vad som finns i närheten beträffande aktiviteter, besöksmål etc. uppfattas Gotland bättre i ett sammanhang och skapar därmed högre attraktivitet. Tyska marknadens kännetecken och potential Den tyska marknaden karaktäriseras av tydliga drivkrafter inom natur & utomhusupplevelser, stadsupplevelser, rundresor samt kultur & nöjen. Drivkrafterna för att resa till Sverige är mindre vad gäller shopping och mat & dryck. De tyska gästerna föredrar hotell och stugor samt lägenheter som boendeform. Två tredjedelar av gruppen som beskrivs som den globala resenären känner till Sverige som resmål och lika många planerar att resa hit. För tyskarna är inte kulinariska upplevelser i sig en reseanledning, även om mat och dryck är ett viktigt komplement till totalupplevelsen. Tyskarnas övernattningar står för 19 procent av alla utländska, kommersiella övernattningar i Sverige (2016). Totalt hade Sverige 3 miljoner övernattningar från Tyskland förra året, vilket är en ökning med 3,3 procent från året innan. Flest övernattningar finner vi i Stockholm, Västra Götaland och Skåne. 34

Besökare från Tyskland konsumerade i snitt för 574 svenska kronor per person och dag under sin Sverigevistelse år 2014. Att jämföra med den genomsnittliga konsumtionen om 1 085 svenska kronor från samtliga utländska besökare. Totalt är det 88 procent av de globala resenärerna i Tyskland som anger att de är intresserade av att besöka Sverige på semester vilket motsvarar 23,5 miljoner tyskar. Källa: Tourism Economics, IBIS 2014 Tillväxtverket/Markör, Inkvarteringsstatistik 2016 Tillväxtverket/SCB, IBIS 2014 Tillväxtverket/Markör och Visit Swedens målgruppsanalys 2015 Visit Sweden/GfK. Sveriges näst största utlandsmarknad, Tyskland, fortsatte också att växa under sommaren 2017 med nästan 35 000 fler övernattningar än sommaren innan. Sverige fortsätter att upplevas som ett tryggt, sympatiskt och hälsosamt land med gott om vacker natur. I Tyskland har olika kampanjer med oväntade grepp som avlöst varandra under året skapat jämnt flöde av inspiration om Sverige. Ett mångårigt samarbete mellan tyska researrangörer och svensk besöksnäring har lett till ökad kännedom om Sverige och gett konkreta resultat i fler övernattningar från Tyskland. Källa: visit Sweden Dessutom har tyskarna sin semester utspridd över längre tid under sommaren än svenskar och där augusti september är en stor andel av semestertiden. Tyskarna semestrar även i oktober. I Tyskland måste arbetsgivaren endast bevilja tio semesterdagar i sträck vilket leder till att tyskar ofta har sin semester utspridd över flera perioder. Vidare så börjar sommarlovet i skolorna vid olika tidpunkter i varje delstat. Därför fördelas ledigheten per automatik från juni till september. Sommarlovet i Tyskland är bara sex veckor långt och det är fortfarande inte lika vanligt att båda föräldrar jobbar. Det innebär ytterligare en anledning att tyskar har svårare att ta en lång semester på sommaren utan sprider gärna sin semester över olika tidpunkter. Tyska besökare hittar ofta sina resmål via en resebyrå i Tyskland och planerar resan utifrån resebyråns befintliga paket eller med tryckt material som inspiration. De är den mest traditionella marknaden bland VisitSwedens prioriterade marknader. Danska marknadens kännetecken och potential Även den danska marknaden karakteriseras av tydliga drivkrafter inom natur & utomhusupplevelser, stadsupplevelser, rundresor samt kultur & nöjen. Även drivkrafterna för att resa till Sverige är mindre vad gäller shopping och mat & dryck. När det gäller danskarna som endagsbesökare är de mest inriktade på shopping. De danska gästerna föredrar hotell och stugor samt lägenheter, även stugor i stugbyar, som boendeform. Stora delar av den danska marknaden önskar utomhusaktiviteter under våren, sommaren och hösten men tycker även om att uppleva storstäder samt göra rundresor i Sverige. Vidare finns en relativt stark efterfrågan på kulturupplevelser inom konst, design, historia, teater m.m. Kulinariska upplevelser är dock inte någon direkt reseanledning för danska gäster, även om mat och dryck är ett viktigt komplement till totalupplevelsen. Danskarnas drivkrafter för att semestra i Sverige kan kategoriseras som 35

Uppleva det svenska landskapet 71 % Utomhusupplevelser och aktiviteter vår/sommar/höst 64 % Uppleva städer (nöjesliv, museer, restaurangbesök mm) 59 % Uppleva stämningen och människorna här 48 % Restaurangbesök 48 % Norska marknadens kännetecken och potential De norska turisterna är en nyfiken grupp med många intressen. De starkaste drivkrafterna för en Sverigesemester är för dem att uppleva nya städer och platser, att lära sig något nytt samt att se och göra så mycket som möjligt i Sverige. De är mycket intresserade av svensk kultur och livsstil och vill gärna besöka både städer och landsbygd. Norska turister besöker Sverige på semestern framförallt för att koppla av och slippa rutiner och ha roligt med dem de reser med. De vill också känna sig fria, njuta av god mat och dryck samt uppleva nya städer och platser. Mat och shopping är populärt bland de flesta. De åker gärna på kortare resor och vill helst bo 4-stjärnigt. Weekends och långhelger är överrepresenterade i detta segment. Totalt är 78 procent av de globala resenärerna i Norge intresserade av att besöka Sverige på semester. Majoriteten av dessa har besökt Sverige på semester vid något tillfälle tidigare i livet, så de skulle bli återvändare. Hela 93 procent uppger att de har besökt Sverige vid något tillfälle tidigare på semester. Ungefär 4 av 5 är intresserade av att återvända på semester, vilket får räknas som ett gott betyg på deras upplevelse av Sverige. Bland de 7 procent som ännu inte har semestrat i Sverige är knappt hälften inte intresserade av att göra det heller. Slutsatsen blir att Sverige redan lockat väldigt många norrmän och möjligheten att växa på marknaden de närmsta åren genom helt nya turister är liten. Tillväxtpotentialen ligger istället i att få de som redan besökt att återvända oftare, stanna längre eller spendera mer pengar under besöket. Finland som marknad Den finska markanade påminner till mycket stor del om den norska. 70 procent av de finländare som besöker Sverige vill uppleva städer med nöjesliv och besök på museer och restauranger. Hälften av finländarna tycker att restaurangbesök och den lokala matkulturen är viktigt på sin semester. Besökare från Finland älskar att upptäcka världen och Sverige: med 4 miljoner besök (både endags- och flerdagsbesök) stod finska besök för 20 procent av samtliga utländska besök under 2014 enligt Tillväxtverkets gränsundersökning IBIS. 36

Besökarnas drivkrafter De största drivkrafterna som de globala resenärerna har och som gör att de kan tänka sig att besöka Sverige är: upplevelser i naturen under vår, sommar och höst uppleva städer (nöjesliv, muséer, restauranger) kulturupplevelser De segment som identifierats med hjälp av drivkrafter går tvärs över nationsgränser och demografi så som ålder och familjesituation. Studier visar också att individer i allt mindre utsträckning beter sig som sin ålder eller familjesituation. Istället är det intressen, värderingar och drivkrafter som avgör vilka beslut som fattas och vilken typ av semester som bokas. Den drivkraft en person har för att besöka Sverige säger också mycket om vad de vill göra och uppleva i Sverige. Segmentering efter drivkrafter gör det därför möjligt att ta utveckla en kommunikation som tar hänsyn till att besökare reser till Sverige av helt olika skäl och att de vill uppleva olika saker. Ibland är det samma saker men på helt olika sätt. I nedanstående schematiska bild redogörs för drivkrafterna för den tyska, danska, norska och finska marknaden. Drivkrafterna är nedbrutna för att för att matcha de olika länderna som beskrivs ovan. Dessutom ges en beskrivning av Gotlands upplevda erbjudande idag, utvecklingsbehov och möjlighet att utveckla. Gotlands erbjudande i förhållande till marknadens drivkrafter Drivkrafter Marknad Tyskland Marknad Danmark Marknad Norge Marknad Finland Erbjudande idag Utvecklingsbehov Möjlighet att utveckla Utomhusupplevelser vår sommar höst Mycket stor efterfrågan Mycket stor efterfrågan Liten efterfrågan Medel efterfrågan Naturupplevelser som endast delvis är förpackade Tema: Outdoor via främst vandring och cykling. Mycket goda möjligheter Uppleva städer inkl. restaurangbesök muséer m.m. Stor efterfrågan Mycket stor efterfrågan Stor efterfrågan Stor efterfrågan Visby med unik karaktär och erbjudanden Bra erbjudanden men behov av längre öppethållande Mycket goda möjligheter Rundresa i Sverige Mycket stor efterfrågan Mycket stor efterfrågan Mycket stor efterfrågan Mycket stor efterfrågan Begränsat paketerat erbjudande Paketerade tjänster eller erbjudanden för rundresa på ön Mycket goda möjligheter Utomhusupplevelser vinter Medel efterfrågan Stor efterfrågan Liten efterfrågan Liten efterfrågan Mycket svagt erbjudande Utomhusupplevelser vinter Små möjligheter Begränsad vilja hos näringen Kulturupplevelser, design, konst, historia, teater m.m. Liten efterfrågan Stor efterfrågan Stor efterfrågan Stor efterfrågan Kulturupplevelser, design, konst, världsarv, historia, småskalighet Tema: Kultur Mer upplevelser och öppethållande inom på konst, små skalighet design och film. Mycket goda möjligheter Shopping Liten efterfrågan Stor efterfrågan Stor efterfrågan Stor efterfrågan Mindre grad men finns inom hantverk och gårdsbutiker Öppethållande framförallt på landsbygden Goda möjligheter Kulinariska upplevelser god mat och dryck, restaurangmiljöer SPA/Wellness Evenemang Golf Liten efterfrågan - men ökande Liten efterfrågan Liten efterfrågan Mycket liten efterfrågan - utom för nischen Medel efterfrågan men ökande Medel efterfrågan men stor för viss nisch. Liten efterfrågan Mycket liten efterfrågan - utom för nischen Mycket stor efterfrågan Liten efterfrågan men ökande Liten efterfrågan Mycket liten efterfrågan - utom för nischen Stor efterfrågan Medel efterfrågan Liten efterfrågan Mycket liten efterfrågan - utom för nischen Starka koncept och produkter inom mat och dryck. God lokalproduktion av mat Få men bra SPA/Wellness/hälso anläggningar Flera olika men internationella idrottsevenemang Flera bra och vackra banor. Lång säsong Tema: Mat & Dryck Utveckla mat & dryck till ett ännu starkare profilområde Fler anläggningar om sydöstra Skåne ska kunna profileras som SPA destination Tema: Evenemang Utveckla vad som gynnar tematiska produkter och/eller lockar medföljande Tema: Golf Främst mot den danska och eventuellt norska marknaden Mkt goda möjligheter till kulinariska upplevelser (mat och dryck) Mycket goda möjligheter att utveckla SPA med andra verksamheter t.ex. Outdoor Goda möjligheer Relativt goda möjligheter 37

Kund- och affärsfokus för att stärka den långsiktiga marknadsföringen av Gotland internationellt Gotlands besöksnäring kännetecknas av en mycket stark högsäsong vilket leder till att beläggningsgraden på boendeanläggningar varierar starkt över året. Många verksamheter stänger också när högsäsongen är över. För att nå en hållbar tillväxt i besöksnäringen på ön, behövs ett väsentligt förstärktstärkt kund- och affärsfokus i marknadsföringsarbetet mot de prioriterade utländska marknaderna även under andra säsonger än högsäsongen. Utvecklingspotentialen för att nå en hållbar tillväxt bör i första hand ligga i anslutning till högsäsongen genom säsongsförlängning. Säsongsförlängning innebär en lägre affärsmässig risk jämfört med om man väljer andra säsonger. Den viktigaste faktorn är dock att marknadspotentialen bedöms som störst för sensommaren respektive våren för de utländska marknaderna. Fokusering på sensommaren I första hand bör Gotland utöka sina marknadsförings- och säljinsatser i syfte att öka antalet gästnätter på sensommarsäsongen. Sensommaren betraktas som september t.o.m. oktober. Förutom till Svenska marknaden bör fokus för marknadsföringen koncentrerats till de prioriterade exportmarknaderna, Tyskland, Danmark, Norge och Finland. I andra hand kan motsvarande säsongsförlängning göras under våren. E Samverkan mellan besöksnäringen och Region Gotland Som en följd av den Regionala besöksnäringsstrategin för Gotland - behöver regionens och besöksnäringens roller och gränssnitt samt arbetsformer beskrivas för att åstadkomma en god samverkan mellan besöksnäringen och Region Gotland för det framtida arbetet. På ett övergripande plan går det redan idag att göra en sådan beskrivning men hur det ska utformas mer i detalj förslås utvecklas i det fortsatta utvecklings- och implementeringsarbetet. På det övergripande planet behöver regionen inom en snar framtid uttrycka hur arbetet med flera av de uppgifter som tidigare funnits inom Inspiration Gotland är tänkt att fortsätta fungera. Det gäller för arbetet med turisminformation, hjälp vid planering och med tillståndsfrågor vid evenemang eller andra aktiviteter där regionen behöver vara involverad. Samtidigt behöver näringen bestämma hur deras roll ska utvecklas som mottagare av strategin och genomförare av de strategiska utvecklingsaktiviteter som kommer att tydliggöras i ett utvecklingsoch implementeringsarbetet av Regional besöksnäringsstrategi för Gotland. Partnerskap för långsiktig och hållbar stabilitet För att utveckla samverkan mellan Region Gotland och besöksnäringen föreslås att ett partnerskap formas. Partnerskapet ska bygga på en ömsesidig samverkan mellan regionen och besöksnäringen där mål, strategier och planer med tillhörande uppgifter utvecklas och implementeras. 38

Partnerskapet organiseras genom att bilda en grupp personer som representerar näringen respektive regionen och där personerna har uppdraget att komma överens och driva såväl strategiska som taktiska frågor. Partnerskapet ska ta sin utgångspunkt i de mål och strategier som är vägledande för respektive part och därifrån utforma gränssnitten mellan ansvarsuppgifterna som respektive part ska ha. Vägledande strategiska utgångspunkter för Region Gotland inför formandet av partnerskapet Gotlands vision är att vara Östersjöns mest kreativa och magiska plats präglad av närhet och hållbar tillväxt. Inriktningsmålen för Region Gotland är att Gotland ska ha minst 65 000 invånare, och att gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet och att Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Gotland strävar också efter att vara en världsledande ö-region i miljö- och klimatfrågor. Region Gotlands ansvarar som kommun, landsting och region för leverera kostnadseffektiv välfärd och rättssäker service med hög tillgänglighet, valfrihet och god kvalitet till fast boende, besökare och näringsliv. Region Gotland ska vara drivande i att skapa en trygg och hållbar utveckling över hela ön. Region Gotland ser besöksnäringen tillsammans mat- och livsmedelsnäringarna som de två viktigaste utvecklingsområdena för regionen. Vägledande strategiska utgångspunkter för Gfb inför formandet av partnerskapet Besöksnäringen förslås att samlas och utvecklas genom Gfb. Gfb föreslås bli den organisation som blir näringens part i partnerskapet mellan näringen Region Gotland. Partnerskapet förutsätter att Gfb utvidgar sina uppgifter och tar på sig rollen att driva destinationsutvecklingsfrågorna på Gotland. Partnerskapets strategiska utmaningar Partnerskapet ska gemensamt verka för att utveckla besöksnäringen på Gotland. Initialt behöver parterna bli överens om att: Utveckla ett gemensamt koncept för utvecklingsarbete som stärker hela Gotland som destination. En plan utvecklas successivt som beskriver de prioriterade områden som behöver utvecklas i form av infrastruktur, service och tillståndsfrågor m.m. Arbeta fram en långsiktig plan som eliminerar de problem som näringen har och som är förknippade med regionens ansvar. Inrätta en servicefunktion som väsentligt underlättar för näringen att få snabb information och kunna ta snabba beslut. Gemensamt och i samverkan med Gotlands näringsliv skapa nödvändiga servicestrukturer som öppethållande, lokaltrafik m.m. för att öka intresset för Gotland som ett naturligt val när det gäller besöksattraktioner. 39

Säkerställa att berörda tjänstepersoner har en bred och relativt djup insikt om besöksnäringens betydelse för Region Gotland. Överenskommelse om partnerskap En överenskommelse upprättas mellan Region Gotland och Gotlands Förenade Besöksnäring, där man under en projekttid, förslagsvis t.o.m. 2022, gemensamt och i samverkan, tar ansvar och tillsätter resurser för att: Målen i Gotlands besöksnäringsstrategi och i det tillkommande utvecklings- och implementeringsarbetet uppfylls. Näringsliv och invånare upplever utvecklingen av besöksnäringen som positiv. Besöksnäringen bidrar till tillväxt på ett hållbart sätt över hela Gotland. Efter projekttiden bör partnerskapet slutrevideras och sättas i relation till målen i målbilden 2022. Partnerskapet bör fortsätta även efter 2022 men målbilden behöver flyttas fram och revideras för att klara den uttalade visionen 2027. Organisering av partnerskapet Under projekttiden 2018 2022 styrs partnerskapet av en styrgrupp där parterna representeras av: RG - regiondirektör och regional utvecklingsdirektör GFB ordförande och verkställande direktör Styrgruppens roll: Säkerställa att projektet drivs framåt i riktning mot uppsatta mål Fatta beslut om planer eller aktiviteter som leder mot de uppsatta målen Delegera nödvändiga arbetsuppgifter till respektive organisation Informera och förankra relevanta uppgifter om projektet utveckling Följa upp att utvecklingen sker enligt överenskommelse. 40

8 Roller och ansvar Den strategiska utvecklingen är beroende av ett interaktivt samarbete mellan besöksnäringen och Region Gotland. Ett fruktsamt samarbete bygger på förtroende och effektivitet i arbetet vilket kräver att roller och ansvar behöver tydliggöras Rollen för Gotlands förenade besöksnäring - Gfb Näringen måste ta på sig rollen att vara en stark destinationsutvecklare. Det innebär en större uppgift än att endast driva marknadsföringsfrågor. Näringen behöver också medverka till att utveckla produkter, samverkan mellan företagen och paketering, arbeta för ökad tillgänglighet m.m. samt samordna destinationens utveckling. Gfb bör därför ta över de uppgifter som behöver utvecklas och som beskrivits i Gotlands regionala besöksnäringsstrategi samt överföra dessa till operationella aktiviteter. Gfb har redan rollen att driva marknadsföring för kryssningstrafiken. Vidare föreslås att Gfb samverkar med de parter som driver evenemang och möten och representerar dessa i partnerskapet. Rollen för region Gotland Regionen ska fungera som stöd för de offentliga leveranser som krävs för att utveckla näringen på ett hållbart sätt. Detta görs genom insatsplan kopplad till den regionala planen med utgångspunkt i Gotlands regionala besöksnäringsstrategi. En fullständig lista över angreppssätt som behöver adresseras i för att en destination ska nå långsiktig och hållbar framgång beskrivs i tabellen nedan med förslag på ansvarig organisation Övergripande schematisk beskrivning av uppgifter, roller och ansvar för Gotlands besöksnäring Nedan beskrivs på ett övergripande sätt de processer med ingående funktioner som visar fördelningen av ansvaret för genomförandet av Gotlands besöksnäringsstrategi. Beskrivningen baseras på EFQM-modellen, ett ramverk som rekommenderas av UNWTO. 41

Vägledande beskrivningar av uppgifter, roller och ansvar för Gotlands besöksnäring En detaljerad, genomarbetad och förankrad beskrivning över uppgifter och roller behöver utvecklas. Nedan ges ett ramverk som anpassats till Gotland och som baserats på erfarenheter från andra destinationer enligt EFQM-modellen I flera av de processer som beskrivs som gemensamma i figuren ovan sker merparten av uppgifterna av antingen den ena eller den andra parten. Nedan görs en särskillnad av uppgifterna. Angreppssätt för vision och styrning Utveckla regional verksamhetsidé, vision, värderingar samt agera som förebilder Definiera, kontrollera, utvärdera och driva fram förbättringar Leda samverkan internt och externt Stärka en förbättringskultur Hantera förändringar Ansvarig organisation Region Gotland Region Gotland Region Gotland Region Gotland Region Gotland Angreppssätt för att planera Utveckla strategi, utvärdera och uppdatera Utveckla handlingsplaner, utvärdera och uppdatera Samla in besöksnäringens behov och förväntningar Förstå intern prestation och förmåga inom besöksnäringen Kommunicera, implementera och kontrollera strategin Ansvarig organisation Region Gotland Region Gotland Gotlands förenade besöksnäring Gotlands förenade besöksnäring Gotlands förenade besöksnäring Angreppssätt för att engagera Planera kompetensutveckling Utveckla kunskap och kompetenser Arbeta mot gemensamma mål, involvera näringen och ge dem möjligheter att lyckas Kommunicera effektiv inom hela destinationen Belöna, visa uppskattning och ta hand om besöksnäringens aktörer Ansvarig organisation Region Gotland Region Gotland och Gotlands förenade besöksnäring i samverkan, leds av Region Gotland Gotlands förenade besöksnäring Region Gotland Gotlands förenade besöksnäring Angreppssätt för att stödja Samverka för hållbara fördelar Finansiera för hållbar framgång Hållbar hantering av byggnader, material och naturresurser Hantera teknologi för att ge stöd åt strategin Hantera information och kunskap för att ge stöd åt beslutsfattande Ansvarig organisation Region Gotland Region Gotland Region Gotland och Gotlands förenade besöksnäring i respektive verksamhet Region Gotland och Gotlands förenade besöksnäring i respektive verksamhet Region Gotland 42

9 Processer för framtiden Ett framgångsrikt arbete kräver också att det strategiska arbetet som beskrivs i detta dokument omvandlas till taktiska och genomförbara handlingsplaner som är baserade på näringens behov i kombination med den regionala målbilden. Först då kan det strategiska arbetet påverka de operativa leveranserna i rätt riktning.. Det finns idag mycket erfarenheter av utvecklingsarbete som Gotland kan luta sitt destinationsarbete mot. Flera framgångsrika svenska destinationer och regioner har drivit ett systematiskt inom ramen för Hållbar Destinationsutveckling som initierats och dokumenterats av Tillväxtverket. Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) har ansvarat för forskningen kring projektet. CKS har identifierat fyra centrala processer som är en förutsättning för att en destination i en hållbar riktning. 1. Etablera destinationen organisatoriskt och geografiskt. 2. Stöd turistisk klusterutveckling och innovation. 3. Försörj destinationen med kompetens 4. Koppla samman destinationsutveckling med samhällsplanering. Till detta behöver destinationen adressera sina processer på tre olika nivåer: strategisk, taktiskt och operativt. Strategiska processer handlar att fatta beslut som ligger till grund för de insatser som behöver göras. Taktiska processer handlar om att planera beslutade insatser och bestämma hur de ska genomföras, av vilka och för vem. Operativa processer handlar om att genomföra insatserna i praktiken. Nedanstående figur åskådliggör vad som beskrivits ovan. Gotlands besöksnäring kan med fördel också sätta sig in i det arbete som Tillväxtverket gjort under ramen för Hållbar Destinationsutveckling och inkorporera dessa erfarenheter i sin fortsatta utveckling. 43

Grafisk data och statistik över Gotlands besöksnäring. Period 2009-2016 Utveckling över tid samt jämförelse mot riket. Källa: Statistik från Tillväxtverket samt Statistiska Centralbyrån

Gotland - Total antal övernattningar per år. 1 200 000 1022 100 Antal besökare 1 000 000 800 000 600 000 822 558 926 927 857 591 855 204 833 551 887 783 923 230 400 000 200 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* Gotland

Gotland - Antal övernattningar från utlandet 120 000 100 000 97 392 111 911 101 645 101 352 97 749 106 871 111 596 Antal Övernattningar 80 000 60 000 40 000 80 678 20 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016*

Gotland - Total logiintäkt för samtliga belagda rum/stugor/bäddar (1000-tal SEK) 400 000 350 000 340 939 Intäkter (1000-sek) 300 000 250 000 200 000 150 000 230 736 256 341 274 431 271 147 275 270 289 122 298 320 100 000 50 000-2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016*

Gotland - Total logiintäkt för samtliga belagda rum/stugor/bäddar (1000-tal SEK)- med utveckling över tid 400 000 60% 350 000 340 939 50% Intäkter (1000-sek) 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 230 736 256 341 274 431 271 147 275 270 18,9% 17,5% 19,3% 289 122 25,3% 298 320 29,3% 47,8% 40% 30% 20% 50 000 11,1% 10% - 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* 0%

Gästnätters utveckling från 2008 (i 1000-tal) år Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa Totalt 2008 688 23 47 5 763 2009 742 30 45 6 823 2010 830 39 54 5 927 2011 746 46 61 6 858 2012 754 43 53 6 855 2013 732 42 52 7 834 2014 790 39 50 8 888 2015 816 41 51 14 923 2016 918 37 58 17 1029 300,0% 250,0% 200,0% 150,0% Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa år Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa Totalt 2009 7,8% 30,4% -4,3% 20,0% 7,9% 2010 20,6% 69,6% 14,9% 0,0% 21,5% 2011 8,4% 100,0% 29,8% 20,0% 12,5% 2012 9,6% 87,0% 12,8% 20,0% 12,1% 2013 6,4% 82,6% 10,6% 40,0% 9,3% 2014 14,8% 69,6% 6,4% 60,0% 16,4% 2015 18,6% 78,3% 8,5% 180,0% 21,0% 2016 33,4% 60,9% 23,4% 240,0% 34,9% 100,0% 50,0% 0,0% -50,0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Totala antal övernattningar 2009-2016. Gotland och Hela Sverige 1 200 000 70 000 000 Antal besökare - Gotland 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 Antal besökare Hela Sverige 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* Gotland 822 558 926 927 857 591 855 204 833 551 887 783 923 230 1022 100 Hela Sverige/Sweden 51 011 006 52 406 034 52 624 008 52 690 486 53 735 774 56 401 219 60 029 060 61861 886 0 Gotland Hela Sverige/Sweden

Totala antal övernattningar 2009-2016. Gotland och Hela Sverige 1 200 000 70 000 000 Antal besökare - Gotland 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 Antal besökare Hela Sverige 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* Gotland 822 558 926 927 857 591 855 204 833 551 887 783 923 230 1022 100 Hela Sverige/Sweden 51 011 006 52 406 034 52 624 008 52 690 486 53 735 774 56 401 219 60 029 060 61861 886 0 Gotland Hela Sverige/Sweden

Årlig variation i totala antal övernattningar. Gotland och Hela Sverige 15% 10% 12,7% 10,7% 6,5% 6,4% 5% 0% -5% 2,7% 5,0% 3,1% 2,0% 4,0% 0% 0,4% 0,1% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* -0,2% -2,5% -10% -7,5% Gotland Hela Sverige

Utveckling i antal övernattningar från utlandet. Gotland och Hela Sverige Utländska besökare Gotland 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 18 000 000 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 Utländska besökare Sverige 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* 0 Gotland 80 678 97 392 111 911 101 645 101 352 97 749 106 871 111 596 Hela Sverige 12 329 657 12 802 832 12 880 617 12 774 599 12 890 245 13 747 590 15 174 651 15 675 524 Gotland Hela Sverige

Utveckling i antal övernattningar från utlandet. Gotland och Hela Sverige 120 000 18 000 000 Utländska besökare Gotland 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 Utländska besökare Sverige 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* 0 Hela Sverige 12 329 657 12 802 832 12 880 617 12 774 599 12 890 245 13 747 590 15 174 651 15 675 524 Gotland 80 678 97 392 111 911 101 645 101 352 97 749 106 871 111 596 Hela Sverige Gotland

Utveckling över tid i antal övernattningar från utlandet. Gotland och Hela Sverige 45% 40% 38,7% 38,3% 35% 32,5% 30% 26,0% 25,6% 27,1% 25% 20,7% 21,2% 23,1% 20% 15% 11,5% 10% 5% 0% 3,8% 4,5% 3,6% 4,5% 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* Gotland från 2009 Sverige från 2009

Utveckling av totala logiintäkter för samtliga belagda rum/stugor/bäddar (1000-tal SEK). Gotland vs Hela Sverige 30 000 000 400 000 I 1000-tal sek Sverige 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 I 1000-tal sek Gotland - 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* - Gotland 230 736 256 341 274 431 271 147 275 270 289 122 298 320 340 939 Hela Sverige 17 267 897 18 689 502 19 938 627 20 109 704 20 558 416 21 465 177 23 235 875 25 109 248 Gotland Hela Sverige

Utveckling av totala logiintäkter för samtliga belagda rum/stugor/bäddar (1000-tal SEK). Gotland vs Hela Sverige 30 000 000 400 000 I 1000-tal sek Sverige 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 I 1000-tal sek Gotland - 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* - Gotland 230 736 256 341 274 431 271 147 275 270 289 122 298 320 340 939 Hela Sverige 17 267 897 18 689 502 19 938 627 20 109 704 20 558 416 21 465 177 23 235 875 25 109 248 Gotland Hela Sverige

Procentuell utveckling av totala logiintäkter för samtliga belagda rum/stugor/bäddar. Gotland vs Hela Sverige 60% 50% 47,8% 40% 34,6% 45,4% 30% 20% 10% 0% 25,3% 29,3% 18,9% 17,5% 19,3% 24,3% 11,1% 19,1% 15,5% 16,5% 0% 8,2% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016* Gotland från 2009 Sverige från 2009

Grafisk jämförelse Gotland mot hela Sverige Statistik på övernattningar fördelat på nationaliteter. Statistiken visar årliga gästnätter, kapacitet och beläggning på hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser samt förmedlade privata stugor och lägenheter i Sverige.

Svenska turister (1000-tal) Gotland vs Hela Sverige Gotland Hela Sverige 1000 900 800 700 688 742 830 746 754 732 790 816 918 33,4% 40% 35% 30% 50 000 45 000 40 000 35 000 38 133 38 681 39 603 39 743 39 916 40 846 42 654 44 854 17,6% 46 203 21,2% 25% 20% 600 500 20,6% 18,6% 25% 20% 30 000 25 000 11,9% 15% 400 300 200 7,8% 8,4% 9,6% 6,4% 14,8% 15% 10% 20 000 15 000 10 000 3,9% 4,2% 4,7% 7,1% 10% 5% 100 0 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 5% 0% 5 000 0 0% 1,4% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0%

Nordiska turister* (1000-tal) Gotland vs Hela Sverige Gotland Hela Sverige 50 45 40 35 30 30 39 69,6% 46 100,0% 43 87,0% 42 82,6% 39 69,6% 41 78,3% 37 120% 100% 80% 5 400 5 200 5 000 4 800 5 261 17,0% 5 046 5 018 5 024 4 921 4 915 12,2% 11,6% 11,7% 20% 5 288 18% 17,6% 5 123 16% 13,9% 14% 12% 25 20 23 60,9% 60% 4 600 4 496 9,5% 9,3% 10% 8% 15 10 5 30,4% 40% 20% 4 400 4 200 6% 4% 2% 0 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0% 4 000 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0%

Europeiska turister* (1000-tal) Gotland vs Hela Sverige Gotland Hela Sverige 70 35% 8 000 20% 60 50 40 47 45 54 61 29,8% 53 52 50 51 58 23,4% 30% 25% 20% 15% 7 000 6 000 5 000 6 006 5 880 5 921 5 949 5 752 5 863 6 283 6 826 13,7% 7 077 17,8% 15% 10% 30 20 10 14,9% 12,8% 10,6% 8,5% 6,4% 2008 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016-4,3% 10% 5% 0% -5% 4 000 3 000 2 000 1 000 4,6% 2008 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016-2,1% -1,4% -0,9% -2,4% -4,2% 5% 0% -5% 0-10% 0-10%

Turister utanför Europa* (1000-tal) Gotland vs Hela Sverige Gotland Hela Sverige 18 17 300% 4 000 132,2% 140% 16 14 14 250% 240,0% 3 500 3 000 109,5% 3 061 3 393 120% 100% 12 10 8 6 5 6 5 6 6 7 8 180,0% 200% 150% 100% 2 500 2 000 1 500 1 461 1 403 1 620 1 914 31,0% 1 999 36,8% 2 106 44,1% 2 549 74,5% 80% 60% 40% 4 2 0 60,0% 40,0% 20,0% 20,0% 20,0% 0% 0,0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 50% 0% 1 000 500 0 10,9% 0% -4,0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 20% 0% -20%

Fördelning av nationalitet hos besökare Jämförelse Gotland mot rikssnittet med fördelning av 100 besökare över följande fyra sidor.

Fördelning, Svenska turister Gotland vs riket 100 90 90,2 90,2 89,5 87 88,1 87,8 89 88,4 89,1 80 76,1 75,8 75,6 75,5 75,8 76,0 75,6 74,7 74,8 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Fördelning Nordiska turister*. Gotland vs riket 12 10 9,0 9,9 10,0 9,5 9,5 9,2 8,7 8,8 8,3 8 6 4 3 3,7 4,2 5,3 5 5 4,4 4,5 3,6 2 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Fördelning Europeiska turister*. Gotland vs riket 14 12 12,0 11,5 11,3 11,3 10,9 10,9 11,1 11,4 11,5 10 8 7,1 6 6,1 5,4 5,8 6,2 6,3 5,7 5,6 5,6 4 2 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Fördelning övriga turister*. Gotland vs riket 6 5,5 5,1 5 4,5 4 3,6 3,8 3,9 3 2,9 2,8 3,1 2 1,6 1,6 1 0,7 0,7 0,5 0,7 0,7 0,8 0,9 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Regionstyrelseförvaltningen Mats Jansson Tjänsteskrivelse RS 2017/786 11 januari 2018 Regionstyrelsen Besöksnod Norr - Ansökan om regionala tillväxtmedel - Hållbara Gotland Förslag till beslut Region Gotland medfinansierar projektet Besöksnod Norr med 50,00 procent av projektets faktiska kostnader, dock högst 310 000 kronor ur 2018 års anslag 1:1, regionala tillväxtåtgärder. Beslutet avser perioden 2017-09-01 till 2018-05-31. Ärendebeskrivning Besöksnäringen på norra Gotland har utvecklats avsevärt de senaste tjugo åren. Besöksmålen sammantaget har stor attraktionskraft och lockar många besökare. Under sommarsäsongen finns därmed redan idag ett stort antal besökare på norra Gotland och Fårö. Vår och höst, helger och under december kommer relativt många besökare till ön. Utmaningen för norra Gotland under dessa perioder, samt resten av året, är att kunna erbjuda besökarna kvalitativa upplevelser. Mötesplatser för publik verksamhet året runt saknas. Projektet syftar till att se om det finns möjligheter att skapa en besöksnod med möjligheter att ta emot grupper, arrangera utställningar och evenemang. Besöksnoden är tänkt at vara en plats som länkar samman och stärker samverkan mellan föreningar, besöksmål, företag och entreprenörer. Det ska också vara en plats för verksamhet, för information och vägledning för besökarna på öns norra delar. Målet för projektet, är att skapa konceptet för Besöksnod Norr och identifiera en strategi för ett kommande genomförande. En stor vikt läggs vid att bygga upp de nätverk som är en förutsättning för att skapa en nod på norr och kommunikationen med det omgivande samhället. Projektet är en förstudie för ett kommande projekt för att skapa själva Besöksnod Norr. Aktiviteterna i projektet består av själva utformningen, skapa koncept för noden och bygga de nätverk som krävs för den kommande verksamheten i noden. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/786 Under denna förstudie är den primära målgruppen de inblandade aktörerna på norr. Styrgruppen består av representanter för Bungemuseet, Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge, Gotlands Museum och aktörer inom besöksnäringen. Kostnads- och finansieringsbudget perioden 2017-09-01 2018-05-31 Kostnader 2018 Totalt Egen personal 350 000 350 000 Köpta tjänster/konsulter 220 000 220 000 Resor 20 000 20 000 Övriga kostnader 30 000 30 000 Summa kostnader 620 000 620 000 Finansiering Region Gotland, anslag 1:1, Hållbara Gotland 310 000 310 000 Tillväxtverket, Hållbara Gotland 310 000 310 000 Summa finansiering 620 000 620 000 Bedömning Regionstyrelseförvaltningen anser att projektet Besöksnod Norr ligger i linje med Tillväxtprogrammets insatsområde Mötesplatser utifrån bransch, tema, geografi etc. Benchmarking och kompetensutveckling. Projektet överensstämmer väl med de ambitioner som Region Gotland har både i den överliggande strategin Vision Gotland 2025 och i Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020, där samverkan för att attrahera besökare året runt är ett viktigt mål. Beslutsunderlag Besöksnod Norr Ansökan om regionala tillväxtmedel Hållbara Gotland inkommen 2017-06-30 (senaste version 2017-10-18). Försättsblad Region Gotland - Besöksnod Norr Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör 2 (2)

Ärende Ärende-ID: 00201499 Web-ID: SHS-1000015388 Status: Bered ärendebeslut Sekretess: Nej Hanteras nu av: Johanna Mikaelsson Ärendeansvarig: Johanna Mikaelsson Beredande org: TIllväxtverket Beslutande org: TIllväxtverket Utbetalande org: TIllväxtverket Ankomstdatum: 2017-06-30 Reg.datum: 2017-06-30 Avslutsdatum: Dossienr: 3.1.2 Diarienr: Tillvaxtverket-2017-000916 Ärendemening: Webbansökan: Projekt Besöksnod Norr Ärendesamband: Stödtyp: Projektmedel//HG Besök och Kultur Åtgärd: HG Besök och Kultur Förordning: Anvisning: Föreskrift: Projektnamn: Projekt Besöksnod Norr Stödområde: ALLA Transportår: Period:

Ny sökande: Nej Specialgranskas: Nej Senast uppdaterat: 2017-10-18 Bransch: Budgetår 1: 2017 Utbetalningsprognos: Automatisk prognos

Ärendebeslut 1 Beslutsförslag Ärendebeslut: Bifall Beslutsdatum: Datum för projektstart: 2017-09-01 Datum för projektavslut: 2018-05-31 Sökt belopp: 620 000 kr Godkänt belopp: 310 000 kr Godkända totala kostnader: 620 000 kr Stödandel av totala kostnaden: 50% Godkända faktiska kostnader: 620 000 kr Stödandel av faktiska kostnaden: 50% Beslut - klassning: Kommentar: Beslutsmotivering: Särskilda villkor: Ämnesklassificering: Regionalt tillväxtprogram: Ja Om Ja, ange RTP-program: Pressmeddelande/Sammanfattning: Allmänt

Projekttyp: Regionala projekt Ärendereferens: Geografiskt område - Län: [09] Geografiskt område - Kommun: [0980] Projektbeskrivning: Projekt Besöksnod Norr, en förstudie Det nu aktuella projektet är en förstudie som tar vid där det tidigare arbetet slutade och är tänkt att knyta samman en del lösa trådar. Det måste etableras ett fungerande nätverk bland besöksmålen på norr som kan ha nytta av besöksnoden. Formerna för hur besöksnoden ska drivas och fungera i framtiden måste klargöras. Det måste också skapas ett koncept som ska ligga till grund för kommande projekt. Detta koncept måste bygga på de behov som identifieras av deltagande besöksmålen, men även röra den fysiska utformningen av noden, dess placering och integrering med det befintliga museiområdet i Bunge. Förarbetet måste därför vara processinriktat där arkitekten ingår i alla steg i arbetet. Slutligen måste en kostnadsberäkning för Besöksnod Norr göras för att kunna användas i planeringen av ett vidare projekt. Förväntade effekter av projektet Vår bedömning är att projektet ska skapa goda förutsättningar för att kunna skapa Besöksnod Norr. Projektet innebär det nödvändiga processarbetet för att kunna få fram ett genomförbart koncept för hur noden slutligen ska utformas. Detta gäller såväl den fysiska utformningen som den innehållsmässiga. Vi kommer att ha identifierat vilka behov som finns kring noden. Dessutom ska vi ha etablerat en organisation som ska arbeta med vidare delar av ramprojektet. I denna process ingår arkitekten, vilken har som uppgift att väva in resultaten från detta arbete i förslaget till koncept. Vi kommer också att ta fram ett koncept som behandlar det praktiska arbetet vidare med att etablera Besöksnod Norr. I detta koncept ingår att möta de behov som identifieras av nätverket av besöksmål på norra Gotland. Där ingår också den fysiska utformningen av besöksnoden, samt en kostnadskalkyl kring noden som ska ligga till grund för kommande arbete med att förverkliga noden. Indirekta effekter av projektet är att mer uppmärksamhet kommer att riktas mot de deltagande besöksmålen. Olika arrangemang kring besöksnoden planeras ingå, såsom pressträffar, en utställning och liknande. Detta kommer att öka medvetenheten bland allmänheten om de planer som finns vi räknar med att detta kommer att leda till ett ökat intresse och en ökad besöksanledning. Det kommer i sin tur att, redan under förstudien, ge ökade intäkter till de inblandade aktörerna. Samarbetspartners Gotlands Museum Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge KUNO Svenska kyrkan Bergmancenter Studieförbundet Vuxenskolan Svenska Byggnadsvårdsföreningen Campus Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län Potentiella samarbetspartners: Bungenäs Fårö Museum Bunge vandrarhem Bunge Flygmuseum Prima gård Turistbyrån Bläse kalkbruksmuseum Lokalt näringsliv

Bakgrund: Bakgrund Besöksnäringen på norra Gotland har utvecklats avsevärt de senaste tjugo åren. Besöksmålen sammantaget har stor attraktionskraft och lockar många besökare. Under sommarsäsongen finns därmed redan idag ett stort antal besökare på norra Gotland och Fårö. Vår och höst, helger och under december kommer relativt många besökare till ön. Utmaningen för norra Gotland under dessa perioder, samt resten av året, är att kunna erbjuda besökarna kvalitativa upplevelser. Mötesplatser för publik verksamhet året runt saknas. Projektet syftar till att se om det finns möjligheter att genom en besöksnod skapa möjligheter att ta emot grupper, arrangera utställningar och evenemang. En plats som länkar samman och stärker samverkan mellan föreningar, besöksmål, företag och entreprenörer. Det ska också vara en plats för verksamhet, för information och vägledning för besökarna på öns norra delar. Målet för projektet, är att skapa konceptet för Besöksnod Norr och identifiera en strategi för ett kommande genomförande. En stor vikt läggs vid att bygga upp de nätverk som är en förutsättning för att skapa en nod på norr och kommunikationen med det omgivande samhället. Projektet är en förstudie för ett kommande projekt för att skapa själva Besöksnod Norr. Aktiviteterna i projektet består av själva utformningen, skapa koncept för noden och bygga de nätverk som krävs för den kommande verksamheten i noden. Under denna förstudie är den primära målgruppen de inblandade aktörerna på norr. Styrgruppen består av representanter för Bungemuseet, Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge, Gotlands Museum och aktörer inom besöksnäringen. Resultatspridning: Resultaten av förstudien kommer att presenteras för berörda myndigheter och allmänhet genom olika kanaler och media, dels under projektets gång, dels vid projektslut. Projektavgränsning: Projektavgränsning Projektet är en förstudie där utformningen av Besöksnod Norr ska göras. Det är helt skilt från Bungemuseet AB:s ordinarie verksamhet, samma sak gäller andra besöksmål som kommer att ingå i nätverken kring projektet. Ekonomiskt är projektet skilt från bolagets ekonomi genom att kostnader och intäkter redovisas helt separat. Det ger transparens och tydliggör att inga pengar används inom bolagets ordinarie verksamhet. Kopplingar till andra projekt/insatser: Uppföljning/Utvärdering: Projektets resultat kommer att offentliggöras under projekttiden. En utställning om resultaten planeras till våren 2018 då det färdiga konceptet för Besöksnod Norr ska visas upp i form av en utställning. I detta koncept ska frågor som tillgänglighet och mångfald tas in i planeringen redan från start. Detta gäller såväl den fysiska utformningen av konceptet, möjligheterna för alla att kunna ta del av noden och dess verksamhet som delaktighet i alla steg i projektet. Referensgruppen i projektorganisationen får stor betydelse. Expertutlåtande:

Tid- och aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Arkitekt utformar koncept 2017-10-01 2018-04-30 200 000 Resor för att studera andra liknande projekt 2017-09-01 2018-05-31 20 000 Resultatspridning i form av utställning mm 2018-04-01 2018-05-31 30 000 Projektledare + referensgrupp bygger nätverk 2017-09-01 2018-05-31 350 000 Totalt 600 000 Annat planerat eller ansökt offentligt stöd för investeringen/projektet?: Ja Om ja, ange finansiär(er) och stödbelopp: Region Gotland årligt verksamhetsbidrag om 800 000 SEK Upphandlande enhet: Nej Firmatecknare: Anders Svensson, VD Bungemuseet AB, SUsanne Thedéen, styrelseordförande Bungemuseet AB Övrigt: Beslutsfattare ärendebeslut: Ingrid Arltoft Henriksson Beslutsdeltagare ärendebeslut, 1-5:

Ekonomiskt underlag Kostnadsbudget Kostnad År 1 År 2 År 3 År4 År 5 År 6 Totalt Köp av tjänst Konsultkostnad Arkitekt Köp av tjänst Revision Revisorstjänster Personal Lönekostnader Projektledning 50% Resekostnader Resor inom Sverige Studiebesök Övrigt Övrigt Resultatspridning Sökt 100 000 100 000 200 000 Godk 100 000 100 000 200 000 Sökt 10 000 10 000 20 000 Godk 10 000 10 000 20 000 Sökt 150 000 200 000 350 000 Godk 150 000 200 000 350 000 Sökt 10 000 10 000 20 000 Godk 10 000 10 000 20 000 Sökt 0 30 000 30 000 Godk 0 30 000 30 000 Projektintäkter (Avgår) Sökt 0 0 0 Godk 0 0 0 Totalt Sökt 270 000 350 000 0 0 0 0 620 000 Godk 270 000 350 000 0 0 0 0 620 000 Finansieringsbudget Finansiering/Finansiär År1 År2 År3 År4 År5 År6 Totalt Projektmedel Tillväxtverket Offentlig kontantfinansiering Gotlands kommun 135 000 175 000 310 000 135 000 175 000 310 000 Totalt 270 000 350 000 0 0 0 0 620 000 Stödandel av totala kostnaden: 50% Stödandel av faktiska kostnaden: 50% Stödandel av offentlig finansiering: 50% Stödandel av total finansiering: 50% Momsredovisning: Ja Slutrapporteringsdatum: 2018-05-31 Plan för rapportering och begäran om utbetalning

Nr Datum för rapportering/begäran om utbetalning 1 2017-11-30 2 2018-05-31 Indikatorer Indikatorer Indikator Startvärde Förväntat resultat Utfall Indikatorer (kvinnor/män) Indikator Start - Kvinnor Start - Män Start - Total Förv res - Kvinnor Förv res - Män Förv res - Total Utfall - Kvinnor Utfall - Män Utfall - Total Horisontellt mål - Jämställdhet som metod: Beskrivning: Horisontellt mål - Miljö som metod: Beskrivning: Horisontellt mål - Mångfald som metod: Beskrivning: Horisontellt mål - Projektsyfte - miljömässiga utmaningar: Beskrivning: Horisontellt mål - Projektsyfte - sociala utmaningar: Beskrivning:

Kommentar till indikatorer: Indikatorerna i detta projekt är Effekter på sikt: Verksamhet efter projekttiden: Projektet är tänkt att fungera som en grund för ett kommande investeringsprojekt där konceptet för Besöksnod Norr genomförs och en eventuell nybyggnad av lokaler sker. Resultaten i form av utvecklade nätverk etc. kommer att ligga till grund för verksamheten kring besöksnoden. Tänkbara finansiärer av detta projekt är Allmänna Arvsfonden och/eller Landsbygdsutvecklingsprogrammet. Resultat efter projekttiden: Projektet ska utmynna i ett koncept för Besöksnod Norr, placering, utformning, men också hur verksamheten kring noden ska utformas. Ett nätverk kring noden ska finnas. Dessutom ska kostnader och behov av tillstånd etc. vara klarlagt. Övriga resultat:

Region Gotland Försättsblad för ansökan till Region Gotland om medfinansiering för regionala tillväxtåtgärder avseende programmet "Hållbara Gotland" Projektets namn: Besöksnod Norr Uppgifter om sökanden Sökande: Bungemuseet AB Postadress: Bunge Hägur 119 Församling/socken: Bunge E-post: info@bungemuseet.se Är sökanden skyldig att redovisa moms för den verksamhet som bedrivs i projektet? Observera att intyget från Skattemyndigheten ska avse projektets verksamhet. Projektperiod: 2017-09-01-2018-05-31 Totalt belopp för projektet, kronor: 620 000 Sökt belopp EU-medel, kronor: 310000 Projektorganisation Projektledare: Anders Svensson Telefon: 070-776 27 29 E-post: anders.svensson@bungemuseet.se Organisationsnummer: 559036-2488 Postnummer och ortnamn: 624 64 Fårösund Telefon och telefax: 070-7762729 Plusgiro / bankgiro / bankkonto: BG 324-11 22 XDJa D Nej, bifogar intyg från Skattemyndigheten Sökt belopp från Region Gotland, kronor: 310 000 Annan medfinansiering, kronor; Kontaktperson i frågor som rör projektets Annelie Atte Telefon: 073-650 93 89 E-post: annelie@ekonomifelix.se Arbetsställenummer (CFAR): ekonomi:

Kortfattad beskrivning av projektet (den inskickade ansökan till Tillväxtverket bifogas) Projekt Besöksnod Norr, en förstudie Det nu aktuella projektet är en förstudie som tar vid där det tidigare arbetet slutade och är tänkt att knyta samman en del lösa trådar. Det måste etableras ett fungerande nätverk bland besöksmålen på norr som kan ha nytta av besöksnoden. Formerna för hur besöksnoden ska drivas och fungera i framtiden måste klargöras. Det måste också skapas ett koncept som ska ligga till grund för kommande projekt. Detta koncept måste bygga på de behov som identifieras av deltagande besöksmålen, men även röra den fysiska utformningen av noden, dess placering och integrering med det befintliga museiområdet i Bunge. Förarbetet måste därför vara processinriktat där arkitekten ingår i alla steg i arbetet. Slutligen måste en kostnadsberäkning för Besöksnod Norr göras för att kunna användas i planeringen av ett vidare projekt. Projektägare Projektägare är Bungemuseet AB (svb) med ägarna Gotlands Museum och Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge. Syfte Syftet med förstudien är att skapa en form som i en senare etapp gör det möjligt att skapa en plats där kulturlivet på norra Gotland kan samordnas och samlas året runt. Ett annat syfte är att ge besöksnäringen en möjlighet att locka besökare under hela året, vilket ger bättre ekonomi till företag och kulturaktörer på norra Gotland så att dessa får växtkraft, l begreppet "besökare" ingår lokalbefolkning såväl som turister och andra tillresta på Gotland i ett brett spektrum av vuxna, barn, unga, unga vuxna samt utlandsfödda. Besöksnod Norr bygger på att skapa den mötesplats som idag saknas. Denna mötesplats är en förutsättning för att en nod ska kunna etableras i området. Underskrift av behörig firmatecknare Ort, datum Fårösund, 2017-09-01 Namnförtydligande Anders Svensson

Typ Sparad Mottagare TVV- Projektmedel/Hållbara Gotland/Besök och Kultur 2017-06-30 Tillväxtverket Uppgifter om sökande Företagsnamn/Organisationsnamn Organisationsnummer/Personnummer Arbetsställenummer Arbetsställenamn Juridisk form Arbetsställets bransch/branschkod (SNI) Postadress Postnummer Postort Telefonnummer Organisationens e-postadress Hemsida Firmatecknare Omfattas ni av lagen om offentlig upphandling (LOU)? Har offentligt stöd beviljats tidigare? Om Ja, ange finansiär och belopp Kontaktperson (för och efternamn) för projektet Kontaktperson (telefonnummer) Kontaktperson (e-postadress) Projektledare (för och efternamn) Projektledare (telefonnummer) Projektledare (e-postadress) Ekonomiskt ansvarig för projektet (för och efternamn) Ekonomiskt ansvarig (telefonnummer) Ekonomiskt ansvarig (e-postadress) Revisor för projektet (för och efternamn) Revisor (telefonnummer) Revisor (e-postadress) Bungemuseet AB (svb) 16559036-2488 5688-9231 Bungemuseet AB (svb) Övriga aktiebolag Muse iverksamhet Bunge Hägur 119 62464 Fårösund 070-776 27 29 info@bungemuseet.se www.bungemuseet.se Anders Svensson, VD Bungemuseet AB, SUsanne Thedéen, styrelseordförande Bungemuseet AB Nej Ja Region Gotland årligt verksamhetsbidrag om 800 000 SEK Anders Svensson, VD 070-776 27 29 anders.svensson@bungemuseet.se Anders Svensson 070-7762729 anders.svensson@bungemuseet.se Annelie Atte 073-650 93 89 annelie@ekonomifelix.se Per Gardelin 070-286 21 26 per.gardelin@se.gt.com Allmänt Projektnamn Bakgrund till projektet Projekt Besöksnod Norr

Bakgrund Besöksnäringen på norra Gotland har utvecklats avsevärt de senaste tjugo åren. Under denna tid har nya besöksmål som Bergmancenter och Bungenäs tillkommit.l. De välkända besöksmålen på Fårö har kompletterats med nya som t.ex. konserterna på Stora Gåsemora. Alla besöksmål sammantaget har stor attraktionskraft och lockar många besökare. Under sommarsäsongen finns därmed redan idag ett stort antal besökare på norra Gotland och Fårö. Under april och maj, stora delar av hösten, vid storhelger, samt i december kommer relativt många besökare till ön, resten av året är dock möjligheterna till en fortsatt verksamhet begränsade. Utmaningen för norra Gotland under dessa perioder är att kunna erbjuda besökarna kvalitativa upplevelser. Mötesplatser för publik verksamhet året runt saknas. Som exempel har Bungemuseet fa hus som går att hålla varma och möjligheterna att ta emot grupper, att arrangera utställningar etc. är ytterst begränsade. Bungemuseet har som mål att förlänga säsongen och att skapa en året-runt-verksamhet, bland annat genom att samverka med andra. Möjligheter att ta emot grupper, att arrangera utställningar och evenemang är en viktig del i att få verksamheten att bära sig på lång sikt. Konkreta planer finns, men bristen på funktionella lokaler är det avgörande hindret i vägen. Möjligheterna att förlänga säsongen och att utveckla såväl kulturliv och konferens- och evenemangsverksamheten under lågsäsong är därför små. Tidigare undersökningar Bungemuseet har sedan starten 1907 drivits av Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge. 2016 övergick driften av museet till ett nybildat aktiebolag, medan skötseln av byggnaderna låg kvar hos föreningen. När det nya driftsbolaget, Bungemuseet AB, skulle startas upp genomfördes en serie workshops, i regi av Science Park Gotland, för att studera innovationsprocessen kring uppstarten och göra en omvärldsanalys. Deltagare var bland andra representanter för lokalsamhället på norra Gotland. En av de saker som framkom vid dessa workshops var att det finns ett stort lokalt engagemang både för Bungemuseet, men även för en utveckling av besöksnäringen på norra Gotland och Fårö. Behovet av samordning och gemensamma strategier var något som nämndes. Ramprojektet Besöksnod Norr De ovan nämnda arbetena har alla pekat på behovet av en besöksnod på norra Gotland. Bungemuseet har också setts som en strategiskt lämplig plats för denna nod, inte minst genom placeringen i Bunge. Det ska vara en plats för verksamhet, för information och vägledning för besökarna på öns norra delar och för möten mellan olika aktöreri syfte att stärka samarbeten mellan föreningar, besöksmål, företag och entreprenörer. Denna mötesplats skulle, tillsammans med liknande platser på mellersta och södra Gotland vara naturliga besöksnoder för olika besökare på ön under hela året. Ett exempel på en sådan motsvarande plats är Roma kungsgård. Ramprojektet Besöksnod Norr har som mål att skapa en nod för besöksnäringen och kulturlivet på norra Gotland. Det slutliga, långsiktiga målet för ramprojektet är att skapa och driva Besöksnod Norr. Inom ramen för Besöksnod Norr ska skapas ett utbud under hela året. Verksamheter vi tänker oss i besöksnoden i framtiden: -Servering -Info Point/mobil turistbyrå vintertid -Informationsmöjligheter för aktörer i området -Utställningar, både från Bungemuseets sida och från externa utställare -Visningar och vandringar för grupper och allmänhet inklusive internationell turism -Kursverksamhet och föreläsningar. -Evenemang, konferenser och konserter -Försäljning av lokal design och hantverk -Lowerksamhet och skapande verkstad under hela året -Skapande skola -Folkbildning / pedagogisk verksamhet för alla åldrar Besöksnod Norr skall utformas enligt alla tillgänglighetskrav. Ovanstående verksamheter är sådant som lyfts fram vid tidigare workshops, samt vid kontakter med närliggande besöksmål. För att kunna förverkliga detta ramprojekt måste dock ett förarbete göras. Syfte med projektet

Projekt Besöksnod Norr, en förstudie Det nu aktuella projektet är en förstudie som tar vid där det tidigare arbetet slutade och är tänkt att knyta samman en del lösa trådar. Det måste etableras ett fungerande nätverk bland besöksmålen på norr som kan ha nytta av besöksnoden. Formerna för hur besöksnoden ska drivas och fungera i framtiden måste klargöras. Det måste också skapas ett koncept som ska ligga till grund för kommande projekt. Detta koncept måste bygga på de behov som identifieras av deltagande besöksmålen, men även röra den fysiska utformningen av noden, dess placering och integrering med det befintliga museiområdet i Bunge. Förarbetet måste därför vara processinriktat där arkitekten ingår i alla steg i arbetet. Slutligen måste en kostnadsberäkning för Besöksnod Norr göras för att kunna användas i planeringen av ett vidare projekt. Projektägare Projektägare är Bungemuseet AB (svb) med ägarna Gotlands Museum och Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge. Syfte Syftet med förstudien är att skapa en form som i en senare etapp gör det möjligt att skapa en plats där kulturlivet på norra Gotland kan samordnas och samlas året runt. Ett annat syfte är att ge besöksnäringen en möjlighet att locka besökare under hela året, vilket ger bättre ekonomi till företag och kulturaktörer på norra Gotland så att dessa får växtkraft. I begreppet ibesökare^, ingår lokalbefolkning såväl som turister och andra tillresta på Gotland i ett brett spektrum av vuxna, barn, unga, unga vuxna samt utlandsfödda. Besöksnod Norr bygger på att skapa den mötesplats som idag saknas. Denna mötesplats är en förutsättning för att en nod ska kunna etableras i området. Mål och indikatorer för projektet Mål Målet för denna förstudie, som också är ett delmål i ramprojektet, är att skapa konceptet för Besöksnod Norr och identifiera en strategi för genomförandet av projektet. Detta delmål uppnås när förstudien är avslutad. En stor vikt läggs vid att bygga upp de nätverk som är en förutsättning för att skapa en nod på norr. Uppbyggnaden av nätverket måste också gå hand i hand med utformningen av konceptet för besöksnoden. Kommunikationen med det omgivande samhället är därför central. Indikatorer: Antal nätverk bildade under projektet Antal aktiva samarbetspartners Antal evenemang runt projektet Antal exponeringar i media Antal besökare Målgrupp Målgrupp Målgrupp för projektet är: ^Besökare på norra Gotland (.Kryssningsturister ^.Lokalt boende ^Nyanlända ^Studenter vid Campus Gotland ^Skolelever ^Pensionärer ^Barnfamiljer Projektorganisation Projektorganisation: ^En styrgrupp, bestående av VD Bungemuseet, representanter för ägarna Gotlands Museum och Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge, samt representanter från Roma kungsgård och en aktör inom besöksnäringen på norra Gotland,-,En projektledare med uppgift att samordna projektet, 50% (.Arkitekt/projekterare med uppgift att ta fram koncept och utformning av nod t,en referensgrupp bestående av aktörer inom besöksnäringen på norra Gotland, samt representanter för berörda inom mångfalds- och tillgänglighetsfrågor. Arbetssätt och aktivitetsbeskrivning

Arbetssätt och aktivitetsbeskrivning Projektet är en förstudie för ett kommande projekt för att skapa själva Besöksnod Norr. Eftersom själva utformningen av noden är en av huvudfrågorna i projektet kommer vi att arbeta med att skapa konceptet för noden. Detta kommer att kräva kompetens i form av en arkitekt/projekterare. Vi kommer också att arbeta med att bygga de nätverk som krävs för den kommande verksamheten i noden. Vi kommer också att skapa ett koncept för den verksamhet som ska finnas kring noden. Resultaten av förstudien kommer att presenteras för berörda myndigheter och allmänhet genom olika kanaler och media, dels under projektets gång, dels vid projektslut. September - oktober 2017 Projektet inleds med formering av styrgrupp, tillsättning av projektledare och arbete med att anlita en arkitekt. Oktober 2017 i April 2018 Under perioden tas ett förslag till utformning av Besöksnod Norr fram. Arbetet görs främst av arkitekt/projekterare men sker i samverkan med berörda aktörer och styrgrupp, under ledning av projektledaren. Ett accepterat förslag presenteras i form av olika typer av infomaterial. Maj 2018 Under maj månad presenteras konceptet för Besöksnod Norr för allmänheten, massmedia och berörda myndigheter. En utställning om Besöksnod Norr öppnas och visas för allmänheten inne på friluftsmuseet Bungemuseet. Resultatspridning Resultaten av förstudien kommer att presenteras för berörda myndigheter och allmänhet genom olika kanaler och media, dels under projektets gång, dels vid projektslut. Projektavgränsning Projektavgränsning Projektet är en förstudie där utformningen av Besöksnod Norr ska göras. Det är helt skilt från Bungemuseet AB:s ordinarie verksamhet, samma sak gäller andra besöksmål som kommer att ingå i nätverken kring projektet. Ekonomiskt är projektet skilt från bolagets ekonomi genom att kostnader och intäkter redovisas helt separat. Det ger transparens och tydliggör att inga pengar används inom bolagets ordinarie verksamhet. Kopplingar till andra projekt/insatser Sammanfattande projektbeskrivning

Projekt Besöksnod Norr, en förstudie Det nu aktuella projektet är en förstudie som tar vid där det tidigare arbetet slutade och är tänkt att knyta samman en del lösa trådar. Det måste etableras ett fungerande nätverk bland besöksmålen på norr som kan ha nytta av besöksnoden. Formerna för hur besöksnoden ska drivas och fungera i framtiden måste klargöras. Det måste också skapas ett koncept som ska ligga till grund för kommande projekt. Detta koncept måste bygga på de behov som identifieras av deltagande besöksmålen, men även röra den fysiska utformningen av noden, dess placering och integrering med det befintliga museiområdet i Bunge. Förarbetet måste därför vara processinriktat där arkitekten ingår i alla steg i arbetet. Slutligen måste en kostnadsberäkning för Besöksnod Norr göras för att kunna användas i planeringen av ett vidare projekt. Förväntade effekter av projektet Vår bedömning är att projektet ska skapa goda förutsättningar för att kunna skapa Besöksnod Norr. Projektet innebär det nödvändiga processarbetet för att kunna fa fram ett genomförbart koncept för hur noden slutligen ska utformas. Detta gäller såväl den fysiska utformningen som den innehållsmässiga. Vi kommer att ha identifierat vilka behov som finns kring noden. Dessutom ska vi ha etablerat en organisation som ska arbeta med vidare delar av ramprojektet. I denna process ingår arkitekten, vilken har som uppgift att väva in resultaten från detta arbete i förslaget till koncept. Vi kommer också att ta fram ett koncept som behandlar det praktiska arbetet vidare med att etablera Besöksnod Norr. I detta koncept ingår att möta de behov som identifieras av nätverket av besöksmål på norra Gotland. Där ingår också den fysiska utformningen av besöksnoden, samt en kostnadskalkyl kring noden som ska ligga till grund för kommande arbete med att förverkliga noden. Indirekta effekter av projektet är att mer uppmärksamhet kommer att riktas mot de deltagande besöksmålen. Olika arrangemang kring besöksnoden planeras ingå, såsom pressträffar, en utställning och liknande. Detta kommer att öka medvetenheten bland allmänheten om de planer som finns vi räknar med att detta kommer att leda till ett ökat intresse och en ökad besöksanledning. Det kommer i sin tur att, redan under förstudien, ge ökade intäkter till de inblandade aktörerna. Samarbetspartners Gotlands Museum Föreningen Kulturhistoriska Museet i KUNO Svenska kyrkan Bergmancenter Studieförbundet Vuxenskolan Svenska Byggnadsvårdsföreningen Campus Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län Potentiella Samarbetspartners: Bungenäs Fårö Museum Bunge vandrarhem Bunge Flygmuseum Prima gård Turistbyrån Bläse kalkbruksmuseum Lokalt näringsliv Bunge Tid- och aktivitetsplan Datum för projektstart 2017-09-01 Datum för projektavslut 2018-05-31 Rad Aktivitet 1 Arkitekt utformar koncept Startdatum 2017-10-01 Slutdatum 2018-04-30 Kostnad 200 000 2 Resor för att studera andra liknande projekt 2017-09-01 2018-05-31 20000 3 Resultatspridning i form av utställning mm 2018-04-01 2018-05-31 30000 4 Projektledare + referensgrupp bygger nätverk 2017-09-01 2018-05-31 350 000 Ekonomi

Kostnader Kostnadsslag Beskrivning 2017 2018 Totalt Indirekta kostnader - - - Köp av tjänst 110000 110000 220 000 Konsultkostnad Arkitekt 100 000 100 000 Revision Revisorstjänster 10000 10000 Lokalkostnader - - - Personal 150000 200 000 350 000 Lönekostnader Projektledning 50% 150000 200 000 Resekostnader 10000 10000 20000 Resor inom Svenge Studiebesök 10000 10000 Övrigt 0 30000 30000 Övrigt Resultatspridning 0 30000 Projektintäkter (Avgår).., Summa, faktiska kostnader 270 000 350 000 620 000 Off dir fin kostnad (In natura finansiering) - - - Privat dir fin kostnad (In natura finansiering).. _ Summa, bidrag i annat än pengar 0 0 0 Totala kostnader 270000 350000 620000 Finansiering Finansieringstyp Offentlig kontantfinansiering Privat kontantfinansiering Summa, kontant medfinansiering Offentlig direktfinansiering Privat direktfinansiering Summa, bidrag i annat än pengar Projektmedel Summa, projektmedel Total finansiering Finansiär 2017 2018 Totalt.. 0 0 0.. 0 0 0 270 000 350 000 620 000 270 000 350 000 620 000 270 000 350 000 620 000

Sökt belopp 620 000 Momsredovisning Ja Betalningssätt Bankkonto Betalningsnummer BG 324-1122 Uppföljning Geografiskt område som projektets verksamhet omfattar Gotland Gotland Uppföljning/Utvärdering Projektets resultat kommer att offentliggöras under projekttiden. En utställning om resultaten planeras till våren 2018 då det färdiga konceptet för Besöksnod Norr ska visas upp i form av en utställning, l detta koncept ska frågor som tillgänglighet och mångfald tas in i planeringen redan från start. Detta gäller såväl den fysiska utformningen av konceptet, möjligheterna för alla att kunna ta del av noden och dess verksamhet som delaktighet i alla steg i projektet. Referensgruppen i projektorganisationen far stor betydelse. Verksamhet efter projekttiden Projektet är tänkt att fungera som en grund för ett kommande investeringsprojekt där konceptet för Besöksnod Norr genomförs och en eventuell nybyggnad av lokaler sker. Resultaten i form av utvecklade nätverk etc. kommer att ligga till grund för verksamheten kring besöksnoden. Tänkbara finansiärer av detta projekt är Allmänna Arvsfonden och/eller Landsbygdsutvecklingsprogrammet. Effekter på sikt På lång sikt är en förväntad effekt av detta projekt att det stora ramprojektet kan genomföras. Det kommer i sin tur att medföra att de problem för besöksnäringen på norra Gotland som beskrivits i bakgrunden kan försvinna. Effekten av det är en förlängd säsong för hela besöksnäringen, en mer hållbar turism och större intäkter för de deltagande aktörerna. Det kommer att medföra fler arbetstillfällen hos besöksmålen, fler arbetstillfällen vid själva besöksnoden och fler arbetstillfällen hos näringsidkare på norra Gotland som kan dra nytta av besökarna. Resultat efter projekttiden Projektet ska utmynna i ett koncept för Besöksnod Norr, placering, utformning, men också hur verksamheten kring noden ska utformas. Ett nätverk kring noden ska finnas. Dessutom ska kostnader och behov av tillstånd etc. vara klarlagt. Övriga resultat Andra resultat är att det ska vara tydligt för omgivningen vad projektet syftar till och att arbetet med noden inletts på allvar. Det ska rikta fokus mot besöksmålen på norra Gotland och väcka intresse bland allmänheten. Kommentarer till indikatorer Indikatorerna i detta projekt är Bilagor Rad 1 Bilagans namn Beskrivning/Kommentar Signatur Personnummer 196510261453 Namn ANDERS SVENSSON

Regionstyrelseförvaltningen Mats Jansson Tjänsteskrivelse RS 2017/785 11 januari 2018 Regionstyrelsen En hållbar kompetensförsörjning och auktorisation av guider på Gotland Ansökan om regionala tillväxtmedel Hållbara Gotland Förslag till beslut Region Gotland medfinansierar projektet En hållbar kompetensförsörjning och auktorisation av guider på Gotland med 50,00 procent av projektets faktiska kostnader, dock högst 540 000 kronor ur 2018 års anslag 1:1, regionala tillväxtåtgärder. Beslutet avser perioden 2017-09-01 till 2018-12-31. Ärendebeskrivning Kryssningsturismen på Gotland kommer de närmaste åren att öka när den nya kryssningskajen står klar inför säsongen 2018. De internationella kryssningsoperatörna och morgondagens kunder ställer allt större krav på professionellt mottagande där kunniga och kompetenta guider är en viktig beståndsdel. Nationell auktorisation genom Sveriges guideförbunds, SveGuide, säkerställer att beställare och besökare kan avgöra att en seriös guide anlitas. Den guideutbildning som idag ges på Gotland behöver utvecklas så att guiderna kan auktoriseras enligt det nationella guidesystem som SveGuide tagit fram. Utbildningen ska långsiktigt vara självfinansierad och drivas av ett utbildningsföretag. Beställare av utbildningen som ska ha kommersiell bärkraft kommer att vara enskilda personer samt organisationer. Projektet syftar till att skapa en guideutbildning som uppfyller SveGuide, krav för auktorisation för att säkra kompetens och kvalitet av guideverksamheten på Gotland. Utbildningen ska innehålla båda momenten värdskap och kunskap. Projektets övergripande mål är att inom tre år ska alla guider på Gotland vara auktoriserade enligt det nya nationella systemet antingen via utbildning eller via validering. När utbildningen är uppbyggd sker en överlämning till den som ska driva och ge utbildningen. Den långsiktiga finansieringen säkras genom att de som går utbildningen själva bekostar eller får sin utbildning bekostad av arbetsgivare. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/785 Målgrupp för projektet är de som vill bli guider i Visby och på Gotland, guider som behöver komplettera sina tidigare utbildningar inför auktorisation samt de som har omfattande utbildning och erfarenhet men som behöver komplettera inför en validering. Projektledaren har som uppgift att ta fram en guideutbildning som svarar mot SveGuides auktorisationskrav. Inför detta sker kunskapsinhämtning hos SveGuide, Visita, utbildningsföretag och andra destinationsorter. Under projekttiden genomförs en pilotomgång av utbildningen för max femton deltagare. Därefter genomförs uppföljning och utvärdering av projektet samt sker en överlämning av projektet till utbildningsföretag för långsiktig drift. Projektet styrs via en styrgrupp där förutom Gotlands Museum också ingår representanter från Guideföreningen på Gotland, Gotlands Förenade Besöksnäring, Gotland Excursion samt ett utbildningsföretag. Kostnads- och finansieringsbudget perioden 2017-09-01 2018-12-31 Kostnader 2018 Totalt Egen personal 800 000 800 000 Köpta tjänster/konsulter 10 000 10 000 Lokalkostnader 90 000 90 000 Resor 60 000 60 000 Övriga kostnader 120 000 120 000 Summa kostnader 1 080 000 1 080 000 Finansiering Region Gotland, anslag 1:1, Hållbara Gotland 540 000 540 000 Tillväxtverket, Hållbara Gotland 540 000 540 000 Summa finansiering 1 080 000 1 080 000 Bedömning Regionstyrelseförvaltningen anser att projektet En hållbar kompetensförsörjning och auktorisation av guider på Gotland ligger i linje med Tillväxtprogrammets insatsområde Insatser för att företag och gotlänningar ska vara beredda och svara för mottagande och värdskap. Projektet överensstämmer väl med de ambitioner som Region Gotland har både i den överliggande strategin Vision Gotland 2025 och i Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020, där utveckling för att ta emot internationella gäster är ett viktigt mål. Beslutsunderlag En hållbar kompetensförsörjning och auktorisation av guider på Gotland Ansökan om regionala tillväxtmedel Hållbara Gotland inkommen 2017-05-29 (slutlig version 2017-10-18). Försättsblad Region Gotland En hållbar kompetensförsörjning och auktorisation av guider på Gotland Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör 2 (2)

Ärende Ärende-ID: 00201002 Web-ID: SHS-1000012411 Status: Bered ärendebeslut Sekretess: Nej Hanteras nu av: Johanna Mikaelsson Ärendeansvarig: Johanna Mikaelsson Beredande org: TIllväxtverket Beslutande org: TIllväxtverket Utbetalande org: TIllväxtverket Ankomstdatum: 2017-05-29 Reg.datum: 2017-05-29 Avslutsdatum: Dossienr: 3.1.2 Diarienr: Tillvaxtverket-2017-000848 Ärendemening: Webbansökan: En hållbar kompetensförsörjning och auktorisation av guider på Gotland Ärendesamband: Stödtyp: Projektmedel//HG Besök och Kultur Åtgärd: HG Besök och Kultur Förordning: Anvisning: Föreskrift: Projektnamn: En hållbar kompetensförsörjning och auktorisation av guider på Gotland Stödområde: ALLA Transportår: Period: Ny sökande: Nej Specialgranskas: Nej Senast uppdaterat: 2017-10-18 Bransch: Budgetår 1: 2017 Utbetalningsprognos: Manuell prognos Ärendebeslut 1 Beslutsförslag Ärendebeslut: Bifall Beslutsdatum: Datum för projektstart: 2017-09-01 Datum för projektavslut: 2018-12-31 Sökt belopp: 1 080 000 kr Godkänt belopp: 540 000 kr Godkända totala kostnader: 1 080 000 kr Stödandel av totala kostnaden: 50% Godkända faktiska kostnader: 1 080 000 kr Stödandel av faktiska kostnaden: 50%

Beslut - klassning: Kommentar: Beslutsmotivering: Tllväxtverket har bedömt att projektet har förutsättningar att stärka utbudet av tjänster inom besöksnäringen och möta upp behov från nationella och internationella besökare som föväntas öka som en följd av den nya kryssningskajen. Projektet stärker den lokala besöksnäringens konkurrenskraft och bidrar till att Gotland fortsatt är en framgångsrik destination och besöksmål nationellt och internationellt. Projektet ligger väl i linje med det regeringsuppdrag Tillväxtverket har att genomföra insatser för att långsiktigt stärka det gotländska näringslivet (N2016/04642/RTS). Särskilda villkor: Projektet ska finnas tillgängliga för följeforskarna av programmet Hållbara Gotland samt de erfarenhetsträffar som genomförs gemensamt av Tillväxtverket och Region Gotland. Ämnesklassificering: Regionalt tillväxtprogram: Ja Om Ja, ange RTP-program: Pressmeddelande/Sammanfattning: Allmänt Projekttyp: Regionala projekt Ärendereferens: Geografiskt område - Län: [09] Geografiskt område - Kommun: [0980] Projektbeskrivning: Bakgrund och behov I tillväxtprogrammet för Gotland 2016-2020 utpekas kompetensförsörjning och besöksnäring som viktiga framtidsområden och inom ramen för uppdraget Hållbara Gotland är besöksnäring och kultur ett utpekat område. Gotlands Museum har identifierat att guideverksamheten på Gotland är ett område där kompetensförsörjning inom besöksnäringen behöver utvecklas och säkras. Det är en förutsättning för att nå en långsiktigt hållbar guideverksamhet till stöd för besöksnäringen på Gotland. På nationell nivå finns sedan 2016 ett auktorisationssystem för guider som Sveriges guideförbund (SveGuide) står bakom. En auktoriserad turistguide är enligt SveGuide den som genomgått utbildning enligt SveGuides utbildningsplan eller har motsvarande kompetens och erhållit guideauktorisation. På Gotland finns den lokala guideföreningen men den är inte medlem i SveGuide och guiderna är i dagsläget endast auktoriserade enligt ett lokalt system på Gotland. Gotlands Museum har också egen utbildning för de som ska guida på museet vilken inte heller är auktoriserad i nuläget. Med den ökande kryssningsturismen och det stora intresset för Gotland i stort är det vår analys att det kommer att behövas betydligt fler guider på Gotland under de kommande åren som också är auktoriserade, då de internationella kryssningsoperatörerna är mycket professionella och har kunder som ställer höga krav. Auktoriserade guider kommer att vara nyckelpersoner för att säkra att Gotland kan utvecklas till attraktiv destination för nationella besökare och internationella kryssningsturister. Syfte och målsättning Syftet med projektet är att skapa en guideutbildning som uppfyller SveGuides krav för auktorisation för att säkra kompetens och kvalitet av guideverksamheten på Gotland. Utbildningen ska innehålla båda momenten värdskap och kunskap Inom värdskap behövs bl a utbildning i guideteknik och guidefärdigheter, interkulturella relationer samt säkerhet och beredskap. Dessutom ska i

utbildningen ingå ett fördjupningsarbete samt s.k. uppguidning. Projektets övergripande mål är att inom tre år ska alla guider på Gotland vara auktoriserade enligt det nya nationella systemet antingen via utbildning eller via validering. Projektets styrning, organisation och upplägg Projektägare är Gotlands Museum och projektet styrs via en styrgrupp där förutom Gotlands Museum också ingår representanter från Guideföreningen på Gotland, Gotlands Förenade Besöksnäring, Gotland Excursion samt ett utbildningsföretag. I styrgruppen ingår också den projektledare som kommer att leda projektet och rapportera till styrgruppen. Projektledaren har som uppgift att ta fram en guideutbildning i kunskap och värdskap m fl utbildningsmoment som svarar mot SveGuides auktorisationskrav. Det förutsätter följande planerade delmoment och aktiviteter: Kontakter och besök hos Sveguide och Visita, besök hos ett urval av företag som genomför utbildningar, besök hos andra destinationsorter med auktoriserade guider Framtagande av utbildningsplan Planering av utbildning Bistå med administrativt stöd i genomförande av utbildning Uppföljning och utvärdering av projektet Överlämning av projektet till utbildningsföretag för långsiktig drift Målgrupper Det finns tre olika målgrupper som projektet vänder sig till: De som vill bli guider i Visby och på Gotland, guider som gått olika guideutbildningar som inte innebär auktorisation, de guider som har omfattande utbildning och erfarenhet men som behöver komplettera inför en validering. Uppföljning och utvärdering Projektet kommer att följas upp genom två delrapporter under själva projekttiden och genom en slutrapport som också ska innehålla en utvärdering av hela projektet. Långsiktig finansiering När utbildningen är uppbyggd ska den finansieras genom att de som går utbildningen själva bekostar eller får sin utbildning bekostad av arbetsgivare. Bakgrund: I tillväxtprogrammet för Gotland 2016-2020 utpekas kompetensförsörjning som ett utvecklingsområde och besöksnäring som ett styrkeområde och inom ramen för uppdraget Hållbara Gotland är besöksnäring och kultur ett utpekat insatsområde. Gotlands Museum identifierat att guideverksamheten på Gotland är ett område där kompetensförsörjning inom besöksnäringen behöver utvecklas och säkras. Det är en förutsättning för att nå en långsiktigt hållbar guideverksamhet till stöd för besöksnäringen på Gotland. På nationell nivå finns sedan 2016 ett auktorisationssystem för guider som Sveriges guideförbund (SveGuide) står bakom. En auktoriserad turistguide är enligt SveGuide den som genomgått utbildning enligt SveGuides utbildningsplan eller har motsvarande kompetens och erhållit guideauktorisation. Att en professionalisering av guideyrket pågår och att det i dag ställs helt andra krav på guider vittnar inte minst det kandidatprogram i guidevetenskap som Göteborgs universitet startar fr o m höstterminen 2017 På Gotland finns den lokala guideföreningen som i nuläget har ca 40 auktoriserade guider. Dessa är kunniga och kompetenta men guideföreningen är inte medlem i SveGuide och guiderna är i dagsläget endast auktoriserade enligt ett lokalt system på Gotland och alltså inte enligt det nationella system som nu är vedertaget. Gotlands Museum medverkar i dag i Guideföreningens utbildning av guider genom sin kunskap om det gotländska kulturarvet och historien. Gotlands Museum har också egen utbildning för de som ska guida på museet. Det gäller både personal som vi själva anställer t.ex. under sommarsäsong men också guider som kommer från olika researrangörer e dyl där vi kräver att de som guider inne på Gotlands Museum ska ha genomgått vår utbildning. Detta görs för att säkra kvaliteten samt bemötande och förmedling. Gotlands Museums utbildning är inte heller den auktoriserad i nuläget. De internationella kryssningsoperatörerna är mycket professionella och har kunder som ställer krav, är beresta och har erfarenheter från andra kryssningsdestinationer. Dessutom är de internationella kryssningsgästerna i många fall personer som vill ha unika helhetsupplevelser och det kommer ställa krav på guider som har olika typer av kompetenser och intresseområden. Med den ökande kryssningsturismen och det stora intresset för Gotland i stort är det vår analys att det kommer

att behövas betydligt fler guider på Gotland under de kommande åren. Och vi gör bedömningen att nationellt certifierade guider kommer att krävas. De kommer dessutom att vara nyckelpersoner och en del av motorn i att säkra att Visby och Gotland kan utvecklas till ett självklart val och en framgångsrik och attraktiv destination för såväl nationella besökare som internationella kryssningsturister. Syfte: Syftet med projektet är att skapa en guideutbildning som uppfyller SveGuides krav för auktorisation för att på så sätt säkra kompetens och kvalitet av guideverksamheten på Gotland. Utbildningen ska innehålla båda momenten värdskap och kunskap där värdskapsdelen är densamma för alla medan kunskapsdelen är olika beroende på inom vilket område en guide ska arbeta. Inom värdskap behövs bl a utbildning i guideteknik och guidefärdigheter, kundservice och försäljning, gruppdynamik och interkulturella relationer samt säkerhet och beredskap. Dessutom ska i utbildningen ingå ett fördjupningsarbete samt s.k. uppguidning. SveGuides utbildningsplan omfattar i nuläget minst 200 timmars handledd undervisning och avslutas med examination och uppguidning. Efter avslutad utbildning erhålls auktorisation. För en guide som redan genomgått en guideutbildning eller har motsvarande dokumenterad kompetens men inte erhållit auktorisation finns ett valideringssystem Genom detta system kan icke auktoriserade guider delta i en examination och bli godkända som nationellt auktoriserade guider av en nationell auktorisationsnämnd. Mål: Resultatmål: 1. 1/3 dvs 15 st av alla guider på Gotland ska vara certifierade enligt det nya systemet inom projektets löptid. Effektmål: 1. Inom tre år ska alla guider på Gotland vara certifierade enligt det nya systemet 2. Visby är en självklar destination i Östersjöomårdet bl.a. tack vare auktoriserade guider. 3. Öka kapaciteten av det totala antalet guider på Gotland; guider som kommer att vara certifierade. INDIKATORER: Andel guider som är auktoriserade enligt det nationella systemet Antal guider som genomgår utbildning Målgrupp: Det finns tre olika målgrupper som projektet vänder sig till. Det är först och främst de som vill bli guider i Visby och på Gotland. En annan viktig målgrupp är guider som gått olika guideutbildningar som inte innebär auktorisation och således behöver komplettera sina tidigare utbildningar. En tredje målgrupp är de som har omfattande utbildning och erfarenhet men som behöver komplettera inför en validering. Projektorganisation: Projektägare är Gotlands Museum och projektet styrs via en styrgrupp där förutom Gotlands Museum också ingår representanter från Guideföreningen på Gotland, Gotlands Förenade Besöksnäring, Gotland Excursion samt ett utbildningsföretag. Styrgruppen träffas cirka 6 gånger under projekttiden. I styrgruppen ingår också den projektledare som kommer att leda projektet och rapportera till styrgruppen. Projektledare kommer under projekttiden att vara anställd på Gotlands Museum. Styrgruppen kommer att bestå av Gotlands Museum (ordförande Susanne Thedéen), Gotlands förenade besöksnäring (Monica Frisk) Guideföreningen på Gotland (namn ej klart ännu), Gotlands Excursion (Helen Viotti), Vuxenskolan på Gotland (namn ej klart ännu). Vi har haft inledande möten med GFB, Gotland Excursion och Vuxenskolan som har ställt sig positiva till projektförslaget samt att ingå i styrgruppen. Möte med Guideföreningen är inplanerat. Projektledaren ska förutom att ta fram utbildningen samordna pilotomgången av utbildningen och göra det i nära samarbete med det utbildningsföretag som kommer att få uppdraget att genomföra utbildningen långsiktigt. Projektledare kommer att sköta all administration och redovisning. Gotlands Museum har en professionell organisation som kan vara mottagare av projekt och ge stöd till projektledaren i det fall det skulle behövas. Projektledaren kommer att delta i alla studieresorna och delar av styrgruppen kommer också att delta med 2-3 representanter per studieresa. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning: Projektledaren har som uppgift att ta fram en guideutbildning i kunskap och värdskap m fl utbildningsmoment som svarar mot SveGuides auktorisationskrav. Det förutsätter följande planerade delmoment och aktiviteter: Kontakter och besök hos Sveguide och Visita i syfte att få kunskap om auktorisationen

Kontakter och besök hos ett urval av företag som genomför utbildningar som är godkända för auktorisation Kontakt och besök hos en eller flera andra destinationsorter med auktoriserade guider för att ta del av erfarenheter Framtagande av utbildningsplan Planering av utbildning som ska äga rum hösten 2018 första gången Bistå med administrativt stöd i genomförande av utbildning Genomföra uppföljning och utvärdering av projektet Överlämning av projektet till utbildningsföretag för långsiktig drift Två delrapporter och en slutrapport Pilotomgången av utbildningen är tänkt att planeras för max femton deltagare och den ska vara kostnadsfri och finansieras inom ramen för detta projekt. Antalet deltagare är rimligt givet att projektets målsättning är att alla nuvarande aktiva guider på Gotland ska vara auktoriserade inom tre år. Vissa guider kommer att kunna validera delar av sin utbildning. Bedömningen är att det är få guider som kommer att kunna få all sin tidigare utbildning och erfarenhet validerad. De delar som i första hand kommer att vara aktuella för validering är objekts- och områdeskunskaper kopplade till historisk kunskap. En behovsinventering ingår i projektledarens uppdrag. Resultatspridning: Resultatet av projektets arbete, erfarenheter och resultat i form av metod och utbildning sker till Visita, SveGuide men också till andra turistdestinationer, museer och relevanta aktörer på Gotland. Projektavgränsning: I projektet ingår att utveckla en metod och utbildning för certifiering av guider samt en pilotomgång av utbildningen. Vidare ingår överlämning till relevant utbildningsföretag/aktör som kan driva utbildningen vidare. Drift av utbildningen efter pilotomgången ligger således utanför projektets område och syfte. Kopplingar till andra projekt/insatser: Projektet har tydlig koppling till regions Gotlands tillväxtprogram 2016-2020 genom att projektet bidrar inom utvecklingsområdet kompetensförsörjning samtidigt som projektet inom styrkeområdet besöksnäringen kvalitetssäkrar en nyckelposition för att Gotland ska kunna bli en hållbar och attraktiv turistdestination inklusive destination för kryssningar. Uppföljning/Utvärdering: Projektet kommer som framgår av inplanerade aktiviteter ovan följas upp och utvärderas med två delrapporter och en slutrapport. Tid- och aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Kontakter och besök hos Sveguide och Visita i syfte att få kunskap om auktorisationen Kontakter och besök hos ett urval av företag som genomför utbildningar som är godkända för auktorisation Kontakt och besök hos en eller flera andra destinationsorter med auktoriserade guider för att ta del av erfarenheter 2017-09-01 2017-12-31 2017-09-01 2017-12-31 2017-09-01 2017-12-31 262 800 15 000 30 000 Workshop och delrapport 1:Kontakter och besök 2017-12-31 2017-12-31 10 000 Framtagande av utbildningsplan 2018-01-01 2018-02-28 122 388 Planering och upplägg av utbildning 2018-03-01 2018-06-30 252 650 Delrapport 2:Planering och upplägg av utbildning 2018-06-30 2018-06-30 0 administrativt stöd i genomförande av utbildning 2018-08-15 2018-12-15 91 791 Genomförande av första utbildningsomgång 2018-08-15 2018-12-15 111 791 Överlämning av projektet till utbildningsföretag för långsiktig drift 2018-10-01 2018-12-31 91 790 Slutrapport: Genomföra uppföljning och utvärdering av projektet 2018-10-01 2018-12-31 91 790 Totalt 1 080 000 Annat planerat eller ansökt offentligt stöd för investeringen/projektet?: Ja Om ja, ange finansiär(er) och stödbelopp: 263 332 kr Tillväxtverket - Projektmedel för Bunge Pro Futura

Upphandlande enhet: Nej Firmatecknare: Susanne Thedéen Övrigt: Beslutsfattare ärendebeslut: Ingrid Arltoft Henriksson Beslutsdeltagare ärendebeslut, 1-5: Ekonomiskt underlag Kostnadsbudget Kostnad År 1 År 2 År 3 År4 År 5 År 6 Totalt Indirekta kostnader Övrigt Scahblon 17,5% av lönekosntaden (med avdrag för revision som specificerats under Övrigt nedan). OH kostnader personal, kontorsmaterial, förbrukningsmaterial, telefon, dator, skrivare, kopiator, personaladmin, bokföring etc. Köp av tjänst Revision Lokalkostnader Lokal Arbetslokal för projektledare, inklusive OH kostnader för lokal. Beräknat enligt Gotlands Museums schablon för lokalkostnader/anställd. Inklusive kontorsyta, tillgång till mötesrum, tillgång till pentry, värme, el, renhållning (sophämtning), städning etc. Personal Lönekostnader Lön projektledare. Beräknat på 35000 kr/månad och en anställning på 100%. Eventuellt kan arbetet fördelas på flera personer med en total omfattning motsvarande en heltidstjänst beroende på vilken kompetens som bedöms behövas i projektets olika faser. Personal Lönebikostnader Socialaavg, pension, semester. Beräknat som 43% av lönekostnaden. Resekostnader Resor inom Sverige Studieresor till fastlandet 4 ggr för 2-3 personer Övrigt Konferenskostnad Workshop inför delrapport 1. Sökt 22 400 57 600 80 000 Godk 22 400 57 600 80 000 Sökt 0 10 000 10 000 Godk 0 10 000 10 000 Sökt 22 400 67 600 90 000 Godk 22 400 67 600 90 000 Sökt 140 000 420 000 560 000 Godk 140 000 420 000 560 000 Sökt 60 000 180 000 240 000 Godk 60 000 180 000 240 000 Sökt 60 000 0 60 000 Godk 60 000 0 60 000 Sökt 10 000 0 10 000 Godk 10 000 0 10 000

Kostnad för lokal, enkel förtäring under workshop, material och ev processledning. Övrigt Konferenskostnad Möten med styrgruppen, cirka 6 tillfällen. Lokalkostnad. Sökt 3 000 7 000 10 000 Godk 3 000 7 000 10 000 Projektintäkter (Avgår) Sökt 0 Övrigt Förbrukningsmaterial Godk 0 Sökt 0 20 000 20 000 Godk 0 20 000 20 000 Totalt Sökt 317 800 762 200 0 0 0 0 1 080 000 Godk 317 800 762 200 0 0 0 0 1 080 000 Finansieringsbudget Finansiering/Finansiär År1 År2 År3 År4 År5 År6 Totalt Projektmedel Tillväxtverket Offentlig kontantfinansiering Gotlands kommun 158 900 381 100 540 000 158 900 381 100 540 000 Totalt 317 800 762 200 0 0 0 0 1 080 000 Stödandel av totala kostnaden: 50% Stödandel av faktiska kostnaden: 50% Stödandel av offentlig finansiering: 50% Stödandel av total finansiering: 50% Momsredovisning: Nej Slutrapporteringsdatum: 2019-01-15 Plan för rapportering och begäran om utbetalning Nr Datum för rapportering/begäran om utbetalning 1 2017-11-30 2 2018-04-30 3 2018-10-31 4 2019-01-15

Indikatorer Indikatorer Indikator Startvärde Förväntat resultat Utfall Indikatorer (kvinnor/män) Indikator Start - Kvinnor Start - Män Start - Total Förv res - Kvinnor Förv res - Män Förv res - Total Utfall - Kvinnor Utfall - Män Utfall - Total Horisontellt mål - Jämställdhet som metod: Delvis Horisontellt mål - Miljö som metod: Ingen koppling Horisontellt mål - Mångfald som metod: Delvis Horisontellt mål - Projektsyfte - miljömässiga utmaningar: Ingen koppling Horisontellt mål - Projektsyfte - sociala utmaningar: Ingen koppling Kommentar till indikatorer: Effekter på sikt: Verksamhet efter projekttiden: När utbildningen är uppbyggd ska det ske en överlämning till en lämplig aktör t.ex. ett utbildningsföretag som ska driva och ge utbildningen. Den långsiktiga finansieringen säkras genom att de som går utbildningen själva bekostar eller får sin utbildning bekostad av arbetsgivare. Inom ramen för projektet ingår det första utbildningstillfället som planeras till hösten 2018. Resultat efter projekttiden: Utbildningen ska långsiktigt vara självfinansierad och drivas av ett utbildningsföretag. Vi har haft kontakt med vuxenskolan på Gotland som i nuläget genomför den guideutbildning som finns på Gotland. De är intresserade av att vara mottagare av den nya utbildningen för auktoriserade guider och vi ser dem som en viktig aktör och tänkbar mottagare. Vi ser det som en förutsättning och fördel att utbildningsföretaget är baserat på Gotland. Beställare av utbildningen som ska ha kommersiell bärkraft kommer att vara enskilda personer samt organisationer.

Region Gotland REGION GOTLAND Ledningskontoret Näringslivsenheten 2017-05-29 Försättsblad för ansökan till Region Gotland om medfinansiering för regionala tillväxtåtgärder avseende programmet "Hållbara Gotland" Projektets namn: En hållbar kompetensförsörjning och auktorisation av guider på Gotland Uppgifter om sökanden Sökande: Gotlands Museum Postadress: Strandgatan 14 Församling/socken: E-post: info@gotlandsmuseum.se Är sökanden skyldig att redovisa moms för den verksamhet som bedrivs i projektet? Observera att intyget från Skattemyndigheten ska avse projektets verksamhet. Projektperiod: 2017-09-01 2018-12-31 Totalt belopp för projektet, kronor: 1 080 000 kr Sökt belopp EU-medel, kronor: 0 Projektorganisation Projektledare: Jenny Westfält Telefon: 0498-29 27 09 Organisationsnummer: 834000-1042 1134-6392 Postnummer och ortnamn: 621 56 Visby Telefon och telefax: 0498-29 27 00 Plusgiro / bankgiro / bankkonto: 308-0728 D Ja S Nej, bifogar intyg från Skattemyndigheten Sökt belopp från Region Gotland, kronor: 540 000 kr Annan medfinansiering, kronor; 0 Arbetsställenummer (CFAR): Kontaktperson i frågor som rör projektets ekonomi: Madeleine Hasselberg Telefon: 0498-29 27 06 E-post: E-post: Jenny.westfalt@gotlandsmuseum.se Madeleine.hasselberg@gotlandsmuseum.se Kortfattad beskrivning av projektet (den inskickade ansökan till Tillväxtverket bifogas)

Sammanfattande projektskrivning En hållbar kompetensförsörjning och auktorisation av guider på Gotland Sökt belopp uppgår till l 080 000 kr Bakgrund och behov l tillväxtprogrammet för Gotland 2016-2020 utpekas kompetensförsörjning och besöksnäring som viktiga framtidsområden och inom ramen för uppdraget Hållbara Gotland är besöksnäring och kultur ett utpekat område. Gotlands Museum har identifierat att guideverksamheten på Gotland är ett område där kompetensförsörjning inom besöksnäringen behöver utvecklas och säkras. Det är en förutsättning för att nå en långsiktigt hållbar guideverksamhet till stöd för besöksnäringen på Gotland. På nationell nivå finns sedan 2016 ett auktorisationssystem för guider som Sveriges guideförbund (SveGuide) står bakom. En auktoriserad turistguide är enligt SveGuide den som genomgått utbildning enligt SveGuides utbildningsplan eller har motsvarande kompetens och erhållit guideauktorisation. På Gotland finns den lokala guideföreningen men den är inte medlem i SveGuide och guiderna är i dagsläget endast auktoriserade enligt ett lokalt system på Gotland. Gotlands Museum har också egen utbildning för de som ska guida på museet vilken inte heller är auktoriserad i nuläget. Med den ökande kryssningsturismen och det stora intresset för Gotland i stort är det vår analys att det kommer att behövas betydligt fler guider på Gotland under de kommande åren som också är auktoriserade, då de internationella kryssningsoperatörerna är mycket professionella och har kunder som ställer höga krav. Auktoriserade guider kommer att vara nyckelpersoner för att säkra att Gotland kan utvecklas till attraktiv destination för nationella besökare och internationella kryssningsturister. Syfte och målsättning Syftet med projektet är att skapa en guideutbildning som uppfyller SveGuides krav för auktorisation för att säkra kompetens och kvalitet av guideverksamheten på Gotland. Utbildningen ska innehålla båda momenten värdskap och kunskap Inom värdskap behövs bl a utbildning i guideteknik och guidefärdigheter, interkulturella relationer samt säkerhet och beredskap. Dessutom ska i utbildningen ingå ett fördjupningsarbete samt s.k. uppguidning. Projektets övergripande mål är att inom tre år ska alla guider på Gotland vara auktoriserade enligt det nya nationella systemet antingen via utbildning eller via validering. På lång sikt bidrar projektet till att säkra en hållbar kompetensförsörjning och framgångsrikt besöksmål. Projektets styrning, organisation och upplägg Projektägare är Gotlands Museum och projektet styrs via en styrgrupp där förutom Gotlands Museum också ingår representanter från Guideföreningen på Gotland, Gotlands Förenade Besöksnäring, Gotland Excursion samt ett utbildningsföretag, l styrgruppen ingår också den projektledare som kommer att leda projektet och rapportera till styrgruppen. Projektledaren har som uppgift att ta fram en guideutbildning i kunskap och värdskap m fl utbildningsmoment som svarar mot SveGuides auktorisationskrav. Det förutsätter följande planerade delmoment och aktiviteter: Kontakter och besök hos Sveguide och Visita, besök hos ett urval av företag som genomför utbildningar, besök hos andra destinationsorter med auktoriserade guider Framtagande av utbildningsplan Planering av utbildning Bistå med administrativt stöd i genomförande av utbildning Uppföljning och utvärdering av projektet Överlämning av projektet till utbildningsföretag för långsiktig drift Projektet pågår under perioden 1/9 2017-31/12 2018. Målgrupper Det finns tre olika målgrupper som projektet vänder sig till: De som vill bli guider i Visby och på Gotland, guider som gått olika guideutbildningar som inte innebär auktorisation, de guider som har omfattande utbildning och erfarenhet men som behöver komplettera inför en validering. Uppföljning och utvärdering Projektet kommer att följas upp genom två delrapporter under själva projekttiden och genom en slutrapport som också ska innehålla en utvärdering av hela projektet. Långsiktig finansiering När utbildningen är uppbyggd ska den finansieras genom att de som går utbildningen själva bekostar eller får sin utbildning bekostad av arbetsgivare.

Underskrift av behörig firmatecknare SuV»^L/^ Ort, datum Visby 201 7-05-29 Namnförtydligande Susanne Thedéen

Typ Sparad Mottagare Projektmedel/Hållbara Gotland/Besök och Kultur 2017-05-29 Tillväxtverket Uppgifter om sökande Företagsnamn/Organisationsnamn Organisationsnummer/Personnummer Arbetsställenummer Arbetsställenamn Juridisk form Arbetsställets bransch/branschkod (SNI) Postadress Postnummer Postort Telefonnummer Organisationens e-postadress Hemsida Firmatecknare Omfattas ni av lagen om offentlig upphandling (LOU)? Har offentligt stöd beviljats tidigare? Om Ja, ange finansiär och belopp Kontaktperson (för och efternamn) för projektet Kontaktperson (telefonnummer) Kontaktperson (e-postadress) Projektledare (för och efternamn) Projektledare (telefonnummer) Projektledare (e-postadress) Ekonomiskt ansvarig för projektet (för och efternamn) Ekonomiskt ansvarig (telefonnummer) Ekonomiskt ansvarig (e-postadress) Revisor för projektet (för och efternamn) Revisor (telefonnummer) Revisor (e-postadress) Gotlands Museum 168340001042 1134-6392 Gotlands Museum, Strandgatan 14 Ideella föreningar Museiverksamhet Strandgatan 14 621 56 Visby 0498-292700 info@gotlandsmuseum.se www.gotlandsmuseum.se Susanne Thedéen Nej Ja 263 332 kr Tillväxtverket - Projektmedel för Bunge Pro Futura Susanne Thedéen 070-341 34 38, 0498-29 27 04 susanne.thedeen@gotlandsmuseum.se Jenny Westfält 0498-29 27 09 jenny.westfalt@gotlandsmuseum.se Madeleine Hasselberg 0498-29 27 06 madeleine.hasselberg@gotlandsmuseum.se Per Gardelin 0498-258586 per.gardelin@se.gt.com Allmänt Projektnamn En hållbar kompetensförsörjning och auktorisation av guider på Gotland Bakgrund till projektet

I tillväxtprogrammet för Gotland 2016-2020 utpekas kompetensförsörjning som ett utvecklingsområde och besöksnäring som ett styrkeområde och inom ramen för uppdraget Hållbara Gotland är besöksnäring och kultur ett utpekat insatsområde. Gotlands Museum identifierat att guideverksamheten på Gotland är ett område där kompetensförsörjning inom besöksnäringen behöver utvecklas och säkras. Det är en förutsättning för att nå en långsiktigt hållbar guideverksamhet till stöd för besöksnäringen på Gotland. På nationell nivå finns sedan 2016 ett auktorisationssystem för guider som Sveriges guideförbund (SveGuide) står bakom. En auktoriserad turistguide är enligt SveGuide den som genomgått utbildning enligt SveGuides utbildningsplan eller har motsvarande kompetens och erhållit guideauktorisation. Att en professionalisering av guideyrket pågår och att det i dag ställs helt andra krav på guider vittnar inte minst det kandidatprogram i guidevetenskap som Göteborgs universitet startar frö m höstterminen 2017 På Gotland finns den lokala guideföreningen som i nuläget har ca 40 auktoriserade guider. Dessa är kunniga och kompetenta men guideföreningen är inte medlem i SveGuide och guiderna är i dagsläget endast auktoriserade enligt ett lokalt system på Gotland och alltså inte enligt det nationella system som nu är vedertaget. Gotlands Museum medverkar i dag i Guideföreningens utbildning av guider genom sin kunskap om det gotländska kulturarvet och historien. Gotlands Museum har också egen utbildning för de som ska guida på museet. Det gäller både personal som vi själva anställer t.ex. under sommarsäsong men också guider som kommer från olika researrangörer e dyl där vi kräver att de som guider inne på Gotlands Museum ska ha genomgått vår utbildning. Detta görs för att säkra kvaliteten samt bemötande och förmedling. Gotlands Museums utbildning är inte heller den auktoriserad i nuläget. De internationella kryssningsoperatörerna är mycket professionella och har kunder som ställer krav, är beresta och har erfarenheter från andra kryssningsdestinationer. Dessutom är de internationella kryssningsgästerna i många fall personer som vill ha unika helhetsupplevelser och det kommer ställa krav på guider som har olika typer av kompetenser och intresseområden. Med den ökande kryssningsturismen och det stora intresset för Gotland i stort är det vår analys att det kommer att behövas betydligt fler guider på Gotland under de kommande åren. Och vi gör bedömningen att nationellt certifierade guider kommer att krävas. De kommer dessutom att vara nyckelpersoner och en del av motorn i att säkra att Visby och Gotland kan utvecklas till ett självklart val och en framgångsrik och attraktiv destination för såväl nationella besökare som internationella kryssningsturister. Syfte med projektet Syftet med projektet är att skapa en guideutbildning som uppfyller SveGuides krav för auktorisation för att på så sätt säkra kompetens och kvalitet av guideverksamheten på Gotland. Utbildningen ska innehålla båda momenten värdskap och kunskap där värdskapsdelen är densamma för alla medan kunskapsdelen är olika beroende på inom vilket område en guide ska arbeta. Inom värdskap behövs bl a utbildning i guideteknik och guidefärdigheter, kundservice och försäljning, gruppdynamik och interkulturella relationer samt säkerhet och beredskap. Dessutom ska i utbildningen ingå ett fördjupningsarbete samt s.k. uppguidning. SveGuides utbildningsplan omfattar i nuläget minst 200 timmars handledd undervisning och avslutas med examination och uppguidning. Efter avslutad utbildning erhålls auktorisation. För en guide som redan genomgått en guideutbildning eller har motsvarande dokumenterad kompetens men inte erhållit auktorisation finns ett valideringssystem Genom detta system kan icke auktoriserade guider delta i en examination och bli godkända som nationellt auktoriserade guider av en nationell auktorisationsnämnd. Mål och indikatorer för projektet RESULTATMÅL: Inom tre år ska alla guider på Gotland vara auktoriserade enligt det nya nationella systemet antingen via utbildning eller via validering EFFEKTMÅL: På sikt kommer projektet En hållbar kompetensförsörjning och auktorisation av guider på Gotland bidra till att säkra Gotland och Visby som en framgångsrik destination och besöksmål. INDIKATORER: Andel guider som är auktoriserade enligt det nationella systemet Antal guider som genomgår utbildning Målgrupp Det finns tre olika målgrupper som projektet vänder sig till. Det är först och främst de som vill bli guider i Visby och på Gotland. En annan viktig målgrupp är guider som gått olika guideutbildningar som inte innebär auktorisation och således behöver komplettera sina tidigare utbildningar. En tredje målgrupp är de som har omfattande utbildning och erfarenhet men som behöver komplettera inför en validering.

Projektorganisation Projektägare är Gotlands Museum och projektet styrs via en styrgrupp där förutom Gotlands Museum också ingår representanter från Guideföreningen på Gotland, Gotlands Förenade Besöksnäring, Gotland Excursion samt ett utbildningsföretag. Styrgruppen träffas cirka 6 gånger under projekttiden. I styrgruppen ingår också den projektledare som kommer att leda projektet och rapportera till styrgruppen. Projektledare kommer under projekttiden att vara anställd på Gotlands Museum. Arbetssätt och aktivitetsbeskrivning Projektledaren har som uppgift att ta fram en guideutbildning i kunskap och värdskap m fl utbildningsmoment som svarar mot SveGuides auktorisationskrav. Det förutsätter följande planerade delmoment och aktiviteter: Kontakter och besök hos Sveguide och Visita i syfte att få kunskap om auktorisationen Kontakter och besök hos ett urval av företag som genomför utbildningar som är godkända för auktorisation Kontakt och besök hos en eller flera andra destinationsorter med auktoriserade guider för att ta del av erfarenheter Framtagande av utbildningsplan Planering av utbildning som ska äga rum hösten 2018 första gången Bistå med administrativt stöd i genomförande av utbildning Genomföra uppföljning och utvärdering av projektet Överlämning av projektet till utbildningsföretag för långsiktig drift Två delrapporter och en slutrapport Resultatspridning Resultatet av projektets arbete, erfarenheter och resultat i form av metod och utbildning sker till Visita, SveGuide men också till andra turistdestinationer, museer och relevanta aktörer på Gotland. Projektavgränsning I projektet ingår att utveckla en metod och utbildning för certifiering av guider samt en pilotomgång av utbildningen. Vidare ingår överlämning till relevant utbildningsföretag/aktör som kan driva utbildningen vidare. Drift av utbildningen efter pilotomgången ligger således utanför projektets område och syfte. Kopplingar till andra projekt/insatser Projektet har tydlig koppling till regions Gotlands tillväxtprogram 2016-2020 genom att projektet bidrar inom utvecklingsområdet kompetensförsörjning samtidigt som projektet inom styrkeområdet besöksnäringen kvalitetssäkrar en nyckelposition för att Gotland ska kunna bli en hållbar och attraktiv turistdestination inklusive destination för kryssningar. Sammanfattande projektbeskrivning

Bakgrund och behov I tillväxtprogrammet för Gotland 2016-2020 utpekas kompetensförsörjning och besöksnäring som viktiga framtidsområden och inom ramen för uppdraget Hållbara Gotland är besöksnäring och kultur ett utpekat område. Gotlands Museum har identifierat att guideverksamheten på Gotland är ett område där kompetensförsörjning inom besöksnäringen behöver utvecklas och säkras. Det är en förutsättning för att nå en långsiktigt hållbar guideverksamhet till stöd för besöksnäringen på Gotland. På nationell nivå finns sedan 2016 ett auktorisationssystem för guider som Sveriges guideförbund (SveGuide) står bakom. En auktoriserad turistguide är enligt SveGuide den som genomgått utbildning enligt SveGuides utbildningsplan eller har motsvarande kompetens och erhållit guideauktorisation. På Gotland finns den lokala guideföreningen men den är inte medlem i SveGuide och guiderna är i dagsläget endast auktoriserade enligt ett lokalt system på Gotland. Gotlands Museum har också egen utbildning för de som ska guida på museet vilken inte heller är auktoriserad i nuläget. Med den ökande kryssningsturismen och det stora intresset för Gotland i stort är det vår analys att det kommer att behövas betydligt fler guider på Gotland under de kommande åren som också är auktoriserade, då de internationella kryssningsoperatörerna är mycket professionella och har kunder som ställer höga krav. Auktoriserade guider kommer att vara nyckelpersoner för att säkra att Gotland kan utvecklas till attraktiv destination för nationella besökare och internationella kryssningsturister. Syfte och målsättning Syftet med projektet är att skapa en guideutbildning som uppfyller SveGuides krav för auktorisation för att säkra kompetens och kvalitet av guideverksamheten på Gotland. Utbildningen ska innehålla båda momenten värdskap och kunskap Inom värdskap behövs bl a utbildning i guideteknik och guidefärdigheter, interkulturella relationer samt säkerhet och beredskap. Dessutom ska i utbildningen ingå ett fördjupningsarbete samt s.k. uppguidning. Projektets övergripande mål är att inom tre år ska alla guider på Gotland vara auktoriserade enligt det nya nationella systemet antingen via utbildning eller via validering. Projektets styrning, organisation och upplägg Projektägare är Gotlands Museum och projektet styrs via en styrgrupp där förutom Gotlands Museum också ingår representanter från Guideföreningen på Gotland, Gotlands Förenade Besöksnäring, Gotland Excursion samt ett utbildningsföretag. I styrgruppen ingår också den projektledare som kommer att leda projektet och rapportera till styrgruppen. Projektledaren har som uppgift att ta fram en guideutbildning i kunskap och värdskap m fl utbildningsmoment som svarar mot SveGuides auktorisationskrav. Det förutsätter följande planerade delmoment och aktiviteter: Kontakter och besök hos Sveguide och Visita, besök hos ett urval av företag som genomför utbildningar, besök hos andra destinationsorter med auktoriserade guider Framtagande av utbildningsplan Planering av utbildning Bistå med administrativt stöd i genomförande av utbildning Uppföljning och utvärdering av projektet Överlämning av projektet till utbildningsföretag för långsiktig drift Målgrupper Det finns tre olika målgrupper som projektet vänder sig till: De som vill bli guider i Visby och på Gotland, guider som gått olika guideutbildningar som inte innebär auktorisation, de guider som har omfattande utbildning och erfarenhet men som behöver komplettera inför en validering. Uppföljning och utvärdering Projektet kommer att följas upp genom två delrapporter under själva projekttiden och genom en slutrapport som också ska innehålla en utvärdering av hela projektet. Långsiktig finansiering När utbildningen är uppbyggd ska den finansieras genom att de som går utbildningen själva bekostar eller får sin utbildning bekostad av arbetsgivare. Tid- och aktivitetsplan

Datum för projektstart Datum för projektavslut 2017-09- 01 2018-12- 31 Rad 1 Aktivitet Kontakter och besök hos Sveguide och Visita i syfte att fä kunskap om auktorisationen Startdatum 2017-09-01 Slutdatum 2017-12-31 Kostnad 262 800 2 Kontakter och besök hos ett urval av företag som genomför utbildningar som är godkända för auktorisation 2017-09-01 2017-12-31 15000 3 Kontakt och besök hos en eller flera andra destinationsorter med auktoriserade guider för att ta del av erfarenheter 2017-09-01 2017-12-31 30000 4 Workshop och delrapport 1 :Kontakter och besök 2017-12-31 2017-12-31 10000 5 Framtagande av utbildningsplan 2018-01-01 2018-02-28 122388 6 Planering och upplägg av utbildning 2018-03-01 2018-06-30 252 650 7 Delrapport 2:Planering och upplägg av utbildning 2018-06-30 2018-06-30 0 8 administrativt stöd i genomförande av utbildning 2018-08-15 2018-12-15 91 791 9 Genomförande av första utbildningsomgång 2018-08-15 2018-12-15 111 791 10 Överlämning av projektet till utbildningsföretag för långsiktig drift 2018-10-01 2018-12-31 91 790 1! Slutrapport: Genomföra uppföljning och utvärdering av projektet 2018-10-01 2018-12-31 91 790 Ekonomi

Kostnader Kostnadsslag Beskrivning 2017 2018 Totalt Indirekta kostnader 22400 77600 100 000 Scahblon 17,5% av lönekosntaden (med avdrag för revision som specificerats under Övrigt nedan). OH kostnader personal, kontorsmaterial, Övrigt förbrukningsmaterial, telefon, dator, skrivare, kopiator, personal admin, bokföring etc. 22400 57600 Framtagande av Förbrukningsmaterial informationsmaterial, foldrar, utbildningsinfonnation, rapporter mm 20000 Köp av tjänst - - - Lokalkostnader 22400 67600 90000 Arbetslokal för projektledare, inklusive OH kostnader för lokal. Beräknat enligt Gotlands Museums schablon för lokalkostnader/anställd. Inklusive kontorsyta, tillgång Lokal till mötesrum, tillgång till pentry, värme, et, renhållning (sophämtning), städning etc. 22400 67600 Personal 200 000 600 000 800 000 Lönekostnader Lön projektledare. Beräknat på 35000 kr/månad och en anställning på 100%. Eventuellt kan arbetet fördelas på flera personer med en total omfattning motsvarande en heltidstjänst beroende på vilken kompetens som bedöms behövas i projektets olika faser. 140 000 420 000 Lönebikostnader Socialaavg, pension, semester. Beräknat som 43% av lönekostnaden. 60000 180000 Resekostnader 60000 0 60000 Resor inom Sverige Studieresor till fastlandet 4 ggr för 2-3 personer 60000 Övrigt 13000 17000 30000 Workshop inför delrapport 1. Kostnad för lokal, enkel förtäring under workshop, Konferenskostnad material och ev processledning. 10000 Konferenskostnad Möten med styrgruppen, cirka 6 tillfällen. Lokalkostnad. 3000 7000 Revision Revision av projektet 10000 Projektintäkter (Avgår) - - - Summa, faktiska kostnader 317 800 762 200 1 080 000 Off dir fin kostnad (In natura finansiering) ~ ~

Privat dir fin kostnad (In natura finansiering) Summa, bidrag i annat än pengar Totala kostnader 317800 762200 1080 000 Finansiering Finansieringstyp Offentlig kontantfinansiering Privat kontantfinansiering Summa, kontant med finansiering Offentlig direktfinansiering Privat direktfinansiering Summa, bidrag i annat än pengar Projektmedel Summa, projektmedel Total finansiering Finansiär 2017 2018 Totalt. - 0 0 0 - - 0 0 0 317800 762200 1080000 317 800 762 200 1 080 000 317 800 762 200 1 080 000 Sökt belopp l 080 000 Momsredovisning Betalningssätt Betalningsnummer Nej Bankgiro 308-0728 Uppföljning Geografiskt område som projektets verksamhet omfattar Gotland Gotland Uppföljning/Utvärdering Projektet kommer som framgår av inplanerade aktiviteter ovan följas upp och utvärderas med två delrapporter och en slutrapport. Verksamhet efter projekttiden När utbildningen är uppbyggd ska det ske en överlämning till en lämplig aktör t.ex. ett utbildningsföretag som ska driva och ge utbildningen. Den långsiktiga finansieringen säkras genom att de som går utbildningen själva bekostar eller får sin utbildning bekostad av arbetsgivare. Inom ramen för projektet ingår det första utbildningstillfället som planeras till hösten 2018. Effekter på sikt

Visby och Gotland är en erkänd, välkänd förebild och framgångsrik destination inom besöksnäringen tack vare bland annat mycket hög kvalitet på guideverksamheten. Resultat efter projekttiden Övriga resultat Kommentarer till indikatorer Bilagor Rid Bilagans namn Ekonomisk verktygslåda En hållbar kompetensförsörjning och autorisation av guider på Gotland.xlsx PROTOKOLL konstituernade styrelsemöte för Fornvännerna 4 april 2017.pdf Hållbara Gotland fbrsättsblad projektansökan.docx Beskrivning/Kommentar Kostnadsfördelning Finnatecknare Ansökan Region Gotland - forsättsblad Signatur Saknas

Regionstyrelseförvaltningen Mats Jansson Tjänsteskrivelse RS 2017/403 17 januari 2018 Regionstyrelsen Hållbara Besök - mellan kartan och besökarens upplevelse - Ansökan om regionala tillväxtmedel - Hållbara Gotland Förslag till beslut Region Gotland medfinansierar projektet Hållbara besök mellan kartan och besökarens upplevelse med 50,00 procent av projektets faktiska kostnader, sammanlagt högst 1 845 922 kronor, varav 912 157 kronor ur 2018 års anslag och 933 765 kronor ur 2019 års anslag 1:1, regionala tillväxtåtgärder. Beslutet avser perioden 2018-01-01 till 2019-12-31. Sammanfattning Projekt Hållbara besök mellan kartan och besökarens upplevelse ska öka samarbetet mellan Uppsala universitet, besöksnäringen på Gotland och Region Gotland inom hållbar destinationsutveckling. Projektmålet är ökad kunskap om besöksnäringen på Gotland och Region Gotlands utvecklingsmöjligheter i relation till besökarens intressen och beteendemönster. Projektet har fyra delmoment inom vilka det planeras aktiviteter i form av kunskapsinhämtning, analys, resultatspridning och samarbete. Vid projektavslut ska aktörer på Gotland ha tillgång till kunskap om besökares intressen och beteendemönster när de planerar sin verksamhet, de ska även ha börjat interagera med besökarna och samarbetet mellan akademin, besöksnäringen och offentlig sektor har stärkts. Förväntat resultat på lång sikt är att det finns en uppförandekod för besökare och att Gotland är en hållbar och levande destination. Bakgrund Under det kommande året färdigställs den nya kryssningskajen i Visby. Förväntningarna är stora på att Gotlands möjligheter att ta emot större och fler fartyg ska få positiva effekter på utvecklingen av besöksnäringen på ön och därmed bidra till regional tillväxt. Kunskapscentret Hållbara Besök på Uppsala universitet har skapat en plattform på Campus Gotland för ett brett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare som alla fokuserar på besöksnäringen. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/403 För att möta förväntningarna och nå EU:s samt Gotlands mål för besöksnäringen om att främja utvecklingen av hållbar ansvarfull och högkvalitativ turism, som ger möjlighet för att leva och bo i ett hållbart Gotland, behöver samarbetet mellan akademin, besöksnäringen och offentlig verksamhet stärkas och få en struktur som bygger på ett långsiktigt åtagande från alla parter. Syfte Hållbar utveckling av besöksnäringen, och lösningar som är miljödrivna är centrala för en livskraftig besöksnäring. Projektet syftar till att visa hur digitalisering kan främja besökarens och besöksnäringen roll i förverkligandet av det hållbara besöket. Projektet ska ge förståelse för resenärernas intressen och beteendemönster. Med större kunskap om besökarna kan Gotland få verktyg som säkerställer att näringen har relevanta underlag för produktutveckling samtidigt som vi skapar underlag för beslut kring underhåll och bevarande av stadsmiljön. Mål Det övergripande målet för projektet är ett ökat samarbete mellan Uppsala universitet Campus Gotland, besöksnäringen på Gotland och Region Gotland inom hållbar destinationsutveckling som leder till att Gotland utvecklas till en plats där både invånare och besökare trivs och kan utvecklas. Projektmålet är ökad kunskap om besökarens intressen och beteendemönster för att identifiera utvecklingsmöjligheter i relation till besöksnäringen på Gotland och Region Gotland. Besöksnäringen på Gotland har fått verktyg för att interagera med besökarna. Besöksnäringen och Region Gotland har börjat använda kunskapen om nationella såväl som internationella besökares intressen och beteendemönster när de planerar sin verksamhet och sitt utbud. Samarbetet mellan akademin, besöksnäringen och offentlig sektor är etablerat. Gotland som destination blir känd för att aktivt jobba med att skapa hållbarhet för såväl besökare som boende. Målgrupp Den primära målgruppen för projektet är besöksnäringsföretag på Gotland, andra forskare inom Hållbara besök på Campus Gotland samt den offentliga verksamhet som är kopplad till besöksnäringen och samarbetsorganen inom besöksnäringen såsom Gotlands Förenade Besöksnäring (GFB) och Gotland Cruise Network (GCN) Genomförande Förankring samt analys av vilka frågeställningar som slutmålgrupperna upplever som viktigast för näringslivsutveckling. Analys av befintliga rörelsemönster genom insamlade mobildata uppladdade bilder mm. Fortsatt analys av mobildata, bilder och genomförande av intervjuer med kryssningsturister under vår, sommar och höst 2018 med fokus på besökares upplevelser och beteenden. Innovationsprocess för tjänsteutveckling med besöksnäringen på Gotland och Region Gotland genom en idégenerering och framtagande av prototyper för konkret användning av resultat av studien. Utvärdering och spridning av resultat för aktörer inom besöksnäringen. Inom denna process sammanställs erfarenheter av innovationsprocessen och förslag utarbetas för hur besöksnäringen på Gotland fortsatt kan arbeta med innovativ verksamhetsutveckling. 2 (3)

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/403 Kostnads- och finansieringsbudget perioden 2018-01-01 2019-12-31 Kostnader 2018 2019 Totalt Egen personal 1 203 699 1 161 902 2 365 601 Köpta tjänster/konsulter 53 367 53 367 106 734 Lokal 20 000 20 000 40 000 Resor 105 710 100 710 206 420 Övriga kostnader 741 538 831 551 1 573 089 Projektintäkter -300 000-300 000-600 000 Summa kostnader 1 824 314 1 867 530 3 691 844 Finansiering Region Gotland, anslag 1:1, Hållbara Gotland 912 157 933 765 1 845 922 Tillväxtverket. Hållbara Gotland 912 157 933 765 1 845 922 Summa finansiering 1 824 314 1 867 530 3 691 844 Bedömning Regionstyrelseförvaltningen anser att projektet Hållbara besök Mellan kartan och besökarens upplevelser ligger i linje med Tillväxtprogrammets insatsområden Metodutveckling för beslutsstöd samt Strukturer för samverkan mellan besöksnäring och akademi, offentlig sektor och bransch. Projektet överensstämmer väl med de ambitioner som Region Gotland har både i den överliggande strategin Vision Gotland 2025 och i Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020, där utveckling av Gotland som ett mer hållbart resmål är ett viktigt mål. Projektet ger en tydlig koppling mellan forskning inom Hållbara besök och besöksnäringsföretagens behov. Hållbara Besök ger därmed Gotland förutsättningar att säkerställa en kunskapsbaserad utveckling och tillväxt för besöksnäringen. Beslutsunderlag Hållbara besök - mellan kartan och besökarens upplevelse - Ansökan om medel för regionala tillväxtåtgärder inkommen 2017-11-10 (slutlig version 2017-11-15). Försättsblad Region Gotland - Hållbara besök mellan kartan och besökarens upplevelse. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör 3 (3)

.. F, ~,t f,~ K~ ~... :.~ ~;~ :M.n''~~,~' '-?^.1,. ~"~r~; x~ Forsattsblad for ansokan till Region Gotland om medfinansiering for regionals tillvaxtatgarder ayseende programmet "Hallbara Gotland" Projektets namn: Hallbara besok mellan kartan och besokarens upplevelse Uppgifter om sokanden Sokande: Organisationsnummer: Arbetsstallenummer (GEAR): Sabine Gebert Persson 16202100-2932 4177-4951 Postadress: Box 513 Forsamling/socken: E-post: Postnummer och ortnamn: 751 20 Uppsala Telefon och telefax: 018-4712769 Sabine.gebert-persson~a fek.uu.se 5048-1100 Ar sokanden skyldig att redovisa moms for den verksamhet som bedrivs i projektet? Observera att intyget fran Skattemyndigheten ska ayse ro'ektets verksamhet. Projektperiod: 180101-191231 Totait belopp for projektet, kronor: Plusgiro / bankgiro / bankkonto: ~ Ja 4162346 1866172 Sokt belopp EU-medel, kronor: Projektorganisation Projektledare: Sabine Gebert Persson Telefon: Telefon: 018-4712769 018-4711350 E-post: Sabine.gebert-persson@fek.uu.se Nej, bifogar intyg fran Skattemyndigheten Sokt belopp fran Region Gotland, kronor: Annan medfinansiering, kronor; 430000 Kontaktperson i fragor som ror projektets ekonomi: Sirpa Mikkola/Sabine Gebert Persson E-post: Sirpa.mikkola~a fek.uu.se Kortfattad beskrivning av projektet (den inskickade ansokan till Tillvaxtverket bifogas) Det overgripande malet ar ett okat samarbete mellan Uppsala universitet, besoksnaringen pa Gotland och Region Gotland inom hallbar destinationsutveckling som leder till att Gotland utvecklas till en plats dar bade invanare och besokare tries och utvecklas. Projektmalet ar okad kunskap om besoksnaringen pa Gotland och Region Gotlands utvecklingsmojligheter i relation till besokarens intressen och beteendemonster. Projektet har fyra delmoment inom vilka det planeras aktiviteter i form av kunskapsinhamtning, analys, resultatspridning och samarbete med malgruppen. Vid projektayslut ska aktorer pa Gotland ha borjat anvanda kunskapen om besokares intressen och beteendemonster nar de planerar sin verksamhet, de ska aven ha borjat interagera med besokarna och samarbetet mellan akademin, besoksnaringen och offentiig sektor har starkts. Forvantat resultat a tang sikt ar att det firms en code of conduct for besokare och att Gotland ar en hallbar och levande destination. U nderskrift av behorig firmatecknare Ort, datum a Uppsala, 171211 Namnfortydligande Arne Sjoblom,i,~

Forsattsblad for ansokan till Region Gotland om medfinansiering for regionala tillvaxtatgarder ayseende programmet "Hallbara Gotland" Projektets namn: Hailbara besok mellan kartan och besokarens upplevelse Uppgifter om sokanden Sokande: Organisationsnummer: Arbetsstallenummer (GEAR): Sabine Gebert Persson 16202100-2932 4177-4951 Postadress: Box 513 Forsamling/socken: E-post: Projektorganisation Projektledare: Sabine Gebert Persson Telefon: Telefon: 018-4712769 018-4711350 E-post: Sabine.gebert-persson@fek.uu.se Postnummer och ortnamn: 751 20 Uppsala Telefon och telefax: 018-4712769 Sabine.gebert-persson~a fek.uu.se 5048-1100 Ar sokanden skyidig att redovisa moms for den verksamhet som bedrivs i projektet? Observera att intyget fran Skattemyndigheten ska ayse ro'ektets verksamhet. Projektperiod: 180101-191231 Totalt belopp for projektet, kronor: Plusgiro / bankgiro / bankkonto: ~ Ja 4162346 1866172 Sokt belopp EU-medel, kronor: Nej, bifogar intyg fran Skattemyndigheten Sokt belopp fran Region Gotland, kronor: Annan medfinansiering, kronor; 430000 Kontaktperson i fragor som ror projektets ekonomi: Sirpa Mikkola/Sabine Gebert Persson E-post: Sirpa.mikkola@fek.uu.se Kortfattad beskrivning av projektet (den inskickade ansokan till Tillvaxtverket bifogas) Det overgripande malet ar ett okat samarbete mellan Uppsala universitet, besoksnaringen pa Gotland och Region Gotland inom hallbar destinationsutveckling som leder till att Gotland utvecklas till en plats dar bade invanare och besokare tries ocn utveckias. Projektmalet ar okad kunskap om besoksnaringen pa Gotland och Region Gotlands utvecklingsmojligheter i relation till besokarens intressen och beteendemonster. Projektet har fyra delmoment inom vilka det pianeras aktiviteter i form av kunskapsinhamtning, analys, resultatspridning och samarbete med malgruppen. Vid projektayslut ska aktorer pa Gotland ha borjat anvanda kunskapen om besokares intressen och beteendemonster nar de pianerar sin verksamhet, de ska avers ha borjat interagera med besokarna och samarbetet mellan akademin, besoksnaringen och offentlig sektor har starkts. Forvantat resultat a tang sikt ar att det fines en code of conduct for besokare och att Gotland ar en hallbar och levande destination. U nderskrift av behorig firm~tecknare Ort, datum Uppsala, 171211 Namnfortydligande Arne Sjoblom,i,~

Ärende Ärende-ID: 00203484 Web-ID: SHS-1000018610 Status: Bered ärendebeslut Sekretess: Nej Hanteras nu av: Johanna Mikaelsson Ärendeansvarig: Johanna Mikaelsson Beredande org: TIllväxtverket Beslutande org: TIllväxtverket Utbetalande org: TIllväxtverket Ankomstdatum: 2017-11-10 Reg.datum: 2017-11-10 Avslutsdatum: Dossienr: 3.1.2 Diarienr: Tillvaxtverket-2017-001546 Ärendemening: Webbansökan: Hållbara besök - mellan kartan och besökarens upplevelse Ärendesamband: Stödtyp: Projektmedel//HG Besök och Kultur Åtgärd: HG Besök och Kultur Förordning: Anvisning: Föreskrift: Projektnamn: Hållbara besök - mellan kartan och besökarens upplevelse Stödområde: ALLA Transportår: Period: Ny sökande: Nej Specialgranskas: Nej Senast uppdaterat: 2017-11-15

Bransch: Budgetår 1: 2018 Utbetalningsprognos: Automatisk prognos

Ärendebeslut 1 Beslutsförslag Ärendebeslut: Beslutsdatum: Datum för projektstart: 2018-01-01 Datum för projektavslut: 2019-12-31 Sökt belopp: 3 691 844 kr Godkänt belopp: 3 691 844 kr Godkända totala kostnader: 3 691 844 kr Stödandel av totala kostnaden: 100% Godkända faktiska kostnader: 3 691 844 kr Stödandel av faktiska kostnaden: 100% Beslut - klassning: Kommentar: Beslutsmotivering: Särskilda villkor: Ämnesklassificering: Regionalt tillväxtprogram: Om Ja, ange RTP-program: Pressmeddelande/Sammanfattning: Det övergripande målet är ett ökat samarbete mellan Uppsala universitet, besöksnäringen på Gotland och Region Gotland inom hållbar destinationsutveckling som leder till att Gotland utvecklas till en plats där både invånare och besökare trivs och utvecklas. Projektmålet är ökad kunskap om besöksnäringen på Gotland och Region Gotlands utvecklingsmöjligheter i relation till besökarens intressen och beteendemönster. Projektet har fyra delmoment inom vilka det planeras aktiviteter i form av kunskapsinhämtning, analys, resultatspridning och samarbete med målgruppen. Vid projektavslut ska aktörer på Gotland har börjat att använda kunskapen om besökares intressen och beteendemönster när de planerar sin verksamhet, de ska även ha börjat att interagera med besökarna och samarbetet mellan akademin, besöksnäringen och offentlig sektor har stärkts. Förväntat resultat på lång sikt är att det finns en code of conduct för besökare och att Gotland är en hållbar och levande destination.

Allmänt Projekttyp: Ärendereferens: Geografiskt område - Län: [09] Geografiskt område - Kommun: [0980] Projektbeskrivning: Det övergripande målet är ett ökat samarbete mellan Uppsala universitet, besöksnäringen på Gotland och Region Gotland inom hållbar destinationsutveckling som leder till att Gotland utvecklas till en plats där både invånare och besökare trivs och utvecklas. Projektmålet är ökad kunskap om besöksnäringen på Gotland och Region Gotlands utvecklingsmöjligheter i relation till besökarens intressen och beteendemönster. Projektet har fyra delmoment inom vilka det planeras aktiviteter i form av kunskapsinhämtning, analys, resultatspridning och samarbete med målgruppen. Vid projektavslut ska aktörer på Gotland ha börjat använda kunskapen om besökares intressen och beteendemönster när de planerar sin verksamhet, de ska även ha börjat interagera med besökarna och samarbetet mellan akademin, besöksnäringen och offentlig sektor har stärkts. Förväntat resultat på lång sikt är att det finns en code of conduct för besökare och att Gotland är en hållbar och levande destination. Bakgrund: Under det kommande året färdigställs den nya kryssningskajen i Visby. Förväntningarna är stora på att Gotlands möjligheter att ta emot större och fler fartyg ska få positiva effekter på utvecklingen av besöksnäringen på ön och därmed bidra till regional tillväxt. De kommande åren antas antalet kryssningstursiter fördubblas. Men för att möta förväntningarna och nå EU:s samt Gotlands mål för besöksnäringen om att främja utvecklingen av hållbar ansvarfull och högkvalitativ turism, där ökade turistbesök tillåter och ger möjlighet för att leva och bo i ett hållbart Gotland, behöver samarbetet mellan akademin, besöksnäringen och offentlig verksamhet stärkas och få en struktur som bygger på ett långsiktigt åtagande från alla parter. I och med inrättandet av kunskapscentret Hållbara Besök har Uppsala universitet skapat en plattform på Campus Gotland för ett brett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare som alla fokuserar på besöksnäringen. Med utgångpunkt i forskarnas kompentens finns stora möjligheter till att skapa flera långsiktiga samarbeten med besöksnäringen samt med olika aktörer inom offentlig verksamhet. Hållbara Besök ger därmed Gotland förutsättningar att säkerställa en kunskapsbaserad utveckling och tillväxt för besöksnäringen. Samarbeten som stöttar Region Gotlands mål för styrkeområdet besöksnäringen i såväl regionala strategier som i programmet för Hållbara Gotland. Hållbar utveckling av besöksnäringen, och lösningar som är miljödrivna är centrala för en livskraftig besöksnäring, inte minst därför att besöksnäringen bygger på resurser som måste nyttjas hållbart om de ska kunna bevaras. Ett sådant exempel är världsarvet Hansestaden Visby. Världsarvstäder runt om i världen, däribland Dubrovnik, har under det senaste året lyft frågan om värdet av stora strömmar av turister till städerna i relation till hållbarhet. Staden har under lång tid haft ett högt slitage och det vanliga livet har tryckts undan och skapat en stad där få bor och verkar. För att skapa en hållbar destination rekommenderar UNESCO därför att världsarven upprättar ett besökarhanteringssystem som kan hantera besökarnas rörelser och beteende. Med en utökad förståelse för resenärernas intressen och beteendemönster kan vi få insikt i hur information och utbud av aktiviteter m.m. kan utformas under deras vistelse för att därigenom kunna möta deras önskningar. Med större kunskap om besökares intresse kan Gotland få verktyg som säkerställer att näringen och offentlig verksamhet har rätt kundinformation. När det kommer till turismforskning och destinationsutveckling är det idag nästan enbart fokus på utbudssidan. Men vad som händer under själva vistelsen har vi inte lika mycket kunskap om, trots att detta kan ge en insikt i vad besökare upplever när de befinner sig på en plats. I och med att fler och fler har tillgång till en smartphone så kommer framtidens upplevelser i hög grad att vara kopplade till mobilen. Besökare bokar sin resa, söker information om destinationen, chattar med andra om sina upplevelser, fotar det de finner intressant med sin mobiltelefon men framförallt så lämnar de digitala spår efter sig som om de alla vore Hans och Greta. Genom att följa spåren som registreras av mobilmaster och GPS-information är det möjligt att identifiera och analysera de faktorer i informationen som påverkar valet av olika attraktioner. Information som besöksnäringen och Region Gotland kan använda för att organisera vistelsen bättre, något som på sikt förväntas leda till ett bredare utbud, minskat slitage och ekonomisk hållbarhet för Gotland som destination. Projektet svarar väl upp mot den utpekade utmaningen att nyttiggöra forskning och forskningsresultat till gagn för näringslivet som finns beskriven i Tillväxtstrategin för Gotland 2016-2020. Syfte: Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om hur kryssningsturister som anländer till Gotland

väljer att utforska ön och därmed bidra till att gotländska företag samt offentlig verksamhet får insikt i förutsättningarna för besöksnäringens hållbara utveckling. Projektet avser att visa hur digitalisering kan främja besökarens och besöksnäringen roll i förverkligandet av det hållbara besöket. Med det hållbara besöket menas att besöksverksamheten ska generera positiva och minimera negativa effekter för miljön och samhället som besök annars kan medföra. Projektets bidrag är att skapa bättre spridning, flöde och hållbarhetshänsyn i planering och genomförande av besökarens vistelse. Kryssningsturismen till Gotland förväntas fördubblas under de kommande två åren. Dessa turister ska under ett fåtal timmar hinna se så mycket som möjligt av ön. Detta är därför en bra tidpunkt för att få in stora mängder data och att testa hur deras rörelsemönster kan förändras. Mål: Det övergripande målet för projektet är ett ökat samarbete mellan Uppsala universitet Campus Gotland, besöksnäringen på Gotland och Region Gotland inom hållbar destinationsutveckling som leder till att Gotland utvecklas till en plats där både invånare och besökare trivs och kan utvecklas. Projektmålet är ökad kunskap om besökarens intressen och beteendemönster för att identifiera utvecklingsmöjligheter i relation till besöksnäringen på Gotland och Region Gotlands. Effektmål 1. Besöksnäringen på Gotland och Region Gotland har fått ökad kunskap om förutsättningar för hållbar destinationsutveckling. Effektmål 2. Besöksnäringen och offentlig verksamhet på Gotland har ökat sin kunskap om besökares intressen och beteendemönster. Effektmål 3. Uppsala universitet Campus Gotland, besöksnäringen på Gotland och Region Gotland har fått ökad kunskap och engagemang för värdeskapande samverkan mellan akademin, näringen och offentlig verksamhet. Effektmål 4. Resultaten från kartläggningen av kryssningsturisters intressen och beteendemönster sprids till andra destinationer och till andra forskargrupper såväl i Sverige som internationellt. Resultatmål 1. Besöksnäringen på Gotland har fått ett verktyg för att interagera med besökarna. Resultatmål 2. Besöksnäringen och Region Gotland har börjat använda kunskapen om nationala såväl som internationella besökares intressen och beteendemönster när de planerar sin verksamhet och sitt utbud. Resultatmål 3. Samarbetet mellan akademin, besöksnäringen och offentlig sektor är etablerat. Resultatmål 4. Gotland som destination blir känd för att jobba aktivt med att skapa hållbarhet för såväl besökare och boende vilket leder till att nya samarbetsmöjligheter och erfarenhetsutbyte med andra destinationer. Indikatorer Antal företag, samarbetsorgan inom besöksnäringen på Gotland och förvaltningar som: * deltar vid de anordnade aktiviteterna. * anger att kunskapen om besökares intressens och beteendemönster som kartläggningen har fått fram är användbar som ett verktyg för deras planering av verksamheten. * anger att de ökat sin förståelse för hur de kan bidra till att skapa hållbar destinationsutveckling på Gotland. Antalet nya samarbetsförslag mellan Uppsala universitet Campus Gotland, besöksnäringen på Gotland och Region Gotland inom området hållbar destinationsutveckling. Antalet nya samarbetsförlag mellan besöksnäringsföretag som syftar till att skapa hållbara besök. Antalet deltagare vid den internationella forskarkonferensen om kartläggningen och samarbetet mellan Uppsala universitet Campus Gotland, besöksnäringen på Gotland och Region Gotland. Antalet klarlagda rörelser hos besökare. Målgrupp: Den primära målgruppen för projektet är besöksnäringsföretag på Gotland, andra forskare inom Hållbara besök på Campus Gotland samt den offentliga verksamhet som är kopplad till besöksnäringen och samarbetsorganen inom besöksnäringen såsom Gotlands Förenade Besöksnäring (GFB) och Gotland Cruise Network (GCN). Den offentliga verksamheten är viktig att inkludera i projektet då det, enligt Svensk Turism finns ett ökat behov av ett besöksnäringsperspektiv i kommunala och regionala översikts- och utvecklingsplaner eftersom de senare utgör styrdokument för beslut inom områden som berör besöksnäringens aktörer. Sekundär målgrupp för projekt är andra turistdestinationer och forskare som jobbar med hållbarhet, både i Sverige och internationellt. Även de andra projekten som beviljats medel från Hållbara Gotland är en sekundär målgrupp för projektets resultat.

Projektorganisation: Uppsala Universitet kommer att vara projektägare. Projektgruppen tillhör ett nätverk med forskare som arbetar under det gemensamma temat Hållbara besök som är knutet till Campus Gotland. Här träffas forskare från ett stort antal olika discipliner för att utbyta forskningsidéer och utarbeta nya forskningsprojekt. Inom ramen för Hållbara besök finns även etablerade relationer med såväl offentliga som privata aktörer som är involverade i destinationsutveckling på Gotland. Projektgruppen består av docent Sabine Gebert Persson (företagsekonomi, speciellt marknadsföring) som leder projektet, doktor Marina Toger (kulturgeograf, speciellt spatial modellering, GIS), docent John Östh (kulturgeograf, administrerar mobildatabas), doktor Karin Ågren (ekonomisk historia, speciellt turism), doktor Klas Palm (speciellt processer och projekt), doktor Ulrika Persson-Fischier (antropolog) samt doktor Rickard Grassman (människa-datorinteraktion). Projektledaren har ansvaret för projektets övergripande ledning gentemot styrgruppen och sköter ekonomikontroll, rapportering och kommunikation med Tillväxtverket och Region Gotland. Projektgruppen ansvarar för att projektet får de resurser och förutsättningar som krävs för att nå förväntade resultat. Den ansvarar även för att projektet följer uppsatt aktivitetsplan, att aktiviteterna följs upp och att lärdomar förs tillbaka in i projektet och kommer målgrupperna till del. Styrgruppen för projektet består av Olle Jansson, rektorsråd vid Campus Gotland samt forskare knutna till Hållbara besök. Styrgruppens uppgift kommer att vara att fatta beslut som rör projektet och kontrollera att projektet behåller riktningen mot målen. Uppsala universitet, mer specifikt företagsekonomiska institutionen, har stor vana att hantera externa medel i form av projektbidrag från nationella såväl som från EU:s fonder och program. Referensgrupp för projekt är representanter från: - Region Gotland, - Världsarvet Hansestaden Visby, - Science Park Gotland samt - Besöksnäringen genom bland annat Gotlands Cruise Network som representerar såväl stora som små aktörer på Gotland. Sammansättning av referensgruppen säkerställer att projektet får del av den primära målgruppens perspektiv i det fortsatta arbetet inom projektet. Referensgruppen kommer att träffas en gång per år. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning: För att öka kunskapen hos målgrupperna om besökarnas intressen och beteendemönster ska projektet kartlägga och analysera kryssningsturisters val och upplevelser när de kommer till Gotland. Projektet har fem delmoment. Del 1. Förankring. Förtydligande av vilka frågeställningar som slutmålgrupperna upplever som viktigast för näringslivsutveckling. Detta genom intervjuer och samtal med besöksnäringen på Gotland och Region Gotland. Del 2. Befintliga rörelsemönster. Analys av rörelsemönster från 2017 års säsong sker genom insamlade mobildata. En analys av de bilder som turister laddat upp på sociala medier under sin vistelse görs också. Mobildata tillsammans med foton ge studien en bild av vad turisterna ser, vilka platser som är hårt belastade och vilka platser som de missar. Vi är inbjudna av GCN att på Besöksnäringsdagen våren 2018 presentera resultaten. Det blir det första mötet där målgruppen genom dialog får möjlighet att ta aktiv del av studiens resultat om turisternas rörelsemönster. Del 3. Rörelsemönster och uppfattningar efter invigning av kajen. Fortsatt analys av mobildata, bilder och genomförande av intervjuer med kryssningsturister under vår, sommar och höst 2018 med fokus på besökares upplevelser och beteenden. En enkätstudie genomförs för att få fram förväntningar hos besökaren, vilka planer som gjorts upp, samt vilka digitala hjälpmedel de använder sig av för att planera besöket. Deltagarna kommer att delas in i två grupper: en grupp som får ladda ner en GPS-app med förslag på rutter. Appen ger besökaren ett redskap att kunna anpassa sitt besök sin vistelse i tid och rum. En överenskommelse finns med Gotlands Cykeluthyrning att använda deras app med rutter. Den andra gruppen laddar ner en GPS-app utan förslag på rutter. Samtycke till medverkan sker i samband med att applikationerna laddas ner i besökarens mobiltelefon. Med hjälp av applikationerna kan vi se vilken effekt information har på besöket. Analys sker sedan av besökarens upplevelse. Detta förväntas ge en kraftfull indikation över vad för typ av information som skulle kunna ge besökaren starkare upplevelse, och hur besökaren skulle vilja ta emot denna information. Del 4. Tjänsteutveckling. Innovationsprocess med besöksnäringen på Gotland och Region Gotland med en tjänstedesignprocess för att matcha målgruppernas behov och konkretisera användningen av resultat från. Detta genom en idégenerering och framtagande av prototyper för konkret användning av resultat av studien. Moment genomförs genom en serie designworkshops där projektets målgrupper och deras kunder står i centrum för tjänsteproduktutveckling. Konkreta experimenterande projekt utarbetas av deltagarna i designworkshops. Dessa projekt utgör prototyper för nya produkter som målgrupperna kan erbjuda besökare till Gotland. Utformning av dessa workshops sker behovsstyrt utifrån Gotlands besöksnäringen och Region Gotland, dvs det är viktigt att anpassa stödet i innovationsprocessen till intressenternas behov och förutsättningar. I denna process erbjuds möjlighet att öka engagemanget för det hållbara besöket genom att exempelvis utforma speldynamiska element eller ett digitalt belöningssystem som skulle kunna diversifiera flödet av besökare ytterligare. Det kan också handla om att ge besökare information i realtid som de behöver för att kunna göra bra val. Detta sker under hösten 2018 och inför säsong 2019.

Del 5. Utvärdering och spridning av resultat. Här analyseras och utvärderas om och hur turister påverkats av vad projektet levererat. Resultatet kommer att presenteras för målgrupperna i en regional workshop för aktörer inom besöksnäringen. Resultaten kommer även att presenteras på en internationell konferens på Gotland som utarbetats i samarbete med besöksnäringen med forskare och målgruppen som deltagare. Inom denna process sammanställs erfarenheter av innovationsprocessen och förslag utarbetas för hur besöksnäringen på Gotland fortsatt kan arbeta med innovativ verksamhetsutveckling. Resultatspridning: Projektets resultat kommer att förmedlas till den primära målgruppen vid de planerade mötena, workshoparna och konferens inom projektet. Möten kommer att ske i samband med Besöksnäringsdagen. Projektet och dess resultat kommer även att presenteras på Uppsala universitets hemsida och i nyhetsartiklar för att säkerställa spridning både inom och utanför akademin. Projektledaren och forskare inom Hållbara besök kommer att delta i det pågående arbetet att ta fram en strategi för besöksnäringen på Gotland, de kommer även att vara representerade i styrgruppen för Världsarvet Hansestaden Visby och ge inspel från projektets delmoment och resultat till det arbetet. Projektavgränsning: De aktiviteter som ingår i projektet finns inte i den ordinarie verksamheten för Uppsala Universitet idag. Kopplingar till andra projekt/insatser: Projektet har sitt ursprung i det förankringsarbetet som gjordes i samband med en förstudie inom ramen för Hållbara Gotland som heter Besöksnäring och kultur från 2016. Sedan förstudien skrevs har några av de förslag som listades under behovet av kunskapsutveckling utvecklats vidare och det här projektet är ett av dem. I enlighet med förstudien ska Campus Gotlands plattform för forskning inom Hållbara besök vara drivande i kunskapsutvecklingen inom besöksnäringen, tillsammans med Gotlands Förenade Besöksnäring(GFB) och Science Park Gotland. Där de två senare har i uppgift att bygga kunskap inom nätverk och stödja affärsutveckling av näringen. Inom Hållbara besök drivs redan ett projekt tillsammans med GFB som kallas Klusterprojektet men som heter Hur organiseras hållbar destinationsutveckling på lång sikt? Projektet Hållbara besök - mellan kartan och besökarens upplevelse kommer att ta del av resultaten från klusterprojektet och i de fall det finns samordningsvinster se till att de nyttjas till förmån för projektets resultat. De föreslagna aktiviteterna i projektet har även utarbetats i dialog med aktuella samarbetsorganisationer. Projektet kommer också att som en del av satsningen Hållbara Gotland löpande stämma av med de andra projekteten som drivs av bland annat Almi, Science Park Gotland och Länsstyrelsen på Gotland. Bland annat för att det finns samordningsfördelar mellan projektets mål om en högre grad av interaktion med besökaren och Science Park Gotlands projekt Innovationsmiljö Gotland vars mål är att utveckla och stötta de gotländska företagens tillgång till IKT-lösningar. Metoden som projektet kommer att använda sig av testades av forskare vid Uppsala Universitetet i ett mindre pilotprojekt sommaren 2014. Då studerades besökare som kommit till Uppsala. Erfarenheter från det projektet visar att det finns en stor utvecklingspotential i den data som besökare genererar. Genom att använda digitala hjälpmedel kartläggs besökarens faktiska val i realtid, och kan därigenom åskådliggöra hur företag och organisationer kan använda denna insikt för att i samklang med den enskildes intressen, organisera flödet i det hållbara besöket. Uppföljning/Utvärdering: En extern följeutvärderare kommer att anlitas för att följa projektet från början och att löpande under hela projektet återkoppla sina observationer till styrgruppen. Uppföljningen kommer att inkludera en halvtids- och slutrapport till styrgruppen och den primära målgruppen för att stämma av projektets genomförande och resultatuppfyllnad. Utvärderaren kommer att stämma av mot indikatorerna och hur hållbarhets kriterierna bidragit till att uppnå målen samt projektet måluppfyllelse. Expertutlåtande: Tid- och aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Förankring (del 1) 2018-01-01 2018-05-30 121 937 Analys rörelsemönster (del 2 och del 3) 2018-01-01 2018-10-31 889 001 Analys av uppfattningar (del 2 och del 3) 2018-01-01 2019-10-31 1 503 254 Tjänsteutveckling (del 4) 2018-09-03 2019-06-03 469 859

Utvärdering, resultatspridning, projektledning (del 1-5) 2018-01-01 2019-12-31 1 036 039 Referensgrupp 2018-02-01 2019-11-29 70 500 Styrgrupp 2018-01-01 2019-11-29 84 600 Följeutvärderare 2018-01-01 2019-11-29 116 656 Totalt 4 291 846 Annat planerat eller ansökt offentligt stöd för investeringen/projektet?: Nej Om ja, ange finansiär(er) och stödbelopp: Upphandlande enhet: Ja Firmatecknare: Arne Sjöblom Övrigt: Beslutsfattare ärendebeslut: Beslutsdeltagare ärendebeslut, 1-5:

Ekonomiskt underlag Kostnadsbudget Kostnad År 1 År 2 År 3 År4 År 5 År 6 Totalt Indirekta kostnader Övrigt OH (42%) Köp av tjänst Konsultkostnad Följeutvärderare och inköp av tjänst Lokalkostnader Lokal Lokaler för möten med styroch referensgrupp Personal Lönekostnader Personal och assistenter Resekostnader Resor inom Sverige Resor för insamling av data och avstämning med referens- och styrgrupp, samt spridnin av resultat Övrigt Datorer Hårddisk för lagring av mobildata Övrigt Konferenskostnad Workshops och konferenser för spridning av resultat Projektintäkter (Avgår) Övrigt Medfinansiering av OH Off dir fin kostnad (In natura finansiering) Sökt 591 538 621 551 1 213 089 Godk 591 538 621 551 1 213 089 Sökt 53 367 53 367 106 734 Godk 53 367 53 367 106 734 Sökt 20 000 20 000 40 000 Godk 20 000 20 000 40 000 Sökt 1 203 699 1 161 902 2 365 601 Godk 1 203 699 1 161 902 2 365 601 Sökt 105 710 100 710 206 420 Godk 105 710 100 710 206 420 Sökt 90 000 30 000 120 000 Godk 90 000 30 000 120 000 Sökt 60 000 180 000 240 000 Godk 60 000 180 000 240 000 Sökt -300 000-300 000-600 000 Godk -300 000-300 000-600 000 Sökt 0 0 0 Godk 0 0 0 Privat dir fin kostnad (In natura finansiering) Sökt 0 Godk 0 Totalt Sökt 1 824 314 1 867 530 0 0 0 0 3 691 844 Godk 1 824 314 1 867 530 0 0 0 0 3 691 844

Finansieringsbudget Finansiering/Finansiär År1 År2 År3 År4 År5 År6 Totalt Projektmedel Tillväxtverket 1 824 314 1 867 530 3 691 844 Totalt 1 824 314 1 867 530 0 0 0 0 3 691 844 Stödandel av totala kostnaden: 100% Stödandel av faktiska kostnaden: 100% Stödandel av offentlig finansiering: 100% Stödandel av total finansiering: 100% Momsredovisning: Ja Slutrapporteringsdatum: Plan för rapportering och begäran om utbetalning Nr Datum för rapportering/begäran om utbetalning

Indikatorer Indikatorer Indikator Startvärde Förväntat resultat Utfall Indikatorer (kvinnor/män) Indikator Start - Kvinnor Start - Män Start - Total Förv res - Kvinnor Förv res - Män Förv res - Total Utfall - Kvinnor Utfall - Män Utfall - Total Horisontellt mål - Jämställdhet som metod: Beskrivning: Horisontellt mål - Miljö som metod: Beskrivning: Horisontellt mål - Mångfald som metod: Beskrivning: Horisontellt mål - Projektsyfte - miljömässiga utmaningar: Beskrivning: Horisontellt mål - Projektsyfte - sociala utmaningar: Beskrivning: Kommentar till indikatorer: Effekter på sikt: Verksamhet efter projekttiden: Arbetet med att skapa hållbar destinationsutveckling genom kunskapsutveckling och samarbete har skapat ett mervärde på Gotland, både för regionala aktörer som för besökarna. Uppsala universitet och Hållbara besök är de som tillsammans med andra aktörer driver utvecklingen framåt.

Besöksnäringen, offentlig sektor och akademin har genom projektet stärkt sitt samarbete och det finns en ökad vilja från alla partner att fortsätta samarbeta, vilket leder till nya förslag på gemensamma projekt där forskningen kommer till nytta och främjar besöksnäringens hållbara utveckling. För att säkerställa detta är Uppsala Universitet genom Hållbara Besök fortsatt aktiva i utvecklingen av en stark regional - och internationellt väl erkänd - miljö med tillämpad forskning i naturlig samverkan med besöksnäringen och Region Gotland som i sin tur garanterar långsiktig innovations- och kompetenstillförsel till Gotlands utveckling som en hållbar destination. Besöksnäringen och offentlig verksamhet har genom projektets insatser börjat att använda den nyvunna kunskapen om besökaren i sin affärsutveckling och det finns en grund för att etablera ett besökshanteringssystem som vilar på samarbete mellan privat och offentlig verksamhet samt mellan besöksnäringsföretag. Resultaten från forskarkonferens som också har deltagare från besöksnäringsföretag och offentlig förvaltning förväntas att leda fram till att Gotland kan användas som best practice och även att Gotland som destination får ta del av nya innovativa lösning som har använts i andra miljöer för att fortsätta arbetet med att förbättra besökarens och de boendes upplevelser av Gotland. Hållbara besök kommer vidare att söka separata forskningsanslag för forskarutbyte och publicering av resultaten från projektet. Resultat efter projekttiden: Projektet har bidragit till måluppfyllelse i styrkeområdet och samarbetet samt samverkan mellan akademin och besöksnäringen har gett upphov till fler initiativ som bidrar till ett hållbart Gotland. Efter projektet har besöksnäringen på Gotland och Region Gotland börjat att använda kunskapen om besökares intressen och beteendemönster när de planerar sin verksamhet och sitt utbud. Några av företagen har även börjat att interagera med besökarna för att styra dem mot ett hållbart agerande. Den app som har använts inom projektet förvaltas och utvecklas av ett företag eller en samarbetsorganisation på Gotland för fortsätt utveckling av dess innehåll och interaktion med besökare. Den fortsätter i och med det att bli en gemensam angeläget för besöksnäringen på hela Gotland. Det finns ett besökshanteringssystem och en code of conduct för besök, vilka är uppskattade och viktiga verktyg för Gotlands mål om en hållbar destination. Gotland som destination är känd för att jobba aktivt med att skapa hållbarhet för såväl besökare och boende vilket leder till nya samarbetsmöjligheter och erfarenhetsutbyte med andra destinationer och forskare i Europa. Övriga resultat: Kontakter Kontakt Typ: Kontakt - sökande Sabine Gebert Persson Telefonnr: 018-4712769 Telefaxnr: Mobiltelefonnr: E-postadress:

Webbadress: Notering: Kontakt Typ: Kontakt - projektledare Sabine Gebert Persson Telefonnr: 018-4712769 Telefaxnr: Mobiltelefonnr: E-postadress: sabine.gebert-persson@fek.uu.se Webbadress: Notering: Kontakt Typ: Kontakt - ekonomi Sabine Gebert Persson Telefonnr: 018-4712769 Telefaxnr: Mobiltelefonnr: E-postadress: sabine.gebert-persson@fek.uu.se Webbadress: Notering: Bank Namn: Kontonr: Kontakt: Utdelningsadress:

Postnr: Postort: Telefonnr: Telefaxnr: Mobiltelefonnr: E-postadress: Webbadress: Notering: Revisor Namn: Revisor: Typ: Kontaktperson: Utdelningsadress: c/o adress: Postnr: Postort: Telefonnr: Telefaxnr: Mobiltelefonnr: E-postadress: Webbadress: Notering: Aktörskontakt Typ: Namn: Adress:

Telefonnummer: Telefaxnr: e-postadress: Webbadress: Org.nr/Personnr: Juridisk form: Besöksadress: Momsredovisning: Typ av organisation: Firmatecknare: Betalningssätt: Pg/Bg/Bankkto-nr: Tillbakabetald ingående mervärdesskatt: Upphandlande enhet: Har ett annat stöd sökts för samma aktivitet?: Om Ja, ange finansiär och belopp: Notering: Prognoser Beslutat belopp: Utbetalt/inbetalt belopp: Utbetalningsprognos: Automatisk prognos År Manuell Automatisk År 0 = Beslutsår 738 369 År 1 = Beslutsår + 1 738 369 År 2 = Beslutsår + 2 738 369 År 3 = Beslutsår + 3 738 369 År 4 = Beslutsår + 4 738 369 Totalt 0 3 691 845

Regionstyrelseförvaltningen Niclas Ohlander Tjänsteskrivelse RS 2017/1149 11 januari 2018 Regionstyrelsen Omdisponering av anslag. Tilläggsanslag för VA-ledning Västergarn-Klintehamn Förslag till beslut Tekniska nämnden medges att 12 000 000 kr omdisponeras för att genomföra investeringsprojektet VA-ledning Västergarn-Klintehamn. Omdisponering sker med 5 000 000 kr från projekt nr 12454 Gotlands vattenförsörjning. Omdisponering sker med 7 000 000 kr från 2018 års anslag för reinvesteringar VA-anläggningar. Ärendebeskrivning VA-ledningarna på sträckan mellan Västergarn och Klintehamn är byggda på mitten av 1980-talet och är i mycket dåligt skick. Det uppkommer ofta läckage på vattenledningen samtidigt som ledningen är av stor vikt för överföringen av vatten från Visby till södra Gotland, i framtiden när vattenverket i Kvarnåkershamn kommer i drift så kommer vattenverket även kunna avlasta Visby. VA-ledningarna är i dagsläget förlagda inom vägområdet för väg 140 vilket medför problem och fördyringar när åtgärder måste göras på ledningsnätet. Det finns ett behov av att åtgärda vattenledningarna varför ett tilläggsanslag erfordras. Investeringsprojektet för anläggning av VA-ledning mellan Västergarn Klintehamn har projekterats och kostnadsberäknats till totalt 16 000 000 kr. I nuvarande budget finns endast 4 000 000 kr upptagna. För att kunna fullgöra VA-projektet behöver omdisponeringar göras med totalt 12 000 000 kr. Orsaken till investeringsutgiften har att göra med att ledningsdragningen kommer att dras om helt och hållet samt att ledningen får en helt annan sträckning, i mer östlig riktning. Tidigare var ledningen planerad att dras utmed väg 140 under den planerade gång-cykelvägen mellan Klintehamn och Västergarn. Projektet har konstaterat att en annan ledningsdragning skulle bli bättre för att undvika ytterligare kostnader och grävarbeten i framtiden. Dessutom kommer en pumpstation att behöva göras om och en ny ska inkopplas till den nya ledningen, vilket även det påverkar projektet Bedömning Regionstyrelseförvaltningen har inget att invända mot en omdisponering av medel enligt förslag och stöder förslaget från tekniska nämnden. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/1149 Beslutsunderlag Tekniska nämnden 295 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Tekniska nämnden Regionstyrelseförvaltningen, ekonomi 2 (2)

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-12-14 Protokollsutdrag TN 295 Tilläggsanslag för VA-ledning Västergarn- Klintehamn TN 2017/2340 TN AU 221 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden hemställer hos regionstyrelsen om omdisponering av anslag med 12 000 000 kr för att genomföra investeringsprojektet VA-ledning Västergarn- Klintehamn projektnummer 12427. Omdisponering sker med 5 000 000 kr från projekt nr 12454 Gotlands vattenförsörjning. Omdisponering sker med 7 000 000 kr från 2018 års anslag för reinvesteringar VAanläggningar. Sammanfattning VA-ledningarna på sträckan mellan Västergarn och Klintehamn är byggda på mitten av 1980-talet och är i mycket dåligt skick. Det uppkommer ofta läckage på vattenledningen samtidigt som ledningen är av stor vikt för överföringen av vatten från Visby till södra Gotland, i framtiden när vattenverket i Kvarnåkershamn kommer i drift så kommer vattenverket även kunna avlasta Visby. VA-ledningarna är i dagsläget förlagda inom vägområdet för väg 140 vilket medför problem och fördyringar när åtgärder måste göras på ledningsnätet. Det finns ett behov av att åtgärda vattenledningarna varför ett tilläggsanslag erfordras. Bedömning Investeringsprojektet för anläggning av VA-ledning mellan Västergarn Klintehamn har projekterats och kostnadsberäknats till totalt 16 000 000 kr. I nuvarande budget finns endast 4 000 000 kr upptagna. För att kunna fullgöra VA-projektet behöver omdisponeringar göras med totalt 12 000 000 kr. Orsaken till investeringsutgiften har att göra med att ledningsdragningen kommer att dras om helt och hållet samt att ledningen får en helt annan sträckning, i mer östlig riktning. Tidigare var ledningen planerad att dras utmed väg 140 under den planerade gång-cykelvägen mellan Klintehamn och Västergarn. Projektet har konstaterat att en annan ledningsdragning skulle bli bättre för att undvika ytterligare kostnader och grävarbeten i framtiden. Dessutom kommer en pumpstation att behöva göras om och en ny ska inkopplas till den nya ledningen, vilket även det påverkar projektet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-11-20 Ärendets behandling under mötet Ärendet föredrogs av förvaltningschef Patric Ramberg. Eva Gahnström (C) frågade om den nya dragningen kommer att påverka vattenhämtstället. Patric svarade att någon påverkan ej kommer att ske. Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-12-14 Protokollsutdrag Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden hemställer hos regionstyrelsen om omdisponering av anslag med 12 000 000 kr för att genomföra investeringsprojektet VA-ledning Västergarn- Klintehamn projektnummer 12427. Omdisponering sker med 5 000 000 kr från projekt nr 12454 Gotlands vattenförsörjning. Omdisponering sker med 7 000 000 kr från 2018 års anslag för reinvesteringar VAanläggningar. Skickas till Regionstyrelsen Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

Teknikförvaltningen Mats Renborn Tjänsteskrivelse TN 2017/2340 20 november 2017 Tekniska nämnden Omdisponering anslag för VA-ledning Västergarn-Klintehamn Förslag till beslut Tekniska nämnden hemställer hos regionstyrelsen om omdisponering av anslag med 12 000 000 kr för att genomföra investeringsprojektet VAledning Västergarn-Klintehamn projektnummer 12427. Omdisponering sker med 5 000 000 kr från projekt nr 12454 Gotlands vattenförsörjning. Omdisponering sker med 7 000 000 kr från 2018 års anslag för reinvesteringar VA-anläggningar. Sammanfattning VA-ledningarna på sträckan mellan Västergarn och Klintehamn är byggda på mitten av 1980-talet och är i mycket dåligt skick. Det uppkommer ofta läckage på vattenledningen samtidigt som ledningen är av stor vikt för överföringen av vatten från Visby till södra Gotland, i framtiden när vattenverket i Kvarnåkershamn kommer i drift så kommer vattenverket även kunna avlasta Visby. VA-ledningarna är i dagsläget förlagda inom vägområdet för väg 140 vilket medför problem och fördyringar när åtgärder måste göras på ledningsnätet. Det finns ett behov av att åtgärda vattenledningarna varför ett tilläggsanslag erfordras. Bedömning Investeringsprojektet för anläggning av VA-ledning mellan Västergarn Klintehamn har projekterats och kostnadsberäknats till totalt 16 000 000 kr. I nuvarande budget finns endast 4 000 000 kr upptagna. För att kunna fullgöra VA-projektet behöver omdisponeringar göras med totalt 12 000 000 kr. Orsaken till investeringsutgiften har att göra med att ledningsdragningen kommer att dras om helt och hållet samt att ledningen får en helt annan sträckning, i mer östlig riktning. Tidigare var ledningen planerad att dras utmed väg 140 under den planerade gång-cykelvägen mellan Klintehamn och Västergarn. Projektet har konstaterat att en annan ledningsdragning skulle bli bättre för att undvika ytterligare kostnader och grävarbeten i framtiden. Dessutom kommer en pumpstation att behöva göras om och en ny ska inkopplas till den nya ledningen, vilket även det påverkar projektet. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-tn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2017/2340 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-11-20 Teknikförvaltningen Patric Ramberg Teknisk direktör Skickas till Regionstyrelsen 2 (2)

Regionstyrelseförvaltningen Åsa Linder Tjänsteskrivelse Ärende RS 2018/84 15 januari 2018 Regionstyrelsen Tilläggsavtal tomträtten till Visby Svarven 3 Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner bilagt tilläggsavtal avseende ändrad användning och ändring av tomträttsavgäld för tomträtten Visby Svarven 3. Ärendebeskrivning Lidl via David Andersson Fastigheter AB har förvärvat samtliga aktier i Bilvalet på Gotland AB som äger tomträtten till Svarven 3. Tillträde skedde den 10 januari 2018. Tomträtten har förvärvats i syfte att skapa en dagligvaruhandel enligt Lidl s koncept. Gällande tomträttsavtal anger användning bilförsäljning och härmed jämförlig verksamhet eller för annan verksamhet, som efter kommunens särskilda medgivande må å fastigheten medgivas. Tomträtten till Visby Svarven 3 är belägen i Skarphäll med adress Skarphällsgatan 5. Läget framgår av nedanstående kartor. Tomtens areal uppgår till 7 000 kvm. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/84 Gällande detaljplan anger handel, hantverk och icke störande industri eller kontor. Årlig avgäld uppgår för närvarande till 79 625 kr t o m 2025-12-31. Tomträttsavgälden beräknas utifrån ett markvärde varpå en avgäldsränta appliceras. En ändrad användning till att omfatta användning i enlighet med detaljplanen och därmed inkludera handel bedöms öka markvärdet och därmed avgälden. Ny avgäld under rådande avgäldsperiod bedöms till 113 750 kr per år t o m 2025-12-31. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen har inget att erinra mot ändring av användningen tomträttsavtalet då detta stämmer överens med användning i detaljplanebestämmelserna. Regionstyrelseförvaltningen bedömer dessutom att beräknad ny tomträttsavgäld är fastställd i enlighet med gällande riktlinjer. Förvaltningen föreslår att regionstyrelsen beslutar att godkänna tilläggsavtalet till tomträtten Visby Svarven 3. Beslutsunderlag Bilaga: Tilläggsavtal Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall regiondirektör Skickas till TKF Mark och stadsmiljö SBF Fastighetsförvaltningsavdelningen 2 (2)