Mötesanteckningar 1 (7) 2017-11-29 ES/NS Marcus Lundgren Möte i användarrådet för ekonomisk statistik 23 november 2017 Närvarande: Anna Thoursie, Ledarna, ordförande Harald Edquist, Ericsson Research Torbjörn Isaksson, Nordea Johan Samuelsson, Konjunkturinstitutet Tomas Lööv, Näringslivets regelnämnd Henrik Larsson (ersatte Michael Andersson), FI Violeta Juks (ersatte Torbjörn Halldin), Svenskt Näringsliv Från SCB: Cecilia Hertzman, ES/LEDN Elisabeth Hopkins, NR/LEDN Marcus Lundgren, sekreterare, ES/NS Susanne Svartengren, ES/LEDN Jennie Bergman, ES/UHB Olof Landberg, ES/NS Mattias Björling, NR/LEDN Nadia von Unge, ES/UHB Frånvarande: Pär Hansson, Tillväxtanalys Marcus Widén, Finansdepartementet Anders Rune, Teknikföretagen Jyry Hokkanen, Riksbanken Anna-Kirsti Löfgren, LO 1 Mötet öppnas Mötet öppnades. 2 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 3 Mötesanteckningar från föregående möte Inga synpunkter på föregående mötes mötesanteckningar.
2 (7) 4 Information från SCB och rådets medlemmar inkl. SCB-frågor Harald Edquist (Ericsson Research) berättade att det pågår en omorganisation på Ericsson och att samarbetsprojektet med Imperial College löper på. Johan Samuelsson (Konjunkturinstitutet) berättade att det pågår en prognosrunda. Konjunkturläget ska presenteras före jul. Det är fokus på bostadsmarknaden. Man har sett över externa dataleveranser under hösten och har sagt upp en del befintliga avtal då mer data istället kommer att publiceras öppet. Torbjörn Isaksson (Nordea) berättade att det pågår löpande verksamhet. En konjunkturprognos släpps i januari och det är fokus på bostadsmarknaden. Tomas Lööv (Näringslivets regelnämnd) nämnde att Riksbanken vill ta fram statistik om individers tillgångar och skulder. Det blir en stor datamängd och en förstudie ska reda ut återstående frågor. Henrik Larsson (Finansinspektionen) arbetar med ekonomisk analys. För närvarande tittar man på förslaget kring skärpta amorteringskrav. Man är i slutfasen på en stabilitetsrapport och det pågår en bolåneundersökning. Violeta Juks (Svenskt Näringsliv) berättar att de är mitt i en produktionsomgång som ska publiceras i december. Det ska ingå en fördjupningsruta om bostadsmarknaden. Anna Thoursie (Ledarna) nämnde att Ledarna har kongress i maj där en ny förbundsordförande ska tillsättas. Anna ska göra en analys (difference-in-difference), med hjälp av data från SCB, av löneförändringar för personer som blir chefer utan att byta arbetsplats (behandlingsgrupp) jämfört med en kontrollgrupp. Cecilia Hertzman (SCB) redogjorde för centralt framtagen SCBinformation. I budgetpropositionen för 2018 betonas digitalisering och samverkan. SCB ska se till att data finns tillgänglig och att den finns i användbara format. SCB:s anslag är oförändrade vilket innebär rationaliseringskrav. Produktionen måste effektiviseras då det också finns krav på ny statistik. Omlokaliseringen av stödverksamhet från Stockholm till Örebro ska vara genomförd till den 30 april 2018, förutom IT som ska vara flyttad till december 2019. Omflyttningen av IT har dock gått fortare än planerat då många i Stockholm har sagt upp sig, men nyrekrytering i Örebro har inte varit något problem. Många från datainsamlingsavdelningen i Stockholm har anställts av avdelningen för ekonomisk statistik. Efter flytten kommer det att vara cirka 800 anställda i Örebro och 400 anställda i Stockholm.
3 (7) Datainsamlingen på SCB ska samordnas då avdelningen för datainsamling från individer och avdelningen för datainsamling från företag och organisationer ska slås samman. Utlämnandet av mikrodata har centraliserats till en enhet på SCB. Tanken är att det ska leda till kortare handläggningstider. Ett arbete med utvärdering av den officiella statistikens kvalitet har påbörjats och ska vara klar den 15 januari 2018. SCB ska analysera resultaten och lämna rapport till regeringen senast den 31 mars 2018. Elisabeth Hopkins (SCB) informerade om att den allmänna översynen ska vara klar 2019. IT-projektet NR Fiber har blivit försenat på grund av omflyttningen av IT-avdelningen till Örebro. Förhoppningsvis är det klart 2021. SCB har haft ett uppdrag från finansdepartementet att titta på om NR:s årsberäkningar kan tidigareläggas. SCB återrapporterade i juni att det skulle gå att publicera årsberäkningar i maj istället för i september from 2020. Finansdepartementet har inte återkopplat, men SCB siktar på att få publicera årsberäkningar för 2018 på våren 2020. 5 Mikrodatautbyte inom utrikeshandel med varor (SIMSTAT) För information (Jennie Bergman) Intrastat (handel med varor inom EU) är en av de undersökningar som har störst uppgiftslämnarbörda inom EU. SIMSTAT är ett sätt att minska uppgiftslämnarbördan och bygger på att mikrodata endast ska samlas in en gång och ett obligatoriskt mikrodatautbyte mellan EU-länderna. Exportuppgifterna anses mer tillförlitliga så dessa samlas in fortsättningsvis och delas mellan länderna. Exporten för ett land blir importen för det mottagande landet. Endast handel inom EU berörs. De två nya variablerna ursprungsland och partner-id kommer att samlas in. IT-system ska anpassas för SIMSTAT under 2018 och tekniskt test av mikrodatautbytet kommer att ske under 2019. Preliminärt kommer de nya variablerna att samlas in och mikrodatautbytet införas under 2020. Analys och utvärdering kommer att ske under 2020-2021. Även om mikrodatautbytet är obligatoriskt så är det valfritt för länderna hur de använder de mottagna uppgifterna. SCB har tre olika förslag på den framtida statistikproduktionen som i olika grad påverkar implementeringskostnad och uppgiftslämnarbördan för importföretagen. 1. Fortsätta med insamlingen som idag Företag och användare opåverkade 2. Minska insamlingen av import Minskad börda för små importföretag
4 (7) 3. Sluta samla in import Importföretag behöver inte längre rapportera Det är oklart hur alternativ två och tre påverkar användarna. Troligtvis får det mindre effekt på makrodata. För alternativ tre är det dock inte säkert att arbetsbördan på SCB minskar. Vi tappar kontrollen över data då vi inte längre kan kontakta de svenska importföretagen med frågor. Det finns risk för senarelagd publicering. Synpunkter från användarrådet: Det är viktigt att NR får bra underlag. Det är viktigt att det är harmoniserat mellan länderna om detta ska fungera bra. Förslag ett blir långsiktigt svårt att finansiera med oförändrade anslag. Förslag tre är intressant i teorin men svårt i praktiken i dagsläget. Användarrådet förordar att alternativ ett används så länge som möjligt tills man kan säkerställa kvaliteten i alternativ två för att få en kontrollerad övergång. 6 Profilering För information (Olof Landberg & Marcus Lundgren) Hur företag väljer att organisera sig juridiskt påverkar statistiken. Till exempel kan två industrier som producerar samma sak, har lika många anställda, samma omsättning och samma insatsvaror se olika ut i statistiken beroende på om all verksamhet ligger i ett bolag eller om de har organiserat sig i en koncern där olika delar av verksamheten ligger i olika bolag. Koncerninterna flöden kan se ut som riktig produktion när det egentligen är en juridisk konstruktion. Intäkter hos hjälpföretag dyker upp som kostnader hos huvudbolaget. Vissa värden behöver konsolideras. Ett sätt att komma bort från detta problem är att använda statistiska enheter istället för administrativa enheter. Statistiska enheter skapas genom att profilera företag och koncerner. Med profilering avses aktiviteter för att kartlägga och beskriva företagens strukturer avseende deras organisation och kontroll. Planen är att profilera en större mängd företag vilket kommer att påverka företagens storleksklasser då mindre bolag slås ihop med sina koncernföretag. Det kommer också att flyttas omsättning och förädlingsvärden från branscher som ofta är stödtjänster till producerande branscher. Den totala omsättningen kommer också att minska då den konsolideras.
5 (7) En profileringsstrategi har utarbetats där företag beroende på sin storlek och komplexitet kommer att genomgå antingen en maskinell profilering, en semi-automatisk profilering eller en manuell profilering. Den maskinella profileringen är algoritmbaserad och fokuserar på koncernstrukturer. Den fungerar väl för små företag och angriper därför storleksklassproblemet. Den ger också input till vidare profileringen. Cirka 40000 koncerner kommer endast att genomgå den automatiska profileringen. Den semi-automatiska profileringen innebär en granskning av den maskinella profileringen och kan ge möjlighet att kvalitetssäkra en stor population. Den kräver resurser och IT-satsningar. Cirka 1000 koncerner kommer att genomgå den semi-automatiska profileringen. De allra största och mest komplexa företagen gås noga igenom i den manuella profileringen. Företagen kan få stor påverkan på vissa uppgifter, speciellt ifall det finns stora interna flöden. Kontakt sker med företagen och företagsbesök kan behövas, vilket är resurskrävande. Cirka 100 koncerner kommer att genomgå manuell profilering. Övergången till statistiska enheter kommer att ge mer branschren statistik med bättre VE-uppdelning, bättre stabilitet mellan åren, finare tidsserier och mindre hopp mellan branscher. Frågor och synpunkter från användarrådet: Kommer nya uppgifter om verklig huvudman från bolagsverket att vara till hjälp? Ja de uppgifterna och månads-ku kan vara bra input till profileringen. Kommer det att göras någon tillbakaräkning efter att de nya enheterna har införts? Tillbakaräkning för enskilda statistikprodukter är inte sannolik av kostnadsskäl. Det viktigaste är inte att vara först utan att det blir bra. Det finns dock en tidsbegränsning i och med ett compliance ärende från Eurostat om att den statistiska enheten FE ska användas i SBS-undersökningen. Det skulle vara intressant med en utvärdering om vad effekterna blev av ombranschningen av Ericsson. Det finns en rapport som publicerades på SCB:s hemsida i april. 7 Prioriteringar För diskussion Användarrådet hade på förhand uppmanats att fundera på om det finns något område där det saknas statistik eller där SCB kan göra något annorlunda. Finns det statistik som kan samordnas? Är det någon statistik som kan tas bort eller göras mer sällan? Nedan följer frågor, svar och synpunkter från diskussionen kring prioriteringar. Finns det någon ny information från regleringsbrevet? Nej det finns det inte.
6 (7) Det finns inga extra medel för SIMSTAT eller profilering. Inom paraplyprojektet SAMSTAT tittar SCB på hur den ekonomiska statistiken kan samordnas. NR undersöker om man kan publicera flashestimat för total BNP efter 30 dagar för alla fyra kvartal, något som flera länder inom EU gör. Då skulle Snabben som publiceras i augusti ersättas med en flash och sedan skulle ordinarie beräkning för kvartal 2 publiceras t+60 precis som alla andra kvartal. Detta är något som Eurostat efterfrågar. Samtidigt tänker NR snabba upp årsberäkningarna så att de publiceras på våren istället för i september from 2020. Det viktiga är att det är bra kvalitet i centrala variabler, något som ibland brister i Snabben som den ser ut idag. Fångar dagens statistik upp förändringar i samhället? Utökning av VE kan medföra förbättringar. Många företag inom exempelvis partihandel sysslar med design och utveckling. Är det rätt klassat i företagsregistret? Det är viktigt att profileringen görs bra med en gång så att det inte sprids ut i flera omgångar med tanke på tidsseriebrott. Myndigheter ska enligt statistiklagen i första hand använda tillgängliga uppgifter innan nya samlas in. Det finns dock hinder inom andra lagområden, registerförfattningar. Detta måste redas ut av politiker och SCB bör uppmärksamma problemen. Ett exempel, kanske uppgifter i AKU skulle kunna insamlas mycket mer kostnadseffektivt och ge mindre bortfall om kontrolluppgifter från Skatteverket fick användas som komplement? Information om fördelningen av hushållens tillgångar är mycket intressant. Det är inte bra när olika statistikkällor som ska visa samma sak visar olika utveckling. SCB bör bli ännu bättre på att förklara skillnaderna i statistiken. Det är inte alltid lätt att hitta på SCB:s hemsida. Det pågår projekt för att förenkla hemsidan men det handlar om dyra investeringar. Data levereras på många olika sätt till kunder och användare. SSD, FTP, webbservrar och excelfiler. Kan man ta bort dubbletter och t.ex. inte maila excelfiler om data redan finns i SSD? Skär ner på excelfilerna om databaserna förbättras och förenklas. Excelfilerna kan genereras från databaserna. När SCB har kommit lite längre och har mer konkreta förslag kan användarrådet hjälpa till att prioritera, och ser gärna att frågan tas upp igen.
7 (7) 8 Övriga frågor Inga övriga frågor. 9 Summering Användarrådet är oroat över konsekvenserna av SCB:s flytt av ITverksamhet från Örebro till Stockholm. Förslag ett för SIMSTAT önskas fortlöpa så länge som möjligt innan övergång till förslag två. Införande av nya statistiska enheter bör ske vid ett tillfälle. Statistik över hur hushållens tillgångar är fördelade önskas.