Åstorps kommuns revisorer

Granskningsrapport Nr. 2017-01 Åstorps kommuns revisorer Granskningsrapporten är beställd av revisionen i Åstorps kommun genom: Mats Lindskog Jan Hennicks Kristoffer Glinka Mats Dwenger Martina Engberg Antal sidor 15

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning/bakgrund 3 2.1 Syfte och revisionsfråga 3 2.2 Avgränsning 3 2.3 Revisionskriterier 3 2.4 Ansvarig nämnd 3 2.5 Projektorganisation/granskningsansvariga 3 2.6 Metod 4 3 Resultat av granskningen 4 3.1 Måluppfyllelse efter årskurs 9 4 3.2 Analys och åtgärder för att stärka måluppfyllelsen 6 3.3 Förutsättningar för rektor 7 3.3.1 Organisation 7 3.3.2 Åtgärder för att stärka rektors arbete med pedagogiska frågor 9 3.4 Rektors pedagogiska ledarskap 11 3.5 Systematiskt kvalitetsarbete 13 4 Slutsats och rekommendationer 14 GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx i

1 Sammanfattning Syftet med granskningen har varit att granska vilka förutsättningar rektor har att leda det pedagogiska arbetet och utveckla utbildningen och hur bildningsnämnden följer upp elevresultaten och styr verksamheten mot målen. Uppdraget ingår i revisionsplanen för 2017. Studieresultaten är i Åstorps kommun lägre än riksgenomsnittet. Vid uppföljningen efter höstterminens slut 2016 kunde konstateras att måluppfyllelsen riskerar att bli ännu lägre. Förvaltningschefen beslutade om handlingsplaner för respektive enhet och åtgärder har vidtagits till exempel i form av extra undervisning. Det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som inkluderar pedagogisk personal, skolledare och huvudman. Huvudmannens uppföljning bygger på enheternas resultat. Skolledarna och den pedagogiska personalen menar att resultaten kontinuerligt följs upp och åtgärder vidtas. De fackliga efterfrågar återkoppling från nämnden på insatser som behöver göras eller görs. Åstorps kommun är indelat i fyra grundskoleområden, där tre områden leds av en rektor tillika förskolechef och ett område, Björnekulla, leds av en rektor. Vald organisationsmodell syftar till att ge rektor förutsättningar att fatta beslut i enlighet med lag och andra styrdokument, att skapa ledningsteam samt att öka likvärdigheten mellan skolenheterna. Ansvaret för att leda det pedagogiska arbetet i Åstorps kommun är delegerat av rektor till biträdande rektor. Skolledarna och intervjuade lärare menar att ansvariga skolledare har förutsättningar att leda det pedagogiska arbetet och gör så genom bland annat planering, personalmöten och lektionsbesök. Intentionerna med organisationsmodellen är goda och även om skolledarnas olika roller kan upplevas som otydliga bedömer vi att om roller tydliggörs i organisationen är modellen ändamålsenlig. Skolledarna får stöd i sitt arbete genom exempelvis central elevhälsa, ekonom och administratörer. Det finns också många administrativa system som syftar till att effektivisera arbetet. En del av dessa system är ändamålsenliga, dock är de många och rektorerna upplever inte att de har förutsättningar att använda alla system på ett effektivt sätt. Skolledarna menar att det stöd som de kan få inom personalområdet (HR) är bristfälligt. Förvaltningschefen menar att det finns förutsättningar för att förbättra detta stöd. Mot bakgrund av vår granskning bedömer vi att Bildningsnämnden i enlighet med 3 kap. 3 skollagen ska tillse att alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete genom att GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 1

o o o o nämnden som huvudman stärker kommunikationen mellan nämnd och personal både vad gäller det systematiska kvalitetsarbetets process och vilka åtgärder som vidtas. analysera skollokalernas ändamålsenlighet och om möjligt vidta åtgärder för att stärka förutsättningar för hög måluppfyllelse. analysera och effektivisera användningen av olika administrativa system. analysera att skolledarna har förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap, till exempel genom att effektivt och adekvat stöd ges skolledarna i ärenden som berör personal. bör tydliggöra rektors och biträdande rektors olika roller för personalen samt följa upp att de leder det pedagogiska arbetet. följa upp att eleverna vid alla skolenheter har tillgång till elevhälsans olika insatser. GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 2

2 Inledning/bakgrund Åstorps kommuns revisorer har beslutat att under 2017 granska hur bildningsnämnden arbetar för att öka måluppfyllelsen inom den kommunala grundskolan. 2.1 Syfte och revisionsfråga Syftet är att granska vilka förutsättningar rektor har att leda det pedagogiska arbetet och utveckla utbildningen och hur bildningsnämnden följer upp elevresultaten och styr verksamheten mot målen. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Hur ser resultaten efter årskurs nio ut i Åstorps kommun i jämförelse med kommungrupp och rike? Vilka organisatoriska och administrativa förutsättningar ges rektor för att kunna leda det pedagogiska arbetet? Hur uppfattar personalen tillgången till rektors pedagogiska ledning och stöd? Bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och enhetsnivå för att ge förutsättningar för ökad måluppfyllelse? 2.2 Avgränsning Granskningen omfattar grundskolan i Åstorps kommun. 2.3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterier för denna granskning utgörs i huvudsak av följande skollagen (SFS 2010:800), i rapporten benämnd SkolL, läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 2010:37) och tillämpbara interna regelverk och policyer. 2.4 Ansvarig nämnd Granskningen avser Bildningsnämnden. 2.5 Projektorganisation/granskningsansvariga Granskningen har genomförts av Joakim Nertyk, verksamhetsrevisor. Ida Brorsson har deltagit i granskningen i sin roll som kundansvarig. Rapporten är saklighetsgranskad av förvaltningschefen. GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 3

2.6 Metod Åstorps kommuns revisorer Granskningen har genomförts genom dokumentstudier av relevanta dokument såsom nationella och lokala mål och riktlinjer vad gäller systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och enhetsnivå, organisationsstruktur och beslutsunderlag för förändrad organisation, riktlinjer och rutiner på området, statistik över resultat, uppdragsbeskrivning för rektor och biträdande rektor samt framtagna handlingsplaner för att stärka måluppfyllelsen. intervjuer med förvaltningschef samt rektorer, biträdande rektorer, representanter för lärarkåren och fackliga företrädare från alla fyra skolområden. 3 Resultat av granskningen 3.1 Måluppfyllelse efter årskurs 9 I Skolinspektionens regelbundna tillsyn riktas ingen kritik mot Åstorps kommun i egenskap av huvudman för grundskolan än att författningskraven beträffande att huvudmannen ska tillse att det erbjuds studiehandledning på modersmål till de elever som behöver det uppfylls. 1 Bristen har bedömts vara avhjälpt och beslut om att tillsynen avslutas fattades 2016-12-21. Vid nämndens sammanträden i oktober, november och december gavs information om kunskapsresultat och analys av skolenheternas skolledare samt förvaltningschef och utvecklingsstrateg. 2 Nämnden tog emot information, men fattade inga beslut med anledning av informationen. Huvudman Behöriga till yrkesprogram 2015 2014 2013 Åstorp 82,9 % 90,2 % 87,2 % Kommungrupp 86,4 % 87,7 % 89,2 % Riket totalt 85,6 % 86,9 % 87,6 % (Jämförelsetal 2015, Skolverket) Tabellen visar andelen behöriga till yrkesprogram, vilket är det lägsta behörighetskravet till gymnasieskolan. 3 Vi ser att andelen behöriga har minskat i både kommun, kommungrupp och i riket under de senaste tre åren. Minskningen är större i Åstorps kommun än i kommungrupp och riket som helhet. Måluppfyllelsen i Åstorp placerar kommunen i den lägre kvartilen i jämförelse med rikets alla kommuner. 1 Dnr 43-2015:10158, 2016-06-21 2 BIN 57 2016-10-19, BIN 64 2016-11-30, BIN 73 2016-12-13 3 För behörighet till yrkesprogram krävs godkända betyg i engelska, matematik och svenska (svenska som andraspråk) samt ytterligare fem ämnen. GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 4

Nedan ser vi måluppfyllelsen efter läsåret 2015/2016 presenterad i tre olika mått. Huvudman Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel behöriga till yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde Åstorp 4 61,9 % 75,6 % 196,1 Åstorp, exkl. nyanlända 5 67,3 % 82,1 % 208,1 Riket totalt 78,1 % 87,3 % 221,2 Riket totalt, exkl. nyanlända (Siris samt tabell 1b-c 2016, Skolverket) 81,1 % 90,3 % 225,7 Tabellen visar att nästan 40 procent av eleverna efter grundskolans slut inte har nått kunskapskraven i ett, flera eller alla ämnen. Det är drygt sexton procentenheter fler än genomsnittet i riket. Drygt åtta procent av eleverna uppnådde inte kunskapskraven i ett ämne. Maxvärdet för meritvärdet är 320. I Åstorp låg det genomsnittliga meritvärdet på 196, vilket är lägre än snittet i riket. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat är tydlig; 71,4 procent av pojkarna i årskurs nio uppnådde behörighet till yrkesprogram motsvarande siffra för flickorna var 80,8 procent läsåret 2015/2016. 6 Det genomsnittliga meritvärdet för pojkar var 182,2 poäng och för flickor 213,7 poäng. I kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) sammanställer SKL statistik inom en rad olika områden, bland annat utbildning. I statistiken finns uppgifterna ovan, men även resultaten av ämnesprov i årskurs tre och årskurs sex. År 2015 låg resultaten i Åstorp vid tre av nio jämförelser i den lägsta kvartilen av rikets alla kommuner. I ett mått, elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) placerade sig Åstorp i den högsta kvartilen, vilket är en påtaglig förbättring från läsåren 2012/2013 och 2013/2014. På förvaltningsnivå finns sammanställt måluppfyllelse efter höstterminens slut 2016. Tabellen på efterföljande sida visar andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen. 4 Uppgifterna gäller alla elever exklusive de med okänd bakgrund. Elever som har okänd bakgrund saknar uppgift om personnummer, tex om de ännu inte blivit folkbokförda. Siris, grundskolan - slutbetyg årskurs 9, Skolverket 5 Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Elever med okänd bakgrund, är elever med tillfälliga personnummer samt några enstaka elever med hemliga personnummer, är exkluderade från båda statistikuppgifterna. 6 Uppgifterna gäller alla elever exklusive de elever med okänd bakgrund. Siris, grundskolan - slutbetyg årskurs 9, Skolverket GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 5

Höstterminen 2016 Andel elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen Skola årskurs 7 årskurs 8 årskurs 9 Björnekullaskolan 56,7 % 45,4 % 47,3 % Hyllinge skola 74,6 % 70,0 % 56,7 % Åstorps kommun 63,2 % 51,8 % 50,6% Andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen är drygt tio procentenheter lägre vid höstterminens slut 2016 i jämförelse med läsårets slut 2015/2016. Beaktas bör dock att det inte är samma elever som jämförs och att antalet elever i varje årskull i Åstorp är tämligen litet. Om vi följer statistiken under de senaste fem åren kan också konstateras att måluppfyllelsen tenderar att öka från hösttermin till vårtermin. 3.2 Analys och åtgärder för att stärka måluppfyllelsen Förvaltningschefen menar att de lägre studieresultaten inte enkom kan förklaras av de många nyanlända utan att förklaringar måste hittas på andra områden. Var och en som arbetar med elever måste fråga sig vilka åtgärder som personen ifråga själv kan vidta för att vända utvecklingen, enligt förvaltningschefen. Förvaltningschef, skolledare och lärare upplever resultattappet som mycket allvarligt. Som en konsekvens av den låga måluppfyllelsen beslutade förvaltningschefen om en handlingsplan för insatser i syfte att höja elevernas kunskapsresultat. Handlingsplanen riktar sig mot respektive skola och handlar om vad som behöver göras samt hur, när och av vem. Handlingsplanen är känd av skolledare och av den pedagogiska personal som har intervjuats. På skolorna har resultaten analyserats. I många fall handlar det om att eleverna inte når målen i matematik. Hälften av eleverna som inte nådde målen i matematik nådde inte heller målen i svenska eller svenska som andraspråk. Lärarna kunde också se att elever med hög frånvaro hade svårt att nå målen i matematik. Exempel på insatser som har vidtagits är möjligheter för elever att få extra stöd av lärare på eftermiddagstid samt att särskilt kvalificerad lärare från vuxenutbildningen har rekryterats till extralektioner i matematik. En lärare påtalar vikten av att eleverna får tillräckligt med tid för undervisning i matematik. Det har visat sig svårt att få ut all undervisningstid enligt timplanen. Undervisningstid i matematik försvinner till förmån för andra aktiviteter såsom temadagar. Upp till 25 procent har försvunnit för en lärare. Överlag menar lärarna att undervisningsgrupperna är stora. De växer också kontinuerligt med många nya elever, vilket kan vara en orsak till lägre måluppfyllelse. GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 6

Det råder även brist på lokaler. På någon enhet har lärares arbetsrum tagits i anspråk som lektionssalar. På en enhet skapar logistik av elever till idrott och slöjd bekymmer även ur trygghetsperspektiv. Avsaknaden av specialsalar på skolan gör att eleverna måste transporteras till andra lokaler. Vid dessa förflyttningar blir det lätt oroligt och otryggheten ökar för vissa elever, menar lärare. Även schema och därmed undervisning påverkas av skolskjutsbehoven. Förvaltningschefen delar lärarnas uppfattning och menar att frågan måste lösas. Motivation och närvaro är viktigt för att eleverna ska nå målen med utbildningen, säger en skolledare. Social kontroll, att personalen uppmärksammar att elever är frånvarande, betyder mycket. Det pågår ett arbete för att förbättra arbetet gentemot hemmasittare, framför en skolledare. Många nyanlända har också svårt att tillgodogöra sig undervisningen, eftersom de inte talar svenska. Flera av dem är duktiga, men de behöver mer tid på sig för att klara kunskapskraven, framför någon. 3.3 Förutsättningar för rektor 3.3.1 Organisation I Åstorps kommun reformerades skolorganisationen den 1 juli 2014, efter ett förslag från förvaltningschefen som presenterades i slutet av 2013. I beslutsunderlaget skriver förvaltningschefen att målet med en ny organisation är att skapa en tydlig och stark lärande organisation. Forskning kring skolledarrollen visar entydigt på att det är viktigt att skolledaren har fokus på rätt saker. Rektor måste aktivt delta i pedagogernas lärande och skapa förutsättningar, strukturer och rytm för professionellt lärande. Hon skriver vidare att skolledare bör [ ] fokusera sin arbetsledning på pedagogisk personal och att målsättningen är att skolledaren ska arbetsleda 30-35 pedagogisk personal samt att annan personal arbetsleds av annan arbetsledare. Åstorps kommun har delat in sin för- och grundskola i fyra skolområden/ rektorsområden. Dessa leds av var sin rektor med tillhörande ledningsteam. Rektorsområdena är: område Väst, Centrum, Öst och område Björnekulla. Det finns idag inga fristående grundskolor. Fyra av de kommunala skolorna är F-6 skolor, en F-9 och en 7-9. I tre av fyra rektorsområden finns det en rektor tillika förskolechef som leder flera förskole- och grundskoleenheter. I rektorsområde Björnekulla finns inga förskolor. I varje rektorsområden finns också en eller flera biträdande rektorer och biträdande förskolechefer anställda. De biträdande rektorerna är underställda rektor och rektorerna är i sin tur underställda förvaltningschefen, tillika skolchef, som leder bildningsförvaltningens arbete. Inom förvaltningen arbetar också en chef för den centrala resursenheten, rektorer för särskola, kulturskola och vuxenutbildningscentrum samt stabspersonal. GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 7

Biträdande rektorer och i något fall rektor leder pedagogisk personal. På ett område finns en särskild chef för städ och kök. I andra områden är biträdande rektor chef även för annan än den pedagogiska personalen. Vad gäller antalet underställda medarbetare per skolledare, menar en rektor att ambitionen i organisationsförändringen har uppnåtts medan en annan har biträdande rektor med omkring 50 underställd personal. Det beror, enligt intervjuad rektor, på att detta område får färre resurser på grund av socialekonomisk fördelning (social profil). Skolledarna i Åstorp har enligt egen utsago mellan 30 och 50 medarbetare som de är chefer över. I Skolverkets statistik framgår att det år 2014 gick 27 och år 2015 28 lärare per rektor i grundskolan i Åstorps kommun. 7 Motsvarande förhållande i kommungrupp och i riket ligger på 23 lärare per rektor. Rektorerna tycker att organisationen är bra. Syftet med organisationen var att öka likvärdigheten mellan skolenheterna och intervjuade upplever att det är mer likvärdigt idag. Rektorernas stora driv är att öka måluppfyllelsen och ansvara för likvärdigheten, menar de. Förvaltningschefen påtalar också vikten av att varje rektor får förutsättningar och har befogenheter så att de kan ta sitt ansvar i enlighet med skollagen, t.ex. att organisera sin ledning och rekrytera ledare. I denna nya organisation blir respektive 7 Antal personer som tjänstgör som lärare dividerat med antal rektorer. Som rektor räknas inte studierektor eller biträdande skolledare. Skolverket GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 8

rektors ansvarsområde så stort att rektor har förutsättningar att använda resurser på ett sådant sätt att hänsyn kan tas till elevers olika förutsättningar och behov. Som vi har sett ovan är det främst de biträdande rektorerna som leder det pedagogiska arbetet. De fyra rektorerna har i skriftliga delegationer uppdragit åt de biträdande rektorerna att ansvara för organisation av pedagogiskt arbete, pedagogiskt ledarskap, särskilt stöd, ordningsregler med mera. Några av de biträdande rektorerna tycker att de lika väl kunde vara rektorer. Det gör ändå allt en rektor skulle göra och i de fall de inte har befogenheter handlar det bara om att få rektors namn på ett papper. Det blir en extra arbetsbörda för rektor att sätta sig in i ett elevärende bara för att till exempel besluta om att undervisning av elev ska bedrivas i annan elevgrupp. I stort verkar organisationens struktur vara känd i verksamheten. De fackliga menar att det för vissa kan vara svårt att förstå biträdande rektors och rektors olika roller. Organisationen har också skapat en våning till mellan lärarna och nämnden, menar de. Intervjuade lärare tycker att rektor, med något undantag, inte syns så ofta på skolan, men att biträdande rektor är där. Det går dock snabbt att komma i kontakt med rektor om det skulle behövas. Skolledarna är överlag snabba på att svara på frågor. De upplever också att skolledarna samarbetar bra tillsammans. Intervjuade lärare är positiva till sina skolledare, vilka upplevs som inlyssnande och stöttande. Förvaltningschefen har låtit en extern konsult göra en organisationsgenomlysning med fokus på effekterna av organisationsförändringar genomförda under de senaste åren. 8 Konsulten konstaterar att organisationen måste få tid att sätta sig innan förändringar sker, men att ledarnas olika mandat måste förtydligas både internt och externt gentemot vårdnadshavarna. Han menar också att det pedagogiska ledarskapet bör stärkas och att det är av mycket stor vikt att skolledarna stöttar sina pedagoger genom besök i klassrummen följt av återkoppling och dialog. 3.3.2 Åtgärder för att stärka rektors arbete med pedagogiska frågor Nedan redovisas i punktform olika stödfunktioner, som ska underlätta skolledarnas arbete och ge dem bättre förutsättningar att arbeta med pedagogiska frågor. Elevhälsoteam under elevhälsochef Kompetenser inom elevhälsan kopplas till skolområdena. Rektorerna menar att de hade haft bättre förutsättningar att arbeta tillsammans med elevhälsan om de hade haft personalen underställd sig själva, även om nuvarande samverkan bedöms ändamålsenlig. Eftersom områdena är förhållandevis små skulle det bli svårare rent organisatoriskt och likvärdigheten skulle riskera att försämras. Rektorerna har lite olika uppfattningar om de kan omfördela elevhälsoresurserna mellan enheterna eller inte. Förvaltningschefen menar att eleverna har tillgång till elevhälsans insatser. Administratörer finns i alla områden. De arbetar bland annat med fakturahantering, personalplanering, vikarieanskaffning, elevadministration i ProCapita (elevadministrativt system) och är skolledare behjälpliga med att ta 8 Urban Hansson Micajo Ledarskap, Slutrapport Organisationsgenomlysning av del av Bildningsförvaltningen i Åstorps kommun 2017-03-10 GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 9

fram diverse underlag. Skolledarna upplever att de kan avlastas administrativt arbete också genom att administratörerna finns tillgängliga för att svara i telefon. Bildningsförvaltningens ekonom träffar rektorerna med jämna mellanrum. Rektorerna har själva kompetens att arbeta operativt och det stöd som de får från förvaltningen är fullt tillräckligt, menar de. Stödet från personalavdelningen har kontinuerligt försämrats, menar skolledarna. Kommunen erbjuder inte längre stöd i till exempel rehabiliteringsärenden. Detta ska ske genom Previa; rektor bokar och finansierar med sin budget. Även lönehanteringen anges av de intervjuade ha blivit sämre. Idag sker arbetet genom lönecentret i Helsingborg. Rektorerna menar att detta har inneburit merarbete för dem. Kostnaderna bedöms öka för skolorna och tillgängligheten försämras. Det nuvarande systemet är ineffektivt och mer arbete anges hamna på skolledarna. Även förvaltningschefen menar att den organisation som finns idag inte ger skolledarna ett ändamålsenligt stöd. Vid anmälningar till Skolinspektionen samarbetar skolledarna. Stödet från rektor är bra, menar de biträdande rektorerna. Juridiskt stöd kan skolledarna få från Helsingborgs kommun, som Åstorp har samverkan med. Ansvaret för statsbidragsansökningar ligger på förvaltningsnivå. De biträdande rektorerna blir delaktiga när uppföljningar ska göras. Pro Capita och Novaschem är ett elevadministrativt respektive schemaläggningsprogram, som underlättar och är till gagn för rektorerna. Administratörerna tar snabbt fram information ur systemen. Stratsys är ett program för planering uppföljning och analys. Rektorerna menar att systemet är svårhanterligt, men att det skapar systematik i arbetet. Genom Qlikview kan skolledarna snabbt få information, som hämtas ur andra system. Både Stratsys och Qlikview är primära system för att följa upp verksamhetens resultat och ekonomiska resultat, enligt förvaltningschefen. Förutom ovan nämnda system finns det en uppsjö av olika administrativa system som är tänkt att underlätta arbetet. Skolledarna menar dock att de är för många och att det i samband med införande av systemen har förts ut nya arbetsuppgifter till dem. Det blir svårt för skolledarna att kunna använda systemen effektivt när de använder dem sällan. Det finns säkert femton olika system, säger en skolledare. En inloggning till alla system vore önskvärt, menar skolledarna. Arbetsgivaren måste beakta vad som skapar högre måluppfyllelse och utifrån detta införskaffa system. De fackliga och några skolledare menar att förvaltningen genererar mer arbete ute på enheterna än de stöttar verksamheten. Förvaltningschefen kan inte hålla med om detta. Kommunen i egenskap av huvudman och stat begär in olika uppgifter och i de fall uppgifterna finns i centralt tillgängliga system tas de ut därifrån av förvaltningspersonal. Om de inte gör det måste personal på skolenheterna sammanställa de uppgifter som efterfrågas. GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 10

3.4 Rektors pedagogiska ledarskap Förvaltningschefen har fastställt en uppdragsbeskrivning för rektor tillika förskolechef som gäller från och med 2014-07-01. I dokumentet framgår att rektor tillika förskolechef coachar, leder och styr, i nära ledarskap, lärare och övriga medarbetare i deras pedagogiska arbete med barn och elever för att nå högre måluppfyllelse och god kvalitet. Varje rektor tillika förskolechef har ett övergripande kommunalt ansvar för att bidra till förskolans och skolans utveckling samt att aktivt verka för ett tvärsektoriellt arbete inom kommunen. Förvaltningschefen har också i en uppdragsbeskrivning från 2014-07-01 förtydligat biträdande rektors uppdrag. Biträdande rektor coachar, leder och styr i nära ledarskap, lärare och övriga medarbetare i deras pedagogiska arbete med barn och elever, för att nå högre måluppfyllelse och god kvalitet, enligt förvaltningschefens uppdragsbeskrivning. Vidare framgår att varje biträdande rektor diskuterar, analyserar och ingriper i arbetslagets och lärares pedagogiska arbete, vad gäller planering, undervisning och reflektion, så att hög måluppfyllelse garanteras. Inför varje regelbunden tillsyn låter Skolinspektionen bland annat pedagogisk personal, hos de huvudmän som är föremål för tillsyn, svara på en skolenkät. Intressant för denna granskning är personalens syn på rektors pedagogiska ledarskap och rektors utveckling av utbildningen. Tabellen nedan visar resultaten från den senaste enkäten, genomförd under hösten 2015. Svarsfrekvensen låg på 80 procent. Siffran 0-10, i de mellersta kolumnerna, visar på hur lärarna har ställt sig till påståendet. Ju högre värde, desto mer instämmer respondenterna i påståendet. Pedagogiskt ledarskap grundskolan, Åstorp Andel som instämmer 9 Medelvärde 10 Enkätgenomsnitt 11 Diff. Rektor har god kunskap om det dagliga arbetet i skolan. Rektor arbetar för att främja elevernas kunskapsutveckling. Rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet på skolan. 78 % 6,9 7,1-0,2 88 % 7,7 8,0-0,3 75 % 7,0 7,4-0,4 Index 7,2 7,5-0,3 (Siris, Skolinspektionen) 9 För varje påstående finns fem svarsalternativ, två positiva, två negativa och vet ej. Med andel som instämmer avses att personalen tycker att påståendet stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. 10 Medelvärdet och indexvärdet hamnar på en skala mellan 0-10, där 10 innebär att respondenterna anger att påståendet stämmer helt och hållet och 0 att påstående inte alls stämmer, däremellan finns alternativen stämmer ganska bra och stämmer ganska dåligt. 11 Med enkätgenomsnitt avses genomsnittet av svaren vid enkäten som genomfördes ht 2015 vid grundskolor. Totalt medverkade 1629 skolenheter på grundskole- och gymnasienivå. 17 231 svarande pedagogisk personal inom grundskolan. Svarsfrekvens 70 % (80 % i Åstorp) GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 11

Utveckling av utbildningen Andel som instämmer Medelvärde Enkätgenomsnitt Diff. Rektor ser till att utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling ligger till grund för utveckling av utbildningen. Rektor ser till att arbetssätt förändras om elevernas inte uppnår kunskaps-kraven. Rektor ser till att uppföljningen av mitt och mina kollegers arbete leder till relevanta förändringar i arbetssätt. 66 % 7,1 7,4-0,3 55 % 6,3 6,6-0,3 55 % 6,2 6,5-0,3 Index 6,5 6,8-0,3 (Siris, Skolinspektionen) Av enkätsvaren ovan kan vi se att personalens syn i Åstorp på respektive rektors pedagogiska ledarskap och utveckling av utbildningen, är något mindre positiv än samtlig personals syn i enkätgenomgången. Omkring var femte lärare i Åstorp menar att deras rektor inte har god kunskap om det dagliga arbetet i skolan eller tar ansvar för det pedagogiska arbetet. Rektorerna finner en förklaring i att det nog finns de som menar rektor, medan det i praktiken, enligt rektors delegation, är den biträdande rektorn som ansvarar för detta. En annan förklaring kan vara att en del lärare alltid vill se rektor på plats och att det inte är möjligt med de uppdrag som rektor har. Index på de olika skolenheterna i kommunen ligger mellan 4,1 och 8,4 för pedagogiskt ledarskap och mellan 3,8 och 7,8 för utveckling av utbildningen. Ungefär hälften av enheterna får ett värde över enkätomgångens snitt och hälften under. Skolledarna och lärarna menar att skolledarna både har förutsättningar för och leder det pedagogiska arbetet. Rektorerna påtalar att de leder det pedagogiska arbetet genom sina biträdande rektorer, som de bland annat träffar i kontinuerliga ledningsmöten. Arbetet i ledningsgruppen bygger bland annat på analyser av resultat och vad som måste utvecklas på enheterna. Arbetslagssamordnare samordnar arbetet och utvecklingen på arbetslagsnivå. Kraften för utvecklingen av utbildningen går genom arbetslagen, menar rektorerna. Det fackliga är mer kritiska till den pedagogiska ledningen och menar att skolledarna inte är några pedagogiska ledare i vardagen. De biträdande rektorerna leder det pedagogiska arbetet på en rad olika sätt. Till exempel i sin planering, genom tjänstefördelning och schemaläggning. De träffar sina arbetslagssamordnare varje vecka, som sedan i sin tur för frågor vidare till arbetslaget. Resurser finns på arbetslagsnivå så att professionen ges möjlighet att prioritera insatser som de bedömer som viktiga för hög måluppfyllelse. De biträdande rektorerna besöker med jämna mellanrum också arbetslagsmöten för att diskutera med lärarna och svara på eventuella frågor. I vissa fall kan det också handla om att vägleda deras GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 12

arbete på mötena så att det inte bara handlar om dagsaktuella frågor utan också om utvecklingsfrågor. I samverkan med elevhälsan, genom så kallade resursmöten 2-3 gånger per termin, diskuteras elevers behov och förutsättningar och extraresurser fördelas. Även genom olika skolutvecklingsprojekt, till exempel program om inkluderande lärmiljöer, sätter skolledaren fokus på pedagogiska områden som behöver stärkas och utvecklas. De biträdande rektorerna gör också lektionsbesök. Deras förhoppning är att kunna besöka varje lärare minst en gång om året. En skolledare menar att målsättningen är en gång per termin. Ett par skolledare har inte haft möjlighet att göra några lektionsbesök ännu. Förvaltningschefen menar att lektionsbesök ska genomföras strukturerat där fokus lämpligen ligger på ett eller ett par områden, som sedan följs upp i samtal mellan skolledaren och läraren. Någon lärare berättar att skolledaren kom på besök och att lektionen sedan blev föremål för diskussion under ett utvecklingssamtal. Hansson konstaterar i sin organisationsgenomlysning att få skolledare gör regelbundna besök i klassrum, en slutsats som skiljer sig från vad som har kommit fram i våra intervjuer. 3.5 Systematiskt kvalitetsarbete Kunskapsresultaten följs upp fyra gånger per år genom att lärarna för in elevernas resultat i systemet Edwise. Vid varje terminsslut analyserar respektive lärare eller arbetslag resultaten. Lärarna säger att det i analysen ska ingå en handlingsplan över åtgärder som ska vidtas. Analyserna ligger sedan till grund för förändringar i organisation och arbetssätt, enligt rektorerna. Enligt de intervjuade har arbetsprocessen aldrig varit så bra som det är nu. All personal är mer medveten om hur de kan utveckla sitt arbete under läsårets gång, menar rektorerna. Det sätt på vilket kvalitetsarbetet sker utvecklas hela tiden. På förvaltningen finns utvecklingsstrateger som bland annat stödjer skolledarna i sitt kvalitetsarbete. Förvaltningschefen menar att utvecklingsstrategernas arbete kan stärka enheternas kvalitetsrapporter och därmed också huvudmannens. Systemen Qualis och Stratsys används för att underlätta arbetet från lärare till huvudman och för att få en tydlig struktur för arbetet. Lärarna har inga skrivarrättigheter i Stratsys, vilket medför att de biträdande rektorerna för in uppgifterna för hand. Detta borde enligt skolledarna ändras så att lärarna kan fylla i uppgifterna i Stratsys själva. Rektorerna presenterar kunskapsresultaten samt analys av desamma för nämnden vid sammanträde en gång per år. 12 Förvaltningschef och utvecklingsstrateg redovisar kunskapsresultat, resultat på nationella prov samt redogör för SKL:s Öppna jämförelser. 13 Förvaltningschefen, men också representanter för lärarna menar att det inte alltid handlar om extra resurser, utan att varje lärare också behöver fundera på hur arbetet i 12 BIN 57 2016-10-19, BIN 64 2016-11-30 13 BIN 73 2016-12-13 GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 13

klassrummet kan förändras. Lärarna framför också att de resurser som sätts in för ökad måluppfyllelse kontinuerligt måste följas upp och förändras vid behov. Det får inte bli slentrian så att till exempel extra insatser fortlöper även om behovet inte längre finns kvar på samma ställe, utan kanske i annan form eller i en annan klass. De fackliga menar att nämnden inte beaktar resultaten av det systematiska kvalitetsarbetet i sitt beslutsfattande. Facken efterfrågar en större tydlighet ner i organisationen utifrån hur nämnden tolkar enheternas analyser och vilka åtgärder nämnden har för avsikt att vidta. Lärarna påtalar också vikten av att följa upp personalens arbetssituation, så att de trivs och vill fortsätta. Flera av de lärare som har intervjuats trivs bra och vill inte byta arbetsgivare, men de kan också konstatera att rörligheten bland nyanställda är stor och att de inte drar sig för att sluta mitt i en termin för att söka sig till en annan arbetsgivare som betalar betydligt högre lön. Förvaltningschefen berättar att de har infört en ny modell för planering och uppföljning av lärares arbetstid och arbetsinnehåll i syfte att få större insyn i lärarnas arbetsbelastning och främja en god arbetsmiljö. Vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn förelades Åstorps kommun att erbjuda studiehandledning på modersmål till de elever som behöver det. Studiehandledning på modersmål erbjuds idag, enligt respondenterna. Personal som studiehandleder i språk med färre elever har anställts centralt, medan studiehandledare i större språk anställs direkt på enheterna. Många nyanlända gör också att det är lättare att anställa när tjänsterna blir större och därmed mer intressanta. Det har blivit mycket bättre, menar lärarna. Studiehandledarna tillhör nu också arbetslag och det finns rutiner och struktur i arbetet. Det finns en vilja och en ambition att det ska fungera, säger de. Det är emellertid viktigt att utveckla arbetet mellan studiehandledare och klass- och ämneslärare. 4 Slutsats och rekommendationer Måluppfyllelsen i Åstorps kommun är låg och utvecklingen efter den senaste terminen är inte positiv. Personalen har insikt om problemen och åtgärder har satts in på både förvaltnings-, enhets- och enskild lärarnivå. Kunskapsresultaten följs upp fyra gånger per år och åtgärder sätts kontinuerligt in. Det systematiska kvalitetsarbetet är avgörande för att utbildningen, inklusive undervisningen ska utvecklas och måluppfyllelsen öka. På alla nivåer måste fokus ligga på vilka åtgärder som kan vidtas på respektive nivå, inte primärt att åtgärder ska vidtas av andra. Åstorps skolorganisation ger rektor förutsättningar att inom sitt område besluta om åtgärder för att möta elevers olika förutsättningar och behov. Samverkan mellan rektor och biträdande rektor fungerar bra. Intervjuad personal verkar i stort ha klart för sig skolledarnas olika roller, men Hansson kommer i sin genomlysning fram till att det inte är helt klart för varken personal eller vårdnadshavare var ansvaret för olika frågor ligger. I Skolinspektionens enkäter för pedagoger framgår också att omkring var femte lärare i Åstorp menar att deras rektor inte har god kunskap om det dagliga arbetet i skolan eller tar ansvar för det pedagogiska arbetet. Detta kan enligt skolledarna just bero på att all personal inte har klart för sig skolledarnas olika uppdrag. GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 14

Rektor ska enligt skollagen leda det pedagogiska arbetet och tillse att utbildningen utvecklas. I Åstorps kommun är uppgiften delegerad till biträdande rektor. Både rektor, biträdande rektor och intervjuad lärarpersonal, förutom de fackliga företrädarna, menar att skolledarna gör detta och att förutsättningar finns. Hansson kommer i sin rapport fram till att skolledarna behöver omprioritera för att få mer tid till pedagogiskt ledarskap. Inom en rad områden ges skolledarna ändamålsenligt stöd i sitt arbete. Inom området personalstöd brister det dock, menar intervjuade tjänstemän. Det finns vidare en uppsjö av administrativa system som ska effektivisera och underlätta arbetet. I några fall är systemen ett stöd, medan i andra fall har de medfört en högre arbetsbörda. Utifrån kommunens struktur är organisationen med central elevhälsa ändamålsenlig. Med anledning av att alla rektorer inte menar att de har förutsättningar att omfördela elevhälsoresurser mellan olika enheter bör Bildningsnämnden följa upp att rektor har tillgång till elevhälsans olika funktioner på ett sådant sätt att elevernas behov kan tillgodoses. Mot bakgrund av vår granskning bedömer vi att Bildningsnämnden i enlighet med 3 kap. 3 skollagen ska tillse att alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete genom att o o o o nämnden som huvudman stärker kommunikationen mellan nämnd och personal både vad gäller det systematiska kvalitetsarbetets process och vilka åtgärder som vidtas. analysera skollokalernas ändamålsenlighet och om möjligt vidta åtgärder för att stärka förutsättningar för hög måluppfyllelse. analysera och effektivisera användningen av olika administrativa system. analysera att skolledarna har förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap, till exempel genom att effektivt och adekvat stöd ges skolledarna i ärenden som berör personal. bör tydliggöra rektors och biträdande rektors olika roller för personalen samt följa upp att de leder det pedagogiska arbetet. följa upp att eleverna vid alla skolenheter har tillgång till elevhälsans olika insatser. KPMG, dag som ovan Joakim Nertyk Verksamhetsrevisor, projektledare GR-måluppfyllelse i grundskolan-åstorp.docx 15