Detaljbudget för REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 2010

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 Detaljbudget för REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 2010 Verksamhetens övergripande uppdrag och yttre förutsättningar Verksamheterna inom tillväxt och utveckling; kultur, miljö och regionutveckling syftar till att skapa hållbar utveckling. Uppdraget är att ge goda livsmöjligheter för invånarna i Västra Götaland genom att skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv, en bra miljö och ett framgångsrikt näringsliv som ger fler jobb. Regionutvecklingsnämndens (RUN) uppdrag är att besluta om fördelning av ekonomiska resurser som regionfullmäktige och regionstyrelse ställt till nämndens förfogande. Nämnden svarar även för uppdrag till utförarverksamheterna samt för uppföljning och utvärdering av uppdragen. Beredningsgruppen för regionutvecklings (BRU) uppgifter är bl a att ta fram underlag för regionstyrelsens och regionfullmäktiges beslut i strategiska utvecklingsfrågor och att svara för samordningen av genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Regionfullmäktiges beslut innebär att såväl nämndens verksamheter som beredningens aktiviteter finansieras inom regionutvecklingsnämndens budget. Regionutvecklingsnämndens verksamhet är inriktad på att medverka i genomförandet av Vision Västra Götaland. Tillväxtprogrammet är det viktigaste operativa redskapet. Under rubrik Verksamhetsperspektiv beskrivs aktiviteter för genomförande av vision och tillväxtprogram. Sammanfattande beskrivning av viktiga förändringar 2010 vad gäller verksamhetens inriktning och omfattning Regionutvecklingsnämndens verksamhet har en långsiktig inriktning. Det innebär att förändringarna mellan två år inte blir dramatiska. Den kraftiga ekonomiska nedgången, kombinerad med strukturförändringar inom industrin, och en snabbt ökande arbetslöshet har ändå aktualiserat behoven av relativt snabba och mer koncentrerade insatser. Ett exempel på detta är programmet InMotion som under 2009-2010 blir en betydande insats för att snabba på utvecklingsprocesser inom områdena energi, miljö och hållbara transportsystem. Bakgrunden är en önskan att nu tillvarata den kompetens och de möjligheter som omvandlingen inom fordonsindustrin ger för att såväl stärka branschens utvecklingsmöjligheter i Västra Götalansregionen, men även utveckla kompetensmässigt närliggande sektorer. Satsningen på de regionala utvecklingsplattformarna kommer att bli värdefulla i detta arbete. För nämndens del kommer formen med särskilda program att bli mer vanlig. Ett annat viktigt område där nu tunga satsningar behövs är transportinfrastruktur och kollektivtrafik. Kollektivtrafiksatsningar för att på kort sikt öka pendlingsmöjligheterna till nya jobb. Insatser med strategiska utredningsuppdrag för att påskynda investeringar såväl som förskotteringar kommer att vara centrala. Ett annat område där kraftfulla satsningar från nämnden planeras är utbyggnad och förstärkning av bredbandsnätet i Västra Götaland. Ett program för detta tas fram. 1

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 Satsningen på FoU stärks ytterligare. Bl a genom att fortsätta utvecklingen av samverkan mellan hälso- och sjukvården, akademierna och näringslivet för att skapa bättre utvecklingsförutsättningar inom life science sektorn. Det numera etablerade samarbetet med och mellan de olika universiteten och högskolorna kommer att visa sig mycket värdefullt inte bara i FoU sammanhang utan även när det gäller att bygga en samsyn och en agenda för kompetensfrågor i Västra Götaland. Arbetet med att analysera tillståndet och utvecklingstendenser kommer att vara en viktig hjälp i det fortsatta arbetet, tillsammans med ökande grad av såväl systematiska utvärderingar som uppföljningar av verksamheten. Den inledningsvis nämnda långsiktigheten är viktig. Därför fortsätter de systematiska satsningarna på entreprenörskap och att utveckla innovationssystemen. Medborgarperspektivet Regionutvecklingsnämndens uppdrag är att, med utgångspunkt från Vision Västra Götaland, ge goda livsmöjligheter för invånarna i Västra Götaland genom att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt näringsliv som ger fler jobb. Huvuddragen i de insatser som görs beskrivs under Verksamhetsperspektiv. Infrastruktur, kollektivtrafik och IT Inom verksamhetsområdet kommunikationer och IT-bredband är det utbudet av kollektivtrafik och möjligheterna till en säker och kapacitetsstark internetuppkoppling som direkt märks i vardagen för medborgarna i länet. Kollektivtrafiken är för många den reellt enda möjligheten för resor till arbete, utbildning, fritidsaktiviteter, sociala kontakter mm. Det kan handla om ekonomiska förutsättningar, restider eller att alternativa resmöjligheter saknas. Sedan Västra Götalandsregionen bildades har kollektivtrafiken byggts ut och förbättrats. Detta gäller inte minst den kommungränsöverskridande trafiken som Västra Götalandsregionen ansvarar för. Bland särskilt viktiga satsningar kan nämnas utbyggnaden av regiontågstrafiken och inköpen av snabba tåg med hög komfort samt motsvarande utbyggnad av regionbusstrafiken. Samtidigt har kostnaden för att resa med kollektivtrafiken, särskilt för de som kan nyttja månadskort, hållits på en rimlig nivå. Sammantaget har detta inneburit förbättrade resmöjligheter för medborgarna till grannkommuner eller regionala centra. En fortsatt utvidgning av de funktionella arbetsmarknaderna är angelägen och förutsätter bl a en ytterligare utbyggnad av kollektivtrafiken inom regionen och över regiongränsen. Prioritet bör ges åt att öka tillgängligheten till och mellan noderna Göteborg, Borås, Skövde och Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla. De kollektiva resmöjligheterna till Östfold, Karlstad, Örebro, Jönköping och Varberg behöver också förbättras. En avgörande förutsättning för kollektivtrafiken är att infrastrukturen byggs ut. Särskilt kan nämnas behovet att öka kapaciteten på järnvägsnätet och att förbättra framkomligheten för bussar in mot och i Göteborgsområdet. Tillgång till en säker och kapacitetsstark internetuppkoppling blir allt viktigare för allt fler medborgare. Det kan gälla att ta del av information, ha kontakt med myndigheter, göra 2

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 ekonomiska transaktioner, inköp eller att annonsera sin verksamhet mot potentiella kunder. En fortsatt utbyggnad av bredband med hög kapacitet har alltmer blivit en nödvändighet för hushåll och företag. Västra Götaland har en ganska väl utbyggd bredbandstäckning vad gäller ADSL men betydligt sämre även i en nationell jämförelse vad gäller fibertäckning. Utvecklingen av tjänsteutbud och kundernas efterfrågan pekar tydligt på att kraven på att både sända och ta emot stora mängder information snabbt ökar och att utbyggnaden av fibernätet behöver skyndas på. I den utbyggnadsstrategi som beslutats av regionstyrelsen ingår bl a att ansluta kvarvarande telestationer med fiber och att identifiera nya anslutningspunkter som ska förses med fiber, från vilka byalag m fl kan ansluta med nät till hushållen. Frågan om ett nytt statligt stöd till bredbandsutbyggnaden har diskuterats men hittills utan resultat. Västra Götalandsregionen behöver i samverkan med andra intressenter pröva möjligheterna att själva eller som komplement till ett statligt stöd åstadkomma en önskad utbyggnad av infrastrukturen för IT-bredband. Panel Vision Västra Götaland Den oberoende externa panel som följt upp Vision Västra Götaland lämnade sin slutrapport hösten 2008. Regionstyrelsen har på BRU:s förslag beslutat om hur panelens förslag ska genomföras, inom ramen för en samlad uppföljning av visionen. Regionstyrelsen har uttalat att arbetsmodellen med en extern panel bör fortsätta. Något beslut om ny panel finns dock ännu inte. Verksamhetsperspektivet Näringsliv Den stora utmaningen för det västsvenska näringslivet är att komma stärkt ur den pågående strukturomvandlingen. Det starka beroendet av ett fåtal branscher som finns i delar av Västra Götalandsregionen behöver balanseras. Målsättningarna för Västra Götalandsregionens näringslivssatsningar är att bidra till ett ökat nyföretagande och långsiktigt stärka konkurrenskraften inom våra regionala styrkeområden. Utvecklingsarbetet koncentreras kring genomförande av handlingsprogram och projekt med inriktning att påverka attityder till företagande, stödja nyföretagande, stimulera entreprenörskap och innovationer, öka tillgången till riskkapital, skapa samarbeten och utveckling i företagsnätverk och kluster. Entreprenörskap och nyföretagande Satsningarna inom entreprenörsområdet syftar till att öka entreprenörsandan och företagandet. Västra Götaland ses numera som Sverigeledande i att integrera entreprenörskap i skolan som ett pedagogiskt förhållningssätt. Regeringens nyligen presenterade Strategi för entreprenörskap i utbildningsväsendet kommer ytterligare att sätta fokus på dessa frågor och öka skolornas efterfrågan på kompetenshöjning inom området. Satsningen på kompetenshöjningsprojekt riktade till lärare och rektorer inom grundskola och gymnasium fortsätter. Fortsatt stöd ges till externa entreprenörskapsfrämjande aktörer som Framtidsfrön, Ung företagsamhet, Drivhus samt entreprenörsutbildningar vid Västra Götalandsregionens högskolor. Västra Götaland behöver fler företag som kan bidra till att skapa ett diversifierat, hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv. Fokus ligger på att stimulera start av innovativa teknik- och kunskapsföretag med tillväxtpotential. Det högskolenära innovationssystemet med bl.a. sina 3

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 inkubatorer stöds av Västra Götalandsregionen. Inkubatorerna erbjuder kontor, kompetens, kontakter och kapital. Västra Götalandsregionen bidrar med förstudiemedel och riskfinansiering genom kapitalandelslån och såddfinansiering. Såddfinansieringen kompletteras av Almi Väst, som erbjuder lånefinansiering till företag som passerat såddstadiet och behöver finansiering för att växa. Almi Väst ägs till 36 procent av Västra Götalandsregionen. Det pågår ett aktivt utvecklingsarbete för att öka mångfalden, jämställdheten och det hållbara företagandet i regionens inkubatorer. Under de senaste åren har trenden varit att nyföretagandet ökar. Det gäller i synnerhet kvinnors företagande och andelen nya företag som drivs av kvinnor är nu 35 procent. Men trots ökningen är det en bit kvar till att nå jämställdhetsmålet. (Under innevarande lågkonjunktur har nyföretagandet minskat något. Minskningen bedöms inte vara ett trendbrott.) Kvinnor startar ofta företag som är tjänstebaserade inom branscher och sektorer där de har sin kompetens. Ett exempel på arbetet med att utveckla fler tjänsteföretag är handlingsprogrammet för att näringslivsutveckla kultursektorn 2009-2012. Arbetet med att främja kvinnors företagande fortsätter bl.a. genom att stimulera företagssamverkan, mentorskap och nätverksbyggande. Andra viktiga satsningar för att stimulera ökat företagande är att underlätta för entreprenörer med utomeuropeisk härkomst att starta, driva och utveckla företag. Almi/IFS Väst är en nyckelaktör. Undersökningar har visat att många entreprenörer och nyföretagare inte känner till vilken kostnadsfri hjälp som går att få i samband med företagsstart. Dessutom är det svårt att få en överblick över vilka stödmöjligheter som finns och vilken aktör man ska vända sig till. I syfte att öka tillgängligheten till den samhällsfinansierade rådgivningsservicen pågår för närvarande ett arbete med att utveckla en mötesplats på webben där entreprenörer, nyföretagare och rådgivningsaktörer kan knyta kontakter, utbyta erfarenheter, boka tid med rådgivare samt ta del av information och utbud av aktiviteter och tjänster som riktar sig till dessa målgrupper. Fullföljandet av programmet för social ekonomi fortsätter under 2009. Arbetet genomförs i bred samverkan med de delregionala aktörerna genom Sociala Ekonomins regionala Råd (SER). Entreprenörskapsperspektivet är starkt betonat och ett handlingsprogram för socialt entreprenörskap 2009-2012 har tagits fram. Programmet stödjer entreprenörskap, innovationer, sysselsättning, företagande och tillväxtskapande insatser med betoning på nya grepp som kan få positiva konsekvenser för regional tillväxt. Stimulera förnyelse av befintligt näringsliv För att öka konkurrenskraften i näringslivet behöver det regionala innovationssystemet utvecklas så att kunskapsöverföringen till små och medelstora företag från Västra Götalandsregionens kunskapsorganisationer blir bättre. Spetskompetens från akademi och högskolor till små och medelstora företag kan koordineras mer genom ett stärkt samarbete mellan högskolor, universitet, industriforskningsinstitut och industriella utvecklingscentra. De arenor för samverkan mellan näringsliv, forskning och samhälle som Västra Götalandsregionen medverkar till att bygga är viktiga i denna process. En strategi är under utarbetande för att få fler små och medelstora företag att i högre grad utnyttja det regionala innovationssystemets erbjudanden. Tillsammans med delregionala företagsnätverk, inkubatorer och industriforskningsinstitut ingår dessa i Västra Götalandsregionens satsning Industriell Dynamik (ID). ID är ett sammanhållet system för innovationssupport till små och medelstora industriföretag i Västra Götaland. Konceptet är under ständig utveckling och ID kommer att integreras i fler delar inom det regionala innovationssystemet. 4

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 Tillgången till riskvilligt kapital behöver öka. Västra Götalandsregionen medverkar till att skapa system som kan stimulera till att riskkapitalfonder och affärsänglar gör investeringar i tidigare skeden i en affärsutvecklingsprocess än vad som sker idag. Det utökade företagsstödet för forskning och utveckling för små och medelstora företag (FoU-kortet) är ett led i den satsningen. De Almiägda riskkapitalbolagen Start Invest och Almi Invest, som etablerades under 2009, investerar i små och medelstora företag i såväl tidig kommersiell fas som andra avgörande utvecklingsfaser. Det västsvenska näringslivet karakteriseras av konkurrenskraftiga kluster inom en rad områden. Prioriterade styrkeområden är biomedicin och hälsa, energi, fordon, IT, livsmedel, petrokemi, textil, trä, kultur-, besöks- och upplevelsenäringen samt den maritima sektorn. Inom samtliga dessa styrkeområden pågår olika aktiviteter i syfte att stärka samarbeten, genomföra innovations- och utvecklingsinsatser, underlätta internationalisering m.m. Utvecklingsplattformarna Gothia Science Park, Innovatum, Lindholmen, Espira och Sahlgrenska Science Park har en central uppgift i arbetet. Under 2009-2010 görs en särskild kraftsamling på miljö, energi och hållbara transportlösningar genom programmet InMotion som bl.a. ska bidra till produkt- och tjänsteutveckling till nytta för omställning av svensk fordons- och transportindustri samt energi- och miljöteknik. Havsmiljön och skärgården är en attraktiv resurs som måste präglas av uthållig utveckling. Den av regionfullmäktige antagna Maritima strategin är en plattform för utvecklingsarbetet. Den bygger på en bred samverkan mellan branschorganisationer, företag, FoU-institut samt offentliga aktörer. Under budgetåret kommer även initiativ att tas för att skapa bättre förutsättningar för innovationer och förnyelse inom livsmedelsbranschen. Turismen är en näring som växer i betydelse och det finns goda förutsättningar för tillväxt i Västra Götaland. Västra Götalandsregionens helägda bolag Västsvenska Turistrådet har i uppdrag att utveckla turismens möjligheter i regionens alla delar. Gemensamma informationsoch bokningssystem, kompetensutveckling, hållbar turism, natur- och kulturturism är exempel på några prioriterade utvecklingsområden. Film i Västs framgångsrika verksamhet i Trollhättan och Göteborg är en fortsatt betydelsefull del i Västra Götalandsregionens insatser för att utveckla upplevelseindustrin. Jämställdhet och mångfald Medvetenheten om fördelarna med mångfald, jämställdhet och ett ansvarsfullt agerande är betydligt större i dag än tidigare. Allt fler företag och organisationer har satt igång ett utvecklingsarbete som syftar till att bättre ta tillvara mänskliga resurser och agera ansvarsfullt när det gäller mänskliga rättigheter, etiska frågor och miljön. Västra Götalandsregionen har en strategisk uppgift att ta ytterligare steg tas för att integrera jämställdhet, mångfald och socialt ansvar i verksamheter och projekt. Västra Götalandsregionen medverkar i olika nätverk och projekt för att förbättra introduktionen av nyanlända medborgare och för att motverka strukturell diskriminering. Den allvarliga situationen på arbetsmarknaden slår hårdast mot de grupper som saknat arbete under en längre tid och en hög andel av de långtidsarbetslösa är individer med utomeuropeisk härkomst. Därför är det särskilt betydelsefullt att stärka satsningarna på validering av utländsk utbildning och yrkeskompetens och yrkesinriktad utbildning i svenska för invandrare. Ökad samverkan mellan kommuner, myndigheter, närings- och föreningsliv är en förutsättning för att lyckas med att korta ner vägen till arbete och underlätta integration i samhället. Inte minst för att synliggöra och överbrygga hinder som försvårar integrationsprocessen. 5

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 Forskning och utveckling I en internationell jämförelse positionerar sig Västra Götaland som en av de regioner där näringslivet satsar mest på forskning och utveckling (FoU). Att Västra Götaland även i framtiden är attraktivt för kunskapsintensiv produktion och FoU är en av de viktigare utvecklingsfrågorna. Västra Götalandsregionen gör därför en långsiktig satsning inriktad på att nationella och europeiska forskningsresurserna till Västra Götaland ska öka. Strategin för att klara en sådan målsättning bygger på; - kraftsamling och profilering mot regionala tillväxtområden som t ex biomedicin och hälsa, miljö och energi, fordon och transportsystem. - samverkan mellan näringsliv, akademi, institut och samhällsaktörer på lokal, regional och nationell nivå. - internationell positionering genom medverkan och påverkan på europeiska och internationella forsknings- och innovationssamarbeten. - en offentlig sektor som går före och driver FoU, t e x genom innovationsupphandling Samverkansplattformarna i Västra Götaland 1 är viktiga aktörer för att stödja genomförandet av denna strategi. FoU-samverkan inom regionala tillväxtområden Under 2010 satsar Västra Götalandsregionen FoU-resurser på strategiska områden som t ex biomedicin och hälsa, energi, miljö och hållbara transporter samt smarta textilier. Dessutom genomförs FoU-initiativ inom ramen för den marina strategin samt handlingsprogrammet för kultur och näring. Tvärsektoriella satsningar inom t ex informationsteknologi, design, material, immaterialrätt och tjänsteutveckling är även aktuella. Hållbar stadsutveckling är ett nytt strategiskt område där bl a Göteborgs universitet, Chalmers, Göteborgs Stad, Business Region Göteborg och Västra Götalandsregionen medverkar i utvecklingen. Programmet för FoU inom små och medelstora företag ska även drivas vidare under 2010 i enlighet med regionutvecklingsnämndens beslut 2009. Västra Götalandsregionen kommer särskilt att hävda behovet av genus- och mångfaldsperspektiv i de forskningssatsningar man medverkar i. Nära dialog och samverkan eftersträvas med universitet, högskolor, institut och företag i genomförandet av samtliga initiativ. 2010 läggs särskild vikt vid samspelet med de nya strategiska satsningar som Chalmers och Göteborgs universitet fått beviljat under 2009 inom ramen för regeringens forsknings- och innovationsproposition. Kopplingen mellan den regionala och nationella forsknings- och innovationspolitiken ska utvecklas ytterligare, vilket också föreslagits i regeringens proposition. Hälsa och biomedicin Satsning på FoU och innovation inom biomedicin och hälsa är speciellt prioriterad då Västra Götalandsregionen här kan dra nytta av sitt dubbla uppdrag. Ärenden och initiativ sker i nära samverkan mellan hälso- och sjukvården och regionutveckling och de bereds och diskuteras löpande i Regionstyrelsens FoU-beredning. Under 2010 prioriteras FoU-samarbeten inom tillväxtområden såsom biomaterial, hjärta/kärl, metabolism, vaccinologi och medicinteknik. Klusterinitiativet Biomedicinsk utveckling i Västsverige, MedTechWest och BIOMATCELL är tre exempel på långsiktiga satsningar där lärosäten och institut i Västra Götaland medverkar tillsammans med stora och små företag. 1 Lindholmen Science Park och Sahlgrenska Science Park i Göteborg, Gothia Science Park i Skövde, Innovatum i Trollhättan och Espira i Borås. 6

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 Västra Götalandsregionen är ledande i landet vad gäller kliniska prövningar. Under 2009 har ett supportcentrum för klinisk forskning och kliniska prövningar etablerats - Gothia Forum. Gothia Forum kommer att erbjuda resurser och stöd för klinisk forskning och klinisk prövning för både företag och Västra Götalandsregionens anställda samt skapa förutsättningar för samverkan mellan hälso- och sjukvården och industri. Under 2010 sker ytterligare utvecklingssteg i verksamheten. Det interna innovationsarbetet inom regionen har sjösatts under 2009, med bl a etablerandet av ett innovationsråd. Rådet har initierat ett pilotprojekt som ska utveckla process och kommunikation kring hantering av innovationer inom Västra Götalandsregionen, som under 2010 kommer att utmynna i etableringen av en innovationssluss. Slussen skall dessutom öka möjligheten för industri att samarbeta och ta del av hälso- sjukvårdens infrastruktur. Arbetet tar sin utgångspunkt i Västra Götalandsregionens IP-policy och sker i nära samverkan med hälso- sjukvården, Gothia Forum och regionens innovationssystem. Särskilda resurser kommer att avsättas för denna satsning under 2010. Under 2008 och 2009 har Västra Götalandsregionen stött uppbyggnadsskedet av två tvärdisciplinära initiativ inom Miljö och Hälsa och Kultur och Hälsa. Inom området Miljö och Hälsa har en forskarskola startats med ambitionen att samla alla Västra Götalandsregionens lärosäten. Inom Kultur och Hälsa sker en uppbyggnad av ett nationellt forskningscentrum på Göteborgs universitet. Under 2010 förväntas dessa initativ att utvecklas vidare. Energi, miljö och hållbara transporter För området energi, miljö och hållbara transporter sker FoU-satsningarna inom ramen för programmet InMotion. T ex prioriteras företagsnära FoU inom områden som vindkraft, vågkraft och solenergi. Elektrifiering och hybridisering av transporter är ett annat område där den nationella satsningen Test Site Sweden, som koordineras av Lindholmen Science Park, kommer att spela en viktig roll. Internationalisering och positionering i europeisk forskningspolitik Forskningspolitiken i EU framhåller alltmer Europas regioner som viktiga aktörer för att skapa optimala förutsättningar för forskning och innovation. Det ökar regionernas betydelse och roll i utvecklingen av det europeiska forskningsområdet (ERA European Research Area) och den sk Kunskapstriangeln (samspelet mellan utbildning, forskning och innovation). En målsättning för 2010 är därför att tydligare positionera Västra Götalandsregionens styrkeområden och samverkansmodeller i europeisk forskningspolitik. Det innebär att Västra Götalandsregionen fortsatt prioriterar insatser som stärker aktörers delaktighet och påverkan på europeiska och internationella forskningssatsningar. Dessa omfattar bl a finansiering av ansökningar, projekt och strategiska rekryteringar i större initiativ samt förstärkning av kapaciteten för samverkansplattformarna att koordinera större projekt. Aktuella satsningar är CROSSTEXNET, ett s k ERANET-projekt i 7e ramprogrammet. Här kommer Västra Götalandsregionen att samarbeta med en mängd europeiska regioner i syfte att samordna sin FoU-finansiering och utveckla ett gemensamt internationellt forskningsprogram för området teknisk textil. Västra Götalandsregionen kommer även att medverka i initiativ kopplade till det nybildade European Institute of Innovation and Technology. 7

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 Insatserna ska även underlätta ett aktivt deltagande i internationella nätverk och bidra till en gemensam strategi och samverkan mellan Västra Götalandsregionens FoU-aktörer. Insatserna samordnas med Västra Götalandsregionens arbete med den internationella handlingsplanen samt utvecklingen av en tydligare strategi för EU-frågor inom området tillväxt och utveckling. Ett fortsatt engagemang sker dessutom i internationella samarbeten och nätverk såsom Scanbalt, Medcoast Scandinavia samt North Carolina genom Västra Götalandsregionens samarbetsavtal. Ett nytt initiativ som kommer att ta form under 2010 är the Science Corridor. Det är ett samarbete som, mot bakgrund av att fyra nya världsledande forskningsfaciliteter etableras i Nordtyskland och Sydsverige, syftar till att förstärka forsknings- och innovationskapaciteten inom materialvetenskap i samverkan mellan forskningsinfrastrukturer, lärosäten, industri och offentliga aktörer i en korridor från Hamburg till Oslo. EU-program EU-programgruppen ansvarar för delar av genomförandet i sex EU-program som gäller perioden 2007-2013. - Mål 2: Regionala programmet för Konkurrenskraft och sysselsättning i Västsverige (Västra Götaland och Halland). - Mål 2: Regionala planen för socialfonden i Västsverige. - Interreg IV B Nordsjön. Nationell subkommitté för Sverige. - Interreg IV B Östersjön. Informationsnod Västsverige. - Interreg IV A Öresund-Kattegatt-Skagerack (ÖKS/KASK). Information Västra Götaland. - Interreg IV A Sverige-Norge. Delsekretariat Fyrbodal. I funktionen som informationsnod Västsverige ingår också att informera om EU-programmen Urbact, Espon och Interreg VI C. Verksamheten styrs av riktlinjerna för EU:s sammanhållningspolitik 2007-2013, de olika programdokumenten och även av nationella riktlinjer, t ex den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. I de olika beslutsorganen har Västra Götalandsregionen politiskt utsedda representanter. Det regionala strukturfondspartnerskapet har, inom målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning (Mål 2) i Västsverige, till uppgift att prioritera bland ansökningar inom såväl Regionalfond som Socialfond. Detta partnerskap administreras av Västra Götalandsregionen. Alla EU-program har i princip samma förvaltningsstruktur med statliga myndigheter för förvaltning, utbetalning och revision. Beslut fattas av övervakningskommittéer, beslutsdelegationer, styrkommittéer eller i vissa fall av tjänstemän. EU-programgruppens verksamhet finansieras i huvudsak av externa medel; statliga anslag och EU-medel (s.k. teknisk assistans). Jämställdhet är ett prioriterat mål i EU-programmen. En särskild prövning görs av de horisontella målen. Krav ställs på aktiva insatser, avseende jämställdhets-, miljö- och integrationsaspekterna, för att EU-medel ska beviljas. Insatserna följs upp löpande. Genomförandet av programmen påbörjades under år 2008. Beslutstakten har varit hög i Mål 2, medan Interregprogrammen, som beslutades senare, verkar fullt från och med år 2009. 8

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 Infrastruktur, kollektivtrafik och IT Övergripande uppdrag Västra Götaland är Nordens främsta transportregion och en motor för svensk ekonomi. Transportsystemet är viktigt för människors möjligheter till arbete, utbildning mm. Västra Götaland ska utvecklas som internationellt transportnav, ha en hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur och en kollektivtrafik för en gemensam region. Vi ska dessutom vara en ITregion i internationell tätposition. En väl fungerande infrastruktur för gods- och persontransporter samt för IT och en utbyggd kollektivtrafik ska ge möjligheter för ett konkurrenskraftigt näringsliv, en attraktiv region med stora möjligheter för invånarna att kunna bo och arbeta där man vill, att ha en aktiv fritid och ett väl fungerande socialt liv. Västra Götalandsregionen har ett ansvar för att medverka till att främst väg- och järnvägsnäten byggs ut, att kollektivtrafiken förbättras och att företag och hushåll i hela länet får möjlighet till internetuppkoppling med god kvalitet och kapacitet. Förutsättningarna handlar förstås mycket om finansiella resurser både egna och andras men också om samverkan med kommuner, staten och organisationer. Viktiga moment är också att utveckla kunskapsunderlag och strategier som kan ligga till grund för inriktningar, prioriteringar samt argumentation och konkret agerande. Bland styrande dokument för regionutvecklingsnämndens och beredningsgruppens arbete inom dessa områden kan nämnas regionalt inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen, antaget av regionfullmäktige i juni 2007, strategier och målbilder för tågtrafik, regionbussar, K2020 och verksamhetsplan för Västtrafik som vid olika tillfällen behandlats i regionstyrelsen samt en strategi för IT-infrastrukturen som beslutats av regionstyrelsen i februari 2009. Viktiga förändringar Det finns förslag om betydande förändringar av myndighetsstruktur, planeringsformer mm vad gäller infrastrukturen. Nya former för finansiering prövas. Förändringarna väntas bl a innebära att regionerna får en ökad roll i arbetet med att utforma framtidens infrastruktur. För lagstiftningen som styr kollektivtrafiken föreslås stora förändringar och vi diskuterar dessutom själva tillsammans med kommunerna ändringar av både ansvarsfrågor och ägandeformer. Ett alternativ är att Västra Götalandsregionen tar över huvudansvaret för kollektivtrafiken i länet och att verksamheten bedrivs i förvaltningsform. Inom IT-området sker en stark utveckling av efterfrågan på snabbare överföring av allt större informationsmängder, en utveckling som indikerar att både fibernät och mobilt bredband behöver byggas ut. Det snabbt växande behovet av bättre IT-infrastruktur för hushåll och företag i hela länet aktualiserar frågan om hur Västra Götalandsregionen i samverkan med kommuner och kommersiella aktörer kan agera för en fiberutbyggnad till områden där marknadens intresse är litet. Startegisk inriktning För verksamheten gäller följande strategiska inriktningar; Västra Götaland ska ha en väl utbyggd infrastruktur Kollektivtrafiken ska vara förstahandsvalet vid resor Vad gäller infrastrukturen är det prioriterade målet att de funktionella arbetsmarknaderna ska utvidgas och sammanfogas. På sikt och förutsatt vissa infrastrukturutbyggnader är det rimligt 9

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 att planera för att Göteborgs funktionella arbetsmarknad ska täcka större delen av länet samt delar av Jönköpings och Hallands län. Samtidigt är det viktig att förbättra arbetspendlingsmöjligheterna i ett antal olika riktningar och relationer med prioritet för tillgängligheten till och mellan större arbetsplatsorter inom länet och motsvarande orter i grannregionerna. Västra Götalandsregionens och kommunernas inriktning vad gäller infrastrukturutbyggnaden är att denna till stor del måste ske genom utbyggnad av järnvägsnätet och genom en förbättrad infrastruktur för kollektivtrafiken. Detta innebär utifrån dagens resmönster en tydlig jämställdhetsinriktning. Prioriterade mål Prioriterade mål för kollektivtrafiken är; Andelen som reser kollektivt istället för med bil ska öka Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka för både kvinnor och män Kollektivtrafikens marknadsandel ökas säkrast genom fortsatta satsningar på snabba och frekventa förbindelser i trafikstarka stråk. Här finns utvecklade strategier för hur tågtrafiken ska utvecklas, hur regionbusstrafiken ska byggas ut och hur kollektivtrafiken i göteborgsområdet ska mer än fördubbla antalet resor (K2020). Fler kvinnor än män reser idag med kollektivtrafiken. Vi vet också att männen pendlar längre till arbetet d v s har större funktionella arbetsmarknadsregioner. Enligt en studie vi själva genomfört om regionförstoring och jämställdhet är det dock främst kvinnor som nu ökar sitt långväga arbetspendlande. Det är därför rimligt att anta att åtgärder som föreslås i ovan nämnda strategier också kommer att medföra att både kvinnor och män ökar sitt resande med den regionala kollektivtrafiken. Ekonomi Tidigare beslutade åtaganden kommer att genomföras 2010. Det gäller bl a vissa satsningar på nytt kollektivtrafikutbud utöver vad som ligger i Västtrafiks budget, t ex ny kollektivtrafikförbindelse Ed-Nordby och pilotprojekt inom K2020 och rabatt på vissa kollektivtrafikresor för studenter och unga vuxna. Härutöver belastas budgeten med räntekostnader för vissa infrastrukturutbyggnader där Västra Götalandsregionen själv lånar ut pengar. Åtagandena summerar till ca 37 mnkr. Som nya åtaganden föreslås 15 mnkr till förskottering/medfinansiering av investeringar i f d länsjärnvägar, 4 mnkr till projekt landsbygdsvägar och 20 mnkr till medfinansiering för utbyggnad av GC-vägar d v s ungefär lika mycket som kan bli tillgängligt i den regionala planen. Medelsbehovet för utredningar vad gäller infrastrukturen bedöms till 3 mnkr. Utöver planerade satsningar på kollektivtrafiken behövs ett visst utrymme för oförutsedda behov, förslagsvis 10 mnkr. Vidare behövs 1 mnkr för fortsatta utredningar inför ett nytt avtal om ägarformer mm för kollektivtrafiken. Initiativ för bl a en förtätning av fibernätet för IT föreslås antingen som komplement till ett statligt stöd eller som en fristående aktivitet. Samverkan med kommuner och kommersiella aktörer förutsätts. För nästkommande år föreslås ett anslag om 30 mnkr varav 10 utgör omdisponering av tidigare anslagna medel för utbyggnad av trådlöst bredband. Totalt skulle detta innebära att ca 120 mnkr varav 73 nya och 10 som omdisponeras för att användas inom områdena infrastruktur, kollektivtrafik och IT-bredband. 10

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 Kunskap och kompetens Livslångt lärande är en förutsättning både för näringslivets konkurrenskraft och för invånarnas möjlighet att leva utvecklande liv. Livslångt lärande innebär att utbildning och kompetensutveckling sker i nära samverkan mellan utbildning, samhälle och näringsliv och därmed att utveckling av kunskaper och kompetens går hand i hand. Utmaningen ligger i att hitta system för att öka tillgängligheten till utbildning i både tid och rum. I budgeten för 2010 har fullmäktige gett uppdraget till regionutvecklingsnämnden att i samverkan med kommuner och arbetsmarknadens parter vara aktiva för att tillgodose yrkeskompetensbehovet i arbetslivet. Kompetensutveckling och kompetensförsörjning är den långsiktigt viktigaste frågan för Västra Götalands utveckling och tillväxt. Regioner med välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och utvecklas snabbare. Ökade investeringar i utvecklingen av mänskliga resurser är därför nödvändigt. Skillnaderna mellan kvinnor och mäns utbildningsval måste också utjämnas. Den sociala och geografiska snedrekryteringen till högre utbildning måste minska och utbildningssystemet inriktas på det livslånga lärandet. Som verktyg för att förbättra förutsättningarna för utbildning och kompetensutveckling genom hela livet för invånarna i Västra Götaland ska arbetet med handlingsprogrammet för det livslånga lärandet fortsätta. Västra Götalandsregionen ska erbjuda en arena för samverkan och idéutbyte för olika utbildningsanordnare och stötta dialogen mellan utbildningsaktörer och näringsliv för att tillgodose kompetensbehoven i arbetslivet. Den uppkomna arbetsmarknadssituationen ställer nu stora krav på att kompetenssystemen ska fungera. Branscher, företag, offentliga verksamheter och enskilda människor efterfrågar nu kompetensutveckling i många olika former. De befintliga strukturerna måste analyseras och inventeringar om kompetensbehov behöver utredas. Ansvaret ligger hos de huvudmän som har uppdraget att genomföra utbildning men initiativ för en samsyn är nödvändigt för att tillgodose effektivt resursutnyttjande. Västra Götalandsregionen ska stötta samverkan mellan kommunernas lärcentra och arbete med vuxnas lärande. Även Västra Götalandsregionens egna naturbruksgymnasier och folkhögskolor har i uppdrag att öka tillgängligheten till vuxenutbildning genom ökade satsningar på distansutbildning. Samordningsmännen har till regeringen redovisat behov av nya och utökade åtgärder inom området för att stärka utvecklingen i Västra Götaland. Det livslånga lärandet förutsätter ett flexibelt utbildnings- och kompetensförsörjningssystem med alternativa pedagogiska metoder och nya distributionsformer av utbildningen. Kompetensutveckling ska vara tillgänglig för alla oavsett nivå och gå att kombinera med annan verksamhet i ett lärandeklimat som stimulerar både lärandet i utbildningssystemet och kompetensutveckling i arbetslivet. Validering av äldre utbildningar och tidigare yrkeserfarenheter, liksom av utländsk utbildning och yrkeskompetens är ett viktigt instrument för att tillvarata och identifiera olika kompetenser i hela Västra Götaland samt för att effektivisera kompetenshöjande insatser. Västra Götalandsregionen ska även utveckla de internationella kontakterna och kunskapsutbytet inom lärande och utbildning och aktivt medverka till att stärka Västra Götalands samarbeten och projekt inom EARLALL (European Association of Regional and Local Authorities for Lifelong Learning). 11

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 Särskilda uppdrag Gymnasiestyrelsen Uppdraget till gymnasiestyrelsen för 2010 avser särskilt utvecklingen av utbildningsorganisationen för vuxenutbildningen. Behovsanpassade och branschspecifika utbildningar inom komvux och yrkeshögskolan är av strategisk betydelse för naturbrukets kompetensutveckling. Genom att naturbruksgymnasierna har ett regionalt huvudmannaskap kommer dessa att ingå i ett gemensamt utvecklingsarbete. Ambitionen ska vara att skolorna blir en aktiv del i näringarnas kompetensutveckling och ett stöd för regionens utveckling. Science Center För att öka barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik avsätts särskilda medel till regionens Science Centers. Regionutvecklingsnämndens beslut för 2010 avser utvecklingen av den pedagogiska verksamheten och att öka tillgängligheten till de olika anläggningarna. Science Center ska inspirera till förnyelse inom det tekniska, naturvetenskapliga och matematiska områdets utbildningar och dessutom fungera som en kompetensutvecklingsresurs. Stiftelsen Stenebyskolan Stiftelsen Stenebyskolan får för sin verksamhet ett särskilt uppdrag av Bengtsfors kommun och Västra Götalandsregionen. Stiftelsen ska verka för att hålla samman alla de aktiviteter som finns vid skolan och utveckla en stark roll som huvudman för olika verksamheter. Göteborgs universitet och övriga samverkansparter för att understödja långsiktiga gemensamma mål med verksamheten och utvecklingen vid skolan. Internationalisering Det internationella arbete är liksom tidigare främst inriktat på att följa och påverka aktuella EU-frågor inom Västra Götalandsregionens verksamhetsområden och bedrivs i nära samordning mellan ansvariga nämnder och regionstyrelsens internationella beredning. Arbetet bygger på ett aktivt medlemskap i europeiska regionorganisationer och -nätverk. Ambitionen är också att höja närvaron i Bryssel för mer egna kontakter med EU:s institutioner. Därutöver förekommer samarbete i olika former med enskilda regioner i och utanför Europa. Jämställdhet ska eftersträvas i valet av representanter till internationella organisationer och till möten med andra regioner. Till de viktigare sakfrågorna på regionutvecklingsnämndens område hör den europeiska forskningspolitiken, framtiden för EU:s sammanhållningspolitik, de europeiska transportnätverken TEN-T, EU:s maritima politik och det europeiska och globala klimatarbetet. Vidare är det av vikt att följa arbetet med EU:s Östersjöstrategi och de begynnande diskussionerna om liknande strategier för andra makroregioner, till exempel Nordsjön. En mer detaljerad prioritering av arbetet görs i regionstyrelsens internationella handlingsplan. Västra Götalandsregionen ska även fortsatt stödja Europaveckan och Europa Direkt-kontoren i syfte att höja kunskapsnivån om EU-frågor hos allmänheten i Västra Götaland. 12

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 Analys och uppföljning Kunskap om Västra Götalands utvecklingsförutsättningar kan påverka investeringar och beslut bland enskilda invånare, företag, institutioner och organisationer. Västra Götalandsregionen bidrar till att öka kunskapen om Västra Götaland genom att ta fram statistik och genomföra analyser inom områden som påverkar utvecklingen. I detta ingår t ex kontinuerlig bevakning av arbetsmarknadsläget, det regionala konjunkturläget och demografiska förutsättningar. Analyser för verksamhetens egna behov utgår från de frågor som direkt eller indirekt påverkar utformningen av program, insatser och projekt. Det innefattar analyser inom aktuella insatsområden, t.ex. företagande, FoU och infrastruktur. En proaktiv regional utvecklingspolitik kräver kunskap om hur den pågående strukturomvandlingen kan påverka tillväxt och sysselsättning. Under 2010 kommer en analys av den kunskapsbaserade tjänstesektorns roll i den regionala utvecklingen att genomföras. Särskilt fokus riktas mot samspelet mellan industri och tjänstesektor. Miljösektorn, som innefattar både industri och tjänster, får en allt mer framträdande roll i ekonomin. En kartläggning av Västra Götalands styrkor inom miljö- och energiområdet kommer därför att genomföras under år 2010. Kartläggningen kommer att ligga till grund för en framsynsprocess med syftet att identifiera kunskapsområden och marknadssegement inom vilka Västra Götaland har goda förutsättningar att bli världsledande. I Västra Götalandsregionens uppdrag ligger att löpande följa utvecklingen i länet. Detta görs bl.a. genom att producera och sprida statistik. Statistik över Västra Götaland och dess delar görs tillgänglig bl.a. genom Västra Götalandsregionens statistikdatabas och statistikpublikationer. Under hösten 2009 påbörjades utvecklingen av en lägesbaserad individbaserad databas över Västsverige. Den västsvenska databasen kommer att medföra att tillgängligheten till regional statistik ökar samtidigt som den skapar möjligheter att visualisera demografin och socioekonomin i digitala kartor, s.k. geografiskt informationssystem (GIS). Västra Götalandsregionen medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter som syftar till att främja en hållbar regional utveckling. Satsningarna måste kontinuerligt följas upp och utvärderas. För att utvärderingarnas resultat ska leda till lärande och effektivare resursanvändning är det viktigt att det finns bra rutiner för hur erfarenheterna från utvärderingarna fångas upp i Västra Götalandsregionen och bland utförarna.en ny modell för lärande uppföljning och utvärdering medför ökade ambitioner inom området från och med 2010. Medarbetarperspektivet Sekretariatet avser att arbeta med Västra Götalandsregionens gemensamma mål inom personalområdet enligt följande: - Sjukfrånvaron ska fortsätta minska - Anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan - Löneskillnaden mellan kvinnor och män ska fortsätta minska - Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska - Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska 13

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 Regionutvecklingssekretariatets anställda uppgår för närvarande till 65 personer, 43 kvinnor (66 %) och 23 män (34 %). Sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvaron inom regionutvecklingssekretariatet håller sig på en relativt låg nivå (3,1 % år 2008). Målsättningen är att bibehålla en fortsatt låg sjukfrånvaronivå. Vid sjukfrånvaro ska aktiva åtgärder och rehabilitering genomföras tidigt för att motverka förlängd ohälsa. Arbetsmiljö Varje chef ansvarar för sin verksamhets systematiska arbetsmiljöarbete för att aktivt främja hälsa och motverka ohälsa. Utifrån den arbetsmiljöenkät som genomfördes under hösten 2008 har sekretariatet under 2009 utarbetat handlingsplaner som utvärderats och som under 2010 kommer att utvecklas vid behov. Samtliga chefer har under 2009 genomgått en arbetsmiljöutbildning för att kunna arbeta systematiskt med arbetsmiljön. Dessutom kommer arbetsmiljö delegeringarna att förtydligas för linjecheferna under 2010. Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan Kontinuerlig kompetensutveckling är avgörande för att bevara en hög kompetens inom sekretariatet. I samband med utvecklingssamtal utarbetar medarbetare, tillsammans med sin chef, en skriftlig individuell utvecklingsplan. Den individuell utvecklingsplan för medarbetaren ska utgå från verksamhetens behov av kompetens. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska fortsätta minska Sekretariatets målsättning är, liksom hela Västra Götalandsregionens, att fortsatt minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Totalt för sekretariatet utgjorde kvinnornas medellön 75 % av männens år 2009. Denna löneskillnad mellan könen är dels betingad av befattnings- och dels av åldersstrukturen inom sekretariatet. Männen besitter till större andel högre och ledande befattningar medan kvinnorna dominerar på lägre befattningar. Dessutom är medelåldern för män högre. Vid analys på befattningsnivå framgår att för den största gruppen på sekretariatet, handläggarna, (71 % av totala antalet) uppgår kvinnornas medellön av männens med 85 %. Ytterligare kartläggning och analys av skillnader i lön kommer att ske inför löneöversynen 2010. Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska Inom regionutvecklingssekretariatet är heltidsanställning norm. Flera medarbetare har valt att arbeta deltid. Sekretariatet har inga ofrivilliga deltider. Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska Sekretariatet kommer att fortsatt arbeta för att hålla antalet tillfälligt anställda på en för verksamheten rimlig nivå. Ett visst antal tillfälliga anställningar kommer dock även i fortsättningen att behövas till de tidsbegränsade uppdrag som sekretariatet har. Mångfald Under 2010 kommer sekretariatets jämställdhets- och mångfaldsplan att uppdateras och utbildningar och aktiviteter kommer att genomföras för att bättre kunna få med dessa perspektiv integrerade i ärendeberedningen och handläggningen. 14

Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 Arbetstidsmodell Vid årsskiftet 2010 beräknas sekretariatet att byta arbetstidsmodell som är anpassad till Västra Götalandsregionens riktlinjer. Detta innebär att tidredovisningssystemet kom och gå kommer att införas. Antalet resta mil i tjänsten ska minska Målet att minska den egna verksamhetens negativa påverkan på miljön gäller i första hand resta mil i tjänsten. Med förbättrade teknisk utrustning ökar möjligheterna att använda videokonferenser och webmöten främst för interna möten. Regionkansliet har i uppdrag att uppdatera videokonferensutrustningen i regionens hus. Inom sekretariatet planeras att skaffa utrustning för att möjliggöra webkonferenser. Regionkansliet har även i uppdrag genomföra en uppföljning av resepolicyn. Det kommer bl a att ske genom en resvaneundersökning där regionutvecklingssekretariatet ingår. Administrationen Budgeten för regionutvecklingssekretariatet har ökat mellan 2009 och 2010 med 13,4 mnkr. 12,9 mnkr av ökningen beror på utfördelning av regionbidrag från servicenämnden (Regionservice) till nämnderna inom regionens hus enl beslut i regionfullmäktige. Regionbidraget ska täcka kostnader för bl a IT-infrastruktur, ekonomi och personalservice, sjukreseadministration, telefoni, arbetsplatsservice, gemensamma IT-tjänster, lokaler, vaktmästeri, tryckeri, post och transporter. Den fördelning av regionbidraget som gjordes av servicenämnden inför budget 2010 baseras på antalet anställda. Ev kan beloppen komma att justeras eftersom arbete pågår dels hos servicenämnden med skugguppföljning under 2009 dels i arbetsgrupper som ser över fördelningsprinciperna. Resterande ökning på 0,5 mnkr utgörs av uppräkning av 2009-års budget för administrationen. Uppräkning ska bl a täcka löneöversynen 2010. Regionutvecklingssekretariatet följer den överenskommelse om utrymme för löneöversyn som tas inom regionkansliet. Budgeten för administrationen inkluderar 3 mnkr som nämnden beviljade inför 2007. Skälet till utökningen var att överbrygga den generationsväxling som kansliet stod inför. Utökningen planerades bestå i tre år (2007-2009). Generationsväxlingen har till stora delar genomförts och nya medarbetare har anställts. Under åren sedan 2007 har dock andra förändringar skett som delvis ställer nya krav bemanning och kompetens. Från 2007 till 2010 har regionbidraget ökat med 127 mnkr varav merparten lagts på strategiska satsningar inom forskning och utveckling, näringslivsutveckling och infrastruktur. De senaste årens övergång till mer programinriktat arbetssätt ställer även högre krav på resurser. Programarbetet innebär ett ökat engagemang i utveckling, genomförande och uppföljning av strategiska satsningar. Dessutom förutsätter programarbete att i högre utsträckning än tidigare samordna och koordinera de regionala insatserna med lokala och nationella satsningar. Parallellt drivs arbete för att hämta hem det 1 procentiga effektiviseringskravet på sekretariatet. Planen är att effektivisera projekthanteringen under 2010. Ett system för detta är i drift men behöver utvecklas ytterligare för att fungera för såväl statlig som regional projekthantering. 15

Ekonomiperspektivet Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 Omslutning och fördelning 2010 omsluter regionutvecklingsnämnden drygt 693 mnkr varav 615 mnkr är bidrag från Västar Götalandsregionen. Se tabell Bilaga 1. Nämndens budget fördelas på två huvudområden: projektmedel och verksamhetsmedel. Merparten av projektmedlen återfinns under rubriken Tillväxtprogram. Fördelningen av Tillväxtprogrammedlen i insatsområden tas i separat nämndbeslut. Till 2010 minskar beloppet för Tillväxtprogram i budgeten. Främsta skälet är att flera organisationer går över från projektmedel till verksamhetsbidrag. Verksamhetsbidragen redovisas separat i tabellen. Budgeten för Tillväxtprogram påverkas också av minskningen av finansiella intäkter till 2010. Verksamhetsmedlen går till verksamheter där nämnden ger uppdrag alt. har ingått avtal om verksamhetsstöd. Uppdragen till Västsvenska Turistrådet, Dalslands kanalbolag, Film i Väst, Gymnasiestyrelsen, Stiftelsen Steneby och Science center finns i Bilaga 1-5. Nämndens satsning på nätverket Inkubatorskompetens framgår av Bilaga 6. Listan över övriga verksamhetsbidrag är till 2010 kompletterad med några organisationer som övergår från projekt till verksamhetsbidrag. En uppdelning görs av övriga verksamhetsbidrag i två kategorier: verksamheter med särskilda villkor och övriga verksamhetsbidrag. Se Bilaga 7. Medlemsavgifter till internationella organisationer och nätverk redovisas i Bilaga 8. Det regionala anslaget till regionutvecklingsnämnden har ökat med 19,6 mnkr till 2010. I anslaget ingår överföringen från servicenämnden på 12,9 mnkr. Medlen ska täcka kostnader som tidigare bekostats av servicenämnden men som framgent ska intäktsfinansieras. (Ytterligare beskrivning under rubriken Administration). Resterande ökning av regionbidraget mellan 2009 och 2010 utgörs av indexuppräkning (13,4 mnkr) minskat med effektiviseringskrav (6,1 mnkr) och en minskning på 0,6 mnkr för inköpsverksamhet hos gymnasiestyrelsen. Finansiella intäkter Budgeten för finansiella intäkter minskas från 15,0 mnkr 2009 till 4,0 mnkr 2010. Räntekompensationen på regionkontot har minskat radikalt sedan 2009 års budget beräknades. Med nuvarande räntenivåer bedöms årsutfallet hamna kring 4 mnkr. Eget kapital Nämndens egna kapital uppgår till 165,1 mnkr (se nedanstående tabell). Av dessa är 60 mnkr, enl tidigare beslut, öronmärkta för kollektivtrafik/infrastruktursatsningar. 81 mnkr av det egna kapitalet avser räntekostnader för två förskotteringsprojekt; dels åtgärder på Lundbyleden och Torslandavägen, dels Partihallsförbindelsen, båda i Göteborgs kommun. För dessa projekt har inte avsättning kunnat göras eftersom Västra Götalandsregionen lånar ut av egna likvida medel. Den räntekostnad som påförs regionutvecklingsnämnden är en regionintern kostnadspost vilket inte medger avsättning. Ytterligare 10 mnkr av det egna kapitalet härrör från ett beslut om trådlöst bredband som nämnden har tagit. Eftersom avtal med leverantör inte tecknades så som planerat överfördes summan till det egna kapitalet. 16

EGET KAPITAL mnkr varav kollektivtrafik/infrastruktur varav övrigt Dnr RUN 14-0684-09 2009-09-07 IB 2008 69,8 60,0 resterande del av "RS 200 mkr" 9,8 Fordonssatsning+biomedicin Resultat 2008 95,3 50,0 Förskottering del av Lundbyleden+Torslandavägen 4,3 Fordonssatsning+biomedicin 31,0 Partihallsförbindelsen, rest. belopp 10,0 Trådlöst bredband (avtal saknas) IB 2009 165,1 151,0 14,1 Användning av eget kapital 2010 Under 2010 beräknas nämndens kostnader för ränta för förskotteringen av Lundbyleden/Torslandavägen och Partihallsförbindelsen uppgå till 11,5 mnkr. Dessutom planeras insatser gällande trådlöst bredband under 2010 vilket bl a gör att de 10 mnkr som finns i det egna kapitalet för ändamålet kommer att behöva utnyttjas. Sammantaget beräknas 21,5 mnkr av nämndens egna kapital under 2010 att behöva tas i anspråk. Diskussioner förs om förskotteringsprojekt på infrastrukturområdet. I dagsläget är det dock omöjligt att säga när i tiden avtal kommer att tecknas som gör att kostnaden ska bokas enl regelverket för avsättning. Bilagor Bilaga 1 Ekonomitabell Bilaga 2 Uppdrag till Västsvenska Turistrådet Bilaga 3 Uppdrag till Film i Väst Bilaga 4 Uppdrag till Dalslands kanalbolag Bilaga 5 Uppdrag till Gymnasiestyrelsen Bilaga 6 Science center Bilaga 7 Inkubatorskompetens Bilaga 8 Övriga verksamhetsbidrag Bilaga 9 Medlemsavgifter i internationella organisationer Bilaga 10 Administration Bilaga 11 Regionfullmäktiges strategiska och prioriterade mål 2010 Bilaga 12 Regionutvecklingsnämndens mål 2010 17

Regionutvecklingsnämnden Bilaga 1 Detaljbudget 2010 tkr Regionutvecklingsnämnden Budget 2009 Budget 2010 Diff 10-09 Bilaga Finansiering: Statligt anslag 65 000 65 000 0 Statligt anslag adm och övr intäkter 10 000 8 700-1 300 Regionalt anslag 595 900 615 500 19 600 Finasiella intäkter 15 000 4 000-11 000 SUMMA INTÄKTER 685 900 693 200 7 300 Fördelning av projektmedel Tillväxtprogram 361 555 332 005-29 550 Västsvenska turistrådet AB 15 500 15 500 0 Övriga insatser (ofördelat) 3 000 3 000 0 Analys/utredning 3 000 3 700 700 Särskilda aktiviteter VVG 11 300 11 300 0 Marknadsföring 3 000 3 000 0 Delsumma projektmedel 397 355 368 505-28 850 Fördelning av övr verksamhet Almi företagspartner Väst AB 13 150 13 150 0 Almi riktade insatser 2008 4 930 4 930 0 Västsvenska Turistrådet AB 23 000 25 300 2 300 Bilaga 2 Dalslands kanalbolag 3 020 3 120 100 Bilaga 3 Film i Väst AB 21 800 22 200 400 Bilaga 4 Gymnasiestyrelsen 113 500 114 200 700 Bilaga 5 Stiftelsen Stenebyskolan 8 000 8 100 100 Science center 15 075 15 375 300 Bilaga 6 Inkubatorskompetens 13 000 13 700 700 Bilaga 7 Övriga verksamhetsbidrag 25 200 43 320 18 120 Bilaga 8 Medlemsavg till internationella org. 1 500 1 500 0 Bilaga 9 Nämnd/Beredning/Reg Ägarråd 2 370 2 400 30 Administration 44 000 57 400 13 400 Bilaga 10 Delsumma verksamhet 288 545 324 695 36 150 SUMMA KOSTNADER 685 900 693 200 Varav statliga anslag o övr int o fin int -90 000-77 700 SUMMA BUDGET REGIONEN 595 900 615 500

BILAGA 2 Näringslivsenheten 2009-09-10 Dnr RUN 610-0674-09 Agneta Mårdsjö 1(3) UPPDRAG FÖR VÄSTSVENSKA TURISTRÅDET AB 2010 I detta ägaruppdrag berörs inledningsvis kopplingen till Vision Västra Götaland, som antogs av regionfullmäktige i april 2005. Vidare behandlas anknytningen till det regionala tillväxtprogrammet, besöksnäringens bidrag till regional utveckling, roller och ansvar samt några mer specifika områden som bör ges särskild uppmärksamhet under det kommande året. Vision och Tillväxtprogram för Västra Götaland I Vision Västra Götaland har fem fokusområden lyfts fram. Det första Ett livskraftigt näringsliv inkluderar turismen som ett viktigt tillväxtområde. Det formuleras med utmaningen: Västra Götaland är långsiktigt Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande turismregion. Visionen innehåller också de fyra generella perspektiven Ett gemensamt Västra Götaland, jämställdhet, integration och internationalisering. Tillväxtprogrammets övergripande mål är att Västra Götaland ska vara en attraktiv och väl sammanhållen internationellt konkurrenskraftig region. Västsvenska Turistrådet skall i samverkan med kommuner, näringsliv, andra turismorganisationer och samhället i övrigt verka för att förverkliga utmaningen i visionen och bidra till den regionala utvecklingen. Besöksnäringens bidrag till regional utveckling Besöksnäringen är internationellt en snabbt expanderande näringsgren med stor betydelse för ekonomisk utveckling och tillväxt. Även i Sverige och Västra Götaland är besöksnäring och upplevelseindustri starka tillväxtområden. En tydlig inriktning på miljömässig- och ekonomiskt hållbar tillväxt kan långsiktigt bidra till att ytterligare stärka marknadspositionen. Framgångar för besöksnäringen ökar resandet till och inom Västra Götaland, vilket bidrar till, men också ställer krav på infrastrukturen för persontransporter och goda allmänna kommunikationer. Allt fler internationella direktförbindelser mellan Göteborg och destinationer i Europa har skapat förutsättningar att nå nya marknader, men ställer samtidigt krav på en tydlig marknadskommunikation och ett kvalitetssäkrat utbud för att klara konkurrensen. Med på sikt utbyggd infrastruktur skapas förutsättningar för ökad tillgänglighet och alternativa transportlösningar. Roller och ansvar Västsvenska Turistrådet AB är regionens helägda bolag för utveckling av besöksnäringen i regionen. Den politiska företrädaren för besöksnäringsfrågorna är Västra Gö-

2(3) talandsregionen. Ägaren ger uppdrag och resurser till Turistrådet för genomförandet. Västra Götalandsregionen kommer under 2010 att ta initiativ till en diskussion om de övergripande näringspolitiska framtidsfrågorna inom besöksnäringen. Turistrådet ska arbeta med utveckling och marknadskommunikation, vara en plattform för samverkan och i den rollen bidra med: analys- och förmedling av marknadskunskap till näringen kommunikationsverktyg för näringens utveckling en virtuell arena för marknadskommunikation och försäljning att skapa attraktivitet och destinationskännedom Kommunerna och kommunalförbunden i Västra Götaland och statliga turistorganisationer är viktiga samarbetspartners. Turistrådet har ansvar att aktivt bidra till dialog och samverkan med turismens intressenter. För Västra Götalandsregionen är Turistrådet en kompetensresurs i arbetet med att marknadsföra regionen. Strategiska insatsområden Verksamheten vid Turismens Utredningsinstitut (TUI) och bildandet av Centrum för Turism inom Handelshögskolan vid Göteborgs universitet i samverkan med flera intressenter ger goda förutsättningar för ett nationellt ledande kunskapscentrum. Turistrådet skall följa den aktuella forskningen och har ett särskilt ansvar att medverka till uppbyggnad och förmedling av kunskap till kommuner och andra aktörer inom besöksnäringen. Turistrådet har en operativ uppgift att vidareutveckla Virtuella Turistbyrån som kommunikationsplattform. Den infrastruktur som byggs upp skapar möjligheter för näringen att utvecklas, exponera och sälja sina produkter via nätet. För kunden ger Virtuella Turistbyrån information om utbudet i Västra Götaland. Arbetet med att utveckla Tillgänglighetsdatabasen (TD) ska fortsätta. Den metod som tagits fram för att beskriva tillgängligheten på olika besöksmål är unik i landet och en mycket viktig insats för att även personer med olika funktionshinder skall kunna utnyttja regionens utbud. Kraven på att också besöksnäringen skall vara långsiktigt hållbar ökar. Utvecklingsarbetet ska med hög prioritet inriktas på att skapa förutsättningar för produktutveckling och tjänsteproduktion som är miljömässigt hållbara. Insatser behöver även göras för att profilera kulturhistoriska miljöer, naturområden, institutioner inom konst och kultur samt temaparker och nöjesområden. Värdet av de etablerade geografiska varumärkena i regionen bör uppmärksammas när det gäller den nationella marknadsföringen. Ett led i marknadsföringen är att ytterligare utveckla regionen som ett centrum för internationella och nationella mässor, kongresser och idrotts- och kulturevenemang.

3(3) Regionens strategier för personal, mångfald och tillgänglighet Västra Götalandsregionen har antagit strategier om personalfrågor: Personalvision 2010, Jämställdhetspolicy och Mångfaldspolicy. Vidare har regionfullmäktige antagit en Plan för handikappfrågor 2008-2010. Västsvenska Turistrådet skall ta del av dessa policydokument och anpassa sina egna strategier. Några specifika frågor under 2010 o Turistrådet kommer att förfoga över 15,5 Mkr för regionala utvecklingsprojekt inom turismområdet. Bl.a. den Virtuella Turistbyrån finansieras genom projektanslaget. o Västra Götalandsregionen har på regeringens uppdrag tagit fram ett tillväxtprogram för regionen. Turistrådet har en fortsatt viktig roll i genomförandet. o Eftersom många turismprojekt drivs inom de delregionala tillväxtprogrammen och också finansieras direkt av Västra Götalandsregionen skall Turistrådet delta i den gemensamma projektgruppen. o Det behövs ytterligare insatser för att marknadsföra regionen både nationellt och internationellt. Det bör ske i nära samverkan med Göteborg&Co. Denna satsning sker med särskilda projektmedel till projektet GöteborgPlus. o Turistrådet skall bistå Västra Götalandsregionen med kompetens i marknadsföringsfrågor som rör Västra Götalands territorium. o Förutom de insatsområden som Turistrådet prioriterar bör rådet också bidra med sin kompetens i arbetet med att utveckla de turistiska möjligheter som Västra Götalands rika natur- och kulturarv har. o Turistrådet skall utifrån sitt uppdrag bistå med kompetens i arbetet med att formulera utgångspunkterna för Västra Götalandsregionens internationella samarbeten på turismområdet. År 2010 ger regionutvecklingsnämnden som ersättning för uppdraget ett anslag på 23 300 000 kronor och ställer ytterligare 15.500.000 kronor till förfogande för bolagets projektverksamhet. Därutöver får Västsvenska Turistrådet ett särskilt anslag på 2 000.000 kr för det fortsatta arbetet med Tillgänglighetsdatabasen. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Kent Johansson Ordförande Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

BILAGA 3 Näringslivsenheten 2009-09-07 Dnr RUN 610-0673-09 Agneta Mårdsjö 1(3) UPPDRAG TILL FILM I VÄST 2010 Allmänt Västra Götaland är en ledande filmregion i Europa. Film i Väst AB är regionens redskap för att behålla och utveckla en profilerad och kvalitativ film- och TV-produktion i Västra Götaland. Som kunskapsorganisation är Film i Väst en strategisk resurs för att stärka och utveckla en stark och innovativ medieindustri. Verksamheten bidrar till nya arbetstillfällen, regional tillväxt och attraktionskraft. Tillväxtmöjligheter finns inom områdena animation, postproduktion, TV-drama och internationella samproduktioner. En central uppgift är att behålla och utveckla en profilerad och högkvalitativ filmproduktion i Västra Götaland. Mängden internationella samproduktioner med produktion förlagd till regionen ska öka. En förutsättning är att Film i Väst fortsatt utvecklar rollen som den mest attraktiva samarbetspartnern för interregionala europeiska samarbeten. Film- och medieindustri kan stärka regionens identitet. Profilarbetet behöver utvecklas ytterligare så att kopplingen mellan regionen och de filmer som spelas in blir tydligare. Förutom kompetens kring samproduktion av internationellt gångbar högkvalitativ film- och TV-produktion i regionen besitter Film i Väst viktiga branschnätverk på regional, nationell och internationell nivå. Bolaget ska driva utvecklingsfrågor inom den rörliga bilden, stödja nya aktörer på området, vara en central nod för filmbranschen i såväl Sverige som i norra Europa samt delta i samarbeten i gränssnittet mellan lärandeinstitutioner, natur- och kulturarvssektorn och turismsektorn. Gemensamma förutsättningar Vision Västra Götaland Det goda livet är den självklara basen för alla de verksamheter som får stöd av regionen. Film i Västs verksamhetsplan ska utgå från visionen med avseende på de horisontella perspektiven jämställdhet, mångfald, internationalisering, regionalt mervärde samt tillgänglighet. Film i Väst förutsätts också att förhålla sig till de handlingsprogram som under uppdragsperioden beslutas av Kulturnämnden (f.n. Barn och unga, Lust att lära, Det industrihistoriska och maritima kulturarvet, Natur- och kulturturism samt Handlingsprogram för näringslivsutveckling inom kulturområdet). I arbetet med bolagets verksamhetsplan och i årsredovisningarna ska också Regionfullmäktiges prioriterade mål beaktas: Barns och ungdomars tillgänglighet till kultur ska öka i de institutioner och verksamheter som regionen stöder. Film i Väst förutsätts samverka lokalt och regionalt men också med aktörer på nationell och internationell nivå för ett optimalt uppfyllande av uppdragen.

2(3) Västra Götalandsregionen har antagit strategier om personalfrågor: Personalvision 2010, Jämställdhetspolicy och Mångfaldspolicy. Vidare har regionfullmäktige antagit en Plan för handikappfrågor 2008-2010. Film i Väst ska ta del av dessa policydokument och anpassa sina strategier efter dessa. Film i Väst förutsätts redovisa uppgifter till kulturpolitiskt jämställdhetsindex 2008-2010. Uppgifter omkring övriga kvantitativa data rapporteras fortlöpande enligt ägarens/beställarens former för detta. Mål på kort och medellång sikt För perioden 2010-2011 gäller särskilt: Att behålla och utveckla den konstnärliga kvaliteten i Film i Västs samproduktioner. Att bidra till att den totala publiken för Film i Västs samproduktioner ökar regionalt, nationellt och internationellt. Att bidra till att underhålla och utveckla nödvändiga kunskaper, kompetenser och infrastruktur för högkvalitativ film- och TV-produktion i regionen. Att bidra till att utveckla regionens egen kreativa potential inom hela den audiovisuella sektorn. Att i samarbete med filmkonsulenterna bidra till att stärka barns och ungas möjligheter till eget skapande med film För 2010-2011 gäller särskilt Film i Väst ska i samverkan med näringsliv, akademi och samhälle delta i det nationella och internationella arbetet med kunskaps- och kompetensutveckling, innovationer och entreprenörskap för att stärka konkurrenskraften i regionens audiovisuella sektor. De arenor för samverkan mellan näringsliv, forskning och samhälle som Västra Götalandsregionen medverkar till att bygga är viktiga i denna process. Film i Väst är etablerad på två av dessa arenor, Innovatum i Trollhättan och Lindholmen i Göteborg. En höjd kvalitet i relevanta film- och TV-utbildningar är en avgörande utvecklingsfråga för en högkvalitativ film- och TV-produktion. Bolaget bör fortsatt stärka sin samverkan inom utbildningsområdet och medverka i fortbildningsinsatser för olika yrkeskategorier som t.ex. manusförfattare, regissörer och producenter. Film- och medieindustri kan stärka regioners identitet. Under 2010 bör ett särskilt fokus sättas på att tydliggöra kopplingen mellan Västra Götaland och de filmer som spelas. Film i Väst ska arbeta för att stärka det regionala perspektivet i den Europeiska Unionens mediepolicies genom fortsatt engagemang i Cine-Regio, de europeiska filmregionernas gemensamma organisation. Uppföljning och utvärdering Resultatet av verksamheten följs löpande. En årlig verksamhetsberättelse lämnas till kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden med verksamhetsbeskrivning, presentation av nyckeltal och en utvärdering i vilken mån uppsatta mål uppnåtts. I anslutning till verksamhetsberättelsen görs också en återkoppling till Västra Götalandsregionens

3(3) övergripande mål på kultur- och regionutvecklingsområdena och till relevanta visions- och policydokument. Exempel på nyckeltal Konstnärlig kvalitet mätt i genomsnittliga recensionsomdömen, antalet filmer som valts till en A-festivals tävlingssektion, antalet filmer som valts till en officiell sektion vid en A-festival och antalet priser vid internationella filmfestivaler Genrer och tematik med beaktande av genus- och mångfaldsperspektiv Publik på biograf och i andra fönster i Sverige och utomlands Produktionsvolym i kronor och antalet titlar Sysselsättning mätt totalt och som regionens andel i respektive projekt Antal/andel i regionen rekryterade A-funktioner, skådespelare och upphovsmän Antal film- och TV-företag och antalet nystartade film- och TV-företag i regionen fördelade på verksamhetsgrenar Antal uppdrag inom pre- och postproduktion som förlagts till Västra Götaland Andel kvinnor och män inom samtliga verksamhetsgrenar, i filmproduktionen uppdelad mellan upphovsmän och produktionspersonal Andel upphovsmän med icke-svensk bakgrund fördelad på Norden, övriga Europa och resten av världen Deltagarantal vid olika arrangemang Antalet publicerade artiklar positiv och negativ publicitet Antal samarbeten inom utvecklingsprojekt utanför långfilmsproduktionen Nyckeltalen ovan kommer ev. att kompletteras med ytterligare indikatorer som beslutas av Kulturnämnden. Utöver dessa nyckeltal redovisas i särskild ordning även andra uppgifter till Västra Götalandsregionen avseende ekonomi, personal, miljö m.m. Avsatta medel År 2010 ger regionutvecklingsnämnden som ersättning för uppdraget ett anslag på 22 200 000 kr. Kulturnämndens anslag till Film i Väst år 2010 är 42 300 000 kr REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Kent Johansson Ordförande Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

BILAGA 4 Näringslivsenheten 2009-09-15 Dnr RUN 619-0366-09 Agneta Mårdsjö 1(2) UPPDRAG TILL DALSLANDS KANAL AB 2010 Dalslands Kanal AB ägs till 87,5% av Stiftelsen för Dalslands Kanals Framtida Bestånd. Resterande del ägs av privatpersoner och företag. Västra Götalandsregionen har inte någon ägarandel men bidrar med hälften av det årliga anslaget. Enligt stadgarna skall bolaget anlägga och underhålla en kanalled för begagnande såsom allmän farled mot avgifter, som i vederbörlig ordning bestämmes, ävenså idka annan därmed förenlig verksamhet. Det innebär att bolaget sköter drift, underhåll och förvaltning av sina slussar, fastigheter, markområden, serviceanläggningar och broar/bryggor utmed sjösystemet. Därtill har bolaget ansvar för farledsmarkeringar och fyrar samt fastställer och tar upp seglationsavgifter. Bolaget verkar också aktivt för att öka sjöfarten i kanalsystemet. I detta uppdrag anges inledningsvis hur bolagets verksamhet anknyter till Vision Västra Götaland. Därefter tas några mer specifika områden upp som bör ges särskild uppmärksamhet under det kommande året. Allmänt I Vision Västra Götaland har fem fokusområden lyfts fram. Det första Ett livskraftigt näringsliv inkluderar turismen som ett viktigt tillväxtområde. Det formuleras så att Västra Götaland är långsiktigt Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande turismregion. Kanalbolaget är en viktig aktör i arbetet med att förverkliga denna vision. Dalslands kanal är ett attraktivt besöksmål för turister från utlandet. Mer än 70 procent av de slussade kommer från utlandet. Tyskland är det största ursprungslandet med en andel på över 40 procent. Kontakterna med Holland, Danmark och Norge är också omfattande. Bolaget har också en viktig kulturpolitisk uppgift. Dalslands kanal med sina kulturhistoriskt intressanta miljöer bidrar till regionens identitet och särprägel. Genom medlemskapet i föreningen Sveriges Kanaler har man en plattform för att tillsammans med AB Götakanalbolag, Trollhätte Kanal (Sjöfartsverket) m fl utveckla och marknadsföra kanalerna både ur turistisk och kulturhistorisk synvinkel.

2(2) Regionens strategier för personal, mångfald och tillgänglighet Västra Götalandsregionen har antagit strategier om personalfrågor: Personalvision 2010, Jämställdhetspolicy och Mångfaldspolicy. Vidare har regionfullmäktige antagit en Plan för handikappfrågor 2008-2010. Dalslands Kanal AB bör ta del av dessa policydokument och anpassa sina egna strategier i tillämpliga delar. Några specifika frågor under 2010 Det långsiktiga behovet av investeringar i kanalsystemet är stort. En investeringsplan för de kommande 10 åren har tagits fram. Planen innehåller åtgärder som totalt kostar 17 565 000 kr. En prioritering av de mest akuta åtgärderna har gjorts. För åren 2010-2014 föreslås åtgärder på totalt 5 400 000 kr och huvudmännen kommer att bidra med ett extra resurstillskott för att påbörja arbetet. Upprustningen av kanalen samt fortsatt arbete med den långsiktiga finansieringen av verksamheten är prioriterade frågor under 2010. Dalslands Kanal är ett av regionens strategiska turistmål. Det är angeläget att kanalbolaget tillsammans med turistbolaget i Dalsland och Västsvenska turistrådet aktivt deltar i arbetet med att utveckla Dalslands Kanal och övriga attraktiva besöksmål i Dalsland. Regionutvecklingsnämnden ger 2010 ett anslag på 3 120 000 kronor. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Kent Johansson Ordförande Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

BILAGA 5 2009-09-02 Dnr RUN 610-0761-08 Uppdrag till gymnasiestyrelsen 2010 Regionutvecklingsnämnden skall årligen i anslutning till sin fördelning av budgetmedel lämna ett uppdrag till gymnasiestyrelsen som har ansvaret för de sju naturbruksskolorna i regionen. Utbildningsverksamheten finansieras dels av regionen och dels av kommunala avgifter för eleverna. Skolorna har även intäkter från bland annat uppdragsutbildningar, de skoljord- och skogsbruk som finns inom utbildningsorganisationen samt kost- och logiavgifter från eleverna. Regionutvecklingsnämnden har två perspektiv på sitt uppdrag dels att ge förutsättningar för utbildningsverksamheten och dels att ge skolorna en roll i den regionala utvecklingen. Gymnasiestyrelsen skall utveckla utbildningarna inom gymnasieskolan så att innehåll och kvalitet överensstämmer med arbetsmarknadens behov. Inför den kommande gymnasiereformen ska styrelse och verksamhet aktivt följa de beslut som fattas så att elevers och näringarnas olika kompetensbehov tillvaratas. Styrelsen och kansliet ska även biträda regionstyrelsen i de överläggningar med regionens kommuner som ska genomföras under året så att ett nytt samverkansavtal för naturbruksutbildningarna upprättas för perioden 2011 2014. Utgångspunkten är att Västra Götalandsregionen fortsätter att vara huvudman för gymnasieskolan men det är angeläget att även förutsättningarna vuxenutbildningen regleras. Gymnasiestyrelsens olika verksamheter skall vara en resurs för hela Västra Götaland och överensstämma med de mål och prioriteringar som finns i Vision Västra Götaland samt det som angivits i tillväxtprogrammen. Västra Götalandsregionen har antagit övergripande styrdokument och policier om t ex. personalfrågor, jämställdhet, mångfald och kompetensutveckling vilka gymnasiestyrelsen har att följa. Uppdraget till gymnasiestyrelsen för 2010 avser särskilt utvecklingen av utbildningsorganisationen för vuxenutbildningen. Behovsanpassade och branschspecifika utbildningar inom komvux och yrkeshögskola är av strategisk betydelse för naturbrukets kompetensutveckling. Nuvarande utbildningar har allt för få studerande i förhållande till behovet inom näringarna. Ur regionens perspektiv är det därför angeläget att genom en bred samverkan uppnå en samlad eftergymnasial utbildningsorganisation som tillgodoser utbildningsbehoven. Det är angeläget att utbildningarna bedrivs i nära samverkan mellan högskola, gymnasieskolor och näringsliv för effektivt resursutnyttjande. Uppsökande verksamhet är betydelsefull för att nå människor med