s handling nr 5/2015 Årsredovisning 2014 Kommunstyrelsen Godkänd av kommunstyrelsen 2015-02-25, 34
1 Katrineholms kommun 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. 2
2 Sammantagen bedömning Under 2014 deltog Katrineholms kommun i en landsomfattande medborgarundersökning som utfördes av Statistiska Centralbyrån. Totalt deltog 129 kommuner. I Katrineholm fick 1 200 invånare i åldrarna 18-84 år möjlighet att tycka till om kommunens verksamheter, om möjligheten till inflytande och om kommunen som en plats att bo och leva i. För Katrineholm var resultatet positivt. De prioriterade områden som Statistiska Centralbyrån föreslår att kommunen ska arbeta vidare med är ökat bostadsbyggande, ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare. Sedan 2010 deltar Katrineholms kommun i Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Resultatet av undersökningen visar att kommunens verksamhet är tillgänglig för medborgarna. Undersökningen visar också på vilka möjligheter medborgarna har att delta i kommunens utveckling och hur medborgarna själva uppfattar att de har inflytande över kommunens verksamhet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året utökat sina dialoger med medborgarna och övriga intressenter i Katrineholms kommun. Genom det arbetet har samhällsbyggnadsförvaltningen fått värdefulla åsikter i ärenden och projekt vilket påverkar Katrineholms kommuns attraktivitet. Tillsammans utgör Medborgarundersökningen och Kommunens Kvalitet i Korthet två undersökningar som ökar insynen i kommunens verksamheter, visar kommunens resultat och underlättar för medborgarna att jämföra kommunens tjänster och service. Sammantaget kan konstateras att merparten av kommunstyrelens resultatmål är uppfyllda. För att kvalitetssäkra servicen som kommunstyrelsen erbjuder arbetar förvaltningarna aktivt på olika sätt. Kommunledningsförvaltningen utvärderar årligen verksamheten för att utveckla kvalitet och effektivitet i leveranser. Kommunstyrelsens, förvaltningarnas och bolagens erfarenheter av och synpunkter på kommunledningsförvaltningens verksamhet är mycket viktiga underlag i förvaltningens utvecklings- och förbättringsarbetet. De utvärderingar som görs visar att förvaltningar och bolag är nöjda med kommunledningsförvaltningens verksamhet. 2.1 Framtiden Tillsammans med Vision 2025 och översiktplanen visar kommunplanen den långsiktiga inriktningen för kommunens övergripande planering. I översiktsplanen finns befolkningsmålet för kommunen om 40 000 invånare år 2030. Till följd av tillväxtfrågorna har regeringen satt ett program för 250 000 nya bostäder fram till 2020. Stockholmsregionen är expansiv och är därmed i behov av många nya bostäder. Katrineholms geografiska läge ger möjlighet att attrahera nya kommuninvånare genom att kunna bygga fler bostäder. Kommunplanen lyfter tillväxtfrågorna som centrala för kommunens möjligheter till fortsatt utveckling och säkrad välfärd. I kommunledningsförvaltningens uppdrag med att leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling är faktorer som utvecklingen av skatteunderlaget, befolkningsutveckling, demografi och arbetslöshet viktiga att följa framåt. Vidare är arbetet med att skapa kända och stabila förutsättningar för verksamheterna där förändrade volymer får genomslag i verksamhetens resurser ett fortsatt viktigt område. Inför framtiden är det viktigt att utveckla planeringen och uppföljningen ur ett koncernperspektiv. Krav på att den kommunala organisationen ska effektiviseras gör att personella resurser, lokaler och ekonomiska resurser kontinuerligt ses över för att användas på bästa sätt. Att ta tillvara effektiviseringsmöjligheter genom att bland annat utnyttja satsningar på fiberbaserat bredband, fri WiFi, e-tjänster, ny teknik, smartare arbetssätt och samverkan, såväl 3
internt som externt kan öka tillgängligheten för både invånare och företag. Kommunen satsar stort för att säkra infrastrukturen för framtiden genom utbyggnaden av fiberbaserat bredband. I takt med teknikens utveckling behöver arbetssätt och tankesätt förändras för att skapa mervärde av gjorda satsningar. IT blir ett viktigt verktyg för verksamheterna att effektivisera och nå sina mål. Det är viktigt att alla som lever och verkar i Katrineholms kommun har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. Länder, regioner och städer konkurrerar i allt större utsträckning om var människor ska bo, arbeta, investera och turista. Tillgång till kunskap och rätt kompetens blir avgörande för den regionala och lokala utvecklingen. Den kommunala organisationen står därför inför stora utmaningar inom personal- och kompetensförsörjningsområdet de kommande åren. Kommunen kommer att påverkas av demografiska förändringar, generationsskifte och konkurrensen om kunskap och rätt kompetens. För att möta denna situation krävs effektiviseringar och att kommunen ligger i framkant vad gäller nya arbetsmetoder och arbetssätt. Katrineholms kommun ska som arbetsgivare också fortsätta att stärka sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att vara ett attraktivt alternativ i rekryteringssammanhang och arbeta systematiskt utifrån en kompetensförsörjningsstrategi. 4
3 Verksamhet - ansvarsområden och uppföljning av volymmått 3.1 Kommunstyrelsen Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Antal diarieförda ärenden 613 635 Antal leverantörsfakturor 67 500 71 240 Antal publicerade rekryteringsannonser, internt och externt 238 273 Antal lönespecifikationer 61 739 63 049 Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av de centrala medlen för strategisk kompetensutveckling 4 940 timmar, varav 3 832 timmar kvinnor och 1 106 timmar män, fördelat på 72 utbildningar 4 604 timmar varav 3 602 timmar kvinnor och 1 002 timmar män, fördelat på 62 utbildningar Antal näringslivsfrämjande aktiviteter 180 200 Antal företagsbesök 102 104 Antal EU-ansökningar (projekt) 5 1 Antal antagna detaljplaner 8 5 3.1.1 Kommentarer till volymmått Lönespecifikationerna om 63 049 är fördelade på Katrineholms Fastighets AB (696), Katrineholms Industrihus AB (217), Katrineholms kommun (48 527) och Gnesta kommun (13 609). Förändringen i antalet leverantörsfakturor mellan 2013 och 2014 beror på minskat antal samlingsfakturor, som en effekt av att fler leverantörer skickar e-fakturor till kommunen. Även om antalet fakturor har ökat, hamnar en större andel direkt i systemet utan manuell hantering. 5
4 Resurser - uppföljning av resursanvändning 4.1 Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen Kommunstyrelsen Utfall Budget Avvikelse Kommunövergripande ansvar Kommunstyrelsen 6 005 6 383 378 Kommunchef 3 745 4 253 508 Kommunstyrelsens medel till förfogande Summa kommunövergripande ansvar 2 931 3 000 69 12 681 13 636 955 Kommunledningsförvaltningen KLF Ledning 3 714 3 748 34 Ekonomiavdelningen 14 835 16 012 1 177 IT 641 0-641 Informationsavdelningen 7 563 7 830 267 Sekretariat och arkiv 4 291 4 231-60 Personalavdelningen 21 137 21 538 402 Stab 3 910 4 086 176 Summa kommunledningsförvaltning 56 136 57 488 1 352 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategisk samhällsutveckling/stab 13 900 13 378-453 Bygg, miljö och trafik 5 904 6 550 646 Näringsliv och samhällsutveckling 6 380 6 375-4 Summa samhällsbyggnadsförvaltningen 26 184 26 303 119 Kommuncentrala ansvarsnivåer (inkl KLC) Kommungemensamt 4 788 5 814 1 026 Fastigheter och lokaler 16 688 17 028 340 Kommunikationer 22 713 22 758 45 KLC 5 076 5 076 0 Summa kommuncentrala (inkl. KLC) 49 265 50 676 1 411 Totalt resultat kommunstyrelsen 144 266 148 103 3 837 6
4.1.1 Kommentarer till driftsredovisning Kommunstyrelsens resultat för 2014 visar på + 3 837 tkr. Samtliga ansvarsområden inom kommunstyrelsen har en positiv avvikelse vid årets slut. Till större del beror överskottet på vakanta tjänster och sjukskrivningar inom flera avdelningar. Den förändring som har skett kring upphandlingsområdet har även bidragit till den positiva avvikelsen. Verksamheten har under året varit i en övergångsfas där en del av upphandlingar skett med egen personal, och en del med externt stöd. Fördelningen däremellan har varit svår att prognostisera. Kollektivtrafikmyndigheten ändrade mycket sent sin prognos för året, vilket innebar att den aviserade negativa avvikelsen uteblev. 4.2 Ekonomiskt utfall avseende investeringar Nettoresultat, tkr Investering Kommunledningsförvaltningen Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Communis 398 2 819 2 421 Integration katrineholm.se 0 175 175 Årliga nätverksinvesteringar 836 1 000 164 Trådlösa accesspunkter 948 1 000 52 Inredning salongen Gröna Kulle 0 73 73 Investering Kansliet 285 592 307 Arbetsmiljöåtgärder KLF 0 310 310 Ekonomisystem 150 150 0 PA-system 56 200 144 Skyltar KLF 0 100 100 Arbetsmiljöåtgärder nämndhuset 248 300 52 Summa kommunledningsförvaltning 2 921 6 719 3 798 Kommuncentrala ansvarsnivåer Tillgänglighetsanpassning Gröna Kulle 563 700 137 Renovering taket Gröna Kulle 0 500 500 Pensionärernas hus 0 600 600 Stora Djulö värdshus 360 660 300 Moduler SOC 0 200 200 Summa kommuncentrala 923 2 660 1 737 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöinventering 259 434 175 Nationell höjddatamodell 213 430 217 Uppdatering av arkivsystem 0 43 43 Tillgänglighetsåtgärder 478 500 22 7
Lövåsen/Sandbäcken 938 1 000 62 Gator 1 098 1 100 2 Parkeringsplatser centrum 156 750 594 Nya informationspl. Österleden 459 1 350 891 Attraktiva gångstråk 803 1 000 197 Stalls Backe 209 420 211 Vallaprojektet 311 430 119 Hastighetssäkring övergångst. 439 500 61 Nollvisionsåtgärder 487 500 13 Hastighetssäkring inom 30-zon 454 500 46 Stortorget 1 921 1 688-233 Digitala skyltar 189 3 329 3140 Ortofoto 0 150 150 Stora Djulö jordbruk 8 493 485 Vingåkersvägen/Mejerigatan 100 4 800 4700 Bondegatan 700 700 0 Vasavägen 3 000 3 000 0 Ljus i staden 1 000 1 000 0 Byte av belysning, Hantverkarg.-Köpmang. 313 313 0 Utbyte av belysning i centrum 500 500 0 Belysning i parker 343 343 0 Djulö allé, belysning 467 500 33 Cirkulationsplats Nyköpingsvägen 0 198 198 Inventarier gamla bygg 11 50 39 Inventarier gamla miljö 11 39 28 Digitalt visualiseringsbord 1 121 1 000-121 Övriga investeringar SBF 2013 78 300 222 Hundpark 190 190 0 Kollektivtrafikåtgärder 500 500 0 Genomfart 573 1 000 427 Tillfartsväg Valla Go-cartbana 0 700 700 Järnvägsinfarter 25 250 225 GC-väg Lövåsen 1 200 1 200 0 Belysning Vedebyvägen, Björkvik 755 800 45 Aktivitetspark, Nävertorp -40 100 140 Cykelplan, byte av skyltar 0 100 100 Hastighetsplan, byte av skyltar 0 250 250 Gång- och cykelväg Bie 418 699 281 Cykelstrategi 100 1000 900 Läsplattor till nämndledamöter MHN 0 52 52 Summa samhällsbyggnadsförvaltningen 19 787 34 201 14 414 8
Förvärv fastigheter enl. särskilda beslut 5 122 0-5 122 Exploateringar Luvsjön etapp 3 67 500 433 Lövåsen -738 24 275 25 013 Heden Lövåsen -5 0 5 Mogetorp 37-40 -77 KLC exploatering 0 6 631 6 631 KLC Knorran 85 4 095 4 010 KLC Södra etableringsmark och anslutningsväg -46 0 46 KLC Norra etableringsmark och anslutningsväg 0-55 -55 Trollestrand etapp 1 0 21 358 21 358 Djulönäset 66 2 730 2 664 Luvsjön etapp 2 0-240 -240 Kv. Hunden 259 4 067 3 808 Jägarparken -949 990 1 939 Nyköpingsvägen 156 6 429 6 273 Utredning Trollestrand 0 300 300 Utredning Djulö 0 200 200 Utredning Lövåsen 0 100 100 kv. Vägskälet 17 2-2 744-2 746 Exploatering Luvsjön villor 893-1 150-2 043 Eriksbergsvägen 237 1 500 1 500 Klubbetorp, Björkvik 0 1 000 1 000 Djulö skola 39 1 000 961 Summa exploateringar -134 70 946 70 812 KLC Beläggning KLC 15 579 0-15 579 Spår 6 42 010 0-42 010 Norra spåret 98 0-98 Norra terminalen -3 739 61 812 65 551 KLC projekt 4 386 0-4 386 KLC marknad 3 478 0-3 478 Summa KLC 61 812 61 812 0 Totalt investeringsresultat kommunstyrelsen 90 431 176 338 85 639 4.2.1 Kommentarer till investeringsredovisning Kommunstyrelsen har 2014 haft 176 338 tkr till olika investeringsprojekt. Under 2014 har 9
90 431tkr av dem upparbetats och det är 85 639tkr kvar. Kommunledningsförvaltningen har under året arbetat med dokument- och ärendehanteringsprojektet vilket står för en stor del av kommunledningsförvaltningens investeringsram. Kostnaderna för dokument- och ärendehanteringsprojektet kommer under 2015. Arbetet kring utvecklingen av fri wifi fortsätter och under 2014 har 1 800 tkr belastat projekten, som kommer fortsätta under nästkommande år. Samhällsbyggnadsförvaltningen har en investeringsbudget på 105 147 tkr (inkl exploateringar) 2014 och av dem har 19 653 tkr upparbetats vilket gör att det är 85 226tkr kvar. Investeringsavvikelsen beror främst på att flera objekt försenats på grund av överklaganden av gjorda externa upphandlingar samt av väntan på nödvändiga myndighetsbeslut. Samverkansprojektet med Trafikverket avseende Vingåkersvägen och Mejerigatan för att minska genomfartstrafiken och de digitala informationstavlorna är två stora projekt som kan hänföras till de försenade projekten. Större investeringar som avslutats under året är tillgänglighetsåtgärder, nollvisionsåtgärder, upprustning av Vasavägen, byggande av GC-väg i Bie samt ny belysning på Vingåkersvägen. Vidare har byggande av hundpark vid Kerstinbodaområdet, gång- och cykelväg vid Lövåsen, belysning vid Djulöområdet och aktivitetspark i Nävertorp slutförts under perioden. En större satsning på julbelysning i centrum har också skett under året. Arbetet med omgestaltningen av Stortorget fortgår enligt planerna. 4.3 Personalresurser 4.3.1 Personalförändringar inom förvaltningen under året Mätdatum 31/12 2013 Mätdatum 31/12 2014 Kommunledningsförvaltningen Antal tillsvidareanställda 68 66 Varav kvinnor 51 49 Varav män 17 17 Antal visstidsanställda 4 8 Varav kvinnor 4 5 Varav män 0 3 Antal årsarbetare tillsvidare och visstid 71,05 72,95 Varav kvinnor 54,05 53,55 Varav män 17,00 19,40 Redovisas ej könsuppdelad på nämndsnivå pga. eventuell identifierbar statistik 2013 2014 Antal arbetade timmar timanställd personal Antal årsarbetare timanställd personal 599,66 989,67 0,30 0,50 10
Mätdatum 31/12 2013 Mätdatum 31/12 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mätdatum 31/12 2013 Mätdatum 31/12 2014 Antal tillsvidareanställda 38 40 Varav kvinnor 21 22 Varav män 17 18 Antal visstidsanställda 6 8 Varav kvinnor 4 4 Varav män 2 4 Antal årsarbetare tillsvidare och visstid 43,28 47,08 Varav kvinnor 25,00 26,00 Varav män 18,28 21,08 Redovisas ej könsuppdelad på nämndsnivå pga. eventuell identifierbar statistik 2013 2014 Antal arbetade timmar timanställd personal Antal årsarbetare timanställd personal 419,75 432,25 0,21 0,22 Kommunledningsförvaltningens personalresurser har sammantagit förändrats från 68 anställda till 66 anställda. Kommunledningsförvaltningen har under året haft tre pensionsavgångar. Antalet tillsvidareanställda har minskat med två anställda under året och antalet visstidsanställda medarbetare ökade från fyra till åtta. Ökning av antalet visstidsanställningar förklaras genom behov av tidsbegränsad anställning vid tillfällig arbetstopp och i avvaktan av rekryteringsprocess för en tillsvidareanställning. Vid kommunledningsförvaltningen arbetade vid årets slut åtta chefer över tre nivåer; förvaltningschef, avdelningschef och enhetschefer. På samhällsbyggnadsförvaltningen har en person gått i pension. Ersättare rekryterades redan under 2013. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under hösten stärkt upp personalstyrkan för att kunna jobba med kvalitetsarbete. 4.3.2 Personal- och chefsförsörjning under året Kommunstyrelsens förvaltningar ser kontinuerligt över sina personalresurser för att möta dagens och framtida krav på verksamheten. Organisationen utvecklas för att möta och anpassas till kommunstyrelsens och förvaltningarnas behov. Under året har därför personalresurser omvandlats och arbetssätt har utvecklats. Under hösten har två nya funktioner tillkommit, en bredbandsutvecklare och en upphandlingsstrateg. Bredbandsutvecklaren är ansvarig för kommunens bredbandsstrategi och utvecklingen av fiberbaserat bredband samt det trådlösa nätet. Upphandlingsstrategen är länken mellan den kommunala organisationen och leverantören av upphandlingstjänster. Under 2015 11
planeras en rekrytering av en säkerhetschef och en redovisningschef. 4.3.3 Kompetenshöjande åtgärder Kompetensportalen har under året främst använts i samband med medarbetarsamtalen. Enheternas skattningsresultat har sammanställts och fördelats till cheferna, varefter cheferna kunnat se över kompetensnivån hos de egna medarbetarna. Personalavdelningen har inlett ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi som ska implementeras på förvaltningarna under 2015. Kompetensförsörjningsstrategin ska leda fram till en gemensam kompetensförsörjningsplan för kommunen. Genom att selektivt delta i kurser och konferenser behåller personalen inom förvaltningarna en hög kompetens och nödvändig fortbildning då t.ex. förändringar sker inom lagstiftningsområdet. 4.3.4 Arbetsmiljö och hälsa Kommunledningsförvaltningen 2013 2014 Andelen (%) sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid 4,23 2,36 Varav kvinnor 5,05 2,87 Varav män 1,84 0,92 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2013 2014 Andelen (%) sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid 6,60 3,83 Varav kvinnor 6,31 4,77 Varav män 6,97 2,57 Under 2014 har en förvaltningsövergripande arbetsgrupp upprättat en handlingsplan för jämställdhet med inriktning mot likabehandling. Jämställdhetsplanen innehåller ett antal konkreta åtgärder för förvaltningens jämställdhetsarbete. Vidare har kommunledningsförvaltningens och samhällsbyggnadsförvaltningens chefer och skyddsombud fått genomgå en arbetsmiljöutbildning. Nya rutiner för kommunens systematiska arbetsmiljöarbete har färdigställts och en handlingsplan för implementeringen av de nya rutinerna inom kommunen har presenterats. Vidare har kommunledningsförvaltningen bearbetat resultatet från medarbetarundersökningen 2013. En handlingsplan med åtgärder har tagits fram för förvaltningen och per avdelningen i syfte att stärka en god arbetsmiljö och arbetsplatskultur med engagerade medarbetare. Kommunledningsförvaltningen har genomfört ett antal förvaltningsträffar under året, där olika ämnen belysts. Jämställdhet, värdegrund och politisk verksamhet har varit några av ämnena som har tagits upp. Vidare har förvaltningen anordnat gemensamma förvaltningsmöten, ett sätt att öka kontaktytorna och främja samarbetet mellan de olika avdelningarna. Under våren sattes lagtävlingen 30/7 (30 min motion, 7 dagar i veckan) upp på kommunledningsförvaltningen. Tävlingen, som var frivillig att delta i, pågick under åtta veckor och bestod av avdelningsmixade lag som räknade samman antalet gånger som de under veckorna motionerade 30 minuter åt gången. Syftet med tävlingen var dels att motivera medarbetarna till mer fysisk rörelse och motion och dels att skapa bättre kontaktytor mellan avdelningarna. En utvärdering av samhällsbyggnadsförvaltningen utfördes under 2014. Resultatet visade att samhällsbyggnadsförvaltningen är en väl fungerande förvaltning vad gäller service åt 12
kommunens invånare och företag. Det utvecklingsområde som finns är arbetsmiljön på förvaltningen. I och med utvärderingens slutsats har arbetet med att förbättra nöjd medarbetar index (NMI) fortgått. Medarbetarna har tillsammans med respektive chef arbetat fram förslag till förbättringar utifrån resultaten i NMI enkäten. 4.4 Lokalresurser Under året har stadshuset Gröna Kulle tillgänglighetsanpassats genom installation av handikappramp vid entrén. Utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet har arbetsmiljöåtgärder vidtagits i Nämndhuset och stadshuset Gröna kulle. Åtgärderna har fokuserat på att anpassa miljön till verksamhetens behov i syfte att utnyttja befintliga lokaler mer effektivt. Samhällsbyggnadsförvaltningen är andrahandsuthyrare i AVA-huset, Trädgårdsgatan som ägs av Katrineholms Industrihus AB. Lokalerna har inte blivit uthyrda vilket innebär att förvaltningen har överytor som belastar ekonomin negativt. Kommunen har under 2014 beslutat om en stor utbyggnad av förskoleavdelningar. Näverstugan ska byggas ut med tre avdelningar, Forssjö med en avdelning och Karossen ska byggas ut med tre avdelningar (på sikt planeras ytterligare två avdelningar). Det kommer även att komma nya förskolor, vid Friggagatan 1 byggs fastigheten om. Berguven som ska byggas vid Sandbäcksskolan och en ny förskola vid Skogsborgskolan. Det är flera fastigheter i kommunen som har byggts om och rustats upp för att få bättre lokaler. Bland annat har Lindengymnasiet fått en ny huvudentré vilket har lett till att matsalen har blivit mer användbar efter att den tidigare huvudentrén har satts igen. Lokstallet har fått en parkering i nära anslutning till både fasaden och den nya skateparken, utemiljön har därmed lyfts. Skogsborgsskolans matsal har fått en ny tillbyggnad vilket kommer att tas i drift i början av 2015. En ny attraktion i form av ett orangeri har uppförts vid Stora Djulö herrgård. 13
5 Resultat - uppföljning av övergripande mål och resultatmål. 5.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. 5.1.1 Väsentliga händelser Tillväxt och integration Katrineholms kommun har arbetat med att förankra Vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust och varumärket Sveriges Lustgård sedan april 2011. En enkätundersökning om kännedom och innehåll för vision och varumärke genomfördes 2014. Resultatrapporten visade att kännedomen om Sveriges Lustgård var mycket hög. Åtta av tio respondenter ansåg att beskrivningen av visionen stämmer med det Katrineholm invånarna själva vill bo och verka i. För kommunen innebär ökad kännedom om visionen en möjlighet att invånaren, företagaren och den kommunanställda känner ett högre engagemang och vill vara med och bidra till ortsutvecklingen vilket leder till ökad tilltro och stolthet för kommunen. Ett nytt avtal har tecknats mellan kommunen och KFV Marknadsföring AB gällande turistbyråverksamhet och drift av resebutik för perioden 2015-2017. I uppdraget ingår att välkomna besökare och turister på plats och marknadsföra orten för att nya besökare, turister och grupper ska välja Katrineholm som besöks/turist/konferens- och bostadsort. KFV Marknadsföring AB ska bidra till att synliggöra Katrineholm och sträva efter att invånarna känner stolthet för sin stad samt erbjuda ett gott värdskap för turister och andra besökare. Målet är att skapa bättre förutsättningar för besöksnäringen på orten. Kommunen arbetar aktivt för en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka inom Katrineholms kommun. För att göra Katrineholm till en attraktiv stad där människor vill leva görs en satsning på attraktiva boenden och en levande stad. Genom en arkitekttävling kring Katrineholms torg utvecklas torget till en blomstrande mötesplats. 135 förslag från nio länder kom in på utformningen av ett hus vid torget och det vinnande förslaget hade namnet Klädd till fest". I november genomfördes en ljusfestival vid namn "Stad i ljus". Evenemanget bestod av temporära och fasta ljusinstallationer på byggnader, i parker, tunnlar och träd samt den populära ljusshowen på stadshuset Gröna Kulles fasad som lyste upp staden. Satsningen gjordes av Citysamverkan, näringsliv, föreningsliv, organisationer och Katrineholms kommun. Infrastruktur och kommunikationer Konkurrensen mellan kommuner blir allt mer påtaglig och inflyttningen till storstadsområden fortsätter i oförminskad takt. För att Katrineholm ska upplevas som en attraktiv utvecklingskommun där kvinnor och män vill bo, leva och verka även framöver, utgör tillgången till en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur en av de allra viktigaste förutsättningarna. 14
En bredbandsstrategi har arbetats fram vilken sätter målet: År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband. Kommunstyrelsen ska årligen, 2015-2020, avsätta 10 miljoner kronor i investeringsmedel för fiberutbyggnad på landsbygden. Under hösten har handlingsplan och tidsplan för utbyggnaden tagits fram samt underlag till de upphandlingar som är nödvändiga för att komma igång med projektering och utbyggnad. Fri trådlös internetaccess, WiFi, är en viktig service till medborgare och besökare. För att skapa en ökad attraktion av staden fortsätter utbyggnaden av fri trådlös internetaccess, WiFi, för medborgare, näringsliv, besökare och turister i Katrineholms kommun. Utbyggnaden innebär att Katrineholm möter de krav och förväntningar som ställs på en modern mötesplats. Utbyggnaden innebär även en ökad tillgänglighet till kommunens tjänster och ökad service till medborgare och besökare. Trådlösa nät bör ses som en integrerad del av den övriga bredbandsinfrastrukturen, som en trådlös förlängning av det fasta fibernätet. WiFi är ett komplement till det fasta nätet och mobilnätet. Idag kan fri WiFi erbjudas i Stadsparken, på Djulöområdet, Sportcentrum med Duveholmshallen och Backavallen, Lokstallet med skatepark samt turistbyrån Katrineholms Central via Anslutning Katrineholm. Kollektivtrafiken i Sörmland är nu inne på sitt andra år av förnyelse och omvandling föranledd av den nya kollektivtrafiklagen men också av den politiska ambitionen att förverkliga den för Sörmland antagna kollektivtrafikvisionen. Länstrafiken har gjort en översyn av den lokala busstrafiken i varje kommun och arbetat fram principförslag för den regionala stomtrafiken (det vill säga den del Landstinget ansvarar för och som går direkt mellan större orter). Förslagen godkändes av fullmäktige i samtliga kommuner och i landstinget. Förändringsarbetet är kopplat till de storregionala ambitionerna om att bygga ut och förverkliga den regionala tågtrafiken. Beslutet om att kommunerna i Sörmland ska införskaffa egna fordon tillsammans med Landstinget för regional tågtrafik antogs innan sommaren. Landsbygd och kransorter För Katrineholms del har Länstrafiken gjort en översyn avseende den lokala landsbygdstrafiken. Linjerna har haft få resande, varför Länstrafiken föreslog att skolelever prioriteras och att upphandlad skolskjuts skulle ersättas med linjelagda turer. I och med skolstarten i augusti 2012 förändrades skoldagens start- och sluttider och Länstrafiken anpassade linjenät och tidtabeller efter behov. Efter vissa igångkörningsproblem fungerar systemet numera bra. Resandet med landsbygdstrafiken har ökat med ca 1 % under 2014. Till följd av beslut om utökning av verksamhet hos Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i form av funktioner för beställning, samordning och kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken, uppstår behov av utökat medlemsbidrag under åren 2014-2016 vilket arbetats in i budgetprocessen. Bosta der I november 2014 antogs översiktplan del staden. Arbetet med översiktplan för landsbygden pågår och beräknas att bli antaget under 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar vidare med att handlägga detaljplaner för att nå upp till målet om 4 000 nya bostäder till 2030. Det innebär att planlägga för ytterligare 100 bostäder under 2015. Vid Eriksbergsvägen ställdes tre stora montrar ut som visade hur området kommer omvandlas. Samhällsbyggnadsförvaltningen var på plats under två dagar för att besvara frågor från allmänheten. Över 300 personer var på plats och många nya anmälningar inkom till kommunens tomtkö. Miljö I arbetet med att minska övergödning av sjöar och vattendrag har ett samverkansprojekt påbörjats kring sjöarna Kolsnaren och Viren där lantbrukare och andra markägare runt sjöarna lär sig mer om hur sjöarna påverkas av sin omgivning och vilka åtgärder som kan genomföras 15
för att förbättra sjöarnas status. Arbetet med avloppsinventering i Julita har fortskridit planenligt under året och vid årets slut är cirka 670 enskilda avlopp i Julita inventerade. Av de fastigheter där vatten finns indraget i byggnaden behöver ca 80% åtgärda sitt avlopp. Hittills är omkring 200 avlopp i Julita åtgärdade. Resterande avlopp kommer att vara åtgärdade senast år 2020. Under våren antog kommunstyrelsen miljöstrategiska rådets förslag på övergripande lokala miljömål som grundar sig på de nationella miljökvalitetsmålen. Målen har delats in i sedan tidigare beslutade fyra fokusområden: Klimat Vatten Biologisk mångfald Mark, byggande och boende. Rådet har under hösten tagit fram en konkret handlingsplan för att nå de lokala miljömålen. Näringsliv Under 2014 har samhällsbyggnadsförvaltningen arbetat för att främja näringslivsutvecklingen i Katrineholm. Det har under året erbjudits inspirationsföreläsningar, seminarier, utbildningar och 104 företagsträffar för att företagarna i Katrineholms kommun ska trivas och utvecklas och för att öka dialogen mellan parterna. För att stimulera kommunens ungdomar till framtida företagande arrangerades UF Future Camp där stipendiater bland årets UF-företagare gavs möjlighet att tillbringa en vecka tillsammans med andra unga lovande företagare. 5.1.2 Resultatmål Resultatmål Beskrivning Utfall 2013 Utfall Kommentar Företagsklimatet ska förbättras Nyföretagandet ska öka God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen av etableringsmark ska öka Arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ska KS, BN, MHN, SOCN, VSR Målnivå: NKI 70 Källa: SKL:s mätning insikt. KKIK KS, VIAN Målnivå: Placering 165 Källa: Nyföretagarcentru ms företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK KS Målnivå: Försäljning/uthyrnin g av beredd resp. oberedd etableringsmark ska öka Källa: Egen redovisning KS, SOCN, VIAN Målnivå: Minska Källa: 65 82 Under 2014 har 104 företagsbesök utfärdats vilket är en del av det arbete som utförs för att främja företagsklimatet. 230 110 110 st nya företag varav 73 stycken AB och 37 stycken EF/KB/HB. 14 973 kvm 18 129 kvm Under perioden 140101-141231 har 464 233 kvm köpts och sålts. Kommunen har sålt 36 919 kvm och förvärvat totalt 427 314 kvm. Det höga antalet beror på förvärv av vattenskyddsområd et, Forssjö skogen. 12,3% 11,1% Totalt finns 759 deltagare i Viadidakts 16
Resultatmål Beskrivning Utfall 2013 Utfall Kommentar minska Arbetsförmedlingen verksamheter i åldern 16-64 år, 384 män och 375 kvinnor. Av dessa har 637 avslutats. 20 % har gått vidare till arbete och 10 % har gått vidare till studier. 11 % har gått till annan aktör. I totalen ovan finns inkluderat 254 ungdomar (16-25 år) varav 123 kvinnor och 131 män. 19 % till arbete 9 % till studier 18 % vidare till annan aktör. Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Minskad klimatpåverkan - utsläpp av klimatpåverkande gaser per invånare ska minska Rena sjöar och vattendrag - minskade halter av fosfor och kväve Bevara och utveckla den biologiska mångfalden - skyddad natur ska öka. Samtliga nämnder Målnivå: Index 46 Källa: KKiK. Index för hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Samtliga nämnder och bolag Målnivå: Minska Källa: SCB, RUS nationella emissionsdatabase n KS, MHN, KVAAB Målnivå: Öka Källa: Mätning av fosfor och kväve i ett antal sjöar i kommunen KS, STN Målnivå: Ökning av areal reservat och biotopskydd Källa: SCB 37 43 Medelvärde KKiK 2014: 53% 5 182kg/inv 4 966kg/inv Statistiken gäller 2012 och värdena rapporteras med två års försening. Värdena 2012 var 4966 kg/inv vilket är lägre än föregående år. 31% Uppföljning vid delårsbokslut 2015. Utfallet 2013 avsåg andel sjöar med god ekologisk status. Sammantaget hade en förbättring skett sedan senaste mätningen 1989-1992. 2013 klarar 8 av 26 sjöar god ekologisk status jämfört med en vid förra mätningen. Antalet sjöar med dålig status minskade från sju till fyra. 550ha 655ha Arealen är enligt SCB:s senaste statistik 655 hektar. 17
5.2 Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. 5.2.1 Väsentliga händelser Även om det går bra för Katrineholm så finns ett antal framtida utmaningar att möta. Ungdomsarbetslöshet, utbildningsnivå, sociala klyftor samt nya sociala och etniska spänningar är fortsatt viktiga frågor att samlas kring för ett attraktivt Katrineholm. Vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete. Invånare, besökare och företag ska kunna känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet. Genom att arbeta för ett stort säkerhetsmedvetande inom kommunen skapas delaktighet, engagemang, uppmärksamhet och därmed förutsättningar för att reducera risker. Därigenom kan negativa konsekvenser för människor, lokaler, anläggningar, verksamheter, information, miljö samt ekonomiska åtaganden minimeras och förhindras. Att förebygga brott innebär att vidta åtgärder som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och på olika sätt förhindrar att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana. Utifrån det har arbete bedrivits under året för att utveckla och stärka kommunens resurser och förmåga att hantera olyckor, kriser och extraordinära händelser. Samverkansorganet för kommunens brotts- och skadeförebyggande arbete har sammanträtt kontinuerligt under året. Syftet är att på ett organiserat sätt arbeta med att förebygga brott och skador. Samverkansavtalet mellan polis och kommun 2013-2014 har prolongerats. Kommunen har tillsammans med polisen arbetat vidare inom de identifierade samarbetsområdena och med respektive åtaganden i syfte att skapa en trygg och säker kommun. En analys av kommunens arbete med ANDT-frågor visar att kommunen inte når upp till de förväntningar som samverkansparter och aktörer i kommunen har. Ett arbete med att se över resurser och arbetssätt och därmed öka förmågan inom detta område pågår. 5.3 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa 5.3.1 Väsentliga händelser Folkhälsa Utmaningarna i inriktningsdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2012-2015 vilar på de tre prioriterade områdena goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande. Utmaningarna gäller för alla oavsett ålder, etnicitet, 18
religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, status, åsikt eller kön. Genomförande och uppföljning av de identifierade utmaningarna ska ske i enlighet kommunens styrsystem. Inriktningsdokumentet ska utgöra ett stöd och en prioritering vad gäller folkhälsoarbete och tillgänglighetsarbete inom respektive politikområde. Folkhälsoutskottet har under året haft fokus på främst omvärlds- och invärldsbevakning. Bland utskottets aktiviteter kan nämnas hälsoveckan 2014 Ett friskare Katrineholm med ett mycket brett program på programinslag av kultur, mat, sport, fritid och mycket mer. Vidare har utskottet tagit del av arbetet med och resultaten från Sinnenas trädgård vid Strandgården samt orienterat sig kring hur landstinget arbetar med folkhälsofrågor genom Hälsotorget. Jämställdhet Under innevarande kommunplanperiod har jämställhetsarbetet i kommunen varit inriktat på att skapa hållbarhet i arbetet med genusmedveten styrning. Med hållbarheten som utgångspunkt behöver den fortsatta inriktningen vara ett mer handlingsinriktat arbetssätt för att få in jämställdhets- och genusperspektivet i infrastrukturen för beslutsfattandet. En jämställd verksamhet är en verksamhet som har kunskaper om den maktproblematik som skapar ojämställdhet i såväl service och bemötande som i resursfördelning. Under perioden 2009 2013 genomfördes projektet Genusmedveten styrning. Under projektperioden säkrades jämställdhetsintegreringsarbetet upp genom implementering av jämställdhet i styrning och processer. Förvaltningarna har under året fortsatt arbetet med att kartlägga och analysera verksamheterna ur ett jämställdhetsperspektiv och ta fram handlingsplaner med konkreta aktiviteter för hållbar jämställdhetsintegrering. Syftet är att säkerställa en likvärdig service till alla invånare och att aktivt bidra till ett mer jämställt samhälle. Strategisk grundläggande utbildning för samtliga medarbetare inom socialförvaltningen och för alla chefer i vård- och omsorgsförvaltningen har genomförts under året. Som första kommun i landet har förvaltningen lånat Sveriges Kommuners och Landstings utställning "Följer du normen - se hur kön skapas - från vaggan till graven" under tiden 20 oktober-16 november. Besökare kunde därigenom få ökad insikt och perspektiv på behovet av att kommunen aktivt arbetar vidare för ett jämställt Katrineholm. Uppskattat antal besökare var 670 kvinnor och 720 män. Syftet var även att synliggöra och medvetandegöra orsaker till ojämställdhet, samt förslag till lösningar. Under 2014 har samhällsbyggnadsförvaltningen integrerat jämställdhet i ljusplanen, cykelplanen och i arbetet med översiktsplanen del landsbygd har det funnits lekhörna för att kunna locka både män, kvinnor, flickor och pojkar till dialog. 5.3.2 Resultatmål Resultatmål Beskrivning Utfall 2013 Utfall Kommentar Andelen barn och unga som mår bra ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Öka Källa: Liv & hälsa ung 78% I årskurs 9 har andelen flickor som uppger att de mår bra minskat från 76 % (2011) till 71 % (2014). Andelen pojkar som uppger att de mår bra har ökat från 86% (2011) till 87 % (2014). I årskurs 2 i gymnasiet har andelen flickor som uppger att de mår 19
Resultatmål Beskrivning Utfall 2013 Utfall Kommentar bra minskar från 84 % (2011) till 78 % (2014). Andelen pojkar som uppger att de mår bra har minskat från 89 % (2011) till 88 % (2014). Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet) Valdeltagandet ska öka Den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna ska öka genom information, program och datorhandledning Den upplevda tryggheten ska öka KS, STN Målnivå: Öka Källa: Hälsa på lika villkor BIN, KS, VIAN, Valnämnden Målnivå: 85 % röstande i kommunvalet Källa: Valmyndigheten, KKIK KS, KTN, VIAN Målnivå: 500 personer per år Källa: Egen statistik KS, BIN Målnivå: Öka Källa: Trygghetsundersök ning Följs upp 2016. 82,5% 84,05% Valdeltagandet i val till kommunfullmäktige ökade från 2010 till 2014 med 1,51 procentenheter till 84,05 %. Således uppfylls målet att valdeltagandet ska öka, däremot uppnås inte målvärdet 85 %. 1 742 st 1 036 st Kommunledningsfö rvaltningen har en reprsentant i den kommunövergripan de styrgruppen för arbetet med ökad digital delaktighet. Under året har en strategi med mål arbetas fram 66% 66,5% 76 % män och 57 % kvinnor i Katrineholm upplever sig vara trygga ute enligt polisens trygghetsmätning 2014. Resultatet är ännu inte verifierat som jämförbart med föregående år. 5.4 Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarma rke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva 20
upp till kraven på god ekonomisk hushållning. 5.4.1 Väsentliga händelser Effektiv organisation Under hösten 2014 genomförde kommunledningsförvaltningen en utvärdering bland chefer och andra medarbetare inom kommunkoncernen som varit i kontakt med förvaltningen kring deras syn på verksamheten med fokus på upplevelser av kommunledningsförvaltningens processer och tjänster. Syftet med utvärderingen var att skapa en bild över hur kommunens övriga förvaltningar uppfattar kommunledningsförvaltningens verksamhet, processer och tjänster. Det samlade betyget för samtliga avdelningar inom kommunledningsförvaltningen var 4,2 (på en 6- gradig skala). De olika avdelningarnas samlade medelvärden låg mellan 3,9 4,8 och totalt låg de enskilda medelvärdena för de respektive processerna mellan 3,6 5,3. Det innebär att alla medelvärden låg på den positiva delen av skalan. Respondenterna beskrev kommunledningsförvaltningen med värdeord som stödjande, kompetens, service, övergripande, styrande och öppenhet. Ordet kompetens var det mest frekvent förekommande ordet. Underlaget kommer att ligga till grund för det systematiska utvecklings- och förbättringsarbetet. Kommunledningsförvaltningen har under året gjort flera insatser med att bistå andra förvaltningar och nämnder med nämndadministrativt stöd, handläggare, ekonom- och assistentstöd. Det har skett både tillsammans med den andra förvaltningens egen personal och även självständigt när ordinarie befattningshavare varit frånvarande. Under hösten har flera medarbetare varit involverade i delar av uppdraget om en genomlysning av Viadidakt, KS 2014-09-24 155. Att samla kompetens på en avdelning bidrar till enhetliga rutiner inom olika kommunala verksamheter, effektiva processer och verkar för en genomgående kvalitetssäkring i stödet till andra förvaltningar och nämnder. Samhällsbyggnadsförvaltningens organisation ska under år 2015 skapa en egen förvaltningsadministration för att förbättra och säkra ärendehanteringen och stödprocesserna i förvaltningen. För att säkra kompetensen och stödet till kärnverksamheterna gällande upphandlingsprocessen, fattade kommunstyrelsen i maj beslut om att inleda samarbete med Telge Inköp AB. Från januari 2015 kommer samtliga kommunens upphandlingar genomförs av Telge Inköp AB. Under övergångsperioden (hösten 2014) har upphandlingar utförts av kvarvarande personal, visstidsanställd kommunal personal och konsulter. Den strategiska beställarkompetensen kommer att finnas kvar i kommunen i och med att kommunstyrelsen även fattade beslut om att inrätta en tjänst som upphandlingsstrateg. Upphandlingsstrategen finns på plats sedan november och har påbörjat en inventering av nuläget och förberedelser inför övergången. Inom den gemensamma administrationen, Shared Business Services (SBS), har arbete lagts på att utveckla processerna för att uppnå önskade rationaliseringar. Resurser har lagts på att anpassa redovisningen av bolagens anläggningar till de nya reglerna om komponentredovisning. Trots ett utökat uppdrag har kostnaderna kunna hållas låga inom Shared Business Services. Under året har Katrineholms Fastighets AB och Katrineholms Industrihus AB:s IT-drift integrerats i kommunens befintliga. Ett motiv till att bolaget utnyttjar kommunens befintliga system är att minskad administration, minskade kostnader för support, licenser och servrar. För bolaget ger integreringen fördelar som exempelvis en standardiserad PC-plattform vilket innebär snabbare installationer och felsökningar samt möjlighet till felsökning direkt på distans. En gemensam supportorganisation för den gemensamma administrationen med bolagen har bidragit till en högre och bredare kompetens, ökad tillgänglighet, minskad sårbarhet och att kvalitén har blivit högre. 21
För att stärka den övergripande styrningen har kommunledningsförvaltningen arbetat med att utveckla kommunens uppföljning vid delår. Delårsrapporten per augusti 2014 innehåller numera även den sammanställda redovisningen, det vill säga ekonomisk redovisning för kommunen och bolag där interna mellanhavanden har rensats bort. De utvecklade delårsrapporten har mottagits positivt av både fullmäktige och kommunens revisorer. För organisationen innebar valåret 2014 extra insatser från kommunledningsförvaltningens sida genom ett aktivt stöd till valnämnden. Sålunda har förvaltningen förberett, haft utbildningar och genomfört såväl val till EU-parlamentet som allmänna val till riksdag, landsting och kommun. Arbetet innefattar förtidsröstning, institutionsröstning och valdagens röstning i 20 valdistrikt. Vid valet till EU-parlamentet steg valdeltagandet till 44,4% (43,0%) och vid valet till kommunfullmäktige ökade valdeltagandet till 84,05% (83,0%). Kommunikation och öppenhet Under året deltog Katrineholms kommun i en landsomfattande medborgarundersökning som utförs av Statistiska Centralbyrån. 129 kommuner deltar och i Katrineholm fick 1 200 invånare i åldrarna 18-84 år möjlighet att vara med i attitydsundersökningen, där invånarna får tycka till om kommunens verksamheter, om möjligheten till inflytande och om kommunen som en plats att bo och leva i. För Katrineholm var resultatet positivt. De prioriterade områden som Statistiska Centralbyrån föreslår att kommunen ska arbeta vidare med är ökat bostadsbyggande, ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare. Hållbar miljö, förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar pågår det arbete inom. Dessa områden omfattas också i Kommunplan 2015-2018. Sedan 2010 deltar Katrineholms kommun i Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Resultatet av undersökningen visar att kommunens verksamhet är tillgänglig för medborgarna. Avseende tillgänglighet per telefon har Katrineholm ett resultat i nivå med genomsnittet för övriga kommuner. Undersökningen visar också på vilka möjligheter medborgarna har att delta i kommunens utveckling och hur medborgarna själva uppfattar att de har inflytande över kommunens verksamhet. Tillsammans utgör Medborgarundersökningen och Kommunens Kvalitet i Korthet två undersökningar som ökar insynen i kommunens verksamheter, visar kommunens resultat och underlättar för medborgarna att jämföra kommunens tjänster och service. Arbete pågår med att ta fram en ny IT-strategi, verksamhetsutveckling med IT som stöd, VITS. Arbetet leds av kommunledningsförvaltningen i nära samarbete med samtliga förvaltningar. Utgångspunkten är förvaltningarnas utmaningar de närmaste åren där IT kan finnas med som stöd. VITS ska hjälpa IT-avdelningen att leverera det IT-stöd som verksamheten behöver samt det IT-stöd som hjälper förvaltningarna att nå sina mål i framtiden. I takt med att antalet mobila enheter ökar i kommunens verksamheter ökar också den administration som krävs för att enheterna ska fungera tillfredställande. För att skapa balans mellan ökade krav på frihet och nödvändig säkerhet har IT-avdelningen tagit fram ett verktyg för att hantera de mobila enheterna på ett bra sätt. Kommunen får genom verktyget kontroll över mobila enheter under hela livscykeln. Verktyget ger möjlighet att inventera verksamhetens mobila enheter, göra inställningar, installera certifikat och hantera säkerheten med virusskydd och möjlighet att radera information i borttappade plattor. Grunden till att vara en effektiv organisation och en attraktiv arbetsgivare är en fungerande internkommunikation och engagerade medarbetare. Kommunen har över 3000 medarbetare i vitt skilda verksamheter, utspridda på olika platser och med varierande arbetstider. Det ställer stora krav på en fungerande internkommunikation för att kunna leverera bästa servicen till kommuninvånarna. Det nya intranätet, kommunikationsplattformen, Communis som lanserades under 2014 är ett 22
verktyg och system för en mer kostnads- och resurseffektiv internkommunikation. Plattformen har öppnat nya möjligheter att dela, samla, söka och hitta den information som medarbetarna behöver i sitt arbete. Intern kommunikation handlar om att skapa mening och möjligheter till dialog. Framgångsrik intern kommunikation är tydlig, samordnad och utgår ifrån mottagarens förutsättningar. Kommunikationen ska stödja arbetet med att stärka varumärket, attrahera och behålla medarbetare genom att skapa en effektiv verksamhet. I slutet av 2014 hade cirka 2700 av kommunens 3000 medarbetare anslutit sig till plattformen. Dokument- och ärendehantering (DÄH), den sista och avslutande delen av projekt Communis har under 2014 aktiverats. DÄH innebär att ta fram ett utvecklat arbetssätt avseende kommunens dokument- och ärendehantering samt ett anpassat systemstöd för detta. Projektet har utifrån en behovsinventering valt det systemstöd, Lex 2, som ska stödja det utvecklade arbetssättet. Ett stort antal medarbetare och chefer kommer under våren 2015 att få utbildning i systemet. Under året har kommunen utökat närvaron och dialogen med medborgarna i sociala medier. Arbetet med strategier och löpande utvärdering för de redan etablerade verksamheterna har gett resultat i ökat antal följare och större engagemangsgrad. Det leder till att fler invånare än tidigare nås med kommunikationen. Det finns då en större möjlighet att påverka genom återkoppling vilket leder till en bättre dialog med invånarna i Katrineholms kommun. Kommunen som arbetsgivare En organisation där medarbetare trivs och utvecklas är avgörande för att kunna skapa goda resultat och för att attrahera nya medarbetare. Under våren redovisades resultatet för den medarbetarenkät som Katrineholms kommun genomförde i slutet av hösten 2013. Kommunen har ett Nöjd Medarbetar-Index (NMI) på 67 för kvinnor och på 69 för män. Enligt Medarbetarenkäten känner 84 procent av de anställda en stolthet över det arbete de gör. Att ha kunskap och förståelse för hur kommunens medarbetare mår, hur de ser på ledarskapet i kommunen samt hur roligt och utvecklande det är på jobbet, är nödvändigt för kommunens möjligheter att vara en framgångsrik arbetsplats. Det är därför av vikt att resultatet kommuniceras och arbetas med för att utveckla kommunen som arbetsplats. Många insatser har genomförts under 2014 som syftat till att stärka och säkra kompetensbehoven i organisationen. Satsningar kring att attrahera, rekrytera, behålla, utveckla och avveckla består i många olika insatser, såsom (insatser) omställning till kompetensbaserad rekrytering till att arbeta fram en strategi och långsiktig planering kring de kommande kompetensbehoven i organisationen. Under 2014 har rekryteringsprocessen utvecklats som en del i jämställdhetsarbetet och för en hållbar jämställdhetsintegrering. För att inkludera jämställdhets- och genusperspektivet i beslutsfattandet finns frågor med i intervjuguiderna, men också information kring genusmedveten styrning i de digitala rekryteringsannonserna. 5.4.2 Resultatmål Resultatmål Beskrivning Utfall 2013 Utfall Kommentar Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Andelen medborgare som får ett direkt svar Samtliga nämnder Målnivå: Minst 78% Källa: KKIK Samtliga nämnder Målnivå: Minst 60% Källa: KKIK 93% 74% Medelvärde KKiK: 83% 45% 45% Medelvärde KKiK: 49% 23
Resultatmål Beskrivning Utfall 2013 Utfall Kommentar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Kommunen har god information på Katrineholm.se Katrineholms kommun har engagerade medarbetare Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Samtliga nämnder Målnivå: Minst 89% Källa: KKIK Samtliga nämnder Målnivå: SKL:s informationsindex minst 79 % Källa: SKL:s webbinformationsu ndersökning. KKiK. Samtliga nämnder Målnivå: Jämfört med andra kommuner ska resultatet ligga i den översta kvartilen Källa: Medarbetarenkät Samtliga nämnder Målnivå: Skillnaderna mellan personalens och befolkningens sammansättning ska minska Källa: Personalstatistik, medarbetarenkät. SCB 92% 94% Medelvärde KKiK: 86% 85% 87% Katrineholms kommuns information, struktur och tjänster på externa webbplatsen har setts över utifrån bl a SKL:s webbundersökning i syfte att förbättra och förenkla katrineholm.se. Följs upp 2015. Undersökningens upplägg förändrades 2013 vilket gjorde att utfallet inte kunde jämföras med tidigare års resultat. NMI-utfallet för kvinnor var 67, för män 69. 11% Följs upp 2015. I 2013 års medarbetarenkät har 11% av de som deltog svarat ja på frågan "Jag eller båda mina föräldrar är född i annat land än Sverige". Frågan har ändrats för att överensstämma med SCB:s definition av utländsk bakgrund och utfallet kan därför inte jämföras med tidigare års resultat. Enligt statistik från SCB var andelen invånare med utländsk bakgrund i Katrineholm 19 procent (2012). Av kommunens 24
Resultatmål Beskrivning Utfall 2013 Utfall Kommentar månadsavlönade anställda var 80% kvinnor, 20% män. Av kommunens invånare var 50,2% kvinnor, 49,8% män. (2013-12-31) 25
Bilaga 1 Ombudgetering av investeringar och exploateringar till 2015 Ombudgetering av investerings- och exploateringsmedel från 2014 till 2015 Investering Total budget Använda medel Avvikelse Att ombudgetera Kommunledningsförvaltningen 62001 Communis 2 819 398 2 421 2 421 62009 Inredning salongen GK 73 0 73 73 62010 Investering Kansliet 592 285 307 307 62011 Arbetsmiljöåtgärder KLF 310 0 310 310 62019 Arbetsmiljöåtgärder nämndhuset 300 248 52 52 62016 PA-system 200 56 144 144 62014 Tillgänglighetsanpassning GK 700 563 137 137 62023 Bredbandsutbyggnad 0 631-631 -631 62022 Stora Djulö Värdshus 660 360 300 300 62004 Integration katrineholm.se 175 0 175 175 62018 Skyltar KLF 100 0 100 100 62021 Pensionärernas hus 600 0 600 600 62020 Renovering taket Gröna Kulle 500 500 500 Totalt kommunledningsförvaltningen 7 029 2 541 4 488 4 488 Samhällsbyggnadsförvaltningen 60001 Miljöinventering 434 259 174 174 60004 Nationell höjddatamodell 430 213 217 217 60004 Uppdatering av arkivsystem 43 0 43 43 60010 Parkeringsplatser centrum 750 156 594 594 60011 Nya informationspl. Österleden 1 350 459 891 500 60012 Attraktiva gångstråk 1 000 803 197 197 60013 Stalls Backe 420 209 211 211 60016 Hastighetssäkring övergångst. 500 439 61 61 60019 Stortorget 1 688 1 933-245 -245 60020 Digitala skyltar 3 329 189 3 140 3 140 60023 Ortofoto 150 0 150 150 60026 Stora Djulö jordbruk 493 8 485 485 60027 Vingåkersvägen/Mejerigatan 4 800 100 4 700 4 700 60032 Ljus i staden 1 000 1 000 0 0 60034 Utbyte av belysning i centrum 500 500 0 0 60035 Belysning i parker 343 343 0 0 60036 Djulö allé, belysning 500 467 33 0 60037 Cirkulationsplats Nyköpingsvägen 198 0 198 198 60042 Digitalt visualiseringsbord 1 000 1 121-121 -121 60043 Övriga investeringar SBF 2013 300 78 222 222 60045 Kollektivtrafikåtgärder 500 500 0 0 60046 Genomfart 1 000 573 427 427 26
60047 Tillfartsväg Valla Go-cartbana 700 0 700 700 60048 Järnvägsinfarter 250 25 225 225 60050 Belysning Vedebyvägen, Björkvik 800 755 45 0 60052 Cykelplan, byte av skyltar 100 0 100 100 60053 Hastighetsplan, byte av skyltar 250 0 250 250 60057 Cykelstrategi 1 000 100 900 900 Totalt samhällsbyggnadsförvaltningen 23 828 10 232 13 596 13 128 Exploateringar 80001 Luvsjön etapp 3 500 67 433 433 80003 Lövåsen 24 275-738 25 013 24 275 80007 KLC exploatering 6 631 0 6 631 6 631 80008 KLC Knorran 4 095 85 4 010 4 010 80012 Djulönäset 2 730 66 2 664 2 664 80022 Kv. Hunden 4 067 34 4 033 4 033 80023 Jägarparken 990-949 1 939 990 80025 Nyköpingsvägen 6 429 156 6 273 6 273 80027 Utredning Trollestrand 300 0 300 300 80028 Utredning Djulö 200 0 200 200 80029 Utredning Lövåsen 100 0 100 100 80032 Eriksbergsvägen 1 500 237 1 263 1 263 80033 Klubbetorp, Björkvik 1 000 0 1 000 1 000 80034 Djulö skola 1 000 39 961 961 Totalt exploateringar 53 816-1 003 54 820 53 132 Totalt kommunstyrelsen 84 673 11 769 72 904 70 748 27
Bilaga 2 Uppföljning uppdrag 2014 Kommunstyrelsen
1 Uppdrag Statusbeskrivning: Övergripande mål/uppdrag Kommunstyrelsen beslutar att kommunens aktieinnehav i Entreprenörscentrum i Katrineholm AB (KATEC) får reduceras genom successiv för-säljning av nio aktier, så att kommunens återstående innehav uppgår till minst 40 aktier. Försäljningspriset är 1 000 kronor per aktie. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att verkställa försäljningen. Kommunstyrelsen godkänner den av Bolagsverket registrerade bolagsordningen. KS 2010-04-28 88 Bolagsordningen redovisas som kommunstyrelsens handling nr 21/2010. Styrdokumentet Regler för indrivning av fordringar. KF 2011-06-20 227 Kommunfullmäktige beslutar att styrdokumentet Regler för indrivning av ford-ringar, med kategorisering anvisning, ska kvarstå efter den 30 juni 2011 och ska revideras. Ansvarig nämnd är kommunstyrelsen. Nyttjande av avsatta medel för tillväxtprojekt KS 2011-10-26 244 1. Kommunstyrelsen beslutar att samhällsbyggnadsförvaltningen får disponera en miljon kronor av de öronmärkte medlen avsedda för tillväxtprojekt 2. Ekonomi- och upphandlingskontoret får i uppdrag. att säkerställa. att redovisning av förbrukade medel redovisas i samband med månadsuppföljningar, delårsrapporten och årsbokslutet. Redovisning Kommentar Under 2014 har samhällsbyggnadsförvaltningen tagit emot fem olika intresseanmälningar om köp av kommunens andelar i KATEC. Kommunledningsförvaltningen har tagit emot dessa och hanterar nu överlåtelsen av aktierna till berörda företag. Därmed bedömer vi att uppdraget om reducering av antalet aktier till 40 stycken blir verkställt. Översyn av dokumentet pågår. Beräknas klart under första kvartalet 2015 Uppföljning av öronmärkta medel görs i samband med delårsrapport och årsredovisning. 2