Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning
Den nationella ungdomspolitiken 2 övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande 5 huvudområden Utbildning och lärande Arbete och försörjning Hälsa och utsatthet Inflytande och representation Kultur och fritid Ungdomspolitiken är sektorsövergripande
Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Ett brett uppdrag Gruppen unga med funktionsnedsättning Metod Politiska mål, konventioner
Ungdomsenkäten 2012 Psykisk funktionsnedsättning Talsvårigheter Hörselnedsättning ADHD Hjärnskada efter skada eller sjukdom Autism eller autismliknande tillstånd ULF 2008-2011 Svåra besvär av dyslexi Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Svåra besvär av astma och/eller allergi Rörelsehinder Nedsatt hörsel Nedsatt syn Utvecklingsstörning Rörelsehinder Annat
Utbildning De flesta går i grundskola och gymnasieskola Särskilda skolformer Otydlig bild av högskolestudier Lägre utbildningsnivå i gruppen
Andel efter högsta avslutad utbildning, 23 29 år, 2008 2011. Procent. Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden de sammanslagna åren 2008-2011, Ungdomsstyrelsens bearbetning.
Skolsituationen sämre Unga med funktionsnedsättning mindre nöjda med skolsituationen Dubbelt så vanligt att känna sig otrygg Fyra gånger så vanligt att ha blivit utsatt för mobbning Behov av förbättrat arbete mot kränkningar och förbättrat stöd Tendenser att fokusera på individens förutsättningar snarare än på skolans arbete
Arbete Högre andel arbetslösa, andelen ökar Högre andel långtidsarbetslösa, särskilt bland killar Större oro för att bli arbetslös Deltidsarbete vanligare bland tjejer Särskilt svårt för dem som har aktivitetsersättning
Svårare ekonomisk situation Problem med att betala räkningar Vanligare ta emot ekonomiskt stöd Mindre andel flyttat hemifrån Större missnöje med boendesituation
Diskutera i grupper Vad kan man göra för att undvika att det blir som i filmen?
Ungas bedömning av sitt allmänna hälsotillstånd, 16-25 år, 2012. Procent. Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012.
Hälsa Fem gånger så vanligt att vara missnöjd med sitt liv Över hälften lider av stressrelaterade symptom flera gånger i veckan Otrygghet, utsatthet för mobbning, hot och misshandel betydligt vanligare Mer negativ framtidssyn
Inflytande Mindre intresse av samhällsfrågor och vad som händer i andra länder Lika stort intresse för politik, deltar i lika stor utsträckning i politiska aktiviteter, lika stor upplevd möjlighet att föra fram idéer till beslutsfattare Begränsat inflytande i skolan och över kommunalt stöd
Kultur, fritid och föreningsliv Mindre aktiva på fritiden Små skillnader i kulturutövande Mindre motionerande/idrottande Mindre deltagande i föreningsliv
Hinder och framgångsfaktorer för fritid Olika former av tillgänglighet - fysisk, bemötande, information, trafiklösningar Vanligare att avstå från att delta i verksamheter på grund av rädsla att bli dåligt bemött Andra livsområden påverkar möjlighet till fritid Kommunens ansvar variationer mellan kommuner Inkludering riktad verksamhet Samverkan, nätverk, ökad kunskap, uppföljning
Övergripande bild av levnadsvillkoren Sämre levnadsvillkor inom samtliga studerade områden Särskilt svårt inom utbildning, arbete och hälsa Områden påverkar varandra Mycket görs goda exempel, funktionshinderspolitisk strategi Många likheter med andra unga - vilja att passa in
Diskutera i grupper Stämmer den beskrivna bilden med era erfarenheter? Vad kan du i din roll göra för att förbättra möjligheten till goda levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning?
Goda exempel Samverkan Holistiskt arbetssätt Attitydpåverkande insatser, fokusera på styrkor Arbetsplatsförlagd praktik Individperspektiv
Utvecklingsområden Öka fokus på unga med funktionsnedsättning inom elevhälsan och förstärk normkritiskt arbete inom idrott och hälsa Förstärk arbetet mot diskriminering Utveckla skolornas arbete mot kränkande behandling utifrån ett funktionsnedsättningsperspektiv Se till att skolorna ger eleverna det särskilda stöd de har rätt till och överväg att utöka rätten till särskilt stöd för unga med funktionsnedsättning
Utvecklingsområden Alla studie- och yrkesvägledare bör ha särskild kompetens kring etableringsmöjligheterna för unga med funktionsnedsättning Förstärk möjligheterna till praktik under utbildningstiden för att ge unga och arbetsgivare mer erfarenhet och ökad kunskap Förstärk Arbetsförmedlingens arbete mot olika skolformer Se över möjligheterna till högskolestudier och öka kunskapen om situationen för studenter med funktionsnedsättning
Utvecklingsområden Förstärk ungas och föräldrars kunskap om rättigheter och stöd Skapa öppna och tillgängliga mötesplatser och föreningsverksamheter för unga med funktionsnedsättning Utred färdtjänst och kollektivtrafik från ett ungdomsperspektiv Förbättra den löpande statistiken om levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning och möjliggör djupare analyser.
Öppna mötesplatser för hbtq-personer Metodmaterial Utbildning för personal i fritidsverksamheter http://www.ungdomsstyrelsen.se/hbtq-fritid Hbt@ungdomsstyrelsen.se
FOKUS 12 levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning finns att ladda ned på Ungdomsstyrelsens webbplats, www.ungdomsstyrelsen.se Fabian Sjö och Oscar Svensson