Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Relevanta dokument
Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata

Projektplan för Handlingsplan för att motverka ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland.

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland. En beräkning av vad socioekonomisk ojämlikhet i hälsa kostar samhället

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Handlar om Teknikaliteterna valet av variabler och metoder för att beräkna skillnaderna. OH översiktstabellen peka på komplexiteten, de många valen.

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan?

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Detaljbudget folkhälsokommittén 2016

Hela staden socialt hållbar

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Remiss Regional folkhälsomodell

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Mötesplats social hållbarhet

Förslag till ett mätsystem för att följa ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Drogpolitisk plan. för. Götene kommun Antagen av Kommunfullmäktige

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Nationella riktlinjer

Statistikbilaga till avstämnings-rapport för Fullföljda studier

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller

Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken

Vad är folkhälsovetenskap?

Ordförande förklarar dagens sammanträde öppnat. Upprop förrättas. Att jämte ordförande justera dagens protokoll väljs Valéria Kant (KD).

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Strategiskt folkhälsoprogram

Social hållbarhet i ledning och styrning

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 2017: EN BROKIG GEMENSKAP

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Statistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Kerstin Weimer (FP) Emilia Blomqvist Marie Holm Sherman. Landstingshuset, Östersund Klockan Sekreterare Paragrafer

Forska!Sveriges opinionsundersökning

Jämställd regional tillväxt?

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Västra Götalandsregionens arbete med sociala investeringar

Hälsa på lika villkor?

HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE

Friluftsliv och naturupplevelser

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Samtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

UTKAST. Detaljbudget Patientnämnderna. Beslutsunderlag Patientnämnderna

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

LINKÖPINGS UNIVERSITET

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

2. Finns samband mellan individbundna faktorer och kontextuella faktorer och skolresultat?

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

Slutrapport för projektet Etisk kompetens hos verksamhetschefer i hälso- och sjukvården

Nya stuprör när samverkan inte räcker? Huvudprocessledare fullföljda studier

Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Transkript:

Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Vad kostar ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland? Om behovet av skarpare beslutsunderlag för att motverka ojämlikheter Om teknik och etik

Livsstilar Utbildning Sociokonomiska faktorer Hälsa Produktivitet Arbetskraftstillgång Utbildning Kapitalbildning Hälso- och sjukvård Välfärdssystem Samhällsstruktur Ekonomisk tillväxt

Analysprincipen i princip hälsa kort utb. medellång lång utb.

Registerpåförda data beträffande utbildningsnivå och inkomst i enkätmaterialet gjorde det möjligt att kombinera data från enkätmaterialet med data från Västdatabasen Enkätmaterialet: Genomsnittlig inkomst (stratifierat på kön, 5årsklasser och utbildningslängd) per hälsonivå beräknades - ger den relativa inkomstfördelningen över hälsospektrat (mycket dålig hälsa mycket god hälsa) Västdatabasen: antalet individer + genomsnittlig inkomst, = facit, (stratifierat på kön, 5årsklasser och utbildningslängd) sammanställdes Produkten av antal och genomsnittlig inkomst ger totala inkomsten per strata; summan av samtliga strata ger den totala lönesumman.

Resultatet i sammanfattning Antal Kapitalvärdet Konsumtionsvärdet Självskattad hälsa 74000 1,9 mdr ej beräknat Förtida dödsfall 1585 0,3 mdr ej beräknat Förlorade levnadsår 27470 ej beräknat 13,9 mdr summa 2,2 mdr 13,9 mdr

Totalkostnad för hälso- och sjukvårdskostnad i åldrarna 25-74 år, år 2007, samt hypotetisk totalkostnad vid olika utbildningsnivåer, justerat för ålder och kön.

Verktyg för skarpare beslutsunderlag 1. Kostnadsanalyser Vad kostar ett visst problem för samhället?; indikerar omfattningen av problemet, mätt i ekonomiska termer, men säger inget om vad som bör göras för att minska problemet

Verktyg för skarpare beslutsunderlag 1. Kostnadsanalyser Vad kostar ett visst problem för samhället?; indikerar omfattningen av problemet, mätt i ekonomiska termer, men säger inget om vad som bör göras för att minska problemet 2. Hälsoekonomiska bedömningar, t.ex. kostnadsnytto-analyser Besvarar frågan om hur stor kostnaden är för en viss åtgärd för att uppnå en viss mängd hälsa. Värdefullt för att kunna prioritera mellan olika åtgärder men ännu svårt att tillämpa för hälsofrämjande och förebyggande insatser starkt utvecklingsområde! Men säger inget om de etiska konsekvenserna av att genomföra åtgärden.

Jag hävdar att den moderna nationalekonomin har utarmats kraftigt av den klyfta som har uppstått mellan etik och ekonomi Amartya Sen On ethics and economics 1987 Två ursprung för nationalekonomin Det etikrelaterade ursprunget Det teknikrelaterade ursprunget

Politik och beslut Insatser och åtgärder resursfördelning Hälsa Bestämningsfaktorer för hälsa 1. Hur ser det ut? 2. Varför ser det ut som det gör? 3. Vad ska vi göra åt det? Det etikrelaterade ursprunget Det teknikrelaterade ursprunget 4. Vad kostar det?

Verktyg för skarpare beslutsunderlag 1. Kostnadsanalyser Vad kostar ett visst problem för samhället?; indikerar omfattningen av problemet, mätt i ekonomiska termer, men säger inget om vad som bör göras för att minska problemet 2. Hälsoekonomiska bedömningar, t.ex. kostnadsnytto-analyser Besvarar frågan om hur stor kostnaden är för en viss åtgärd för att uppnå en viss mängd hälsa. Värdefullt för att kunna prioritera mellan olika åtgärder men ännu svårt att tillämpa för hälsofrämjande och förebyggande insatser starkt utvecklingsområde! Men säger inget om de etiska konsekvenserna av att genomföra åtgärden. 3. Hälsoekonomiska bedömningar som bottnar i empirisk etik Inkluderar normativa aspekter i ekonomiska analyser, t.ex. målkonflikter mellan jämlikhetsaspekter och effektivitetsaspekter, kostnader för interventioner mot ojämlikhet i hälsa och beslut under osäkerhet.

Göran Henriksson Folkhälsokommiténs sekretariat Västra Götalandsregionen goran.henriksson@vgregion.se

Kostnader Konsekvenser Identifiering Mätning Värdering Förändringar i hälsa Effekter Hälso-nytta Kommunen/ regionen Resurser Samhället Intervention Andra värden Övrig nytta Individen/ Familjen Kommunen/ regionen Förändringar i kostnader Samhället Uteblivet/ Reducerat/ Ökat Resursbehov Individen/ Familjen