PERIODISK SVÄNGNING

Relevanta dokument
Planering Fysik för BME, ht-11, lp 2 Våglära och optik, forts Kurslitteratur: Göran Jönsson: Våglära och optik, Teach Support 2011.

Planering Fysik för n, ht-16, lp 2 Våglära och optik, forts Kurslitteratur: Göran Jönsson: Våglära och optik, Teach Support 2011.

Planering Fysik för BME, ht-12, lp 1+2 Våglära och optik

Planering Fysik för n, ht-08, lp 1 + lp 2 obligatoriska Du måste vara närvarande på minst 4 av 5 av dessa föreläsningar. TEMPERATUR 2.

Planering Fysik för n och BME, ht-16, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support markerar mycket viktigt

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Radiovågor. Tillämpad vågrörelselära FAF260. Astronomi. Mikrovågor. Mekaniska svängingar FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Lars Rippe Atomfysik

Gravitationsvågor! Tillämpad vågrörelselära FAF260. Gravitationsvågor! Radiovågor. Astronomi. Mikrovågor FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Så, hur var det nu? Tillämpad vågrörelselära FAF260. Cirkulär polarisation (höger) Cirkulär polarisation FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Räknestuga. Tillämpad vågrörelselära FAF260. Kapitel 3 Vågrörelse Periodiska svängningar skapar vågor hos kopplade partiklar. Vågutbredning FAF260

1.5 Våg partikeldualism

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

Gauss Linsformel (härledning)

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens

Vågrörelselära och optik

Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

The nature and propagation of light

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp


Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Planering Fysik för V, ht-11, lp 2

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Kapitel 4. Materievågor

Planering Fysik för V, ht-10, lp 2

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

Kurs PM, Modern Fysik, SH1011

Matematiska och systemtekniska institutionen Dnr: 2008/ KURSPLAN. Specialisering i fysik för grundskolans senare år

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Ljus? Övergripande mål. Ljus är strålar Geometrisk optik. ReflectionLawIncident. Beskrivna av grekiska filosofer fkr

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Delkursplanering FY1202 Fysik B - 150p

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14

Optik. Läran om ljuset

Milstolpar i tidig kvantmekanik

Sammanfattning: Fysik A Del 2

= T. Bok. Fysik 3. Harmonisk kraft. Svängningsrörelse. Svängningsrörelse. k = = = Vågrörelse. F= -kx. Fjäder. F= -kx. massa 100 g töjer fjärder 4,0 cm

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

1. Elektromagnetisk strålning

Chalmers tekniska högskola och April Fysik och teknisk fysik Christian Karlsson

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Vågrörelselära och optik

Ljus? Hjärtligt välkomna! Praktisk optik för ST-läkare. Ljus är strålar Geometrisk optik. ReflectionLawIncident

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Mål och betygskriterier i Fysik

Relativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu.

5.9 Fysik. Mål för undervisningen

Tentamen i Fotonik , kl

Remissvar, ämnesplan för fysik i Gy 2011

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Dopplereffekt och lite historia

OPTIK läran om ljuset

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.

Polarisation en introduktion (för gymnasiet)

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Mer om EM vågors polarisation. Vad händer om man lägger ihop två vågor med horisontell och vertikal polarisation?

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

Fysik TFYA86. Föreläsning 10/11

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Tentamen i Fotonik , kl

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Fysik TFYA86. Föreläsning 9/11

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Våglära och optik PDF ladda ner

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Våglära och Optik Martin Andersson

Information om kursen

Ex 1. En fjäder som belastas med en massa av 5 kg töjs ut 6 cm. Beräkna dess fjäderkonstant.

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

Vetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk

Vågrörelselära och optik

Tentamen i Fotonik , kl

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Fysik Världen kring oss. Kvällens punkter. Vad är strålning? Polarisation. Elektromagnetisk strålning

Tentamen i Våglära och optik för F

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Välkomna till Kvantfysikens principer!

Transkript:

Planering Fysik för n, ht-03 Våglära och optik Kurslitteratur: Göran Jönsson & Elisabeth Nilsson: Våglära och optik, Teach Support 2002. markerar viktigt avsnitt, * markerar överkurs. Vecka 39 Vecka 39 1. PERIODISK SVÄNGNING Periodisk svängningsrörelse 12 Pendelrörelse 14 Energi hos svängningen 18 Dämpad svängning 21 2. TVUNGEN SVÄNGNING OCH RESONANS Egenfrekvens och resonans 31 Odämpad tvungen svängning 32 * Dämpad tvungen svängning 35 * Vibrationspåverkan på kroppen 37 3. VÅGRÖRELSE Transversella och longitudinella vågor 42 Sfäriska och plana vågor 44 Ekvationen för en plan våg 46 Allmänna vågekvationen 48 * Våghastighet i en sträng 49 Olika mekaniska vågtyper 52 4. INTERFERENS Superpositionsprincipen 60 Interferens mellan två vågor 61 Stående vågor 66 Svävning 71 * Fashastighet och grupphastighet 73 5. DOPPLEREFFEKT Hastighetsbestämning 83 Dopplereffekt hos ljud 84 Samma relativa hastighet 87 Dopplereffekt när det blåser 88 Dopplerskift hos ljus 88 Överljudsfart 89 Överljussfart 91

Vecka 40 Vecka 40 6. LJUDTRYCK, FART OCH INTENSITET Amplitudbeteckningar 99 Härledning av ljudtryck 99 Härledning av ljudets fart 102 Ljudets fart i en gas 104 Fartens temperaturberoende 105 Ljudintensitet 107 7. HÖRSEL OCH RÖST Den mänskliga hörseln 114 Örats uppbyggnad 114 Örats frekvenskänslighet 116 Örats intensitetskänslighet 118 Hörnivå 121 Eko och efterklang 122 Hörselns riktningskänslighet 123 Den mänskliga rösten 125 Röstanalys 126 8. REFLEKTION AV LJUD Fasförskjutning 132 Reflektion av longitudinella vågor 132 Ljudreflektion i ett rum 138 Ultraljudsmätningar 140 9. MUSIKINSTRUMENT OCH LJUDÅTERGIVNING Tre resonansfall 148 Stränginstrument 148 Blåsinstrument 150 Öppna cylindrar 151 Halvslutna cylindrar 152 Ljudupptagning 155 Ljudlagring 156 Magnetisk lagring 157 Optisk lagring 159 * Ljudåtergivning 162 10. FREKVENSANALYS* 11. ELEKTROMAGNETISKA VÅGOR Det elektromagnetiska spektrumet 181 Ljusets fart 184

Maxwells ekvationer 185 Generering av radiovågor 186 Detektering av radiovågor 188 Elektromagnetiska vågor 190 Brytningsindex 194 Optisk väg 195 Dispersion 196 Vecka 41 Vecka 41 12. REFLEKTION OCH BRYTNING Partikel eller våg 201 Huygens princip 201 Geometrisk optik 204 Skugga 205 Brytningslagen 207 Reflektionslagen 209 Reflektans 210 Totalreflektion 212 Optisk tunneleffekt 213 Fiberoptik 214 * Prismor 216 Regnbågen 218 13. AVBILDNING MED LINSER Sfäriska ytor 227 Brytning i en sfärisk yta 228 Tunna linser 233 Avbildning och förstoring 236 Parallella strålar 241 Avbildningsfel 242 Två tunna linser 245 * Huvudplan 245 14. PLANA OCH BUKTIGA SPEGLAR Speglar 258 Plana speglar 258 Två plana speglar 259 Sfäriska speglar 263 Bildkonstruktion 265 Paraboliska speglar 269

15. OPTISKA INSTRUMENT Ögat 278 Färg och färgseende 281 * Stereoskopiskt seende 286 Glasögon 287 * Skyddsglasögon 290 Kameran 291 Skärpedjup 296 Projektorer 300 Vinkelförstoring 301 Luppen 302 Mikroskopet 303 Keplerkikare 306 Fältkikare 309 Galileikikare 310 Teleskop 312 Bländare och pupiller 312 Vecka 44 Vecka 44 16. BÖJNING OCH UPPLÖSNING Fysikalisk optik 323 Böjning 323 Fraunhofer- och Fresnelböjning 324 Böjning i en spalt 325 Böjning i en cirkulär öppning 329 Babinets princip 331 Upplösning hos optiska system 332 Digital upplösning 333 Vinkelupplösning 335 Längdupplösning 337 Fokusering av en laserstråle 339 17. INTERFERENS OCH BÖJNING Böjning eller interferens 352 Youngs dubbelspaltförsök 353 Interferens mellan N spaltöppningar 356 Transmissions- och reflektionsgitter 362 Spektrometrar 366 * Braggreflektion 369 Holografi 370

18. MULTIPELINTERFERENS Reflektans 381 Antireflexbehandling 381 Metallspeglar och dielektriska speglar 386 Interferens i tunna skikt 387 Fabry-Perotinterferometern 391 * Interferensfilter 395 Vecka 45 Vecka 45 19. INTERFEROMETRAR MED AMPLITUDDELNING Michelson-interferometern 404 * Vågmeter 408 Jamin-interferometern 410 Lorenz-Lorentz' lag 412 * Eterns existens 413 20. POLARISERAT LJUS Olika typer av polarisation 420 Malus lag 422 Polarisation vid reflektion 423 * Fresnels formler 424 Polarisationsgrad 426 Polarisation genom spridning 428 Dikroism 431 * Dubbelbrytning 434 Optisk aktivitet 438 Flytande kristall display 439 Spänningsoptik 441 Atomfysik Kurslitteratur: Göran Jönsson: Atomfysikens grunder, del 1, Teach Support 2002. 1. HISTORIK Antiken 11 Relativ atomvikt 11 Elektrolys 13 Periodiska systemet 14 Ljusutsändning 17 Rotation och vibration 18 Röntgenstrålning och radioaktivitet 19 Kinetisk gasteori 19

Tekniska framsteg 21 Elektronen 22 Thomsons atommodell 22 Relativitetsteorin 23 Fotonen 23 Dualism 24 Rutherfords atommodell 24 Isotoper 26 Bohrs atommodell 26 Kvantmekanik 27 Litteraturhänvisning 28 2. RELATIVISTISK MEKANIK Inertialsystem 30 Galileis koordinattransformation 30 Eterns existens 33 Den speciella relativitetsteorin 35 Relativistiska effekter 36 Lorentztransformationen 41 Längdkontraktionen 44 Tidsdilatationen 46 Vecka 46 Vecka 46 Addition av hastigheter 47 Rörelsemängd och energi 49 Partiklar utan vilomassa 56 Dopplereffekt hos ljus 57 Fotonens massa 62 Gravitationell rödförskjutning 63 Problemlösning 67 3. ELEKTRONEN Elektricitet 76 Elektrolys 76 Katodstrålar och elektroner 78 Avlänkning i elektriskt fält 78 Avlänkning i magnetiskt fält 81 Specifik laddning 84 Elektronens laddning 85 Elektronens vågegenskaper 88 Davisson och Germers försök 91

Elektronmikroskop 94 Vecka 47 Vecka 47 4. ATOMERNAS STORLEK OCH MASSA Atomernas storlek 102 Braggreflektion 103 * Spridningstvärsnitt 106 Isotoper 110 Atomär massenhet 111 Masspektrometrar 112 Bainbridges masspektrometer 114 Atomkärnan 116 5. FOTONEN Temperaturstrålare 125 Plancks strålningslag 126 Stefan-Boltzmanns lag och Wiens lag 130 Fotoelektriska effekten 132 Ljusdetektorer 137 * Inre fotoelektrisk effekt 138 * Comptonspridning 140 Heisenbergs obestämdhetsrelationer 144 Vecka 48 Vecka 48 6. BOHR-SOMMERFELDS ATOMMODELL Atomspektroskopi 152 Koncentrationsbestämning 155 Empiriska samband 156 Bohrs atommodell 159 Ljusutsändning 172 Isotopskift 175 Vätelika system 177 Sommerfelds utvidgning 179 7. KVANTDEFEKT* 8. RIKTNINGSKVANTISERING* 9. DET PERIODISKA SYSTEMET* 10. KOPPLING AV RÖRELSEMÄNGDSMOMENT* Vecka 49 Vecka 49

11. LASERFYSIK Den första lasern 242 Stimulerad emission 243 Boltzmannfördelningen 243 Livstid vid spontan emission 246 Einsteinkoefficienterna 250 Kristallasrar 253 He-Ne lasern 255 Resonanser i en laser 257 Gaslasrar 260 Kontinuerligt avstämbara lasrar 261 Halvledarlasrar 262 Tillämpningar 264 12. RÖNTGENSTRÅLNING Röntgenundersökning 270 Bromsstrålning 271 Karakteristisk röntgenstrålning 273 Absorption och spridning av röntgenstrålning 277 Röntgentomografi 280 * Finstruktur hos röntgenstrålning 282 Antipartiklar 286 Parbildning och annihilation 289 Positronkamera 290 Uppbromsning av strålning i materia 291 Vecka 50 Vecka 50 13. RADIOAKTIVIVITET Stabila isotoper 299 Fyra naturkrafter 300 Massdefekt 302 Sönderfallslagen 305 Alfasönderfall 309 Betasönderfall 310 Gammastrålning 313 Kolfjorton metoden 315 Kronologi 317 Joniserande strålning 320

Räkneövningsplanering Första övningen (läsperiodsvecka 5, vecka 40) Förkunskaper: Kapitel 1 och 3-5 Räkneuppgifter: 1.1, 1.5, 1.6, 1.7, 1.12, 1.18, 3.1, 3.3, 3.4, 4.1, 4.2, 4.5, 4.7, 5.3, 5.8, 5.17 Diskussionsuppgifter: 1.21, 3.11, 3.14, 3.17, 4.12, 4.14, 4.17, 4.19, 5.21, 5.24, 5.26 Andra övningen (läsperiodsvecka 6, vecka 41) Förkunskaper: Kapitel 5-8 Räkneuppgifter: 5.6, 5.7, 5.11, 6.4, 6.5, 6.7, 7.2, 7.4, 7.6, 7.7, 7.8, 8.3, 8.5, 8.6, 8.7, 8.8 Diskussionsuppgifter: 6.12, 6.15, 6.16, 6.22, 7.13, 7.14, 7.15, 8.13, 8.15, Tredje övningen (läsperiodsvecka 1, vecka 44) Förkunskaper: Kapitel 9, 11-12 Räkneuppgifter: 9.2, 9.6, 9.8, 11.4, 11.5, 11.6, 11.8, 11.9, 12.2, 12.4, 12.7, 12.8 Diskussionsuppgifter: 11.11, 11.12, 11.15, 12.15, 12.17, 12.18, 12.21, 9.11, 9.15, 9.17 Fjärde övningen (läsperiodsvecka 1, vecka 44) Förkunskaper: Kapitel 13-14 Räkneuppgifter: 13.4, 13.5, 13.7, 13.12, 13.13, 13.19, 13.20, 13.25, 14.6, 14.9, 14.10, 14.17 Diskussionsuppgifter: 13.32, 13.33, 13.36, 13.41, 14.19, 14.21, 14.22, 14.24, 14.28, 14.30 Femte övningen (läsperiodsvecka 2, vecka 45) Förkunskaper: Kapitel 15-16 Räkneuppgifter: 15.6, 15.11, 15.13, 15.15, 15.22, 15.25, 16.1, 16.3, 16.4, 16.9, 16.14, 16.21, 16.24, 16.28 Diskussionsuppgifter: 15.33, 15.36, 15.38, 15.48, 16.32, 16.36, 16.37, 16.41, 16.43, 16.44, 16.45 Sjätte övningen (läsperiodsvecka 2, vecka 45) Förkunskaper: Kapitel 17-19 Räkneuppgifter: 17.2, 17.6, 17.8, 17.14, 17.16, 18.2, 18.7, 18.11, 18.13, 18.14, 19.1, 19.3, 19.5 Diskussionsuppgifter: 17.21, 18.20, 18.22, 19.7, 19.9, 19.13 Sjunde övningen (läsperiodsvecka 3, vecka 46) Förkunskaper: Kapitel 20 (Våglära), 1-2 (Atomfysik) Räkneuppgifter: 20.2, 20.3, 20.6, 2.1, 2.2, 2.3, 2.6, 2.9, 2.13, 2.15, Diskussionsuppgifter: 20.17, 20.18, 20.20, 20.23, 20.29, 20.34, 2.25, 2.27

Åttonde övningen (läsperiodsvecka 4, vecka 47) Förkunskaper: Kapitel 2-4 Räkneuppgifter: 2.12, 2.18, 2.23, 3.2, 3.4, 3.6, 3.7, 3.9, 4.1, 4.2, 4.3, 4.7, 4.12 Diskussionsuppgifter: 2.28, 2.29, 2.30, 2.31, 3.12, 3.15, 3.16, 4.13, 4.14 Nionde övningen (läsperiodsvecka 5, vecka 48) Förkunskaper: Kapitel 5-6 Räkneuppgifter: 5.1, 5.2, 5.3, 5.6, 6.1, 6.2, 6.3, 6.4, 6.5 Diskussionsuppgifter: 5.13, 5.14, 5.15, 5.16, 5.21, 5.23 Tionde övningen (läsperiodsvecka 6, vecka 49) Förkunskaper: Kapitel 6 och 11 Räkneuppgifter: 6.6a, 6.7, 6.8, 6.12, 6.13, 6.14, 6.17, 11.2, 11.4, 11.7, 11.8 Diskussionsuppgifter: 6.27, 11.10, 11.11, 11.12, 11.13 Elfte övningen (läsperiodsvecka 7, vecka 50) Förkunskaper: Kapitel 12-13 Räkneuppgifter: 12.2, 12.3, 12.4, 12.5, 12.6, 12.11, 12.13, 13.2, 13.4, 13.5, 13.8, 13.9, 13.13, 13.14, 13.19 Diskussionsuppgifter: 12.22, 12.25, 12.26, 12.27, 12.29, 13.23, 13.24, 13.25, 13.28, 13.30