Framtidens hälsooch sjukvård

Rapport från Teknisk Framsyn Uppdateringsprojektet 2003 Framtidens hälsooch sjukvård framsteg och utmaningar

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 1. Inledning 7 2. Drivkrafter specifika för framsynsområdet 8 Landvinningar inom informations- och kommunikationsteknik 8 Globalisering och ökad konkurrens 9 Affärsmötet akademi, industri och offentlig sektor 10 Marknadsutveckling och kundacceptans 10 Utvecklingen inom den nya biologin 10 Värderingar och livsstil 11 Kost, hälsa och livsstilssamband 11 Jakten på vårdpersonal förändrade roller 11 Ålderspyramiden 12 Aktiva och välinformerade patienter 12 3. Nyckelområden 13 3.1 Den nya biologin 13 Medicin och vård 13 Läkemedel 17 Bioinformatik 19 Hälsorelaterade och funktionella livsmedel 20 Optimalt utnyttjande av biologisk variation 20 3.2 Utmaningar för framtidens sjukvård 21 IT i vården 21 Solidarisk hälso- och sjukvård 23 Personal som växer och trivs 24 Nya folksjukdomar 26 Klinisk medicinsk forskning 27 4. Diskussion 28 5. Appendix 30

Förord Den uppdatering av resultaten från Teknisk Framsyn 1999 som genomförts våren 2003 har koncentrerats på att uppdatera fakta samt visioner inom definierade nyckelområden. Här redovisas förändringar av de drivkrafter som presenterades i Teknisk Framsyn 1999 samt eventuella nya drivkrafter som tillkommit sedan dess. Tidsperspektivet i framtidsvisionerna är 10 20 år. Arbetet inom Teknisk Framsyn 1999 bedrevs i huvudsak i åtta olika paneler och dokumenterades i s.k. panelrapporter. Totalt skrevs åtta panelrapporter och en syntesrapport, som sammanfattade panelrapporterna. Uppdateringsarbetet har bedrivits inom sex olika framsynsområden som formulerats utifrån den gamla panelstrukturen. Panel 1 och 2 Hälsa, medicin och vård och Biologiska naturresurser har behandlats gemensamt som ett framsynsområde, vilket medför att områdets omfattning i förhållande till Teknisk Framsyn 1999 begränsats mer än övriga framsynsområden. För tydlighetens skull presenteras dock de båda områdena även denna gång i två rapporter. Panel 7 Tjänster inom Teknisk Framsyn 1999, har inte uppdaterats i form av en ny rapport. Däremot har tjänsteaspekten tagits i beaktande inom de övriga framsynsområdena och deras rapporter, där det varit aktuellt. Arbetet med uppdateringen har bedrivits genom intervjuer och hearings. Intervjugrupperna har bestått av paneldeltagare från Teknisk Framsyn 1999 och nya nyckelpersoner inom respektive område, företrädesvis yngre forskare och näringslivsrepresentanter. Intervjugrupperna har bestått av 12 20 personer. Uppdateringsarbetet inom respektive framsynsområde har beretts och förankrats i en arbetsgrupp bestående av ca 5 personer ur intervjugruppen. Arbetsgruppens arbete har letts av en ordförande. Vid hearingen presenterade framsynsområdets arbetsgrupp de nya fakta och visioner inom framtidsområdets nyckelområden som framkommit ur intervjuerna. Resultaten från intervjuerna relaterades till motsvarande resultat i Teknisk Framsyn 1999. Till hearings inbjöds förutom de personer som intervjuats även särskilt utvalda personer från näringsliv, forskarvärlden och lämpliga organisationer. Syftet med hearingen var att få synpunkter på resultatet av intervjuerna och få ytterligare synpunkter till slutrapporten. Föreliggande slutrapport utgör en sammanställning av de analyserade resultaten från intervjuer och hearing. Cristina Glad Ordförande uppdateringen 3

Framtidens hälso- och sjukvård Sammanfattning Hur ser den framtida utvecklingen inom området hälsa, medicin och vård ut? Vilka är utmaningarna och vilka vägval står samhället inför inom området de närmaste 15 20 åren? Dessa frågor har varit utgångspunkt för arbetet med denna rapport. Ett antal nyckelområden under rubrikerna Den nya biologin och Utmaningar för framtidens sjukvård har identifierats och presenteras nedan. Arbetet med denna rapport har utgått från ett stort gemensamt framsynsområde för Hälsa, medicin och vård och Biologiska naturresurser. För tydlighetens skull presenteras dock resultaten från detta arbete i två rapporter. I den föreliggande rapporten ligger fokus på hälsa, medicin och vård. Strategiska områden för vägval Det finns ett antal strategiska områden där vi står inför vägval. Ett av dessa är forskningsområdet, där prioriteringar måste göras. Två viktiga frågor att ta ställning till är vilka investeringar som ska göras i vilka forskningsmiljöer och -områden och hur man ska hitta en balans mellan forskarutbildningens volym och anslagen till etablerade forskare i relation till industrins, universitetens, högskolornas och den offentliga sektorns efterfrågan på personal. Sverige ligger idag mycket långt fram när det gäller ett flertal områden som lyfts fram i rapporten och det finns därför en stor potential för framtida forskning, produktutveckling och produktion i Sverige. En förutsättning för att den kliniskt medicinska forskningen i Sverige ska fortsätta att ha ett gott internationellt anseende och erbjuda en god sjukvård är förstås en fortsatt hög vetenskaplig kompetens. Vårdpersonalen måste på olika sätt stödjas och uppmuntras att forska och att kontinuerligt fortbilda sig. Även för utveckling av nya behandlingar, läkemedel och medicinsk teknik och företagande inom dessa områden i Sverige är en hög vetenskaplig kompetens inom biomedicinsk och kliniskt medicinsk forskning nödvändig. Den kliniskt medicinska forskningen och den biomedicinska forskningen är exempel på forskningsområden som genererat ett flertal svenska kommersiella framgångar inom läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik. Utvecklingen går enormt fort inom flera av dessa områden och potentialen för nya framgångar är stor samtidigt som konkurrensen har hårdnat. Mycket tyder på att den svenska forskningen inte längre har samma framskjutna position. När det gäller den kliniska forskningen beror det delvis på en splittring av resurserna och att möjligheterna för sjukvårdpersonal att bedriva forskning har försämrats. För den biomedicinska forskningen så har den svenska finansieringen inte kunnat motsvara de resurser som investeras inom detta område internationellt sett. 4

Statens roll för att stimulera en önskvärd utveckling är att förutom att stödja den mest excellenta nyfikenhetsstyrda, strategiska och mer tillämpade disciplinära och tvärvetenskapliga forskningen även att tillhandahålla resurser och verktyg för att stimulera ett effektivt och givande samarbete mellan akademi och näringsliv. Det gäller att stödja de väl fungerande metoder för detta som finns men även att utveckla nya effektiva verktyg. Konkurrenskraften skulle stärkas, näringslivets tillväxt stimuleras och det framtida forskningsbehovet tillgodoses om samspelet mellan akademi, forskningsinstitut och näringsliv förbättrades. Det är viktigt att understryka att produktifieringen av den senaste forskningen och tekniska utvecklingen framförallt styrs av tydliga ekonomiska incitament. För att ett företag eller annan organisation ska satsa på utveckling av en viss produkt krävs att man kan se den omedelbara nyttan och mervärdet som produkten medför och även att den har en tillräckligt stor potentiell marknad. För de mer långsiktiga investeringarna för att stimulera en önskvärd teknikutveckling krävs således statliga insatser. Detta gäller t.ex. investeringar för att ta tillvara befintlig teknik för att utveckla nya verktyg som leder till att journalhantering och verksamhetsuppföljning inom sjukvården effektiviseras. Globaliseringen har fått och kommer att få en stor betydelse för hela framsynsområdet. Globaliseringen innebär bland annat att ett globalt informationsflöde om ny forskning och kunskap som genereras. För stora delar av industrin innebär den konsolideringstrend som följt med globaliseringen, att många tidigare svenska företag nu är multinationella och förlorar sin förankring i Sverige. Om man inte kraftsamlar så att de svenska forskningsmiljöerna är konkurrenskraftiga och att incitamenten för investeringar i svensk forskning, utveckling och svenska produktionsanläggningar är starka kommer sannolikt dessa företag inte att förlägga sina investeringar här. Nyckelområden Den nya biologin Kunskapen om de komplexa system som livets minsta beståndsdelar består av ökar explosionsartat. Detta leder till fantastiska möjligheter att styra, reglera och använda dessa system. Den enorma komplexiteten i systemen innebär samtidigt stora utmaningar för forskningen. Det finns många exempel på framsteg som kommer att leda till nya läkemedel och behandlingar samt nya sätt att producera varor och även helt nya produkter och tjänster. Områden där kunskapen ökar snabbt är inom mikrobiologi, genteknik, funktionell genomik, proteomik, cellbiologi, bioinformatik, genetisk diagnostik och neurovetenskap. Bland de framsteg som kan nämnas finns kartläggningen av genom för olika mikrober, vilket leder till identifiering av nya användbara enzymer och enzymmetaboliter, stamcellsforskningen och kunskapen om genernas och genprodukternas relationer och funktioner för såväl människan som för växter och djur. Biologi och teknik konvergerar De stora framsteg som gjorts inom biovetenskaperna i kombination med den snabba utvecklingen inom mikro- och nanoteknik, informationsteknik och andra teknologier utnyttjas nu i syfte att bidra till människans förmåga att lösa komplexa problem. Biomimetik, bioimaging, biosensorteknik och bionik är exempel på sådan gränsöverskridande tvär- och multivetenskaplig forskning och har eller förväntas få tillämpningar inom allt från bioelektronik till bioartificiella organ och molekylära maskiner. Internationellt har uppmärksamheten kring denna tvärvetenskapliga områdeskombination, ibland kallad Bio-X, kraftigt ökat under de senaste åren. Inom olika industrier och andra verksamheter kommer sensortekniken att kunna utnyttjas för många 5

Framtidens hälso- och sjukvård ändamål. Sensorer kan användas för spårbarhet, detektion av olika ämnen och andra parametrar, för identifiering, för kvalitetssäkring och styrning av produktionen, vid distribution, i handelsledet, för diagnostiska ändamål och även för uppföljning av behandling inom vården. Nya material och produkter med högre förädlingsvärde än dagens produkter, till exempel livsmedelsförpackningar med inbyggda biosensorer kan komma att utvecklas. Utmaningar för framtidens sjukvård De ökade sjukskrivningstalen, det stora rekryteringsbehovet av personal, det ökande antalet sjuka och den åldrande befolkningen är frågor som alla kommer att påverka den framtida sjukvården. Den övergripande frågan gäller vårdsystemets uppdrag. Här behöver sjukvårdens huvudmän på ett tydligt sätt formulera vårduppdraget och skapa en grund för effektiviseringar och förbättringar. Behovet av effektivisering inom hälso- och sjukvården kommer troligen att driva på teknikutvecklingen. Telemedicin och nya IT-lösningar är exempel på teknik, som ger nya möjligheter och samtidigt ställer nya krav på både personal och vårdtagare. När det gäller sjukvården tillförs idag inte det riskkapital som krävs för att utveckla system som utnyttjar den redan tillgängliga tekniken inom IT, t.ex. för att underlätta journalhantering och verksamhetsuppföljning. Detta trots att sådana system sannolikt kan förbättra effektiviteten inom sjukvården i stor utsträckning. Patienterna blir alltmer välinformerade och aktiva men samtidigt sker en polarisering mellan olika patientkategorier där en del inte alls har förmåga eller vilja att informera sig eller vara aktiv. Det är en utmaning för sjukvården att i framtiden hantera detta förhållande. Det finns en vilja att köpa sig fri från riskfyllt beteende som t.ex. osunda matvanor och brist på motion och även att köpa sig tid och upplevelser. Detta ökar potentialen för att satsa på livsstilsprodukter för många branscher och verksamhetsområden såsom livsmedel, läkemedel och verksamheter inriktade på natur och friluftsliv. Risker och säkerhet Riskerna för snabb spridning av infektioner har ökat beroende på befolkningsökning, ökad urbanisering och ökade kontakter mellan människor. Vid framtida epidemier av nya och gamla agens, kan den nya biologin komma att användas för såväl identifikation och kartläggning som för att snabbt utveckla vacciner och ny terapi. Det finns en risk för en influensapandemi, d.v.s. svår influensa som sprids okontrollerat och så snabbt att man inte hinner upprätta vaccinationsprogram. Den typen av hot ställer stora krav på möjlighet till beredskap och flexibilitet hos ansvariga myndigheter. Sverige har fått en internationellt framträdande position när det gäller produktsäkerhet inom livsmedelsområdet. Det finns ett ökande tryck på att skapa effektiva spårbarhetssystem så att man kan spåra orsaken till eventuella säkerhetsproblem samt selektivt och snabbt återkalla aktuella produkter. Detta drivs även på av de ökande hoten från terrorism som livsmedelskedjan kan vara sårbar för. Inte minst kommer utvecklingen inom IT att innebära nya möjligheter till ökad säkerhet. Globaliseringen får också konsekvenser för sjukvården. Viss högspecialiserad sjukvård, som t.ex. avancerad kirurgi för ovanliga tillstånd, kommer att kunna erbjudas utanför landet. Sverige kommer även att kunna erbjuda högspecialistvård för andra nationaliteter. Men drivkraften för att harmoniera sjukvårdens terminologi, lagar och regler samt infrastruktur för t.ex. patientinformation i realtid är över hela Europa är svag, då det ännu handlar om ett litet antal patienter som kommer att få behandling utanför hemlandet. Löneutvecklingen kan komma att harmoniseras i Europa, då många EU-länder har samma problem med skenande kostnader för hälso- och sjukvården. 6

1. Inledning Syftet med Teknisk Framsyn är att skapa insikt och visioner om teknikutvecklingen på 15 20 års sikt för att främja nya satsningar inom utbildning och forskning, stärka företagens innovationsförmåga och bidra till ekonomisk tillväxt och landets välfärd. Arbetet är en process där många aktörer ges möjlighet att artikulera sig och bedöma hur forskning, teknik, ekonomi och samhälle utvecklas och förändras. En viktig uppgift har varit att identifiera drivkrafter och trender för utvecklingen och att ange nyckelområden för analysen av det mycket breda framsynsområdet. Vi har inte velat redovisa en önskad framtid utan försöker visa på troliga förändringar. Framsynsområdet för Hälsa, medicin och vård inkluderar den biologiska revolutionen där den nya kunskapen om livets minsta beståndsdelar dramatiskt kommer att förändra sjukvården genom nya läkemedel, terapier och behandlingar. Kunskapen kommer även att leda till nya företag och tillväxt hos etablerade företag. När det gäller användning och vidareförädling av de biologiska naturresurserna så kommer nya råvaror inom jordbruket att tas fram för tillämpningar inom t.ex. livsmedels- och läkemedelsindustrin. Ett exempel är nya hälsorelaterade livsmedel. Framsynsområdet inkluderar även de utmaningar som framtidens hälso- och sjukvård står inför och den tekniska utveckling dessa kan leda till. Här är en åldrande befolkning, höga tal för långtidssjukskrivning och förtidspensionering och problem med rekrytering av personal viktiga faktorer som påverkar utvecklingen. Hälsa, medicin och vård och Biologiska naturresurser har i det praktiska arbetet behandlats gemensamt som ett framsynsområde. För tydlighetens skull presenteras dock resultaten i två rapporter. I Appendix, kapitel 5, beskriver vi hur vi har arbetat inom detta framsynsområde. 7

Framtidens hälso- och sjukvård 2. Drivkrafter specifika för Framsynsområdet I detta kapitel beskriver vi översiktligt de drivkrafter som identifierats och deras inverkan på nyckelområdena inom hälsa, medicin och vård. Vi har valt att fokusera på följande områden: Landvinningar inom informations- och kommunikationsteknik Globalisering och ökad konkurrens Affärsmötet akademi, industri och offentlig sektor Marknadsutveckling och kundacceptans Utveckling inom den nya biologin Värderingar och livsstil Jakten på vårdpersonal förändrade roller Ålderspyramiden Aktiva och välinformerade patienter Landvinningar inom informations- och kommunikationsteknik Utvecklingen inom data och IT samt Internets betydelse har fått ett enormt genomslag inom de flesta verksamhetsområden. Idag har t.ex. var femte svensk bredband hemma. Däremot är IT inte ett starkt förändringsverktyg när det gäller nya lösningar inom områden där tydliga ekonomiska incitament saknas. Därför har speciellt administrativa IT-lösningar inom hälso- och sjukvården inte utvecklats i den takt man trodde för några år sedan. Detta beror till stor del på att det saknats incitament och vilja att skjuta till riskkapital för att ta fram system som utnyttjar den redan tillgängliga tekniken inom IT, t.ex. för att underlätta journalhantering och verksamhetsuppföljning. Nya system skulle kunna innebära mycket stora effektivitetsvinster och det utgör en stark drivkraft för den framtida utvecklingen. De pengar som behövs för investeringar i vården försvinner idag i ohälsa. Utvecklingsarbete kräver investeringstänkande. Inom medicinsk forskning och läkemedelsutveckling liksom inom den nya biologin spelar IT en stor roll. Det gäller såväl i hanteringen av stora databaser med ny kunskap som skapas, som att IT-lösningar är en naturlig och oumbärlig del av nya medicinsktekniska system och nya forskningsverktyg som utvecklas. 8

Globalisering och ökad konkurrens Fler multinationella företag fler medlemsländer inom EU Globaliseringen har inom flertalet av de nyckelområden som identifierats fått ett stort genomslag och gått mycket fort de senaste fem åren. Det syns t.ex. tydligt på den fusioneringsvåg som många branscher har gått igenom. Det faktum att såväl nya som etablerade företag i allt större utsträckning verkar på en global marknad ställer stora krav på företagen att hålla sig välinformerade om trender och utveckling inom olika marknader och det ökar konkurrensen. Den ökade konkurrensen syns inte enbart när det gäller de produkter som företagen utvecklar utan även mellan olika länder om var produktionsanläggningar och de potentiella forsknings- och utvecklingsinvesteringarna ska förläggas inom de alltmer multinationella företagen. De tidigare svenska men numer multinationella företagen har färre naturliga kopplingar till Sverige. Nödvändigheten för Sverige som land att satsa på sin forskningsbas och utveckla de konkurrensfördelar som finns för att attrahera investeringar i forskning, utveckling och produktion är en drivkraft för utvecklingen inom ett flertal nyckelområden. Globaliseringstrenden har på senare tid stött på allt starkare motkrafter. Dessa märks i bildandet av organisationer som Attac och i stora möten och demonstrationer mot den ökande globaliseringen och mot multinationella företag. Vilken betydelse och effekt dessa fenomen kommer att få är idag mycket svårt att veta. Sverige bör agera konsekvent och strategiskt Ökad globalisering leder till ökade krav på att vässa sin kompetens och konkurrensfördel samt understryker vikten av statliga investeringar i utbildning, forskning och utveckling. Det kräver en fokusering på excellenta forskningsmiljöer och tydliga konkurrenskraftiga incitament för att investera i Sverige. Det har blivit ännu viktigare att svenska politiker tillvaratar svenska intressen i EU-sammanhang. Inom EU pågår redan en process för att decentralisera administrationen av stora forskningsprogram. Om Sverige vill bli koordinator för något av dessa områden behövs ett förtroende från forskare i övriga medlemsländer. Strategiskt kan man verka i EU:s framtidskonvent. När näringslivet idag försöker påverka företagens villkor vänder de sig i ökad utsträckning mot EU och den inre marknaden än mot det nationella politiska huvudsätet. Globaliseringen för med sig förändringar där Sverige borde ta aktiv del i processen. Det gäller t.ex. strävan efter harmonisering av examina, ackreditering, kvalitetssäkring och utveckling av olika standarder framförallt inom EU. Global sjukvård Viss högspecialiserad sjukvård, som t.ex. avancerad kirurgi för ovanliga tillstånd, kommer att kunna erbjudas utanför landet. För svensk del gäller detta totalt ca 1000 patienter per år inom alla specialiteter. Myndigheterna kommer att vara med och styra extrema fall. Sverige kommer även att kunna erbjuda högspecialistvård för andra nationaliteter inom de områden där vi har byggt upp en hög kompetens och infrastruktur för att hantera detta. Drivkraften är svag för för en europeisk harmonisering av sjukvårdens terminologi, lagar och regler samt infrastruktur för t.ex. patientinformation i realtid. Det beror på att antalet patienter som kommer att få behandling utanför sitt hemland är få. Den mesta vården kommer även fortsättningsvis att bedrivas lokalt. Viktiga drivkrafter för detta är att enkelhet är viktigt när man är sjuk och att man vill vara nära sina anhöriga. 9

Framtidens hälso- och sjukvård Löneutvecklingen i Europa för vårdpersonal kan komma att harmoniseras med det svenska lägre löneläget beroende på andra medlemsstaters liknande problem med skenande kostnader för respektive nations hälso- och sjukvård. Samarbete snarare än konkurrens kan komma att genomsyra den högspecialiserade vården. Rekryteringsbehov kommer att genomsyra vården över de nationella gränserna. Affärsmötet akademi, industri och offentlig sektor Riskkapital i tidig idéfas Bristen på riskkapital till utveckling av idéer till produkt eller tjänster inom framsynsområdets olika branscher innebär idag en stark motkraft till en positiv utveckling. Inom sjukvården saknas tydliga processer för hur innovationer kan föras in i vårdsystemet. EU:s regler och ny konkurrenslagstiftning gör det dessutom svårare att upphandla produkter och tjänster. Upphandling förekom tidigare och var en drivkraft för teknikutveckling inom prioriterade områden. När det gäller bioteknikindustrin handlar det också om brist på riskkapital i ett projekts eller ett företags tidiga utveckling liksom ett behov av mer långsiktig finansiering. En anledning till det är att processen från idé till lönsam produkt tar lång tid inom de flesta bioteknikområden. Samverkan akademi industri Staten och även näringslivet behöver vårda och bygga ut sin beställarkompetens. Sverige behöver öka de etablerade och välfungerade insatserna som finns för att underlätta samverkan mellan stat, industri och akademi och även finna nya vägar för detta. Man bör på olika sätt försöka dra så mycket nytta man kan av den kunskap som produceras vid universitet och högskolor och samtidigt låta personer göra det de är bäst på. Morgondagens akademi behöver se över meriteringssystemet, som idag innebär få incitament för duktiga forskare att samverka med industrin. Meriteringssystemet främjar inte mobilitet mellan de två sektorerna. Anslag bör fördelas med ett ökat fokus på vetenskaplig excellens även i kombination med nytta. Det är statens uppgift att agera smörjmedel och vara brobyggare mellan akademi och industri. Marknadsutveckling och kundacceptans Kvalitetskrav Ökade kvalitetskrav och förändrade konsumtionsvanor är en stark drivkraft för kommersialisering av ny teknik som t.ex. sensorteknik. Tekniken kan användas för att mäta fukt, temperatur, bakterie- eller virushalt, renhet, förekomst av olika ämnen, med mera. De kan användas i förpackningar för att ge besked om status för innehållet eller själva förpackningen. De kan även få ett stort användningsområde inom sjukvården, t.ex. för att mäta halter av olika ämnen i blodet vid diagnostik eller behandling med läkemedel. Men sensorerna behöver bli billigare för att få ett stort genomslag. Utvecklingen inom den nya biologin Här nedan ger vi några exempel på drivkrafter för utvecklingen inom detta område: Den snabbt ökande kunskapen om genomets uppbyggnad och om geners och proteiners funktion hos levande organismer, inklusive människan. Forskarnas nyfikenhet kring levande organismers ursprung och evolution. En växande välbeställd medelklass ställer krav på högvärdiga livsmedel. 10

Kopplingar mellan läkemedels-, bekämpningsmedels-, foder-, livsmedels- och råvaruföretag leder till nya samarbetskonstellationer. Inom dessa kan man dra nytta av de olika kunskapsbaserna (t.ex. produktion av läkemedel i genetiskt förändrade växter och djur). Kunskapen om livets minsta beståndsdelar ökar fortfarande explosionsartat globalt och Sverige ligger långt fram inom flera forskningsområden. Detta är en stark drivkraft för nya produkter, nya sätt att producera varor nya tjänster och för utveckling av bl.a. nya läkemedel, diagnostik, behandlingsmetoder, livsmedel och nya material. Värderingar och livsstil Värderingar förändras ständigt. De viktigaste drivkrafterna för detta är internationalisering, ökat resande och förändrade levnadsmönster i den yngre generationen genom Internet och nya sätt att kommunicera. Det kollektiva svenska samhället håller successivt på att luckras upp. Idag är man sig själv närmast på ett annat sätt än vad som var fallet för 20 år sedan. Detta kommer att förstärkas än mer under den kommande tidsperioden. Samtidigt skapas nya livskraftiga strukturer och system av människor som arbetar tillsammans mot gemensamma mål ofta inom väl avgränsade intresseområden. Exemplet Vision 2008 Sviktande sysselsättning och en minskande befolkning var den grundläggande orsaken till att näringslivet tillsammans med Örnsköldsviks kommun startade projektet Vision 2008. Syftet med projektet, som är finansierat med EU-medel, är att bidra till att Örnsköldsvik blir en attraktiv plats att leva på. Huvudmålet är att det fram till år 2008 skapas 2000 nya arbeten på orten och att det är fler som flyttar hit. Kompetensförsörjning, sysselsättning och företagande och livskvalitet är de tre huvudområdena. Inom projektet bedriver man ett omfattande utvecklingsarbete där näringsliv, kommun, intresseorganisationer och enskilda kommuninvånare deltar. Projektledaren Fredrik Holmberg tycker att det viktigaste man har uppnått hittills är det nya arbetssättet mellan kommun, näringsliv och universitet. Beslutsgången har kortats och arbetet över tidigare uppsatta gränser har avdramatiserats. Vision 2008 engagerar sammanlagt cirka 500 personer i ett 20-tal arbetsgrupper. Alla som engagerar sig i projektet gör det som privatperson och målet är att locka Örnsköldsviksborna att aktivt engagera sig för sin bygds utveckling och framtid. Kost, hälsa och livsstilssamband Människors livsstil kommer att fortsatt vara en stark drivkraft för produktutveckling inom t.ex. livsmedelsproduktion. En trend pekar mot att människor vill kunna köpa sig fri från eget riskfyllt beteende. Ett ökande antal överviktiga där många drabbas av följdsjukdomar leder till exempel till en stor efterfrågan på läkemedel och hälsorelaterade livsmedel som botar, lindrar och förebygger sjukdomar och besvär som man drabbas av. Jakten på vårdpersonal förändrade roller Rekrytering av personal kommer att vara en av de största utmaningarna för den framtida hälso- och sjukvården och är samtidigt en stark drivkraft för en förändring av området. Chanserna att personalen mår bra, stannar och trivs med sitt arbete ökar om personalen får möjlighet till kompetensutveckling och 11

Framtidens hälso- och sjukvård kan påverka och vara delaktig i utformningen av sin arbetssituation. För detta behövs organisatoriska förändringar. Vårdens olika yrkesroller kommer att förändras och t.ex. kan läkarsekreteraren komma att återinföras inom sjukvården och sjuksköterskorna ta över mer av enklare diagnos och behandling samt ledarskap i vissa fall. Läkaren kommer att utföra den mer specialiserade vården. Ökade resultatkrav och aktiva patienter kommer att driva fram fler multifunktionella vårdteam, som kan bestå av vårdpersonal, terapeut, dietist etc. Såväl produktiviteten som effektiviteten i vården har minskat det senaste årtiondet vilket måste ändras. Metoder för att mäta effektivitet och kostnader och för att utvärdera olika behandlingar måste utvecklas. Ålderspyramiden Sverige har liksom många andra västländer en ökande andel äldre i sin befolkning. De kostnadsökningar som följer med detta har varit och fortsätter att vara en drivkraft för att finna nya lösningar på hur man ska hantera detta. Nya tekniska hjälpmedel för att effektivisera omvårdnaden av de alltfler äldre utvecklas kontinuerligt. Den nya tekniken innebär möjligheter till bättre behandlingar men kräver även investeringar. Sjukvårdssystemet kommer Inom 20 år kommer man med ett enkelt test att kunna ta reda på patientens gener. Ett blodprov kan i framtiden visa om en patient, ett foster eller ett embryo har ökad risk för vissa sjukdomar. också att påverkas av när vi i framtiden väljer att gå i pension. Det kan påverka vår hälsa såväl som försäkringssystemet. Behovet av prioriteringar inom sjukvård kommer också att öka. Etiska diskussioner utifrån Sveriges demografiska förutsättningar kommer att forma framtidens sjukvård. Vi kommer dessutom att ha en ökad andel patienter som är födda i länder utanför Sverige, vilket ställer nya krav på sjukvårdssystemet. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar har redan gått ner drastiskt och nya behandlingar för olika cancerformer kommer. Det är inte säkert att den högre medelåldern kommer att öka andelen dementa. Nya behandlingar, som kan lindra symptomen av t.ex. Alzheimer, kommer att ha tagits fram inom en 20-års period. Utvecklingen när det gäller nya diagnostiska verktyg kommer att vara viktig. Dessa kommer att kunna visa på en individs eventuellt ökade risk för att drabbas av vissa demenssjukdomar och vi kommer att få information om en patient har drabbats av en sjukdom i tidiga skeden av sjukdomens utveckling. Detta kan sedan följas upp med en effektiv förebyggande behandling. Fler personer kommer sannolikt även att vara multisjuka, d.v.s. ha fått diagnoser på flera olika sjukdomar samtidigt, vilket komplicerar beslut om behandling. Aktiva och välinformerade patienter Patientgrupper kommer att vara starka aktörer för förändringar av framtidens hälso- och sjukvård. Patientföreningar expanderar och verkar redan idag internationellt. Patientgrupperna blir samtidigt en kvalitetsgarant där kvalitet på information via Internet gallras ut med hjälp av medlemmarnas samlade erfarenheter. Välutvecklade kontaktnät för specifika sjukdomar ger snabb information om var de bästa läkarna finns för konsultation. Denna konsultation sker ofta på Internet. Patientgrupperna har möjlighet att bygga upp unika databaser där incitamenten är tydliga för både patient och forskande läkare. Den ökade kunskapen medför redan idag ökade krav på hälso- och sjukvården. Det finns även en stor grupp patienter som inte hör till de aktiva och välinformerade och det är en utmaning för vården att även fånga upp deras behov och önskemål. 12

3. Nyckelområden I följande kapitel redovisar vi ett antal identifierade nyckelområden. Dessa redovisas under kategorierna den nya biologin och utmaningar för framtidens sjukvård. 3.1 Den nya biologin Den dramatiskt ökade förståelsen av det biologiska systemets uppbyggnad och funktion kommer att sätta tydliga spår i den svenska forskningen och näringslivet. Den nya biologin har fått och kommer att få stort genomslag inom ett flertal verksamhetsområden. Områden där kunskapen ökar snabbt är bl.a. inom mikrobiologi, genteknik, funktionell genomik, proteomik, cellbiologi, bioinformatik, genetisk diagnostik och neurovetenskap. Medicin och vård Individbaserad behandling, farmakogenetik Mycket medicinering sker utan att ha någon effekt eller ger biverkningar. Det finns därför ett stort behov av att i förväg kunna veta om en patient kommer att svara på en viss behandling. Även den optimala doseringen av olika läkemedel är mycket individuell. Gentester som kan avgöra om en patient kommer att svara på behandlingen eller kommer att drabbas av en viss biverkning skulle minska lidande och spara kostnader. Utveckling av sådana tester kommer sannolikt bara att ske då det finns starka ekonomiska incitament för att bekosta utvecklingen, t.ex. om patienten svarar på en dyr men effektiv behandling. Denna kunskap är också viktig för läkemedelsföretagen för att kunna förutse vilka patientgrupper som löper stor risk att drabbas av biverkningar. Om läkemedelsföretagen kan förutse vilka grupper som medicineringen inte får ges till ökar företagens chans att få sin substans godkänd. Möjligheterna att utveckla sådana tester, som baseras på en biokemisk analys snarare än en genetisk, är kanske ännu större då detta sannolikt är lättare och mer specifikt. Individbaserad terapi kommer att innebära stora utmaningar för den traditionella läkemedelsindustrin. Man kan förvänta sig en utveckling där stora vårdgivande biomedicinska centrum, med egna GMP 1 -faciliteter själva producerar det individspecifika läkemedlet (antikroppar, andra protein, modifierade celler etc.) eller den medicinskt tekniska produkten och behandlar patienten. Genterapi Genterapi innebär att friska gener förs in i cellkärnorna i den skadade eller sjuka kroppsdelen. Det kommer att ta lång tid att på detta sätt omsätta den nya kunskapen om det mänskliga genomet i praktisk 1 GMP Good Manufacturing Practice, god tillverkningssed. 13

Framtidens hälso- och sjukvård behandling i en stor omfattning och man talar numer allt oftare om genterapeutisk forskning snarare än genterapi. Först ska gener som styr en viss sjukdom identifieras och därefter ska forskarna lyckas ersätta eller reparera dessa gener effektivt. En ännu viktigare komplikation är att de vanligaste sjukdomarna i vårt västerländska samhälle är polygena, och beror på ett samspel mellan flera gener och miljöfaktorer. En försiktig bedömning om genterapins utveckling är att vi om tjugo år kommer att kunna bota vissa ärftliga sjukdomar som beror på skador på en enda gen. Det finns många monogena sjukdomar men de är oftast mycket ovanliga. Exempel på sådana monogena sjukdomar är Huntingtons sjukdom och blödarsjuka. Utvecklingen inom detta område går relativt långsamt. Detta beror på flera bakslag när det gäller utvecklingen av genterapi och på att behandlingen framförallt är motiverad om det handlar om sjukdomar som beror på ett fel i en gen med liten miljöinverkan på sjukdomsförloppet. Genterapi är dessutom fortfarande svårt att genomföra rent tekniskt, ett problem är att få genen att uttryckas i rätt celler och att få den införda genen att inkorporeras på rätt ställe i patientens DNA. Men det finns positiva resultat inom några få svåra sådana sjukdomar och fler exempel kommer sannolikt inom 15 20 år. Genetisk diagnostik och genetisk rådgivning I framtiden kommer man med ett enkelt test ta reda på patientens gener, och därmed anlag för långt flera sjukdomar än idag. Ett blodprov kan i framtiden visa om en patient, ett foster eller embryo vid provrörsbefruktning har ökad predisposition för vissa sjukdomar. Detta kan vara ett viktigt underlag för tidig behandling innan symptom har visat sig, eller för beslut om abort eller val av embryo. Utvecklingen inom genetisk diagnostik leder till svåra etiska ställningstaganden kring vem som ska få tillgång till informationen och vad man egentligen vill och bör ta reda på. Forskarna tror även att mänsklig kloning, kommer att vara möjlig att genomföra rent tekniskt, även om den i praktiken av etiska och medicinska skäl förmodligen kommer att hindras genom lagstiftning i de flesta samhällen. Om utvecklingen av genetisk diagnostik tar fart finns möjligheten för läkare och företag att specialisera sig på genetisk rådgivning, både inom hälso- och sjukvården och i det övriga samhället. Det som kvarstår är hur miljöfaktorer kan mätas och stämmas av mot genetisk information. Sjukdomsrisk, lämplighet för vissa yrken och personliga karaktärsdrag är exempel på vad som kan analyseras utifrån gentesterna. Kunskapen om människans gener och nu även om genprodukterna, proteinerna, ökar enormt för närvarande. Utvecklingen av applikationer, som t.ex. genetisk diagnostik och genetisk rådgivning har gått långsammare. Att fler sjukdomar än väntat beror på flera gener i samspel och dessutom på den miljö man vistas i begränsar tillämpningarna av denna teknik. Trots detta finns det stor anledning att göra tester för att underlätta preventiv eller tidig behandling för en del allvarliga sjukdomar, där det finns en tydlig koppling mellan gendefekt och predisposition för sjukdomen. Med billigare tester blir det möjligt att med ett genetiskt test undersöka hela eller delar av befolkningen för att spåra predisposition för vissa av dessa sjukdomar där tidig eller preventiv behandling kan spela stor roll för sjukdomsförloppet. Det är idag möjligt att ta fram dessa DNA-diagnostiska test relativt snabbt och billigt men värdet av informationen är ännu svår att bedöma om det handlar om polygena sjukdomar. Idag används även identifiering av virus och bakteriers DNA i diagnostiska test för att veta vilken infektion patienten drabbats av. Reservdelsmänniskan Reservdelsmänniskan är i stor utsträckning redan här, speciellt när det gäller proteskirurgin (höfter, knän, tänder) och idag behandlar man även ryggar genom att spruta in nya biokompatibla material som förstärker vid osteoporosis. För hjärtat kan man komma tillrätta med rytmrubbningar, vidga kärl, byta 14

ut kärl och naturligtvis även operera in en pacemaker. Man kan odla hud för att ersätta sådan vid brännskada. Utvecklingen inom dessa områden har gått snabbt framåt under de senaste fem åren. Vävnads- och organodling 2 kan i framtiden bli ett biotekniskt alternativ till dagens transplantationer. Det är även sannolikt att man kommer att kunna återbilda och laga nervceller i hjärnan, vilket ger stort hopp till patienter med Parkinsons, Alzheimers och liknande neurologiska sjukdomar. Kombinationer av t.ex. biologi och IT, nanoteknik, bioteknik och elektronik kan troligen ge upphov till nya hjälpmedel för t.ex. blinda och döva. Forskarna framhåller också möjligheten att framställa syntetiskt blod och nya möjligheter att bygga upp kroppens muskler. I framtiden kommer man att använda stamceller för att göra en del av detta då man kommer att bli bättre på att förstå cellreglering. Detta är en förutsättning för utvecklingen av stamcellsbehandlingar. Grundforskningen inom detta område går snabbt framåt medan utvecklingen av applikationerna tar mycket lång tid och frågan är om 20 år räcker. Ett problem när det gäller embryonala stamceller är att transplantation av icke-differentierade celler innebär en tumörrisk. Den egenskapen har däremot inte adulta stamceller. Innan man kan transplantera embryonala stamceller måste man lyckas ta fram kontroller som slår fast att icke-differentierade celler inte finns kvar.. Adulta stamceller är i sin tur svårare att odla och möjligheten till differentiering till många olika celltyper är begränsad. Det sistnämnda kommer man kanske i framtiden att kunna komma till rätta med och en fördel med de adulta stamcellerna är att de är patientegna och därmed inte orsakar en immunologisk reaktion. Forskningsfokus ligger idag på Parkinsons sjukdom eftersom man anser att det är minst svårt och man har kunnat visa att tekniken fungerar som en effektiv behandling. Att bygga hela komplicerade organ från stamceller är däremot mycket svårt och kommer sannolikt att dröja längre än 20 år, däremot kan stamceller komma att få betydelse inom t.ex. plastikkirurgi. Den ökade kunskapen om hur man kan stimulera och reglera de stamceller som finns i de flesta organ i kroppen kan leda till nya behandlingar av svåra sjukdomar. Det finns redan ett exempel på ett sådant läkemedel, erytropoietin, EPO, som används för att stimulera produktion av röda blodkroppar. Stamceller kan i framtiden även komma att användas för in-vitro tester vid framtagning av läkemedel eller toxicitetstester av kemikalier och kosmetika. Mycket utvecklingsarbete återstår dock och dessutom krävs att myndigheter är beredda att se över sina regler och krav för beviljanden om metoden kan bevisas vara tillförlitlig. Detta skulle kunna begränsa mängden djurförsök. Tekniken kan även användas som invitromodeller för studier av mänskliga sjukdomar på cellulär och molekylär nivå. Idag pågår t.ex. försök att använda humana vita blodkroppar för att identifiera feberalstrande ämnen. Denna typ av forskning kan leda fram till ett minskat användande av försöksdjur. Transgena djur används idag framförallt inom läkemedelsutveckling, t.ex. möss som utvecklar cancer eller diabetes och som man kan pröva läkemedelskandidater på. Det är också ett oerhört viktigt och vanligt förekommande verktyg inom grundforskning. Detta kommer sannolikt att vara viktigt även i framtiden och man kommer att behöva fortsätta använda djur innan kliniska prövningar. Biotekniken kommer att göra det möjligt med så kallad xenotransplantation 3 och man tror att vi i framtiden kommer att ha tillgång till organfarmer med transgena djur modifierade så att risken minskar för att immunförsvaret aktiveras vid transplantation. Hur lång tid detta kommer att ta är dock mycket 2 Celler tas från den aktuella patienten och fås att dela sig och växa i ett laboratorium. För att den odlade vävnaden eller organet ska få rätt form odlar man cellerna på ett skelett av biologiskt nedbrytbart plastmaterial som gradvis löses upp när väl transplantationen är gjord. I dag kan t.ex. brosk, ben och hud odlas på detta sätt och i framtiden kommer det att vara möjligt att odla mer komplicerade organ, som njure och lever. 3 Transplantation av organ eller celler från djur till människor. 15

Framtidens hälso- och sjukvård osäkert. Detta beror på bieffekter som t.ex. risk för överföring av retrovirus från djur till människa och andra oförutsägbara bieffekter liknande galna ko-sjukan. Man vet inte hur reella riskerna är utan håller på att utvärdera dessa. Läkemedelsindustrin kommer i ökad utsträckning även att utnyttja råvaror från jordbruk och djurhållning. Transgena djur kommer att bli viktiga producenter av läkemedelsråvara. Speciellt gris och kyckling har visat sig användbara. Men även detta område kan påverkas av allmänhetens skeptiska attityd till genetiskt modifierade organismer. Människan och mikroben i det öppna samhället Riskerna för snabb spridning av infektioner har ökat beroende på befolkningsökning, ökad urbanisering och ökade kontakter mellan människor. SARS är ett aktuellt exempel. Förutom mänskligt lidande hade denna epidemi svåra ekonomiska konsekvenser. Genom en kombination av avancerad smittspårning, snabb informationsspridning och modern genetisk teknologi kunde viruset snabbt identifieras och dess spridning hejdas. Vi kan förvänta oss framtida epidemier av nya och gamla agens, där den nya biologin inte bara används för identifikation och kartläggning, utan också för att snabbt kunna utveckla vacciner och ny terapi. Man har i många år talat om risken för en influensapandemi d.v.s. svår influensa som sprids okontrollerat och så snabbt att vaccinationsprogram inte hinner upprättas. Den typen av hot ställer nya krav, dels på att ansvariga myndigheter ser till att de skyddsmekanismer som finns också görs tillgängliga, dels på att vårdorganisationen kan aktiveras och ställas om efter uppkomna behov. De stora globala infektionssjukdomarna, som tuberkulos, malaria och AIDS, kommer fortsatt att dominera och påverka sjukdomspanoramat i framförallt Afrika. Genom ökad kunskap om dessa organismers biologi och genetiska uppsättning och de genetiska egenskaper hos människan som påverkar känslighet kan man förvänta sig en utveckling av nya behandlingsformer. Den stora utmaningen blir att Terroristattacken den 11 september 2001 och efterföljande spridning av mjältbrandssporer har ökat rädslan för bioterroristattacker. Bilden är från Ground Zero i New York. 16

nå ut med sådan behandling i de mest drabbade regionerna. Terroristattacken den 11 september 2001 i USA och efterföljande spridning av mjältbrandsporer har framförallt i USA ökat rädslan för framtida bioterroristattacker. Detta har lett till ett stort program för att öka den nationella säkerheten. Ett resultat av detta program blir framväxten av företag med inriktning mot biosäkerhet, detektion, sanering, profylax och behandling. I flera fall, t.ex. vid utveckling av vacciner mot ovanliga patogener, blir staten den enda kunden för produkten. Bio-X biologi och teknik konvergerar Människans förmåga att lösa komplexa problem kan dra nytta av de framsteg som gjorts inom biovetenskaperna i kombination med den snabba utvecklingen inom mikro- och nanoteknik, informationsteknik och andra teknologier. Biomimetik och bionik är exempel på sådan gränsöverskridande tvär- och multivetenskaplig forskning som förväntas få tillämpningar inom allt från bioelektronik till bioartificiella organ och molekylära maskiner. Internationellt har uppmärksamheten kring denna tvärvetenskapliga områdeskombination, ibland kallad Bio-X 4, ökat kraftigt under de senaste åren. Ett ofta återkommande uttryck är konvergens, vilket syftar på såväl integration som konvergens mellan olika kunskapsområden. Ett exempel är forskning kring artificiella sinnen och kognition som i förening med solid biologisk kunskap kan göra det möjligt att bättre förstå av människans funktioner och även bli en potentiell förstärkning av dem när de sviktar. Två centrala områden är även bioimaging, d.v.s. tekniker som avbildar fenomen eller processer på cell- och molekylnivå, och biosensorteknik, som syftar till att producera detekterbara signaler för att kvantitativt identifiera, detektera eller följa biologiska fenomen och skeenden. Läkemedel Sverige har haft och har, såväl stora som många små och medelstora företag inom läkemedelsområdet. De utvecklar nya läkemedel och behandlingar och/eller tar fram forskningsverktyg för att underlätta detta. Flera är redan framgångsrika företag och det finns en mycket stor potential till ytterligare tillväxt. Samtidigt är konkurrensen hård och få av de läkemedelskandidater som går in i klinisk prövning kommer ut på marknaden. Att utveckla ett nytt läkemedel och få ut det på marknaden tar mer än 10 år. För de små och medelstora företagen är tillgång till långsiktig finansiering viktigt. För att företagen som utvecklar läkemedel och även de som utvecklar nya forskningsverktyg ska kunna visa framtida tillväxt och stanna i landet krävs goda villkor för att utvecklas i Sverige, liksom tillgång till rätt kompetens och en god forskningsbas. 4 Samlingstermen Bio-X myntades ursprungligen av Stanford University, se t.ex. http://cmgm.stanford.edu/biochem/biox/ Förmodligen kommer vi framöver att kunna vaccinera oss mot många cancersjukdomar, mot MS och sjukdomar i centrala nervsystemet. 17

Framtidens hälso- och sjukvård Ny teknik utvecklas för närvarande som har fått och kommer att få stor betydelse för utvecklingen inom detta område. Det gäller tekniker som mikromekanik och mikrosystem, nanoteknik, bioinformatik, sensorteknik m.m. och som kan komma att användas i verktyg för att underlätta grundforskning och utveckling av nya läkemedel. Nya teknologier där medicintekniska produkter kombineras med läkemedel kommer att utvecklas. Dessa förbättrar effektiviteten i båda teknikerna och ger möjlighet till individualiserad behandling. Kompetens kommer att krävas både för handhavande och för att utnyttja teknologierna på bästa sätt. Diagnostiska och kirurgiska metoder kommer att utvecklas mot allt skonsammare former för patienten. Detta kan komma att kräva investeringar som betalar sig i form av färre komplikationer. Detta blir nödvändigt eftersom patienterna blir allt äldre och skörare. Komplementär medicin och alternativa metoder kommer även att efterfrågas i stor utsträckning även de närmaste 10 åren. Molekylärmedicin Den nya kunskapen om våra gener och genprodukter kommer att kunna användas för att ta fram nya läkemedel snabbare och effektivare. Andelen helt nya läkemedel som produceras biotekniskt och godkänns av det svenska Läkemedelsverket ökar jämfört med kemiskt producerade läkemedel. Det beror främst på en minskning av antalet nya kemiskt producerade läkemedel. Biotekniken har ännu inte lett till att utvecklingstiden har kortats ner. Tiden för den prekliniska forskningen kommer troligen att kortas ner. Detta beror på att man effektivare kan identifiera vilka målmolekyler (oftast proteiner) läkemedlen ska riktas mot och att man kan testa bindning, effekt och bieffekt på molekylär och cellulär nivå. Detta tror man kommer att leda till att färre läkemedelskandidater faller i klinisk prövning. Biotekniken kommer att hjälpa till att få fram mindre trubbiga behandlingsmetoder för cancer och därmed effektivare läkemedel. Men varje cancerform unik. Sannolikt kommer man även i framtiden att testa relativt stora bibliotek av små syntetiska molekyler. Den aktiva substansen i framtidens läkemedel kommer sannolikt även i fortsättningen oftast att vara små syntetiska molekyler, även om andelen biomolekyler kommer att öka. Fler och fler biomolekylära läkemedel utvecklas men de är idag relativt dyra att producera och mer komplicerade att administrera, vilket i en del fall leder till att läkemedelsindustrin väljer bort sådana utvecklingsspår. 70 Antal substanser 60 50 40 30 20 10 Biotekniskt producerad Kemiskt producerad Totalt antal 0 1994 1996 1998 2000 2002 Antal nya läkemedelssubstanser godkända av svenska Läkemedelsverket, 1993 2002. 18

Tillförsel av läkemedel Framtidens läkemedel kommer under den närmaste tjugoårsperioden oftast att vara lågmolekylära. Under 90-talet menade man från läkemedelsindustrin ofta att det är ett problem med administrering av så kallade biopharmaceuticals, d.v.s. läkemedel där den aktiva substansen består av biologiska molekyler såsom t.ex. proteiner, men detta håller på att ändras. Om sådana läkemedel behandlar mycket svåra sjukdomar som t.ex. cancer och Alzheimer spelar det inte så stor roll att man måste få en spruta och inte kan ta en tablett. I framtiden kommer sannolikt läkemedelsformuleringar att utvecklas som innebär att man kan ta tabletter för vissa av dessa läkemedel. Mycket arbete pågår för att ta fram metoder för att tillföra även större molekyler oralt, via näsan eller genom huden. När det gäller administrering av läkemedel sker utvecklingen bland annat genom att man utvecklar nya lipid och polymera system för läkemedelsformulering. Framtidens vacciner Vaccinationer mot vissa cancerformer och andra svåra sjukdomar kommer sannolikt att finnas om tjugo år. Om tjugo år kommer en del sjukdomar som beror på rubbad cellbalans att kunna styras tillbaka genom nyframtagna mediciner. Förmodligen kommer vi att kunna vaccinera oss mot många cancersjukdomar, men också mot autoimmuna sjukdomar som MS och sjukdomar i centrala nervsystemet. Samma teknik kommer att kunna användas för att hindra avstötning av transplanterade organ och celler. Bioinformatik IT och bioteknik är de två mest dynamiska utvecklingsområdena under den närmaste tjugoårsperioden och när de samverkar bildar de begreppet bioinformatik. Ny datorbaserad informationsteknik har varit helt avgörande för den molekylärbiologiska forskningens framsteg. Bioinformatiken kommer att användas för att hantera de stora datamängder som genereras av t.ex. HUGO-projektet och den nu pågående forskningen om genprodukternas, proteinernas, funktion. Detta kan leda till information om vilka gener som styr olika sjukdomar 5 genom framsteg inom funktionsgenomiken 6. Detta kan t.ex. uppnås genom tekniker som high throughput screening 7. Nära förbundet med bioinformatikens framväxt är dess fysiska informationsbärare s.k. microarrayer, d.v.s. DNA-chips som möjliggör studier av aktiviteten hos ett mycket stort antal gener samtidigt. Informationen används sedan av internationella läkemedelsföretag för att ta fram nya terapier. Bioinformatiken har varit och är en viktig förutsättning för utvecklingen inom den nya biologin och dess betydelse kommer att öka. Möjligheten till avancerade simuleringar av molekylär interaktion ökar i den takt som annan teknik, t.ex. mikroskopi, NMR-spektroskopi och röntgenkristallografi utvecklas. Det finns fortfarande ett stort behov av utveckling av metoder för att hantera de stora mängder information som tas fram inom funktionell genomik och proteomik. Efter HUGO-projektet, som avslutades på betydligt kortare tid än väntat, kartläggs nu många andra organismer. Utvecklingen inom den nya biologin och den nya biologins behov driver även på utvecklingen inom IT. Ett stort antal mikrobiella genom är nu fullständigt kända och många fler kommer att bli tillgängliga inom en snar framtid. Då varje nytt bakteriellt genom kodar för ett stort antal unika proteiner öppnas 5 Monogena sjukdomar orsakas av fel i en enda gen och forskare har redan identifierat generna bakom en rad sådana sjukdomar. Vanligast är att en sjukdom beror på avvikelser i flera gener tillsammans med olika miljöfaktorer. 6 Identifieringen av gener sammankopplat med dess funktion. 7 Datorbaserad analys av stora mängder biologiskt och genetiskt material. 19

Framtidens hälso- och sjukvård nya möjligheter för industriella tillämpningar. Bioinformatisk analys av dessa genom erbjuder bland annat identifiering av nya enzymer och nya metabola system som skulle kunna användas för syntes av lågmolekylära läkemedel, t.ex. stereospecifikt. Hälsorelaterade och funktionella livsmedel Vad konsumenternas efterfrågar och vilken livsstil de väljer att ha styr mycket av utvecklingen inom detta område även i ett framtidsperspektiv. Den nya biologin kommer bland annat att bidra till vetenskapligt baserade och individuella dietformuleringar med utgångspunkt från genetiska förutsättningar och personliga hälsoprofiler. Flera gamla och nygamla örter kommer att utvecklas till råvaror för naturbaserade läkemedel och komponenter inom olika hälsorelaterade livsmedel. Olika livsmedel med ny sammansättning kommer t.ex. att användas för att dämpa depressioner och nedstämdhet, öka blodcirkulation och minska kolesterolhalten. De kommer även att bidra till att fördröja eller lindra livsstilsrelaterade sjukdomar och besvär som beror på fetma och diabetes. Nya produkter inom kost-hälsa området, s.k. funktionella eller smarta livsmedel, ökar också sina marknadsandelar men är fortfarande få till antalet. Livsmedelsindustrin är mycket kunddriven och det kan ta tid att ändra konsumenternas vanor när det gäller dessa produkter. Produkterna kan i framtiden baseras på såväl traditionella råvaror där något nytt tillsätts, som på nya sätt att bereda maten eller genmodifierade råvaror med designat innehåll. Fler produkter som har nära koppling till de ökande problemen med fetma kommer att utvecklas. Ny kunskap utvecklas också kring mekanismerna som styr hungerkänslor och kring hur näringsupptaget sker och kan förbättras. Detta ger möjligheter att utveckla nya produkter med en ökad mättnadskänsla och näringsupptagningsförmåga. Fler äldre i samhället innebär även en ökad efterfrågan på produkter som ökar näringsupptagningsförmågan eftersom många äldre har problem med detta. Det kommer att finnas en stor efterfrågan på produkter som förebygger eller lindrar livsstilsrelaterade sjukdomar och besvär som t.ex. diabetes och fetma. Samtidigt har livsmedelsindustrin små vinstmarginaler för sina produkter och produkterna måste bära utvecklingskostnaderna. Förväntningen är att ett större förädlingsvärde i slutledet av värdekedjan ska innebära möjligheter till högre inkomster. Produkter som ska behandla sjukdomar måste däremot gå igenom sedvanliga kliniska prövningar och det är därför läkemedelsindustrin som måste driva på en sådan utveckling. Incitamenten för läkemedelsindustrin att göra det är dock än så länge små. Optimalt utnyttjande av biologisk variation För detta område tror vi att vi kommer att se följande utveckling. Nya enzymsystem som identifieras när kunskap om genomet för många mikroorganismer 8 tas fram kan komma att användas inom flera olika processindustrier och i många produkter. De nya enzymsystemens metaboliter kommer att undersökas av läkemedelsindustrin då de har potential att fungera som nya läkemedelskandidater. Potentialen att utveckla nya material och produkter genom att imitera biologiska system, så kallad biomimitik, är enorm 9. Naturliga eller syntetiska material kan användas för att ersätta eller reparera skadad vävnad eller som matriser för celler att återbildas på efter skada. Dessa material kan sedan brytas ner i kroppen då skadan är läkt. 8 Dessa finns ofta i extrema miljöer som t.ex. heta källor och en del kan ha intressanta egenskaper. 9 Detta hanteras framförallt i TF2003 rapporten Material och materialflöden i samhället. 20