INBJUDAN TILL INNOVATIONSKLUSTER HFT-2045*

INBJUDAN TILL INNOVATIONSKLUSTER HFT-2045* En mötesplats och nätverk för främjandet av hållbara biobränslen för flyg och ett fossilfritt flyg 2045 RISE Research Institutes of Sweden *arbetstitel

HFT-2045 Innovationsklustret för Hållbara Flyg Transporter 2045 HFT-2045 är mötesplatsen och nätverket för Vår vision är att Sverige 2045 har ett fossilfritt insamarbete och ökad samsyn, för att påskynda och utrikesflyg, samt är en globalt ledande omställningen till fossilfrihet inom flyget. Vi samlar bioflygbränsleregion med lokal produktion och myndigheter, näringsliv, offentliga aktörer, export av kunskap, kompetens och teknik. Vårt akademi och de branscher som återfinns inom fossilfria flyg ska vara en inspiration för andra ekosystemet för ett fossilfritt flyg. Tillsammans tar länder som vill satsa på ett mer hållbart flyg. vi fram en gemensam färdplan, med målbild och en behovsanalys, för flygets ekosystem från skogen till vingen. För att klara omställningen krävs att alla i ekosystemet drar åt samma håll trots olika ingångar. 2

4. Innovationsklustret HFT-2045 5. Varför behövs HFT-2045? 6. Varför behövs HFT-2045? (forts.) 7. Målsättning för HFT-2045 8. Bakgrund Innehåll 9. Medlemskap i HFT-2045 10. Åtagande som Partner 11. Åtagande som Medlem 12. Vi behöver dig! 13. Kontaktuppgifter 14. FAQ 3

Innovationsklustret HFT-2045 Tillsammans med aktörer från hela ekosystemet vill vi bygga ett gemensamt innovationskluster - där varje aktör bidrar till det gemensamma målet trots olika ingångar. Vi utgår från ett systemperspektiv, där hänsyn tas både till affärs- och teknikutveckling. Vad menar vi med ekosystem - från skogen till vingen? För att klara av omställningen måste alla aktörer som har ansvar och möjlighet att bidra till omställningen hjälpa till, ingen aktör kan klara det själv. För att få med alla har vi valt att se på det fossilfria flygets ekosystem, istället för värdekedjan för bioflygbränsle. Om vi bara ser det som en värdekedja då saknas tydliga roller för aktörer som t. ex. resebyråer, flygplatser, besöksnäring och miljömedvetna affärs- och privatresenärer. Genom att se det som ett ekosystem får alla en tydligare roll i hur vi åstadkommer ett fossilfritt flyg och kommersialisering av bioflygbränsle. I ekosystemet bidrar alla till att skapa olika värden som möjliggör ett fossilfritt flyg och kommersialisering av bioflygbränsle. Att vi använder oss av ekosystem bygger också på att vi tror att man behöver förstå omställningen utifrån en tjänstelogik som innebär att värdet av bioflygbränsle inte ligger i bränslet utan hur det bidrar till ett fossilfritt flyg och skapar värden för alla aktörer inom ekosystemet. Inom innovationsklustret ligger fokus på den potential som kan tillvaratas genom erfarenhets- och kunskapsutbyte samt samarbete. Vi vill att hela ekosystemet därigenom ska få del av kunskap och metoder som gör att vi snabbare realiserar ett fossilfritt flyg. Organisation Forskning visar att ett framgångsrikt kluster har en stark tripple helix konstellation vilket innebär att aktörer från akademi, företag och samhället är med i projektet. I projektet finns redan idag SAS, Swedavia och RISE med. Även nära koppling till akademin finns bl.a. genom industridoktorandtjänst och disputerad forskningskoordinator. Vi har också nära koppling till både nordiska, europeiska och internationella organisationer som berör flyget och dess utveckling. Det är viktigt då centrala beslut som rör flyget fattas internationellt för att ta del av den utveckling som sker globalt. Riktlinjer för klustret: Ett kluster där myndigheter, forskare, företag och slutanvändare möts för att utbyta erfarenheter, kunskap och skapa samsyn. Ett kluster som ökar innovationsförmågan på systemnivå hos samtliga aktörer. Vi gör omställningen möjlig genom att koordinera insatser som görs och tillsammans bygga en innovationsinfrastruktur som ger synergier och samarbeten. Ett kluster som bygger på partners och medlemmarnas engagemang och som katalyserar samarbete och därmed kortare ledtider från idé till genomförande. 4

Varför behövs HFT-2045? Vi behöver hitta gemensamma lösningar för att minska flygets klimatpåverkan. Det behövs pionjärer och förebilder som visar vägen. Sverige har ett antal unika fördelar som gör att vi har en god potential att på ett positivt sätt positionera oss inom området för utveckling och produktion av bioflygbränslet. Fördel 1: Tillgång till hållbar råvara Bioflygbränsle kan tillverkas av flera olika råvaror i olika processer. Till skillnad mot fossilt flygbränsle så kan bioflygbränsle tillverkas av lokala råvaror i Sverige med potential till ytterligare arbetstillfällen och en ökad försörjningstrygghet. För Sveriges del är restprodukter från skogen intressant som råvarubas då de bland annat ger skogsindustrin möjlighet att skapa ett större värde ur sin råvara. Även andra bioråvaror kan komma att bli intressanta som komplement till skoglig bioråvara. Fördel 2: Teknikutveckling Det finns en potential att vara bland de första länderna i världen att utveckla och implementera tekniker för omvandling av skoglig bioråvara till bland annat flygbränsle. Om Sverige är proaktiva och aktiva i ett tidigt skede kommer vi att skapa kunskap och kompetens som kan exporteras. På så sätt tar vi ett globalt ansvar genom lokal handlingskraft. Fördel 3: Liten inrikesmarknad bra pilot Det behövs cirka 2,2 TWh bioflygbränsle för att inrikesflyget ska bli fossilfritt. Hela transportsektorn använder som jämförelse cirka 90 TWh 1. Med andra ord är det en begränsad mängd bioflygbränsle som behövs för att inrikesflyget ska bli helt fossilfritt vilket har ett starkt signal- och marknadsföringsvärde. Den väl avpassade storleken gör att helt fossilfritt inrikesflyg i Sverige har potential att fungera som ett illustrativt pilotprojekt för så väl demo-, som produktions- och utvecklingsprojekt. Det gör det också intressant att investera i för internationella aktörer så som t ex Boeing eller Airbus. Fördel 4: Tjänsteinnovation för ett fossilfritt flyg Sverige är i framkant när det gäller tjänsteforskning och -innovation och det är en fördel när det gäller omställning till ett fossilfritt flyg och kommersialisering av bioflygbränsle. För det är idag marknaden som är utmaningen för bioflygbränsle. Detta innebär att vi behöver identifiera nya affärsmodeller som bygger på andra eller nya värden och behov än dagens affärsmodeller. Detta för att marknaden ska kunna acceptera ändrade bränslepriser, ändrade beteenden eller nya former av politiska styrmedel som reducerar risker för finansiering av produktion av bioflygbränsle. Därför behöver vi se de aktörer som kan bidra till omställningen som olika aktörer med olika resurser, roller och kunskap i ett ekosystem. Det är då vi får förmåga att identifiera och leverera de värden som krävs för att kommersialisera bioflygbränsle och åstadkomma ett fossilfritt flyg. 5 1 Energimyndigheten, 2017 ER 2017:12 Drivmedel 2016 och statistik från SCB, 2017

Varför behövs HFT-2045? (forts.) Fördel 5: Bioflygbränsle kan katalysera bioraffinaderiutveckling Vi tror att utveckling och produktion av bioflygbränsle kan katalysera byggandet av bioraffinaderier. Ett bioraffinaderi kan producera både biodiesel (exempelvis bioflygbränsle), men även andra typer av biodrivmedel, biokemikalier och biomaterial. Det är i de flesta fall varken möjligt eller ekonomiskt försvarbart att bygga ett bioraffinaderi för produktion av enbart bioflygbränsle. En ökad implementering av bioraffinaderier i Sverige bidrar till ökad ekonomisk tillväxt, på så sätt att en ny industri utvecklas och att nya arbetstillfällen skapas, samtidigt som det också bidrar till den nödvändiga omställningen mot ett samhälle baserat på förnybar energi och förnybara material. Fördel 6: Lönsamt för samhället Enligt Nordiska rådets rapport Sustainable jet fuel for aviation 2 så ger varje satsad krona på inhemsk produktion av bioflygbränsle 2,6 till 4,4 kronor tillbaka till samhället. I SOFT-uppdragets delrapport Luftfartens omställning till fossilfrihet nämns flera uppdrag som bör utredas vidare, bland annat: Konsumentverkets uppdrag att undersöka möjligheten att ställa krav på redovisning av flygresors klimatpåverkan och uppdrag att informera om och att sprida kunskap om mer klimatanpassade resor och transporter. Statliga forskningsfinansiärers uppdrag att titta på hur forskningsmedel kan inriktas och anpassas för att tydligare styra mot fossilfrihet. Flygbranschens färdplan som tas fram inom Fossilfritt Sverige för ett fossilfritt flyg. Arlandarådets färdplan för Arlandas framtid där klimat och biobränsle ingår som ett av flera områden som ska ingå i färdplanen. Dessutom har under året flera samverkans initiativ presenterats, så som: Södra och KLM Preem och SAS Fördel 7: God potential för samordning av aktiviteter Det pågår för närvarande flera uppdrag parallellt inom bioflygbränsleområdet. HFT- 2045 syftar till att vara ett verktyg och katalysator för samordning, samverkan, förankring och implementering av dessa. Några exempel på pågående satsningar som vi ser bör ingå i en samordning/koordinering är: Utredningen som är initierad av Energi- och miljödepartementet för att utreda vilka olika styrmedel som behövs för att öka bioflygbränsleanvändningen 2 http://www.nordicenergy.org/project/sustainable-jet-fuel-for-aviation/ 6

Målsättning för HFT-2045 Det gemensamma målet för Innovationsklustret är att skapa förutsättningar för att Sverige: År 2030 har ett självförsörjande fossilfritt inrikesflyg År 2045 har ett fossilfritt in- och utrikesflyg Målen följer både de av riksdagen antagna miljömålen, som regeringens flygstrategi baseras på, samt den färdplan som flygbranschen tagit fram i samarbete med Fossilfritt Sverige. Vi ser att klustret kommer att ha tre delleveranser: En gemensam färdplan. Genom en framtidsstudie, som engagerar både partners och medlemmar, kommer en gemensam färdplan för hela ekosystemet för fossilfritt flyg tas fram. De kunskapsluckor, hinder och framgångsfaktorer som identifierats under arbetet med den gemensamma färdplanen, kommer att presenteras i en behovsanalys. Identifiera förutsättningar. Identifiera både tekniska och marknadsrelaterade förutsättningar för kommersialisering av bioflygbränsle i Sverige. Sprida kunskap och bidra till ett kompetensbyggande. Vi vill bygga ett nationellt erkänt innovationskluster som kommunicerar, skapar samsyn och bygger gemensam kunskap för kommersialisering av bioflygbränsle och omställning till ett fossilfritt flyg. 7

Bakgrund Sverige har stor potential att bli en världsledande bioflygbränsleregion. Gällande användning av bioflygbränsle har Sverige redan en ledande position, men för att bli en världsledande bioflygbränsleregion, måste vi även bidra till utvecklingen av produktion av bioflygbränsle. Marknaden för bioflygbränsle är idag i princip obefintlig men marknadspotentialen på sikt är betydande. För att täcka Sverige behov för inrikesflyget skulle vi behöver 2,2 Twh bioflygbränsle. Hela transportsektorn använder som jämförelse cirka 90 TWh 3. Till detta kan sedan adderas, fördelen med att vara bland de första globalt, att exportera kunskap och teknik för tillverkning av bioflygbränsle internationellt. Intresset för området är redan stort i Sverige, såväl som internationellt, och ett flertal utvecklingsprojekt pågår eller är i uppstartsfas. I denna formativa fas av utveckling finns goda möjligheter för Sverige att positionera sig, under förutsättning att aktörerna i innovationssystemet samverkar. 3 Energimyndigheten, 2017 ER 2017:12 Drivmedel 2016 och statistik från SCB, 2017 8

Partner- och medlemskap i HFT-2045 Innovationsklustret HFT-2045 är ett initiativ som startats av RISE, SAS och Swedavia där alla i flygets ekosystem är välkomna att bidra till att de ambitiösa målen nås. Vi tror, och har bevis på i våra respektive verksamheter, att ambitiösa mål och samarbete innebär stora möjligheter att faktiskt genomföra det vi tror på. Vi söker aktörer som vill delta som partner eller som medlem. Dessa skiljer sig åt både i åtagande och möjlighet att påverka innovationsklustrets arbete. Innovationsklustret kommer kontinuerligt acceptera nya partners och medlemmar under projektet för att utveckla den tvärdisciplinära och sektoriella kompetensen, samarbeten, idéer samt säkerställa en långsiktighet för klustret. 9

Åtagande som partner Att vara partner i innovationsklustret är det största åtagandet en intresserad aktör kan göra och innebär både större ansvar och fördelar jämfört med att vara medlem. Att vara partner innebär: Ledningen tar aktivt klimatansvar för ett mer hållbart flyg och är en del av lösningen för en viktig global utmaning. Tar en aktiv roll i styrgruppen Tar ett aktivt ansvar för bioflygbränslets utveckling i Sverige Är med och tar beslut om arbetspaket och dess innehåll för Innovationsklustret, samt vilka projekt som innovationsklustret ska medverka i. Kan, om önskan finns, vara med och bidra i planeringen av klustrets verksamhet, som t ex upplägg av workshops, seminarier etc. Är med och definierar vad som behöver göras inom området för att vi ska ta oss framåt. Möjlighet att påverka opinion och policy. Står för medinvestering i Innovationsklustret motsvarande minst 1 250 000 SEK* Tar ansvar för att utveckla ett regionalt och tematiskt ansvarsområde. *Fördelas enligt 250 000 SEK 2018 och 500 000 SEK/år 2019 och 2020. 10

Åtagande som medlem Att vara medlem i innovationsklustret är det enklaste sättet att bidra och ta del av innovationsklustrets arbete för en intresserad aktör. För att vara medlem innebär det följande: En årlig medlemsavgift på 10 000 SEK från 2018 till 2020. Medlemsavgifterna ses över då medfinansieringen från Energimyndigheten upphör december 2020. Deltar aktivt i de olika arbetspaketen, inte minst i arbetet med att ta fram färdplan och behovsanalys. Tillgång till workshops, utbildningar, seminarier m.m. i ämnet Har tillgång till nätverket både nationellt och internationellt Får ta del av Innovationsklustrets omvärldsbevakning och spridningsbara resultat i flera olika kommunikationskanaler 11

Vi behöver dig! För att klara av vår höga ambition skickar vi den 3 september in en ansökan om finansiering för att etablera och driva HFT-2045 till Energimyndigheten inom utlysningen Hållbara biobränslen för flyg. Vill du vara och skapa ett fossilfritt inrikes- och utrikesflyg i Sverige 2045 där vi är en globalt ledande bioflygbränsleregion? Vi behöver ditt besked innan 27 augusti 2018 om du vill vara med från början. Om vi får positivt besked att starta HFT-2045 kommer det att finnas fler möjligheter att gå med senare. 12

Kontaktuppgifter Vi hoppas du vill vara med! För mer info och meddela besked angående ditt medlemskap i klustret ta kontakt med någon av följande personer. Besked önskas innan 27 augusti 2018. Maria Fiskerud Maria.fiskerud@ri.se Lars Resare Andersen Lars.andersen@sas.se Lena Wennberg Lena.wennberg@swedavia.se 13

FAQ Vad är HFT-2045? Vi är ett initiativ och Innovationskluster som samlar hela ekosystemet runt ett mer hållbart flyg för att snabba på utvecklingen. Vi arbetar för att minska utsläpp från flygresor och lyfter klimatfrågan genom att visa att tillsammans kan vi göra skillnad. Vilka är med? FossilfrittFlyg består idag av grundarna; RISE, SAS och Swedavia. Vilka får vara med? Vi vill att näringsliv, akademi, det offentliga och civila samhället ska vara med och bidra. Vi skiljer på Partners som är med och bidrar med mer tid och pengar, samt är teknikoberoende, samt på Medlemmar där alla som vill bidra till utvecklingen kan vara med. Hur gör du som vill vara med? Det är viktigt att alla som är med i HFT-2045 är en del av eller vill vara en del av ekosystemet för ett fossilfritt flyg och har en vilja att aktivt bidra till flygets omställning för en mer hållbar framtid. För mer information och anmälan om intresse ta kontakt med någon av kontaktpersonerna från RISE, SAS eller Swedavia. Är klustret bara öppet för svenska företag och organisationer? HFT-2045 är öppet för alla företag och organisationer som vill medverka i och samskapa med klustret för att nå våra mål. I första hand riktar vi oss till företag och organisationer som har sin bas d v s någon form av verksamhet i Sverige. När pågår projektet Innovationsklustret HFT-2045? Vi kommer att gå in med en ansökan till Energimyndigheten om att få starta upp klustret. Ansökningstiden går ut 3 september 2018 och vi kan tidigast starta upp klustret i november 2018. Arbetet under 2018 kommer att ägnas åt att starta upp klustret. Vi kommer att ansöka om finansiering för innovationsklustret från Energimyndigheten fram till slutdatumet 30 december 2020. Vår förhoppning är att vi då ska ha en hållbar ekonomisk lösning för klustret för fortsatt verksamhet, om det är något vi finner behövs. Det är ett beslut som måste tas längre fram i processen. Vad kommer att hända inom Innovationsklustret HFT-2045? Innovationsklustret HFT-2045 kommer att: bidra till att aktörer med olika kompetenser möts och skapar samarbetskonsortier sprida ny kunskap och bidra till bred kunskapsuppbyggnad genomföra utbildningar, workshops och seminarier för att identifiera viktiga knäckfrågor bedriva omvärldsbevakning, både nationellt och internationellt, samt sprida information om detta t ex genom frukostmöten, nyhetsbrev och webb främja transdisciplinärt och tvärsektoriellt samarbete främja kommersialisering av nya innovationslösningar främja internationellt samarbete inom området Vad gör jag om jag vill hålla mig uppdaterat inom området men inte vara medlem? Du kommer kunna hålla dig uppdaterad genom klustrets olika kommunikationskanaler. 14