Examensarbete HGU Anders Bäckström Bryngfjordens Golf AB. Blir greener sämre med lantbruksgödning?

Relevanta dokument
HGU Arbete - Zeoliter

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

Snabbare etablering med argrow än med Wallco

Hitta rätt kvävegiva!

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

MCP nytta eller ingen nytta? Green 6 slutet av augusti 2016.

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY

Resan mot rödsvingelgreener

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Från Kalksalpeter till Tom Ericsson, tillbaka och en bit till.

Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila

Sport/Umgänge Passa olika spelsätt Alternativ, att våga. Estetiskt tilltalande Spellinje, risk, målområden

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002

Pesticidfri golfbaneskötsel. Hofgårds Golfbana

Kampen mot Silvermossan

Kärrgröe i Norrland?

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Bra bevattning förutsättning för att klara torra somrar

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA

TourTurf Liquid Feed Special (FS)

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Pär Öhman Head greenkeeper, Wäsby Golf HGU2008. Konstgräsgreener

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Växtnäringssortiment. Säsongen 2016

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING

Ecolan Agra ORGANIC

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Putt GK G 07:

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Primo MAXX Verkningssätt

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Exempelgården Potatis och svin

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning

SILVERMOSSA (Bryum argenteum) AV FREDRIK DEGENT.

Höstmöte Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING

Varmt väder ger snabb utveckling

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Gödslingsguiden. Grunden för medveten gödsling. Växande insikter

HGU arbete av Jesper Holmberg. Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren?

Kväveform och strategi i höstvete

HGU Driftekonomi. Rörliga kostnader. Författare: Hans Karlsson

Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet

5.9 Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

ERFARENHETER AV VITGRÖE

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Rapport från SGF:s bankonsulentbesök 20/4 2017

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Att sätta värde på kvalitet

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Växternas inkomster och utgifter

Kväve- och fosforgödsling till majs

Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken

Sista mätningen för den här säsongen

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kväveupptaget har tagit fart

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

VISION 2030 DJURSHOLMS GOLFKLUBB MASTERPLAN BANAN

Utnyttja restkvävet i marken

SGA-mästerskapen SGA-mästerskapet 2008: Här står slaget i höst 28

Novarbos ekologiska gödselmedel

Fortsatt ökning av kväveupptaget

nederbörd. av dessa. punkter de olika

Tillskottsbevattning till höstvete

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Nu har klippning och finish högst prioritet på banan

Golfbaneskötsel Hjo AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning

Klipptåget - 6x6 modellen

Examensarbete HGU 2011

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Transkript:

Examensarbete HGU 2013-2015 Anders Bäckström Bryngfjordens Golf AB Blir greener sämre med lantbruksgödning?

Innehållsförteckning: Bakgrund Sid 1 Valda produkter Sid 2 Applicering Sid 3 Näringstillförsel 2014 och 2015 Sid 4 Analyser Sid 6 Kostnader Sid 8 Slutsatser och reflektioner Sid 8 Källhänvisning Sid 8

Blir greener sämre med lantbruksgödning? En frågeställning jag mer och mer funderat över efter alla besök av säljare med diverse mirakelmedel i fast eller flytande form. Jag bestämde mig för att göra det här arbetet och försöka finna ut följande praktiska frågeställningar: Är det praktiskt möjligt att gödsla greener under en säsong med billig lantbruksgödning? Får det konsekvenser för spelare? Påverkar det mig som Banchef? Bilden visar valda greenen 24 mars 2014 Under 2 säsonger, 2014 och 1015 tillförde jag samma mängd näring till alla greener. Enda skillnaden var att en av puttinggreenerna enbart fick lantbruksgödsel och att de andra greenerna låg i ett program jag själv gjort med produkter från en känd leverantör till grönytor. Den valda puttinggreenen ligger skapligt öppet och kan anses ligga som ett genomsnitt av samtliga greener. Tidigt in i säsongen 2014 var jag tvungen att anpassa min ursprungliga plan och jag började då lösa upp och sedan spruta ut lantbruksgödningen efter som så låga doser det rörde sig om gav ett oattraktivt prickigt mönster på greenen.

Valda produkter Jag valde YaraMila 21-3-10 med innehållet: YaraMila 21-3-10 passar till spannmål och vall på jordar med lågt kaliuminnehåll och medelgott fosforinnehåll. Näringsinnehåll: Se specifikation här intill (viktprocent). Kvävet är fördelat på 9,0 % nitratkväve och 11,6 % ammoniumkväve. Basverkan: Svagt sur Volymvikt: 1,1 Fysikaliskt form: Granulerad Emballage: säck 750 kg Omräknat till Tom Ericssons 100-14-65 så blir 21-3-10: 100-14-48, dessutom innehåller den 1% Mg, 3,6% S och 0,02% B. Tillräckligt nära bra tyckte jag. För att säkerställa alla näringsämnen till plantan valde jag även att tillföra 0,5 dl Farmura Combi vid varje applicering. Den innehåller följande: Fe 2,64% Zn 2,64% Mn 1,98% B 1% Cu 0,33% Mo 0,033% Mg 0,79% S 1,84%. Nu kändes det som om allt var genomtänkt inför starten våren 2014. På resten av greenerna använde jag en löslig produkt med innehållet 28-3,2-11,6 och mikronäringsämnen samt 1 liter Farmura Combi per applicering. I övrigt samma intervall, samma mängd Cresco och Järnsulfat.

Applicering under säsongerna 2014 och 2015 Den utvalda green är på 700 m2, 95% krypven, 13 år gammal och jag vet av erfarenhet att 1,5 kg N/100m2/säsong är lämpligt. Applicering var 3:e vecka. Vecka YaraMila FarmuraCombi 15 4kg 0,5dl 18 4kg 0,5dl Bytte här till sprutning mht fläckigt utseende 21 4kg 0,5dl 24 5kg 0,5dl 27 5kg 0,5dl 30 5kg 0,5dl 33 5kg 0,5dl 36 5kg 0,5dl 39 3kg 0,5dl 42 3kg 0,5dl 45 2kg 0,5dl 48 2kg 0,5dl 51 1kg 0,5dl Summa 50kg YaraMila 6,5dl Farmura Combi Jag använde en 130 liters betongblandare för att lösa upp granulaten i ca 20 liter vatten. Hällde sen allt i sprutan under omrörning. Kunde då inte se någon sedimentering. Vattnade alltid 6-9 minuter om det inte regnade. Bevattning i övrigt har varit med hjälp av TDR 100 fuktmätare, vattnat vid 14-16% fuktighet och slutat vid 24-26% Betongblandare för att lösa upp gödsel i vatten

Tillfört under säsongerna 2014-2015. Totalt utlagd växtnäring enl. p2: 50kg YaraMila och 6,5dl Farmura Combi. Kalk CrescoGolf 300kg/Ha och järnsulfat 30Kg/Ha. Omräknat till 100m2 så blir det som följer: YaraMila: Farmura Combi: Cresco Järnsulfat N=1,5kg Fe=2,45g Ca=300 g Fe=58,5 g P=0,21kg Zn=2,45g Mg=40 g S=33,4 g K=0,71kg Mn=1,8g S=0,25kg B=0,1g Mg=71g Cu=0,3g B=1,5g Mo=0,03g Mg=0,7g S=1,7g Förhållande enl. Tom Ericsson Totalt utlagt: facit Övriga greener N=1,5kg 100 100 N=1,5kg 100 P=0,21kg 14 14 P=115g 8 K=0,71kg 47 65 K=626g 42 S=285,1 19 9 S=87,4g 6 Ca=300 g 20 7 Ca=300g 20 Mg=111,7g 7,4 6 Mg=73,1 5 Fe=60,9g 4 0,7 Fe=59,5g 4 Mn1,8g 0,12 0,4 Mn=0,05g 0,003 B=1,6g 0,1 0,2 B=0,6g 0,04 Cu=0,3g 0,0002 Mo=0,03g 0,02

Analyser. Efter att ha läst tidigare examensarbeten kring växtnäring där det påvisats svårigheter att dra slutsatser kring justeringar av växtnäring så valde jag att enbart analysera det spelaren möter; utseende, färg, bollrull, i övrigt förutsätter jag att Tom Ericssons modell för växtnäring är korrekt. Som vanligt möttes stimp efter lunch på fredag och tabellen nedan visar heller inte på några större skillnader. Det allmänna intrycket visuellt var givetvis fläckarna efter låga doser initialt vilka försvann efter att jag började lösa upp gödningen i ljummet vatten innan jag sprutade ut den istället för en fast giva. Puttinggreen Green 18 Datum Stimp Kommentar Stimp Kommentar 19/5 8,5 Fläckigt 8,5 ok 16/5 9,0 Blekt 9,0 bra 23/5 8,5 Bra! 8,0 bra! 30/5 9,5 Vältrat, ok 9,0 ok 6/6 9,5 Ok 9,5 bra 13/6 9,0 Regn 9,0 regn 20/6 10,5 Midsommarscramble 10,5 bra 27/6 10 Bleka 10 bra 4/7 10,5 Bra 10 bra 11/7 10 Bra 10 bra! 18/7 11 Tendens torrfläckar? Bleka 11 torrfläckar? 25/7 9,5 +0,5 mm klipphöjd 10 +0,5 1/8 10 Bra! -0,5 mm klipphöjd 10 bra -0,5 8/8 9,5 Bleka 9,5 ok 15/8 10 Bra 10 bra 22/8 9,5 Bra 9,5 bra 29/8 10 Bleka 10 ok 5/9 9,5 Bra 9,5 bra 12/9 9 Ok 9,5 bra 19/9 9,5 Ok 9,5 ok 26/9 9 Bra 9,5 bra 3/10 8,5 Klipphöjd 4,0 mm 9 bra 9/10 8,5 Bra 8,5 bra

Säsongen 2015 Datum Stimp Kommentarer 10/4 8 Blekt, klipphöjd 4,0 mm 8 blekt 17/4 8 Ok, börjar grönska 8 ok 24/4 8,5 Börjar vältra 8,5 bra 1/5 9 Klipphöjd 3,75 9 bra 8/5 9 Ok 9 ok 15/5 9 Bra, klipphöjd 3,4 9 bra 22/5 9,5 Bra 9,5 bra 29/5 9 Ok 9 bra 5/6 9,5 Lite bleka 9 ok 12/6 9,5 Ok 9 bra 19/6 9,5 Bra 9 bra 26/6 10,5 Blekt(Torrfläckar, pumpfel) 10,5 torrt 3/8 10 Ok 10 ok 10/8 9,5 Bra 9,5 bra 17/8 10,5 Ok 10,5 ok Som tabellerna visar är det små skillnader i de mätta och bedömda kriterierna, variationer kan bero på många andra faktorer. Bilden från green 7 som fått traditionell greengödning.

Kostnader. 50 kg YaraMila á 4:15 kr/kg+moms=207:50 kr 0,65 liter Farmura Kombi a 467kr/liter=(467kr*0,65)303:55 CrescoGolf 300 kg/ha=300*0,07 Ha= 21 kg*0,5 kr/kg= 10:50 Melstar 30Kg/Ha= 30*0,07=2,1 kg*8,24 kr/kg=17:34 Totalt 538:89kr/700 kvm. Omräknat till en normal 18 håls bana med 1 hektar greener så blir den årliga kostnaden 7698 kr för all gödning exklusive vätmedel. Motsvarande kostnad för det andra gödningprogrammet som användes på resten av greenerna är 22550 kr för en hektar exklusive vätmedel Slutsatser och reflektioner Blir greener sämre med lantbruksgödning? Nej..inte nödvändigtvis, det går att att man kan finslipa blandning/applicering och nå samma resultat. Är man beredd att pyssla lite med blandning så finns det stora pengar att spara utan att ge avkall på kvalité. Jag behöver finna ut om blandning av större doser och längre tid innan applicering medför sedimentering, den korta tid nu från blandning till applicering fungerade. Många s.k. kvalitetsprodukter ligger på ca. 20 kr/kg eller mer eller med liknande näringsinnehåll. Långsiktigt måste även resultat från jordprover analyseras. Mikronäringsämnen i billigare form än FarmuraCombi? Jag kommer att fortsätta applicera gödning på detta sätt med dessa produkter med mindre justeringar. Var tredje vecka blev lite väl glest i appliceringarna, tenderade bli bleka och magra i utseendet strax innan nästa applicering. Finns flertal billiga lantbruksgödningar som kompenserar bristen på K. Beroende på vattentemperatur kan upplösningen av granulaten ta upp emot 20-30 minuter i blandaren innan de är helt lösta. Vi har högt speltryck midsommar-mitten augusti så granulerade produkter som är så svårlösliga som YaraMila är inte att tänka på som fast giva. Avslutningsvis har jag själv lärt mig otroligt mycket av sättet att tänka näring vilket nog är den bästa slutsatsen. Källhänvisningar. Behovsanpassad gödsling, http://sterf.golf.se/media/get/1227/behovsanpassadgodsling-fran-teori-till-praktik-svensk.pdf, Tom Ericsson, Karin Blombäck SLU, Agnar Kvalbein, BIOFORSK.