Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:7 Dnr 421-1745-2001 Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3 Fig. 1 2 godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2003-10-27. Fig. 1. Utsnitt ur Blå kartans blad 105 Eskilstuna med Lundalokalen markerad. Skala 1:100 000. Gårdstomt och kvarnläge 149
Fig. 2. Utsnitt ur Ekonomiska kartans blad 10H 6c Härad och 10H 6d Strängnäs, med fornlämningsområdet vid Lunda markerat. Utsträckningen för de delar av fornlämningarna som ligger utanför exploateringsområdet och ej berördes av undersökningen är endast uppskattad. Skala 1:10 000. 150 Lunda gård delområde G
0 100 m Schakt Vägområde Fig. 3. Översiktsplan över undersökningsområdet vid Lunda med de delområden som berördes av de arkeologiska undersökningarna utritade (d.v.s. delområde A, B, D, E och G). Skala 1:2 500 Gårdstomt och kvarnläge 151
Fig. 4. Historiskt kartöverlägg upprättat över den äldsta ägomätningen över Kronohemmanet Lunda från 1764 1774. LMV akt C71 1:4. Grått raster markerar aktuell undersökning. Skala 1:4 000. 152 Lunda gård delområde G
Y 37240 X 83420 Schakt Väg Bäck 2356 16056 14566 16028 14571 2741 17170 14367 0 20 m X 83340 Y 37340 Fig. 5. Schaktplan över delområde G. Skala 1:600. Gårdstomt och kvarnläge 153
Fig. 6. Lunda gårds bebyggelse låg i omedelbar anslutning till landsvägen mellan Strängsnäs och Eskilstuna. I fonden syns Lunden, delområde E och delområde D, läget för 1900-talets boningshus. Tornfotografering pågår. Foto från sydost, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:154. 154 Lunda gård delområde G
Y 37250 X 83420 0 10 m Y 37290 X 83380 Fig. 7. Lämningarna efter ett sentida magasin, hus 26, var synliga i form av nio fundament som var grävda ned genom samtliga kulturlager och konstruktioner. På samma plats låg lämningarna efter 1800- talshuset, hus 21 och 1600 1700-talshuset, hus 25. Skala 1:300. Schakt Förundersökningsschakt Hus 21 Hus 25 Terrasskant 1000149 Terrasskant 1000150 Terrasskant 1000194 Fundament och grund till sentida magasin Sentida byggnader Störning Dike Väg Gårdstomt och kvarnläge 155
X 83420 Y 37260 Hus Lager Sten Grävenhet Äldre väg Väg G6139 G3047 G6159 1000194 5898 1000149 12328 8309 1887 G3015 G3014 2391 G2572 G2569 G8414 7713 8566 Hus 21 1911 2177 1829 Hus 35 G9227 6981 G2479 G4953 G3044 2498 2497 2342 5701 2211 15486 15437 2210 1881 2481 Hus 28 2480 2443 15180 15389 15505 1000197 X 83380 Y 37300 0 10 m Fig. 8. Från bebyggelsen från 1800-talet och 1900-talets början fanns ett flertal huslämningar, mangårdsbyggnaden, hus 21, ett kombinerat uthus med bostadsdel, hus 28, och ett mindre bostadshus, hus 35. Det omfattande kulturlagret, ID 2391, med ett omrört fyndmaterial från samtliga tidsperioder täckte stora delar av gårdstomten. Skala 1:250. 156 Lunda gård delområde G
12350 12349 11281 5362 8985 8662 9118 8663 G9235 1911 G8406 3048 X 83405 Y 37290 6954 G8413 5781 G9021 7702 G13918 G9039 G13723 1000150 1000151 5861 1000195 Y 37275 X 83395 0 2 m G13924 13704 2210/ 1000148 1000196 Fig. 9. Parstugans, hus 25, yngre skede, representerar 1700-talets mitt fram till ca 1770. Skala 1:100. 2481 Sten Grävenhet Lager Golv Väg Gårdstomt och kvarnläge 157
Fig. 10. Parstugan, hus 25, under undersökning. Framför husgrunden syns stenläggningen kring ingången. Foto från sydost, Eva Skyllberg, U_3946:155. Fig. 11. Avtryck av ett nedpressat golvbjälklag och golvbrädor i golvlager ID 3048 i östra rummet i parstugan (hus 25). Avtrycken utgör rester efter den ombyggnad då golvet i parstugan förändrades från att ha utgjorts av ett jordgolv till att bli ett trägolv på ett bjälklag. Bjälkarna förefaller ha grävts ned i det befintliga jordgolvet medan golvbrädorna lagts ovanpå. Det gamla jordgolvet har använts som ett sättlager för golvbjälklaget utan någon luftspalt inunder. Foto från N, Eva Skyllberg, U_3946:156. 158 Lunda gård delområde G
11635 12278 11931 G1000314 9625 X 83405 1911 G3009 Y 37290 9020 G10556 G11634 5362 8663 G12348 G9914 G11739 10330 1000003 9004 G9188 G11735 G9271 2999 8664 10963 10948 G12001 13729 G13727 9055 Sten Grävenhet Lager Golv Y 37275 X 83395 0 2 m Fig. 12. Parstugans, hus 25, äldre skede, representerar 1600-talets mitt t.o.m. 1700-talets första decennier. Skala 1:100. Fig. 13. Källarväggen (ID 8663) var bäst bevarad längs den västra väggen. Källarens murade konstruktion övergick i både öster och väster i de båda spismursfundamenten (ID 1911 och ID 5362), vilket visar att hela stenkonstruktionen uppförts samtidigt. Foto från nordväst, Eva Skyllberg, U_3946:157. Gårdstomt och kvarnläge 159
Mot S Mot VSV Spis 5362 Mot NNV Källaren, ingång X 83402,00 Y 37282,48 +13,06 T T L T X 83403,57 Y 37282,60 L L L T L L L L L T T T 0 1 2 3 3,4 m Fig. 14. Ritning av källarväggen. Källarens väggar var till stora delar murade med huggna sandstenar och kalkbruk. I den östra delen var väggen inrasad och mer otydlig. Skala 1:40. Fig. 15. Längs parstugans syll löpte en stenrad (ID 1000151) bestående av mindre stenar. Denna tolkas som en droppränna för att leda bort vatten längs väggen. Foto från väst, Eva Skyllberg, U_3946:158. 160 Lunda gård delområde G
Y 37300 0 5 m X 83410 9695 X 83390 Y 37260 9668 9706 14474 15893 9203 15966 13963 14406 14284 9370 14426 16000 14451 9477 15983 15919 10217 10213 15689 15691 15687 14500 17226 15690 15616 15934 15688 15952 9380 9362 15650 14438 9403 9351 9341 9464 15630 9392 15600 9448 Hus Stolphål Störhål Grop Härd Väg Fig. 16. Vid slutschaktningen av gårdstomten påträffades ett antal stolphål och gropar samt en härd. De flesta innehöll fynd från historisk tid men ett antal centralt placerade stolphål och härden var sannolikt förhistoriska. Skala 1:200. Gårdstomt och kvarnläge 161
X 83370 Y 37320 13467 Hus 23 5901 Grop 24 0 5 m 2856 5873 13440 4100 7576 13800 7301 8679 8017 8006 12920 274 12953 8528 8933 8915 11017 8901 4717 13902 15113 15095 14380 14601 14200 Fig. 17. Schaktplan över samtliga undersökta kontexter öster om vägen. Skala 1:150. 16568 615 719 730 639 1654 16354 16389 16330 16319 542 4222 1113 3612 3100 16368 8295 1359 4512 1140 1231 4222 8761 8478 3100 1180 8464 5287 5369 5295 5247 5411 5389 6506 5444 897 698 936 6189 708 6456 6863 6206 3437 15350 6575 6601 17248 772 370 790 820 806 1158 202 16914 517 503 253 229 7657 17227 Schakt Grav Stolphål Mörkfärgning Härd Syllstensrad Berg i dagen Lager X 83390 Y 37290 162 Lunda gård delområde G
Fig. 18. Översikt över den steniga backen öster om vägen. Foto från öst, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:159. Gårdstomt och kvarnläge 163
X 83388 13440 11799 Hus 23 8006 8017 12920 3612 Schakt Hus/grop Härd 5901 8729 8528 8679 4512 Mörkfärgning Stolphål Grop Sten 8933 8915 Lager Grop 24 Y 37306 X 83380 11017 7915 8901 4717 0 1 m Fig. 19. Kontextgrupp 33, plan över den ingående kontexterna. Skala 1:50. 164 Lunda gård delområde G
Fig. 20. Susanne Svensson undersöker hus 23. Foto från N, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:160. Gårdstomt och kvarnläge 165
Fig. 21. Tornfotoplan över hus 23 och grop 24. Skala 1:50. 166 Lunda gård delområde G
X 83386 Y 37300 G7902 6225 G7894 G7874 G7884 G7865 G7842 G7856 G8427 G7851 0 1 m X 83382 Y 37302 Fig. 22. Lager 6225 i hus 23 med undersökta grävenheter. Skala 1:20. Gårdstomt och kvarnläge 167
X 83386 Y 37300 7969 G11430 G11470 G12097 G12090 X 83384 Y 37302 G11440 G11451 Y 37300 X 83385 G11435 G11463 G11626 Y 37302 Fig. 23. Lager 11755 och Lager 7969 i hus 23 med undersökta grävenheter. Skala 1:20. 11755 G11989 0 1 m G11458 X 83384 168 Lunda gård delområde G
8779 X 83381 Y 37299 G8867 G8892 G8872 G8879 8779 9275 10112 10345 10582 9119 X 83380 Y 37301 Grop 23 X 83381 Y 37299 9275 0 1 m X 83380 9119 Y 37301 Grop 23 X 83381 Grop 23 10112 Y 37299 10345 X 83380 10582 Y 37301 Fig. 24. Plan över samtliga lager från förrådsgrop 24, lagren presenteras i ordning med först deponerade lagret högst upp till vänster i bilden. Skala 1:50. Gårdstomt och kvarnläge 169
Kontextbeskrivning: 1. Sotig fyllning och skörbränd sten i härden, ID 5901. 2. Orörd morän. 3. ID 7915. 4. ID 8946. 5. ID 8779. 6. 9275. 7. ID 9119. 8. ID 10112. 9. ID 10582. 10. ID 6225. 11. ID 11755. 12. ID 7969. ID 5873. ID 7576 och 13440. +16,80 X 83382,94 Y 37299,64 Id 5901 1 2 T 9 4 Grop 24 5 7 6 0 1 2 3 3,55 m 8 3 X 83379,36 Y 37299,84 Hus 23 +16,80 X 83387,7 Y 37303,6 14 13 14 10 11 12 X 83382,94 Y 37299,64 2 0 1 2 3 4 5 6 m Fig. 25. Profiler genom hus 23 och grop 24. Lagren i förrådsgropen är endast rekonstruerade som streckade linjer på profilritningen. Skala 1:40. 170 Lunda gård delområde G
12953 G7961 X 83382 7915 Y 37300 G8511 G8439 G8491 Y 37298 X 83380 G8519 G7929 0 1 m Fig. 26. Lager 7915 med undersökta grävenheter. Skala 1:20. Gårdstomt och kvarnläge 171
Fig. 27. Översikt över Kontextgrupp 34, stenpackning med smidesrester. De gula fyndstickorna markerar fynd av smidesslagg. Foto från norr, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:161. Fig. 28. Tornfotoplan med stenpackningen, Lunda gård A202. delområde Skala 1:50. 172 G
Fig. 29. Plan över stensamlingar, ID 897, 936 samt Kontextgrupp 34, smidesverksamhet. Skala 1:60. Gårdstomt och kvarnläge 173
X 83370 Y 37265 16437 16174 15702 1000315 16552 16560 Schakt 16028 Schakt 17170 Hus 30 Hus 29 Hus 27 14542 17065 17199 1002345 14280 16649 Schakt Hus Kulturlagerrest Nedgrävningskant Lager Sten Bäck 16997 16662 16603 17010 17106 X 83360 Y 37245 0 5 m Fig. 30. Bäcken rinner mot norr genom den västra delen av Lundas inägomark. På den västra sidan av bäcken låg kvarnlämningarna (hus 30) och hus 27 medan smideslämningen (hus 29) låg på den östra. Många stenar har sannolikt ingått i vattendrivna anläggningar längs bäcken. Det är dock svårt att knyta dem till enskilda konstruktioner. Hus 29 utgör en trolig smidesplats eftersom slagg påträffats. Som huskonstruktion får dock hus 29 betraktas som något osäker. Skala 1:100. 174 Lunda gård delområde G
Fig. 31. I området kring bäcken fanns lämningar från medeltid fram till idag. Hus 30 var ett troligt läge för den kvarn som finns omnämnd i skriftliga källor, hus 29 en smideslämning och hus 27 ett sentida hus, möjligen en bykstuga. I anslutning har även funnits ett vattendrivet sågverk. Foto från nordväst, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:162. Fig. 32. Hus 27 var ett litet timmerhus med eldstad invid bäcken. Fyndmaterialet härrör från 1900- talets början. En möjlig tolkning är att huset fungerat som en bykstuga. Foto från sydost, Emma Karlsson, U_3946:163. Gårdstomt och kvarnläge 175
Figurförteckning 1. Utsnitt ur Blå kartans blad 105 Eskilstuna med Lundalokalen markerad. Skala 1:100 000.... 149 2. Utsnitt ur Ekonomiska kartans blad 10H 6c Härad och 10H 6d Strängnäs, med fornlämningsområdet vid Lunda markerat. Utsträckningen för de delar av fornlämningarna som ligger utanför exploateringsområdet och ej berördes av undersökningen är endast uppskattad. Skala 1:10 000.... 150 3. Översiktsplan över undersökningsområdet vid Lunda med de delområden som berördes av de arkeologiska undersökningarna utritade (d.v.s. delområde A, B, D, E och G). Skala 1:2 500... 151 4. Historiskt kartöverlägg upprättat över den äldsta ägomätningen över Kronohemmanet Lunda från 1764 1774. LMV akt C71 1:4. Grått raster markerar aktuell undersökning. Skala 1:4 000... 152 5. Schaktplan över delområde G. Skala 1:600.... 153 6. Lunda gårds bebyggelse låg i omedelbar anslutning till landsvägen mellan Strängsnäs och Eskilstuna. I fonden syns Lunden, delområde E och delområde D, läget för 1900-talets boningshus. Tornfotografering pågår. Foto från sydost, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:154.... 154 7. Lämningarna efter ett sentida magasin, hus 26, var synliga i form av nio fundament som var grävda ned genom samtliga kulturlager och konstruktioner. På samma plats låg lämningarna efter 1800-talshuset, hus 21 och 1600 1700-talshuset, hus 25. Skala 1:300.... 155 8. Från bebyggelsen från 1800-talet och 1900-talets början fanns ett flertal huslämningar, mangårdsbyggnaden, hus 21, ett kombinerat uthus med bostadsdel, hus 28, och ett mindre bostadshus, hus 35. Det omfattande kulturlagret, ID 2391, med ett omrört fyndmaterial från samtliga tidsperioder täckte stora delar av gårdstomten. Skala 1:250.... 156 9. Parstugans, hus 25, yngre skede, representerar 1700-talets mitt fram till ca 1770. Skala 1:100.... 157 10. Parstugan, hus 25, under undersökning. Framför husgrunden syns stenläggningen kring ingången. Foto från sydost, Eva Skyllberg, U_3946:155.... 158 11. Avtryck av ett nedpressat golvbjälklag och golvbrädor i golvlager ID 3048 i östra rummet i parstugan (hus 25). Avtrycken utgör rester efter den ombyggnad då golvet i parstugan förändrades från att ha utgjorts av ett jordgolv till att bli ett trägolv på ett bjälklag. Bjälkarna förefaller ha grävts ned i det befintliga jordgolvet medan golvbrädorna lagts ovanpå. Det gamla jordgolvet har använts som ett sättlager för golvbjälklaget utan någon luftspalt inunder. Foto från N, Eva Skyllberg, U_3946:156.... 158 12. Parstugans, hus 25, äldre skede, representerar 1600-talets mitt t.o.m. 1700-talets första decennier. Skala 1:100.... 159 13. Källarväggen (ID 8663) var bäst bevarad längs den västra väggen. Källarens murade konstruktion övergick i både öster och väster i de båda spismursfundamenten (ID 1911 och ID 5362), vilket visar att hela stenkonstruktionen uppförts samtidigt. Foto från nordväst, Eva Skyllberg, U_3946:157.... 159 176 Lunda gård delområde G
14. Ritning av källarväggen. Källarens väggar var till stora delar murade med huggna sandstenar och kalkbruk. I den östra delen var väggen inrasad och mer otydlig. Skala 1:40.... 160 15. Längs parstugans syll löpte en stenrad (ID 1000151) bestående av mindre stenar. Denna tolkas som en droppränna för att leda bort vatten längs väggen. Foto från väst, Eva Skyllberg, U_3946:158.... 160 16. Vid slutschaktningen av gårdstomten påträffades ett antal stolphål och gropar samt en härd. De flesta innehöll fynd från historisk tid men ett antal centralt placerade stolphål och härden var sannolikt förhistoriska. Skala 1:200.... 161 17. Schaktplan över samtliga undersökta kontexter öster om vägen. Skala 1:150.... 162 18. Översikt över den steniga backen öster om vägen. Foto från öst, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:159.... 163 19. Kontextgrupp 33, plan över den ingående kontexterna. Skala 1:50.... 164 20. Susanne Svensson undersöker hus 23. Foto från N, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:160.... 165 21. Tornfotoplan över hus 23 och grop 24. Skala 1:50.... 166 22. Lager 6225 i hus 23 med undersökta grävenheter. Skala 1:20.... 167 23. Lager 11755 och Lager 7969 i hus 23 med undersökta grävenheter. Skala 1:20... 168 24. Plan över samtliga lager från förrådsgrop 24, lagren presenteras i ordning med först deponerade lagret högst upp till vänster i bilden. Skala 1:50.... 169 25. Profiler genom hus 23 och grop 24. Lagren i förrådsgropen är endast rekonstruerade som streckade linjer på profilritningen. Skala 1:40.... 170 26. Lager 7915 med undersökta grävenheter. Skala 1:20.... 171 27. Översikt över Kontextgrupp 34, stenpackning med smidesrester. De gula fynd_stickorna markerar fynd av smidesslagg. Foto från norr, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:161.... 172 28. Tornfotoplan med stenpackningen, A202. Skala 1:50.... 172 29. Plan över stensamlingar, ID 897, 936 samt Kontextgrupp 34, smidesverksamhet. Skala 1:60. 0.... 173 30. Bäcken rinner mot norr genom den västra delen av Lundas inägomark. På den västra sidan av bäcken låg kvarnlämningarna (hus 30) och hus 27 medan smideslämningen (hus 29) låg på den östra. Många stenar har sannolikt ingått i vattendrivna anläggningar längs bäcken. Det är dock svårt att knyta dem till enskilda konstruktioner. Hus 29 utgör en trolig smidesplats eftersom slagg påträffats. Som huskonstruktion får dock hus 29 betraktas som något osäker. Skala 1:100.... 174 31. I området kring bäcken fanns lämningar från medeltid fram till idag. Hus 30 var ett troligt läge för den kvarn som finns omnämnd i skriftliga källor, hus 29 en smideslämning och hus 27 ett sentida hus, möjligen en bykstuga. I anslutning har även funnits ett vattendrivet sågverk. Foto från nordväst, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:162.... 175 32. Hus 27 var ett litet timmerhus med eldstad invid bäcken. Fyndmaterialet härrör från 1900-talets början. En möjlig tolkning är att huset fungerat som en bykstuga. Foto från sydost, Emma Karlsson, U_3946:163.... 175 Gårdstomt och kvarnläge 177