Klubbmästare : Frank Edgar, Fältvägen 24, 147 00 TU.HBA Kassör: Bo Gyllenberq, G Huddingcv 417 2 ö g, 125 42 ÄLVSJö Redaktion: l>1at:.s Freding, HunJnamravägen 83, 145 72 NORSnORG Uj(ltn Waldenström, Lidaleden 70, 603 61 NORRKÖPING Postgirokonto: 62 90 88-6 Medlemsavgift: 25 kr/år ()/(l(:)... ;t)t. >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>2?»>>??. VABIS 1911 Det intressanta fotot ovan har ställts till SmB förfogande från Saab-Scania AB genom förmedling av Lennart Welander. Det visar en normalspårig VABIS-dressin utanför verkstäderna i södertälje. Dressinen väntade på leverans till "statens Kraftverk vid Porjus", där den skulle användas för transporter av personal, post m m mellan Porjus och Gällivare. Ett foto av dressinen i drift finns i SJK bok 28 "Svenska småbanor", sid 198. skyltarna på dressinen bär texten "Patent VABIS" (den övre) och "Vagnfabriksaktiebolaget i Södertelge" (undre). Priset var 3.393 kronor och dressinens öde efter Porjus är ej känt. Red. Mats Freding
sida 2 SmB 2/89, SmB-resan 1989 : I enlighet med årsmötets rekommendation har Småbaneavdelningens inofficiella re : sekommitte planerat att genomföra årets SmB-resa i Göteborg med "omnejd". Oml nejden innebär i det här fallet både Vänersborg/Trollhättan och Munkedal, så det, blir i sedvanlig ordning en tvådagarsresa. Boka därför redan nu helgen 9-1 O sep- 1 ternber för en minnesvärd utflykt. Preliminärt beräknas följande platser - Göteborg: Industrimuseet d Arendalsvarvet Nynäs Petroleum Stena Metall ~~~ Tibnor Väst Il BJs samlingar, Lärje - Lilla Edet - Trollhättan: NOHAB-området Gatukontoret -~Lilleskog: Thore mosse - Vargön Alloys - Munkedal: Småröds järnvägsmuseum Munkedals järnvägsmuseum besökas: Den här resan-kan den sanne 5mB-medlemmen knappast avstå ifrån! Av tidsskäl kan ; närmare uppgifter om pris, inkvartering etc ej lämnas i detta mmmer av SmB, ; men den som är intresserad av att delta skall senast 1 augusti anmäla sitt intl resse till Bo Gyllenberg, Gamla Huddingevägen 417 2 tr ög, 125 42 Älvsjö (eller ; per telefon 08/86 13 81 kvällstid) så översänder han ett informationsblad med i alla uppgifter. Senaste slutliga bokningsdag är 1 september. Resekommitten undersöker f n möjligheten att anordna gemensam övernattning på ett, hotell i Vänersborg, förhoppningsvis till rabatterat pris. ~vsikten är även att på hotellet avhålla avdelningens årsmöte för 1989. Om allt går i lås kommer en lokal SmB-medlem att hålla ett föredrag med ankn~1tning ti.ll bygdens industribanehistoria. "Resekommitten", Järnvägsfordon och Järnvägsskrifter 1989 Nu har årets upplaga av JHRFs båda skrifter kommit, nu med två nya sidor (vardera!). I båda skrifterna finns det en hel del för den småbaneintresserade; de ; flesta föreningar har sparat åtminstone något fordon med industriförflutet, somliga t o m många sådana fordon, och det tillkommer några nnyan varje år. Ta även chansen att orientera Dig bland föreningar, böcker och tidskrifter med småbaneinriktning l Prenumeration på förbundets tidskrift Spårburen inklusive 'kalendrar över evenemang m m för 1989............. 50:- 1; Porto och emballage vid köp av 11 lösa 11 förteckningar...... 5: Järnvägsfordon (föreningar, bevarade fordon, aktiviteter; 59 s)... 20: Järnvägsskrifter (föreningar m m, tidskrifter, böcker; 58 s)... 20:- ', PAKET 1- Prenumeration enligt ovan+ en förteckning... 65:- ', PAKET 2- Prenumeration enligt ovan+ båda förteckningarna..... 75:, Förteckning över (större) europeiska järnvägstidskrifter (från MOROP, tyska/franska, 8 sidor).............. 5:- Beställes genom förskottsbetalning till postgirokonto 43 82 88-3, JHRF Försäljning. Anders Svensson
SIT'B 2/ 89 Sida 3 I mars och april 1989 gjorde jag ett _antal inrlustribesök i Skåne. Följande av småbaneintresse noterades: Gillastigs torvfabrik riven sedan länge och mossen övervuxen. Plåtslipers 600 mm. Banvallen till Kågeröd station skogsväg- (ej farbar med bil, åtminstone ej närmast mossen). AB Klippans Finpappaersbruk i drift, dock ej norrralspåret, som verkar ha legat oanvänt något år (?). Klippans Tegelbruks AB, nedlagt 1986, används som lager (?). större delen av bruks~ byggnaderna kvar liksom ca 100 m 900 mm-räls i marken (har trolig-en tillhört den numera rivna ringugnen). Några räler kvar från 600 mm-banan. Lertaget stort och utjämnat. Mf KLJ: Kockums MV 260/1957, fd Kockums Malmö, 1988 mf KLJ; KVAB 46/1941 (SJ Z49 118) ÖSJ 1 (Västervik 143/ 1933) samt en icke identifierbar Z49 (Z43?) utomhus. Kågeröd Banvallen från Gillastigsbanan delvis kvar i samhället. Vid Kågeröds fd såg~ verk (numera Kågeröds Byggvaru AB) hittades tre hjulpar med 600 mm spårvidd samt en del staplade räler. Källstorps Bränntorvfabrik riven men bana, lokstall, John Bergmanlok, staplade räler samt några torvvagnsvrak kvar. Banan är starkt övervuxen. Källstorps tegelbruk rivet sedan länge. Lertaget används som soptipp. ~~lmökrita AB, Kvarnby I drift. Namn på kontorsbyggnaden: Swedish Whiting Co Ltd. Kritbruket har tidigare haft spårförbindelse med Malmö-Genarps J vid Kvarnby station. Lokdrift. Litteraturtips: Malmö-Genarps Järnväg 1894-1948 av Björn Astedt. Minnesbergs Tegelbruks AB I drift. Mycket stor anläggning med ett tiotal olika byggnader. Fin gammal bruksmiljö, då ett flertal äldre tegelbruksbyggnader är bevarade. Några används som lager. Den forna 650 mm-banan är utlagd till körväg ut till lertaget. Dock finns litet spår kvar på tre olika ställen; dels vid rampen in till tegelbruket, dels delar av förbindp.lsebanan mellan bruk II och III (ca 150 m plus en växel) och dels en kort stump vid det gamla lertaget. Litteraturtips: Tegelbruk i Sverige av Lars-Eric Olsson (Riksantikvarieämbetets rapport 1987:5), som även beskriver Försökstegelbruket nedan. Revlinqe mosse, Konqa är vattenfylld; utlastningsrampens plintar kvar. Plåtslipers med 600 mm spårvidd. skäralids stenbfott numera campingsplats. Bana har funnits. StP.nestads Torvfabrik kunde ej hittas exakt, men på en mosse utanför byn hade brytning skett. Bana har funnits enligt Svenska Mosskulturföreningens Tidskrift. Svedala Cirrus Svedala-kontoret (och fabrik) beläget alldeles intill den numera rivna banan Lund-Trelleborg. Lokstall för normalspår kvar. Spåret här revs ca 1983. Sockerbruket numera rivet; området används för villabebyggelse. Mitt emot ligger ett hus ägt av SSA som här har sitt kontor för fastighetsteknik och maskinteknik. - Försökstegelbruket (nedlagt 1972) ligger kvar och används som lager m m av diverse firmor. Banan till lertaget riven utom 50-100 m närmast bruket. Kvar finns även två växlar och lokstallet. Teqelberqa Tegelbruk Nedlagt ca 1940 och rivet till största delen utom ringugnen och skorstenen. Riven bana dels till lertaget, dels till en lastplats vid järnvägen Svedala-Trelleborg. Trelleborgs Sockerbruk Nedlagt 1955 och därefter använt av diverse firmor. Sockerbruket revs under perioden januari-mars 1989. Den 19 mars fanns litet 1435 mm-spår kvar in'om bruksområdet. J anis Priedi ts Detta nummer av Meddelanden från SJK Småbaneavdelning (nr 54 från starten 1975) har sammanställts av Mats Freding. Bidrag till nr 3/ 89 skall sändas till Björn Waldenström, Lidi'1leden 70, 603 61 1\Joeköping.
Sida 4 SmB 2/89 ii Liten rundtur SJ, Nässjö impregneringsverk I drift trots dess påstådda farliyhet (i ortstidningarna). Loket MFD 82, Motor Rail 10004, var inlåst i lokstallet. Vissa spår verkade ha rivits ganska nyligen C)Ch en del räls låg uppstaplad. Bodabergs Torvströfabrik I drift. Låst och stängd. I närheten av fabriken låg ett större upplag av diverse järnvägsskrot, bl a mängder av Orenstein & Koppel lagerboxar, vändskivor och vagnsdetaljer. Det fanns även en del plåt och en motorhuv, som med litet fantasi kunde antas vara från ett tidigare lok. Det kan i sammanhanget nämnas att det gruvlok, som för några år sedan nämndes vid fabriken, nu visat sig komma från Järlåsö Torvströfabrik 1985. Det kunde aldrig startas vid Bodaberg och har troligen skrotats. Stockaryd Torvfabriken var i drift. Schörna 3555 och Dierna 2577 var driftslok. Dierna 2555 var avställt och hade placerats direkt på marken vid sidan av spåret. Gamla torvvagnar med plåtskrov hade staplats i en stor skrothög. Stockaryd Vid Håkan Pherssons Mekaniska Verkstad sågs ett gult Jenbacher Werkelok utan tillverkningsskyltar men ~ed Stockholms stads vapen på bakgaveln. Troligen fd Stockholms stads Gatukontor, 750 mm. Motorn hade demonterats, men låg troligen i en skrothög utanför verkstaden. Kan detta vara ett av de lok, som sålts från Stockholm till High Chaparral? Hällaryds Torvströfabrik Fabriken var i drift. Loket stod ute, vilket inte är speciellt vanligt. Tre helt nya torvvagnar stod i torvladan och en ny flakvagn ute på mossen. Även tre gamla torvvagnar fanns kvar. Svenarums Toryprodukter Fabriken har utvidgats betydligt under senare år, varvid flera nya byggnader uppförts. Det stora upplaget av 600 mm-räls och vagnar har flyttats från sågverket till fabriken. 900 mm-systemet har byggts ut på fabriksgården. Traktorekipaget som används för transport mellan nya mossen och fabriken stod inne. Det består av en stor CASE traktor och en inbyggd vagnbjörn. Ekipaget är byggt av Weimers Mekaniska Verkstad i Eksjö. Vagnarna dras upp på vagnbjörnen med hjälp av en vinsch som drivs via traktorns kraftuttag. Det gamla motorloket med JM-motor nr 5257 (1-cylindrig råoljemotor), tillverkad 1941, hade placerats på marken bredvid spåret men föreföll ha använts till helt nyligen. Mats Freding BLACK 1 HAWlliORN & co. Firman hemmahörande i Gateshead, England. Kända leveranser till Sverige: 239/1873 1435 C HMMJ 8, 1879 SJ Vx 288 "RÄTTVIK-RÄFVEN", 1927 Bergviks sågverk 2, 19?? skrot 475/ 1879 918/ 1887 919/1887 962/ 1889 600 B Arendal, Norge; 1894 NAEJ "LILLY", 1917 NJAB/ Södertälje, 19?? skrot 1435 B S&NJ 16, 1891 SJ Qå 446, 1929 Stockholms Gasverk, 19?? skrot 1435 B S&NJ 17, 1891 SJ Qå 447, 1929 Stockholms Gasverk, 1930 KYJ 5, 1936 skrot?? Okänd ägare nr 1 enl D Cole (1963) 963/1889?? Okänd ägare nr 1 enl D Cole (1963) 966/ 1890 1435 B Sandvik AB 1 "STYRBJÖRN", 1957 avställt, 1965 uppställt vid fd Högbo Bruk (friluftsmuseum) 1069/18?? 1435 B Sandvik AB 2 "NYBJÖRN", 19?? skrot/sålt rz1 o a! If' am{ji 1 ' ' Z kkii "l' :ra; &tj Janis Priedits
SmB 2/ 89 Sida 5 FORD MOTORLOKOMOTIV Ifrågavarande motorlokomotiv har användning vid sågverk, brädgårdar, tegelbruk, makadamfabriker och av entrepenörer för väg- eller jordarbeten etc. Maskineriet är av kraftig konstruktion; underdelen består av grova, gjutna ändstycken och sidorna av c:a 13 mm stålplåtar. Fjädrande rullager och 65 mm axlar med en hjuldiameter av 400 mm samt c:a 90 mm Iöpbana. Motorn är en Fords 4-cyl. automobilmotor om 40 hkr vid 1800 varv, typ B. Balastlåda inom ramverket. Kugghjulen äro tudelta, av stålgods och kunna lätt omskiftas. Största hastigheten är c:a 30 km.jtim. och 3 utväxlingar i vardera riktning. Loket är försett med dragkrokar, självstart, fot- och handbroms. Fabrikatet är av erkänt god beskaffenhet. Materialvikt c:a 2,5 tons, kan belastas till c:a 4 tons. Alla spårvidder levereras. K o r t a l e v e r a n s t i d e r k u n n a I ä m n a s. Begär offert l N:r 24 ~ lngenjö"r LEON. LAREN- L UND Tel. 3370
Sida 6 SmB 2/89 E I SmB 4/ 86:4 efterlyste Lennart Welander upplysningar om en bana, som funnits i Mölle kring sekelskiftet. På ett foto daterat 1900 syntes en smalspårig bana kornrna in på hamnområdet från nordväst och löpa ut på en brygga. Ett par lådvagar verkade vara fyllda med grus eller något liknande. Något egentligt svar på denna efterlysning korn väl aldrig, men Lennart Welander har själv fortsatt forskningen kring den lilla banan. Ett nytt foto taget 1899 visar ett spår utmed hamnen och ett vykort poststämplat 1903 (men troligen tillverkat ca 1901) visar att ett ganska stort stenbrott låg intill hamnen i banans riktning. Ingen av dessa bilder återges här, då trycket inte skulle ge dem rättvisa. Från Höganäs Museum har Lennart erhållit ett utdrag ur en hernbygdsbok, nämligen ett kapitel med titeln "Mölle hamn- ett bidrag till samhällets historia". r detta framgår följande uppgifter som kan bringa ljus över banans historia: stenbrytning påbörjades vid MÖlle redan 1750 och stenen användes vid reparation och tillbyggnad av Citadellet och Gråen i Landskrona. Brytningen avstannade troligen 1771, då en storm raserar utlastningsbryggan. Den återupptogs omkring 1800, då sten behövdes för utbyggnad av Helsingborgs hamn. Ater blir det tyst i stenbrotten och detta i hela 70 år. Då, åren före 1880, sätter man åter igång, nu kanske våldsammare än någonsin tidigare. stenkrossarnas rasslande oljud under ackompanjemang av sprängskottens ekande under Barakullen blir nu en daglig företeelse. Stenhuggarna, en samling mustiga hårdingar, sätter nu sin prägel på Mölle. En brygga lägges ut ungefär mitt på den nuvarande badplatsen vid Solviken. Det är en brygga byggd på nerslagna räls och små vagnar rullar ut och tippar sitt innehåll direkt i skutorna, som endast vid gott väder vågar sig in i viken. Denna gång är det danska staten som är beställare och arbetsplatsen är fästningsarbetena vid infarten till Köpenhamn. Vid gott väder går nu skutorna i skytteltrafik genom sundet. Många möllebor deltar i dessa transporter. Men bara efter något års arbete avbryts det hela. Det är Baronen på Krapperup som förbjuder vidare brytning. Det har nämligen hittats ett par växter, som här har sin enda lokal. stenbrytningen överflyttades då till brotten vid Strandvägen samt nedanför Villa Blåsbo. Den sedan l 00 år av stormar förstörda stenbryggan, den s. k. Nissens brygga, sattes åter i bruk. Den fick utgöra underlag för de räls som drogs från stenbrotten och krossen. Den förlängdes också med rälsbockar så att den slutade vid tillräckligt djupt vatten. Något sorts Paternosterverk för nertransport av sten från övre avsatsen var placerat där senare villa Berghäll byggdes. Vidare byggdes en större lada över den stenkross och det sorteringsverk som placerades på tomten där nu V arn1badhuset ligger. Vid denna tidpunkt byggdes också den lilla järnväg, som fortsatte vidare från krossen till hamnen. Det var ganska ansenliga mängder sten som sprängdes och bortforslades och det var tack vare detta arbete som hela den nedre husraden samt Strandvägen kunde byggas. Lennart Welander/ red. Arbete med boken "Industrilok i Skåne", vilken kommer att ingå i Småbaneavdelningens skriftserie, pågår f n och alla tips, fakta, fotografier m m är mycket välkomna. Skriv till Janis Priedits, Sunnanväg 18 R, 222 26 LUND eller ring per telefon 046/ 12 04 33 (bostad) Janis Friedits
SmB 2/ 89 Sida 7 Borghamn Ett litteraturtips (förutom "~ndustrilok i Östergötland"): "Slutet på en smalspårig epok" av Janelov Svensson (VOJF 1988). Kartskiss över kalkbruk och spårnät. (Janis Priedits) Gurklisten 1/1989 (Bo Gyllenberg) innehåller en sida om sockerbruket i Linköping och dess ånglok. Gävle Dagblad 1989-01-04: notis och foto på Norrsundets Bruks AB:s nya AGEVE-lok. (Bo Gyllenberg) Hudiksvalls Tidning 1988-06-02 Notis om söderhamns Järnvägs AB, vilket bolag skall bygga ett nytt industrispår i Ljusne för 6,5 mkr. Spåret skall utgå från den nuvarande industribanan i Ljusne och dras fram till Orrskärshamnen i Ljusne. (B Gyllenberg) Järnvägsbladet Förstlingen 1/1989 innehåller en längre artikel om transporten av LRJ 6 (DWK 621/1938) från Laxå till Nora den 15 okt 1988. Loket har NBVJ fått som gåva av Laxå Bruk. (Bo Gyllenberg) Nynäståget 1/1989 (Föreningen Nynäshamns Järnvägsmuseum) Notis om föreningens inköp av fd SJ Z49 192 från Horndal (Västervik 276/ 1946 enl tidningen - 1947 enligt den blivande lokomotorboken, typ 15) (Bo Gyllenberg) skenbladet 1-2/ 1988 (OKBv) Notis om föreningens avtal med Bröderna Edstrand om växling av detta bolags vagnslaster till och från deras 'nybyggda lossningsplats vid spårslutet i Svartvik och stockviks Nedre. Dragkraften utgörs av Järnvägsmuseums Z3 284 med föreningens lok "HUBERT" (Oskarshal!ln 124/1958) som reserv. (Bo Gyllenberg) ÖSJ-Bladet 1/1989 innehåller en intressant artikel av Yngve Holmgren om det skånska loket vid Ramnäs Bruk (fd YEJ 2 HERRESTAD, byggt av Slaughter, GrUning & Co i Bristol 1864). I övrigt finns foto på det i början av 1989 levererade AGEVE-loket till Norrsundets Bruks AB samt ett foto från Limrnareds Glasbruk somrnaren 1987 visande samtliga tre motorlok, vilka då fanns i PLMs ägo. Under rubriken Presstopp-Nytt meddelades att skrotåret på Lunds Mekaniska Verkstads växellok var 1948 (se vidare SmB 3/ 88:3) (Bo Gyllenberg) Helsingborg 57/1919 (SmB 1/ 89:5) Här ligger en hund begravd! Vi börjar från början: SJK skrift nr 2 anger att Helsingborg 57 har 1180 mm spårvidd och 58 har 891 mm spårvidd, båda är levererade till "Ljusne", vilket antagits betyda Ljusne-Woxna AB. Eftersom Ljusne enbart hade 1180- spår har UF dragit slutsatsen att angivelsen 891 för nr 58 var felaktig. Under pågående forskningar inför boken "Industrilok i Uppland" har det emellertid visat sig att Ljusne-Woxna AB, Ramhälls Gruvor, Knaby 1938-02-05 säljer ett i Ramhäll stationerat ånglok till AB Dannernara Gruvor. Loket var tillverkat av Svenska Elektromekaniska Industri AB i Helsingborg 1919 och hade stått avställt i Ramhäll sedan 1929, då driften i gruvan nedlades. Ramhäll stod ju genom en längre 891 mm bibana i förbindelse med Dannemora-Hargs Järnväg så det får väl anses vara klarlagt att växelloket i Ramhäll inte hade 1180 mm spårvidd! Loket som såldes till Dannemera bör således ha varit Helsingborg nr 58. Angpanneföreningen, å sin sida, konstaterar att det fd Ljusne-Woxnaloket i Dannernara har nr 57 när de inregistrerar det 1938. Ja, hur förklarar man det här? Kan det helt enkelt röra sig om ett pannbyte mellan 57 och 58 eller har Helsingborg faktiskt förväxlat loken i sin tillverkningslista, så att det var 57 som hade 891 mm spårvidd och 58 som hade 1180 mm? Bringa reda i den här soppan, någon! Det finns ett par kända foton av Ramhällsloket, men på inget av de jag sett finns det möjlighet att läsa av tillverkningsskylten. Av brevet till Dannernara Gruvor 1938 framgår att man plockat diverse delar av Ramhällsloket, bl a en buffert, några kranar, en propp och ett glasrör. Dessa delar har förmodligen använts till systerloket i Ljusne. Mats Preding
Sida 8 SrnB 2/89 KVAB 113/1954 Enligt SrnB 2/86:4 inköptes lokomotorn 1983 till Handelsbolaget Loket i Landskrona (fd Öresundsvarvet), men enligt Industrimotorlok I och resebeskrivning till SrnB höstresa i Skåne 1988 levererades detta lok till Iföverken i Bromölla, vilket även bekräftas av SrnB 1/86:5 och 4/86:5. Öresundsvarvets lok har KVAB tillverkningsnummer 117/1955, vilket bekräftas av både Industrimotorlok I och SrnB 4/86: 18. Janis Priedits GIA I en 1988 utlämnad referenslista över leveranser till Sverige nämns ett företag som är helt okänt för mig. Det är skånska Nickelgruvan, Burträsk, vilka skall ha köpt två lok. I en notis i Dagens Industri 1989-04~11 kan man läsa att förhandlingar inleds inom kort med ett gruvbolag om nickelbrytning i Västerbotten. I samma notis står det också att nickelprojektet i Västerbotten lades ner 1983. Är det någon som vet mer? Bo Gyllenberg Z43 198 I SrnB 4/88:11 står att rubricerade lok har avyttrats till Skåne-Smålands Järnvägsmuseiförening. Loket, som är tillverkat av KMV 159/1951, har jag noterat tidigare sålt till (?) ASEA Traction AB, men detta kan vara en förväxling med 160/ 1951 (Z43 199), som sågs hos ASEA Traction AB i Västerås 1986 under en SrnB-resa. KMV 144/1945 (Z49 159) omlittererades 1981 till SJ Qaz 9440090 och såldes 1986 till ASEA Traction AB i Helsingborg. Någon som kan reda ut vilka lok ASEA Traction AB har f n? Janis Priedits Åstorp I SrnB 4/86:18 omnämns VM 762/ASEA 1533/1957, som överfördes till KAABS i Åstorp 1985 från firmans skrotgård i Ängelholm. Är loket fortfarande i drift där? Vid ett SrnB-besök i Åstorp 1981 stod General Electric 29222/1947 (spv 1435 mm) avställt i väntan på skrotning eller försäljning. 1986 lär det ännu ha varit kvar där. Är loket fortfarande kvar idag eller är det skrotat? J. P. d't ------o--~--------------------- J~J{J.\.N JJJ.\N()IlNJ.\ an1s r1e 1 s ASJ Falun 577/1950 (fd STAB, Jönköping m fl) har ett antal år funnits vid AB Avfallsråvaror/stena Metall i Malmö. Loket skars ner någong gång december 1988-januari 1989 vid företaget. Ulf Diehl Bottnaryd Torvströfabriken i Bottnaryd, ägd av AB Unitorv i Sösdala, är fortfarande i drift. De gamla massdelarna är emellertid numera utbrutna och en ny mosse har börjat exploateras. Denna är belägen söder om den gamla järnvägen Jönköping Ulricehamn och därför har man byggt en ny bana, ca 300 m lång, som korsar denna järnvägs banvall. Korsningen av banvallen ser ganska märklig ut, då man inte brytt sig om att gräva bort ballasten. I stället "klättrar" torvbanan över banvallen! Inga förändringar i lokparken har skett under senare år. Den gamla banan till mossen Prästeryds Stom ligger ännu kvar. Mats Freding Deg e r hamn En komplettering till loklistan i "Industrilok på mit från Kiel. Tillverkningsnumret på Diema-loket 1929-03-08 och levererades 1929-05-03. Motorn var och loket kostade 7.900 RM. De båda Deutz-loken i typ 16 XII) och 16223/1936. Öland och Gotland" har inkomvar 500. Loket beställdes tillverkad av Dierna (nr 783) Degerhamn var 867/1911 (av Ulrich Völz
SmB 2/ 89 Sida 9 "Dragos" flyttad? Vid bussresa Kalmar-Västervik 1989-03-21 mötte vi vid södra Bäckebo (mellan Rockneby och Alern) en lastbil med ett grönt motorlok på flaket. Loket ifråga liknade "Dragos" (KEID 55107/1952) på Ernsfors Bruk. Om det verkligen var "Dragos" som nu alltså var på väg söderut eller om det v9,r.ett annat motor-lok har jag inte lyckats reda ut. Yngve Nilsson Industribanemuseet Frövi Med stöd från kommunen håller Industribanemuseum Blixterboda på med flyttning av. sina anläggningar till Frövi. Majoriteten av spårmaterial är flyttad liksom flertalet vagnar. Endast ett lok är flyttat; övriga lok inväntar en färdig museihall, som beräknas vara klar hösten 1990. I samband med flyttningen ändras namnet från Industribanemuseum Blixterboda (IBMB) till Industribanemuseet Frövi. Museet disponerar f n över 35 lok. Det har alltså skett nyanskaffningar sedan en loklista sist publicerades och det finns kanske skäl att återkomrna med en ny loklista framöver. Lennart Ericson Kockums, Malmö Verkstadens lokomotor observerades vackert mörkt blåmålad 1989-05-26. Linbana Vid båtfärd 1989-05-29 i trakten av Dalarö bana på en ö nära Dalarö, troligen Edesön. en brygga upp till ett högt beläget hus. Bo Gyllenberg observerades en vackert grönmålad lin Linbanan verkade (genom kikare) leda från Mats Preding Lok och gaffeltruck En gaffeltruck (enligt hjullastarmodell) som samtidigt kan fungera som rangerlok visades nyligen på Parismässan av Charitrac. Maskinen är tillverkad hos Manitou och bygger på det företagets gaffeltrucksprogram. I princip är maskinen inget annat än en truck med nedfällbara stödhjul. Dessa får genom en hydraulmakanism ett tryck mot rälsen av 1,2 ton per axel. Buffertar och vagnskoppel placeras på valfri sida, eventuellt på båda sidor. Trucken har ett inbyggt tryckluftsystem för bromsning av järnvägsvagnar. Anders Svensson Ornö ~van nämnda båtfärd gjordes även en småbaneobservation via kikare. Vid skinnardals gård på Or.nö ligger en fältspatgruva som bröts i varje fall åren 1935-39 och 1947 av gårdens ägare E LÖfström. Av gruvan syntes nu stora skrotstenshögar och en rälslagd utlastningsbrygga. Intill bryggan syntes åtminstone två tippvagnar, mycket rostiga. Kanske är detta ett lämpligt utflyktsmål för semestrande SmB-are? Den största fältspatgruvan på Ornö låg f ö på motsatt sida av ön, nämligen Lugnets gruva. Denna har tidigare behandlats i SmB. Mats Preding Rangering med Unimag Rangering av järnvägsvagnar med hjälp av terrängbil är inte precis något nytt - så har t ex Mercedes Unimog använts i åtskilliga år i rangeringsarbete i Sverige. Men det kan ändå vara intressant för många som använder växlinglok eller olika typer av spel för rangering att Bohnstedt-Petersen AB säljer Mercedes-Benz Unimog med Zweiweg spårutrustning. zweiweg anges i ett pressmeddelande vara världens största tillverkare av spårutrustning för landsvägsfordon. Företaget har över 20 års erfarenhet av att konstruera och tillverka denna typ av utrustning. Unimag med Zweiweg spårutrustning skall kunna klara att rangera tåg på upp till 600 tons vikt. Fordonet kan dessutom utrustas för en mängd olika reparations- och underhållsarbeten liksom räddningstjänst. Ett landsvägsfordon som rangerlok har fördelen att inte behöva gå igenom växlar för att komrna till ett annat spår. Dessutom krävs en betydligt mindre och enklare bangårdsanläggning om man arbetar på detta sätt. Anders Svensson &holm 1.. "k d bek.. For en del av SmB:s asare ar sa ert enna mosse ant, ty har bedrevs torvupptagning sedan sekelskiftet (se "Västgötaboken"). Enligt min källa "Lediga platser" hösten 1988 satsade ett konsortium bestående av ASEA STAL, Hägglund och vattenfall (forts)
sida 10 SmB 2/89 R:fholm. forts miljoner på en bränntorvfabrik i vilken en ny sorts avvattningsanläggning skulle torka torven och sedan bearbeta den till briketter. Transporten av torv från mossen skulle ske med transportband. Det visade sig att hela projektet var en felsatsning och anläggningarna står stilla och rostar sönder. 'I'fdligen kan även detta sälla sig till den långa raden av misslyckade torvprojekt i Sverige. Något liknande uppfördes även i Sveg, se SmB 4/88. Janis Priedits Röde mosse Driften har upphört sedan ett antal år och nu tycks även de båda unika söderblomloken ha lämnat mossen. Loken var RÖDE 1 (Söderblom 191?/1917) och RÖDE 3 (Söderblom 193/1917). Det sist nämnda hämtades 1988 till Ruben Bloms Maskinsamling i Götene, där det nu finns uppställt under tak tillsammans med en helt fantastisk samling lokomobiler, traktorer, motorer, vägvältar, stenkrossar och a11dra maskiner. Enligt uppgift från Tore Blom fanns enbart RÖDE 3 kvar vid Röde Mosse när det hämtades; RÖDE 1 antogs ha hämtats till Es~ilstuna Industrimuseum. Har någon besökt RÖde mosse under senare år? Mats Fredi:ng Silverdalen SJ Z43 484 (KVAB 203/1960) såldes 1989-04-11 till MoDo Papper AB, Silverdalens Pappersbruk. Lokomotorn ersätter den från SJ för 15 år sedan inköpta Z49 170, vilken enligt uppgift nu är till salu. Mats Lindberg (Red anrn. Finns det gamla ångackumulatorloket kvar i Silverdalen ännu?) Skara Sommarland Vid besök pa platsen 1989-05-27 kunde endast följande två lok ses (jfr SrnB 3/87: 3!): Lok 1 - GIA typ DHS20 nr 01/1985, motor JW20 nr 8973 Lok 2 - GIA typ DHS20 nr 02/1986, motor JW20 nr 5060 Lok 2 stod i reserv, medan lok 1 var tåglok. Bergloket från Stockaryd och Lindloket från Ornberg kunde ej upptäckas trots närgånget snokande i såväl verkstad som skrotupplag. Mats Fred i ng ÖPPET dagl 10-18 (jun. - aug) RUBENS Maskinhistoriska Samlingar är en omfattan- de samling av gamla intressanta maskiner. Det, är till största delen olika slag av ångmaskiner, i form av Anglokomobiler, sjöångmaskiner eller stationära för industriellt bruk. Därtill finns ett stort antal äldra motorer av typen tändkula och liknande. Ett antal äldre vägmaskiner, traktorer, arbetsmaskiner och redskap är andra delar som kompletterar och breddar denna Skandinaviens kanske största samling av historiska maskiner. I den förevisade delen av samlingarna visas bland annat följande: ANGLOKOMOBILER över 30 st bl a den internationellt prisbelönta Lokomobilen, och två unika ångplogslokomobiler. Vikt 22 ton st. MOTORER av en mänd fabrikat varav kan nämnas, Beijers, Avance, Lidans, Krimo och Regulax. SJÄLVTRANsPORTABEL STENKROSS, vägvältar, väghyvlar, representerar entreprenadsidan. VETERANTRAKTORER av kända och mer udda märken som Lanz, Fordson, Austin och Munktells. SJÖANGMASKINER, varav den största på 1000 hk. UNDER SPECIELLA TIDER körs vissa maskiner varigenom det bjuds unika möjligheter att se och uppleva olika veteranmaskiner i verksamhet. Under körtiderna sker en omfattande aktivitet med maskiner igång. Vi visar ånglokomobiler, fotogen- och tändkulemotorer i arbete med olika slag av arbetsmaskiner. KÖRTIDER JULI MANAD Söndagar Tisdagar Torsdagar g 10.00-18.00 18.00-20.00 18.00-20.00 UNDER KÖRTIDERNA SERVERAs KAFFE Q RUBENSär centralt beläget i ett av landets mest besöksvärda områden. I vår närhet finns bl a Skara med Som- marland, Läckö slott vid Lidköping och Kinnekulle med alla sina kulturhistoriska platser. Fin utsikt och generös natur. Här finns även möjlighet till en god service, så vid Ert besök hos RUBENS eller i området rekommenderar vi för MAT HERNGRENS MATSALAR GÖTENE 0511-502 51 D LOGI Hotell POSTIUONEN GÖTENE 0511-590 1O Ytterligare information om områdets arrangemang, sevärdheter och service kan erhållas genom Götene turistbyrå på telefon 0511-592 10.