Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner

Relevanta dokument
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning

Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning

NU palliativ vård landstings- och regionledningar

NU - Specialiserad palliativ vård

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Enkätbilaga Bilaga 3

Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Vård efter förlossning. En nationell kartläggning av vården till kvinnor efter förlossning

Öppna jämförelser - stöd till brottsoffer

Kunskapsstöd för vården till kvinnor efter förlossning

Återrapportering av särskilda medel för kompetensstöd inom arbetet mot våld i nära relationer 2016

Återrapportering av medel för att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer 2016

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

Utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer 2016

Socialtjänstens stöd när våldsutsatta behöver hämta tillhörigheter i hemmet

17 Yttrande över motion 2017:42 av Elinor Odeberg (S) om stärkt eftervård för födande HSN

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits

PROJEKTiL Slutrapport

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

R Kvinno- och tjejjourer

Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och Landsting för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

Fram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017

Psykisk ohälsa under graviditet

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

Easyresearch - Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete. Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning

Riktlinje för bedömning av egenvård

Arbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi. Nr Förlossningsrädsla. KK, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits

Om inga medel har förbrukats ska ändå frågorna 1,2 och 5 besvaras.

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS Regionkansliet, Region Örebro län

Delredovisning av regeringsuppdrag

Projektet Säker förlossningsvård 1 och 2

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor

BB var god dröj? Varje kvinna ska få föda tryggt

Meddelandeblad. Upphävande av vissa författningar på hälso- och sjukvårdens område

Riktlinje för psykisk ohälsa i samband med graviditet

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

Enkätsvaren ska vara SCB tillhanda senast den 16 december 2013.

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa modell för en trygg och jämlik vård med fokus på utomeuropeiska kvinnor

Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården

PROJEKTiL Slutrapport

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Bakgrund till förslagen i remissen. Definitionen av överkänslighet har förtydligats.

Program. Självärderingsinstrumentet, genomgång av frågorna. Hur få största nytta av det regionala upplägget?

8 Justering av ersättning samt uppdrag att revidera vårdval barnmorskemottagning HSN

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Information om forskningsstudien Born into Life (5-6 årsuppföljning av Life Gene Gravidstudien och Födelsekohorten)

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Nationella riktlinjer Utvärdering vård vid Depression och ångestsyndrom. Enkäter Bilaga 3

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Ersättningshandboken

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Medicinska fakulteten

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Projekt säker förlossningsvård Kunskapsstödet Skador på Kvinnan

Checklista inför driftstart av Specialiserad gynekologi i öppenvård

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län

Till verksamhetschef för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling

KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA. 18 mars Andreas Vilhelmsson, (PhD) Folkhälsovetare/utvecklare

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa gravida med övervikt och fetma

Statlig styrning med kunskap

Bedömning av bäckenbotten

Hälsodeklaration inför första besöket under graviditet

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Projekt för förlossningsbristningar och sena besvär Elisabeth Johansson, Ingela Mainkvist KK och KHV Halland 22 november 2018

20 Yttrande över motion 2019:4 av Tara Twana med flera (S) om Förbättrad vård av förlossningsskador i Stockholmsregionen HSN

Minskade fosterrörelser

Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning och gällde från och med

Öppna jämförelser av dagliga verksamheter

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård

Praxisenkät till kommuner

Hälsodeklaration inför första besöket under graviditet

Ersättningshandboken

Skrivreglerna är hämtade från ISO 704 Terminology work Principles and methods.

Regional riktlinje för arbete med förlossningsrädsla - identifiering och vägledning

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

Insamling av uppgifter till Öppna jämförelser

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje HIV-positiv kvinna under graviditet - handläggning på BB

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal

MHV-JOURNALEN I COSMIC

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Transkript:

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag, samt att bedöma om det finns ett behov av att utarbeta nya kunskapsstöd för vården efter förlossning. För att samla information till uppdraget, skickar Socialstyrelsen bland annat ut enkäter till alla samordningsbarnmorskor inom mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner. Fokus på vården till kvinnan efter förlossning Frågorna i enkäten handlar om den vård efter förlossningen som är inriktad på kvinnans fysiska och psykiska hälsa samt amningsstöd och vård vid bröstkomplikationer i samband med amning. Den vård som ges till barnet belyses inte inom ramen för detta uppdrag. Med vård efter förlossningen avses uppföljning, kontroll, stöd, rådgivning, diagnostik och/eller behandling. Syftet med enkäten Syftet med denna enkät är att kartlägga hur mödrahälsovårdens roll i vården efter förlossningen ser ut. Ytterligare ett syfte är att identifiera eventuella utmaningar eller behov av förändringar i vården efter förlossning, samt att kartlägga om nya kunskapsstöd efterfrågas. Förutom till mödrahälsovården har enkäter även gått ut till alla förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar i Sverige och till ledningen i alla landsting/regioner. En enkät kommer även att gå ut till barnhälsovården. Till vem/vilka riktar sig enkäten Enkäten riktar sig till samordningsbarnmorskor inom mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner. Vi rekommenderar att enkäten besvaras i dialog med eventuella verksamhetschefer eller motsvarande för de olika barnmorskemottagningar/mödravårdscentraler som ingår i ditt SamBa-område. Tidpunkt för mätningen Frågorna i enkäten avser att mäta hur förhållandena ser ut i oktober 2016. Resultatet kommer att presenteras av Socialstyrelsen i en rapport till regeringen som publiceras under våren 2017. Alla svar är viktiga Det är frivilligt att besvara enkäten men vi hoppas att du vill bidra till kartläggningen genom att svara på enkäten. Ditt svar är mycket viktigt för att resultatet ska bli så heltäckande och användbart som möjligt. Vi ber dig besvara enkäten så snart som möjligt, dock senast den 14 december 2016. Enkäten är elektronisk och besvaras på webben. Har du frågor om enkäten, kontakta: Emma Lindgren, telefon: 075-247 30 16, e-post: emma.lindgren@socialstyrelsen.se Samråd med SKL Socialstyrelsen har samrått med Sveriges Kommuner och Landsting, i enlighet med förordning (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner, inför utformandet och genomförandet av enkäten. Hantering av kontaktuppgifter Kontaktuppgifter till denna enkät sparas och hanteras hos Socialstyrelsen i enlighet med personuppgiftslagen PUL (1998:204). Uppgifterna kan komma att användas vid förnyad kontakt.

Praktiska instruktioner Enkäten innehåller automatiska hopp mellan frågor. Vilka frågor som presenteras beror på vilka svar du lämnar i föregående frågor. Du kommer därför eventuellt inte få se samtliga frågor, utan endast de frågor som är aktuella för dig. De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten genom att klicka på länken i e- postbrevet. När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar. För att få en utskrift av de svar som lämnas till Socialstyrelsen klickar du på symbolen för utskrift i svarsöversikten (endast de frågor som du har besvarat finns med i svarsöversikten). För att skicka in dina svar till Socialstyrelsen klicka på "OK" på sista sidan i enkäten. Det är möjligt att göra ändringar i webbenkäten (de senaste lämnade svaren sparas) fram till sista svarsdagen. Ett svarskvitto skickas via e-post till dig när Socialstyrelsen mottagit ert svar.

1. Kontaktuppgifter till uppgiftslämnaren Landsting/region: Befattning: Organisatorisk tillhörighet: Namn: Telefon: E-post: SamBa-området 2. Hur många barnmorskemottagningar/mödravårdscentraler finns det i ditt SamBa-område? Samordningsbarnmorskans uppdrag 3. Beskriv kortfattat vad som ingår i ditt uppdrag som samordningsbarnmorska. Mödrahälsovårdens roll och uppdrag i vården efter förlossning 4. Beskriv kortfattat hur mödrahälsovårdens roll och uppdrag i vården efter förlossning ser ut i ditt SamBa-område. Här avses på vilket/vilka sätt mödrahälsovården ska följa upp mammans fysiska och/eller psykiska hälsa/välbefinnande efter förlossningen samt vilka former av stöd, rådgivning, diagnostik och/eller behandling som mödrahälsovården erbjuder mamman. 4a. Är uppdraget gemensamt för mödrahälsovården i hela landstinget/regionen? Ja Nej, uppdraget gäller mödrahälsovården i mitt SamBa-område Annat, ange:

5. Har ni riktlinjer för vården efter förlossning för kvinnor som är könsstympade, i ditt SamBa-område eller i landstinget/regionen? Här avses om ni har riktlinjer som är styrande eller vägledande för vården efter förlossning för kvinnor som är könsstympade. Riktlinjerna kan avse vården under både graviditet och efter förlossning, men ska innehålla riktlinjer för vården efter förlossning. Riktlinjerna kan finnas beskrivna i ett eller flera dokument och kan vara en del av annat dokument, t.ex. basprogram. Flera svarsalternativ kan anges Ja, landstings-/regionövergripande riktlinjer Ja, lokala riktlinjer för SamBa-området Ja annat, ange: Nej 6. Under hur lång tid efter förlossningen är mödrahälsovården ansvarig för att ge vård till kvinnor som fött barn, i ditt SamBa-område eller i landstinget/regionen? Här avses hur lång tid efter förlossningen kvinnor som har fött barn kan vända sig till mödrahälsovården för uppföljning, kontroll, stöd, rådgivning, diagnostik och/eller behandling. Ange tid: Ingen sådan tidsgräns har definierats

Specialistmödravård 7. Ingår specialistmödravård i ditt ansvarsområde? Ja Nej 8. Beskriv kortfattat vilken roll och vilket uppdrag specialistmödravården har i vården efter förlossning. Relation till och samarbete med förlossning/bb 9. Vilken överlämning av information görs efter förlossningen från förlossning/bb till mödrahälsovården inom ditt SamBa-område? Här avses vilken överlämning av information som görs gällande förlossningen och kvinnans hälsa efter förlossningen. Ange även hur överlämningen görs t.ex. skriftligt och/eller muntligt, via journalen, telefonsamtal etc.

10. Bedömer du att den överlämning av information som görs är tillräcklig? Här avses både innehållet i informationen och hur överlämningen av informationen görs. Ja Nej Vet inte (Om Nej på fråga 10, besvara fråga 10a) 10a. Beskriv vilken ytterligare överlämning av information som skulle behövas. Här avses både innehållet i informationen och hur överlämningen av informationen görs.

11. Bedömer du att det finns några utmaningar eller behov av förändringar när det gäller mödrahälsovårdens relation till och samarbete med förlossning/bb i vården efter förlossning när det gäller kvinnans hälsa? Ja Nej Vet inte (Om Ja på fråga 11, besvara fråga 11a) 11a. Beskriv vilka utmaningar eller behov av förändringar du ser när det gäller mödrahälsovårens relation till och samarbete med förlossning/bb i vården efter förlossning när det gäller kvinnans hälsa. 12. Bedömer du att det finns några utmaningar eller behov av förändringar när det gäller mödrahälsovårdens relation till och samarbete med barnhälsovården i vården efter förlossning när det gäller kvinnans hälsa? Ja Nej Vet inte (Om Ja på fråga 12, besvara fråga 12a) 12a. Beskriv vilka utmaningar eller behov av förändringar du ser när det gäller mödrahälsovårens relation till och samarbete med barnhälsovården i vården efter förlossning när det gäller kvinnans hälsa.

Uppföljning av kvinnans hälsa efter förlossning - Eftervårdsbesök 13. Har ni som rutin att erbjuda ett eller flera eftervårdsbesök inom mödrahälsovården i ditt SamBaområde? Här avses det eftervårdsbesök som i normalfallet utförs av barnmorskan på BMM/MVC inom ca 6-12 veckor efter förlossningen, enligt Medicinskt basprogram i samband med graviditet ( Blå boken ). Med rutin avses ett likartat sätt att utföra en aktivitet eller process. Rutinen kan vara såväl dokumenterad som odokumenterad. Rutinen ska vara känd och användas av personalen. Här avses hur många eftervårdsbesök ni har som rutin att vanligtvis erbjuda, inte vad som görs i specifika eller enstaka fall. Ett besök erbjuds vanligtvis Flera besök erbjuds vanligtvis Vi har inte gemensamma rutiner för detta 14. Är det samma barnmorska som kvinnan träffat under graviditeten som vanligtvis genomför eftervårdsbesöket/en, inom mödrahälsovården i ditt SamBa-område? Ja Nej Det varierar vem som vanligtvis genomför eftervårdsbesöket/en Vet inte

15. Hur har ni som rutin att boka tid för eftervårdsbesöket/en, inom mödrahälsovården i ditt SamBaområde? Med rutin avses ett likartat sätt att utföra en aktivitet eller process. Rutinen kan vara såväl dokumenterad som odokumenterad. Rutinen ska vara känd och användas av personalen. Tid bokas vanligtvis i slutet av graviditeten BMM/MVC kontaktar vanligtvis kvinnan efter förlossningen för att boka tid Kvinnan kontaktar vanligtvis BMM/MVC efter förlossningen för att boka tid Annat, ange: Vi har inte gemensamma rutiner för tidsbokningen av eftervårdsbesöket 16. Har ni gemensamma riktlinjer som anger vad eftervårdsbesöket/en bör innehålla? Här avses om ni har riktlinjer som är styrande eller vägledande för vad eftervårdsbesöket/en bör innehålla. Riktlinjerna kan finnas beskrivna i ett eller flera dokument och kan vara en del av annat dokument, t.ex. basprogram. Flera svarsalternativ kan anges. Ja, landstings-/regionövergripande riktlinjer Ja, lokala riktlinjer för SamBa-området Ja, mödrahälsovården ska följa de rekommendationer för eftervårdsbesökets innehåll som ges i Medicinskt basprogram i Samband med graviditet som tagits fram på nationell nivå ( Blå boken ) Ja annat, ange: Nej

(Om Ja på fråga 16, besvara fråga 16a) 16a. Vad ska eftervårdsbesöket/en innehålla, enligt de riktlinjer som mödrahälsovården i ditt SamBaområde ska arbeta utifrån? Ja Nej Mätning av blodtryck Mätning av HB Mätning av vikt Mätning av BMI Samtal om kvinnan fysiska hälsa/välbefinnande Gynekologisk undersökning med inspektion av slemhinnor och bristningar Gynekologisk undersökning med utvärdering av bäckenbotten och knipförmåga Instruktion om knipövningar för förebyggande av urininkontinens Samtal om kvinnans psykiska hälsa/välbefinnande Samtal om förlossningsupplevelse Samtal om levnadsvanor Samtal om samliv och preventivmedel Amningsstöd Annat, ange: 17. Beskriv kortfattat hur mödrahälsovårdens rutiner ser ut för handläggningsprocessen vid komplikationer till följd av bristningar i bäckenbotten, i ditt SamBa-område. Med rutin avses ett likartat sätt att utföra en aktivitet eller process. Rutinen kan vara såväl dokumenterad som odokumenterad. Rutinen ska vara känd och användas av personalen. Här avses hur era rutiner ser ut om det i samband med eftervårdsbesöket eller annat tillfälle för uppföljning framkommer att kvinnan har komplikationer till följd av bristningar i bäckenbotten. Med rutiner för handläggningsprocessen avses t.ex. vilka åtgärder som vidtas vid behov av ytterligare uppföljning eller behandling, antingen inom mödrahälsovården eller genom remittering till annan vårdgivare. Om ni saknar gemensamma rutiner, ange detta.

18. Beskriv kortfattat hur mödrahälsovårdens rutiner ser ut för handläggningsprocessen vid tecken på psykisk ohälsa/sjukdom efter förlossningen, i ditt SamBa-område. Med rutin avses ett likartat sätt att utföra en aktivitet eller process. Rutinen kan vara såväl dokumenterad som odokumenterad. Rutinen ska vara känd och användas av personalen. Här avses hur era rutiner ser ut om det i samband med eftervårdsbesöket eller annat tillfälle för uppföljning framkommer tecken på psykisk ohälsa/sjukdom efter förlossningen hos kvinnan. Med rutiner för handläggningsprocessen avses t.ex. vilka åtgärder som vidtas vid behov av ytterligare uppföljning eller behandling, antingen inom mödrahälsovården eller genom remittering till annan vårdgivare. Med psykisk ohälsa/sjukdom efter förlossningen avses nedstämdhet, depressionssymptom, psykos, psykisk sjukdom eller annan psykisk ohälsa efter förlossningen. Om ni saknar gemensamma rutiner, ange detta. 19. Beskriv kortfattat hur mödrahälsovårdens rutiner ser ut för handläggningsprocessen vid svåra förlossningsupplevelser, i ditt SamBa-område. Med rutin avses ett likartat sätt att utföra en aktivitet eller process. Rutinen kan vara såväl dokumenterad som odokumenterad. Rutinen ska vara känd och användas av personalen. Här avses hur era rutiner ser ut om det i samband med eftervårdsbesöket eller annat tillfälle för uppföljning framkommer att kvinnan har haft en svår förlossningsupplevelse. Med rutiner för handläggningsprocessen avses t.ex. vilka åtgärder som vidtas vid behov av ytterligare uppföljning, stöd eller behandling, antingen inom mödrahälsovården eller genom remittering till annan vårdgivare. Om ni saknar gemensamma rutiner, ange detta.

20. Bedömer du att det finns några utmaningar eller behov av förändringar när det gäller mödrahälsovårdens roll att identifiera och/eller handlägga Ja Nej Vet inte komplikationer till följd av bristningar i bäckenbotten? psykisk ohälsa/sjukdom efter förlossningen? svåra förlossningsupplevelser? Kommentar: (Om Ja på något alternativ i fråga 20, besvara fråga 20a) 20a. Beskriv vilka utmaningar eller behov av förändringar du ser.

Uppföljning av kvinnans hälsa efter förlossning - Annan uppföljning utöver eftervårdsbesöket/en 21. Har mödrahälsovården i ditt SamBa-område som rutin att erbjuda någon uppföljning utöver eftervårdsbesöket/en till kvinnor som fött barn? Med rutin avses ett likartat sätt att utföra en aktivitet eller process. Rutinen kan vara såväl dokumenterad som odokumenterad. Rutinen ska vara känd och användas av personalen. Här avses om mödrahälsovården har som rutin att erbjuda någon uppföljning utöver eftervårdsbesöket/en till kvinnor som fött barn, t.ex. uppföljning per telefon eller hembesök. Ja, alltid Ja, i enstaka fall vid behov Nej Det varierar mellan olika BMM/MVC om man har som rutin att erbjuda någon uppföljning utöver eftervårdsbesöket/en (Om Ja, i enstaka fall vid behov på fråga 21, besvara fråga 21a) 21a. Beskriv kortfattat i vilka fall som uppföljning utöver eftervårdsbesöket erbjuds samt vilken uppföljning som erbjuds i dessa fall. (Om Ja, alltid eller Ja annat på fråga 21, besvara fråga 21b-d) 21b. Vilken uppföljning har ni som rutin att erbjuda utöver eftervårdsbesöket/en? Flera svarsalternativ kan anges. Uppföljning genom telefonsamtal Uppföljning genom hembesök Annat, ange:

21c. Beskriv kortfattat innehållet och syftet med den uppföljning som ni har som rutin att erbjuda utöver eftervårdsbesöket/en. 21d. Hur lång tid efter förlossningen brukar uppföljningen erbjudas? Uppföljning av kvinnans hälsa efter förlossning 22. Bedömer du att det finns några utmaningar eller behov av att utveckla eller förändra den uppföljning av kvinnans hälsa efter förlossningen som erbjuds inom mödrahälsovården i ditt SamBaområde? Ja Nej Vet inte (Om Ja på fråga 22, besvara fråga 22a) 22a. Beskriv vilka utmaningar eller behov av utveckling eller förändring som du ser.

Amningsstöd och vård och behandling vid bröstkomplikationer i samband med amning 23. Kan kvinnor som fött barn vända sig till mödrahälsovården i ditt SamBa-område för amningsstöd utöver det stöd som eventuellt ges i samband med ett planerat eftervårdsbesök eller annan planerad uppföljning efter förlossningen? Här avses om mödrahälsovården erbjuder amningsstöd till kvinnor som fött barn, utöver det eventuella stöd som ges i samband med ett planerat eftervårdsbesök eller annan planerad uppföljning som erbjuds alla kvinnor efter förlossningen. Här avses om kvinnor som fött barn därmed kan vända sig till mödrahälsovården vid behov för att få stöd och rådgivning kring amning. Om du svarar ja, till några BMM/MVC, ange i kommentarsrutan vad som kännetecknar dem. Flera svarsalternativ kan anges. Ja, till alla BMM/MVC Ja, till några BMM/MVC Ja, till specifika amningsmottagningar inom mödrahälsovården Nej 24. Kan kvinnor som fött barn vända sig till mödrahälsovården i ditt SamBa-område för diagnostik och behandling vid bröstkomplikationer i samband med amning? Här avses om mödrahälsovården erbjuder diagnostik och behandling vid bröstkomplikationer i samband med amning, och om kvinnor som fött barn därmed kan vända sig till mödrahälsovården vid behov för diagnostik och behandling vid bröstkomplikationer i samband med amning. Med bröstkomplikation i samband med amning avses t.ex. infektion, inflammation, bröstböld eller annan komplikation vid amning som kan kräva diagnostik och behandling av läkare. Om du svarar ja, till några BMM/MVC, ange i kommentarsrutan vad som kännetecknar dem. Flera svarsalternativ kan anges Ja, till alla BMM/MVC Ja, till några BMM/MVC Ja, till specifika amningsmottagningar inom mödrahälsovården Nej

25. Bedömer du att det finns några utmaningar eller behov av förändringar när det gäller mödrahälsovårdens roll att ge stöd och rådgivning kring amning? Ja Nej Vet inte (Om Ja på fråga 25, besvara fråga 25a) 25a. Beskriv vilka utmaningar eller behov av förändringar du ser när det gäller mödrahälsovårdens roll att ge stöd och rådgivning kring amning. 26. Bedömer du att det finns några utmaningar eller behov av förändringar när det gäller mödrahälsovårdens roll i diagnostik och behandling vid bröstkomplikationer i samband med amning? Ja Nej Vet inte (Om Ja på fråga 26, besvara fråga 26a) 26a. Beskriv vilka utmaningar eller behov av förändringar du ser när det gäller mördahälsovårdens roll i diagnostik och behandling vid bröstkomplikationer i samband med amning.

Nationella kunskapsstöd för vården efter förlossning På nationell nivå finns flera kunskapsstöd i form av till exempel riktlinjer, rekommendationer och vägledningar som berör vården efter förlossning, framtagna av myndigheter, professionsföreningar m.m. Några exempel på detta är: - Säker vård efter förlossningen, rekommendationer för modern och barnet 2013. Rekommendationerna har tagits fram av Svensk förening för obstetrik och gynekologi, Barnmorskeförbundet och Svenska Neonatalsektionen. - 10 steg som främjar amning baserat på WHO:s Ten steps to successful breastfeeding (2014). Rekommendationerna har tagits fram av Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Konsumentverket. - Barnafödande och psykisk sjukdom, ARG-rapport nr 62 2009. Kunskapsöverskikten har tagits fram av Arbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi samt Sexologi. - Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa. Rapport nr 59, 2008. Rapporten har tagits fram av intressegruppen för mödrahälsovård inom SFOG, Samordningsbarnmorskorna inom SBF i samarbete med mödra-barnhälsovårdspsykologernas förening. - Kunskapsstöd för mödrahälsovården. April 2014. Reviderad 2015-01-18. Kunskapsstödet har tagits fram av Socialstyrelsen. 27. Bedömer du att det finns behov av att ta fram nya riktlinjer, rekommendationer eller motsvarande på nationell nivå för mödrahälsovården när det gäller vården efter förlossning? Ja Nej Vet inte (Om Ja på fråga 27, besvara fråga 27a) 27a. Inom vilka områden eller för vilka frågeställningar bedömer du att det finns behov av att ta fram nya riktlinjer eller rekommendationer på nationell nivå för mödrahälsovården när det gäller vården efter förlossning?

Utmaningar och behov av förändringar 28. Bedömer du att det finns några särskilda utmaningar eller behov av förändringar när det gäller mödrahälsovårdens roll och uppdrag att ge vård efter förlossning till utlandsfödda kvinnor som fött barn (t.ex. nyanlända, asylsökande, papperslösa eller kvinnor som inte talar det svenska språket)? Ja Nej Vet inte (Om Ja på fråga 28, besvara fråga 28a) 28a. Beskriv vilka utmaningar eller behov av förändringar du ser när det gäller mödrahälsovårdens roll och uppdrag att ge vård efter förlossning till utlandsfödda kvinnor som fött barn. 29. Bedömer du att det finns några utmaningar eller behov av att utveckla eller förändra mödrahälsovårdens uppdrag och roll i vården efter förlossning i något mer avseende än som du redan redogjort för tidigare i enkäten? Ja Nej Vet inte (Om Ja på fråga 29, besvara fråga 29a) 29a. Beskriv vilka utmaningar eller vilka behov av utveckling eller förändring som du ser. Övriga kommentarer