Kallelse och handlingar till mötet i residenset i Vänersborg med beredningen för hållbar utveckling 15 oktober 2013
Kallelse Föredragningslista Sida: 1(2) Sammanträde med beredningen för hållbar utveckling Tisdag 15 oktober 2013. Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 11.00 ca 16.00 Kaffe från kl 10.30 Gemensam lunch kl 12.00-13.00 Kommunalförbunden sammanträder i Biosalongen kl 09.00 10.45 Länk till BHUs handlingar: http://www.vgregion.se/bhu Ärenden Hålltid kl 11.00 1. Upprop 2. Val av justerare Hålltid kl 11.05-14.00 3. Revidering av de regionala investeringsplanerna för transportinfrastrukturen 2014 2025, handlingar utsänds separat Dnr RS 2214-2012 Lunch kl 12.00 13.00 Hålltid kl 14.00-14.20 4. Förslag till principer för ett gemensamt agerande för Västra Götalandsregionen och kommunerna om medfinansiering av nationell transportinfrastruktur beslutsförslag till regionstyrelsen, handlingar bifogas Dnr RS 966-2013 Hålltid kl 14.20-14.45 5. Förslag till "Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige 2014-2020" beslutsförslag till regionstyrelsen, handling bifogas Dnr RS 922-2013 Kaffe 14.45-15.00 Hålltid 15.00-6. Trafikverkets förslag om att underhållet ska upphöra på sträckorna Munkedal-Lysekil och Mellerud-Billingsfors diskussion, handlingar bifogas POSTADRESS: Regionens hus 462 80 Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: 010-441 00 00 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se
Sammanträdesdatum: 2013-10-15 Sida: 2(2) 7. Sammanställning av anmälningsärenden, handlingar bifogas Dnr RS 62-2013 8. Ev. tillkommande ärenden. Övrigt Har du förhinder vänligen meddela Solveig Fagerberg tfn: 010-441 00 33 eller e-post: solveig.fagerberg@vgregion.se. Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se) Leif Blomqvist Ordförande
Ärende nr 1
Ledamöter i beredningen för hållbar utveckling Regionens ledamöter Leif Blomqvist, ordförande Kristina Jonäng, 2:e vice ordförande Gert-Inge Andersson Johnny Magnusson Alex Bergström Birgitta Losman Lena Jagers Bladini Lars Nordström Sören Kviberg Helen Persgren Stigolov Tingbratt Conny Brännberg Gunilla Levén Kommunernas ledamöter Göteborgsregionen: Jonas Ransgård, 1:e vice ordförande Patrik Karlsson Johan Nyhus Stefan Svensson Skaraborg: Katarina Jonsson Ulf Eriksson Kjell Hedvall Carina Gullberg Sjuhärad: Ulf Olsson, 3 vice ordförande Mattias Josefsson Margareta Lövgren Eva Johansson Fyrbodal: Clas-Åke Sörkvist Henrik Sundström Paul Åkerlund Martin Carling Sekreterare Lennart Löfgren Chefer Bertil Törsäter, Västra Götalandsregionen Sture Carlsson, Västra Götalandsregionen Peter Holmberg, Västra Götalandsregionen Helena Söderbäck, Göteborgsregionens kommunalförbund Lasse Lindén, Fyrbodals kommunalförbund Joakim Svärdström, Sjuhärads kommunalförbund Per-Olof Hermansson, Skaraborgs kommunalförbund Eva-Lena Albihn, Business Region Göteborg Föredraganden Christer Bergman, Västra Götalandsregionen Georgia Larsson, Västra Götalandsregionen Max Falk, Västra Götalandsregionen Emma Mattson, Västra Götalandsregionen Sverker Berglund, Västra Götalandsregionen Kommunikatör Camilla Lundén, Västra Götalandsregionen
Ärende nr 4
1 (6) Tjänsteutlåtande Datum 2013-10-15 Diarienummer RS 966-2013 Regionutvecklingssekretariatet Infrastrukturutveckling Handläggare: Max Falk Telefon: 010-441 16 33 E-post: max.falk@vgregion.se Till Beredningen för hållbar utveckling, BHU Förslag till principer för ett gemensamt agerande för Västra Götalandsregionen och kommunerna om medfinansiering av nationell transportinfrastruktur Förslag till ställningstagande Beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen besluta: 1. Regionstyrelsen godkänner att redovisade principer i tjänsteutlåtande 2013-10-15 ska vara en utgångspunkt för kommunernas och Västra Götalandsregionens gemensamma agerande om medfinansiering av nationella infrastrukturinvesteringar. Sammanfattning av ärendet När det gäller medfinansiering har det tidigare sagts att Denna möjlighet förutsätts endast användas i undantagsfall och här avse mindre åtaganden. Vid eventuella större finansieringsåtaganden som t ex Västsvenska Infrastrukturpaketet förutsätts regionen anvisa medel efter särskilda beslut i regionstyrelse eller regionfullmäktige. För regionens del innebär detta att större åtaganden vad gäller medfinansiering alltid kommer att prövas i särskild ordning efter förutsättningarna i det enskilda fallet. På nationell nivå har förskottering och medfinansiering både utretts och diskuterats under de senaste åren. En del debattörer har pekat på riskerna med att finansieringsstarka intressenter skulle kunna köpa sig före med sina objekt i den gjorda nationella prioriteringen. Samtidigt vet vi utifrån egna erfarenheter att en förskottering ibland kan vara mer eller mindre nödvändig och att skadan för övriga objekt inte bör överdrivas. Själva planeringssystemet för transportinfrastrukturen har nyligen ändrats vilket bl a, lite förenklat, innebär en trestegsmodell för den nationella planen där objekt/åtgärder/brister först får kvalificera sig in i planen, sen väljas ut för djupare fysiska studier och därefter ånyo prövas av regeringen inför en eventuell byggstart. Detta kommer att påverka förutsättningarna för både förskottering och medfinansiering. I direktiven inför revidering av nationell plan för utveckling av transportsystemet redovisar regeringen bl a följande riktlinjer för trafikverkets arbete med medfinansiering - all medfinansiering ska vara frivillig - initiativen ska som huvudregel komma från bidragsgivarna - all medfinansiering ska utgå från bidragsgivarnas nytta och Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum 2013-10-15 Diarienummer RS 966-2013 2 (6) - medfinansiering ska i första hand avse tillägg eller förbättringar i förhållande till projekt som Trafikverket ändå anser bör genomföras Med det upplägg som vi nu arbetar efter vad gäller E20 och tänkta förhandlingar med regeringen är det inte bara medfinansieringsbeloppet som sådant som har stor betydelse utan även det förhållandet att vi kan visa på att många intressenter visar sitt stora engagemang inte bara genom att kräva en investering utan också genom att vilja medverka finansiellt till att möjliggöra en sådan. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att E20-frågan i flera avseenden är speciell och har en unik politisk bakgrund. Utifrån dessa utgångspunkter har BHU tagit fram förslag till principer enligt nedan: Principer för ett gemensamt agerande för Västra Götalandsregionen och kommunerna vad gäller medfinansiering av större omfattning av statlig transportinfrastruktur Medfinansiering ska användas mycket restriktivt Varje diskussion om medfinansiering måste föras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Varken tidigare åtaganden eller det aktuella ärendet ska ha prejudicerande verkan. En eventuell medfinansiering måste bedömas ha en reell och avgörande effekt för att en investering med önskat utförande ska komma till stånd För att en medfinansiering ska aktualiseras måste det handla om en investering som har stor betydelse för hela transportsystemet i Västra Götaland. Frågan om medfinansiering av järnvägsinvesteringar bör i första hand prövas av Västra Götalandsregionen Beredning I juni beslutade BHU att skicka ut bilagda PM på remiss till kommunalförbunden. De remissvar som inkommit redovisas nedan: Skaraborgs kommunalförbund och Fyrbodals kommunalförbund har båda svarat att de har ingen erinran mot förslaget. Sjuhärads kommunalförbund anser att grundprincipen som måste gälla är att medfinansiering inte ska användas för genomförande av den nationella transportinfrastrukturplanen. I de fall det ändock kan bli aktuellt att pröva medfinansiering hänvisar Direktionen till de prioriteringar som beslutades i samband med VGR-s bildande, dvs E6, E45, Rv40 och E20 samt Götalandsbanan och Västra Stambanan och ser möjlighet att bidra aktivt till dessa prioriteringar samt räknar med ett gemensamt åtagande för det som återstår gällande dessa prioriteringar. Kommentar: Det råder viss osäkerhet om Götalandsbanan och Västra Stambanan var med i den ursprungliga prioriteringen men det förefaller naturligt att då även Norge-Vänerbanan och Västkustbanan skulle ingå i den framtida prioriteringen. Göteborgs kommunalförbund har ställt ett antal frågor enligt nedan: - Innebär principerna att kommunen inte längre kan ta eget initiativ till medfinansiering av mindre projekt om investeringen inte har stor betydelse för hela transportsystemet i Västra Götaland? Svar: Principerna är för gemensamt agerande och utesluter alltså inte kommunal medfinansiering.
Datum 2013-10-15 Diarienummer RS 966-2013 3 (6) - Vilka kriterier kommer utgöra grund för bedömning av att investeringen har stor betydelse för transportsystemet? Svar: Detta får prövas i varje enskilt fall och det bör vara möjligt att prövas utifrån respektive falls olika förutsättningar. - Vad är utgångspunkterna till medfinansiering av järnvägsutredningar som har stor betydelse för den kommunala fysiska planeringen? Svar: I förslaget anges att medfinansieringen skall ha avgörande effekt och då en utredning oftast bidrar till att komma vidare i projektet kan detta vid rätt tillfälle passa väl in enligt förslaget. Förslaget menar även att Västra Götalandsregionen är en naturlig och drivande part i en eventuell medfinansiering för järnvägsinvesteringar. - Det bör klargöras vilket handlingsutrymme kommunerna ges för medfinansiering enligt detta förslag till principer. Svar: Detta gäller gemensam medfinansiering och prövas i varje enskilt fall. Det är naturligtvis fritt för kommuner att själva ta initiativ till egen medfinansiering. När det gäller större objekt ser vi det naturligt att Västra Götalandsregionen deltar där det överensstämmer med ovanstående principer. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Max Falk Chef, Infrastrukturutveckling
Datum 2013-10-15 Diarienummer RS 966-2013 4 (6) Bilaga PM 2013-06-12 RUN 630-0785-10 Till BHU Förslag till principer för ett gemensamt agerande för region och kommuner angående medfinansiering av nationell transportinfrastruktur Bakgrund BHU har tidigare i april 2011 diskuterat och ställt sig bakom principer och förslag angående Förskotteringar mm av infrastrukturinvesteringar. Diskussionen då handlade främst om vilka principer som borde gälla för hanteringen av de medel regionutvecklingsnämnden årligen kunde räkna med att disponera och hur frågorna borde stämmas av med BHU. I stor utsträckning handlade diskussionen om finansiering av utredningar och förskottering av redan beslutade objekt. Vad gäller förskottering slog BHU fast - att förskotteringar i första hand ska leda till att tidigarelägga objekt i den nationella planen med prioritet för järnvägsutbyggnader och - att vägobjekt i regional plan under vissa förutsättningar ska kunna förskotteras. En förutsättning för förskottering med regionala medel bör vara att en kommun eller annan intressent svarar för minst halva räntekostnaden. Alternativt bör nya fakta som skulle kunnat motivera en högre prioritet för vägobjektet ha kommit fram. Beträffande medfinansiering anfördes bl a Denna möjlighet förutsätts endast användas i undantagsfall och här avse mindre åtaganden. Vid eventuella större finansieringsåtaganden som t ex Västsvenska Infrastrukturpaketet förutsätts regionen anvisa medel efter särskilda beslut i regionstyrelse eller regionfullmäktige. För regionens del innebär detta att större åtaganden vad gäller medfinansiering alltid kommer att prövas i särskild ordning efter förutsättningarna i det enskilda fallet. BHU diskuterade inte några principer för kommuners eventuella åtaganden vad gäller medfinansiering. Kommunal medfinansiering är inte ovanlig särskilt inte vad gäller mindre objekt, rondeller, tillgänglighetsförbättrande trafikplatser mm. Det finns också några exempel på vägutbyggnader i gällande regional plan kopplad till en tydlig lokal nytta. Det finns också exempel på betydande kommunala åtaganden exempelvis i Motala, Sundsvall och Stockholmsregionen, i dessa fall finns samtidigt en tydlig nationell nyttoaspekt. På nationell nivå har förskottering och medfinansiering både utretts och diskuterats under de senaste åren. En del debattörer har pekat på riskerna med att finansieringsstarka intressenter skulle kunna köpa sig före med sina objekt i den gjorda nationella prioriteringen. Samtidigt vet vi utifrån egna erfarenheter att en förskottering ibland kan vara mer eller mindre nödvändig och att skadan för övriga objekt inte bör överdrivas. I direktiven inför revidering av nationell plan för utveckling av transportsystemet redovisar regeringen bl a följande riktlinjer för trafikverkets arbete med medfinansiering - all medfinansiering ska vara frivillig
Datum 2013-10-15 Diarienummer RS 966-2013 5 (6) - initiativen ska som huvudregel komma från bidragsgivarna - all medfinansiering ska utgå från bidragsgivarnas nytta och - medfinansiering ska i första hand avse tillägg eller förbättringar i förhållande till projekt som Trafikverket ändå anser bör genomföras Själva planeringssystemet för transportinfrastrukturen har nyligen ändrats vilket bl a, lite förenklat, innebär en trestegsmodell för den nationella planen där objekt/åtgärder/brister först får kvalificera sig in i planen, sen väljas ut för djupare fysiska studier och därefter ånyo prövas av regeringen inför en eventuell byggstart. Detta kommer att påverka förutsättningarna för både förskottering och medfinansiering. E20 När regionen var nybildad och började ta tag i infrastrukturfrågorna konstaterades snabbt att behoven av investeringar var mycket stora. Beträffande de nationella vägarna behövdes stora insatser för både E6, E45, rv 40 och för E20. Det fastslogs i stor politisk enighet, bl a i dåvarande BRU, att samtliga dessa vägar behövde prioriteras för utbyggnad och att det ena behovet inte skulle ställas mot det andra. Alla fyra vägar skulle prioriteras även om utbyggnaderna kunde ta olika lång tid att genomföra. Som bekant har denna ambition lyckats bra för E6, E45 och rv 40 men inte för E20. E20 har stor betydelse inte bara för Skarborg utan för hela Västra Götaland och även nationellt. E20 är (i Västra Götaland) tillsammans med E6 och rv40 utpekat som ett robust godsstråk utifrån både transporterade volymer och godsvärden. Vägen kallas ibland för industristråket men har också en stark koppling till Göteborgs hamn och utrikes transporter av både produktions- och konsumtionsvaror. E20 är ett tydligt nationellt intresse och alldeles självklart måste staten ta ett huvudansvar för att finansiera utbyggnaden av vägen. Samtidigt kan vi konstatera att det finns en överhängande risk att delar av E20 under lång tid framöver kommer att ha samma låga standard och dåliga framkomlighet som idag och att vägen fortsatt kommer att vara en av de mest olycksdrabbade i landet. Till detta ska läggas att flera etapper som ändå har byggts ut till 2+1väg har byggts ut till låg standard. Sedan april 2012 då trafikverket presenterade en åtgärdsvalsstudie för E20 med fokus på de delsträckor som saknar mittseparering och inte ingår i gällande nationell plan för transportinfrastrukturen har behovet av och förutsättningarna för en medfinansiering för att snarast åtgärda nämnda sträckor diskuterats. Denna diskussion har förts mot bakgrund av ovan nämnda historik och utifrån det faktum att E20 förutom den nationella betydelsen också är mycket viktig i ett regionalt perspektiv. Frågan har vid ett flertal tillfällen behandlats i BHU. För regionens del har nämnda förhållanden haft avgörande betydelse för att det ska vara möjligt att medverka till en medfinansiering för att bygga ut E20. Regionstyrelsen har nyligen avgett en avsiktsförklaring med innebörden att man i syfte att särskilt prioritera åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten är beredd att medfinansiera en utbyggnad med 500 miljoner kronor eller det lägre belopp som svarar mot övrig lokal/regional finansiering. Det finns ett mycket starkt engagemang från kommunerna från Vårgårda till länsgränsen mot Örebro för en snabb utbyggnad av E20. I kommunerna pågår nu en motsvarande process med att ta ställning till avsiktsförklaringar för att finansiera ett fjärde körfält. Ambitionen är att få
Datum 2013-10-15 Diarienummer RS 966-2013 6 (6) fram sammanlagt 400 miljoner kronor i medfinansiering från nämnda kommuner. Erbjudandet om att medverka till en medfinansiering har också ställts till kommunalförbunden i Fyrbodal, GR och Sjuhärad samt till Regionförbundet Örebro och till näringslivet via Handelskammaren. Det finns positiva indikationer om en vilja till medfinansiering från flera håll men det är ännu för tidigt att bedöma det totala bidraget. Med den uppläggning som vi arbetar efter vad gäller E20 och tänkta förhandlingar med regeringen är det inte bara medfinansieringsbeloppet som sådant som har stor betydelse utan även det förhållandet att vi kan visa på att många intressenter visar sitt stora engagemang inte bara genom att kräva en investering utan också genom att vilja medverka finansiellt till att möjliggöra en sådan. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att E20-frågan i flera avseenden är speciell och har en unik politisk bakgrund. Förslag till principer för ett gemensamt agerande för region och kommuner vad gäller medfinansiering av större omfattning av statlig transportinfrastruktur Medfinansiering ska användas mycket restriktivt Varje diskussion om medfinansiering måste föras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Varken tidigare åtaganden eller det aktuella ärendet ska ha prejudicerande verkan. En eventuell medfinansiering måste bedömas ha en reell och avgörande effekt för att en investering med önskat utförande ska komma till stånd För att en medfinansiering ska aktualiseras måste det handla om en investering som har stor betydelse för hela transportsystemet i Västra Götaland. Frågan om medfinansiering av järnvägsinvesteringar bör i första hand prövas av Västra Götalandsregionen Förslag till ställningstagande: BHU anser att ovan redovisade principer ska vara en utgångspunkt för kommunernas och regionens bedömningar och gemensamma agerande angående medfinansiering av nationella infrastrukturinvesteringar REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor
Ärende nr 5
1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2013-10-07 Diarienummer RS 922-2013 Handläggare: Emma Mattson Telefon: 010-4411651 E-post: emma.mattson@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige 2014-2020 Förslag till ställningstagande Beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen besluta: 1. Regionstyrelsen fastställer förslaget till "Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige 2014-2020". 2. Programförslaget sänds till regeringen. Sammanfattning av ärendet I februari 2013 fick Västra Götalandsregionen, av Regeringen, erbjudandet att samordna framtagandet av Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige 2014-2020. Programmet har tagits fram i nära samarbete med Region Halland och har bl.a. sin utgångspunkt i regionala tillväxtstrategier (RUS/RUP), EU 2020 samt regionala analyser. De tematiska mål och tillhörande investeringsprioriteringar som finns i EU-kommissionen förslag till förordning har varit styrande för programmets inriktning. Förslag till program överlämnades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 30 september 2013, med förbehåll om att Regionstyrelsen ställer dig bakom programförslaget den 5 november. Redovisning av förslag De övergripande målsättningarna för Västsveriges regionala strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja en hållbar stadsutveckling. Målgrupp är små och medelstora företag. Aktiviteter och resultat inom programmet ska riktas mot och tillfalla små och medelstora företag. Programmet består av tre insatsområden: 1. Samverkan inom forskning och innovation 2. Konkurrenskraftiga små och medelstora företag 3. Innovation för en koldioxidsnål ekonomi För respektive insatsområde finns ett tematiskt mål, investeringsprioriteringar och specifika mål. Tematiska mål och investeringsprioriteringar är formulerade av Europeiska kommissionen. Specifika mål är formulerade av Västra Götalandsregionen och Region Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum 2013-10-07 Diarienummer RS 922-2013 2 (2) Halland. Programmet främjar hållbar stadsutveckling genom integrerade insatser i samtliga insatsområden. Programmets finansiella ramar 56 miljoner euro har preliminärt tilldelats programmet. Därtill kommer den nationella medfinansieringen och medfinansieringsgraden föreslås vara 40 procent EU-medel och 60 procent annan offentlig medfinansiering. Privat medfinansiering i form av likvida medel föreslås att uppgå till fem procent inom insatsområde 2 Konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Fördelning av EU-medel: 1. Samverkan inom forskning och innovation 43,2 % 2. Konkurrenskraftiga små och medelstora företag 38.4 % 3. Innovation för en koldioxidsnål ekonomi 14,4 % 4. Tekniskt assistans (till Tillväxtverket för förvaltning av programmet) 4% Fem procent av medlen öronmärks för insatser kring hållbar stadsutveckling. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Chef Näringslivsenheten Bilaga 1. Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige 2014-2020
Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige 2014-2020
Innehållsförteckning 1 Strategi för programmets bidrag till EUs strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt och sammanhållningspolitiken... 3 1.1 Programmet bidrar till EUs strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt... 5 1.2 Motivering till fördelning av medel mellan tematiska mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.3 Hållbar tillväxt/horisontella kriterier... 15 1.3.1 Jämställdhet... 15 1.3.2 Mångfald och integration... 15 1.3.3 Miljö... 15 2 Beskrivning av insatsområden... 16 2.1 Insatsområde 1 - Samverkan inom forskning och innovation... 18 2.1.1.1 Aktiviteter som kan stödjas inom investeringsprioriteringen... 20 2.1.1.2 Principer för projekturval inom investeringsprioriteringen... 21 2.1.1.3 Aktivitetsindikatorer... 21 2.2 Insatsområde 2 - Konkurrenskraftiga små och medelstora företag... 22 2.2.1 Investeringsprioritering... 22 2.2.1.2 Principer för projekturval... 23 2.2.1.3 Aktivitetsindikatorer... 24 2.2.2 Investeringsprioritering... 24 2.2.2.3 Principer för projekturval... 25 2.2.2.4 Aktivitetsindikatorer... 25 2.3 Insatsområde 3 - Innovation för en koldioxidsnål ekonomi... 27 2.3.2 Investeringsprioritering... 28 2.3.2.2 Principer för projekturval... 29 2.3.2.3 Aktivitetsindikatorer... 30 2.4 Resultatram (performance framework)... 31 2.5 Utgiftskategorier... 31 2.6 Tekniskt stöd (TA)... 33 2.6.1 Specifika mål och förväntade resultat... 33 2.6.2 Lista med resultatindikatorer... 33 2.6.3 Planerade aktiviteter och förväntat bidrag till målet för insatsområdet... 33 2.6.3.1 Beskrivning av stödbara aktiviteter och deras förväntade bidrag till de specifika målen... 33 2.6.3.2 Aktivitetsindikatorer som förväntas bidra till resultatet, per insatsområde... 33 2.6.4 Utgiftskategori... 33 3 Finansieringsplan... 34 3.1 Finansiering per år... 34 3.2 Finansiering för det operativa programmets hela programperiod uppdelat per insatsområde... 34 4 Verktyg för territoriell utveckling... 38 4.4 Samordning och samarbetsaktiviteter inom EU:s strategi för Östersjöregionen... 38 5 Specifika behov i områden märkta av fattigdom, diskriminering och social utslagning... 40 6 Specifika behov i regioner med demografiska utmaningar och gleshet... 41 7 Myndigheter ansvariga för genomförande, kontroll och revision samt övriga parter... 42 7.1 Ansvariga myndigheter... 42 8 Samarbete mellan fonderna EAFRD, EMFF och andra europeiska och nationella finansieringsinstrument och EIB... 45 9 Förhandsvillkor... 47 9.1 Identifiering av tillämpliga förhandsvillkor och bedömning av dess uppfyllande (tabell)... 47 9.2 Beskrivning av aktiviteter för att uppfylla förhandsvillkoren, ansvariga myndigheter/organisationer och tidsplan... 47 10 Minskad administrativ börda för stödmottagarna... 49 11 Horisontella kriterier... 50 11. Horisontella kriterier... 50 11.1 Jämställdhet mellan kvinnor män... 50 11.2 Mångfald och integration... 51 11.3 Bättre miljö... 51 11.4 Horisontella kriterier som verktyg för hållbar tillväxt... 52 11.5 Klassificeringskriterier... 52 Bilaga 1: Lista över relevanta partners involverade i förberedelserna av det operativa programmet... 55 Bilaga 2: Resultatram (Performance framework) för det operativa programmet... 63 Bilaga 3: Regionanalys... 64 Bilaga 4: Erfarenheter från tidigare programperioder... 65 2
1 Strategi för programmets bidrag till EUs strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt och sammanhållningspolitiken De övergripande målsättningarna för Västsveriges regionala strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja en hållbar stadsutveckling. Målgrupp är små och medelstora företag. 1 Aktiviteter och resultat inom programmet ska riktas mot och tillfalla små och medelstora företag. Programmet består av tre insatsområden: Samverkan inom forskning och innovation Konkurrenskraftiga små och medelstora företag Innovation för en koldioxidsnål ekonomi För respektive insatsområde finns ett tematiskt mål, investeringsprioriteringar och specifika mål. Tematiska mål och investeringsprioriteringar är formulerade av Europeiska kommissionen. Specifika mål är formulerade av Västra Götalandsregionen och Region Halland. Programmet främjar hållbar stadsutveckling genom integrerade insatser i samtliga insatsområden. Figur 1 nedan, illustrerar programmets övergripande struktur. 1 Små och medelstora företag är företag som sysselsätter färre än 250 personer och har en årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro. 3
Figur 1: Programmets tematiska inriktning, insatsområden, investeringsprioriteringar specifika mål och övergripande målsättningar. Programmets övergripande målsättningar är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja en hållbar stadsutveckling. Programmets målgrupp är små och medelstora företag. Stärkt samverkan inom forskning och innovation. Fler nya innovativa tillväxtföretag. Stärkt innovationsförmåga i små och medelstora företag 2. Stärkt förmåga att utveckla och kommersialisera nya produkter, tjänster och lösningar som bidrar till en mer koldioxidsnål ekonomi. Specifika mål Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoU-centrum och högre utbildning, särskilt produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, eko-innovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion särskilt inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, inkluderat genom företagsinkubatorer. Stödja kapaciteten för SMF att växa på regionala, nationella och internationella marknader samt delta i innovationsprocesser. Främja forskning, innovation och anammandet av teknik med låga koldioxidutsläpp. Investeringsprioriteringar Samverkan inom FoI/ Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Konkurrenskraftiga SMF/ Öka konkurrenskraften i små och medelstora företag. Innovation för en mer koldioxidsnål ekonomi/ Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Insatsområde /tematiskt mål 2 Innovativa företag bedriver en innovativ verksamhet. Vinnova definiera innovativ verksamhet som introduktion av en för företaget ny produkt, process eller tjänst på marknaden under de senaste tre åren. (Innovativa små och medelstora företag Sveriges framtid. VP 2007:01) 4
1.1 Programmet bidrar till EUs strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt Programmets utgångspunkter Genom det regionala utvecklingsansvaret ska Västra Götalandsregionen och Region Halland bidra till en hållbar tillväxt och utveckling i respektive län. Begreppet hållbar tillväxt och utveckling innebär i detta sammanhang en helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem. Utgångspunkten är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden är ömsesidigt beroende av varandra och att dessa behöver utvecklas i takt för en god samhällsutveckling. Hållbar tillväxt och utveckling, utifrån de tre dimensionerna, är utgångspunkten för de regionala utvecklingsstrategier som Västra Götalandsregionen och Region Halland utarbetar för respektive län och ska genomsyra genomförandet. Ur ett regionalt perspektiv är det regionala strukturfondsprogrammet för Västsverige ett av flera verktyg för att genomföra de regionala utvecklingsstrategierna. Programmen är också ett verktyg för att bidra till att genomföra Europa 2020 strategin. I Europa 2020 strategin används begreppen smart, hållbar och inkluderande tillväxt, vilka relaterar till de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna som ligger på regionerna och den regionala tillväxtpolitiken att hantera. Mer specifikt avses: Smart tillväxt syftar till en ekonomisk utveckling som baseras på kunskap och innovation, Hållbar tillväxt innebär en resurseffektiv, grön och konkurrenskraftig ekonomi, Inkluderande tillväxt avser en hög sysselsättning med en social och territoriell sammanhållning. Dessa tre delar fångas i den svenska partnerskapsöverenskommelsens tre prioriteringar. Partnerskapsöverenskommelsen träffas mellan Sveriges regering och Europeiska kommissionen, den syftar till att finna samordningsmöjligheter mellan regionalfond, socialfond, landsbygdsfond och havs och fiskefond för att få ut största möjliga effekt av pengarna. Prioriteringarna är: Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, Förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt, Öka sysselsättningen, främja anställningsbarheten och förbättra tillgängligheten till arbetsmarknaden. Europeiska kommissionen har tagit fram elva tematiska mål 3 i syfte att stärka strukturfondsprogrammens koppling till Europa 2020 strategin. Regeringen 4 har satt ramar för hur resurser kan fördelas mellan tematiska mål för de regionala strukturfondsprogrammen i Sverige. Minst 70 procent av resurserna ska avsättas till de tematiska målen 1 3 och minst 13 procent av ska avsättas till tematiskt mål 4. Återstående 17 procent kan fördelas på tre av de 3 Tematiska mål: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik, 3. Att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer, 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar, 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser, 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur, 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom, 10. Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande genom att utveckla utbildnings- och fortbildningsinfrastrukturen, 11. Att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen. 4 Riktlinjer för framtagande av förslag till regionala strukturfondsprogram för målet investeringar i tillväxt och sysselsättning (Europeiska regionala utvecklingsfonden) för programperioden 2014-2020. 5
tematiska målen 5 10. Tematiskt mål 11 kan inte väljas. Programmet ska vidare fokusera på ett fåtal prioriteringar och resurser ska koncentreras till områden där de bedöms göra bäst nytta. Minst fem procent av de totala nationella resurserna ska fördelas på insatser för hållbar stadsutveckling. Denna styrning gör att det regionala strukturfondsprogrammet i Västsverige i huvudsak kan arbeta med de prioriteringar i partnerskapsöverenskommelsen som kopplar till Europa 2020 strategins prioriteringar om smart respektive hållbar tillväxt. Frågor som rör inkluderande tillväxt, exempelvis ungdomsarbetslöshet och social inkludering, hanteras i andra program, i huvudsak i Västsveriges regionala handlingsplan för det nationella socialfondsprogrammet. Behov och utmaningar inom smart och hållbar tillväxt Vilka behov och utmaningar behöver programmet hantera för att bli ett instrument för smart och hållbar tillväxt i Västsverige? Avseende smart tillväxt så utsätts näringslivet för en ökad konkurrens, både från tillväxtekonomier och från ekonomier i väst. Länder med ambitionen att finansiera ambitiösa välfärdsprogram och ha relativt höga löner behöver ett näringsliv med hög produktivitet och förmåga att generera stora förädlingsvärden i global konkurrens. Företag med högt kunskapsinnehåll har därför en konkurrensfördel. I kommissionens positionspapper framhålls att Sverige behöver bli bättre på att få kommersiell avkastning från FoU satsningar. Västsverige hör till de europeiska regioner som har högst FoUutgifter som andel av bruttoregionalprodukten, BRP. Trots detta visar SCB:s FoU statistik och Community Innovation Survey (CIS) 5 på en förhållandevis låg FoU intensitet och innovationsverksamhet bland små och medelstora företag i Västsverige. FoU verksamheterna är istället koncentrerad till storföretagen samt starka forskningsmiljöer vid akademin och inom forskningsinstitut. CIS visar även att det är en lägre andel av de företagen i Västsverige som samverkar med andra parter än i många andra regioner i Sverige. Kraven på förändring ökar snabbt på en globaliserad marknad. Förmågan till innovation är därför viktig för små och medelstora företags konkurrenskraft. Forskning och erfarenhet visar att kunskapsöverföring och FoI samverkan mellan små och medelstora företag, akademi och forskningsinstitut skapar förutsättningar för innovationer och därmed ökad konkurrenskraft. Befintliga och nya stödjande strukturer för kommersialisering som kortar vägen från kunskapsutveckling till tillämpning behöver därför utvecklas i Västsverige. Under de senaste årtiondena har det skett en snabb förskjutning av sysselsättning från tillverkningsindustrin till den privata tjänstesektorn. I analysen dras dock slutsatsen att industrin i Västsverige, genom en hög produktivitetstillväxt och genom att skapa arbetstillfällen även inom tjänstesektorn, fortfarande har en avgörande roll för sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Industrin kommer även fortsättningsvis vara en motor för tillväxt men för ett konkurrenskraftigt näringsliv behövs också en kunskapsintensiv tjänstesektor. För att även fortsättningsvis klara den globala konkurrensen är det viktigt att konkurrera med ett högt kunskapsinnehåll och att vara världsledande inom ett antal områden. Detta kräver ett 5 CIS är Eurostats undersökning av näringslivets innovationsaktiviteter. 6
målmedvetet utvecklingsarbete för att stärka de styrkeområden som identifierats i Västsverige: Life Science, Hållbara transporter, Hållbar stadsutveckling, marina näringar, livsmedel, material och hållbar produktion, upplevelsebaserade näringar, förnybar kemi och energi samt informations och kommunikationsteknologi. Små och medelstora företag spelar en avgörande roll för sysselsättning, förnyelse och diversifiering av näringslivet. För att klara konkurrensen från, och utnyttja möjligheterna med, växande tillväxtmarknader behöver det regionala tillväxtarbetet stimulera tillväxt och konkurrenskraft i nya och befintliga små och medelstora företag, stödja utvecklingen av innovativa tjänsteföretag och närma Västsverige till nya tillväxtmarknader. Rådgivningssystemet för nyföretagare och företagsutveckling behöver bli mer sammanhållet, effektivt och tydligare utgå från individers och företags behov. Avseende hållbar tillväxt innebär en ökad världsbefolkning, handel, och global ekonomisk utveckling att konkurrensen om naturresurser ökar. Detta ställer hållbarhetskrav på samhällsplanering, produktion och konsumtion. Beroendet av fossila bränslen behöver minska och kraven på ökad ekonomisk tillväxt och global konkurrenskraft behöver tillgodoses inom ramen för vad som är miljömässigt hållbart. Delar av industrin och vägtrafiken i Västsverige orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Det finns ett behov av att öka näringslivets energieffektivitet, minska utsläppen av växthusgaser och använda resurser mer effektivt. Både Västra Götalandsregionen och Region Halland betonar vikten av att sätta arbetet med ett hållbart och energismart samhälle i fokus. Detta bland annat genom ambitiösa klimatmål och styrkeområden som använder klimat och miljöfrågan som drivkraft för att främja innovation och tillväxt. I analysen betonas särskilt potentialen att minska utsläppen från industri och transporter genom att stärka förmågan till innovation, dvs. att utveckla och kommersialisera nya produkter, tjänster och lösningar som bidrar till en mer koldioxidsnål ekonomi. Att få kommersiell avkastning på FoU satsningar är i lika hög grad en utmaning här som i föregående del om smart tillväxt. Västsveriges näringsliv har goda förutsättningar att ta tillvara de affärsmöjligheter som övergången till en fossilfri ekonomi bär med sig. Analysen visar att miljöteknikområdet är en snabbt växande sektor och antalet sysselsatta i miljöteknikföretag i Västsverige är störst i hela landet. Även Västsveriges export från miljötekniksektorn är högst bland länen i Sverige vilket visar på en stark konkurrenskraft. Västsverige skiljer sig inte från övriga storstadsregioner vad gäller urbaniseringstrenden. Folkmängden har vuxit i jämn takt under lång tid men ökningen sker framförallt i Göteborgsregionen. Städer fungerar många gånger som tillväxtmotorer genom att vara centra för ekonomisk aktivitet. Samtidigt står de för hög energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Det gäller att finna ett hållbart sätt att ta tillvara på städers potential så att de ger mer än de tar. Frågor om resursutnyttjande, social rättvisa och miljö måste beaktas och hanteras för hållbar stadsutveckling. 7
Följeforskning Det finns ett antal slutsatser att ta del av från den följeforskning som genomförts på programnivå under programperioden 2007 2013. 6 Slutsatserna har vägts in vid val av tematiska mål och investeringsprioriteringar, vilka aktiviteter som ryms inom programmet samt fördelning av medel mellan de tematiska målen. Följeforskningen ägnar stort utrymme åt innovation och framhåller att strukturfondsprojekt bör ge stöd i senare skeden av innovationsprocessen, när produkter, tjänster och processer kan leda till kommersiella genombrott. I många fall har det visat sig svårt att hitta rätt balans mellan forskning och kommersialisering. En forskningslogik har ofta haft företräde i projekten, varför det finns ett behov av en stärkt innovationslogik. Många innovationer som kommersialiseras har sin grund i företagens vardagliga verksamhet eller i interaktionen mellan kunder och företag. För stärkt innovationsfokus är det viktigt att både stödja innovationer som tagits fram i vetenskapssamhället och innovationer som har sin grund i vardaglig verksamhet. Andra lärdomar är att man inte kan förvänta sig snabba resultat och säkra effekter av satsningar på kluster och inkubatorer. Uthållighet krävs för att nå effekter. Följeforskningen kommer fram till att stöd till entreprenörskap vinner på specialisering. Allmänna entreprenörskapsprojekt som inte är anpassade till specifika målgrupper eller till regionala förutsättningar tenderar att inte leverera tillräckligt mervärde. Entreprenörskapsinsatser som drivs integrerat med innovationsprojekt har visat sig vara mer framgångsrika, särskilt för att stödja framväxten av snabbväxande företag. Viktiga lärdomar från det Västsvenska programmet 2007 2013 7 är att genomförandet vinner på utvecklade strategier och prioritering av insatserna. Strukturfondernas mervärde är störst där nyskapandet är stort och långsiktiga och bestående resultat skapas genom att bygga strukturer med bärkraft. Det konstateras också att det finns en bristande samverkan mellan Region Halland och Västra Götalandsregionen, ett program två strategier. Fler programområdesövergripande projekt skulle, enligt följeforskningen öka förutsättningarna för långsiktiga effekter. De utvecklingsansvariga regionerna skulle få förstärkt lärande och beställarkompetens genom ökat samarbete. För aktörer och projektägare ger regionövergripande samarbete större underlag, tillgång till mer kompetens och större möjlighet till lärande i projektarbetet. Val av tematiska mål Det regionala strukturfondsprogrammet för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige fångar inte alla delar av smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Programmet bidrar till smart och hållbar tillväxt genom att tillgodose de behov och möta de utmaningar som bland annat identifierats i analysen. Övriga områden hanteras i andra program. Ovanstående behov och utmaningar, rådande ramar, tilldelning av medel samt krav på fokusering och koncentration har vägts in vid val av tematiska mål, dvs programmets avgränsning och inriktning: Tematiskt mål 1, Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 6 Syntesrapport från följeforskning i regionala strukturfondsprogrammen 23 slutsatser Tillväxtverket, 2012 Rapport 0129. 7 Följeforskning i programområde Västsverige, Tillväxtverket 2011 8
Tematiskt mål 3, Öka små och medelstora företags konkurrenskraft Tematiskt mål 4, Stödja övergången till en mer koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer I analysen framgår att det finns brister i Västsveriges fysiska och digitala infrastruktur som kan påverka små och medelstora företags konkurrenskraft negativt. Västsveriges regionala strukturfondsprogram har med nuvarande storlek och form mycket begränsade möjligheter att påverka dessa brister. Med stöd av kommissionens krav på koncentration av resurser och programmets inriktning omfattas programmet därför inte av de tematiska mål som kan hantera dessa områden. Sådana insatser hänvisas istället till pågående insatser i Halland och Västra Götaland. Hållbar stadsutveckling Programmet avser även att främja hållbar stadsutveckling då Västsverige är en framträdande storstadsregion som kännetecknas av urbaniseringens möjligheter och utmaningar. Det sker genom integrerade insatser inom respektive tematiskt mål. Minst fem procent av de totala nationella resurserna ska fördelas på insatser för hållbar stadsutveckling. Under föregående programperiod (2007 2013) omfattades Västsveriges program av hållbar stadsutveckling. Insatserna, som framförallt fokuserade på den sociala dimensionen, låg under ett insatsområde och skulle fördelas på ett antal utpekade stadsdelar i Göteborgs stad. Erfarenheter från förra programperioden visar på svårigheter att få till stånd projekt med en näringslivskoppling. I en studie gjord på uppdrag av Tillväxtverket kring storstadsinsatserna inom regionalfondsprogrammen 8 påpekas bland annat att insatserna för hållbar stadsutveckling tydligare måste främja sambandet mellan ökad tillväxt och minskad segregation. Vidare framhävs att storstadsinsatser bör gå på tvärs och överbrygga organisatoriska uppdelningar, geografiskt och politiskt. Delegationen för hållbara städer 9 har på regeringens uppdrag utformat ett förslag till hur arbete, kunskaper och erfarenheter kring hållbar stadsutveckling kan föras vidare inom ordinarie strukturer efter slutfört uppdrag. De framhåller bland annat att den snabba globala urbaniseringen innebär att de utmaningar samhället står inför alltmer fokuseras på städerna. Städerna ställs därmed inför ökade krav på en snabbare omställning och en högre grad av helhetstänkande. Koncentrationen av utmaningar innebär också möjligheten att utveckla lösningar på flera problem samtidigt. För att förverkliga denna potential fullt ut, menar delegationen, att det krävs nya angreppssätt och ny kunskap som bygger på en helhetssyn och ett systemtänkande, processorienterade arbetssätt och gränsöverskridande samarbete mellan forskare, näringsliv, kommuner och medborgare. Delegationen för hållbara städer pekar vidare ut 15 hinder 10 för en snabb och långsiktigt hållbar omställning av städer. Ett sådant hinder är, i likhet med vad som identifierats i studien 8) Potentialer för tillväxt och sammanhållning, En studie av storstadsinsatserna inom regionalfondsprogrammen för Stockholm, Västsverige och Skåne-Blekinge (Malmö Högskola, Apel Forskning & Utveckling) 9 Femton hinder för hållbar stadsutveckling och Förslag till fortsatt arbete för hållbara städer 10 1. Hållbarhetsvisioner har inte integrerats inom olika politikområden, 2. Värden kopplade till människors livskvalitet och städernas attraktionskraft ges inte tillräcklig tyngd, 3. Ohållbara livsstilar och beteenden bidrar till höga koldioxidutsläpp, 4. Ökad social och rumslig uppdelning i städerna, 5. Otillräcklig dialog med medborgare om stadens utveckling, 6. Stuprörstänkande försvårar helhetslösningar, 7. Bristande samordning inom och mellan olika nivåer, 8. Ensidigt och kortsiktigt projektfokus hindrar långsiktighet 9
kring storstadsinsatser, ett allt för snävt sektorstänkande. Delegationen framhåller därför vikten av samordning utifrån olika politikområden som har inverkan på stadsutveckling utifrån ett helhetsperspektiv. För att få till ett tvärvetenskapligt helhetsperspektiv som kan bidra till att nya kunskaper, strukturer och system formas för städers specifika utmaningar föreslår regeringen att stadsutvecklingsfrågorna, inom de regionala strukturfondsprogrammen, ska utgå ifrån sektorsövergripande integrerade planer och strategier. Planerna och strategierna ska vara framtagna av regionala och lokala aktörer och omfatta ett visst geografiskt område. 11 Göteborg är Västsveriges största stad och det är inom Göteborgsregionen urbaniseringens utmaningar och möjligheter framträder som tydligast. Hållbar stadsutveckling avgränsas därför, inom programmet, till att omfatta Göteborgsregionen. Samtidigt är det viktigt att nyttja den potential och de samordningsvinster som kan uppstå genom god samverkan mellan Göteborgsregionen och dess omland. Aktiviteter som utförs inom programmet kan därför med fördel omfattas av samarbete och erfarenhetsutbyte med övriga större kommuner i Västsverige. En sektorsövergripande integrerad plan kommer att utformas under första delen av programperioden, för att sedan ligga till grund för fortsatta insatser inom programmet. Då hållbar stadsutveckling inom programmet avgränsas till att omfatta Göteborgsregionen kommer Göteborgs Stad att vara huvudansvarig för att gemensamt med ett antal relevanta aktörer ta fram en plan. Den sektorsövergripande integrerade planen ska definiera viktiga sektorer att samverka kring, strategiska parter, samarbetsområden och projekt för insatser inom programmets ramar. Med ambition om att få till sektorsövergripande insatser med tydlig näringslivskoppling kommer aktiviteter för hållbar stadsutveckling att integreras inom programmets befintliga insatsområden. Samverkan och avgränsning Det är viktigt att se EU programmen i ett sammanhang där varje program har sin specifika roll i arbetet med att bidra till Europa 2020 målen. I Västsveriges regionala strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning avgränsas insatser till att öka konkurrenskraften i små och medelstora företag, bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja hållbar stadsutveckling. Fondsamordningsgrupp För att underlätta samordning och avgränsning mellan olika EU fonder och genomförande av programmen finns en fondsamordningsgrupp i Västsverige. Gruppen består av representanter från utvecklingsansvariga och förvaltande myndigeter; Region Halland, Västra Götalandsregionen Tillväxtverket, Svenska ESF rådet och Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Hallands län. Europeiska socialfonden syftar till att öka anställningsbarheten hos individer som står utanför arbetsmarknaden samt stödja redan sysselsatta att utvecklas i takt med arbetslivets 9. Bristande kapacitet och kompetens att utöva ledarskap för komplexa, tvärsektoriella processer, 10. Bristande incitament för långsiktigt hållbara beslut, 11. Inlåsning i svårföränderliga och kostsamma strukturer, 12. Otillräckliga satsningar i samhällsviktig infrastruktur kopplat till städernas utveckling och behov, 13. Otillräckliga satsningar på kunskapsutveckling och pilotprojekt, 14. Brist på fungerande affärsmodeller, 15. Konserverande regler för offentlig upphandling. 11) Uppdrag och erbjudande om att utarbeta förslag till regionala strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning 2014-2020 10
förändring. I Socialfonden står individen i centrum men insatserna syftar även till att utifrån resultat påverka organisationer och strukturer på arbetsmarknaden. Socialfonden kopplar i första hand till Europa 2020 strategins prioritering om inkluderande tillväxt, men det är viktigt att också betona att företagens möjligheter att hitta rätt kompetens även är centralt för företags innovationsförmåga och konkurrenskraft. Därför bidrar även socialfondsinsatser till Europa 2020 strategins prioritering om smart tillväxt. Gränsdragning mellan regional och socialfondsinsatser är således inte alltid självklar. Synergier mellan socialfondsinsatser och det regionala strukturfondsprogrammets för Västsverige finns bland annat i ökat arbetskraftsutbud inom och kompetensutvecklingsinsatser kopplade till regionala styrkeområden och företags strategiska kompetensförsörjning. Det finns också starka potentiella kopplingar mellan socialfondsinsatser och den sektorsövergripande integrerade planen för hållbar stadsutveckling. Möjligheten att i projekt avsätta delar av budgeten till insatser av regional eller socialfondskaraktär kan utnyttjas. Territoriella program har ett fokus på gränsregionala mervärden och är inriktade på innovationer, företagsutveckling, hållbara transporter och regionförstoring. Programmen kan komplettera det regionala strukturfondsprogrammet för Västsverige genom att stärka internationella samarbeten inom t ex forskning och utveckling och klustersamarbeten. Landsbygdsfonden berör i huvudsak samma tematiska mål som regionalfonden. En utgångspunkt för att främja synergier mellan programmen är att utgå från det ömsesidiga beroendet mellan stad och landsbygd. Vägledande för avgränsningar mellan programmen är att landsbygdsfondens målgrupper är snävare avgränsade i EU: s regelverk samt att insatserna är riktade mot ett mer avgränsat territorium. Överlappningar mellan regionala strukturfondsprogrammet och landsbygdsfonden rör främjande av företagande och innovationer. Havs och fiskerifonden har till stora delar samma tematiska mål som regionalfonden och är avgränsad mot insatser för att stärka havs och fiskeribaserade näringar. Den marina näringen är ett utpekat styrkeområde i det regionala strukturfondsprogrammet för Västsverige. EU:s strategi för Östersjöregionen har som mål att; rädda havsmiljön, sammanlänka regionen och öka välståndet. I strategins handlingsplan har ett antal så kallade flaggskeppsprojekt definierats. Övriga projekt inom strategin ska ha en tydlig makroregional påverkan. Det kan handla om insatser som genomförs i samarbete med ett eller flera länder i makroregionen. Projekt inom det regionala strukturfondsprogrammet för Västsverige, som kan bidra till strategins mål och där det finns ett tydlig mervärde att samarbeta med aktörer inom Östersjöregionen bör överväga att integrera ett transnationellt samarbete som del av projektet (för utförligare information se avsnitt 4.4). Horisont 2020 och COSME Det finns starka kopplingar mellan det regionala strukturfondsprogrammet för Västsverige och Horisont 2020 och COSME. Små och medelstora företag kan med hjälp av det regionala strukturfondsprogrammet öka sin kunskapsintensitet, FoI kontakter och stärka sina internationella nätverk. Det underlättar ett framtida deltagande i nationella och europeiska forsknings och innovationsprogram. Resultat från Horisont 2020 och COSME projekt kan på motsvarande sätt omsättas i nya projekt i det regionala strukturfondsprogrammet. Investeringsprioriteringar Under varje tematiskt mål har Europeiska kommissionen tagit fram ett antal investeringsprioriteringar att utgå ifrån vid val av insatser inom respektive tematiskt mål. I följande tabell motiveras valet av investeringsprioriteringar. 11
Tabell 1: Översikt över motiv till valda tematiska mål och investeringsprioriteringar Insatsområde/Tematiskt mål Investeringsprioritering Motiv till val Samverkan för stärkt FoI/Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Konkurrenskraftiga SMF/Öka konkurrenskraften i SMF Konkurrenskraftiga SMF/Öka konkurrenskraften i SMF IP 2: Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoU centrum och högre utbildning, särskilt produktoch tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, eko innovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion särskilt inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål IP 1: Främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, inkluderat genom företagsinkubatorer IP 4: Stödja kapaciteten för SMF att växa på regionala, nationella och internationella marknader samt delta i innovationsprocesser SMF i Västsverige behöver öka sin förmåga att kommersialisera ny kunskap och öka sina FoUinvesteringar. Förutsättningarna för gemensam kunskapsbildning mellan akademi, näringsliv och samhälle behöver utvecklas. Stödjande strukturer för kommersialisering kortar vägen från kunskapsutveckling till tillämpning behöver utvecklas. För att stärka Västsveriges globala konkurrenskraft krävs ett målmedvetet utvecklingsarbete för att utveckla de styrkeområden som identifierats i Västsverige. Västsverige behöver fler nya innovativa snabbväxande företag för ökad sysselsättning, en mer diversifierad och mindre sårbar näringslivsstruktur. Många västsvenska SMF saknar egna utvecklingsresurser för innovation. Västsvenska SMF behöver bättre utnyttja potentialen i nya tillväxtmarknader. Innovation för en koldioxidsnål ekonomi/ Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer IP 6: Främja forskning, innovation och anammandet av teknik med låga koldioxidutsläpp Stora utsläpp av växthusgaser från västsvensk industri och vägtrafik. Bättre nyttja möjligheterna i den ökande globala efterfrågan på koldioxidsnåla produkter, processer, tjänster och lösningar. Det finns forskning och kompetenta företag i Västsverige inom miljöteknikområdet. 12
Tabell 2: Översikt över fördelningen av medel i programmet (genereras ur SFC) Insatsområde Tematiskt mål Investeringsprioritering (IP) Specifika mål i linje Programspecifika EU-stöd Andel av programmet med IP resultatindikatorer i linje med de (EUR) specifika målen Samverkan inom forskning och innovation Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoU-centrum och högre utbildning, särskilt produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation och offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering. Stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Stärkt samverkan inom forskning och innovation Andel företag som samarbetar i deras innovationsverksamhet Effektiva regionala innovativa miljöer, science parks, inkubatorer och kluster 24,1920 43,2 % Konkurrenskraftiga små och medelstora företag Att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft Främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, inkluderat genom företagsinkubatorer Stödja kapaciteten för SMF att växa på regionala, nationella och internationella Fler nya innovativa tillväxtföretag Stärkt innovationsförmåga i små och Förändrad sysselsättning i SMF Förändrad omsättning i SMF Förändrad sysselsättning i SMF Förändrat förädlingsvärde i SMF 21,5040 38,4 %
marknader samt delta i innovationsprocesser. medelstora företag. Innovation för en koldioxidsnål ekonomi Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Främja forskning, innovation och anammandet av teknik med låga koldioxidutsläpp Stärkt förmåga att utveckla och kommersialisera nya produkter, tjänster och lösningar som bidrar till en mer koldioxidsnål ekonomi. Forskning och innovation samt utveckling av teknik med låga koldioxidutsläpp 8,0640 14,4 % TA-medel 2,24 4 % 14
1.2 Hållbar tillväxt/horisontella kriterier Hållbar tillväxt handlar om att prioritera lösningar som ger synergieffekter mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna, samt att balansera dessa mot varandra. Den ekonomiska tillväxten är hållbar när behov idag kan tillfredsställas, ekonomiskt, miljömässigt och socialt, samtidigt som det finns förutsättningar för kommande generationer att tillgodose sina behov. I strävan efter en ekonomiskt hållbar tillväxt ska särskilt fokus fästas vid de så kallade horisontella kriterierna jämställdhet, mångfald och integration samt bättre miljö. Den gemensamma nämnaren för dessa kriterier är hållbart resursutnyttjande av såväl råvaror, energi och humankapital, inklusive att ta tillvara outnyttjade resurser. Allt fler företag och organisationer inser att jämställdhet, mångfaldsarbete och miljötänkande lönar sig på både kort och lång sikt. Hållbarhetsarbetet är både ett mål och medel för att nå hållbar tillväxt. En viktig aspekt i förvaltandet av det regionala strukturfondsprogrammet är att de horisontella kriterierna ska integreras i planering och genomförandet av programmets verksamhet, och inte hanteras som en aspekt vid sidan av programarbetet. Jämställdhet, mångfald och integration samt bättre miljö har alltid ett värde i sig självt. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som ett medel och ett verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för en hållbar tillväxt. Den ambition och möjlighet som programmets strategiska inriktning och val av insatsområden ger, när det gäller positiv påverkan på hållbar tillväxt och de horisontella kriterierna, måste förvaltas i programmets genomförande. Det är i urvalet och genomförandet av projekt som ambitionen om hållbar tillväxt kan förverkligas. Därför ska alla aktörer i genomförandet verka för att jämställdhet, mångfald och integration samt bättre miljö får genomslag i genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet. 1.3.1 Jämställdhet Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för att nå hållbar tillväxt i alla delar av landet. För att skapa attraktiva och konkurrenskraftiga regioner måste både kvinnors och mäns kunskaper och idéer tas tillvara. En smart och hållbar tillväxt för alla innebär att kvinnor och män har samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Att välja jämställdhet i planering och genomförande av de regionala strukturfondsprogrammen handlar primärt om att använda jämställdhet som ett medel för att uppnå hållbar tillväxt. 1.3.2 Mångfald och integration Integration och mångfald innebär att se alla människors olikheter som en värdefull tillgång, vare sig det handlar om personlighet, etnicitet, religiös tillhörighet eller trosuppfattning, kön, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, kulturell bakgrund eller andra erfarenheter. Att ta vara på människors olika bakgrund och potential ger förutsättningar för utveckling, bättre arbetsmiljö och ökad lönsamhet. 1.3.3 Miljö Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljömålssystemet, där de svenska miljömålen ingår, är den centrala gemensamma plattformen för aktörer i det svenska miljöarbetet. Ett tydligt fokus och aktiva åtgärder för att möta dagens miljöutmaningar på såväl nationell, regional och lokal nivå skapar förutsättningar för att uppnå en hållbar tillväxt.
Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige - 2013-09-30 2 Beskrivning av insatsområden De övergripande målsättningarna för Västsveriges regionala strukturfondsprogram är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja en hållbar stadsutveckling. Målgrupp är små och medelstora företag. Programmet är uppdelat i tre insatsområden: Samverkan inom forskning och innovation (tematiskt mål 1) Konkurrenskraftiga små och medelstora företag (tematiskt mål 3) Innovation för en koldioxidsnål ekonomi (tematiskt mål 4) Den övergripandee målsättning uppnås genom programmets specifika mål; stärkt samverkan inom forskning och innovation, fler nya innovativa tillväxtföretag, stärkt innovationsförmåga i små och medelstora företag samt s stärkt förmåga att utveckla och kommersialisera nya produkter tjänster och lösningar som bidrar till en mer koldioxidsnål ekonomi. Vidare främjar programmet hållbar stadsutveckling genom integrerade insatser inom respektive insatsområde tillika tematiskt mål. Figur 3: Programmets övergripande målsättningar och specifika mål. m Att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft Stärkt samverkan inom forskning och innovation Fler nya innovativa tillväxtföretag Stärktt innovationsförmåga i små och medelstora företag Hållbar stadsutveckling Systemperspektiv i det regionala tillväxtarbetet i Västsverige Det regionala strukturfondsprogrammet ska bidra till konkurrenskraftiga små och medelstora företag, och därmed till ett hållbart livskraftigt näringsliv i Västsverige. Det regionala tillväxt och utvecklingsarbetet i Västsverige utgårr från ett systemperspektiv, se figur nedan. Det övergripande samspelet mellan utbildning, forskning och innovation, de tre delarna i kunskapstriangeln, utgör grunden för en kunskapsdriven utveckling. Vidare utgör de tre cirklarna viktiga utvecklingsområden för ett livskraftigt näringsliv; entreprenörskap och nyföretagande, förnyelse och innovationer i små och medelstora företag och samarbeten mellan företag, akademi, forskningsinstitut och offentliga aktörer inom regionala styrkeområden. 16 Stärkt förmåga att utveckla och kommersialisera nyaa produkter, tjänster och lösningar som bidrar till t en mer koldioxidsnål ekonomi.
Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige - 2013-09-30 För att det regionala tillväxtarbetet ska fåå genomslag är en förutsättning att de tre utvecklingsområdena interagerar och förstärker varandra. I gränssnitten mellan utvecklingsområdena uppstårr mervärdenn som är centrala för en hållbar h tillväxt och utveckling. Exempel på mervärden är ökad kapacitet att ta tillvara potentiellaa företagsidéer från klustersamarbeten, ökad förmåga att stödja och lotsa avknoppningsidéer samt fler små och medelstora företag som deltar i FoI samarbeten. Figur 4: Strategi för ett livskraftigt Västsvensktt näringslivv Det regionala strukturfondsprogrammet är ett verktyg anpassat för den regionala tillväxt tre och utvecklingspolitiken i Västsverige. Därför har programmet utformats så att dee utvecklingsområdena ska interagera och förstärka varandra. Programmets tree insatsområden bidrar därmed till att skapa förutsättningar för mervärden i gränssnittet mellan de tre utvecklingsområdena. Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt handlar om attt prioritera lösningar som ger synergieffekter mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna, samt att balansera dessa mot varandra. I strävan efter en ekonomisktt hållbar tillväxt ska särskilt fokus fästas vid de så kallade horisontella kriterierna jämställdhet, mångfald och integration samt bättre miljö. En integration av de horisontella kriterierna i utvecklingsarbete kan ge nya infallsvinklar på problem och lösningar. Det kan exempelvis bidra till innovationer genom att identifiera hinder och visa på möjligheter utifrån olika erfarenheter, öppna upp nya marknader för företag och effektivare användning av humankapital. För implementering av förhållningssf sättet ska perspektiven beaktas i planering och genomförande av projekt och utgör därför en av flera principer för projekturval (se under respektive insatsområde). 17