Baltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes Förslag om integrerade och uthålliga arbetsinriktningar för avrinningsområdet Helge å. Proposal of integrated and sustainable approach for the drainage basin of the River Helge. Date: 2014-03-31 Authors: Daniel Palm and Erik Ederlöf Report No.19 WP6
Date: 2014-03-31 Author (s): Daniel Palm and Erik Ederlöf Partner organization Photographs Illustrations name@example.com https://www.baltic-landscape.net
Innehåll 0.6.6.1 Förslag om integrerade och uthålliga angreppsmetoder för avrinningsområdet Helge å... 0 Sammanfattning... 0 Summary... 1 BAKGRUND... 2 Baltic landscape... 2 Helge å... 2 FOKUSOMRÅDEN... 3 1. Strömmande vatten... 3 2. Brunifiering av ytvatten... 4 3. Alsumpskogar... 5 4. Dikningsverksamhet... 5 FÖRSLAG OM FRAMTIDA ARBETSINRIKTNINGAR... 5 Övergripande... 6 Strömmande vatten... 6 Brunifiering av ytvatten... 6 Alsumpskogar... 6 Dikningsverksamhet... 6 Möjliga finansieringsvägar... 6 REFERENSER... 6
0.6.6.1 Förslag om integrerade och uthålliga angreppsmetoder för avrinningsområdet Helge å Sammanfattning Under perioden 2011-2014 har Helgeås avrinningsområde varit delaktig i projektet Baltic Landscape. Baltic Landscape är ett projekt som finansieras av EU inom ramen för Interreg III. Projektet arbetar för att gynna ett hållbart brukande av landskapet och alla dess resurser. Inom ramen för det arbetsområde som inriktas mot vatten har styrgruppen genomfört en rad olika aktiviteter inom Helgeåns avriningsområde. Inledningsvis identifierades fyra viktiga fokusområden: 1. Strömmande vatten, 2. Brunifiering av ytvatten, 3. Alsumpskogar, 4. Dikningsverksamhet. Med genomfört arbete som grund presenteras här ett antal olika förslag på vad man bör koncentrera sina insatser på under den närmaste framtiden inom respektive fokusområde för att stegvis förverkliga en förbättring av ytvattnet inom Helgeåns avrinningsområde.
0.6.6.1 Proposal of integrated and sustainable approach for the drainage basin of the River Helge Summary During the period 2011-2014 the catchment of river Helgeå have been a partner of the project Baltic Landscape. The Baltic Landscape project is financed by EU-Interreg III and aims to support a sustainable landscape use including all landscape resources. The project work package that is oriented towards freshwater habitat and quality have, through is project manager group, accomplished several different activities within the catchment of River Helgeå. Initially four areas of focus was identified: 1. Running water, 2. Surface water brownification, 3. Alder wetlands, 4. Ditching operations. With previous work as a baseline, multiple suggestion on future work a presented within each area of focus to get further in the improvement of habitat and water quality in the near future of the River Helgeå catchment.
BAKGRUND Baltic landscape Baltic Landscape är ett projekt som finansieras av EU inom ramen för Interreg III. Projektet syftar till att gynna ett hållbart brukande av landskapet och alla dess resurser. Utmärkande för detta arbete är att fokus sättes på dem som använder landskapet. Detta omfattar hela skalan av besökare: markägare, svampplockare, fysiska planerare, sportfiskare och alla andra som vistas i landskapet. Alla dessa skall stå som mottagare, men också som initiativtagare till de aktiviteter som äger rum. Helge å Baltic Landscape har två svenska systerområden i Bergslagen och Vilhelmina. I övriga Östersjöområdet finns projektet i Finland, Estland, Polen samt Vitryssland. Ryssland deltar med tre samarbetsområden i form av Komi Model Forest, Kovdosersky Model Forest och Pskov Model Forest. Helge å Baltic Landscape drivs av en projektgrupp inom Skogsstyrelsen. Denna grupp arbetar gemensamt för bildandet av Helge å Model Forest, inom de projektramar som är satta. Verksamheten inom Baltic landscape delas in i olika arbetspaket WorkPackages (WP). Den verksamhet som är knuten vatten benämns som WP6. Projektet Baltic Landscape pågår till och med mars 2014. Under projekttiden arbetar en styrgrupp inom Helge åns avrinningsområde. Styrgruppen består av ett antal representanter för olika intressen i området. Helge å Helge å är ett vattendrag som rinner upp i ett antal mindre sjöar, via Möckeln öster om Älmhult i södra Småland, och flyter ut i Hanöbukten på Skånes östkust. Den totala längden är knappt 200 kilometer och fallhöjden ungefär 160 meter. Avrinningsområdet har en yta av 4 750 km² och årsmedelflödet är cirka 45 m³/s med stora naturliga variationer i vattenföring över året. De åtta vattenkraftverken i ån har en kapacitet på 34 MW och levererar ungefär 128,7 GWh per år (2013). Vattenkemin präglas i stor utsträckning av de ¾ av avrinningsområdet som ligger uppströms Torsebro. De moss- och skogsrika markerna där, ofta utdikade, avger ett tämligen surt, humusrikt och näringsfattigt vatten. De höga halterna av humus medför att Helge å ofta är mycket kraftigt brunfärgad, vilket ibland märks till och med ute i Hanöbukten. Vattnets färgtal har ökat sedan 1970-talets början. Nedströms Torsebro tillkommer basiskt och näringsrikt vatten från det kalkrika odlingslandskapet. En stor del av den näring som Helge å för ut i Hanöbukten härrör från de sista milen inom Kristianstads kommun. Det tidvis inträngande brackvattnet från Hanöbukten gör nedre Helge å till en blandning av olika vattentyper, ett spännande våtmarksestuarium. Jämfört med övriga vattendrag i kommunen har Helge å sommartid ett ganska varmt vatten, på grund av de stora, grunda sjöarna och det långsammare flödet. De nedre delarna av Helge å har biologiskt sett mer karaktär av sjö än av å. Fiskfaunan är ovanligt artrik. Den sällsynta fisken malen försvann på 1960-talet på grund av dålig vattenkvalitet. Numera är den tillbaka. Bottenfaunan är sparsam. Vegetationen i Helge å präglas av en rik förekomst av näringsgynnade flytblads- och övervattensväxter. Undervattensfloran i sjöarna är artrik men inte lika utbredd. Växt- och djurplankton är sparsamt förekommande.
FOKUSOMRÅDEN Inom WP6 har styrgruppen identifierat 4st fokusområden: 1. Strömmande vatten, 2. Brunifiering av ytvatten, 3. Alsumpskogar, 4. Dikningsverksamhet. Nedan följer en beskrivning av fokusområdena och vilken verksamhet som genomförts inom respektive område 1. Strömmande vatten Problemet En väldigt stor andel av Helgeåns strömmande och forsande sträckning har omvandlats till svagt strömmande sträckor. Konstruktioner av olika typer av dammar är en av orsakerna till detta. Ett mål med det framtida arbetet längs Helge å är att återskapa en stor del av de ursprungligt strömmande och forsande miljöerna. Att riva och öppna dammar är en föreslagen åtgärd för att öka förekomsten av strömmande och forsande sträckor samt öka möjligheten för akvatiska organismer att vandra upp och nedströms i systemet. Styrgruppen har dock identifierat ett antal problem med att avlägsna dammars funktion. Dammar har flera olika effekter på ett vattendrag. Beroende på vilken miljöproblematik man beaktar kan en damm var bra eller dålig. T.ex. kan en dam fungera som en närings- och sedimentfälla samtidigt som den utgör ett vandringshinder för akvatiska organismer. Efter som mindre vattendrag temporärt riskerar att torrläggas under framtida torrperioder skulle dammar även kunna fungera som vattenföringsutjämnare. Dialog För att på sikt skapa dialog, samarbete och kontaktnätverk mellan fiskevårdsområden, markägare, kraftverksbolag samt Helge å vattenråd m.fl. gällande fiske- och vattenvård i Helge ån har ett inledande möte samt en gemensam heldags exkursion hållits under 2013. En summering av dessa två aktiviteter kommer att stå klar under 2014. Per Samuelsson Sundin från Skogsstyrelsen medverkade vid en träff med fiskevårdsförbund längs Helge å. Syftet med träffen var att utbyta tankar och idéer om hur arbetet med Helge å fortlöper. På mötet diskuterades bland annat hur kommunikationen mellan fiskevårdsområdena fungerar. Frågor kring dammen vid Hästberga och planerna på att åter bygga upp den brustna dammkonstruktionen diskuterades. Inventeringar Länsstyrelsen i Kronobergs län tillsammans med Länsstyrelserna i Blekinge och Skåne län valt ut ett antal åar som inventeras på flottningslämningar under 2013. Projektet syftar till att kartlägga flottningen under 1600-, 1700- och 1800-talen. Projektet pågick fram till september 2013.
Projektet Färna (ur Persson, E. 2013) Projektet Färna har utvecklats för att fokusera på sportfiskeintresset, biologisk mångfald och ekoturism i området. Projektet är en förstudie där information har samlats genom litteratur, egna och andras kunskaper kring färna. Fiskarten färna har möjligheten att bli en symbolart inom Baltic Landscape, vilket kan leda till att intresset för arten ökar. Arten kan utgöra ett incitament för åtgärder, åtgärder som i sin tur gynnar hela den biologiska mångfalden samt sportfisketurismen. Strömmande vatten i Helge å är idag sällsynt till följd av exploatering. I likhet med många andra akvatiska organismer föredrar färnan ett heterogent strömmande vatten där den kan vandra fritt längre sträckor. Därför gynnas inte bara färnan utan hela den biologiska mångfalden i och kring ett vatten då åtgärder görs för att uppfylla färnans krav på habitat. Problematiken för arten i Sverige är att det finns för lite information vad gäller populationernas storlek och utveckling samt kring dess ekologi. Sportfiskeintresset för färna har ökat stadigt de senaste tio åren och i projektet vill man även öka intresset hos fiskevårdsområden och fritidsfiskare. Detta kan ge en uppsving för Helge å området med ökad ekoturismen som genererar pengar till området, pengar som kan investeras i vattenvårdsåtgärder som gynnar färnan. För att kunna förklara hur en lämplig färnalokal ser ut så ska några lokaler biotopskarteras och därefter ska ett spöprovsfiske utföras. På detta sätt kan kunskapen om färnans ekologi stärkas. 2. Brunifiering av ytvatten Problemet Många vattendrag och sjöar i norra Europa och särskilt i södra Sverige, har blivit allt brunare under de senaste decennierna. Det finns en oro för vattenkvalitetsförsämringar och försämrat fiske i större delen av Sydsveriges vatten. Både de övre och nedre delarna av Helgeån är drabbade. I så gott som hela Helgeåns avrinningsområde, från källa till mynning, är idag halterna av organiskt material mycket höga och vattnet är starkt brunfärgat. Vattenfärgen och humushalten har ökat kraftigt i hela avrinningsområdet, och brunfärgningen av vattnet fortsätter ut från Helgeåns mynning längs stränderna i Hanöbukten. Vad som orsakar detta brunare vatten är oklart men flera hypoteser har lyfts fram. Bland annat nämns den globala uppvärmningen som en av orsakerna. Den globala uppvärmningen skapar mildare vintrar med kortare eller inga perioder av tjäle vilket förmodligen ökar uttransporten av humus partiklar. En annan teori som har förts fram är att intensivt skogsbruk ökar avrinningen av humöst vatten. Skogsbruket som bedrivs i de Norra delarna av Helgeåns avrinningsområde är mycket intensivt, och skogsmarkerna är väldränerade. Många av myrarna och våtmarkerna i Helgeåns avrinningsområde har dikats ut för att bli lämpliga att producera skog på. Förmodligen behöver skogsbruket ta mer miljöhänsyn för att påverkan på omgivande vatten skall bli så liten som möjligt.
Demonstrationsområden och projekt För att minimera läckaget av humusämnen från skogsmark till ytvatten har ett antal demonstrationsplatser anlagts inom projektet. Syfte med demonstrationsområden är att ha mötesplatser där utbildning om vattenfrågor och hänsynen till vatten i samband med skogliga åtgärder kan bedrivas. I dagsläget är demonstrationsområdena inriktade mot frågor rörande skogsbruk vid vatten. Mer om demonstrationsytorna kan läsas i Pfister (2014). Det planeras att även starta ett nytt sammarbets projekt som skall heta Skogens vatten i relation till markberedning, dikning och skyddsdikning. 3. Alsumpskogar Problemet Alsumpskogarnas betydelse för att demetylera metylkvicksilver i vattendrag har på senare tid betonats av forskare vi SLU. Alsumpskog är också, tillsammans med ädellövskog, det högst rankade skogsbiotoperna när det gäller betydelsen för den biologiska mångfalden. Styrgruppen tycker att det är viktigt att lyfta fram hur man kan bevara och öka arealen av alsumpskogar i Helgeåns avrinningsområde. I ett historiskt perspektiv har arealen alsumpskog minskat stort. Detta var tidigare en viktig uthållig vedråvara genom det utbredda stubbskottskogsbruket under 1800-talet. Ingen konkret verksamhet har dock inletts i detta fokusområde. 4. Dikningsverksamhet Problemet Kunskapen om regelverket gällande skyddsdikning, nytt naturtillstånd, dikesrensning är generellt låg hos skogsbruket och myndigheter i Helge åns avrinningsområde. Det förekommer ofta att man gräver djupare än gamla dikesbotten vid rensningar. Ett stundande problem i avrinningsområdet är att många dikessystem skulle behöva rensas för att bibehålla den dikeseffekt som man ursprungligen tänkte sig. Samtidigt som dessa rensningar skall genomföras borde man arbeta för att lägga igen alla de diken som inte givit någon produktionshöjning. I syfte att höja kunskapen hos skogsbruket och myndigheter har projektet har använt en demoyta med olika exempel skyddsdikning och dikesrensning från ett tidigare projekt. Denna kommer tyvärr inte kunna användas som demoyta efter 2014. FÖRSLAG OM FRAMTIDA ARBETSINRIKTNINGAR Utifrån de problem som styrgruppen identifierat inom respektive fokusområde lägger författarna här fram förslag på viktiga framtida arbetsinriktningar samt förslag på tänkbara finansieringsvägar.
Övergripande För att lära sig att arbeta i ett helhetsperspektiv, med alla identifierade problem, tycker författarna att styrgruppen bör välja ut ett delområde av Helgeåns avrinningsområde där det finns möjlighet att arbeta med alla problem. Att försöka arbeta med problemen i hela Helgeåns avrinningsområde bedömer författarna kan leda till att man tappar fokus och energi. Det man lär sig i den lilla skalan kan sedan vara mycket nödvändigt att ha med sig när man succesivt utökar verksamheten till fler delavrinningsområden. Strömmande vatten Inom det utvalda delavrinningsområdet bör man kartlägga de befintliga dammarna. Var och en av dammarna bör utredas vilken roll de har i att skapa starkt strömmande och forsande miljöer (om det rivs), habitat konnektivitet, närings och sediment retention samt flödesutjämning. När denna information är sammanställd borde det vara enklare att avgöra vilka dammar som bör rivas (alt. byggas omlöp förbi) eller behållas. Utred hur färnan kan användas som en stövelart och om den skall användas som en symbol för delprojektet Strömmande vatten. Brunifiering av ytvatten Fortsätt verksamheten vid demonstrationsområdena. Utveckla med diknings exempel. Alsumpskogar Inventera alla alsumpskogar inom det utvalda delområdet. Rangordna vilka som har störst betydelse. Kontakta markägare och undersök möjligheterna att utvidga dessa. Försök även att identifiera platser där det vore betydelsefullt att anlägga nya alsumpskogar. Kontakta markägarna och undersök möjligheterna att anlägga alsumpskog. Dikningsverksamhet Informera skogsbruket och myndigheterna i hela Helgeåns avrinningsområdet om att deras kunskap upplevs som låg. Anordna en gemensam seminariedag där skogsbruket, entreprenörer samt myndighetspersonal bjuds in. Bygg upp ett bra demonstrationsområde för olika dikningaktivitetetr i anslutning till det befintliga demonstrationsområde. Möjliga finansieringsvägar För att kunna bedriva den föreslagna verksamheten behöver långsiktig finansiering möjliggöras. Genom att inkludera fler samarbetspartners i projektet, t.ex. fler markägare, länsstyrelsen, WWF, Havs- och vattenmyndigheten, bör möjligheter att erhålla medel från t.ex. Region Skånes miljöfond väsentligt öka REFERENSER Persson, E. 2007. Färna, biologisk mångfald och sportfiske i Helge å. En undersökning i projektet Baltic landscape. Skogsstyrelsen.
Pfister, O. 2014. Water, forest and demonstration sites in Helgeå watershed an experience to participatory approach to water issues. Swedish forestry agency.