2
Innehåll 1 REKTORS FÖRORD... 7 2 OM FÖRSVARSHÖGSKOLAN... 8 2.1 Försvarshögskolan i korthet... 8 2.2 Försvarshögskolans resultat i korthet... 9 2.3 Utgångspunkter för resultatredovisning... 10 2.4 Väsentliga uppgifter... 11 2.5 Verksamhetsstyrning och riskhantering... 12 3 UTBILDNING... 13 3.1 Bedömningar och prioriteringar om utbildningsutbud... 14 3.2 Finansiering av utbildning... 16 3.3 Examina på grundnivå och avancerad nivå... 17 3.4 Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 17 3.4.1 Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 18 3.4.2 Studenter, prestationer och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.... 18 3.4.3 Officersprogrammet... 19 3.4.4 Försvarshögskolans kandidatprogram... 20 3.4.5 Fristående kurser... 21 3.4.6 Partnerskap för fred... 23 3.5 Avgiftsfinansierad utbildning... 23 3.5.1 Studenter, prestationer och kostnader för poänggivande uppdragsutbildning... 23 3.5.2 Högre militär utbildning... 25 3.5.3 Övrig poänggivande uppdragsutbildning... 26 3.5.4 Beställd utbildning... 27 3.5.5 Övrig avgiftsfinansierad utbildning... 27 3.6 Arbete för breddad rekrytering... 29 3.7 Studieavgifter för tredjelandsstudenter... 29 3.8 Studenter som inte tar poäng... 29 4 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING... 30 4.1 Finansiering av forskning och forskarutbildning... 31 4.2 Forskningspublikationer... 31 4.2.1 Volymer och kostnader för forskningsprestationer... 32 4.3 Forskningskompetens vid Försvarshögskolan... 33 3
4.4 Anslagsfinansierad forskning... 33 4.4.1 Forskning inom högkolans ämnen... 34 4.4.2 Forskning och analysstöd för regeringens behov (FORBE)... 35 4.4.3 Delegationen för militärhistorisk forskning (DMF)... 35 4.5 Uppdragsforskning... 36 4.5.1 Uppdragsforskning för Försvarsmakten... 36 4.5.2 Uppdragsforskning för samhällets krisberedskap... 37 4.6 Bidragsfinansierad forskning... 37 4.7 Forskarutbildning... 38 4.7.1 Försvarshögskolans doktorandprogram... 39 4.7.2 Övriga doktorander finansierade av Försvarsmakten... 39 4.7.3 Övrig personal med forskarutbildningstid... 39 5 GEMENSAMT FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING... 40 5.1 Kvalitetsarbete... 40 5.1.1 Högskoleövergripande kvalitetsarbete... 40 5.1.2 Kvalitet i utbildning... 40 5.1.3 Kvalitet i forskning och forskarutbildning... 41 5.2 Likabehandling och jämställdhet i utbildning och forskning... 42 5.2.1 Inkluderande studiemiljö... 42 5.2.2 FN resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet... 43 5.3 Studentinflytande... 43 5.4 Internationalisering... 44 5.4.1 Internationell dimension i utbildning och forskning... 44 5.4.2 Studentmobilitet... 45 5.5 Samverkan... 45 5.6 Anna Lindh-biblioteket... 46 5.7 Security Sector Reform (SSR)... 47 5.8 Upplåtande av bostadslägenhet... 47 6 STÖDVERKSAMHETEN... 48 6.1 Kompetensförsörjning... 48 6.1.1 Utveckling under 2014... 48 6.1.2 Personalrörlighet... 48 6.1.3 Högskolans anställda i siffror... 49 6.2 Sjukfrånvaro 2014... 49 6.3 Jämställdhet och likabehandling... 50 4
6.3.1 Åtgärder för jämnare könsfördelning vid rekrytering... 50 6.3.2 Anställning av professorer som är kvinnor samt befordran av lärare... 50 6.3.3 Försvarshögskolan fri från diskriminering... 50 6.4 Hållbar utveckling och miljö... 51 6.5 Lokaler... 51 6.6 Utvecklingsprojekt finansierat av ackumulerat överskott från avgifter... 52 7 EKONOMISK UTVECKLING 2014... 53 7.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 54 7.2 Forskning och forskarutbildning... 55 7.3 Finansiell redovisning... 56 7.4 Tilläggsupplysningar och noter... 60 8 SAMMANSTÄLLNING AV DIAGRAM OCH TABELLER... 71 9 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTERRAPPORTERINGSKRAV... 72 10 STYRELSEN... 73 11 STYRELSENS BESLUT... 75 5
6
1 REKTORS FÖRORD Försvarshögskolan ska vara ett nationellt och internationellt framstående lärosäte för utbildning och forskning inom försvar, samhällsskydd och säkerhet. Under 2014 har Försvarshögskolan fortsatt att arbeta mot visionen, inte minst med att förbereda en ansökan om att erhålla tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Det är glädjande att Försvarshögskolan och Försvarsmakten har ställt sig bakom ett gemensamt dokument som beskriver vår syn på framtidens officersutbildning. Med utgångspunkt i detta har en gemensam utredning påbörjats som syftar till att föreslå åtgärder som säkerställer en ändamålsenlig och långsiktigt stabil officersutbildning. Försvarshögskolan fortsätter parallellt med detta att utveckla officersutbildningen i enlighet med Universitetkanslerämbetets utlåtande, som visar att det vetenskapliga förhållningssättet i Officersprogrammet behöver utvecklas. Samtidigt visar utlåtandet att studenterna har en hög måluppfyllelse avseende kunnande i militära ämnen och tillämpning av dessa kunskaper. Det är också tillfredsställande att den högre officersutbildningen som leder till magisterexamen i krigsvetenskap bedömdes hålla hög kvalitet. Försvarshögskolans kandidatprogram i statsvetenskap har påbörjat en andra kull studenter, denna gång med ännu högre söktryck. Försvarshögskolan har fortsatt att utveckla kandidatprogrammet och har under året fattat beslut om att inrätta en ny programinriktning inom militärhistoria med start 2015. Att erhålla examenstillstånd på forskarnivå är ett prioriterat arbete inom högskolan. Under året har arbetet med att definiera det gemensamma forskningsområdet liksom ingående forskarutbildningsämnen fortsatt. En kreativ doktorandmiljö och väl etablerad forskarutbildning är en viktig förutsättning för en framgångsrik ansökan. Därför har Försvarshögskolan arbetat vidare med att bland annat vidareutveckla seminarieverksamhet, kurser på forskarnivå liksom att säkerställa att rutiner och regelverk finns på plats. Mot bakgrund av ökade spänningar och händelser i vår omvärld, både i närområdet och längre bort, har medias intresse för Försvarshögskolans kompetens varit fortsatt högt. Experter från lärosätet anlitas ofta för att kommentera och förklara olika aktuella världshändelser. Vi ser detta som en viktig del i vårt samverkansuppdrag. Dialoger med Försvarsmakten pekar på ett ökat behov av officerare framöver och därmed ett ökat studentantal på Officersprogrammet. Samtidigt konstaterar vi en anslagsindragning på anslaget som ska finansiera den utbildningen. Detta är bekymmersamt, särskilt mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget. Det är av yttersta vikt att studentantalet och anslagsnivån för Officersprogrammet framöver går hand i hand. Romulo Enmark, rektor Försvarshögskolan 7
2 OM FÖRSVARSHÖGSKOLAN 2.1 Försvarshögskolan i korthet Försvarshögskolan utbildar och forskar inom försvar, samhällsskydd och säkerhet. Högskolan är en mötesplats för civilt och militärt, nationellt och internationellt, teori och praktik. Här möts de som redan arbetar med nationell och internationell krishantering och de som ska göra det i framtiden. Försvarshögskolan har utvecklats ur en nästan 200 år lång tradition. Från att tidigare ha varit en skola enbart för högre utbildning av officerare bedriver dagens försvarshögskola högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå för såväl officerare som andra studenter inom området samhällsskydd och säkerhet. Försvarshögskolan erbjuder även forskarutbildning i samarbete med andra svenska och utländska lärosäten. Ambitionen är att framöver ha tillstånd att examinera på forskarnivå. Försvarshögskolan är en viktig del i Försvarsmaktens kompetensförsörjningssystem och utbildar till yrket som officer och vidareutbildar anställda officerare. Högskolan leder även den akademiska utvecklingen av officersprofessionen. Försvarshögskolan ska vara ett centrum för utvecklingen av samhällsskydd och säkerhet ur ett nationellt och i ett internationellt perspektiv. Utbildning och forskning inom krishantering, samhällsskydd och beredskap 1, har på senare tid fått ökad betydelse inom det nationella säkerhetskonceptet. I samarbete med Utrikespolitiska institutet driver Försvarshögskolan Anna Lindh-biblioteket som är Nordens främsta bibliotek inom försvars-, säkerhets- och utrikesfrågor. Även Svenskt Militärhistoriskt bibliotek, Folke Bernadotteakademin och Utrikespolitiska institutet finns i högskolans lokaler. Dessa verksamheter bidrar tillsammans till kunskap om både historisk och framtida krishantering. Försvarshögskolan hade under 2014 i medeltal 369 (356) 2 anställda, varav 135 (125) eller 37 (35) procent kvinnor. en lärare och forskare var ca 65 (65) procent av totalt antal anställda. en yrkesofficerare var i genomsnitt 30 procent av samtliga anställda. Högskolan är organiserad i två institutioner, Militärvetenskapliga institutionen och Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, där Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT) ingår. Därutöver finns vid Försvarshögskolan Militära programledningen som utövar programansvar för de militära programutbildningarna samt Högskoleförvaltningen där stödverksamheten är samlad. Forsknings- och utbildningsnämnden är det kollegialt valda organet. 1 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. 2 Värden inom parentes avser 2013. 8
Försvarshögskolans organisation 2.2 Försvarshögskolans resultat i korthet Försvarshögskolan redovisar för 2014 ett underskott om -7,6 (-19,8) 3 miljoner kronor. Det totala myndighetskapitalet uppgick vid utgången av 2014 till 53,5 (61,2) miljoner kronor. Intäkterna uppgick till 493 (484) miljoner kronor. De utökade intäkterna, trots minskad beställning från Försvarsmakten i förhållande till året innan, förklaras främst av tillkommande uppdrag från andra beställare samt ökade utvecklingssatsningar och ökade kostnader för bland annat verksamhetsförlagd utbildning inom Officersprogrammet. För 2014 fördelar sig intäkterna på finansieringsslag enligt nedanstående diagram. Diagram 1 Fördelning intäkter (miljoner kronor) på finansieringsslag för 2014 Bidrag 18 Finansiella 1 Avgifter 237 Anslag fö. dep. 204 Anslag utb. dep. 33 3 Siffror inom parentes avser 2013. 9
De totala intäkterna från verksamhetsgren utbildning uppgick under 2014 till 374 (361) miljoner kronor, vilket utgör 76 procent av de totala intäkterna. De totala kostnaderna för verksamhetsgren utbildning uppgick till 381 (374) miljoner kronor. Under 2014 hade Försvarshögskolan sammanlagt 689 (669 4 ) helårsstudenter och 591 (528) helårsprestationer. Antalet helårsstudenter (HST) fördelar sig för 2014 enligt nedanstående diagram. Diagram 2 Fördelning av antal HST för 2014 på Försvarshögskolans utbildningskategorier Uppdrag 202 Officersprogrammet 224 Fristående kurser 186 Kandidatprogrammet 78 De totala intäkterna från verksamhetsgren forskning uppgick under 2014 till 119 (123) miljoner kronor, vilket utgör 24 procent av de totala intäkterna. De minskade intäkterna mellan 2014 och 2013 kan främst hänföras till minskat forskningsanslag från försvarsdepartementet. De totala kostnaderna för verksamhetsgren forskning uppgick till 120 (129) miljoner kronor. Under året har 68 (94 5 ) vetenskapliga refereegranskade publikationer utgetts. 2.3 Utgångspunkter för resultatredovisning Försvarshögskolan redovisar prestationer inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå främst i termer av helårsstudenter och helårsprestationer, i enlighet med styrelsens beslut. Enligt Försvarshögskolans regleringsbrev ska kostnaden för bibliotek och styrelse finansieras av anslag. Kostnaden för Försvarshögskolans fristående kurser (tabell 7) redovisas som utfall på aktiviteterna för fristående kurser och därmed exklusive kostnader för bibliotek och styrelse. I tabell 4 som sammanställer de totala kostnaderna för anslagsfinansierad utbildning ingår dock kostnader för bibliotek och styrelse. Med anledning av en ny skrivning i regleringsbrev avseende universitet och högskolor om att individbaserad statistik ska redovisas både avseende det totala antalet och uppdelat på kön, om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta, har alla tabeller med individbaserad 4 Justerat sedan årsredovisningen 2013 för att åstadkomma en med rättvisande redovisning i förhållande till utbildningens genomförande 5 Justerat på grund av eftersläpande registrering. 10
statistik kompletterats med könsuppdelad information i den mån det har saknats i tidigare årsredovisningar. Decimalavrundningar i tabellerna kan i vissa fall medföra att summeringen inte exakt motsvarar det sammanlagda värdet av ingående avrundade belopp. Värden inom parantes i löpande text avser år 2013. 2.4 Väsentliga uppgifter Tabell 1 Väsentliga uppgifter 2014 2013 2012 2011 2010 Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter 6 487 487 484 542 546 Kostnad per helårsstudent, tkr 365 352 357 335 371 Totalt antal helårsprestationer 6 394 366 422 452 428 Kostnad per helårsprestation, tkr 452 469 7 410 401 473 Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (HST) 0 0 0 0 0 Totalt antal nyantagna doktorander andel kvinnor - - - - - andel män Totalt antal doktorander med någon aktivitet andel kvinnor - - - - - andel män Totalt antal doktorander med doktorandanställning 8 (årsarb) 20 20 18 17 14 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb) - - - - - Genomsnittlig studietid för licentiatexamen - - - - - Genomsnittlig studietid för doktorsexamen - - - - - Totalt antal doktorsexamina - - - - - Totalt antal licentiatexamina - - - - - Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 9 68 94 105 73 47 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr 10 1 765 1 375 1 315 1 951 3 755 Personal 11 Totalt antal årsarbetskrafter 337 330 309 325 344 Medelantal anställda 369 356 337 355 360 Totalt antal lärare (årsarb) andel kvinnor (%) andel män (%) Antal disputerade lärare (årsarb) andel kvinnor (%) 219 24 76 56 27 213 22 78 48 26 203 22 78 51 29 212 22 78 52 31 221 24 76 56 28 6 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. 7 Rättat i förhållande till årsredovisning 2013. 8 Avser samtliga anställda som doktorander. 9 Värden för 2013 och 2012 avviker från värden i Försvarshögskolans årsredovisning 2013, på grund av att publikationer har registrerats retroaktivt. 10 Värdena för 2013 och 2012 avviker från Försvarshögskolans årsredovisning 2013, på grund av att publikationer har registrerats retroaktivt. 11 Uppgifterna om årsarbetskrafter för 2014 exkluderar långtidssjukskrivningar längre än 60 dagar. För 2013 och 2012 exkluderas långtidssjukskrivningar längre än 90 dagar, vilket gör att siffrorna mellan åren inte är helt jämförbara. För 2011 och tidigare är inte någon långtidssjukfrånvaro borträknad. Siffrorna har inte kunnat korrigeras på grund av skillnader i uppsättning i lönesystemet mellan åren, men en bedömning är att förändringens påverkan är ca 1 procent i genomsnitt mellan 2014 och 2013. 11
2014 2013 2012 2011 2010 andel män (%) 73 74 71 69 72 Antal professorer (årsarb) 12 andel kvinnor (%) andel män (%) Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) andel personal (%) 13 8 92 493,1 374,0 47 53 119,1 51 49 11 7 93 483,7 360,8 45 55 122,9 52 48 9-100 473,9 338,7 49 51 135,2 48 52 11-100 493,5 355,7 51 49 137,8 47 53 11-100 549,6 373,3 54 46 176,3 42 58 andel lokaler (%) 500,7 57 11 503,5 56 10 482,1 53 11 496,3 53 11 514,0 53 10 Lokalkostnader per kvm 13 (kr) 2 877 2 827 2 981 2 825 2 900 184,9 14 Balansomslutning (mnkr) varav oförbrukade bidrag varav årets kapitalförändring varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 192,1 19,3-7,6 53,5 9,6-19,8 61,2 197,0 7,6-8,1 81,0 221,2 4,2-2,8 89,1 220,6 4,1 15 35,6 92,0 2.5 Verksamhetsstyrning och riskhantering För att uppfylla kravet på god verksamhetsstyrning har Försvarshögskolan valt att tillämpa förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och internrevisionsförordningen (2006:122). Det huvudsakliga regelverket utgörs i övrigt av myndighetsförordningen (2007:515), högskoleförordningen (1993:100), förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering. Försvarshögskolan definierar verksamhetsstyrning som den process som syftar till att verksamheten genomförs enligt instruktion och regleringsbrev och att den utförs effektivt, enligt gällande rätt och andra förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, med en tillförlitlig och rättvisande redovisning, och med god hushållning med statens medel. Försvarshögskolan har under 2014 fortsatt att tillämpa högskolans modell för riskhantering. I ledningens riskanalys, som revideras årligen, har sju strategiska riskområden identifierats. Den risk som bedömdes som störst var risken att Försvarshögskolan inte skulle ha tillräckliga personella resurser/kompetens för att klara sina uppdrag, inte minst kärnkompetens inom officersutbildningen samt chefsförsörjning. En annan betydande risk var den att Försvarshögskolan inte skulle klara av att rekrytera tillräckligt antal studenter med rätt kvalitet, främst till Officersprogrammet. För att minska den risken arbetar Försvarshögskolan tillsammans med Försvarsmakten aktivt med rekrytering. 12 Inklusive gästprofessor. 13 Enligt resultaträkningen. 14 Korrigera för exakt överenstämmelse med balansräkning för 2013 sedan årsredovisning 2013. 15 Justerat värde i jämförelse med årsredovisning 2010 med anledning av ändrade redovisningsprinciper. 12
Ytterligare en risk var att Försvarshögskolan inte skulle lyckas med Universitetskanslerämbetets (UKÄ) granskning av officersutbildningen och aktuella huvudområden. Efter att granskningsresultatet blev känt, och att Försvarshögskolan fick omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till officersexamen samt för utbildningen som leder till kandidatexamen i Militärteknik, har risken uppdaterats till att Försvarshögskolans tillstånd att utfärda officersexamen och kandidatexamen i militärteknik återkallas. På enhetsnivå har organisationsenheterna identifierat, bedömt och värderat sina risker inom enheten samt beslutat om åtgärder. Organisationsenheternas riskhantering har följts upp i samband med tertialuppföljningar. Anvisningar för riskhantering är integrerat i processerna för verksamhetsplanering samt för tertialuppföljningar. Modellen för verksamhetsstyrning, i vilken riskhantering är integrerad, finns dokumenterad i en instruktion för verksamhetsstyrning som reviderats under året. Instruktionen ger, tillsammans med delegationsordningen, en beskrivning av roller, ansvar och beslutsbefogenheter inom verksamhetsstyrningen samt även övergripande beskrivning av verksamhetsstyrningsprocesserna. Försvarshögskolan har därmed ett väl definierat system för verksamhetsstyrning och riskhantering, inklusive ansvar och roller, i hela kedjan från planering och uppföljning till intern och extern återrapportering. Försvarshögskolan har under 2014 inte fått några anmärkningar i Riksrevisionens revisionsrapport. Inga allvarliga brister identifierades heller i samband med Ekonomistyrningsverkets ekonomiadministrativa värdering. 3 UTBILDNING Försvarshögskolans utbildningsstrategi styr utvecklingen av huvudområden, ämnen, ämnesinriktningar samt vilka utbildningsprogram och kurser som ska utvecklas och prioriteras de närmaste åren. Försvarshögskolan arbetar med att förbereda en ansökan om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett för högskolan gemensamt forskningsområde. Försvarshögskolan bedriver dels anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå, dels avgiftsfinansierad utbildning. Den största anslagsfinansierade utbildningen vid Försvarshögskolan är Officersprogrammet som leder till officersexamen. I denna utbildning ingår huvudsakligen ämnena krigsvetenskap, militärteknik och ledarskap under påfrestande förhållanden. Den största avgiftsfinansierade utbildningen utgörs av de högre militära utbildningar som Försvarsmakten beställer av Försvarshögskolan. Försvarshögskolan ger sedan 2013 ett anslagsfinansierat utbildningsprogram som leder till kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Försvarshögskolan har under 2014 beslutat om att även ge en ny inriktning inom Försvarshögskolans kandidatprogram, historia med inriktning mot militärhistoria. Denna inriktning startar höstterminen 2015. 13
Försvarshögskolan har haft som mål att utveckla utbildningsutbudet på avancerad nivå och under året fattades beslut om att inrätta Magisterprogrammet i politik och krig med två inriktningar, dels statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet och dels krigsvetenskap. Officersexamen är behörighetsgivande till den krigsvetenskapliga inriktningen och möjliggör en alternativ väg till forskningsförberedande studier på avancerad nivå. Programmet ska ges på engelska och har planerad start höstterminen 2015. Försvarshögskolan har vidare fattat beslut om att inrätta juridik med inriktning mot folkrätt som huvudområde. Under 2015 blir det möjligt att läsa 60 högskolepoäng i folkrätt vid Försvarshögskolan. Försvarshögskolan fattade under året även beslut om att inrätta ett nytt huvudområde: Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. De tidigare huvudområdena inom statsvetenskap dels med inriktning mot krishantering och internationell samverkan och dels med inriktning mot säkerhetspolitik kommer att avvecklas successivt. Samtliga ämnen vid Försvarshögskolan är unika eller unika profiler inom sina ämnen. I översikten nedan återges de ämnen som är inrättade vid Försvarshögskolan och vilka generella examina som kan kopplas till ämnena. Försvarshögskolan ger också Officersprogrammet som leder till yrkesexamen. Ämne Kandidatexamen Magisterexamen Historia med inriktning mot militärhistoria X Juridik med inriktning mot folkrätt Krigsvetenskap X X Ledarskap under påfrestande förhållanden X Ledningsvetenskap Militärteknik X Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan X X Statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik och strategi X X 3.1 Bedömningar och prioriteringar om utbildningsutbud Försvarshögskolan ska enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för avvägningar och beslut om utbildningsutbud samt hur lärosätet bemöter det omgivande samhällets behov av utbildning. Försvarshögskolans beslut om utbildningsutbud tar sin utgångspunkt i rektors årliga beslut om riktlinjer för intern fördelning av utbildningsplatser. Beslutet baseras på förslag till inriktning som tas fram av högskolans Forsknings- och utbildningsnämnd. Av inriktningen framgår bland annat principer för prioritering mellan kurser och program. Där framgår även att Försvarshögskolan strävar efter att förbättra genomströmning av studenter och därför prioriterar programutbildning och terminslånga kurser. 14
Då genomströmning på distanskurser överlag har varit sämre än på campuskurser har högskolan beslutat att prioritera kurser på campus. Samtidigt arbetar Försvarshögskolan med att utveckla ett flexibelt lärande genom nyttjande av högskolans digitala lärplattform, vilket kan ge förbättrade förutsättningar för bedrivande av distansutbildning. Under 2013 och 2014 har Försvarshögskolan utvecklat en ny intern fördelningsmodell för utbildning finansierad från grundutbildningsanslaget från utbildningsdepartementet. Modellen tar i högre grad än tidigare hänsyn till utbildningars söktryck och genomströmning. Baserat på en uppföljning av dels dessa parametrar, dels ämnets egna analyser, fattas beslut om prioritering mellan ämnen, fristående kurser och program. Avsikten är bland annat att få en tydligare styrning mot den utbildning som efterfrågas mest av studenterna. Försvarshögskolan har bedömt att det finns efterfrågan på utbildning som leder till en kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet. Ett beslut om inrättande fattades under 2012 och programmet startade hösten 2013. Genom inrättande av detta program möter Försvarshögskolan studenternas efterfrågan samt verkar för att studentgenomströmningen förbättras. Programmet har haft två antagningstillfällen och söktrycket har varit mycket högt. Kandidatprogrammet finansieras av anslaget för grundutbildning. Antalet platser hösten 2014 var 45 (67). Det lägre antalet studieplatser, trots högt söktryck, förklaras av att Försvarhögskolan inför antagningen 2013 gjorde en strategisk satsning med ett större antal studieplatser, som inte kunnat upprätthållas på samma nivå utan att krympa utrymmet för fristående kurser under den nivå som högskolan beslutat. Mot bakgrund av erfarenheterna av det höga söktrycket till Försvarshögskolans kandidatprogram har det under 2014 fattats beslut om att kandidatprogrammet ska ges med ytterligare en inriktning, historia med inriktning mot militärhistoria. Förhoppningen är att den ska leda till ökad genomströmning i förhållande till fristående kurser inom ämnet militärhistoria. Planerat antal studieplatser är 10. Försvarshögskolan har under 2014 beslutat att inrätta ett magisterprogram vid namn Magisterprogrammet i politik och krig. Det ökande söktrycket till Försvarhögskolans nuvarande magisterkurser är en indikation på att utbildningen kan bli efterfrågad och konkurrenskraftig. Utbildningen svarar mot ett bedömt behov hos studerande från Officersprogrammet att kunna välja en snabbare väg mot en vidareutbildning mot en eventuell forskningskarriär än den nu tillgängliga. Hittills har vidareutbildning krävt fortsatt arbete inom Försvarsmakten och att därigenom få möjlighet till uppdragsutbildningen för högre militär utbildning. Inriktningen för den nya magisterutbildningen är att 50 studieplatser kommer att erbjudas, vilket motsvarar de 30 studieplatser som funnits på motsvarande statsvetenskapliga kurser samt därutöver en utökning motsvarande 20 studieplatser inom det krigsvetenskapliga ämnet. Programmet planeras starta 2015 och kommer att ges på engelska. Förhoppningen är att även utländska studenter ska söka till utbildningen. 15
Officersprogrammet finansieras av anslaget för officersutbildning m.m. 16 från försvarsdepartementet, där den första villkorssatsen anger de finansiella ramarna för utbildningen. Enligt regleringsbrevet för Försvarshögskolan ska Försvarshögskolan och Försvarsmakten samråda om officersutbildningens dimensionering. Tillträdeskrav till utbildning som leder till officersexamen är angivna i Förordning för Försvarshögskolan 4 kap. 3. Utbildningen inom Officersprogrammet genomförs som campusutbildning, där del av utbildningen genomförs som verksamhetsförlagd utbildning på Försvarsmaktens funktionsskolor. Högskolan har regelbundna dialoger med Försvarsmakten om bland annat antalet studenter som ska antas till Officersprogrammet och till den högre militära utbildningen som Försvarsmakten beställer av Försvarshögskolan. Försvarsmakten har även möjlighet till insyn och påverkan i Försvarshögskolans verksamhet genom representation i Försvarshögskolans styrelse, Forsknings- och utbildningsnämnd samt i vissa programråd och ämnesråd. I Försvarshögskolans styrelse, liksom i Forsknings- och utbildningsnämnden, finns även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap representerad. Även med denna myndighet har Försvarshögskolan regelbundna dialoger. Försvarshögskolan har även ett brett utbud av uppdragsutbildningar som riktar sig, inte bara mot ovan nämnda myndigheter, utan även mot andra organisationer i samhället. 3.2 Finansiering av utbildning Vid Försvarshögskolan bedrivs såväl anslagsfinansierad utbildning som utbildning på uppdrag av olika myndigheter och organisationer. Försvarshögskolan har i förhållande till de flesta högskolor en hög andel avgiftsfinansiering. Diagram 3 Fördelning av intäkter för utbildning 450 400 350 338,7 360,8 1,7 1,2 0,4 1,1 374,0 0,8 1,0 300 250 200 169,2 196,8 196,8 Finansiella intäkter Bidrag Avgift 150 Anslag 100 50 0 166,7 162,4 175,5 2012 2013 2014 16 Anslag 1:7 16
Under 2014 kom 53 (55) procent av intäkterna för utbildning från avgifter. Detta medför att Försvarshögskolan till stor del är beroende av sina uppdragsgivare och att deras beställningar har stor påverkan på myndigheten. 3.3 Examina på grundnivå och avancerad nivå I tabellen nedan redovisas antal examina som tagits ut under året inom Försvarshögskolans huvudområden, oavsett vilket år utbildningen avslutades. Tabellen avser såväl anslagsfinansierad utbildning som uppdragsutbildning. Tabell 2 Examina inom Försvarshögskolans huvudområden 17 Högskoleexamen Huvudområde Totalt 2014 2013 2012 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män 1 0% 100% 0 - - 0 - - Officersprogrammet 76 18% 82% 54 7% 93% 85 8% 92% Kandidatexamen totalt 36 53% 47% 27 63% 37% 41 54% 46% Krigsvetenskap 1 0% 100% 2-100% 6 17% 83% Militärteknik 0 - - 0 - - 0 - - Historia, inr mot militärhistoria 1 0% 100% 1 100% - - - - Statsvetenskap 10 40% 60% 4 25% 75% 14 79% 21% Statsvetenskap, inr kris-int. 10 80% 20% 7 86% 14% 9 44% 56% Statsvetenskap, inr säkerhetspolitik 13 46% 54% 12 75% 25% 11 45% 55% Ledarskap under påfrestande förhållanden 1 100% 0% 1-100% 1 100% - Magisterexamen totalt 47 11% 89% 18 56% 44% 43 16% 84% Krigsvetenskap 38 5% 95% 1-100% 29-100% Statsvetenskap, inriktn kris-int. 5 20% 80% 7 71% 29% 9 67% 33% Statsvetenskap, inriktn säkerhetspolitik 4 50% 50% 10 50% 50% 5 20% 80% Under 2014 gick 100 (107) studenter ut Officersprogrammet med godkänt resultat. En betydande andel av dessa tar inte ut sin examen. Det kan delvis förklaras av att uttagen examen inte är förutsättning för anställning inom Försvarsmakten, det räcker med godkänt resultat. Ökningen av antalet utfärdade magisterexamina inom Krigsvetenskap är en effekt av att Högre stabsofficersutbildning sedan år 2011 har intag vartannat år, vilket innebär att examina utfärdas huvudsakligen vartannat år. 3.4 Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Försvarshögskolan bedriver utbildning finansierad av anslag på grundnivå och avancerad nivå enligt högskolelagen, högskoleförordningen och regleringsbrev. 17 Ledningsvetenskap och juridik med inriktning folkrätt utgör också huvudområden inom Försvarshögskolan, men kursutbudet är ännu inte så omfattande att examen kan ges inom huvudområdena. 17
3.4.1 Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Försvarshögskolan erhåller grundutbildningsanslag 18 från utbildningsdepartementet för finansiering av grundutbildning, bibliotek och styrelse. Från försvarsdepartementet erhåller Försvarshögskolan anslag 19 för finansiering av genomförandet av det treåriga Officersprogrammet och för utbildning inom Partnerskap för fred. Under 2014 erhöll Försvarshögskolan därutöver en kvalitetsbaserad resursfördelning 20 om 81 tusen kronor, varav hela anslaget har förbrukats. Tabell 3 Tilldelning och nyttjande av anslag inom anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsdepartementet* Försvarsdepartementet** 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Tilldelat anslag (tkr) 23 548 23 053 22 922 152 542 167 500 173 500 Avräknade anslagsmedel (tkr) 23 548 23 053 22 922 151 830 139 181 143 796 * Inklusive för finansiering av bibliotek och styrelse ** Den del av anslaget som avser utbildning En indragning av anslaget från försvarsdepartementet har gjorts under året. Samtidigt har kostnaderna ökat genom utökade utvecklingssatsningar och ökade kostnader för den del av utbildningen som utförs av Försvarsmakten. Under perioden 2009 till 2014 har ett stort arbete lagts ned på att realisera de av regeringen angivna ekonomiska reduceringar som var en följd av utredningen Ett användbart och tillgängligt försvar Stödet till Försvarsmakten (Fö 2009:A). 3.4.2 Studenter, prestationer och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Antalet helårsstudenter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som finansierats av anslag har under 2014 varit relativt oförändrat i jämförelse med 2013. Däremot har antalet helårsprestationer och genomströmningen ökat något. Det innebär även att kostnaden per helårsprestation har sjunkit något trots att den totala kostnaden ökat något. Kostnaden för bibliotek och styrelse ingår i kostnadsredovisningen nedan, i enlighet med Försvarshögskolans regleringsbrev från utbildningsdepartementet. Kostnad per helårsstudent respektive helårsprestation blir därmed högre än om dessa kostnader fördelats på all verksamhet i enlighet med SUHF-modellen 21. Däremot är värdena jämförbara mellan åren. 18 Anslag 2:61 Försvarshögskolan Grundutbildning, ap.1, under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 19 Anslag 1:7, Officersutbildning m.m. under utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap 20 Anslag 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor m.m. ap.53 under utgiftsområde 16 21 Den redovisningsmodell som Sveriges universitets- och högskoleförbund kommit överens om och som enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor bör användas för fördelning av indirekta kostnader. 18
Tabell 4 Studenter, prestationer och kostnader inom anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå 22 Totalt 2014 2013 2012 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Studenter Antal individer 1038 35% 65% 1048 34% 66% 1 027 31% 69% Högskolenybörjare 382 39% 61% 447 39% 61% 334 34% 66% Prestationer Totalt antal HST 487 32% 68% 487 31% 69% 484 28% 72% varav grundnivå 451 30% 70% 450 29% 71% 454 26% 74% varav avancerad nivå 36 58% 42% 37 51% 49% 30 50% 50% Totalt antal HPR 394 31% 69% 366 29% 71% 422 27% 73% varav grundnivå 366 30% 70% 345 27% 73% 404 26% 74% varav avancerad nivå 27 49% 51% 21 54% 46% 19 42% 58% Genomströmning HPR/HST 81% 80% 81% 75% 70% 77% 87% 84% 88% Kostnader Kostnad totalt (tkr) * 177 793 171 536 172 856 varav grundnivå 176 223 169 568 171 803 varav avancerad nivå 1 570 1 968 1 053 Kostnad per HST totalt 365 352 357 grundnivå 391 377 378 avancerad nivå 44 53 35 Kostnad per HPR totalt 452 469 410 grundnivå 481 492 425 avancerad nivå 57 94 55 * Den totala kostnaden redovisas här som total anslagsförbrukning. Kostnaden för avancerad nivå beräknas på utfall exklusive differensjustering. Kostnaden för grundnivå anges som skillnaden mellan total kostnad och kostnad för avancerad nivå. Hela differensjusteringen ligger därmed i kostnaden för grundnivå. Kostnader för Officersprogrammet, Försvarshögskolans kandidatprogram och fristående kurser redovisas exklusive kostnader för bibliotek och styrelse i tabell 5, 6 respektive 7 nedan. 3.4.3 Officersprogrammet Officersprogrammet utgör den största delen av Försvarshögskolans anslagsfinansierade utbildning och finansieras av anslaget för officersutbildning m.m. från försvarsdepartementet. Utbildningen ska ge de kunskaper och förmågor som krävs för att självständigt arbeta som officer. Studierna fokuseras på ämnena krigsvetenskap, militärteknik och ledarskap under påfrestande förhållanden. De praktiska förmågorna utvecklas genom övning under handledning, vilket kräver att officersutbildningen har hög lärartäthet. Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng, varav 60 är verksamhetsförlagda och genomförs vid Försvarsmaktens funktionsskolor på uppdrag av Försvarshögskolan. Studenterna antas till en av tre profiler; krigsvetenskaplig, militärteknisk eller nautisk profil. Vid programmets krigsvetenskapliga profil samstuderar även uppdragsstuderande, huvudsakligen piloter, på uppdrag av Försvarsmakten. Dessa kan söka och antas till senare delen av programmet. Genomströmningen är hög, även om inte alla studenter väljer att ta ut sitt examensbevis. 22 I värdena för 2012 ingår sådan anslagsfinansierad utbildning som Försvarshögskolan beställt av annan högskola. 19
Tabell 5 Studenter, prestationer och kostnader för Officersprogrammet Totalt 2014 2013 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor Studenter Antal individer 361 15% 85% 358 14% 86% 403 14% 86% Antal programnybörjare* 97 16% 84% 85 12% 88% 75 9% 91% Antal sökande per plats 4,8 13% 87% 3,0 15% 85% 3,9 15% 85% Prestationer Antal HST 224 14% 86% 218 14% 86% 260 14% 86% Antal HPR 193 14% 86% 198 14% 86% 260 14% 86% Genomströmning HPR/HST** 86% 85% 86% 91% 93% 90% 100% 103% 100% Kostnad*** Kostnad hela OP (tkr) 149 565 137 181 141 807 Kostnad per HST (tkr) 669 629 545 Kostnad per HPR (tkr) 775 693 545 2012 män * Antal programnybörjare avser individer som under året registrerats vid första terminen vid Officersprogrammet. ** Genomströmning som överstiger 100 procent förklaras av eftersläpande rapportering. *** Kostnaden anges efter differensjustering eftersom den hämtas från en differensjusterad post inom anslag 1.7. Försvarsmakten har under några år angett ett minskat anställningsbehov, vilket i sin tur medfört att antalet studenter på programmet tillfälligt har behövt minska. Antalet sökande till Officersprogrammet 2014 var 4,8 jämfört med 3,0 sökande per utbildningsplats 2013. Könsfördelningen totalt är i stort sett oförändrad i förhållande till tidigare år, med en övervägande del män. Det ökade antalet sökande per utbildningsplats förklaras sannolikt av att 2014 var det första året som programmet var sökbart via antagning.se 23. I regleringsbrevet för Försvarshögskolan anges som mål att Försvarshögskolan och Försvarsmakten ska samråda om officersutbildningens dimensionering. Hösten 2014 registrerades 97 (85) nya studenter vid Officersprogrammet, vilket är lägre än det totala behov om minst 125 studenter som Försvarshögskolan och Försvarsmakten samrått om inför 2014. Av den totala kostnaden för Officersprogrammet om 149,6 (137,2) miljoner kronor består 71,2 (67,4) miljoner kronor av kostnader för köp av utbildningsstöd från främst Försvarsmakten, men från även Linnéuniversitetet och Kungl. tekniska högskolan. Den största delen av utbildningsstödet avser genomförande av verksamhetsförlagd utbildning. Utöver normala prisökningar är en förklaring till de ökade kostnaderna även utökade utvecklingssatsningar inom Officersprogrammet. 3.4.4 Försvarshögskolans kandidatprogram Hösten 2013 startade Försvarshögskolan ett utbildningsprogram som leder till kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Inom ramen för detta 23 antagning.se är den nationella webplatsen för anmälan till universitet och högskolor. 20
program ges även kurser i folkrätt, krigsvetenskap, ledarskap, ledningsvetenskap, militärteknik och militärhistoria. Söktrycket till kandidatprogrammet ökade 2014 jämfört med det första året som programmet gavs. År 2014 var det 6,0 (4,9) förstahandssökande per utbildningsplats i första urvalet. Totalt sökte 1 440 (1 222) individer till kandidatprogrammets 45 (65) platser. Det är även positivt att sökande och antagna studenters meritvärden är höga, vilket bedöms ge förutsättningar för en högkvalitativ utbildning och god genomströmning. Det är för tidigt att dra några slutsatser om genomströmningen på kandidatprogrammet. Dock indikerar en jämförelse av genomströmningen mellan grundkursen i statsvetenskap som fristående kurs och vid motsvarande kurs inom programmet att genomströmningen vid programmet är högre. Tabell 6 Studenter, prestationer och kostnader för kandidatprogrammet Totalt 2014 2013 2012** kvinnor män Totalt kvinnor män * Kostnaden beräknas som utfall exklusive differensjustering. **Eftersom kandidatprogrammet startade under hösten 2013 saknas data från år 2012. Totalt kvinnor män Studenter Antal individer 122 54% 46% 68 50% 50% - - - Antal programnybörjare 60 58% 42% 68 50% 50% - - - Antal sökande per plats 6,0 42% 58% 4,9 43% 57% - - - Prestationer Antal HST 78 54% 46% 33 50% 50% - - - Antal HPR 59 55% 45% 18 53% 47% - - - Genomströmning HPR/HST 76% 77% 74% 54% 58% 51% - - - Kostnad * Kostnad totalt (tkr) 4 200 1 467 - - - Kostnad per HST (tkr) 54 44 - - - Kostnad per HPR (tkr) 72 82 - - - Försvarshögskolan har under 2014 fattat beslut om att från och med höstterminen 2015 även ge en inriktning av kandidatprogrammet mot historia med inriktning mot militärhistoria. 3.4.5 Fristående kurser Försvarshögskolans fristående kurser finansieras av anslaget för grundutbildning från utbildningsdepartementet. 21
Antal HST Försvarshögskolan Årsredovisning 2014 Tabell 7 Studenter, prestationer och kostnader för fristående kurser Studenter Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Antal unika individer 571 43% 57% 639 44% 56% 631 42% 58% Antal högskolenybörjare 226 45% 55% 306 45% 55% 267 40% 60% Prestationer 2014 2013 2012 Antal HST 186 44% 56% 236 45% 55% 224 44% 56% Antal HPR 142 45% 55% 150 46% 54% 161 47% 53% Genomströmning HPR/HST 76% 79% 74% 64% 65% 62% 72% 77% 68% Kostnad* Kostnad (tkr) 9 707 10 593 9 298 Kostnad per HST (tkr) 52 45 42 Kostnad per HPR (tkr) 68 71 58 * Kostnaden beräknas som utfall på relevanta aktiviteter, varför den redovisas innan differensjustering. I årsredovisning för 2012 angavs kostnaden som total anslagsförbrukning inom anslag 2.67, dvs inklusive kostnader för bibliotek och styrelse. Dessa kostnader ingår dock inte nu i denna redovisning. Kostnaderna för 2012 och 2011 har räknats om enligt denna princip. Sett till antal helårsstudenter för fristående kurser under 2014 är statsvetenskapen med sina inriktningar det största ämnet, följt av militärhistoria. De fristående kurserna har minskat något på grund av att Kandidatprogrammet avdelas fler HST, vilket främst märks inom ämnet statsvetenskap med sina inriktningar. Under 2014 har anslagsfinansierade fristående kurser i krigsvetenskap och militärteknik utvecklats och genomförts för första gången. Diagram 4 Antal HST för fristående kurser, fördelat på ämnen 140 120 129 118 100 80 74 60 40 20 0 29 23 25 15 19 15 11 12 13 0 0 6 51 45 47 2 2 13 2012 2013 2014 22
3.4.6 Partnerskap för fred Anslaget för officerutbildning m.m. finansierar kurser inom ramen för Partnerskap för fred. Under 2014 var Försvarshögskolans anslagsmedel 2 miljoner kronor för att genomföra och planera utbildningsverksamheten. Hela anslaget har förbrukats. Försvarshögskolan har under året arrangerat två internationella kurser. Kursen Senior Course on Crisis Management and Civil Emergency Planning (CMCEP) genomfördes med deltagare från 15 länder. Årets andra kurs, Senior Course on Security Policy in Europe" (SPIE), genomfördes med deltagare från 14 länder. Kurserna har utvecklats i enlighet med den säkerhetspolitiska utvecklingen och med en större interaktivitet under kurserna. 3.5 Avgiftsfinansierad utbildning Försvarshögskolan bedriver avgiftsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (2002:760) och förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. I jämförelse med andra högskolor är en stor andel av utbildningen som Försvarshögskolan genomför avgiftsfinansierad. Under 2014 motsvarade intäkterna från uppdragsutbildning ca 40 (41) procent av Försvarshögskolans totala intäkter. Uppdragsutbildning 24 sker på uppdrag av ett stort antal myndigheter och organisationer. De största uppdragsgivarna är Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som stod för 82 (83) procent respektive 3 (3) procent av avgiftsintäkterna inom utbildning Andra uppdragsgivare har varit Post och Telestyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Migrationsverket, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan i Malaysia och SOS Alarm i Sverige AB. I redovisningarna nedan benämns kursdeltagarna deltagare i uppdragsutbildning för att skilja dem från studenter såsom definierade i 1 kap. 4 högskoleförordningen. 3.5.1 Studenter, prestationer och kostnader för poänggivande uppdragsutbildning Sammantaget deltog 546 (461) individer 2014 i poänggivande uppdragsutbildning, varav 13 (12) procent var kvinnor. Överrepresentationen av män bland kursdeltagarna kan huvudsakligen förklaras med att en stor del av uppdragsutbildningarna genomförs på uppdrag av Försvarsmakten som har en majoritet män bland sina anställda. Av totalt antal deltagare deltog 264 (223), eller knappt hälften, i Försvarshögskolans två stora vidareutbildningar inom den högre militära utbildningen som bedrivs på uppdrag av Försvarsmakten. Dels Högre stabsofficersutbildning (HSU) som omfattar fyra terminer och bedrivs på avancerad nivå och därmed kan leda till en filosofie magisterexamen i krigsvetenskap. Dels Stabsutbildningen (SU) som bedrivs på grundnivå under två terminer. Sett till antal 24 När Försvarshögskolan redovisar uppdragsutbildning ingår även annan utbildning enligt 5 kap. 2 i förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. 23
helårsprestationer utgör HSU och SU sammantaget 61 (76) procent av den totala poänggivande uppdragsutbildningen. De genomförda utbildningarnas karaktär, omfattning och kostnad skiljer sig åt väsentligt mellan åren, beroende på vilka uppdrag som Försvarshögskolan har under året. Detta gör att kostnadsredovisningar inte är jämförbara mellan åren. Av denna anledning redovisar Försvarshögskolan från och med 2013 inte kostnad per helårsstudent eller helårsprestation för poänggivande uppdragsutbildning. Tabell 8 Poänggivande uppdragsutbildning Totalt 2014 2013 2012 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor Deltagare i uppdragsutbildning Antal individer 546 13% 87% 461 12% 88% 512 10% 90% varav HSU 124 6% 94% 74 6% 94% 112 6% 94% varav SU 140 12% 88% 149 17% 83% 126 10% 90% varav övr uppdragsutbildningar 334 15% 85% 238 13% 87% 274 12% 88% Prestationer Antal HST* 202 10% 90% 182 10% 90% 208 7% 93% varav HSU* 60 7% 93% 66 7% 93% 57 5% 95% varav SU 68 13% 87% 70 11% 89% 58 8% 92% varav övr uppdragsutbildningar 75 10% 90% 47 13% 87% 93 8% 92% Antal HPR 197 10% 90% 162 9% 91% 180 7% 93% varav HSU 67 6% 94% 62 9% 91% 45 3% 97% varav SU 58 14% 86% 48 8% 92% 58 8% 92% varav övr uppdragsutbildningar 73 11% 89% 52 11% 89% 77 8% 92% Genomströmning HPR/HST* 98% 99% 97% 84% 80% 90% 87% 80% 87% varav HSU 112% 101% 113% 82% 109% 93% 79% 47% 81% varav SU 85% 92% 84% 69% 50% 71% 99% 100% 100% varav övr uppdragsutbildningar 97% 107% 96% 111% 94% 113% 83% 83% 83% Kostnad** Kostnad totalt (tkr) 120 693 121 210 105 454 varav HSU 54 159 58 125 41 575 varav SU 43 093 41 350 37 759 varav övr uppdragsutbildningar 23 441 21 735 26 120 män * Antal HST för HSU för 2013 har korrigerats i förhållande till årsredovisning 2013 för att utfallet ska hamna på den termin som avsetts enligt beslutad utbildningsplan. Detta får även en följdeffekt på uppgiften om genomströmning 2013. **Kostnaden beräknas innan differensjustering. De högre nivåerna på prestationer 2014 än året innan inom övriga uppdragsutbildningar kan till del förklaras att en förberedande kurs till HSU genomfördes under året som inte genomfördes 2013. Stora delar av HSU och SU är uppbyggda på så vis att det sker en eftersläpning i när olika kurser examineras, vilket förklarar ökningen i antal helårsprestationer och genomströmning mellan 2013 och 2014, liksom att genomströmningen i vissa fall överstiger 100 procent. 24
3.5.2 Högre militär utbildning Den högre militära utbildningen vid Försvarshögskolan bedrivs som poänggivande uppdragsutbildning på uppdrag av Försvarsmakten. För att ständigt vara aktuell förändras utbildningen i dialog med uppdragsgivaren mellan åren, vilket försvårar jämförelser över tid. Under 2014 har ett ökat fokus inom utbildningen skett på nationell försvarsplanering mot en konventionell motståndare. Detta har inneburit ändrad inriktning på ett antal kurser. Utbildningen har i huvudsak genomförts med beställda volymer, med undantag av Taktisk stabskurs (TSK) 13-14 och 14-15 där färre studerande än planerat genomfört utbildningen. Högre stabsofficersutbildning (HSU) HSU syftar till att ge generell förmåga att tjänstgöra som kvalificerad stabsofficer på högre ledningsnivåer, både nationellt och internationellt. Utbildningen ger behörighet till befattningar i nivån överstelöjtnant/ kommendörkapten (OF 4 25 ) och högre. Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU-T) syftar till att ge framtidens högre officerare kunskaper och verktyg för att förstå teknikens möjligheter och begränsningar vid militär verksamhet, såväl nationellt som internationellt. Vid HSU studerar varje år även ett antal utländska deltagare; under 2014 från Norge, Finland, Tyskland, Estland och Sydkorea. Åtta studerande genomförde andra året vid HSU 12-14 vid utländska skolor (USA, Storbritannien, Norge, Frankrike, Baltic Defence College). Under 2014 avslutade HSU 12-14 och HSU 12-14 T sin utbildning med 48 respektive 9 godkända studerande. Genomförd utvärdering visar att de studerande uppfattat utbildningen som mycket relevant och att den har gett nödvändiga kunskaper, färdigheter och förmågor för att kunna verka som stabsofficer på högre ledningsnivåer. Under 2014 har cirka 70 studerande påbörjat HSU 14-16. Stabsutbildningen (SU) SU ger behörighet till befattningar som major/örlogskapten (OF 3 26 ). Syftet är att ge en generell stabskompetens för tjänstgöring i staber inom egen försvarsgren, såväl nationellt som internationellt, och över hela konfliktskalan. Utbildningen har genomförts i två steg, om en termin vardera, från och med 2014 kommer samtliga deltagare att genomgå hela utbildningen. Efter det andra steget ger Försvarsmakten möjlighet att söka till HSU. Slutrapport efter SU 13-14 visar att de övergripande målen har uppnåtts och att samtliga studerande som fullföljt SU 13-14 är godkända. De studerande är mycket nöjda med genomförd utbildning och med Försvarshögskolans stöd i form av lärarkompetens och 25 Enligt Försvarsmaktens nivåindelning. 26 Enligt Försvarsmaktens nivåindelning. 25
infrastruktur. De studerande upplevde vidare att utbildningen gett dem nya kunskaper samt en stor personlig och yrkesmässig utveckling. Under 2014 har 60 studerande påbörjat SU 14-15. Taktisk stabskurs (TSK) TSK genomförs tvådelad under totalt åtta veckor och syftar bland annat till att utbilda reservofficerare och vissa yrkesofficerare mot en generell stabskompetens för tjänstgöring inom eget stridskraftsslag, såväl nationellt som internationellt över hela konfliktskalan. För reservofficerare ger TSK kompetens för att befordras till major/örlogskapten (OF 3 27 ). Under året avslutades TSK 13-14. Genomförd utvärdering både efter avslutad kurs TSK 13-14 och del 1 av kursen TSK 14-15 visar att kursmålen nåtts och att deltagarna varit mycket nöjda. 3.5.3 Övrig poänggivande uppdragsutbildning Nedan redovisas exempel på poänggivande uppdragsutbildningar, utöver de högre militära utbildningarna, som genomförs under 2014. Officersutbildning på grundnivå Från och med OP 10-13 genomförs uppdragsutbildning av blivande piloter åt Försvarsmakten genom samundervisning med Officersprogrammets krigsvetenskapliga profil. De blivande piloterna kan söka och antas till den senare delen av programmet inför termin 6. Utöver piloterna genomför även andra yrkeskategorier del av Officersprogrammet på uppdrag av Försvarsmakten. Militärtekniska utbildningar Militärteknisk påbyggnadsutbildning (MPU) omfattar 60 högskolepoäng och genomförs för anställda i Försvarsmakten. Den består av kurser inom militärtekniska metoder, teknik för militära förmågor samt förmågeutveckling, det vill säga interaktionen mellan teknikutveckling och militär verksamhet. MPU genomförs vartannat år tillsammans med Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU-T) 28. Kursen Militärteknik utveckling och anskaffning av militära system, har genomförts på uppdrag av Försvarsmakten. Kursen ges dels som en grundkurs om 3 högskolepoäng och dels en fortsättningskurs om 2 högskolepoäng. Utvecklingsledning (tidigare benämnd Concept Development and Experimentation, CD&E) Utbildningsprogrammet startade 2012 och omfattade 60 högskolepoäng. Programmet bygger på lednings- och krigsvetenskap samt militärteknik och syftar till att utbilda utvecklingskompetens till deltagande studerandes försvarsmakter. Genomfört programs studerande bestod av deltagare från Sverige, Norge och Italien. 27 Enligt Försvarsmaktens nivåindelning. 28 Se 3.5.2 avsnitt Högre stabsofficersutbildning. 26