Lången Ett standardiserat provfiske av en fiskrik sjö i Skövde kommun 1
2
Lången Ett standardiserat provfiske av en fiskrik sjö i Skövde kommun En utredning av Långens fiskfauna gjord 216 av: Mats Olsson Haddåns Vatten- Haddån 1 547 92 Gullspång Tel: 551-2814, 76-146115 Email: matsolsson5@gmail.com 3
4
Sammanfattning Haddåns Vatten- Lången ligger i Skövde kommun mellan Timmersdala och Lerdala. Sjön är 286 hektar och har ett maximalt djup på sex meter. På åttio- och nittiotalet provfiskades sjön vid tre tillfällen varvid man kunde konstatera att fisksamhället var i obalans med en dominans av cyprinider. Artsammansättningen visade klara tecken på att sjön var belastad av näringsämnen. Årets provfiske har därför till syfte att se om obalansen i fisksamhället finns kvar samt om förskjutningarna i fisksammansättningen kan vara orsaken till sjöns näringsrika tillstånd. Material och metod Ett standardiserat provfiske utfördes i sjön mellan den 22/8 och den 28/8 216. Sjön fiskades med 24 nätansträngningar fördelade i två djupzoner med 12 nät mellan -3 meter och 12 nät mellan 3-6 meter. Utvärderingsmetodik Resultatet har bedömts utifrån EQR8 (Ecological Quality Ratio) där men bedömer resultatet utifrån åtta parametrar. Provfisket har även till viss del jämförts med tidigare provfisken. Resultatet har även jämförts med statistik från sjöprovfiskeregistret. Resultat Totalt fångades 5625 individer fördelade på åtta arter. Abborre dominerade följt av mört, braxen/björkna, gers, benlöja och gös. Endast ett fåtal individer fångades av gädda och sarv. Den totala vikten av fångsten var 95,7 kilo. Vikten dominerades av braxen/björkna följt av mört och abborre vilka utgjorde nästan 9 % av fångsten. Vikten av övriga arter var låg. Bedömning Fiskfaunan visade tydliga tecken på påverkan och den ekologiska statusen bedöms som måttlig. Fem av de sex parametrar som responderar på eutrofi visade att sjön är belastad av näring. Diskussion Fiskfaunan visade tydliga tecken på näringsbelastning vilket tydligast visade sig i dominansen av cyprinider. Vart näringen kommer ifrån utreds inte närmare i denna rapport men består troligtvis av både externa källor och näring som cirkulerar i sjön. För att uppnå god ekologisk status måste de externa källorna identifieras och åtgärdas. Obalansen i fisksamhället kommer dock troligtvis att kvarstå varför ett riktat fiske efter karpfisk är nödvändigt för att åtgärda den interna belastningen av sjön. Ett reduktionsfiske efter karpfisk skulle minska återcirkulationen av näringsämnen och sjön skulle gå in i ett näringsfattigare tillstånd. Överlevnaden och tillväxten hos kanske främst abborre skulle då öka vilket skulle innebära att predationstrycket på karpfisk ökar. Ett näringsfattigare tillstånd för sjön skulle då permanentas. Den interna belastningen beror dock på flera faktorer varför näring kan läcka från sedimenten av andra orsaker än bioturbation. Syrefria förhållanden kan uppstå varvid fosfor frigörs från sedimenten och sjön åter går in i ett näringsrikt tillstånd. För att bibehålla ett näringsfattigare tillstånd och en balans i fisksamhället kan därför ett allsidigt fiske vara nödvändigt. Ett fiske där man inte bara fiskar på attraktiva arter utan även fiskar på mört, braxen och björkna. Ett näringsfattigare tillstånd samt en minskad mängd cyprinider innebär en minskad mängd växtplankton. Detta leder till ett klarare vatten vilket i sin tur gynnar högre växters utbredning i sjön. Detta kanske är ett pris man får betala för ett fisksamhälle i balans och därmed ett attraktivt fiskevatten. 5
6
Innehållsförteckning Sida Inledning 9 Material och metod 1 Resultat 12-31 Fångst 12 Fångst/djupzon 13 Längdfrekvens 15 Fångst/ansträngning 18 EQR 8 19 Jämförelse med tidigare provfisken 2 Jämförelse med andra sjöar 25 Diskussion 32 Referenser 35 Bilagor 36 7
8
Inledning Haddåns Vatten- Bakgrund Lången ligger i Skövde kommun mellan Timmersdala och Lerdala (karta nr 1). Sjön är 286 hektar och har ett maximalt djup på sex meter. Lången är en av de fiskrikaste sjöarna i regionen. Fiskerikonsulent J. Svahn skriver 1989 att den är mycket fiskrik i förhållande till övriga provfiskade sjöar i Skaraborgs län. Fångst/ansträngning ligger på mer än det dubbla i förhållande till medel både vad det gäller vikt och antal. En jämförelse med sjöprovfiskeregistrets uppgifter från regionen (ekoregion 6) visar också att det är mycket fisk i sjön både vad det gäller antal och vikt (Aqua reports 213:18). Sjön är dock påverkad av eutrofiering och enligt muntliga uppgifter håller den på att växa igen. Insatser är gjorda med bland annat vegetationsbekämpning vid fem tillfällen under åttiotalet vilket enligt J. Svahn (1989) ledde till en minskning och utglesning av vegetationsbältet år för år. Provfiskena visade också på en fiskfauna i obalans med en dominans av cyprinider vilket är ett tydligt tecken på belastning av näringsämnen. Syfte Sjön är inte provfiskad sedan 1993 varför inga uppgifter finns om fiskfaunans sammansättning sedan dess. Syftet med detta arbete är därför att se om den obalans som fanns i fisksamhället vid de tidigare provfiskena finns kvar i dag samt försöka se om förskjutningarna i fisksammansättningen kan vara en orsak till näringsrikedomen i sjön. Karta nr 1: Lången. 9
Material och metoder Ett standardiserat provfiske har genomförts i sjön med bottensatta översiktsnät av modell Norden. Vid ett standardiserat provfiske avgör sjöns storlek och maxdjup hur många nätansträngningar som ska göras. Lången är 286 hektar och har ett maximalt djup på sex meter vilket innebär att sjön fiskats med 24 nätansträngningar (ett nät under en natt = en ansträngning). Näten fördelades i hela sjön i olika djupzoner enligt tabell nr 1. Nätens placering i sjön kan ses på karta nr 2, bilaga 1. Fisket genomfördes mellan 216-8-22 och 216-8-25 med åtta nät/natt. Näten lades mellan klockan 17 och 19 på kvällen och vittjades mellan 7 och 9 morgonen där på. Tabell nr 1: Antal nät inom de olika djupzonerna. Djupzon Antal nät 3 m 12 3 6 m 12 Utvärderingsmetodik För att bedöma resultatet objektivt har bedömningen gjorts utifrån EQR8. Resultatet har även till viss del jämförts med tidigare provfisken i sjön. Dessa provfisken genomfördes inte som standardiserade provfisken och en annan typ av nät användes varför jämförelsen har använts med försiktighet. Fisket har även till viss del jämförts med statistik från sjöprovfiskeregistret (Aqua reports 213:18). EQR8 För att bedöma ett vattens ekologiska status använder man begreppet EK (ekologisk kvalitetskvot) eller EQR (Ecological Quality Ratio). EQR är ett tal mellan och 1 där ett högre värde representerar en högre status. EQR beräknas antingen som observerat värde/referensvärde eller som referensvärde/observerat värde. Vad som används beror på om parametern ökar eller minskar med förbättrad vattenkvalitet. För att bedöma den ekologiska statusen i sjöar används bland annat fiskfaunan där man utifrån data från ett standardiserat provfiske bedömer avvikelser från vad som kan förväntas för naturliga habitat i regionen. Totalt används åtta parametrar (EQR8) som alla kan tas fram från ett standardiserat provfiske med nät (Naturvårdsverket 27). De olika parametrarna är: 1 1. Antal inhemska fiskarter 2. Simpson s Dn (diversitetsindex baserat på antal) 3. Simpson s Dw (diversitetsindex baserat på vikt) 4. Relativ biomassa av inhemska fiskarter (vikt/ansträngning) 5. Relativt antal av inhemska fiskarter (antal/ansträngning) 6. Medelvikt av totala fångsten 7. Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (biomassa av den totala fångsten) Andelen fiskätande abborrfiskar antas vara vid längder under 12 mm och 1 vid längder över 18 mm. Däremellan beräknas andelen som 1-((18-längd)/6. 8. Kvot abborre/karpfiskar (baserat på biomassa) Dessa värden jämförs sedan mot framräknade referensvärden. Referensvärdena beräknas utifrån sjöns storlek, maxdjup, höjd över havet och luftens medeltemperatur och ska motsvara värden från en opåverkad sjö.
Resultatet från de åtta parametrarna vägs sedan samman till ett värde för den ekologiska statusen enligt nedanstående skala: Status EQR8 Hög,72 God,46 och <,72 Måttlig,3 och <,46 Otillfredsställande,15 och <,3 Dålig <,15 Haddåns Vatten- Om värdet hamnar på måttlig till dålig ekologisk status avviker någon eller några parametrar från vad som kan förväntas på grund av någon störning av fiskfaunan. De störningar som tydligt kan avläsas är påverkan av försurning eller näringsbelastning. Reaktionen för de olika parametrarna bedöms enligt tabell nr 2. Tabell nr 2: Förväntade riktningar i avvikelser från referensvärden (z-värden), beroende på surhet respektive eutrofi (Finfo 27:3). Parameter sex (rödmarkerad) för eutrofi visar enligt Finfo 27:3 att medelvikten ska öka. I och med att ett större statistiskt material kommit in har det dock visat sig att reaktionen är den motsatta och att medelvikten sjunker (A. Kinnerbäck via mejl). Därför anges det i denna tabell att medelvikten sjunker vid eutrofi. Indikator Surhet Eutrofi 1. Antal inhemska fiskarter - + 2. Artdiversitet: Simpson s D (antal) - 3. Artdiversitet: Simpson s D (biomassa) 4. Relativ biomassa av inhemska fiskarter 5. Relativt antal av inhemska fiskarter - + - + - + 6. Medelvikt i totala fångsten - 7. Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar 8. Kvot abborre / karpfiskar (biomassa) + - 11
Resultat Fångst Totalt fångades 5625 fiskar fördelade på nio arter. Brax och björkna har slagits ihop varför redovisningen blir på åtta delar. Antalsmässigt dominerade abborre följt av mört, braxen/björkna, gers, benlöja och gös. Endast fyra gäddor och två sarvar fångades (tabell nr 7, diagram nr 1). Totalt fångades drygt 95 kilo fisk. Viktmässigt dominerade braxen/björkna följt av mört och abborre vilka utgjorde 88 % av fångsten. Övriga arter fångades endast i mindre mängd (diagram nr 2). Medelvikten var störst hos gädda följt av sarv vilka också var de arter där minst individer fångades (diagram nr 3). Diagram nr 1: Procentuella antalsmässiga fördelningen av fångsten mellan olika arter. Gers 1,84% Benlöja 5,28% Gös 2,24% Gädda,7% Sarv,4% Abborre 39,75% Brax/Björkna 16,62% Mört 25,16% Diagram nr 2: Viktmässiga fördelningen av fångsten mellan olika arter. Gers 3,16% Benlöja 3,79% Gös Gädda,85% 4,36% Sarv,21% Abborre 2,67% Mört 29,62% Brax/Björkna 37,34% 12
Diagram nr 3: Medelvikten (gram) hos de olika arterna. 12 1 142,5 8 6 4 2 8,85 2,3 38,23 4,95 12,22 6,46 11, Fångst/djupzon Flest antal individer fångades mellan -3 meter (tabell nr 8, diagram nr 4). Även viktmässigt var fångsten störst mellan -3 meter (diagram nr 5). Endast fångsten av gers och gös var större mellan 3-6 meter. Fångsten av alla övriga arter var störst mellan -3 meter. Tydligaste skillnaden var för abborre där nästan 7 % fångades mellan -3 meter (diagram nr 6). Diagram nr 4: Antalsmässiga fördelningen av fångsten mellan djupzonerna. 5 1 15 2 25 3 35-3 3339 3-6 2286 13
Diagram nr 5: Viktmässiga fördelningen av fångsten mellan djupzonerna. 1 2 3 4 5 6-3 55851 3-6 39862 Diagram nr 6: Antal fångade individer av de olika arterna i de två djupzonerna. 2 4 6 8 1 12 14 16-3 15 3 2 288 257 495 753 1526 3-6 4 111 1 322 44 71 662 Abborre Mört Brax/Björkna Gers Benlöja Gös Gädda Sarv Diagram nr 7: Viktmässiga fördelningen av fångsten mellan djupzonerna/art. 5 1 15 2-3 1221 353 315 3391 22 1115 183 18489 3-6 1799 577 499 779 8637 1319 17252 14 Abborre Mört Brax/Björkna Gers Benlöja Gös Gädda Sarv
-5 11-15 21-25 31-35 41-45 51-55 61-65 71-75 81-85 91-95 11-15 111-115 121-125 131-135 141-145 151-155 161-165 171-175 181-185 191-195 21-25 211-215 221-225 231-235 241-245 251-255 261-265 271-275 281-285 291-295 31-35 311-315 321-325 331-335 341-345 351-355 361-365 -5 11-15 21-25 31-35 41-45 51-55 61-65 71-75 81-85 91-95 11-15 111-115 121-125 131-135 141-145 151-155 161-165 171-175 181-185 191-195 21-25 211-215 221-225 231-235 241-245 251-255 261-265 271-275 281-285 291-295 31-35 311-315 321-325 331-335 341-345 351-355 361-365 371-375 381-385 Längdfrekvens Haddåns Vatten- Abborre Totalt fångades 2236 abborrar. Längden varierade mellan 52 377 millimeter. Individer mellan 5 7 millimeter dominerade och utgjorde 7 % av fångsten. Individer inom detta längdintervall bedöms som + (årsungar). Individer mellan 71 95 millimeter utgjorde knappt 17 % och bör vara abborrar födda 215 alltså 1+. Övriga individer bör vara > 1+. Inga tydliga gränser kan ses vilket beror på variation i tillväxt. Längdfördelningen hos abborre kan ses i diagram nr 8. Diagram nr 8: Längdfrekvens abborre (n=2236). 9 8 7 828 672 6 5 4 3 2 196 1 54 72 82 9 11 31 49 35 212219 28 1 1 4 4 1 6 6 8 6 2 2 1 4 1 3 3 1 3 1 3 2 1 1 1 2 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 Mört Totalt fångades 1415 individer med en längd mellan 45 364 millimeter. Flest individer fanns i intervallet 71 95 millimeter vilka utgjorde knappt 34 % av fångsten. Mört mindre än 71 millimeter bedöms som + varför fisk mellan 71 95 millimeter bedöms vara 1+. Årsungar av mört är svårfångade i nät vilket är den troliga anledningen till det låga antalet mört < 7 millimeter. En tydlig grupp finns även mellan 96 12 millimeter vilka skulle kunna vara 2+. Resterande individer går inte att bedöma åldern på då variation i tillväxt påverkar mer ju äldre fisken blir. Längdfördelningen hos mört kan ses i diagram nr 9. Diagram nr 9: Längdfrekvens mört (n=1415). 2 18 16 18 161 14 12 1 128 13 8 72 66 7 74 6 4 51 48 51 36 29 59 4746 45 4 2 21 18 14 12 1 3 3 4 6 7 4 2 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 15
-5 11-15 21-25 31-35 41-45 51-55 61-65 71-75 81-85 91-95 11-15 111-115 121-125 131-135 141-145 151-155 161-165 171-175 181-185 191-195 21-25 211-215 221-225 231-235 241-245 251-255 261-265 271-275 281-285 291-295 31-35 311-315 321-325 331-335 341-345 351-355 361-365 371-375 381-385 391-395 -5 6-1 11-15 16-2 21-25 26-3 31-35 36-4 41-45 46-5 51-55 56-6 61-65 66-7 71-75 76-8 81-85 86-9 91-95 96-1 11-15 16-11 111-115 116-12 121-125 126-13 131-135 136-14 141-145 146-15 151-155 156-16 161-165 166-17 171-175 176-18 181-185 186-19 191-195 196-2 21-25 26-21 211-215 216-22 221-225 226-23 231-235 236-24 241-245 246-25 251-255 256-26 Haddåns Vatten- Gös Totalt fångades 126 gösar med en längd mellan 55 251 millimeter. Flest individer fångades i intervallet 51 85 millimeter vilka utgjorde nästan 93 % av fångsten. Gösar i detta storleksintervall bedöms som årsungar (+). Längdfördelningen hos gös kan ses i diagram nr 1. Diagram nr 1: Längdfrekvens gös (n=126). 45 42 4 4 35 3 29 25 2 15 1 5 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Braxen/Björkna Vid provfisket skiljdes inte på braxen och björkna varför ingen djupare analys görs vad det gäller årsklasser. Totalt fångades 935 individer vilka varierade mellan 47 398 millimeter i längd. Två någorlunda tydliga storleksintervall dominerar vilka skulle kunna vara årsklasser. Skillnader i tillväxt mellan arterna och att de antalsmässigt fördelar sig olika, gör dock att det inte går att säga något om årsklasser. Längdfördelningen hos braxen/björkna kan ses i diagram nr 11. Diagram nr 11: Längdfrekvens braxen/björkna (n=935). 14 129 12 1 98 98 8 79 6 62 5 52 48 4 42 35 3 2 17 18 19 1313 13 1 1 3 4 5 8 8 2 3 4 6 6 6 6 4 3 4 2 2 3 4 3 3 1 1 1 1 1 2 4 2 2 2 1 1 2 2 1 1 1 1 1 16
-5 6-1 11-15 16-2 21-25 26-3 31-35 36-4 41-45 46-5 51-55 56-6 61-65 66-7 71-75 76-8 81-85 86-9 91-95 96-1 11-15 16-11 111-115 116-12 121-125 126-13 131-135 136-14 141-145 146-15 151-155 156-16 161-165 166-17 171-175 176-18 181-185 186-19 -5 6-1 11-15 16-2 21-25 26-3 31-35 36-4 41-45 46-5 51-55 56-6 61-65 66-7 71-75 76-8 81-85 86-9 91-95 96-1 11-15 16-11 111-115 116-12 121-125 126-13 131-135 136-14 Övriga arter Ingen djupare analys görs på övriga arter utan redovisas endast med en kort text och diagram. Gers Totalt fångades 61 gärsar mellan 45 och 127 millimeter. Längdfördelningen hos gers kan ses i diagram nr 12. Diagram nr 12: Längdfrekvens gers (n=61). Haddåns Vatten- 18 16 164 14 12 1 8 81 72 68 6 52 4 2 1 12 8 3 25 42 19 23 18 18 2 1 1 Benlöja Totalt fångades 297 benlöjor mellan 77 och 127 millimeter. Längdfördelningen hos benlöja kan ses i diagram nr 13. Diagram nr 13: Längdfrekvens benlöja (n=297). 5 45 4 35 41 44 3 25 26 26 3 25 2 15 1 5 19 16 15 15 11 1 6 4 4 2 2 1 17
Gädda och Sarv Endast fyra gäddor och två sarvar fångades. Längden på gäddorna varierade mellan 484 och 724 millimeter. De två sarvarna var 185 respektive 212 millimeter. Fångst/ansträngning Antal/ansträngning Antal/ansträngning totalt var 234,4 individer/ansträngning. Delar man in i arter så dominerar abborre följt av mört, braxen/björkna, benlöja och gös. Av gädda och sarv fångades endast ett fåtal individer varför fångst/ansträngning är mycket lågt (diagram nr 14). Diagram nr 14: Antal/ansträngning av de olika arterna. 1 9 93,17 8 7 6 58,96 5 4 3 38,96 25,42 2 1 12,38 5,25,17,8 Vikt (gram)/ansträngning Vikt/ ansträngning totalt var 3982,6 g/ansträngning. Delar man in i arter dominerade braxen/björkna och mört följt av abborre. Vikt/ansträng för övriga arter var lågt på grund av få individer eller låg medelvikt (diagram nr 16). Diagram nr 15: Vikt (gram)/ansträngning av de olika arterna. 16 1489,21 14 12 1181,21 1 8 824,46 6 4 2 125,83 151,25 33,92 173,75 8,42 18
EQR 8 Lången bedöms ha måttlig ekologisk status (tabell nr 3). Värdena avviker markant från det predikterade på alla parametrar utom för antal arter (diagram nr 16). Avvikelsen är störst för det relativa antalet individer och diversiteten beräknat på antal. Även den relativa biomassan är långt högre än vad som kan förväntas i en sjö som Lången. Bedömning Fem av de sex parametrar som ger respons för eutrofi visar att sjön är påverkad av övergödning (diagram nr 16). Antalet arter var vad som kan förväntas. Den sammantagna bedömningen är därför att fiskfaunan är påverkad av eutrofi vilket är anledning till en måttlig ekologisk status. Tabell nr 3: Beräkningsgrunderna för EQR8. Den gulmarkerade siffran är värdet för EQR8 vilket är medelvärdet av de framräknade P-värdena. Indikator Kod (lg)ref. värde Ref. värde Uppmätt värde (lg) uppmätt Avvikelse Z P Sdresid Antal inhemska fiskarter niart 8,24 8,24 8 8 -,24 -,16,87 1,54 Artdiversitet (antal) S Dn 2,63 2,63 3,79 3,79 1,15 2,2,4,57 Artdiversitet (vikt) S Dw 3,14 3,14 3,65 3,65,5,67,5,75 Relativ biomassa lgwiart 3,29 1945,72 3988,4 3,6,31 1,55,12,2 Relativt antal lgniind 1,75 56,46 234,38 2,37,62 2,56,1,24 Medelvikt tot lgmeanw 1,47 29,76 17,2 1,23 -,24-1,4,3,23 Andel fiskätande abborrfiskar andpis,21,21,1,1 -,11 -,65,51,17 Kvot abborre/karpfiskar lgabcyw -,8,83,29 -,54 -,46 -,97,33,47 EQR8,34 Måttlig ekologisk status Diagram nr 16: Z-värden för provfisket i Lången. Diagrammet visar storlek och riktning på avvikelsen mellan det uppmätta värdet och det predikterade värdet. Om Z = så är det uppmätta och predikterade värdet lika. Sex av de åtta parametrarna reagerar på eutrofi. De sex parametrarna har markerats med olika färger om de indikerar eutrofi eller ej. Eutrofi = Ej eutrofi = Förväntat värde =. Parametrar som ej påverkas av eutrofi =. -3, -2, -1,, 1, 2, 3, Antal inhemska fiskarter Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa Relativt antal Medelvikt tot Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar 19
Jämförelse med tidigare provfisken Sjön är provfiskad vid tre tillfällen tidigare 1983, 1988 och 1993 (NORS 216). Provfiskena är utförda med 16 översiktsnät av modell Bdrot 12 som varit kopplade två och två. Fiskena är inte utförda som standardiserade fisken utan får mer ses som inventeringsfisken. Nedanstående jämförelse får därför användas med stor försiktighet. Antal fångade arter Antalet arter har varierat mellan sju och tio arter vi de tre provfisketillfällena (braxen/björkna räknat som två arter). Flest arter fångades 1988 och minst 1993. Inga trender kan ses på de fyra provfiskena (diagram nr 17). Diagram nr 17: Antal fångade arter vid de olika provfisketillfällena. 12 1 8 8 1 7 9 6 4 2 1983 1988 1993 216 Bild nr 2: Fisken mättes och vägdes vid badplatsen i Lången 2
Antal/ansträngning Antal/ansträngning var störst 216 (tabell nr 4, diagram nr 18). Antalet individer var ungefär dubbelt så stor 216 som 1993. Största anledningen till det höga antalet 216 är den stora fångsten av + abborre. Trenden mellan 1983-1988 var att antalet individer minskade. Att dra slutsatsen att denna trend är bruten går inte att säga utan det är ett resultat av skillnader i provfiskemetodik och/eller en mycket lyckad reproduktion i år av abborre. I diagram nr 19 redovisas antal/ansträngning för de olika arterna vid de olika provfisketillfällena. Tabell nr 4: Jämförelse av antal/ansträngning av de fyra provfiskena som utförts i Lången. Art 1983 1988 1993 216 Abborre 41,88 29,75 2,6 93,17 Braxen/Björkna 18,38 1,13 24,56 38,96 Gers 8,94 17,19 8,94 25,42 Gädda,19,5,44,17 Löja 8,6 15,88 1,63 12,38 Mört 15,13 75,81 61,25 58,96 Ruda,6 Sarv,13,8 Sutare,6 Gös,69 5,25 Tot 183,25 149,5 116,88 234,38 Diagram nr 18: Jämförelse av antal/ansträngning av de fyra provfiskena som utförts i Lången. 25 234,4 2 183,3 15 1 149,5 116,9 5 1983 1988 1993 216 21
Diagram nr 19: Jämförelse av antal/ansträngning per art vid de fyra provfiskena som utförts i Lången. 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1983 1988 1993 216 Vikt/ansträngning Vikten/ansträngning har varierat mellan 6989 gram 1983 till 3588 gram 1993. Även här var det en fallande trend mellan 1983 1993. Om årets provfiske indikerar att den trenden är bruten går inte att säga då skillnaderna kan bero på metod och utrustning. Jämförelse mellan de fyra provfiskena kan ses i tabell nr 5 och diagram nr 2 och 21. Tabell nr 5: Jämförelse av vikt (g)/ansträngning av de fyra provfiskena som utförts i Lången. Art 1983 1988 1993 216 Abborre 22,63 2211,88 1211,25 824,46 Braxen/Björkna 1735,63 126,25 771,25 1489,21 Gers 48,13 182,5 98,13 125,83 Gädda 222,5 43, 295,63 173,75 Löja 126,25 219,38 25,63 151,25 Mört 2671,25 2371,88 1186,25 1181,21 Ruda 49,38 Sarv 11,25 8,42 Sutare 78,75 Gös 164,38 33,92 Tot 6988,75 6581,25 3588,13 3988,4 22
Diagram nr 2: Jämförelse av vikt (g)/ansträngning av de fyra provfiskena som utförts i Lången. Haddåns Vatten- 75 7 65 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 6988,75 6581,25 3988,4 3588,13 1983 1988 1993 216 Diagram nr 21: Jämförelse av vikt (g)/ansträngning per art av de fyra provfiskena som utförts i Lången. 3 25 2 15 1 1983 1988 1993 216 5 Medelvikt Medelvikten för fångsten varierar mellan 17 gram 216 till 44 gram 1988 (tabell nr 6, diagram nr 22 och 23). Inga tydliga trender går att utläsa på grund av skillnader i material och metod mellan tidigare fisken och årets fiske. Tabell nr 6: Medelvikt hos fisken vid de olika provfiskena som genomförts i Lången. Art 1983 1988 1993 216 Abborre 48,25 74,35 6,37 8,85 Braxen/Björkna 94,46 11,36 31,4 38,23 Gers 5,38 1,62 1,98 4,95 Gädda 1186,67 86, 675,71 142,5 23
Löja 15,66 13,82 15,77 12,22 Mört 25,41 31,29 19,37 2,3 Ruda 79, Sarv 9, 11, Sutare 126, Gös 239,9 6,46 Tot 38,14 44,2 3,7 17,2 Diagram nr 22: Medelvikt hos fisken vid de olika provfiskena som genomförts i Lången. 45 44,2 4 38,14 35 3 3,7 25 2 17,2 15 1 5 1983 1988 1993 216 Diagram nr 23: Medelvikt hos de olika arterna vid de olika provfiskena som genomförts i Lången. 14 12 1 8 6 4 1983 1988 1993 216 2 24
Jämförelse med andra sjöar Jämförelsen görs med liknande provfiskade sjöar i Sverige. Alla uppgifter kommer från sjöprovfiskeregistret, NORS (Aqua reports 213:18). De parametrar som jämförs är fångst/ansträngning samt artantal. De sjöar som valts ut är: 1. Hela Landet. 2. Ekoregion 6, Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 2 m.ö.h. 3. Gössjöar 4. Sjöar med totalfosforhalter >3 µg/l. Hela landet Resultatet i Lången ligger klart över medel och mediansjön i Sverige på alla tre parametrarna (diagram nr 24-26). För antal arter ligger den mellan 75:e och 9:e percentilen vilket också gäller för vikt/ansträngning. Antal/ansträngning ligger över 95:e percentilen. Diagram nr 24: Diagrammet visar antal arter som fångades i Lången (blå stapel) samt medel och medianvärdet för provfiskade sjöar i Sverige (gröna staplar). 9 8 8 7 6 5 4 3 2 1 5,6 5 Lången Medel Median 25
Diagram nr 25: Diagrammet visar vikt/ansträngning i Lången (blå stapel) samt medel och medianvärdet för provfiskade sjöar i Sverige (gröna staplar). 45 4 3 988,4 35 3 25 2 15 1 5 2 88,8 1 746,3 Lången Medel Median Diagram nr 26: Diagrammet visar antal/ansträngning i Lången (blå stapel) samt medel och medianvärdet för provfiskade sjöar i Sverige (gröna staplar). 25 234,38 2 15 1 5 6,4 44,3 Lången Medel Median Ekoregion 6. Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 2 m.ö.h. Resultatet i Lången ligger klart över medel och mediansjön i regionen på alla tre parametrarna (diagram nr 27-29). För antal arter ligger den mellan 75:e och 9:e percentilen. För vikt/ansträngning ligger Lången mellan 9:e och 95:e percentilen och för antal/ansträngning ligger sjön långt över det högsta värdet (138,4) inom regionen. 26
Diagram nr 27: Diagrammet visar antal arter som fångades i Lången (blå stapel) samt medel och medianvärdet för provfiskade sjöar i ekoregion 6 (gröna staplar). 9 8 8 7 6 5 4 3 2 1 5 4 Lången Medel Median Diagram nr 28: Diagrammet visar vikt/ansträngning i Lången (blå stapel) samt medel och medianvärdet för provfiskade sjöar i ekoregion 6 (gröna staplar). 45 4 3 988,4 35 3 25 2 15 1 5 1 868,4 1 515,5 Lången Medel Median 27
Diagram nr 29: Diagrammet visar antal/ansträngning i Lången (blå stapel) samt medel och medianvärdet för provfiskade sjöar i ekoregion 6 (gröna staplar). 25 234,38 2 15 1 5 45,5 37,6 Lången Medel Median Gössjöar Med gössjöar menas sjöar där gös ingått i fångsten. Resultatet i Lången ligger över medel och mediansjön för båda parametrarna (diagram nr 3 och 31). För vikt/ansträngning ligger Lången mellan 5:e och 75:e percentilen och för antal/ansträngning ligger sjön över det högsta värdet (229,3) som fångats i detta urval av sjöar. Antal/ansträngning för enbart gös ligger över både medel och median och ligger mellan 75:e och 9:e percentilen (diagram nr 34). Vikt/ansträngning av gös var däremot låg och låg mycket under både medel och medianvärde (diagram nr 32). Värdet låg mellan 1:e och 25:e percentilen. Diagram nr 3: Diagrammet visar vikt/ansträngning i Lången (blå stapel) samt medel och medianvärdet för provfiskade sjöar med gös (gröna staplar). 45 4 3 988,4 35 3 25 2 15 1 5 3 257,3 3 13,9 Lången Medel Median 28
Diagram nr 31: Diagrammet visar antal/ansträngning i Lången (blå stapel) samt medel och medianvärdet för provfiskade sjöar med gös. Haddåns Vatten- 25 234,38 2 15 1 1,5 93,4 5 Lången Medel Median Diagram nr 32: Diagrammet visar vikt/ansträngning för gös i Lången (blå stapel) samt medel och medianvärdet för provfiskade sjöar med gös (gröna staplar). 45 4 382,9 35 3 312,9 25 2 15 1 5 33,92 Lången Medel Median 29
Diagram nr 33: Diagrammet visar antal gösar/ansträngning i Lången (blå stapel) samt medel och medianvärdet för provfiskade sjöar med gös. 6 5 5,25 4 3 2 1,8 1,8 Lången Medel Median Sjöar med totalfosforhalter >3 µg/l. Lången har en fosforhalt som varierar mellan 7 och 69 µg/l (Tidans vattenförbund 216). Proverna är tagna mellan 1992 och 216 och medel för tidsperioden är 25,9 µg/l. Jämförelsen görs då Lången legat över 3 µg/l vid flera tillfällen. Vikt/ansträngning låg något över den 5:e percentilen. Antal/ansträngning låg däremot högre mellan den 75:e och 9:e percentilen. En jämförelse mellan Lången och medel- och medianvärdet för sjöarna kan ses i diagram nr 34 och 35. Diagram nr 34: Diagrammet visar vikt (gram)/ansträngning i Lången (blå stapel) samt medel och medianvärdet för provfiskade sjöar med en totalfosforhalt på >3 µg/l. 4 35 3 988,4 3 548,6 3 8,2 3 25 2 15 1 5 Lången Medel Median 3
Diagram nr 35: Diagrammet visar antal/ansträngning i Lången (blå stapel) samt medel och medianvärdet för provfiskade sjöar med en totalfosforhalt på >3 µg/l (gröna staplar). Haddåns Vatten- 25 234,38 2 15 142,1 138,9 1 5 Lången Medel Median Bild nr 3: Gös fångad i Lången vid provfisket 216. 31
Diskussion EQR8 Provfisket visade att fiskfaunan har en måttlig ekologisk status. EQR8 använder åtta parametrar vilka responderar på antingen försurning eller eutrofi eller båda. Resultatet visar att sjön inte är försurad utan avvikelsen som finns indikerar att sjön är belastad av näringsämnen. Fem av de sex parametrarna som responderar på eutrofi visade att fisksamhället är påverkat av näringsbelastning. Antal arter stämde väl med det predikterade värdet. Slutsatsen är att den låga ekologiska statusen beror på att sjön är belastad av näringsämnen. Tidigare provfisken Vid de tidigare provfiskena har antalet abborrar inte dominerat fångsten i samma utsträckning som vid årets provfiske. Medelvikten hos abborre var även mycket högre vid de tidigare provfiskena vilket indikerar att dominansen av årsungar var mycket mindre under dessa år (diagram nr 37 och 38). Vid de tidigare provfiskena användes en annan typ av nät med maskstorlekar mellan 1 75 millimeter mot vid årets provfiske maskstorlekar mellan 5 55 millimeter. De större maskstorlekarna bör innebära att det generellt fångades större fisk och att årsungar av abborre i princip inte fångades alls. Skillnaden vad det gäller medelvikt samt fångst/ansträngning är därför troligtvis ett resultat av att olika typer av nät har använts. Trots detta fel som uppstår på grund av skillnader i nätstandard så pekar fiskena åt samma håll vad det gäller påverkan. De parametrar som går att jämföra pekar åt samma håll varför det verkar som förhållandena som råder i sjön i dag även rådde för 3 år sedan. Diagram nr 36: Antal abborrar/ansträngning vid de fyra provfisketillfällena i Lången. 1 9 93,17 8 7 6 5 4 3 2 41,88 29,75 2,6 1 1983 1988 1993 216 32
Diagram nr 37: Medelvikt hos abborre vid de fyra provfisketillfällena i Lången. 8 74,35 7 6 5 4 3 48,25 48,25 2 1 8,85 1983 1988 1993 216 Jämförelse med andra sjöar Vid urvalet av sjöar har målet varit att jämföra med sjöar med en viss likhet vad det gäller geografisk utbredning, näringsrikedom eller fiskfauna. Jämförelsen kan ge en viss förståelse om det är mycket eller lite fisk i förhållande till likartade sjöar. Resultatet visar att sjön är art- och individrik och har en hög fiskbiomassa i förhållande till medelsjön i Sverige. Samma förhållanden gäller vad det gäller sjöar med samma geografiska utbredning som Lången. Jämför man med gössjöar är skillnaden inte så stor vad det gäller den totala fiskbiomassan medan antalet individer är mer än dubbelt så stor som i medelsjön. Fångsten av gös var antalsmässig hög medan vikten var mycket låg i jämförelse med andra gössjöar. Att dra allt för stora slutsatser av fångsten av gös är vågat då göspopulationen är påverkad av utsättningar. Ingen gös har dock satts ut i år (muntligt Elof Lövgren, ordförande Långens fvof) varför förhållandena skulle kunna vara likt abborren med en låg överlevnad första vintern på grund av hård konkurrens från främst karpfisk. Den sjötyp där resultatet, vad det gäller biomassan, låg närmast medel var sjöar med en totalfosforhalt >3 µg/l. Medelhalten av fosfor i Lången ligger på 26 µg/l. Detta innebär att den relativa biomassan är ungefär vad som kan förväntas i sjö med den fosforhalten. Antal/ansträngning var däremot hög i Lången vilket är ett resultat av främst det stora antalet årsungar av abborre som fångades. Slutsatsen man kan dra av detta är att Lången, vad det gäller fiskbiomassa, främst liknar näringsrika sjöar samt gössjöar. Sjön avviker däremot markant vad det gäller antal/ansträngning från alla sjötyper vilket är ett resultat av det stora antalet årsungar av abborre. Slutsats Fiskfaunan är tydligt påverkad av eutrofiering vilket visar sig i en dominans av cyprinider, låg medelvikt, hög fångst/ansträngning samt att diversiteten beräknad på vikt var hög. Förhållandet uppstår på grund av att cyprinider gynnas av näringsrikedom och konkurrerar ut övriga arter. Konkurrensen om djurplankton blir som hårdast i dom yngre stadierna av fisk. Överlevnaden hos abborre blir därför låg första vintern vilket leder till att få individer uppnår en storlek där de börjar äta fisk. Predationstrycket från abborre på cyprinider blir därför lågt vilket gör att förhållandena, med en dominans av karpfisk, permanentas. Förhållandena verkar vara likadana vad det gäller gös med en hög dödlighet 33
första vintern. Braxen, björkna och mört har även en förmåga att vidmakthålla det näringsrika tillståndet med sitt födoval. Bökande i sedimenten samt nedbetning av stora djurplankton gör att näringsämnen återcirkuleras till vattenmassan i stället för att bindas i sedimenten. Betningen av djurplankton leder också till att mängden växtplankton ökar vilket får till följd att sjön får ett grumligare vatten och att algblomningar förekommer. Hur kan man uppnå god ekologisk status Anledningen till att fisksamhället ser ut som det gör är att det är påverkat av näringsämnen. För att få ordning på detta måste därför de antropogena källorna som belastar sjön identifieras och åtgärdas. Ofta räcker det inte med att åtgärda utsläppskällorna då djursamhället i sjön kommit in i en ond cirkel och på så sätt göder sig själv varvid dominansen av karpfisk kvarstår. För att bryta dominansen av cyprinider och få ett fisksamhälle i balans kan det därför krävas att mängden karpfisk reduceras. Ett riktat fiske på främst braxen, björkna och mört skulle öka överlevnaden hos de mindre stadierna hos rovfisk (abborre, gös och gädda). Ett större antal, av kanske främst abborre, skulle då nå en storlek där de börjar äta fisk varvid predationen på karpfisk skulle öka. Dominansen av cyprinider skulle därmed minska varvid återcirkulationen av näring även skulle minska. Sjön skulle gå in i ett näringsfattigare tillstånd med en balans mellan rovfisk och karpfisk. Den stora primärproduktionen i näringsrika sjöar innebär även en kraftig nedbrytning av dött organiskt material. Syrefria förhållanden kan då uppstå varvid fosfat frigörs från bottensedimenten. Förhållanden är mer uttalade i sjöar som är temperaturskiktade och kanske främst vid förhållanden med is. Sjön går då in i ett tillstånd där den så att säga göder sig själv. Dessa förhållanden verkar inte förekomma regelbundet i Lången då den är grund och troligtvis cirkulerar konstanta under sommarhalvåret. En temperaturprofil togs över den djupaste delen vid provfisket vilket visade att sjön inte var skiktad. Det skiljde bara en grad från ytan till 5,7 meters djup. Syreförhållandena verkade också bra då fisk fångades på alla djup. Hur förhållandena är under vintern går inte att säga men syrefria förhållanden bör kunna uppstå i delar av sjön vid långvarig isläggning. Av ovanstående resonemang bör slutsatsen kunna dras att sjön skulle kunna återställas genom att åtgärda den externa belastningen som finns av sjön i kombination med ett reduktionsfiske av cyprinider. Näring finns dock lagrad i sjöns bottensediment vilket innebär att de kan frigöras vid rätta förhållanden. En långvarig isläggning och/eller att sjön av någon anledning skulle skikta sig skulle innebära att syrefria förhållanden skulle uppstå och att fosfor skulle frigöras från sedimenten. Sjön skulle åter gå in i ett näringsrikare tillstånd vilket skulle gynna karpfisken och sjön är tillbaks på ruta ett. För att undvika att sjön återgår i ett näringsrikt tillstånd kan det därför krävas att mängden karpfisk hålls nere med ett fiske även på dessa arter. Ett allsidigt fiske där man inte bara fiskar på attraktiva fiskarter som abborre, gädda och gös utan även på braxen, björkna och mört. Ett sådant fiske skulle kunna vidmakthålla de förhållanden man skapat genom att reducera den externa belastningen och minskat mängden karpfisk. Slutord Lången är en mycket fin fiskesjö med en artrik fiskfauna. Enligt muntliga uppgifter ska det förkomma 19 arter i sjön regelbundet. Sjön har dock kommit in i en ond cirkel där karpfisken gynnas på bekostnad av mer attraktiva arter för fisket. För att få ordning på detta krävs att den externa belastningen åtgärdas samt att balansen mellan rovfisk och karpfisk återställs. Sjön skulle därmed gå in i ett näringsfattigare tillstånd med en balans i fisksamhället. Fisken skulle få en högre tillväxt och därmed bättre kvalitet. Ett mer attraktivt fiskevatten skulle skapas med ett bättre fiske på abborre, gädda och gös. Det klarare vattnet skulle dock innebära en viss ökning av vegetationen vilket kanske är något man får stå ut med för att få ett attraktivt fiskevatten. 34
Referenser Haddåns Vatten- Bergquist B m.fl. 27. Finfo 27:3. Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar. Utveckling och tillämpning av EQR8. Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium. Havs och Vattenmyndigheten 213. Provfiske i sjöar. Version 1:3, 213-4-11. Kinnerbäck A 213. Jämförvärden från provfisken Ett komplement till EQR8. Aqua reports 213:3. Kinnerbäck A 216. Via mejl. SMHI VattenWebb 216 Svahn J 1989. Provfiske i sjön Lången 1988. Fiskenämnden i Skaraborgs län. Svahn J 1985. Provfiske i sjön Lången 1983. Fiskenämnden i Skaraborgs län. Tidans vattenförbund 216. Analysresultat från djuphålan mellan 1992 och 216. Bild nr 4: Lången. 35
Bilaga 1 Karta nr 2: Nätens placering i sjön. 12 11 9 19 2 21 22 24 1 7 23 8 15 16 18 17 5 14 3 13 6 4 2 1 36
Bilaga 2 Haddåns Vatten- Tabell nr 8: Fångst/nät vid provfisket i Lången. Abborre Mört Brax/Björkna Gers Benlöja Gös Gädda Sarv Totalt Nätnr Djupzon Djup Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt 1-3 1,6-1,8 11 695 76 212 55 261 14 48 32 48 1 6 1 125 28 594 2-3 1,6-1,6 25 288 2 1241 14 444 5 19 16 287 1 888 81 3167 3-3 1,8-1,8 118 116 72 1587 5 978 29 93 113 1112 2 4 384 4934 4-3 2,6-2,6 114 1915 44 991 15 127 36 11 34 356 5 11 248 4653 5-3 2,7-2,8 273 182 86 1853 52 2321 13 47 6 94 1 1 431 6136 6-3 2,4-2,9 258 1342 5 211 35 1156 12 76 2 33 1 1 358 479 7-3 2,3-2,4 8 423 91 1724 48 1251 55 246 17 233 1 65 292 3942 8-3 2,5-2,4 98 684 55 1712 29 1482 22 96 12 165 216 4139 9-3 2,2-2,1 87 437 37 992 66 164 39 199 2 43 1 3 1 77 233 3355 1-3 2,7-2,4 246 1296 17 193 34 1186 11 6 8 112 2 222 1 682 49 4651 11-3 2,9-2,9 82 557 51 938 5 2897 37 13 7 85 1 2 228 469 12-3 2,6-2,6 44 533 64 1786 47 129 15 97 8 125 1 1821 179 5652 13 3-6 3,1-3,1 117 1638 13 1743 4 231 27 146 13 231 2 3 329 5792 14 3-6 3,1-3,1 119 176 46 853 14 86 13 55 12 167 18 3 222 3671 15 3-6 3,8-4,2 2 725 15 38 62 1912 22 149 2 23 7 13 128 322 16 3-6 5,1-5,4 9 522 7 127 16 81 26 187 5 1 63 1647 17 3-6 3,3-3,2 82 37 116 1792 24 194 28 126 2 24 11 16 263 3422 18 3-6 3,4-3,4 34 211 43 552 21 136 24 143 2 25 21 38 145 2275 19 3-6 5,7-5,1 6 114 5 164 52 1195 24 211 2 5 89 1689 2 3-6 4,8-4,5 4 15 1 11 58 1773 25 176 3 1 1 779 11 2944 21 3-6 4,3-3,6 22 317 17 522 37 143 34 19 2 28 5 38 117 248 22 3-6 3,2-3,1 78 59 12 1868 53 1491 44 162 4 6 281 4117 23 3-6 3,3-3,3 43 386 72 874 25 1783 25 143 1 12 22 4 188 3238 24 3-6 3,4-3,4 176 1899 99 1343 38 217 3 111 6 67 11 2 36 5457 Tot 2236 19787 1415 28349 935 35741 61 32 297 363 126 814 4 417 2 22 5625 95713 F/a 93,17 824,46 58,96 1181,21 38,96 1489,21 25,42 125,83 12,38 151,25 5,25 33,92,17 173,75,8 8,42 234,38 3988,4 Medelvikt 8,85 2,3 38,23 4,95 12,22 6,46 142,5 11, 17,2 % 39,75 2,67 25,16 29,62 16,62 37,34 1,84 3,16 5,28 3,79 2,24,85,7 4,36,4,21 1 1 Tabell nr 9: Fångst/djupzon Abborre Mört Brax/Björkna Gers Benlöja Gös Gädda Sarv Totalt Djupzon Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt Antal Vikt -3 1526 1115 753 183 495 18489 288 1221 257 353 15 315 3 3391 2 22 3339 55851 3-6 71 8637 662 1319 44 17252 322 1799 4 577 111 499 1 779 2286 39862 Tot 2236 19787 1415 28349 935 35741 61 32 297 363 126 814 4 417 2 22 5625 95713 37