FOKUS PÅ MARK: MULTIFUNKTIONELLA MARKANVÄNDNINGSSYSTEM SKAPA KOPPLING MELLAN UNFCCC, SDGS OCH ANDRA UTVECKLINGSMÅL

Relevanta dokument
Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Erfarenheter och utmaningar för genomförande av REDD+

Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Industrin och klimatet till Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Köttindustrin och hållbar utveckling

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

På väg mot hållbarhet?

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Den svenska REDD+ satsningen

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn

Klimatneutrala Västsverige

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Arbetstillfällen

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN. Belem, januari 2010 SLUTDEKLARATION

Godkännande av klimatavtalet från Paris

Vårt ansvar för jordens framtid

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

SIFOs Telefonbuss 2013

Internationella karriärvägar

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Skogsindustrierna tackar för möjligheterna ge synpunkter på rubricerade förslag.

Industrins utveckling mot nettonoll MAX ÅHMAN - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Miljöanalys. - nägra synpunkter tili hjälp i bl. a. landstrategiarbetet. juni Avdelningen för Naturresurser och miljö

Sveriges läkarförbund

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Matens klimatpåverkan

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag


12807/16 bis/son/cs 1 DG E 1B

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015

Korna och klimatet frågeställningar kring möjligheter och styrmedel för en växthusgaseffektiv nordisk mjölk- och nötköttsproduktion

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Klimatomställningen och miljömålen


Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden?

FN-ROLLSPEL. UN Photo/Mark Garten

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Uttalande från Lettland och Litauen. Våtmarkernas betydelse som effektiva ekosystem för lagring av koldioxid bör erkännas.

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Miljödepartementet Registrator, Tegelbacken Stockholm

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Med miljömålen i fokus

Klimatneutrala godstransporter på väg

SLU och internationalisering. #slu40

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

Klimatpolitik. och kort om landsbygdsprogram Anna Hagerberg. Klimatenheten, Jordbruksverket i vanliga fall Greppa Näringen

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Tillväxt inom planetens gränser lösningar från workshop

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Fair Trade Grund del 2

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

ER 2017:15. Internationella klimatinsatser till stöd för Parisavtalets genomförande

Europeiska unionens råd Bryssel den 23 september 2016 (OR. en)

Jordens Vänners paket

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

VI PÅVERKAR KLIMATET! Vad gör du?

Policy för Hållbar utveckling

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Klimatneutrala godstransporter på väg

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet

Transkript:

FOKUS PÅ MARK: MULTIFUNKTIONELLA MARKANVÄNDNINGSSYSTEM SKAPA KOPPLING MELLAN UNFCCC, SDGS OCH ANDRA UTVECKLINGSMÅL Madelene Ostwald Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV - Chalmers/GU) på fysisk resursteori & Linköpings universitet tema miljöförändring & CSPR Projektdeltagare: Perspektiv på energi: Verktyg i energi- och klimatarbetet & Människor i energisystemen 6 december 2017 Vilhelm Verendel & Görna Berndes, Chalmers Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet Arild Angelsen, NMBU, Norge N.H. Ravindranath, IISc Bangalore, Indien Gerd Sparovek, Univ Sao Paulo, Brasilien

Intended Nationally Determinded Contribution 161 INDCs inkl. 188 länder (tex EU) 98,7% av globala växthusgasutsläpp (WRI, 2016) INDC blir NDC när landet ratificerat Parisavtalet inte bara en intention utan en plan (PNG först mars 2016) Föreslagna nationella strategier, ingen mall post-2020 aktiviteter En tidshorisont på ca 15-20 år (2015-2030)

Multifunktionell markanvändning Definition: Biofysiska, biologiska, social och ekonomiska funktioner av mark. Produkter och olika service. Privat eller allmänt. Effekter nu eller i framtiden. Exempel: agroforestry, alléodling, integrerade system med djur och träd/grödor, terrassering (ökad produktion, minskad erosion). Växthusgaser + produkt eller services från mark och skog = multifunk 6-17 % av mänskligt påverkade växthusgasutsläpp kommer från skog och mark (eng. LULUCF) LULUCF lanseras som en sektor med stor potential i klimatarbetet

Projektets mål 1. Analysera typer av multifunktionella markanvändningssystem (textanalys) 2. Hur förslagen länkar till andra mål (SGDer och nationella mål) 3. Identifiera program, praktik och politik som främjar multifunktionella markanvändningssystem (kvarstår) 4. Analysera möjligheter och hinder (kvarstår)

1. Analysera typer av multifunktionella markanvändningssystem 139 engelskspråkiga NDCer Utvecklingsländer mer fokus på mark- och skogsstrategier än industrialiserade länder 128 länder/parties har mark- och skogsektorn i sina NDCer Några nämnda områden: utveckling av MRV (30%) klimatsmart jordbruk med MF-inslag (31%) ny skog (43%) agroforestry (10%) Hållbar djurhållning/gödsel (23%) Kolinbindning eller minskade kolutsläpp (5%) Rehabelitering- konervering-, ökad kvalité av skog (44%) Avskogning & REDD (23%) Vattenrelaterade åtgärder (watershed management, water conserv. & harvesting, översvämningsstrat.) (30%) Föreslagna praktiker ofta i kombination: Biogas/djurhållning/gödsel Mangrove-rehabilitering/varnings- och risksystem Tryggad livsmedelsförsörjning/klimatsmarta och diversifierade grödor/agroforestry CDM planer/sfm/våtmarksrehabilitering

2. Hur förslagen länkar till andra mål (SGDer och nationella mål) SDG och INDC samtida nämns (i 16 fall alla i utvecklingsländer) mest utan innehåll: 6 fall i relation till energi och 5 fall kring jord- och skogsbruk. Andra processer

Analys av nationalla strategier (work in progress) Brazil ABC banklåns-system Indiens GIM Green India Mission anpassning och lidring via kolsänkor, fokus på skog Bolivia anser att anpassning och lindring är samma sak Guyana 85 procent regnskog (350tC/ha) aggresiv jordbruks expansion Low Carbon Development strategy bilateralt stöd från Norge Burkina Faso stor och ambitiös NDC fokuserad på vedberonde (78 % av länder SS Afrika beskriver ved- och träkolsberoendet som största utmaningen för minskade utsläpp) Etiopien Climate-resilient green economy plan / medelinkomstland/ kolneutrala

Etiopien: integrerade policy system Andra sektorer: Djurhållning Skog Annat

Möjligheter och hinder Befintliga mekansimer nämns som hjälpor; CDM, REDD+, Green Climate Fund, FN-strukturer Bara 55 procent av länder i syd har en budget med i sina strategier (CIFOR, 2017), likväl.länders åtagande redogör konditionella strategier jf. ickekonditionella. Teknisk överföring, kapacitets uppbygnad och pengar.

Preliminära resultat Många intressanta mulitfunktionella markanvändningsstrategier beskrivs Climate smart agriculture (tex, plöjningspraktiker, klimatsmarta grödor, byar, system) Blandodlingar Agroforestry System för produktion av energi och annan biomassa Vattenrelaterade strategier LULUCF mer centrala i utvecklingsländer än i intrustrialiserade länder Fokuserade nationella strategier så som i Indien och Brasilien är funktionella men dyra Samköra policies på natioenll nivå kan vara en väg fram för att öka möjligheter att nå mål Högt beroende av stöd utifrån Nuvarande startegier når inte utsatta mål (1,5-2 graders målet) för klimatarbetet Multifunktionella strategier kan bidra till många önskvärda sidoeffekter