Kommunstyrelsen Kallelse Kommunstyrelsen 2018-11-26 Sammanträdesdatum: 2018-11-26 Tid: 09:00 Plats: Stenungsund Arena Beslutande Bo Pettersson (S), ordförande Linda-Maria Hermansson (C), vice ordförande Wouter Fortgens (M) Gunnar Pettersson (oberoende) Janette Olsson (S) Lisbeth Svensson (L) Olof Lundberg (S) Anneli Holmén (MP) Otto Ericsson (SD) Lena Hedlund (KD) Birgit Lövkvist (V) Ersättare Maria Renfors (M) Melisa Nilsson (S) Göder Bergermo (L) Roger Andersson (S) Thomas Danielsson (C) Katja Nikula (S) Ann-Marie Andersson Farkas (MP) Håkan Larsson (SD) Agneta Pettersson Bell (oberoende) Övriga närvarande Kicki Nordberg, kommundirektör Anette Oscarsson, sektorchef stödfunktioner Daniel Jerling, sektorchef samhällsbyggnad Pia Alhäll, sektorchef utbildning Jonas Arngården, tf sektorchef socialtjänst Erica Bjärsved, ekonomichef Christer Larsson, personalchef Richard Brown, sekreterare Bo Pettersson (S) Ordförande Richard Brown Sekreterare 1
Kallelse Kommunstyrelsen 2018-11-26 Föredragningslista 1 Val av justerare Justering: Torsdagen den 29 november kl.10.30 2 Fastställande av föredragningslistan 3 Resultat av medarbetarenkäten Föredragning: Christer Larsson 4 Regional information GR politiska styrgrupper SOLTAK AB styrelse Södra Bohusläns räddningstjänstförbunds styrelse Södra Bohusläns turisms styrelse Samordningsförbundet KS 2018/576 5 Flytt av myndighetsutövning från kommunstyrelsen till myndighetsnämnderna Deltar: Marcus Starcke KS 2018/152 6 Revidering av uppdragsbeskrivning, reglementen och arbetsordningar Deltar: Marcus Starcke KS 2018/152 7 Vägledande dokument vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen KS 2018/72 2
Kallelse Kommunstyrelsen 2018-11-26 8 Årsredovisning 2017 och begäran om ansvarsfrihet - Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn KS 2018/569 9 Hemställan från Stenungsunds enegi och miljö AB om att ändra bolagsordning och ägardirektiv KS 2018/340 10 Återrapportering av uppdrag i budget 2018 angående statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar KS 2018/485 11 Inkallelseordning för ersättare i kommunstyrelsen, nämnderna och i förekommande fall även beredningarna 2019-2022 Handlingarna skickas vid ett senare tillfälle KS 2018/584 12 Övertagande av huvudmannaskap för kalkningsverksamhet KS 2018/464 13 Motion om näringsriktig mat till äldre som bor hemma - Lena Hedlund (KD) - Beredningsuppdrag vuxna och äldre Handlingarna skickas vid ett senare tillfälle KS 2018/12 14 Uppföljning intern kontroll per augusti 2018 - kommunstyrelsen KS 2018/442 3
Kallelse Kommunstyrelsen 2018-11-26 15 Intern kontrollplan för kommunstyrelsen 2019 KS 2018/443 16 För kännedom - Uppföljning - intern kontroll 2018 - tekniska myndighetsnämnden KS 2018/511 17 För kännedom - Intern kontrollplan 2019 - tekniska myndighetsnämnden KS 2018/512 18 För kännedom - Uppföljning - intern kontroll 2018 - sociala myndighetsnämnden KS 2018/499 19 För kännedom - Intern kontrollplan 2019 - sociala myndighetsnämnden KS 2018/502 20 För kännedom - Uppföljning intern kontroll 2018 - Överförmyndarnämnden KS 2018/430 21 För kännedom - Uppföljning internkontroll 2018 och Internkontrollplan 2019 för Stenungsundshem AB och Stenungsund Energi AB KS 2018/536 22 För kännedom - Strategisk plan 2019-2021 Handlingarna skickas vid ett senare tillfälle KS 2018/32 4
Kallelse Kommunstyrelsen 2018-11-26 23 Verksamhetsplan för 2019 - kommunstyrelsen KS 2018/32 24 Verksamhetsplan folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2019 KS 2018/493 25 Verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen för elevhälsans medicinska delar KS 2018/543 26 Anmälan enligt skollagen 6:10 från förskolechef/rektor till huvudmannen läsår 2017/2018 Föredragning: Pia Alhäll KS 2018/43 27 Systematiskt kvalitetsarbete läsår 2017/2018 Föredragning: Pia Alhäll KS 2018/419 28 Stenungsunds IF ansöker om kommunalt stöd för utveckling av SIF-gården KS 2018/420 29 Vallens IF ansöker om kommunalt stöd för ny- och ombyggnation av omklädningsrum KS 2018/173 30 Försäljning Tveten 2:2 och 2:18 KS 2018/177 31 Beslut om direktanvisning del av Stenung 2:234, Västanvindsgatan KS 2018/529 5
Kallelse Kommunstyrelsen 2018-11-26 32 Ekonomisk uppföljning oktober 2018, Stenungsunds kommun KS 2018/239 33 Verksamhetsberättelser för beredningarna 2018 för mandatperioden 2014-2018 ÖP-beredningens verksamhetsberättelse skickas vid ett senare tillfälle KS 2018/548 34 Inkommen skrivelse Socialdemokraterna KS 2018/539 35 Begäran om entledigande från politiskt uppdrag KS 2018/410 36 Val av ordinarie ledamot i personal- och ekonomiutskottet, val av ordinarie ledamot i samhällsbyggnadsutskottet och val av ledamot i folkhälsorådet KS 2018/411 37 Inkomna skrivelser och protokoll kommunstyrelsen KS 2018/539 38 Redovisning av delegationsbeslut KS 2018/361 39 Rapport Trafikverket järnvägsövergångar 40 Sammanfattning mandatperioden 2014-2018 6
Ärende 5 Förslag Dnr KS 2018/152 2018-10-12 Demokratiberedningen Till kommunfullmäktige Flytt av myndighetsutövning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att den myndighetsutövning mot enskild som idag utförs av kommunstyrelsen rent ansvarsmässigt ska flyttas till myndighetsnämnderna. Ansvaret fördelas om enligt följande: - Bostadsanpassningsbidrag flyttas till social myndighetsnämnd - Ärenden enligt alkohol- och tobakslagen, inklusive serveringstillstånd, flyttas till teknisk myndighetsnämnd - Ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen flyttas till teknisk myndighetsnämnd - Ärenden rörande färdtjänst flyttas till social myndighetsnämnd - Ärenden rörande parkeringstillstånd för rörelsehindrade flyttas till social myndighetsnämnd Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att revidera relevanta styrdokument för att möjliggöra överföringen av ansvar. Sammanfattning av ärendet För att renodla den politiska organisationen föreslår demokratiberedningen att den myndighetsutövning som utövas av kommunstyrelsen rent ansvarsmässigt flyttas till någon av myndighetsnämnderna. Beskrivning av ärendet Stenungsunds kommun har så kallad alternativ politisk organisation utan facknämnder. Allt verksamhetsansvar ligger på kommunstyrelsen och myndighetsutövningen ligger på myndighetsnämnderna. Demokratiberedningen har vid en granskning av nämndernas respektive ansvarsområden noterat att viss myndighetsutövning fortsatt ligger under kommunstyrelsens ansvar. För att bland annat renodla den politiska organisationen föreslår demokratiberedningen att den myndighetsutövning som idag utförs av kommunstyrelsen rent ansvarsmässigt flyttas över till någon av myndighetsnämnderna. Kommunstyrelsens myndighetsutövning Med myndighetsutövning avses utövning av befogenhet att för enskild bestämma om exempelvis förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande. Beslut som följer av myndighetsutövning överklagas genom förvaltningsbesvär hos allmän förvaltningsdomstol eller specialdomstol. 7
Förslag Dnr KS 2018/152 2018-10-12 För närvarande hanterar kommunstyrelsen flera uppgifter som uppfyller ovanstående kriterier för myndighetsutövning. Viss myndighetsutövning är gentemot enskild, viss är mot juridiska personer. Följande myndighetsutövning hanteras rent ansvarsmässigt av kommunstyrelsen: Bostadsanpassningsbidrag Ärenden enligt alkohol- och tobakslagen (inklusive serveringstillstånd) Ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen Färdtjänst Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Kommunstyrelsen har även hand om myndighetsutövning inom ramen för driften av skolverksamheten. Denna typ av myndighetsutövning omfattas inte av demokratiberedningens översyn. Anledningen är att denna myndighetsutövning är en naturlig del av kommunstyrelsens ansvar för skolan. Myndighetsutövningen är delegerad till tjänstepersoner. Omvärldsbevakning I Sverige finns flera kommuner som har alternativa politiska organisationer. I jämförande syfte har demokratiberedningen tittat närmare på hur Kungälv, Lerum, Härryda och Finspång har organiserat den myndighetsutövning som i dagsläget hanteras av kommunstyrelsen i Stenungsunds kommun. Kungälvs kommun Kommunen har cirka 43 500 invånare. Kommunen har inga facknämnder, utan alla verksamhetsfrågor hanteras av kommunstyrelsen. Utöver kommunstyrelsen finns en teknisk myndighetsnämnd, en social myndighetsnämnd, en valnämnd, en överförmyndarnämnd och ett antal beredningar. Uppgift Nämnd Motsvarande nämnd i Stenungsund Bostadsanpassningsbidrag Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden Serveringstillstånd Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden Ärenden enligt alkohollagen Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden Ärenden enligt tobakslagen Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden Färdtjänst Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Parkeringstillstånd Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden Lerums kommun Kommunen har cirka 41 500 invånare. Kommunen har inga facknämnder, utan alla verksamhetsfrågor hanteras av kommunstyrelsen. Utöver kommunstyrelsen finns en miljö- 8
Förslag Dnr KS 2018/152 2018-10-12 och byggnadsnämnd, en individnämnd, en valnämnd, en överförmyndarnämnd och ett antal beredningar. Uppgift Nämnd Motsvarande nämnd i Stenungsund Bostadsanpassningsbidrag Individnämnden Sociala myndighetsnämnden Serveringstillstånd Individnämnden Sociala myndighetsnämnden Ärenden enligt alkohollagen Individnämnden Sociala myndighetsnämnden Ärenden enligt tobakslagen Individnämnden Sociala myndighetsnämnden Färdtjänst Individnämnden Sociala myndighetsnämnden Parkeringstillstånd Individnämnden Sociala myndighetsnämnden Ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Härryda kommun Kommunen har cirka 37 500 invånare. Kommunen har inga facknämnder, utan alla verksamhetsfrågor hanteras av kommunstyrelsen. Utöver kommunstyrelsen finns en miljö och byggnadsnämnd, en social myndighetsnämnd, en valnämnd, en överförmyndarnämnd och ett antal beredningar. Uppgift Nämnd Motsvarande nämnd i Stenungsund Bostadsanpassningsbidrag Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Serveringstillstånd Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ärenden enligt alkohollagen Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska myndighetsnämnden Ärenden enligt tobakslagen Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska myndighetsnämnden Färdtjänst Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Parkeringstillstånd Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Finspång kommun Finspångs kommun har cirka 21 500 invånare. Kommunen har inga facknämnder, utan alla verksamhetsfrågor hanteras av kommunstyrelsen. Utöver kommunstyrelsen finns en byggoch miljönämnd, en social myndighetsnämnd, en valnämnd, en överförmyndarnämnd och ett antal beredningar. Uppgift Nämnd Motsvarande nämnd i Stenungsund Bostadsanpassningsbidrag Sociala myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden Serveringstillstånd Bygg- och miljönämnden Tekniska myndighetsnämnden Ärenden enligt alkohollagen Bygg- och miljönämnden Tekniska myndighetsnämnden Ärenden enligt tobakslagen Bygg- och miljönämnden Tekniska myndighetsnämnden Färdtjänst Sociala myndighetsnämnden Kommunstyrelsen 9
Förslag Dnr KS 2018/152 2018-10-12 Parkeringstillstånd - - Ärenden enligt lagen om Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen automatspel och lotterilagen Beredningen noterar att det finns skillnader mellan de tre kommunerna, men att myndighetsutövning i lägre utsträckning än i Stenungsund hanteras av kommunstyrelsen i de tre jämförelsekommunerna. Förslag till ny hemvist för myndighetsutövningen Demokratiberedningen bedömer att det finns ett behov av att renodla den politiska organisationen på ett sådant sätt att kommunstyrelsen inte ansvarar för myndighetsutövning. Beredningen föreslår att den myndighetsutövning som kommunstyrelsen hanterar som i huvudsak rör en enskild människa flyttas till social myndighetsnämnd. Det som rör myndighetsutövning mot företag eller juridiska personer flyttas till teknisk myndighetsnämnd. Beredningen anser att delegationen fortsatt ska ligga på tjänstepersoner. Beslutsunderlag Förslag 2018-10-12 STENUNGSUNDS KOMMUN Demokratiberedningen Helena Järpsten (oberoende) Beredningsledare Lars-Ebbe Pettersson (S) Vice beredningsledare Beslut skickas till Kansliet 10
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/152 2018-11-05 Marcus Starcke Till kommunfullmäktige Förvaltningens yttrande över förslag om att flytta myndighetsutövning från kommunstyrelsen till myndighetsnämnderna Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har föreslagit att den myndighetsutövning som för närvarande rent ansvarsmässigt ligger under kommunstyrelsen ska flyttas till myndighetsnämnderna. Den huvudsakliga anledningen är en ambition om att renodla den politiska organisationen. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer att ärendet inte får några ekonomiska konsekvenser. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer inte att det finns några hinder i lag för att flytta myndighetsutövningen enligt demokratiberedningens förslag. För att möjliggöra ett fortsatt smidigt arbete måste delegationsordningarna revideras. Förslagsvis flyttas skrivelserna i kommunstyrelsens nuvarande delegationsordning till de respektive nämndernas delegationsordningar. Detta måste hanteras av nämnderna senast i januari. Beslutsunderlag Demokratiberedningens förslag STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef 11
Ärende 6 Förslag Dnr KS 2018/152 2018-11-05 Demokratiberedningen Till kommunfullmäktige Revidering av uppdragsbeskrivning, reglementen och arbetsordningar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över och säkerställa att det som framkommer i uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen också finns i reglementen och arbetsordningar. Kommunstyrelsen ska även modernisera språk i styrdokumenten och i förekommande fall anpassa efter Sveriges kommuners och landstings rekommendationer. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har antagit en uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen. I den framgår vad de respektive instanserna ska göra och i vissa fall även hur vissa saker ska skötas. Vid sidan om uppdragsbeskrivningen finns mer formella styrdokument som reglementen och arbetsordningar. Demokratiberedningen har vid en genomgång noterat att det som står i uppdragsbeskrivningen inte alltid står i andra styrdokument. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att se över innehållet i uppdragsbeskrivningen i förhållande till arbetsordning och reglementen och i de fall informationen i uppdragsbeskrivningen redan finns i arbetsordning eller reglemente - ta bort den från uppdragsbeskrivningen. Demokratiberedningen har sett över uppdragsbeskrivningen, reglementena och arbetsbeskrivningarna. Beredningen har inte kunnat konstatera några inkonsekvenser mellan dokumenten, men noterar att det finns innehåll i uppdragsbeskrivningen som inte finns i reglementen och arbetsformer. Bland annat finns det beskrivningar i uppdragsbeskrivningen om utskotten som saknas i kommunstyrelsens reglemente. Vidare finns skrivningar om kommunfullmäktiges presidium som saknas i kommunfullmäktiges arbetsordning. Slutsatsen av beredningens översyn är att reglementena behöver kompletteras snarare än att uppdragsbeskrivningen behöver bantas ned. Dessutom, bedömer beredningen, finns ett värde i att ha en uppdragsbeskrivning som innehåller samma text som reglementen och arbetsformer. Anledningen är att uppdragsbeskrivningen ger en helhetsbeskrivning av den politiska organisationen samtidigt som den är mer tillgänglig för förtroendevalda och medborgare än andra mer formella styrdokument. 12
Förslag Dnr KS 2018/152 2018-11-05 Under översynen har beredningen noterat att reglementena och arbetsformerna till viss del innehåller ålderdomliga skrivningar och benämningar. Demokratiberedningen anser att reglementen och arbetsformer behöver kompletteras med det som finns i arbetsbeskrivningen och att styrdokumenten kan göras mer enklare genom att språket moderniseras. Beredningen föreslår därför att kommunstyrelsen får i uppdrag att komplettera dessa styrdokument med underlag från uppdragsbeskrivningen samt modernisera språket i styrdokumenten. I de fall Sveriges kommuner och landsting (SKL) har kommit med nya rekommendationer kan dessa med fördel tas i beaktande av kommunstyrelsen i revideringsarbetet. Beslutsunderlag Förslag 2018-11-05 STENUNGSUNDS KOMMUN Demokratiberedningen Helena Järpsten (oberoende) Beredningsledare Lars-Ebbe Pettersson (S) Vice beredningsledare Beslut skickas till Kansliet 13
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/152 2018-11-05 Marcus Starcke Till kommunfullmäktige Förvaltningens yttrande över förslag om renodling av uppdragsbeskrivning, reglementen och arbetsordningar Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har föreslagit att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att säkerställa att det som återfinns i uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen också finns i mer formella styrdokument som reglemente och arbetsordningar. Dessutom föreslår beredningen att kommunstyrelsen ska modernisera språket och i förekommande fall anpassa till rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting. Förvaltningen har sett över förslaget ur ekonomisk och juridisk aspekt. Förvaltningen ser inga hinder för förslaget. Beskrivning av ärendet Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer att ärendet inte får några ekonomiska konsekvenser. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer inte att det finns några juridiska hinder för beredningens förslag. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef 14
Ärende 7 Protokoll Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 82 Dnr: KS 2018/72 Återremiss - Vägledande dokument vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen Föredragning: Cecilia Malm Beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta Vägledande dokument vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen sektor socialtjänst. Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att notera informationen kring korttidsplatser. Sammanfattning av ärendet I samband med Bildnings- och socialt utskott 2018-06-13 fick förvaltningen i uppdrag att komplettera vägledande dokument vid myndighetsutövning inom Vård Omsorg. Kompletteringen skulle avse konsekvenserna av ett tillägg i biståndsbedömningen för korttidsboende där känsla av oro och otrygghet beaktas. I samband med kommunstyrelsens möte 2018-08-20 beslutades att återremittera ärendet med motiveringen att jämföra antalet korttidsplatser med övriga GR-kommuner i relation till befolkningsmängden och hur många avslag det är per år för korttidsboenden, redogörelse för antal betaldagar till och med 2018-08-31 mot sjukvården samt sammanställning av aktuella datum för genomförande av ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Riktlinjerna ska underlätta vid handläggning samt främja ett tydligt och enhetligt synsätt för biståndshandläggning. Riktlinjerna ger vägledning men gäller aldrig utan undantag. Utifrån IBIC (individens behov i centrum) väger handläggaren ihop individens behov inom områdena; känsla av ensamhet, känsla av trygghet, lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation, förflyttning, personlig vård, hemliv, mellanmänskliga relationer, viktiga livsområden, samhällsgemenskap och medborgerligt liv samt personligt stöd. I beslut om korttidsboende gör förvaltningen en bedömning av individens känsla av ensamhet och trygghet. Förvaltningen ser därför inga ytterligare konsekvenser då oro och otrygghet redan beaktas. Samtliga handläggare inom biståndsenheten arbetar utifrån IBIC. Justerare Rätt utdraget intygar 15
Protokoll Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 Jämförelse av antalet korttidsplatser med övriga GR-kommuner i relation till befolkningsmängden och hur många avslag det är per år för korttidsboenden, redogörelse för antal betaldagar till och med 2018-08-31 mot sjukvården samt sammanställning av aktuella datum för genomförande av ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har genomförts och lagts till i ärendet. Siffrorna och uppgifterna som redovisas är det som samlats in och sammanställts löpande utefter att respektive kommun svarat. Sammanställningen är inte komplett men samtliga uppgifter som kommit in redovisas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-12 Vägledande dokument - vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen sektor Socialtjänst, Individ och familjeomsorg, Senast reviderat 2018-07-05 Justerare Rätt utdraget intygar 16
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/72 2018-10-12 Anders Eggertsen Till Kommunfullmäktige Återremiss - Vägledande dokument vid biståndsbedömning samt information och jämförelse av korttidsplatser Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta Vägledande dokument vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen sektor socialtjänst. Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att notera informationen kring korttidsplatser. Sammanfattning av ärendet I samband med Bildnings- och socialt utskott 2018-06-13 fick förvaltningen i uppdrag att komplettera vägledande dokument vid myndighetsutövning inom Vård Omsorg. Kompletteringen skulle avse konsekvenserna av ett tillägg i biståndsbedömningen för korttidsboende där känsla av oro och otrygghet beaktas. I samband med kommunstyrelsens möte 2018-08-20 beslutades att återremittera ärendet med motiveringen att jämföra antalet korttidsplatser med övriga GR-kommuner i relation till befolkningsmängden och hur många avslag det är per år för korttidsboenden, redogörelse för antal betaldagar till och med 2018-08-31 mot sjukvården samt sammanställning av aktuella datum för genomförande av ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Riktlinjerna ska underlätta vid handläggning samt främja ett tydligt och enhetligt synsätt för biståndshandläggning. Riktlinjerna ger vägledning men gäller aldrig utan undantag. Utifrån IBIC (individens behov i centrum) väger handläggaren ihop individens behov inom områdena; känsla av ensamhet, känsla av trygghet, lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation, förflyttning, personlig vård, hemliv, mellanmänskliga relationer, viktiga livsområden, samhällsgemenskap och medborgerligt liv samt personligt stöd. I beslut om korttidsboende gör förvaltningen en bedömning av individens känsla av ensamhet och trygghet. Förvaltningen ser därför inga ytterligare konsekvenser då oro och otrygghet redan beaktas. Samtliga handläggare inom biståndsenheten arbetar utifrån IBIC. Jämförelse av antalet korttidsplatser med övriga GR-kommuner i relation till befolkningsmängden och hur många avslag det är per år för korttidsboenden, redogörelse för antal betaldagar till och med 2018-08-31 mot sjukvården samt sammanställning av aktuella datum för genomförande av ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har genomförts och lagts till i ärendet. Siffrorna och uppgifterna som redovisas är det 17
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/72 2018-10-12 som samlats in och sammanställts löpande utefter att respektive kommun svarat. Sammanställningen är inte komplett men samtliga uppgifter som kommit in redovisas. Beskrivning av ärendet Socialtjänsten i Stenungsunds kommun skiljer på myndighetsutövning och verkställighet. Biståndshandläggare tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer behoven samt beslutar om insatser med stöd av socialtjänstlagen (SoL). Mål för insatserna formuleras enligt IBIC (Individens behov i centrum) och därefter överlämnas beställningen till verkställigheten/utföraren. Godkända utförare verkställer de beviljade biståndsbesluten och ansvarar för att genomföra de insatser som biståndshandläggaren har beställt. Biståndshandläggaren utreder och fattar enligt delegation beslut om vad som ska utföras och utförare ansvarar för hur utförandet ska ske. I varje ärende ska det ske en individuell behovsprövning och den individuella prövningen kan resultera i att ett beslut avviker mot den vägledande inriktning som anges i dokumentet. Alla beslut ska prövas mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis och förarbeten till lagstiftning. Biståndsenheten följer föreskrifterna i Handläggning och Dokumentation inom Socialtjänsten 2014:5 Nedan följer några av förändringarna som gjorts i dokumentet: IBIC - (Individens behov i centrum) sin bedömning som är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt vid kartläggning för de tolv olika livsområden såsom: känsla av ensamhet, känsla av trygghet, lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation, förflyttning, personlig vård, hemliv, mellanmänskliga relationer, viktiga livsområden, samhällsgemenskap och medborgerligt liv samt personligt stöd. IBIC är ett stöd för att kunna identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat oavsett boendeform. ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) är en internationell beskrivning av mänskliga funktionstillstånd och dess begränsningar enligt WHO (2015) Syftet är att ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa samt skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och olika hälsotillstånd. Samtliga ansökningar om insatser till biståndsenheten hanteras enligt arbetssättet IBIC. Stöd till anhöriga Förtydligat i riktlinjerna om vad det innebär att få stöd som nära anhörig och vilket utbud som finns av till exempel andra stödformer, till exempel stödgrupper och frivilligorganisationer. Här ingår nu En bra plats som är en digital plattform där individer kan få hjälp och stöd samt komma i kontakt med andra människor som befinner sig i liknande situationer. Välfärdsteknologi Övergripande beskrivning tillagt för hur den enskilde kan få ökad självständighet, integritet och egenmakt med hjälp av olika typer av välfärdsteknologi och vilka val som finns att välja på. God man Beskrivning och riktlinje tillagt för när förordnande om god man är lämpligt och hur det går till. 18
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/72 2018-10-12 Tolk Beskrivning och riktlinje tillagt för när anlitande av tolk är lämpligt och hur det går till. Personligt ombud Beskrivning och riktlinje tillagt för hur personligt ombud kan sökas samt vad ett personligt ombud gör. Hemtjänst/vårdplanering Beskrivning och riktlinje tillagt för hur behovet av hemtjänst respektive behovet av vårdplanering kan se ut och vilka insatser som finns kopplat till individens behov inom dessa områden. Här ingår också hur betalningsansvaret regleras för patienter samt planering inför patientens utskrivning. Korttidsboende Beskrivning och riktlinje tillagt för korttidsboende för hur och när korttidsboende kan beviljas och hur det fungerar. Vid bedömning av behov av korttidsboende ska en helhetsbedömning utifrån den enskildes hemsituation alltid göras med hänvisning till IBIC:s tolv områden där känsla av ensamhet och känsla av trygghet ingår. Då förvaltningen redan i dag tar hänsyn till den enskildes känsla av oro och otrygghet utifrån IBIC:s livsområden behövs inget ytterligare tillägg göras i riktlinjerna. Hospice och VILS (vård i livets slutskede) Beskrivning och riktlinje tillagt för hur och när Hospice samt VILS kan beviljas och hur det fungerar. Information och jämförelse av korttidsplatser: Jämförelse av korttidsplatser som presenteras är resultatet av insamlade uppgifter från GRkommuner. Det saknas svar från flera men här redovisas svar som kommit in. Jämförelsen visar antal korttidsplatser/kommun, invånare 65+/korttidsplats, antal betaldagar/kommun samt antal avslag/kommun tom augusti. Antal platser - Totalt har kommunen 14 korttidsplatser +2 växelplatser inom särskilt boende. Kommunen har i år högt tryck och beläggning på korttidsplatser, vilket åskådliggörs i följande graf: Beläggning/månad i Stenungsund 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti 19
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/72 2018-10-12 Antal korttidsplatser/kommun: Kommun Korttidsplatser Stenungsund 16 Kungälv 19 Lilla Edet 11 Tjörn 17 Härryda 27 Lerum 33 Göteborg 354 Nedan redovisas antal invånare/plats. Invånarantalet baseras på SCB:s mätning gjord 2017-12-31 och insamling av antal korttidsplatser 2018 tom aug: 2500 Invånare/plats 2000 1500 1000 500 0 Stenungsund Kungälv Lilla Edet Tjörn Härryda Lerum Göteborg Invånare 65+/plats 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Stenungsund Kungälv Lilla Edet Tjörn Härryda Lerum Göteborg 20
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/72 2018-10-12 Antal betaldagar - Även om kommunen har högt tryck och beläggning så har det mellan jan aug endast varit 6 st betaldagar. Med betaldagar menas att kommunen inte har kunnat ta hem patienter från sjukhus inom lagstadgad tid och därmed blivit skyldiga att betala för överskridna dagar. I jämförelse med andra kommuner inom GR ser det ut som följande år 2018 tom aug: Antal betaldagar Lerum Härryda Tjörn Lilla Edet Kungälv Stenungsund 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Antal avslag 10 8 6 4 2 0 Stenungsund Kungälv Lilla Edet Tjörn Härryda Lerum Ansökningar och avslag för korttid 2018 I Stenungsund har 128 personer fått beslut om bifall och 8 personer beslut om avslag korttidsboende tom 180831. Motivering av avslag inom Stenungsund är bland annat: - Behov av stöd och hjälp kan tillgodoses i ordinärt boende med hemtjänst, nattkamera och larm. - Växelboende där avslag skett på omfattningen. Sammanställning av datum för nya lagen om utskrivning: 2018-09-25 till 2020-11-30 Överenskommelsens giltighetstid (3 dagar exklusive psykiatri) 2019-01-01 till 2019-12-31 15 dagar psykiatri 2020-01-01 till 2021-03-31 7 dagar psykiatri 2020-04-01 till 2020-11-30 3 dagar psykiatri 21
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/72 2018-10-12 Ekonomiska konsekvenser Vägledande dokument för biståndsbedömning utgör ett stöd till biståndsbedömningen. Det bistånd som beviljas enligt socialtjänstlagen ska ge den enskilde personen en skälig levnadsnivå. Skälig levnadsnivå ger uttryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på den beviljade insatsen, det ger dock inte den enskilde någon obegränsad frihet att välja tjänster oberoende av kostnad. Vad som är skälig levnadsnivå måste bestämmas utifrån de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, det vill säga den enskildes individuella behov och den situation som råder i samhället i övrigt. En utgångspunkt för bedömningen av vad som är skäligt ska alltid vara den enskildes rätt till ett värdigt och i möjligast mån självständigt liv. Barnkonsekvensanalys I Vägledande dokument finns barnperspektivet med. Barnets bästa ska komma i första hand, vid alla slags åtgärder och beslut som rör barnet. All planering och alla beslut ska innefatta prövning av barnets bästa. Med barn avses i riktlinjerna barn mellan 0-18 år. All verksamhet som rör barn med funktionsnedsättning ska vila på de grundläggande bestämmelserna i FN:s barnkonvention och gällande svensk lagstiftning, 1 kap 2 SoL som säger när åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas hänsyn till vad barnens bästa kräver. Verksamhetsmässiga konsekvenser Det vägledande dokumentet ger myndighetsutövare och verkställare en vägledning gällande vad olika insatser kan innebära och med vilken frekvens de kan utföras. Juridiska bedömningar Inga juridiska konsekvenser då det vägledande dokumentet baseras på lagar och förordningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-12 Vägledande dokument - vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen sektor Socialtjänst, Individ och familjeomsorg, Senast reviderat 2018-07-05 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor socialtjänst Jonas Arngården Sektorchef socialtjänst 22
Vägledande dokument vid biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen sektor Socialtjänst, Individ och familjeomsorg Senast reviderat 2018-05-09 Beslutad av kommunstyrelsen 23
Innehållsförteckning 1. Inledning...5 2. Bakgrund...8 2.1 Målgrupp och avgränsningar...8 2.2 Jämställdhet...8 2.3 Myndighetsutövning och verkställighet...8 2.4 Valfrihetssystem inom hemtjänst...9 2.5 Tid för insatser vid hemtjänstbeslut...9 2.6 Delegation...9 3. Lagar och förordningar...10 3.1 Förvaltningslagen...10 3.2 Offentlighets- och sekretesslagen...10 3.3 Socialtjänstlagen...10 3.4 Äldre personer...11 3.5 Biståndsbegreppet...11 3.6 Skälig levnadsnivå...12 3.7 Vistelsebegreppet och ansökan från annan kommun...12 3.8 Stöd till anhöriga...13 3.9 Anhörigas ansvar Makar/partnerskap/sambos...14 3.9.1 Makar/partnerskap/sambos...14 3.9.2 Gemensamt hushåll...14 3.10 Hälso- och sjukvårdshuvudman...15 3.11 Lex Sarah...15 3.12 God Man...15 3.13 Personligt Ombud...16 3.14 Tolk...16 4. Insatser i ordinärt boende...17 4.1 Hemtjänst/vårdplanering...18 4.2 Kartläggning och utredning - ICF och IBIC...19 4.2.1 Behovsbedömning...20 4.2.2 Bedömning vid ansökan om specifik utformning av insats...20 4.2.3 Kommunicering...20 4.2.4 Beslut...21 4.2.5 Om ett beslut går den enskilde emot...21 24
4.2.6 Beställning...22 4.2.7 Genomförandeplan...22 4.2.8 Uppföljning...22 4.2.9 Uppföljning IBIC...23 4.3 Insatser...23 4.3.1 Att lösa problem...23 4.3.2 Att fatta beslut...24 4.3.3 Att genomföra dagliga rutiner...24 4.3.4 Att använda kommunikationsutrustning...24 4.3.5 Att ändra och bibehålla kroppsställning...25 4.3.6 Att bära hantera och förflytta föremål...26 4.3.7 Att gå och röra sig omkring på olika sätt...26 4.3.8 Promenad...26 4.3.9 Att tvätta sig...27 4.3.10 Att duscha...28 4.3.11 Att sköta kroppsvård...28 4.3.12 Att sköta toalettbehov...29 4.3.13 Att klä sig...29 4.3.14 Att äta och dricka...29 4.3.15 Att få hjälp med egenvård...30 4.3.16 Att sköta sin egen hälsa...31 4.3.17 Att skaffa varor och tjänster...31 4.3.18 Att bereda måltider...32 4.3.19 Att städa köksutrymme och köksredskap...32 4.3.20 Att avlägsna avfall...33 4.3.21 Att tvätta och torka kläder...33 4.3.22 Att hygienstäda...34 4.3.23 Att städa bostaden...35 4.3.24 Att använda hushållsapparater...36 4.3.25 Att ta hand om lättare hushållsgöromål...37 4.3.26 Att få stöd och hjälp med att ta kontakter...37 4.3.27 Att få hjälp med bank och postärenden...38 4.3.28 Dagverksamhet...38 4.3.29 Social samvaro...39 25
4.3.30 Trygghetstelefon...40 4.3.31 Trygghetsskapande insats...40 4.3.32 Avlösning av anhörig i hemmet...41 4.3.33 Avlösning i form av växelvistelse...41 4.3.34 Ledsagning...42 4.3.35 Särskilt boende...43 5. Vägledning...44 5.1.1 Korttidsboende...45 5.1.2 Kontaktperson...48 6. Stöd till anhöriga...50 6.1 Stöd till anhöriga i form av service...50 6.2 Stöd till anhöriga efter behovsprövning...50 6.3 Stöd i form av insatser till brukaren...51 6.4 Barnperspektiv...51 26
1. Inledning Stenungsunds kommun ansvarar för uppgifter enligt socialtjänstlagen som gäller äldreomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsättning. Stenungsunds kommun värdegrund omfattas av att individen ska ha en känsla av självbestämmande, trygghet samt en meningsfullhet i sin tillvaro, insatserna ska vara individanpassade som är av god kvalitet med ett gott bemötande. Det innebär att biståndshandläggarna tillsammans med individen samordnar och skapar delaktighet utifrån ett helhetsperspektiv med respekt för nuvarande situation och tidigare livserfarenhet. Den enskilde ska så långt som möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges. Exempelvis ska det vara möjligt för den enskilde att dela upp den beviljade tiden så att underhållningsstädning utförs varje eller varannan vecka istället för var tredje vecka. Den enskilde har rätt till att utifrån dagsform och önskemål, få stöd och hjälp med andra insatser än de som finns beskriven i den upprättade genomförandeplanen. All personal inom myndighetsutövning, verksamhetsansvar och omsorgspersonal skall ha ett anhörigperspektiv som betyder att man ser, lyssnar till, samarbetar och bemöter de anhöriga på ett gott sätt. Sociala myndighetsnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som stödjer en person med någon form av funktionsnedsättning. Det handlar om att fånga upp anhörigas behov av vila eller att få tid över för personliga angelägenheter. 5 kap, 10 SoL. Sociala myndighetsnämndens biståndsenhet regleras av ett flertal lagar, framförallt socialtjänstlagen (SoL 2001:453), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763)samt Förvaltningslagen (FL 1986:223). Utöver lagstiftning gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, samt av kommunen beslutade måldokument och riktlinjer. Vägledningen gäller personer i alla åldrar avseende äldreomsorg och LSS för handläggning. 5 27
Syftet med riktlinjerna är: att vara stöd i handläggning av ärende att säkerställa likartad bedömning utifrån biståndsbehov Riktlinjerna ska underlätta vid handläggning, främja ett tydligt och enhetligt synsätt för biståndshandläggning. Beslut ska fattas likartat efter samma bedömningsgrunder och de ska säkerställa att medborgarna ska behandlas lika oavsett handläggare. Riktlinjerna är dock vägledande och gäller aldrig utan undantag. Handläggaren måste väga ihop behov, lagstiftning, etik, vetenskap och beprövad erfarenhet i sitt arbete. IBIC För att göra en rättsäker bedömning använder Stenungsunds kommun IBIC, (Individens behov i centrum) som är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt vid kartläggning för de tolv olika livsområden såsom: känsla av ensamhet, känsla av trygghet, lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation, förflyttning, personlig vård, hemliv, mellanmänskliga relationer, viktiga livsområden, samhällsgemenskap och medborgerligt liv samt personligt stöd. ICF ICF är en internationell beskrivning av mänskliga funktionstillstånd och dess begränsningar enligt WHO (2015). Den ger en struktur för att presentera information på ett meningsfullt, sammanhängande och lättillgängligt sätt. Hälsotillstånd och hälsorelaterade tillstånd kan beskrivas med ICF. Syftet är att ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa samt skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och olika hälsotillstånd. Resultatet bidrar till att förbättra kommunikation mellan användare, såsom hälsa, sjukvård, socialtjänst, politiker och allmänhet. 6 28
VÄLFÄRDSTEKNOLOGI För att möta brukarens behov inom äldreomsorg eller hos personer med funktionshinder arbetar Stenungsunds kommun med att skapa förutsättningar inom välfärdsteknologi, det innebär stöd med teknik. Exempel på tekniskt stöd kan vara trygghetslarm och webkamera för tillsyn. Det är åtgärder som skapar trygghet. För att skapa ökad aktivitet och delaktighet finns t.ex. internettjänster som vår digitala plattform En bra plats som vi är ansluten till. Detta ger en möjlighet för den enskilde att få ökad självständighet, integritet och egenmakt. För att tillhandahålla välfärdsteknologi inom hemtjänst ska tjänsten vara ett bistånd enligt socialtjänstlagen. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Planering inför patientens utskrivning Ovan benämnd lag kommer att i praktiken betyda från och med september månad 2018 att när den behandlade patienten är utskrivningsklar ska de berörda enheterna inom socialtjänst, vård och omsorg samt sjukvård samverka i sin planering så att brukaren/patienten kan lämna vården på ett tryggt och säkert sätt. Brukaren ska efter sin utskrivning få sina behov tillgodosedda av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Tidsfristen från 30 dagar för utskrivning kommer minska till 3 dagar i september. Det vägledande dokumentet kommer att revideras till höstterminen och förtydliga hur arbetet framskrider vid denna övergång av ny lag. 7 29
2. Bakgrund 2.1 Målgrupp och avgränsningar Det vägledande dokumentet har till syfte att ge stöd vid bedömning av behov och beslut om insatser enligt socialtjänstlagen när det gäller myndighetsutövning inom Vård Omsorg. I varje ärende ska det ske en individuell behovsprövning och den individuella prövningen kan resultera i att ett beslut avviker mot den vägledande inriktning som anges i dokumentet. Alla beslut ska prövas mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis och förarbeten till lagstiftning. Biståndsenheten följer föreskrifterna i Handläggning och Dokumentation inom Socialtjänsten 2014:5 2.2 Jämställdhet Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Biståndshandläggarnas behovsbedömning ska genomsyras av ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv. Det innebär att dessa perspektiv ska finnas med i mötet med den enskilde samt i utredningen och det underlag som ligger till grund för beslutsfattandet. 2.3 Myndighetsutövning och verkställighet Socialtjänsten i Stenungsunds kommun skiljer på myndighetsutövning och verkställighet. Biståndshandläggare tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer behoven samt beslutar om insatser med stöd av socialtjänstlagen (SoL). Mål för insatserna formuleras enligt IBIC och därefter överlämnas beställningen till verkställigheten/utföraren. Godkända utförare verkställer de beviljade biståndsbesluten och ansvarar för att 8 30
genomföra de insatser som biståndshandläggaren har beställt. Biståndshandläggaren utreder och fattar enligt delegation beslut om vad som ska utföras. Utförare ansvarar för hur utförandet ska ske. 2.4 Valfrihetssystem inom hemtjänst Valfrihetssystem inom hemtjänsten LOV (lagen om valfrihet) innebär att den enskilde, efter att ha fått ett biståndsbeslut om hemtjänst, har rätt att välja vem som ska utföra insatserna. Valet kan göras bland de utförare som kommunstyrelsen tecknat avtal med. Biståndshandläggaren ska uppmuntra den enskilde att göra ett aktivt val av utförare och ge så utförlig information att den enskilde eller dennes företrädare kan göra sitt val av hemtjänstutförare. I de fall den enskilde inte vill eller kan välja utförare, ska insatserna beställas av aktuellt ickevalsalternativ som ingår i valfrihetssystemet. 2.5 Tid för insatser vid hemtjänstbeslut Biståndhandläggaren utreder behovet av hjälp och fattar beslut om insatser. Insatsernas omfattning och mål framgår av beställningen. Till varje insats finns framtagna tidsschabloner avseende beräknad tidsåtgång. 2.6 Delegation I kommunallagen (1991:900) står det att nämnden kan överlämna, delegera till tjänsteman, att fatta beslut i nämndens ställe. Sociala myndighetsnämnden har antagit en delegationsordning där det regleras vilken tjänsteman som har rätt att fatta beslut i olika frågor. Biståndshandläggaren är skyldig att hålla sig informerad om gällande delegationsordning. Fattade beslut anmäls till sociala myndighetsnämnden. 9 31
3. Lagar och förordningar 3.1 Förvaltningslagen Förvaltningslagen (1986:223) reglerar hur ärenden som rör enskilda ska handläggas av en myndighet på en förvaltning. Handläggningen ska vara så enkel och snabb som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Myndigheten ska vid handläggningen beakta möjligheten att själv hämta in upplysningar och yttranden från andra myndigheter vid behov. Ett lättbegripligt språk ska eftersträvas (Förvaltningslagen 1986:223 7 ). 3.2 Offentlighets- och sekretesslagen Offentlighetsprincipen är inskriven i våra grundlagar och innebär att allmänheten har rätt att ta del av myndigheters allmänna handlingar. Inom socialtjänsten hanteras en mängd uppgifter som berör enskildas personliga förhållanden. Dessa uppgifter skyddas av regler om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Med sekretess menas ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Sekretess gäller för alla anställda vid en myndighet, men också för uppdragstagare, förtroendevalda och andra likställda. Ett centralt begrepp när det gäller offentlighet och sekretess är begreppet allmän handling. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten (förvaltningslagen (1986:223). 3.3 Socialtjänstlagen I socialtjänstlagens portalparagraf (2001:453 1 kap. 1 ) anges vilket mål lagstiftarna anser att beslut enligt denna lag ska eftersträva. Där framgår att socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i 10 32
levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. 3.4 Äldre personer I socialtjänstlagens (2001:453) 5 kapitel 4-5 finns bestämmelser för särskilda grupper. Kommunen ska verka för att äldre personer ges möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. De ska även få möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 3.5 Biståndsbegreppet Socialtjänstlagens (2001:453) 4 kap 1 reglerar rätten till bistånd. Där uttrycks att den person som inte själv kan tillgodose sina behov eller som inte kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin livsföring i övrigt. Begreppet livsföring i övrigt sammanfattar en lång rad olika behov av hjälp och stöd, service, behandling, vård och omsorg. Det förutsätts att var och en utnyttjar de möjligheter som står till buds innan det finns möjligheter att få bistånd från samhället. I biståndsbedömningen ska konsekvent ingå ett övervägande om behoven kan tillgodoses på annat sätt. Att få sina behov tillgodosedda på annat sätt kan t.ex. vara att make/maka kan göra inköp som tidigare alltid utförts av den som nu har behov av hjälp med det. Behoven ska tillgodoses med lämpliga insatser utifrån den enskildes situation. Lagen öppnar därför ett utrymme för kommunerna att själva avgöra vilka biståndsinsatser som ges och ett utrymme för diskussion med den enskilde kring vilka insatser som kan vara de lämpliga i varje enskilt fall. Biståndshandläggare ska därför lyssna på den enskilde för att kunna sätta samman de insatser som bäst svarar mot dennes specifika behov och önskemål. Insatserna ska utformas så att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Den enskilde är ansvarig för sitt liv och sina beslut. Det innebär att den enskilde själv har ett ansvar att själv tillgodose sina behov att till exempel byta bostad när den inte motsvarar behoven, att at del av erbjudanden/aktiviteter som erbjuds av olika föreningar. Den enskilde har rätt till bistånd från kommunen när hen inte själv kan tillgodose sina behov och när de inte kan tillgodoses på annat sätt. 11 33
Samhället/ socialtjänsten har en skyldighet att erbjuda stöd och hjälp när den enskilde uttömt sina egna möjligheter. 3.6 Skälig levnadsnivå Det bistånd som beviljas enligt socialtjänstlagen ska ge den enskilde personen en skälig levnadsnivå. Skälig levnadsnivå ger uttryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på den beviljade insatsen, det ger dock inte den enskilde någon obegränsad frihet att välja tjänster oberoende av kostnad. Vad som är skälig levnadsnivå måste bestämmas utifrån de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, det vill säga den enskildes individuella behov och den situation som råder i samhället i övrigt. En utgångspunkt för bedömningen av vad som är skäligt ska alltid vara den enskildes rätt till ett värdigt och i möjligaste mån självständigt liv. Den enskilde har rätt till bistånd enligt SoL om: biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå behovet inte kan tillgodoses på annat sätt 3.7 Vistelsebegreppet och ansökan från annan kommun Kommunen har det yttersta ansvaret för att den som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp hen behöver (socialtjänstlagen 2001:453 2 kap. 1 ). Kommunens yttersta ansvar tar inte över eller minskar det ansvar som andra huvudmän har. Undantag från vistelsekommunens ansvar regleras i socialtjänstlagen (2001:453) 2 a kap 4 om ansvarsfördelning mellan kommuner i fråga om stöd. Om en brukare är skriven och stadigvarande bosatt i en annan kommun än Stenungsunds kommun och önskar tillfällig hemtjänst vid t.ex. semestervistelse är det hemkommunen som ska besluta om och bekosta insatsen. Hemkommunen skickar beställning på insatsen till Stenungsunds kommun som utför insatsen 1. 12 34
En person som är bosatt i en annan kommun har rätt att få sin ansökan prövad i Stenungsunds kommun och ska därmed behandlas som om hen vore bosatt i kommunen. Detta gäller under förutsättning att den sökande har för avsikt att flytta till Stenungsunds kommun och att det på grund av ålderdom, varaktig funktionsnedsättning och/eller allvarlig sjukdom inte är möjligt att flytta om vårdoch omsorgsinsatser inte kan garanteras. Hemkommunen är skyldig att vid behov bistå med den utredning som inflyttningskommunen kan behöva för att pröva ansökan (socialtjänstlagen 2001:453 2 a kap. 8 ). 3.8 Stöd till anhöriga Enligt socialtjänstlagens (2001:453) 5 kap.10 ska kommunen erbjuda stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har en funktionsnedsättning. Med anhörigstöd avses de insatser som fysiskt, psykiskt och socialt underlättar den anhöriges situation. Stödinsatserna ska vara av förebyggande och hälsofrämjande karaktär för att bidra till att bevara och främja den anhöriges hälsa. Anhöriga ska bemötas med respekt och erkännande, deras kunskap samt kompetens ska tas tillvara. Stödet ska också leda till att den anhörige kan känna trygghet och få en bibehållen eller ökad livskvalitet. Stödet ska i så långt mån som möjligt planeras i samråd med den anhörige och dennes närstående. Stenungsunds kommun erbjuder en digital plattform som heter En bra plats anhörigstöd. Här samlas länkar med information om hela 170 diagnoser, samt om missbruk, självskadebeteende mm. Här finns också chattrum där man kan komma i kontakt med andra människor i hela landet som befinner sig i liknande situationer. Det finns information om föreningar. Ensamhet är en vanlig känsla när man vårdar en anhörig som är sjuk på olika vis. Genom En bra plats anhörigstöd finns möjligheter att knyta kontakter med andra som brottas med samma frågor och där anhöriga kan få stöd via andra i det man kämpar med i livet. Kommunalt stöd som service till anhöriga Stöd som kommunal service innebär i detta sammanhang ett erbjudande om 13 35
allmänt inriktade insatser eller generellt utformade sociala tjänster. Stödet ska vara lättillgängligt för alla utan föregående biståndsbedömning. Stöd som erbjuds som kommunal service ska enligt kommunallagen vara likvärdig i hela kommunen. Då behov finns ska kommunen erbjuda: Stödsamtal Råd och vägledning Information/Föreläsningar Anhöriggrupper/ cirklar En bra plats 3.9 Anhörigas ansvar Makar/partnerskap/sambos 3.9.1 Makar/partnerskap/sambos Enligt äktenskapsbalken (1987:230) ska makar gemensamt vårda sitt hem och fördela sysslor mellan sig. Att leva sambo ska enligt sambolagen (2003:376) likställas med att leva som makar. Par har ett gemensamt ansvar för hushållet vilket innebär att hjälp med hushållssysslor inte beviljas då endast den ene i ett par har nedsatt förmåga. Det innebär också att om ett par bedöms vara i behov av bistånd för sitt hushåll ska båda beviljas insatser efter två separata utredningar. Par har inget ansvar för att hjälpa varandra med personlig omsorg som till exempel toalettbesök. I det fall den ena parten inte kan medverka fullt ut i hushållssysslor, hänvisas parterna att omfördela aktiviteter och omsorg mellan sig. Det kan också medföra att parterna får göra olika saker för att tillgodose hushållssysslorna i det gemensamma hemmet. 3.9.2 Gemensamt hushåll När vuxna personer lever i hushållsgemenskap ska de ge varandra viss praktisk 14 36
hjälp inom familjen. Mer omfattande omsorgsbehov kan däremot inte anses ligga inom ramen för vad familjemedlemmar normalt bistår varandra med. Denna bedömning gäller oavsett om det handlar om makar, registrerade partners eller sambor eller när det finns hemmavarande barn över 18 år. Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning förekommer normalt inte 1 Regeringens proposition 2010/11:49, Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun 3.10 Hälso- och sjukvårdshuvudman Hälso- och sjukvårdsinsatser kan inte beviljas enligt socialtjänstlagen. 3.11 Lex Sarah Bestämmelserna om lex Sarah omfattar hela socialtjänsten. Varje anställd samt uppdragstagare, praktikant och deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program är skyldig att omgående rapportera missförhållanden och/eller risker för missförhållanden till närmast överordnad chef. Det finns en omgående skyldighet för ansvariga inom socialtjänsten att utreda och dokumentera samt avhjälpa och undanröja ett missförhållande eller risk för missförhållande. Visar utredningen att det var ett allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande ska detta anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), oavsett om det avhjälpts eller ej. 3.12 God Man Sociala myndighetsnämnden ska enligt 15 p 6 LSS och 5 kap Socialtjänstförordningen anmäla till överförmyndaren: om den finner att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon samt att någon inte längre behöver förvaltare. 15 37
En god man ska inte förordnas om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Den enskilde kan t.ex. om hen förstår innebörden av det, utfärda en fullmakt för någon att sköta hens angelägenheter. Överförmyndarenheten avgör om det föreligger kriterier för att ansöka hos Tingsrätten om god man eller förvaltare och ger i så fall en ansökan till Tingsrätten. För din bedömning behöver överförmyndarenheten information, det vill säga en social utredning och ett personbevis. Vidare krävs den enskildes samtycke till att god man förordnas. Är dennes tillstånd sådant att ett samtycke inte kan ges ska istället behovet av en god man styrkas genom ett läkarintyg. Anmälan om behov av förvaltare ska styrkas med ett läkarintyg som visar att den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Det kan visa sig att den enskildes angelägenheter kräver omedelbar vård eller att ett dröjsmål uppenbarligen skulle medföra fara för dennes person eller egendom. I sådana situationer ska socialnämnden anmäla att det föreligger ett omedelbart behov av god man eller förvaltare. Sociala myndighetsnämnden ska göra en anmälan till överförmyndaren när det gäller behovet av ett interimistiskt beslut. ( SKL cikr 11:35). 3.13 Personligt Ombud Personligt ombud (PO) stödjer individen med psykisk funktionsnedsättning genom att tillsammans med klienten planera, genomföra och följa uppdrag som definieras av klienten. Personligt ombud ska även verka för att gruppen personer med psykiskt funktionsnedsättning ska få bättre livsvillkor. Personligt ombud kan sökas av den enskilde själv, eller av en annan person i samråd med personen med psykisk funktionsnedsättning. Kommunen är huvudman för verksamheter med personligt ombud. Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp verksamheterna med personligt ombud utifrån sitt ansvar för statsbidrag till verksamheterna. Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna och administrera statsbidraget. 3.14 Tolk När en myndighet har kontakt med en person som inte behärskar svenska språket eller som har hörsel- eller talnedsättning bör myndigheten vid behov anlita tolk. 16 38
Det är myndigheten som i det enskilda fallet som ska göra en bedömning av om det finns behov av tolk därmed finns det inget stöd för att rutinmässigt anlita tolk. Vägledande bör vara den enskildes uppfattning. Generellt är det olämpligt att använda någon nära anhörig som tolk. I de fall det är nödvändigt att anlita tolk för ett främmande språk så kontakta biståndshandläggare en auktoriserad tolkförmedling såsom t. ex. Tolkförmedlingen Väst. Syn- och/eller hörseltolk bokas via landstinget. Det är viktigt att den enskilde lämnar ett medgivande om att de uppgifter som är sekretessbelagda får tas upp i närvaro av tolken. 4. Insatser i ordinärt boende Enligt socialtjänstlagen (2001:453 3 kap. 6 första stycket) bör kommunen genom hemtjänst, dagverksamhet eller liknande underlätta för den enskilde att bo kvar hemma. Den som har behov av hjälp och stöd för att kunna bo kvar i sin egen bostad kan beviljas insatser som ska möjliggöra kvarboendet. Insatserna ska i så stor utsträckning som möjligt utformas utifrån den enskildes önskemål. För att kunna tillgodose önskemålen ska utföraren tillsammans med den enskilde upprätta en genomförandeplan som beskriver hur insatserna ska genomföras. Ett rehabiliterande synsätt ska genomsyra arbetet och den enskilde ska uppmuntras att ta egna initiativ. Hemtjänst beviljas utifrån den enskildes behov. Kommunfullmäktige beslutar att brytpunkten för hemtjänstinsatser ska vara 130 timmar per månad och att ansökan som överskrider 130 timmar i månaden kan avslås om behovet kan tillgodoses med andra insatser som är mindre kostnadskrävande för kommunen. Vid brytpunkten 130 timmar ska motiverande samtal genomföras, med förbehåll att varje människa beaktas som en unik person, och en individuell sammanvägning göras av olika omständigheter i ärendet inför ett avslag på utökning av hemtjänsttid. Insatser som är avsedda för personer i ordinärt boende, t.ex. hemtjänst och 17 39
dagverksamhet beviljas inte för den som bor på särskilt boende. 4.1 Hemtjänst/vårdplanering Hemtjänst är ett samlingsbegrepp för olika insatser. Hjälpens omfattning kan variera mellan några timmar i månaden till att få hjälp vid flera tillfällen under dygnet. Behovet av hemtjänst bedöms vara tillgodosett om den enskilde: själv kan utföra insatsen har annan person i hushållet eller i sin omgivning som utför insatsen får behovet tillgodosett genom alternativa insatser genom hjälpmedel ökar sin funktionsförmåga så att behovet blir tillgodosett. Behov av hemtjänst föreligger om den enskilde på grund av nedsatt fysisk, psykisk och/eller kognitiv förmåga: har svårt att på egen hand klara sin dagliga livsföring upplever otrygghet eller känsla av isolering har en hemsituation som bedöms som osäker på grund av kognitiv svikt. Hemtjänst kan delas upp i omsorg och service. Service syftar till praktisk hjälp med bl.a. städning, tvätt, inköp, ärenden och hushållsgöromål. Omsorg är direkt riktade till den enskilde för att tillgodose dennes grundläggande behov och innefattar t.ex. tillsyn, personlig hygien, toalettbesök, på- och avklädning, förflyttningar, måltidshjälp, social samvaro samt promenader. 18 40
Vårdplanering När det finns behov av insatser från kommunens socialtjänst eller landstingets primärvård/öppenvård ska behandlande läkare kalla till vårdplanering enligt lagen om betalningsansvar. (BAL Dir. 2014:27). En sådan kallelse sker via Time Care som är ett gemensamt informationssystem. Den individuella vårdplaneringen ska ske i samråd med den enskilde och närstående. Närstående kan endast vara med om den enskilde önskar. En gemensam vårdplan ska upprättas av båda huvudmännen. För en patient i den somatiska akutsjukvården eller den geriatriska vården inträder betalningsansvaret tidigast fem vardagar ( lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade) efter det att kommunen mottagit kallelse till vårdplanering. Om patienten inte är bedömd som utskrivningsklar under dessa dagar inträder kommunen betalningsansvar dagen efter det att en patient är utskrivningsklar och en vårdplan är upprättad. För en patient inom den psykiatriska vården inträder betalningsansvaret tidigast 30 vardagar (lördag, midsommar, julafton och nyårsafton oräknade) efter det att kommunen mottagit kallelse till vårdplanering. Processen med samordnad vårdplanering ska ske skyndsamt, säkert och effektivt så patienten/brukaren kan känna sig säker och trygg. Det innebär att biståndshandläggare och utförare måste kunna planera och organisera beviljade insatser inom ramen för när betalningsansvaret inträder. 4.2 Kartläggning och utredning - ICF och IBIC Biståndshandläggning ska ske på ett behovsinriktat, systematiskt och strukturerat sätt med hjälp av Internationell klassifikation av funktionshinder (ICF) som utgångspunkt. ICF är klassifikationer som har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) för att tillämpas på olika aspekter av hälsa. Detta för att kunna beskriva individens behov såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Individens Behov I Centrum (IBIC), är ett stöd för att kunna identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat oavsett boendeform. IBIC gör det möjligt för biståndshandläggaren att utgå från individens individuella behov 19 41
och mål snarare än det befintliga utbudet av insatser. IBIC grundar sig på ICF på så sätt att dokumentationen blir mer strukturerad, enhetlig och jämförbar mellan kommuner. IBIC som arbetssätt är framtagen och rekommenderad av Socialstyrelsen. Syftet med IBIC är att människor med funktionsnedsättning ska erhålla en professionell handläggning där utredningsmetodik, bedömning, beslut om insatser och uppföljning är enhetlig i kommunen. Syftet är vidare att individperspektivet och den enskildes delaktighet i utredning och utförandet säkerställs. Se vidare Socialstyrelsens vägledning (2016) Individens behov i centrum. 4.2.1 Behovsbedömning Behovsbedömning är den process som föregår och leder till ett beslut om bistånd. Behovsbedömningsprocessen ska fokusera på individens behov och inte på socialtjänstens befintliga utbud av insatser. Utredningarna ska präglas av ett förhållningssätt som stödjer den enskilde att få ett liv med meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet och sammanhang. För att höja eller bibehålla funktionsnivån ska ett rehabiliterande synsätt genomsyra utredningarna. En helhetsbedömning ska göras utifrån de sammantagna identifierade behoven. 4.2.2 Bedömning vid ansökan om specifik utformning av insats Vid en ansökan om bistånd/insats har den enskilde möjlighet att framföra önskemål om utformning av insatsen, som skall beaktas i utredningen. Kommunen tar hänsyn till individens önskemål dock finns det inte någon ovillkorlig rätt att få behov tillgodosedda i en viss form eller inom en specifik verksamhet. Utredningstidens längd Enligt 7 Förvaltningslagen framgår att en utredning ska genomföras så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Att en utredning ska genomföras skyndsamt får alltså inte medföra att kraven på objektivitet, opartiskhet och allsidighet eftersätts. Vad som menas med så snabbt som möjligt kan inte anges generellt utan måste bli en bedömning i varje enskilt ärende. 4.2.3 Kommunicering Reglerna i 17 FL innebär att utredningsmaterial som någon annan har tillfört ett 20 42
ärende, och som har betydelse för ärendets avgörande, ska kommuniceras innan ett slutligt beslut fattas i ärendet. Ett beslut ska grunda sig på det som har dokumenterats. Det innebär att muntliga uppgifter och iakttagelser har gjorts skall dokumenteras och tillföras ärendet. Skyldigheten att kommunicera gäller utredningsmaterialet och omfattar inte bedömning eller förslag till beslut. I vissa fall är kommunicering inte nödvändig. Det gäller bl.a. om beslutet inte går part emot, dvs. om den enskilde får precis vad han eller hon har ansökt om eller begärt, uppgiften saknar betydelse, t.ex. om en annan person har lämnat en uppgift som man redan känner till eller som inte behövs för beslutsfattandet, eller det är uppenbart obehövligt att kommunicera. Se vidare Socialstyrelsens handbok 2015 Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Kommunicering kan ske skriftligt eller muntligt. Den enskilde ska ges möjlighet att komma in med synpunkter eller kompletteringar till utredningen som ligger till grund för ställningstagandet. En tydlig tidsangivelse för när synpunkter ska ha inkommit till nämnden ska delges den enskilde. Den enskilde bör få 2 veckor på sig att inkomma med synpunkter, vilket bör ske skriftligt. Om synpunkter inkommit inom ramen för tidsangivelsen ska detta dokumenteras och tas i beaktande innan beslut fattas. 4.2.4 Beslut Handläggning eller utredning skall utmynna i ett beslut om rätten till bistånd utifrån den enskildes ansökan. Syfte och mål med insatsen ska tydligt framgå av biståndshandläggarens utredning och beställning av insatsen. Insatser som beviljas ska utformas så att de kompenserar, stödjer eller tränar den enskilde för de behov han/hon inte själv eller på annat sätt, kan tillgodose. Vem som har rätt att fatta beslut om bistånd/olika insatser samt omfattningen av dessa på delegation från nämnden framgår av kommunens delegationsordning. Biståndsbesluten i Stenungssunds kommun skall efter individuell bedömning vara tidsbegränsade om inte annat framgår av riktlinjerna. 21 43
4.2.5 Om ett beslut går den enskilde emot Den enskilde har alltid rätt att överklaga ett beslut som går den enskilde emot. Den enskilde har även möjlighet att överklaga ett beslut som gäller bifall av ansökan om den upplever att beslutet inte överensstämmer med vad som ansöktes om. Om den enskilde önskar hjälp med att överklaga ska nämnden biträda med sådan hjälp. Detta följer av den serviceskyldighet som nämnden har enligt 4 Förvaltningslagen. Överklagan av ett biståndsbeslut skickas till nämnden för en s k rättidsprövning (prövning om skrivelsen med överklagandet har inkommit i rätt tid) samt en granskning för att se om ärendet är felaktigt handlagt eller beslutet uppenbart felaktigt. Om överklagan inkommit i rätt tid och om nämnden står fast vid beslutet, sänds överklagan vidare till Förvaltningsdomstol. För mer information hänvisas till Förvaltningslagen och 16 kap 3 Socialtjänstlagen. 4.2.6 Beställning När den enskilde fått ett biståndsbeslut kontaktar biståndshandläggaren utföraren och gör en formell beställning av beviljade insatser. Beställningen ska vara så formulerad att det klart och tydligt framgår vilka behov som finns och målet med det individuellt anpassade stödet. Beslut om bistånd av nämnd eller domstol ska i princip verkställas omedelbart. 4.2.7 Genomförandeplan Hur nämndens beslut om en insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. I planen ska det framgå vad målet med stödet är, vad som ska göras, när och hur. Utföraren och den enskilde skriver planen tillsammans. Utgångspunkten ska vara att den enskilde själv ska medverka och vara delaktig i planeringen utifrån sina förutsättningar. Genomförandeplanen ska upprättas senast två veckor efter verkställighet av beslutet. Genomförandeplanen är ett viktigt underlag för biståndshandläggaren när insatsen skall följas upp och/eller omprövas. Detta ska ske kontinuerligt, minst en gång per år, och dokumenteras i verksamhetssystemet. 4.2.8 Uppföljning 22 44
Systematiska uppföljningar av pågående insats ska göras. Uppföljningar/omprövningar utgår från samtal med den enskilde, biståndshandläggarens- samt utförarens dokumentation i form av utredning, journalanteckningar, genomförandeplan och annan relevant information för bedömning om insatsen ska avslutas, fortsätta eller förändras. 4.2.9 Uppföljning IBIC I uppföljningen ingår att handläggaren samlar in information, detta kan ske på flera sätt för att handläggaren ska få ett tillräckligt underlag. Den viktigaste källan är individens egen beskrivning och upplevelse av sin aktuella situation. I det systematiska arbetet ingår att följa upp hur individens situation har förändrats från första kontakt till att nästa kontakt tas. Det kan innebära att åter beskriva individens behov, resurser, mål, uppfattning om kvalitet eller uppfattning om livskvalitet samt hantera resultat från uppföljningen och vidta åtgärder. Se vidare Socialstyrelsens vägledning (2016) Individens behov i centrum. 4.3 Insatser 4.3.1 Att lösa problem Beskrivning ICF Att finna lösningar på problem eller situationer genom att identifiera och analysera frågor, utveckla möjliga lösningar, utvärdera tänkbara effekter av lösningar och genomföra en vald lösning såsom att lösa en konflikt mellan två personer. Innefattar att lösa enkla och sammansatta problem. Vägledning Att lösa problem beviljas oftast för personer som har nedsatt psykisk funktion såsom psykisk ohälsa eller har drabbats av nedsatt minne eller demenssjukdom, som behöver stöd/hjälp att lösa vardagliga problem. Det kan t ex vara att personen har svårt att minnas och behöver stöd/hjälp att fylla i det han eller hon har glömt t ex vilken dag det är och vad som skall hända under dagen, se till att något som gått sönder blir lagat eller att slänga matvaror som blivit dåliga. Insatsen betonar ett arbetssätt/förhållningssätt. Norm: Beviljas maximalt upp till 1 gång per dag. 23 45
4.3.2 Att fatta beslut Beskrivning ICF Att göra ett val mellan alternativ, att förverkliga valet såsom att välja och köpa en specifik sak eller att besluta att göra och även genomföra en uppgift bland flera uppgifter som behöver genomföras. Vägledning Beslut kan beviljas för personer med psykisk ohälsa, minnesproblematik eller demenssjukdom som behöver stöd/hjälp att lösa vardagliga problem. Stödinsats kan vara att skapa struktur i vardagen genom att påminna personen i sina vardagliga rutiner. Norm: Beviljas maximalt upp till 1 gång per dag. 4.3.3 Att genomföra dagliga rutiner Beskrivning ICF Innefattar att genomföra enkla eller sammansatta och samordnade handlingar för att planera, hantera och fullfölja vad de dagliga rutinerna kräver såsom att beräkna tid och göra upp planer för olika aktiviteter under dagen. Vägledning Att genomföra dagliga rutiner beviljas om person har svårt att få en regelbunden dag såsom att sköta personlig vård med att göra sig iordning inför dagen, äta regelbundet, passa en avtalad tid, följa en medicinsk ordination, behöver hjälp att påbörja aktiviteter, informeras om vad klockan är eller om det är morgon eller kväll och få en mer normal dygnsrytm. Behovet kan uppkomma i samband med psykisk ohälsa alternativt personer med minnessvikt eller demenssjukdom. Norm: Beviljas upp till 1 gång per dag. 24 46
4.3.4 Att använda kommunikationsutrustning Beskrivning ICF Innefattar allmänna och specifika drag i kommunikation genom språk, tecken och symboler och som innefattar att ta emot och att förmedla budskap, att föra samtal och att använda olika kommunikationsmetoder. Handlar om att kunna göra sig förstådd eller ta emot information. Det kan t ex vara att kunna höra och förstå tal, se och förstå text, kunna göra sig förstådd svenska och använda telefon, larm eller dator. Personen kanske förstår men kan inte uttrycka sig i ord och måste få ha hjälp av bilder eller annan lösning. Vägledning Beviljas till person som själv inte kan ringa enklare samtal för t ex att beställa tid hos läkare, tandläkare, boka färdtjänst t. ex använda taltavla, hörapparat och hjälp med dator. Norm: Beviljas upp till 1 gång per dag. 4.3.5 Att ändra och bibehålla kroppsställning Beskrivning ICF Innefattar att inta eller ändra kroppsställning och att förflytta sig från en plats till en annan såsom att resa sig ur en stol för att lägga sig på en säng, att lägga sig på knä eller sätta sig på huk och åter kunna resa sig upp från sittande eller liggande. Att lägga sig ner och resa sig från liggande ställning eller att ändra kroppsställning från liggande till någon annan ställning såsom att stå. Att sätta sig ner och resa sig upp från sittande ställning och att ändra kroppsställning från sittande till någon annan ställning såsom att stå eller ligga. Att inta och lämna stående ställning eller ändra kroppsställning från stående till någon annan ställning såsom att ligga eller sitta. Vägledning Insatsen handlar främst om att ändra kroppens ställning och avser hjälp med att kunna ändra kroppsställning. Det kan t ex vara att resa sig upp från säng, stol eller toalettstol och kunna hålla kvar kroppsställning och beviljas utifrån personen vanor och behov. 25 47
Norm: Beviljas per tillfälle. 4.3.6 Att bära hantera och förflytta föremål Beskrivning ICF Innefattar att lyfta upp ett föremål eller ta något från en plats till en annan såsom att lyfta en kopp eller bära ett något från ett rum till ett annat. Att lyfta ett föremål för att flytta det från en lägre till en högre nivå såsom att lyfta ett glas från bordet med hjälp av händerna ta eller flytta ett föremål från en plats till en annan såsom att bära ett vattenglas. Vägledning Insatsen handlar främst om personen funktion att bära och förflytta föremål till olika ställen i bostaden eller om det finns behov av att få stöd/hjälp med att t ex duka fram, hälla upp ett glas vatten och ta det med sig. Norm: Beviljas per tillfälle. 4.3.7 Att gå och röra sig omkring på olika sätt Beskrivning ICF Innefattar att förflytta hela kroppen från plats till plats, på vilket underlag eller avstånd som helst med hjälp av specifika hjälpmedel som utformats för att underlätta förflyttningen eller som ger andra sätt att förflytta sig såsom att förflytta sig inomhus i bostaden eller längs gatan i en rullstol eller med rollator. Vägledning Insatsen handlar främst om förflyttning i bostaden som att t ex komma till och från säng, toalett och mellan rum i bostaden. Norm: Beviljas per tillfälle. 26 48
4.3.8 Promenad Beskrivning ICF, att gå och röra sig omkring Att förflytta sig till fots längs en yta, steg för steg, där en fot alltid är i marken såsom att promenera, flanera, gå framlänges, baklänges eller i sidled. Att gå på det sätt som krävs för att undvika rörliga och fasta föremål, människor, djur och fordon såsom att gå runt på en marknad eller i en affär, gå runt på gatan eller genom trafik eller i folkträngsel. Vägledning Insatsen innefattar att behöva att någon finns som hjälp eller tillsyn i samband med förflyttning utomhus såsom en promenad. I insatsen ingår att ta på och av sig ytterkläder. Innefattar inte egenvård i form av förflyttningsträning. Norm: Beviljas upp till 2 gånger per vecka. 4.3.9 Att tvätta sig Beskrivning ICF Att använda vatten, tvål och andra substanser för att rengöra delar av kroppen såsom händer, ansikte, fötter, hår, naglar. Vägledning Insatsen innefattar om den enskilde behöver hjälp med sin dagliga hygien på morgon och/eller kväll. Innehåller och avser daglig kroppsrengöring såsom ansikte, händer, nedre hygien utifrån personens vanor och behov. Norm: Beviljas per tillfälle. 27 49
4.3.10 Att duscha Beskrivning ICF, Att tvätta sig Att tvätta och torka hela eller delar av kroppen genom att använda vatten och lämpliga material och metoder för att bli ren och torr såsom att bada, duscha, tvätta händer och fötter, ansikte och hår och att torka sig med handduk. Vägledning Insatsen används om den enskilde behöver stöd/hjälp med tvätt av hela kroppen. Särskilda behov som t ex medicinska skäl, vid kraftiga svettningar eller andra orsaker kan förekomma där dusch behöver beviljas flera gånger i veckan. I insatsen ingår upptorkning och iordningställande av badrum/hygienutrymmen. Norm: Dusch/bad beviljas upp till 2 gånger per vecka. 4.3.11 Att sköta kroppsvård Beskrivning ICF Att vårda de delar av kroppen som kräver mer än att tvätta och torka sig såsom hud, ansikte, tänder, hårbotten, naglar och könsorgan. Vägledning Insatsen smörjning av delar eller hela kroppen, munvård såsom att borsta tänderna, rakning, hårborstning/uppsättning av hår och nagelvård. Norm: Beviljas per tillfälle upp till 2 gånger per dag? 28 50
4.3.12 Att sköta toalettbehov Beskrivning ICF Att planera och genomföra uttömning av mänskliga restprodukter (menstruation, urinering och avföring) och att göra sig ren efteråt. Vägledning Insatsen avser själva toalettbesök på toaletten eller mobil toalettstol samt rengöring efteråt. Innefattar inte hur person kommer till och från toalett. Norm: Beviljas per tillfälle. 4.3.13 Att klä sig Beskrivning ICF Insatsen innebär att genomföra samordnade handlingar och uppgifter som att ta på och av kläder och skodon i ordning och i enlighet med klimat och sociala villkor såsom att sätta på sig, rätta till och ta av skjorta, kjol, blus, underkläder, sari, kimono, tights, hatt, handskar, kappa, skor, kängor, sandaler och tofflor. Vägledning Om person har behov av hjälp med allt eller delar kring av- och på-klädning. Avser både morgon, kväll samt ytterkläder och skor. Norm: Beviljas per tillfälle. 4.3.14 Att äta och dricka Beskrivning, ICF Innefattar att föra maten till munnen och konsumera den på ett kulturellt acceptabelt sätt, skära eller bryta maten i bitar, öppna flaskor och burkar, använda matbestick, äta sina måltider till fest och vardags. Att fatta tag i en dryck som serveras, föra den till munnen och konsumera den på ett kulturellt acceptabelt sätt 29 51
såsom att blanda, röra och hälla upp dryck för att dricka, öppna flaskor och burkar, dricka genom sugrör eller rinnande vatten från en kran. Vägledning Hjälpen avser stöd före, under och efter aktuella måltider. Exempel på stöd vid matsituation är matning, sällskap under hela eller del av måltiden för att stimulera lusten att äta. Särskild hänsyn ska tas om den enskilde har tendens till undernäring eller felaktigt näringsintag. Norm: Beviljas per tillfälle 4.3.15 Att få hjälp med egenvård Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är aldrig hälso- och sjukvård enligt lagen. Avgränsning En ansökan om bistånd för egenvård ska åtföljas av ett intyg från läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Det är alltid den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården som inom sitt kompetensområde bedömer egenvård. En sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast med förskrivningsrätt kan bedöma egenvård men endast om de produkter/preparat som de har rätt att förskriva. Vägledning Hjälp med hälso- och sjukvårdsinsatser som ryms inom vad som räknas som egenvård. Som egenvård räknas de uppgifter som ansvarig läkare normalt lämnar till patient eller anhörig att sköta om. Den enskilde ska själv kunna ge instruktioner om när, vad och hur uppgiften ska utföras. Så länge den enskilde själv klarar att ta ansvar för sin medicinering och sin egen vård i övrigt kan hemtjänstpersonalen 30 52
inom ramen för biståndsbeslutet lämna hjälp/handräckning. Detta innebär att hemtjänstpersonalen kan bistå med till exempel träning, ögondroppar eller på- och avtagning av stödstrumpor på samma sätt som man bistår med andra sysslor som den enskilde inte klarar att utföra. Den enskildes behov och uppgifter i intyget är avgörande för hur ofta insatsen ges. Norm: Beviljas utifrån egenvårdsintyg. Vid mer omfattande ansökan vad gäller egenvård bör det göras en individuell prövning utifrån skälig levnadsnivå. 4.3.16 Att sköta sin egen hälsa Beskrivning ICF Att tillförsäkra sig fysisk bekvämlighet, hälsa och fysiskt och psykiskt välbefinnande såsom att upprätthålla en balanserad diet, lämplig nivå av fysisk aktivitet, hålla sig varm eller kall, undvika hälsorisker, bli vaccinerad och genomgå regelbundna hälsokontroller. Vägledandning Denna insats innebär att t ex få stöd/hjälp med att planera en balanserad kost. Norm: Beviljas upp till 1 gång dagligen. 4.3.17 Att skaffa varor och tjänster Beskrivning ICF Innefattar att välja, anskaffa och transportera alla varor och tjänster som krävs för det dagliga livet såsom att välja, anskaffa, transportera och förvara mat, dryck, kläder, rengöringsmaterial, bränsle, hushållsartiklar, husgeråd, kokkärl, hushållsredskap, och verktyg; att anskaffa nyttoföremål och andra hushållstjänster. 31 53
Vägledning Till inköp räknas inköp av dagligvaror och hushållsartiklar från livsmedelsbutik samt apoteksvaror i den för utföraren närmaste affär/apotek. Finns hemsändningsservice i området hänvisas personen i första hand till det. Vid behov kan man få stöd att beställa maten via internet. Vid behov också packa in mat och kylvaror. Övriga inköp av t ex kläder, skor eller andra inköp beviljas tillfälligtvis i samband med insatsen ledsagning om behov finns och person får då ansöka om detta. Beviljas inte då den enskilde lever i hushållsgemenskap med annan vuxen. Bistånd för inköp utanför kommunen beviljas inte. Norm: Insatsen beviljas per hushåll 1 gång i veckan på vardagar och inkluderar inköp på apotek. 4.3.18 Att bereda måltider Beskrivning ICF Att planera, organisera, laga och servera enkla och sammansatta måltider till sig själv och andra såsom att göra upp en matsedel, välja ut ätlig mat och dryck och samla ihop ingredienser för att bereda måltider, laga varm mat och förbereda kall mat och dryck samt servera maten. Vägledning Behov av insatser för att bereda måltider kan finnas i samband med frukost, huvudmål, mellanmål och kvällsmål. Det är den enskilde i samråd med hemtjänstutföraren som avgör hur insatsen ska utföras. Beställningen beskriver beviljad insats, behovet av insatsen och vad den enskilde klarar av att utföra på egen hand. Insatsen iordningställande av måltid kan innebära dukning, uppläggning av mat, servering av måltiden, hjälp att värma mat, enklare matlagning eller uppvärmning av färdig kyld/fryst mat. Norm: Beviljas per tillfälle. 32 54
4.3.19 Att städa köksutrymme och köksredskap Beskrivning ICF Att städa upp efter matlagning såsom att diska, rengöra pannor, kastruller och matlagningsredskap samt städa bord och golv i matlagnings- och måltidsutrymmen. Vägledning Insatsen innefattar att städa av matplats och arbetsbänk samt de redskap som har används i samband med matlagning. Norm: Beviljas per tillfälle upp till 1 gång dagligen. 4.3.20 Att avlägsna avfall Beskrivning ICF Att göra sig av med hushållsavfall såsom att samla ihop skräp och sopor i hemmet, hantera avfall för att kasta det, använda anordningar för avfallshantering, bränna avfall. Vägledning Insatsen beviljas utifrån behov och innefattar att slänga sopor från kök och toalett. Även återvinning av sopsortering ingår. Norm: Beviljas per tillfälle upp till 1 gång dagligen. 33 55
4.3.21 Att tvätta och torka kläder Beskrivning ICF Innefattar att tvätta, torka kläder, vika och stoppa in i skåp. och omfattar maskintvätt av kläder, sänglinne och handdukar. För- och efterarbete, till exempel klädvård, byte av sängkläder samt lägga in tvätten i skåp, ingår. Även strykning av enstaka plagg och enklare syarbeten med nål och tråd ingår. Vägledning I insatsen ingår inte att tvätta mattor eller större gardinuppsättningar, mangla eller stryka sängkläder och handdukar eller tvätt av anhörigas kläder. Beviljas inte då den enskilde lever i hushållsgemenskap med annan vuxen som kan utföra insatsen. Förhållanden där det finns behov av tätare insatser är till exempel att den enskilde har ett större behov av insatsen på grund av inkontinens, motorikeller synproblem som medför spill, fläckar eller liknande. Den enskilde tillhandahåller tvätt- och sköljmedel. I insatsen ingår även byte av sängkläder med samma intervall. Norm: Beviljas per hushåll 1 gång var 14:e dag. 4.3.22 Att hygienstäda Avgränsning/Beskrivning ICF att städa bostad Att städa hemmet såsom att damma, sopa, skura, torka av golv, rengöra badrum, toaletter samt rengöra hemmets möbler. Vägledning Om det framkommer ett större behov av städning kan hygienstädning beviljas 34 56
vilket innebär rengöring av arbetsytor och golv i kök, översyn av hall och rengöring av toalett. Norm: Beviljas 1 gång i veckan. 4.3.23 Att städa bostaden Beskrivning ICF Att städa hemmet såsom att städa upp och damma, sopa, skura, torka av golv, tvätta fönster och väggar, rengöra badrum och toaletter och att rengöra hemmets möbler. Vägledning Städning av bostad, 2 rum, kök, toalett och hall beviljas för att upprätthålla en rimlig boendemiljö. I städning kan ingå damning, dammsugning av golv och mattor, skakning av mindre mattor, våttorkning av golv och rengöring av handfat och toalett. Vid behov av fönsterputsning och gardinuppsättning kan det ges 1 gång/år och ska inrymmas inom ramen för insatsen städning. För fönsterputsning gäller fönster till bostaden, ut- och invändigt samt mellan fönsterglas av 2 rum och kök. Avfrostning och rengöring av kyl/frys, skåp och lådor, spis och fläkt kan ingå om den enskilde vill men får då välja bort städning av bostad vid aktuellt tillfället. Förhållanden som kan medföra särskilda behov är t.ex. allergier eller att den enskilde har motorik- eller synproblem som medför spill eller liknande. Allergier ska vara medicinskt utredda och styrkas av läkarintyg. Städning beviljas inte då den enskilde lever i hushållsgemenskap med annan vuxen som kan utföra städningen. Om den enskilde lever i hushållsgemenskap 35 57
med en vuxen som utför omfattande omsorgsinsatser, kan i särskilda fall städning beviljas. Storstädning, städning av förråd, vindstädning, rengöring av avlopp beviljas inte som bistånd. Fler tillfällen för städning på grund av husdjur kan inte anses ingå i skälig levnadsnivå. Städmaterial tillhandahålls av hushållet. Norm: Beviljas 1 gång var 3:e vecka av 2 rum, kök, toalett och hall per hushåll. 4.3.24 Att använda hushållsapparater Beskrivning ICF Att använda olika slags hushållsapparater såsom tvättmaskin, torkapparat, strykjärn, dammsugare och diskmaskin. Vägledning Insatsen används när det finns behov av att få hjälp med att t ex sätta på tvättmaskin eller diskmaskin men personen själv klarar av att utföra hantering av tvätt eller disk. Kan även användas när person har behov av få hjälp med att sätta på och stänga av tv. Norm: Beviljas per tillfälle. 4.3.25 Att ta hand om lättare hushållsgöromål 36 58
Beskrivning ICF Att underhålla och laga hushållsföremål och andra personliga föremål innefattande bostaden och dess inventarier, kläder, fordon och hjälpmedel samt att ta hand om växter och djur, vattna blommor, sköta och ge mat till sällskapsdjur och skötsel av husdjur. Vägledning Hushållsgöromål innefattar att få stöd/hjälp med att bädda säng, hämta post, vattna blommor, översyn av hjälpmedel såsom rollator eller rullstol. Hushållsgöromål beviljas inte då den enskilde lever i hushållsgemenskap med annan vuxen som kan utföra insatsen. Insatsen kan även innehålla skötsel av husdjur. Att ha husdjur anses normalt inte vara nödvändigt för att den enskilde ska vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå enligt Socialtjänstlagen. Ägaren har det fullständiga ansvaret för sitt husdjur. Bistånd för behov av hjälp med skötsel av husdjur i bostad beviljas i normalfallet inte. Undantag kan göras en kortare period när en akut situation uppstår, avser enstaka dagar i väntan på en annan lösning. Här inräknas t ex matning av katt eller rastning av hund, ej motion av husdjur. Sådan insats är ett särskilt beslut och skall kunna motiveras väl i dokumentation. Norm: Insatsen beviljas per hushåll och tillfälle. Husdjursskötsel kan beviljas upp till några dagar vid att lösa en akut situation. 4.3.26 Att få stöd och hjälp med att ta kontakter Beskrivning ICF Att samspela med människor på ett i sammanhanget socialt lämpligt sätt såsom att när det är lämpligt visa hänsynstagande och uppskattning eller att reagera på andras känslor, att visa respekt, värme, tacksamhet och tolerans i förhållanden. Vägledning 37 59
Insatsen beviljas när det finns behov av att ringa enklare samtal, ta annan nödvändig kontakt via telefon samt stöd i att hantera kontakt via internet. Norm: Beviljas per tillfälle. 4.3.27 Att få hjälp med bank och postärenden Avgränsning/ICF beskrivning Innefattar att engagera sig och utföra sådana uppgifter och handlingar som krävs vid utbildning, arbete, anställning och ekonomiska transaktioner. Vägledning Beviljas om personen behöver stöd att fylla i sina räkningar och/eller posta dem och främst målgruppen med psykisk ohälsa som är i behov av boendestöd. Är personen inte själv medveten om sin ekonomi eller inte själv kan beskriva vad som skall fyllas i eller har förmåga att skriva under skall behov av god man eller förvaltare anmälas av handläggare. Post- och bankärenden ska i första hand skötas genom privatgiro, autogiro hjälp från anhörig, god man eller förvaltare. Norm: Beviljas 1 gång per månad. 4.3.28 Dagverksamhet Avgränsning/ Beskrivning ICF mellanmänskliga interaktioner och relationer Att samspela med människor på ett i sammanhanget socialt lämpligt sätt såsom att när det är lämpligt visa hänsynstagande och uppskattning eller att reagera på andras känslor. Innefattar: att visa respekt, värme, tacksamhet och tolerans i förhållanden, att svara på kritik och sociala signaler och att använda lämplig fysisk kontakt. Vägledning 38 60
Dagverksamhet för personer med demenssjukdom är en verksamhet för personer som till följd av en demenssjukdom är i behov av regelbundna aktiviteter och stimulans i vardagen samtidigt som insatsen kan samtidigt ge en anhörig avlastning. Insatsen kan inte enbart beviljas som en insats för avlastning för anhöriga. Den enskilde ska ha behov av att delta i dagverksamheten. När det gäller demens ska den enskilde ha en utredd demenssjukdom eller vara under utredning för demenssjukdom. Väsentligt att dagverksamhet beviljas i ett relativt tidigt skede för att kunna tillgodogöra sig aktivering, sysselsättning och social gemenskap. Dagverksamhet för personer med behov av social samvaro är en insats för personer som är i behov av regelbundna aktiviteter och stimulans i vardagen. Norm: Beviljas som insats utan frekvens. Den enskildes behov avgör omfattningen och ansvarig för dagverksamheten bedömer frekvens av insatsen. 4.3.29 Social samvaro Beskrivning ICF Att samspela med människor på ett i sammanhanget socialt lämpligt sätt såsom att när det är lämpligt visa hänsynstagande och uppskattning eller att reagera på andras känslor. Innefattar: att visa respekt, värme, tacksamhet och tolerans i förhållanden, att svara på kritik och sociala signaler och att använda lämplig fysisk kontakt. Vägledning Om personen är i behov av social kontakt för att upprätthålla eller förebygga att andra funktioner minskar i funktion kan bevilja denna insats. Den kan innehålla t ex läsning av tidning, samtal eller aktivitet i eller utanför bostaden. Norm: Beviljas upp till 2 gånger per vecka. 39 61
Ökad känsla av trygghet Beskrivning ICF Kroppsfunktion känsla av trygghet beskrivs som andra specifika emotionella funktioner som avser psykiska funktioner som utifrån situation leder till känsla/upplevelse av trygghet. Innefattar t ex sorgsenhet, lycka, rädsla, ilska, spänning, ångest, sorg och glädje. 4.3.30 Trygghetstelefon Vägledning Syftet med trygghetstelefon är att snabbt komma i kontakt med larmcentral och hemtjänstpersonal om den enskilde hamnar i nödsituation och är i behov av mer akut hjälp. Larmet är en passiv form av tillsyn. Insatsen kan endast beviljas om personen själv kan använda trygghetstelefonen själv eller om det finns anhöriga i hushållet som kan hjälpa den enskilde att använda det. Norm: Beviljas per person. 4.3.31 Trygghetsskapande insats Vägledning Avser tillsyn dag och/eller natt i trygghetshöjande syfte. Den enskilde kan inte använda en trygghetstelefon och är i behov av besök alternativt telefonsamtal av personal för att tillförsäkra den enskilde tryggheten och att allt är i sin ordning. Om den enskilde av särskilda skäl är i behov av fysiska tillsynsbesök skall detta lyftas på verksamhetsmöte i biståndsgruppen. Nattetid skall nattkamera i första hand användas. Av utredning skall framgå hur ofta tillsynen skall ske. Verkställighet av trygghetsskapande insats bestämmer tillsammans med den enskilde hur och när insatsen skall utföras. Norm: Insatsen kan beviljas 4 gånger dag/kväll och 2 gånger nattetid. 40 62
4.3.32 Avlösning av anhörig i hemmet Vägledning Insatsen ska bidra till den enskildes möjlighet att bo kvar i ordinarie bostad. Den enskilde är i behov av kontinuerlig tillsyn och/eller omsorg som utförs av anhörig. Anhörig är i behov av avlösning för att till exempel kunna uträtta ärenden eller delta i aktiviteter utanför bostaden. Insatsen kan innebära en aktivitet tillsammans med den enskilde. Insatsen kan enbart beviljas då den enskilde sammanbor med den som vårdar. Syftet är att ersätta den anhörige vid de tillfällen den anhörige har behov av att bli avlöst. Ansökan om daglig regelbunden avlösning beviljas endast i undantagsfall, eftersom insatsen då inte är att betrakta som avlösning. Dagliga regelbundna hemtjänstinsatser som är direkt riktade till den enskilde ska istället tillgodose behovet i dessa fall, till exempel tillsyn eller hjälp med personlig hygien. Den enskilde kan ej spara beviljade timmar för att användas vid ett senare tillfälle. Avlösning via hemtjänsten, som avser i första hand vardagar, prövas utifrån den enskildes behov. Norm: Beviljas upp till 5 timmar per vecka och antal timmar skall framgå i beslut. Kommunen tar inte ut någon avgift för upp till 5 timmar per vecka. 4.3.33 Avlösning i form av växelvistelse Vägledning Växelboende innebär att den enskilde växelvis bor i ordinärt boende respektive på korttidsboende. Syftet med att bevilja växelboende är tvåfaldigt. Dels syftar biståndet till att avlasta anhöriga och dels syftar det till att den enskilde ska få sina behov av vård, omsorg och tillsyn tillgodosedda. Uppföljning av behov av hemtjänstinsatser ska göras vid beslut om växelvistelse. Växelboende beviljas inte när behoven skäligen kan tillgodoses genom hemtjänst. Vid ansökan om växelboende som överstiger gällande norm ska ansökan avslås med hänvisning till att behovet kan tillgodoses genom särskilt boende. Behov av 41 63
växelboende föreligger om den enskilde har ett omfattande behov av vård och omsorg där anhöriga är i behov av regelbunden avlastning. Norm: Växelboende kan beviljas 1 vecka per 4 veckor och vid ett omfattande behov maximalt 2 veckor per 4 veckor. 4.3.34 Ledsagning Avgränsning I första hand ska brukaren hänvisas till att ta färdtjänst till aktiviteter och samhällsinrättningar. Om personen redan beviljats hemtjänstinsats bör det i första hand utredas om behovet kan tillgodoses genom insatsen Social samvaro och utevistelse (se ovan). Insatsen beviljas inte om det finns någon i den enskildes nätverk, till exempel anhörig, som kan vara behjälplig vid ledsagning. Insatsen beviljas inte om behovet är tillgodosett genom att chaufför för färdtjänst eller sjukresa kan ledsaga till och från ytterdörr i markplan. Vid ledsagning till vårdcentral eller mindre vårdinrättning kan chauffören hämta och lämna vid dörren, dock inte vidare in till avdelningen. Vägledning Hjälp att förflytta sig till en specifik plats, till exempel besök på samhällsinrättningar eller aktiviteter i närområdet där färdtjänst inte är befogat utifrån det korta avståndet. Ledsagning kan beviljas vid kommunikativa eller fysiska begränsningar. Norm: Vid behov av regelbunden ledsagning till och från förutbestämd plats till exempel öppen verksamhet/träffpunkt/aktivitet. Insatsen kan beviljas: en gång i veckan till social aktivitet i närområdet en gång i månaden för ärenden i närområdet såsom frisör, fotvård en gång i kvartalet för att handla kläder. 42 64
Tillfällig ledsagning Kan beviljas vid behov av ledsagning till och från samhällsinrättningar t.ex. följe till vårdcentral, sjukhus och olika myndigheter. Den enskilde har en tillfälligt nedsatt funktion och inte har någon i sitt nätverk som kan ledsaga. Innan tillfällig ledsagning kan beviljas bör det prövas om den enskilde kan få sitt behov av ledsagning tillgodosett via beställd sjukresa där det kan ingå hjälp att komma från dörr till dörr. 4.3.35 Särskilt boende Enligt socialtjänstlagen ska kommunen inrätta särskilda boendeformer för service och omsorg för äldre människor som behöver särskilt stöd (socialtjänstlagen 2001:453 5 kap. 5 ). Särskilt boende beviljas enligt socialtjänstlagen 4 kap. 1. Kommunen har äldreboendeplatser med inriktning omvårdnad samt äldreboendeplaster med specialinriktning demens och psykogeriatrik. Behovet av särskilt boende ska grunda sig på en helhetsbedömning där den enskildes situation och möjligheter sammanvägts med fysiska, sociala, medicinska, psykiska och existentiella behov. Det innebär en stor omställning för den enskilde att flytta från sitt hem. I regel är det därför väsentligt att ha prövat andra insatser innan ett beslut om särskilt boende fattas. I utredningen om behov av boende ska det framgå vilken typ av enhet som bedöms kunna tillgodose behovet, demens eller omvårdnad. För att personer med funktionsnedsättningen demens ska beviljas särskilt boende, krävs att personen erhållit demensdiagnos av läkare. 43 65
Avgränsning Behov av särskilt boende föreligger inte om den enskildes behov kan tillgodoses med insatser i ordinärt boende till exempel hemtjänst eller om behovet avsevärt minskar med hjälpmedel, bostadsanpassning eller alternativa insatser. Rätten till bistånd i form av särskilt boende grundar sig på den enskildes totala funktionstillståndsbedömning. Om den enskilde av andra skäl behöver en annan bostad, till exempel avsaknad av hiss i fastigheten eller otillgänglig närmiljö, ska i första hand möjlighet till bostadsanpassning eller byte till mer lämplig bostad prövas. Biståndshandläggaren ska informera den enskilde om andra möjligheter, till exempel byte av bostad. Den enskildes kan ha önskemål om till vilket boende hen vill flytta och bör beaktas. Önskar den enskilde ett annat boende än det som erbjuds finns möjlighet att ställa sig byteskö till önskat boende när ledig plats finns. Tackar den enskilde nej till erbjudandet om plats i särskilt boende bedöms det som att den enskilde inte för närvarande har behov av erbjuden insats. När behovet uppstår igen finns möjlighet att göra ny ansökan. Det är behovet som styr vem som erbjuds plats på särskilt boende om det finns fler sökande än lediga platser. 5. Vägledning Den enskilde beviljas denna insats vid omfattande behov av personlig omsorg när det gäller till exempel hygien, klädsel, förflyttning, måltider, kommunikation och tät tillsyn över dygnet. Den enskildes behov ska inte skäligen gå att tillgodose med hemtjänst eller annat bistånd. Exempel på situationer där hemtjänsten inte räcker till är de behov som uppstår med korta eller oförutsägbara intervaller. Medicinskt utlåtande om den enskildes eventuella medicinska behov tas med i helhetsbedömningen men det är det individuella behovet som styr, inte diagnos eller orsaken till att behoven uppstått. 44 66
Behoven ska bedömas utifrån skälig levnadsnivå och i förhållande till om den enskilde: har omsorgsbehov som är varaktiga och stora över hela dygnet uttrycker stark/ständig oro som påverkar livsföringen och insatser i ordinärt boende inte är tillräckliga har behov av närhet till personal och/eller inte har förmåga att påkalla hjälp har uppnått hög ålder i kombination med känslor av oro och/eller otrygghet. Parboende Enligt 4 kap 1 c framgår att den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5, ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. Detta gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. Första stycket gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i särskild boendeform. Lag (2013:421). Det är den person som ansöker om särskilt boende eller som tidigare beviljats särskilt boende som ansöker om att få bo tillsammans med sin make/maka eller sambo. Biståndshandläggare skall utreda följande: Har paret stadigvarande bott tillsammans Är det bådas önskan att få fortsätta att bo tillsammans. Om behov av hjälp uppstår för en medboende i ett särskilt boende kan hen beviljas hemtjänst som då utförs av boendets personal. Den som är part i ärendet kan överklaga ett beslut om rätten att få bo tillsammans. Part i ärendet är den som beviljats särskilt boende. Med samma boende har Socialstyrelsen definierat boende i samma rum, samma lägenhet eller inom samma särskilda boende. I Stenungssunds kommun används benämningen makar men i likhet med den parboendegaranti som regleras i socialtjänstlagen avses här makar, registrerade partners eller sambos. Boendet anses som kategoriboende och detta kan sägas upp av kommunen. Den medflyttande rekommenderas alltid att provbo och att behålla sitt tidigare boende en tid. 45 67
5.1.1 Korttidsboende En vistelse på korttidsboende ska som regel vara kort och tidsbegränsas till maximalt tre veckor. Beslut om korttidsvistelse följs upp kontinuerligt och efter behov dock senast inom 3 veckor. Beslut om korttidsboende i väntan på särskilt boende och hospice behöver inte tidsbegränsas. Avgränsning Är orsaken till behov av korttidsboende ett väsentligt förändrat hälsotillstånd eller om den enskilde har fallit i hemmet, krävs en kontakt med läkare på vårdcentral eller sjukhus för bedömning innan korttidsvård kan beviljas. Korttidsboende beviljas inte om behovet handlar om rekreation och/eller stimulans. Då hänvisas den enskilde till dagverksamhet eller annan form av insats som kan tillgodoses behovet. Korttidsboende beviljas inte på grund av bostadsproblematik, till exempel stambyte, renovering eller bristande tillgänglighet. Korttidsboende beviljas inte om behovet kan tillgodoses av rehabiliterande/utredande åtgärder i ordinärt boende. Korttidsboende beviljas inte när behoven kan tillgodoses av hemtjänst i ordinärt boende. Korttidsboende beviljas inte förlängt om den enskilde inte antar erbjuden plats i särskilt boende. I dessa situationer får den enskilde vänta på platsen i det egna hemmet med stöd av hemtjänst. Vägledning Korttidsboende kan beviljas när alla möjligheter till att kunna vistas i den ordinarie bostaden är uttömda. Det kan finnas flera olika behov och syften med korttidsboende, nedan redovisas de vanligaste: 46 68
Korttidsboende med målet att återgå till ordinärt boende. Syftet med att bevilja korttidsboende kan vara att kartlägga hur den enskildes hjälpbehov bäst ska kunna tillgodoses. Insatsen kan beviljas när bedömning av behov inte är möjlig att genomföra i den ordinarie bostaden eller då hemsituationen bedöms som mycket osäker på grund av kognitiv svikt. Insatsen kan också beviljas då förutsättningar för att bo hemma tillfälligt saknas. Till exempel när bostaden behöver anpassas innan hemgång är möjlig eller då den Enskildes behov tillfälligt är så omfattandet att behov av hemtjänstinsatser är orimligt stora. Korttidsboende i väntan på särskilt boende kan beviljas när alla andra insatser är beprövat och behovet är mycket omfattande. Syftet med att bevilja korttidsboende i väntan på särskilt boende är att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå tills en permanent plats kan erbjudas. Korttidsboende i tillfälligt avlastande syfte. Denna insats syftar dels till att avlasta anhöriga, dels till att den enskilde ska få sina behov av vård, omsorg och tillsyn tillgodosedda. Till skillnad från växelboende (se nedan) är ett korttidsboende i tillfälligt avlastande syfte något som beviljas för ett enstaka tillfälle. Behov av tillfälligt korttidsboende kan uppstå i akuta situationer då den som vårdar har behov av vård för egen del och då den enskilde inte kan vara hemma med stöd av hemtjänstinsatser. Vård i livet slut VILS Vård i livets slut som också benämns som VILS innebär att ge trygghet, hjälp och lindring till den enskilde i hemmet när läkare bedömt att person inte har lång tid kvar att leva. Förutom rent medicinska insatser, som till exempel smärtlindring, ska både den som är sjuk och den anhörige känna stöd och trygghet. Vården ges av undersköterskor och sjuksköterskor i kommunen och läkare i primärvård. Gruppen består av undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och ansvariga enhetschefer. Tillgång till läkare finns. AVH-teamet kan konsulteras vid behov. AVH står för 47 69
Avancerad Vård i Hemmet. I teamet ingår sjuksköterska, läkare och kurator. De kan göra hembesök vid behov. Om det av någon anledning skulle uppstå problem med vården i det egna hemmet, finns det en lägenhet på Tallåsens äldreboende. VILS-teamet följer med och vårdar den som är sjuk. Finns också möjlighet till plats på korttidsboende. Hospice Hospicevård riktar sig till personer som befinner sig i livets slutskede. För att bli beviljad hospicevård ska särskilda skäl föreligga, exempelvis att det krävs en medicinsk insats som inte kan tillgodoses på korttidsboende i Stenungssunds kommun. Vid ansökan om hospicevård ska det finnas läkarintyg från behandlande läkare som ska styrka att det är vård i livets absoluta slutskede. 5.1.2 Kontaktperson Beskrivning ICF, Mellanmänskliga interaktioner och relationer Handlingar och uppgifter som behövs för samspel med människor på ett i sammanhanget lämpligt sätt. Vägledning Kontaktperson är en insats som kan beviljas för att bryta social isolering och som i första hand riktar sig till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Syftet med en kontaktperson är att denna ska vara en medmänniska som kan ge stöd i vardagssituationer och hjälpa till att bryta social isolering genom samvaro och hjälp till fritidsaktiviteter. I bedömningen ska eventuella sociala kontakter med redan beviljade insatser såsom dagverksamhet, hemtjänst/boendestöd, kontakt med anhöriga, grannar eller frivilligorganisationer vägas in. Individuell bedömning av uppdragets omfattning skall göras. Kontaktpersonsuppdraget är ett uppdrag där arvode och omkostnader utbetalas enligt avtal. Ersättningens omfattning bedöms utifrån uppdragets art och vilka omkostnader som kan komma i uppdraget. Den enskilde står för sina egna kostnader i samband med aktiviteter. Beslutet skall vara tidsbegränsat upp till 1 år. 48 70
71 49
6. Stöd till anhöriga Sedan 2009 är kommunen skyldig att erbjuda stöd för att underlätta för anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning (5 kap. 10 Socialtjänstlagen). Stöd till anhöriga ges av flera personalgrupper inom socialtjänsten exempelvis handläggare, personal inom hemtjänst och personal på särskilda boende. Stödet ska, så långt som möjligt, vara individanpassat och utformas i samråd med berörda. Utöver information om de biståndsbedömda insatser som finns att tillgå ska biståndshandläggaren informera om vilket utbud som finns av andra stödformer, till exempel stödgrupper och frivilligorganisationer. 6.1 Stöd till anhöriga i form av service Service är antingen allmänt inriktade insatser eller generellt utformade sociala tjänster. Exempel på sådana serviceinsatser är rådgivning, information om olika typer av hjälpmedel eller erbjudande om stödjande samtal. Den enskilde bedömer själv om hen vill använda den service som kommunen erbjuder. 6.2 Stöd till anhöriga efter behovsprövning Anhöriga har rätt att ansöka om stöd för egen del. En sådan ansökan ska handläggas och dokumenteras på samma sätt som vilken annan ansökan om bistånd som helst. Det finns inga begränsningar i lagstiftningen avseende vilken form av stöd som den anhöriga kan ansöka om. Anhöriga kan alltid ansöka om insatser enligt socialtjänstlagen 4 kap 1 för sin livsföring. Exempel på behovsprövade stödinsatser kan vara praktisk hjälp i hemmet eller stödsamtal. Insatser till anhöriga som inte är generellt inriktade utan är individuellt utformade ska ges som bistånd. Biståndshandläggaren är skyldig att informera anhöriga om rätten att ansöka om insatser för egen del. 50 72
6.3 Stöd i form av insatser till brukaren I socialtjänstlagen (2001:453) finns möjlighet att ansöka om insatser som riktar sig till brukaren och samtidigt utgör en viktig del av den hjälp och avlastning som den anhöriga kan behöva. Det kan handla om ledsagning, avlösning i hemmet, hemtjänst och korttidsvistelse. Dessa insatser är individuellt utformade och måste föregås av en utredning och ett beslut. Vid all form av avlösning är det minst två personer inblandade och båda måste ge sitt samtycke till arrangemanget. Dels måste den anhöriga önska bli avlöst från sitt frivilliga åtagande, dels måste brukaren vilja göra en ansökan om insatsen. Det får inte råda några tvivel om att den enskilde som får insatsen samtycker till att ta emot den. Synpunkter måste inhämtas från båda parter. Om parterna inte är överens är det viktigt att handläggaren fortsätter sträva efter att hitta en lösning, så att bådas behov kan tillgodoses. 6.4 Barnperspektiv Med barn avses i riktlinjerna barn mellan 0-18 år. All verksamhet som rör barn med funktionsnedsättning ska vila på de grundläggande bestämmelserna i FN:s barnkonvention och gällande svensk lagstiftning, 1 kap 2 SoL som säger när åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas hänsyn till vad barnens bästa kräver. Barnkonventionens grundläggande principer, se särskilt artikel 2,3, 6 och 12 Alla barn har lika värde och samma rättigheter. Barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra grupper av barn, och ska skyddas mot diskriminering. Barnets bästa ska komma i första hand, vid alla slags åtgärder och beslut som rör barnet. All planering och alla beslut ska innefatta prövning av barnets bästa. Alla barn har rätt till livet och att få utvecklas till en trygg individ. 51 73
Respekt för barnets åsikter. Barn har rätt at komma till tals, bli tagna på allvar och bli lyssnade på. Barn ska ges möjlighet till inflytande i de frågor som rör dem. Barn har ingen skyldighet att ha eller bilda sig en åsikt och ingen kan tvinga barn att avslöja sina tankar eller åsikter, men det får inte finnas hinder för barnet att få uttrycka dem. Vårdnadshavares gemensamma ansvar. Barnets vårdnadshavare har det grundläggande ansvaret för barnets utveckling. Konventionen understryker att båda vårdnadshavaren har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling och att även vårdnadshavarana ska följa principen om barnets bästa i sin föräldraroll. 52 74
Ärende 8 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/569 2018-10-29 Richard Brown Till kommunfullmäktige Årsredovisning 2017 och begäran om ansvarsfrihet - Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörns årsredovisning för 2017 och att bevilja förbundsstyrelsens ledamöter för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn ansvarsfrihet för år 2017. Sammanfattning av ärendet Enligt förbundsordningen för samordningsförbundet mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Västra Götalandsregionen och kommunerna Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn ska samordningsförbundet årligen upprätta årsredovisning och förvaltningsberättelse och handlingarna ska överlämnas till samordningsförbundets medlemmar. Kommunfullmäktige ska besluta om ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. Beskrivning av ärendet 2005 bildades ett samordningsförbund mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Kungälvs kommun och Västra Götalandsregionen i enlighet med Lagen 2003:1210 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. 2008 utvidgades Samordningsförbundet då Stenungsunds kommun tillsammans med Tjörn och Ale kommun anslöt sig. Syftet var att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna skulle användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn har inkommit med årsredovisning, revisionsberättelse, granskningsrapport för verksamhetsåret 2017. Förbundet har under året bedrivit verksamhet för 10 390 tkr. Årets resultat blev ett underskott på 875 tkr. Det egna kapitalet uppgår till 1 146 tkr vilket understiger det egna tillåtna kapitalet enligt trestegsmodellen som tagits fram av Nationella rådet. Högsta tillåtna kapital med den medelstilldelning som gäller för år 2017 är 1 632 tkr. Enligt förbundsordningen ska samordningsförbundet årligen upprätta årsredovisning och förvaltningsberättelse och handlingarna ska överlämnas till samordningsförbundets medlemmar. Kommunfullmäktige ska besluta om ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 75
Tjänsteskrivelse 2018-10-29 Dnr Diarienummer Revisorerna bedömer sammantaget att styrelsen i samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Man bedömer också att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats i enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Dessutom bedömer man sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. De tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-29 Brev ansvarsfrihet Styrelseprotokoll, 2018-02-23 Styrelseprotokoll, 2018-03-20 Ekonomisk årsredovisning verksamhetsåret 2017, 2018-02-23 Revisionsberättelse 2017 med de sakkunnigas rapporter STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor socialtjänst Jonas Arngården Tf sektorchef Beslut skickas till per.liljeback@forsakringskassan.se 76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
Ärende 9 Protokoll Personal- och ekonomiutskottet 2018-10-29 117 Dnr: KS 2018/340 Hemställan från Stenungsunds enegi och miljö AB om att ändra bolagsordning och ägardirektiv Beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna reviderad bolagsordningen och reviderat ägardirektiv för Stenungsunds Energi och Miljö AB. Bolagsordning och ägardirektiv gäller från det att bolagsstämman godkänt dem. Kommunens ombud vid Stenungsunds Energi och Miljö AB:s bolagsstämma ges i uppdrag att vid nästa bolagsstämma godkänna den reviderade bolagsordningen och ägardirektivet. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds Energi och Miljö AB har inkommit med en skrivelse till kommunen med förslag om att kommunen, i egenskap av ägare av bolaget, ska revidera bolagets bolagsordning och ägardirektiv. Syftet är att möjliggöra för bolaget att tillhandahålla fiberanslutning i form av så kallat svartfiber till kommunala verksamheter. Bolagsordningen behöver revideras vad gäller både verksamhetsföremål och ändamål med bolagets verksamhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-07-10 Skrivelse från Stenungsunds Energi och Miljö AB 2018-07-09 Förslag till bolagsordning för Stenungsunds Energi och Miljö AB Förslag till ägardirektiv för Stenungsunds Energi och Miljö AB Justerare Rätt utdraget intygar 111
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/340 2018-07-10 Cecilia Vilén Till Kommunfullmäktige Hemställan från Stenungsunds Energi och Miljö AB om att ändra bolagsordning och ägardirektiv Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna reviderad bolagsordningen och reviderat ägardirektiv för Stenungsunds Energi och Miljö AB. Bolagsordning och ägardirektiv gäller från det att bolagsstämman godkänt dem. Kommunens ombud vid Stenungsunds Energi och Miljö AB:s bolagsstämma ges i uppdrag att vid nästa bolagsstämma godkänna den reviderade bolagsordningen och ägardirektivet. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds Energi och Miljö AB har inkommit med en skrivelse till kommunen med förslag om att kommunen, i egenskap av ägare av bolaget, ska revidera bolagets bolagsordning och ägardirektiv. Syftet är att möjliggöra för bolaget att tillhandahålla fiberanslutning i form av så kallat svartfiber till kommunala verksamheter. Bolagsordningen behöver revideras vad gäller både verksamhetsföremål och ändamål med bolagets verksamhet. Beskrivning av ärendet Stenungsunds Energi och Miljö AB levererar fjärrvärme inom Stenungsunds kommun. Idag ställs allt högre krav på mätvärdesinsamling vilket medför att bolaget, vid utbyggnad av fjärrvärmenätet, förnyar och bygger ut nätet för elektronisk kommunikation (fibernät). Samtidigt som bolaget förlägger fibernät finns också en möjlighet för bolaget att förse vissa av kommunens verksamhetslokaler med svartfiber. Svartfiber är en fysisk fiberledning utan elektronisk utrustning, en fiberoptisk punkt-tillpunkt förbindelse. Som hyrestagare av svartfiber får man själv införskaffa och underhålla aktiv utrustning som sköter kommunikationen och hyrestagaren avgör därmed även förbindelsens kapacitet/trafikmängd. Förslaget Stenungsunds Energi och Miljö AB föreslår att bolagsordningen för bolaget, under 3 Verksamhetsföremål, kompletteras med: Att inom Stenungsunds kommun förlägga och tillhandahålla nät för elektronisk kommunikation. 112
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/340 2018-07-10 Bolaget föreslår att ägardirektivet för bolaget, under rubriken Bolagets verksamhet, kompletteras med: Bolaget ska där det är möjligt tillhandahålla fiberanslutning i form av svartfiber till kommunala verksamheter. Program för bredband i Stenungsunds kommun Kommunfullmäktige antog den 18 april 2017 ett program för bredband i Stenungsunds kommun. Av de inledande avsnitten framgår att programmet rör bredbandsutbyggnad till hushåll och företag, även om kommunen som hyresvärd (på exempelvis särskilda boenden) även berörs. Av programmet framgår bland annat följande: Stenungsunds kommun fortsätter på den i IT-infrastrukturplanen från 2012 fastslagna strategin. Stenungsunds kommun främjar bredbandsutbyggnad i Stenungsunds kommun och stöttar de som driver, bygger och äger fiberinfrastruktur. Vår inställning är att detta sköts bäst av marknaden, antingen genom nätägande operatörer eller genom projekt drivna av invånare i Stenungsund själva. [ ] I IT-infrastrukturplanen från 2012-2015 för Stenungsunds kommun står: Stenungsunds kommun strävar efter att IT-infrastrukturen i kommunen skall vara öppen och leverantörsoberoende och klara av kommunikation för framtidens slutkundstjänster till kommunens innevånare, företag och offentliga myndigheter. Stenungsunds kommun ansvarar inte själv för att bygga IT-infrastruktur. Det ansvarar bredbandsaktörerna på marknaden för. Detta gäller alltjämt. I programmet anges även att kommunen ska samverka med Stenungsunds Energi och Miljö AB för att undersöka möjligheterna att samförlägga kommunala anläggningar med fiber. Förvaltningens bedömning En ändring av bolagsordningen innebär att kommunens bolag skulle kunna bedriva utbyggnad av generellt IT-infrastruktur. Utifrån förslaget till ändring av ägardirektiv drar förvaltningen dock slutsatsen att bolaget inte skulle få tillhandahålla fiberanslutning till privata aktörer och hushåll, utan endast till vissa kommunala verksamheter. Förvaltningen noterar att programmet för bredband i Stenungsunds kommun tydliggör att det är bredbandsaktörerna på marknaden som ska stå för bredbandsutbyggnaden av ITinfrastruktur och inte kommunen. Programmet behandlar, som tidigare nämnt, dock i huvudsak utbyggnad av bredband till hushåll och företag. Dessutom framkommer det att kommunen ska samverka med Stenungsunds Energi och Miljö AB för att undersöka möjligheter att samförlägga anläggningar med fiber. 113
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/340 2018-07-10 En ändring av bolagsordningen och ägardirektivet torde därmed inte strida mot kommunfullmäktiges tidigare beslut. I övrigt bedömer förvaltningen att ett utökat uppdrag för bolaget kan underlätta för kommunens verksamheter att få åtkomst till fiber. Ekonomiska konsekvenser Stenungsunds energi bedömer att förslaget skulle kunna innebära att bolaget på ett kostnadseffektivt sätt kan förse kommunens verksamhetslokaler med fiberanslutning. Förvaltningen har inte analyserat vilka konsekvenser detta kan få för kommunens verksamheter. Ett antagande är emellertid att kostnaderna för bredbandsanslutning kan komma att minska och att installationstiderna kan bli kortare. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer att det är förenligt med gällande lag att ändra bolagsordningen och ägardirektivet enligt bolagets önskemål. Bedömningen är dock att även ändamålsbeskrivningen i bolagsordningen behöver revideras för att omfatta även förläggande av svartfiber. Förvaltningen föreslår därför att ändamålsbeskrivningen kompletteras med följande skrivning: Bolaget ska även i allmännyttigt syfte och med iakttagande av lokaliseringsprincipen förlägga och tillhandahålla nät för elektronisk kommunikation. Kommuner och kommunala bolag som ansvarar för ledningsburen infrastruktur berörs av reglerna i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät. I lagen finns regler om rättigheter för bredbandsutbyggare och skyldigheter för vissa ägare av infrastruktur. Av lagen följer att nätinnehavare på begäran av en bredbandsutbyggare ska medge tillträde till sin fysiska infrastruktur på rättvisa och rimliga villkor. Stenungsunds Energi och Miljö AB, i egenskap av nätinnehavare, är därmed skyldig att upplåta sin befintliga fysiska infrastruktur till den som vill anlägga bredbandsnät. Bolaget har rätt till ersättning för upplåtelsen och rätt att uppställa nödvändiga villkor för att trygga driftssäkerheten i nätinnehavarens verksamhet. Nätinnehavaren får under vissa förutsättningar avslå en begäran om tillträde. En grund för att vägra tillträde är att nätinnehavaren istället erbjuder alternativt tillträde, till exempel att nätinnehavaren erbjuder hyra av svart fiber. Barnkonsekvensanalys Utbyggnad av IT-infrastruktur till kommunens verksamheter kan gynna barn i deras lärande, då deras tillgång till internet kan förbättras. 114
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/340 2018-07-10 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-07-10 Skrivelse från Stenungsunds Energi och Miljö AB 2018-07-09 Förslag till bolagsordning för Stenungsunds Energi och Miljö AB Förslag till ägardirektiv för Stenungsunds Energi och Miljö AB STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef Beslut skickas till Stenungsunds Energi och Miljö AB 115
116
Ägardirektiv för Stenungsunds Energi och Miljö AB Typ av dokument Ägardirektiv Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum Fylls i efter beslut Diarienummer KS 2018/340 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Kansli Reviderad 117
Ägardirektiv för Stenungsunds Energi och Miljö AB för verksamheten i Stenungsunds Energi och Miljö AB, nedan bolaget, antaget av kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun 2018-xx-xx, xx, och fastställt av bolagsstämma 201x-xx-xx Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget ägs av Stenungsunds kommun. Bolaget är en del av kommunens verksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet beakta detta. Bolagets verksamhet regleras, utöver lag och av bolagsordningen, av direktiv utfärdade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen, fastställda av bolagsstämman. Allmänhetens intresse av insyn i bolag i vilka kommunen utövar ett rättsligt bestämmande inflytande tillgodoses genom att rätten att ta del av allmänna handlingar som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen gäller enligt 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Samarbete ska ske mellan samtliga enheter inom kommunkoncernen. Samordning ska ske utifrån ett koncernperspektiv. Samordning ska vara en ledstjärna vid organiseringen av koncernens verksamheter, och för utvecklingen av orten Stenungsund. Kommunens direktivrätt Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, mot tvingande bestämmelser i lag eller i annan författning, exempelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets intresse. I detta ägardirektiv, vilket är ett komplement till bolagsordningen, tydliggörs ansvar och roller mellan kommunen och bolaget. Kommunens ledningsfunktion Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget i enlighet med vad som anges i kommunstyrelsens reglemente. Kommunstyrelsen har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagets styrelse. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt 6 kap. 1 a kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Sekretess Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till ägaren får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning/utelämnande skett. 118
Bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet anges i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska tillhandahålla fjärrvärme för uppvärmning av fastigheter och byggnader och på detta sätt trygga en viktig infrastruktur för kommuninnevånarna och gynna en god miljöutveckling i Stenungsund. Bolaget ska erbjuda produkter och tjänster som ger kunderna en ökad service, en mer komplett energileverans och en god inomhusmiljö. Bolaget ska där det är möjligt tillhandahålla fiberanslutning i form av svartfiber till kommunala verksamheter. Särskilda uppdrag Ägaren har möjlighet att använda bolaget för att lösa uppdrag som värmeförsörjning för kommunala fastigheter utanför fjärrvärmenätet. Bolagets ändamål Syftet och målsättningen för bolagets verksamhet är, utöver vad som anges i bolagsordningen, att med ett effektivt resursutnyttjande och miljömässigt hänsynstagande tillhandahålla en miljövänlig värmelösning inom kommunen. Kommunen ska äga bolaget för att trygga en viktig infrastruktur för kommuninvånarna samt gynna en god miljöutveckling i Stenungsund. Bolaget ska producera och distribuera energi med minsta möjliga miljöpåverkan. Vision och mål Kommunen och bolaget ska samverka för att genomföra Stenungsunds kommuns vision, beslutad av kommunfullmäktige. Verksamheten ska bedrivas utifrån långsiktigt hållbar utveckling med följande mål; Attraktiv och serviceinriktad energileverantör med nöjda kunder Bolaget ska verka för att anslutningsgraden ökar Prisnivån för levererad fjärrvärme ska vara bland de lägsta i Sverige Bolaget ska effektivisera och rationalisera för att minska kostnaderna i bolaget Fullmäktiges ställningstagande Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen kan trots detta vara en sådan fråga som kräver ställningstagande enligt denna punkt. Uppstår tveksamhet huruvida ställningstagande krävs, ska bolaget samråda med kommunstyrelsen. 119
Kommunstyrelsens ställningstagande Bolaget ska inhämta godkännande av kommunstyrelsen avseende investeringsramen. Bolaget ska samråda med kommunstyrelsen, genom kommunstyrelsens presidium och kommunchef, när det gäller tillsättande av verkställande direktör och dennes löne- och anställningsvillkor. Förvaltningsberättelsen Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorns granskning liksom för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a 9 kommunallagen. Granskningsrapporten Det åligger bolagets lekmannarevisorer att årligen i sin granskningsrapport särskilt yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Lekmannarevisorerna ska snarast uppmärksamma kommunstyrelsen på om bolaget brister i de avseenden som omnämns i första stycket. Finansiella direktiv Ägarens risk Verksamheten ska bedrivas med för branschen normal affärsrisk. Detta innebär en soliditet av minst 25 %. Bolaget ska på sikt nå en soliditet på 25 %. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och iakttagande av god affärssed. Avkastningskrav Kommunens krav på bolaget är att åstadkomma en avkastning på justerat eget kapital med STIBOR 3 mån + 5 %. Utdelning Utdelning ska vara 5 % av årsvinsten. Utdelning understigande 1000 kr utbetalas inte. Budget och verksamhetsplan Bolaget ska årligen fastställa verksamhetsplan med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren och budget för nästkommande räkenskapsår. Fastställd verksamhetsplan och budget ska tillsändas kommunen senast i december månad. Kommunal koncernredovisning och budget Bolaget ska till kommunen lämna de uppgifter som av kommunen bedöms nödvändiga för upprättande av koncernbokslut, årsredovisning och delårsrapport enligt lag (1997:614) om kommunal redovisning. Information och ägardialog Samråd mellan ägaren i form av företrädare för kommunstyrelsen och företagets styrelse ska ske löpande eller när omständigheterna så påkallar, dock minst två gånger årligen. 120
Bolaget ska till kommunstyrelsen redovisa bolagets ställning och resultat per den 31/3, 31/8 och 31/12. Bolaget ska därvid uppmärksamma Stenungsunds kommun på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på bolagets verksamhet. Kommunstyrelsen ska utan dröjsmål få del av -protokoll från bolagstämman -protokoll från styrelsesammanträde -bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor. Samtliga uppföljningar ska även innehålla levererad energimängd och antal anläggningar. Information gällande frågor av större vikt ska lämnas till ägaren med samma intervall som styrelsen erhåller övrig information. Representanter från bolagets styrelse, VD och andra nyckelpersoner i bolaget ska delta vid möte med företrädare för kommunen minst en gång per år (ägardialog). Arkivreglemente Stenungsunds kommuns arkivreglemente ska tillämpas i bolaget. Arkivmyndighet är kommunstyrelsen i Stenungsunds kommun. Bolagsstämma Bolaget ska årligen inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår hålla årsstämma. 121
Bolagsordning för Stenungsunds Energi och Miljö AB Typ av dokument Bolagsordning Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum Fylls i efter beslut Diarienummer KS 2018/340 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Kansli Reviderad 122
Bolagsordning för Stenungsunds Energi och Miljö Aktiebolag 1 Företagets namn Aktiebolagets firma är Stenungsunds Energi och Miljö AB. 2 Styrelsen säte Styrelsen ska ha sitt säte i Stenungsunds kommun. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till uppgift att: att inom Stenungsunds kommun tillhandahålla fjärrvärme för uppvärmning av fastigheter och byggnader att erbjuda produkter och tjänster som ger kunderna en ökad service och en mer komplett energileverans och en god inomhusmiljö att sträva efter att leverera energi med minsta möjliga miljöbelastning att inom Stenungsunds kommun förlägga och tillhandahålla nät för elektronisk kommunikation. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av lokaliseringsprincipen i dess innebörd enligt fjärrvärmelagen (2008:263) med god teknisk praxis och med optimalt resursutnyttjande främja en god och miljömässigt acceptabel energiförsörjning. Bolaget ska utföra sin verksamhet så att den långsiktigt bidrar till kommunens arbete för att främja utveckling och tillväxt inom kommunen. Bolaget ska även i allmännyttigt syfte och med iakttagande av lokaliseringsprincipen förlägga och tillhandahålla nät för elektronisk kommunikation. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Stenungsunds kommun. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun möjlighet att ta ställning innan beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara lägst 200. 000 kronor och högst 800.000 kronor. 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst 200 aktier och högst 800 aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst sju styrelseledamöter och lika antal personliga suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser ordförande och vice ordförande. 123
9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor. För revisorn får av bolagsstämman en revisorssuppleant utses. Revisorns - och i förekommande fall suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 10 Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor ska kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun utse två lekmannarevisorer och lika många ersättare. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma, som ska hållas i Stenungsund ska ske genom brev med posten till aktieägarna senast två veckor före stämman. 12 Ordinarie årsstämma På ordinarie årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman 2. Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Godkännande av dagordning 4. Val av en eller två justeringspersoner 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen och lekmannarevisorns granskningsrapport 7. Beslut om Fastställelse av resultat- och balansräkningen Dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorn med suppleanter 9. Kommunfullmäktiges val av styrelse (se 8) 10. Val av revisor och revisorssuppleant 11. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 13 Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman Årligt fastställande av handlingsprogram med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren Fastställande av budget för verksamheten Ram för upptagande av krediter Ställande av säkerhet Bildande av bolag Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant Köp eller försäljning av fast egendom. Andra köp, förvärv eller upplåtelser än som nämnts ovan överstigande ett värde av 5 miljoner SEK exkl. moms per affärstillfälle Beslut i annat ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt 124
14 Bolagets räkenskapsår Aktiebolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 15 Firmateckning Bolagets firma tecknas av de personer som styrelsen utser. Styrelsen får ej bemyndiga annan än ordinarie styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 16 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Stenungsunds kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 17 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun. 125
Ärende 10 Protokoll Personal- och ekonomiutskottet 2018-10-29 114 Dnr: KS 2018/485 Återrapportering av uppdrag i budget 2018 angående statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar Beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige notera informationen om återrapportering av uppdrag i budget 2018 angående statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar och besluta att utredningsuppdraget är fullgjort. Sammanfattning av ärendet I strategisk plan 2018 2020 budget 2018 gavs förvaltningen i uppdrag att redogöra för vilka statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar som Stenungsunds kommun sökt under 2016 och 2017, samt vilka statsbidrag som kommer att sökas för att nå kommunen miljömål. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-15 Bilaga sammanställning återrapportering bidragsansökningar Justerare Rätt utdraget intygar 126
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/485 2018-09-27 Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Återrapportering av uppdrag i budget 2018 angående statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige notera informationen om återrapportering av uppdrag i budget 2018 angående statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar och besluta att utredningsuppdraget är fullgjort. Sammanfattning av ärendet I strategisk plan 2018 2020 budget 2018 gavs förvaltningen i uppdrag att redogöra för vilka statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar som Stenungsunds kommun sökt under 2016 och 2017, samt vilka statsbidrag som kommer att sökas för att nå kommunen miljömål. Beskrivning av ärendet I strategisk plan 2018 2020, budget 2018 gavs förvaltningen i uppdrag att redogöra för vilka statsbidrag riktade mot klimatinvesteringar som Stenungsunds kommun sökt under 2016 och 2017, samt vilka statsbidrag som kommer att sökas för att nå kommunen miljömål. I bilagd sammanställning återfinns information om vilken verksamhet som sökt bidrag, vad man sökt bidrag för, hur stort bidrag man erhållit (alt. sökt om beslut ännu inte är fattat.) och övrig information som kan vara bra att känna till. I sammanställningen redovisas bidragsansökningar som syftar till att minska klimatförändringarna men inte direkta åtgärder för klimatanpassning. Sektor samhällsbyggnad utreder för närvarande möjligheten att söka bidrag även för klimatanpassningar. Man arbetar dessutom med att ta fram en struktur för hur kommunens miljömål, planer och program kan uppfyllas. I verksamhetsplanen för 2019 föreslås därför en kartläggning och framtagande av åtgärdsplan för det strategiska miljöarbetet. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna anges i samband med varje investering och har inte beaktats i denna redovisning. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys görs i anslutning till aktuell klimatinvestering. Detta beslut är dock av administrativ karaktär och medför därför inga särskilda konsekvenser för barn. Verksamhetsmässiga konsekvenser De verksamhetsmässiga konsekvenserna anges i samband med varje investering och har inte beaktats i denna redovisning. 1 127
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/485 2018-09-27 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-15 Bilaga sammanställning återrapportering bidragsansökningar STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef 2 128
Bilaga Dnr KS 2018/485 2018-10-22 Agneta Dejenfelt Bilaga - sammanställning - återrapportering av uppdrag i budget 2018 År och verksamhet 2016 Miljö Hälsoskydd Område Energimyndigheten - Klimatklivet Laddstationer Bidrag i tkr Ansökan avslogs. Övrig info Miljö Hälsoskydd Miljö Hälsoskydd 2016-2018 Miljö Hälsoskydd Miljö Hälsoskydd 2017 Miljö Hälsoskydd Fastighet Ansökan - Havs och vatten-myndigheten. Beslut - Länsstyrelsen - LOVA (Lokal vattenvård) Bidrag till privatpersoner och föreningar som vill ta bort giftig båtbottenfärg. EU-projekt via Tillväxverket/ Energimyndigheten Coacher för Energi och Klimat Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning Arbetar med rådgivning/coachning riktat till externa aktörer (hushåll, företag och organisationer). Uppsökande mindre företag och fokus på specifika kundgrupper. Energimyndigheten/Länsstyrelsen Regional och lokal kapacitetsutveckling för energi och klimat Implementeringsnätverk för energi- och klimatsmarta bygglovsprocesser. EU-ansökan Utökad strandstädning och utredning om plastpartiklar i bräddningsvattnet från reningsverken, plastpartiklar i dagvattnet och läckaget av granulat på konstgräsplaner. Ansökan - Havs och vattenmyndigheten. Beslut Länsstyrelsen - LOVA (Lokal vattenvård) Bidrag till privatpersoner och föreningar som vill ta bort giftig båtbottenfärg. Boverket ansökan om statsbidrag för upprustning av skollokaler. Montering av LED-armaturer i klassrum i grundskolan. Tio armaturer per klassrum. 113 tkr Bidraget - 75 % av budget. 1 500 tkr 1 SOLTAKkommunerna. 100 % kostnadstäckning Faktiska kostnader och 15 % OH. Samarbete över kommungränserna. 500 tkr SOLTAK kommunerna Erhåller bidrag för framförallt arbetstid och resor. Interregionalt projekt, Öresund- Kattegat- Skagerrak. Tjörn, Kungälv och Std kommun deltager. Sotenäs är värdkommun 158 tkr Bidraget - 75 % av budget. 170 tkr Bidrag - 25% av total. 1 Varav 50% EU-medel från regionalfondsprogrammet, 25% från Tillväxtverket och 50% från Energimyndigheten 129
Bilaga Dnr KS 2018/485 2018-10-22 Upprustning av skollokaler för minskad miljöpåverkan, förbättrad lärmiljö och förbättrad arbetsmiljö. Fastighet Fastighet Fastighet Fastighet 2017-2019 Miljö Hälsoskydd 2018 Miljö Hälsoskydd Fastighet Fastighet Boverket ansökan om statsbidrag för upprustning av skollokaler. Upprustning av aulan i Nösnäsgymnasiet. Ytskikt, belysning, ventilation. Boverket ansökan om statsbidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Utemiljö på Kristinedals förskola. Boverket ansökan om statsbidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Utemiljö på Jörlanda skola. Boverket ansökan om statsbidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Utemiljö på Röda Nyborg EU-projekt via Tillväxverket Energimyndigheten Utökat stöd Coacher för Energi och Klimat Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning Arbetar med rådgivning/coachning riktat till externa aktörer (hushåll, företag och organisationer). Uppsökande mindre företag och fokus på specifika kundgrupper. (Från 50 % bemanning till 75 %) Ansökan - Havs och vatten-myndigheten. Beslut Länsstyrelsen - LOVA (Lokal vattenvård) Bidrag till privatpersoner och föreningar som vill ta bort giftig båtbottenfärg. Boverket ansökan om statsbidrag för upprustning av skollokaler. Montering av LED-armaturer i klassrum i grundskolan. Tio armaturer per klassrum. Upprustning av skollokaler för minskad miljöpåverkan, förbättrad lärmiljö och förbättrad arbetsmiljö. Boverket - ansökan om statsbidrag för upprustning av skollokaler. Fler toaletter på Nösnäsgymnasiet. 800 tkr Bidrag - 25% av total. 301 tkr Bidrag 50 % av total. 768 tkr Bidrag 50 % av total. 188 tkr Bidrag 50 % av total. 395 tkr 2 SOLTAKkommunerna. 100 % kostnadstäckning Faktiska kostnader och 15 % OH. Samarbete över kommungränserna. 120 tkr Bidraget - 75 % av budget. 200 tkr Bidrag - 25% av totalkostnaden. 61 tkr Bidrag - 25% av totalkostnaden. Miljö Hälsoskydd Naturvårdsverket Strandstädning. 210 tkr Västkuststiftelsen och deras medlemskommun er. 12 Mkr totalt i bidrag som sedan fördelades. Miljö Länsstyrelsen 30 tkr. Faktisk kostnad. 2 Varav 50% EU-medel från regionalfondsprogrammet, 25% från Tillväxtverket och 50% från Energimyndigheten 130
Bilaga Dnr KS 2018/485 2018-10-22 Hälsoskydd Ansökan om bidrag för fiskevård. Miljö Hälsoskydd Fastighet Länsstyrelsen via HAV Statsbidrag för kalkning (Innan 2018 - Årlig ansökan från kommunen.) Boverket - ansökan om statsbidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Utemiljö på Ekenässkolan. Belopp? Sökt totalt 200 tkr Ännu ej beviljat. 3 Ansökan och huvudmannaskap överlämnat till GR 2018. GRs kommuner erhåller 85 % av kostnaden. Bidrag 50 % av totalkostnaden. Fastighet Fastighet Boverket - ansökan om statsbidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Utemiljö på Kopperskolan. Boverket - ansökan om statsbidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Utemiljö Trollbackens förskola. Sökt totalt 180 tkr Ännu ej beviljat. 4 Sökt totalt 280 tkr Ännu ej beviljat. 5 Bidrag 50 % av totalkostnaden. Bidrag 50 % av totalkostnaden. Miljö Hälsoskydd 2018-2020 Miljö Hälsoskydd EU-projekt via Tillväxverket Energimyndigheten Coacher för Energi och Klimat Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning Arbetar med rådgivning/coachning riktat till externa aktörer (hushåll, företag och organisationer). Uppsökande mindre företag och fokus på specifika kundgrupper. Utökad energi och klimatrådgivning Energimyndigheten Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning Arbetar med rådgivning/coachning riktat till externa aktörer (hushåll, företag och organisationer). Sökt totalt 729 tkr Ännu ej beviljat. Om det beviljas; förlängnin g i 12 mån. Förlängnin g i 6 månader = 50 % av summan. SOLTAKkommunerna. 100 % kostnadstäckning Faktiska kostnader och 15 % OH. Samarbeta över kommungränserna 2 100 tkr Stenungsund, Tjörn, Orust och Lilla-Edet Miljö Hälsoskydd Energimyndigheten Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning Arbetar med rådgivning/coachning riktat till externa aktörer (hushåll, företag och organisationer). Sökt totalt 900 tkr Ännu ej beviljat. Stenungsund, Tjörn, Orust och Lilla-Edet 2019-2020 Miljö Hälsoskydd Utökade medel Energimyndigheten/Länsstyrelsen Regional och lokal kapacitetsutveckling för energi och klimat Sökt totalt 600 tkr Ännu ej beviljat. SOLTAK kommunerna 3 Efter denna ansökan är det inte längre möjligt att söka Boverkets bidrag för inne- och utemiljö. 4 Efter denna ansökan är det inte längre möjligt att söka Boverkets bidrag för inne- och utemiljö. 5 Efter denna ansökan är det inte längre möjligt att söka Boverkets bidrag för inne- och utemiljö. 131
Bilaga Dnr KS 2018/485 2018-10-22 Fortsättning på implementeringsnätverk för energi- och klimatsmarta bygglovsprocesser. Miljö Hälsoskydd Planerade ansökningar Miljö Hälsoskydd Miljö Hälsoskydd Miljö Hälsoskydd Miljö Hälsoskydd Fastighet Ansökan - Havs och vatten-myndigheten. Beslut Länsstyrelsen - LOVA (Lokal vattenvård) Bidrag till privatpersoner och föreningar som vill ta bort giftig båtbottenfärg. 83 tkr 2019 och 45 tkr 2020 Ansökan - Naturvårdsverket - Klimatklivet Hållbart resande Beslut - Naturvårdsverket Ev. cykelvänlig arbetsplats. Ev. laddstolpar. Möjligheten att söka bidrag för giftfria miljöer utreds. Möjligheten att söka bidrag för att arbeta med lantbruk och lantbrukstillsyn utreds. Västkuststiftelsen Strandstädning. Energieffektiviseringar i egna byggnader. Solcellsstöd utreds. 128 tkr Bidraget - 75 % av budget. Bidraget varierar beroende på vad ansökan gäller. Bidraget är i genomsnitt 46% av investeringen. Västkuststiftelsen och deras medlemskommuner. 132
Protokoll Samhällsbyggnadsutskottet 2018-10-30 Ärende 12 96 Dnr: KS 2018/464 Övertagande av huvudmannaskap för kalkningsverksamhet Beslut Samhällsbyggnadsutskottet förslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) övertar huvudmannaskapet för kalkningsverksamheten. Sammanfattning av ärendet Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är idag huvudman (mottagaren av bidraget) för kalkningsverksamheten i åtta av 13 medlemskommuner. Stenungsunds kommun har inte lämnat över huvudmannaskapet till GR, däremot har det administrativa ansvaret lämnats över. Den förändring det innebär att lämna över huvudmannaskapet är att det avtal som i dagsläget årligen måste tecknas mellan Stenungsunds kommun och GR inte längre kommer att behövas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2018-09-28 Bilaga 1: Fördelning av kostnader för kalkningsverksamheten inom GR. Beslut skickas till gr@goteborgsregionen.se Justerare Rätt utdraget intygar 133
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/464 2018-09-28 Maria Alm Till kommunfullmäktige Övertagande av huvudmannaskap för kalkningsverksamheten i Stenungsunds kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet förslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) övertar huvudmannaskapet för kalkningsverksamheten. Sammanfattning av ärendet Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är idag huvudman (mottagaren av bidraget) för kalkningsverksamheten i åtta av 13 medlemskommuner. Stenungsunds kommun har inte lämnat över huvudmannaskapet till GR, däremot har det administrativa ansvaret lämnats över. Den förändring det innebär att lämna över huvudmannaskapet är att det avtal som i dagsläget årligen måste tecknas mellan Stenungsunds kommun och GR inte längre kommer att behövas. Beskrivning av ärendet För att motverka försurningsskador på djur- och växtliv i sjöar och vattendrag kalkas varje år sjöar och våtmarker i flera vattensystem inom Göteborgsregionen. Kalkningen sker om hösten och utförs med båt- och helikopterspridning. Kalken sprids enligt kalkningsplaner som fastställs av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar för kalkningsverksamheten i länet. Det innefattar planering och fördelning av statsbidrag, samt planering, upphandling och utvärdering av effektuppföljning. Huvudmannaskap av kalkningsverksamheten innefattar administration, upphandling, genomförande och kontroll av kalkspridning, framtagande och revidering av kalkspridningsplaner, samt genomförande och administration av vattenkemisk provtagning enligt länsstyrelsens kalkeffektuppföljningsprogram. Huvudmannen sköter även administration för finansiering med statsbidrag av kalkningsverksamheten. Ekonomiska konsekvenser Det blir inte några ekonomiska förändringar för Stenungsunds kommun att lämna över huvudmannaskapet till GR. Kostnaderna för kalkningsverksamheten finansieras fortsatt inom ram. Verksamhetsmässiga konsekvenser Administrationen kommer att minska i och med att huvudmannaskapet lämnas över. I dagsläget måste ett avtal årligen tecknas mellan Stenungsunds kommun och GR. I och med överlämnandet av huvudmannaskapet kommer detta inte längre behövas. 134
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/464 2018-09-28 Juridiska bedömningar Kommunen har ytterst det juridiska ansvaret och vi följer årligen upp avtalet och kostnaderna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2018-09-28 Bilaga 1: Fördelning av kostnader för kalkningsverksamheten inom GR. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Daniel Jerling Sektorchef Malin Henriksson Verksamhetschef/funktionschef Beslut skickas till gr@goteborgsregionen.se 135
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 2017-00XXX.30 Bilaga 2 Fördelning av kostnader för kalkningsverksamheten inom GR Statsbidrag för kalkning finansierar kalkningsverksamheten till 85 respektive 100 procent i olika åtgärdsområden. För de åtgärdsområden som är beviljade statsbidrag om 85 procent, faktureras berörd kommun för resterande 15 procent av kostnaderna. Statsbidrag utgår för samtliga uppkomna kostnader inom kalkspridningen, men för planering, kontroll och administration utgår statsbidrag endast upp till en taknivå. Eventuella kostnader som uppstår inom kalkningsverksamheten i GR och som överskrider taknivån, och som därför ej beviljas statsbidrag, fördelas mellan samtliga av de kommuner som GR samordnar kalkningsverksamheten för. Fördelningen av dessa administrativa kostnader mellan kommunerna är differentierad och varierar mellan 5 och 15 procent av uppkomna kostnader. Kostnadsfördelningen är baserad på att ett grundarbete i administrationen krävs för varje kommun som ingår i verksamheten, men är även relaterad till mängden kalk som sprids inom kommunen. Kalkmängderna kan förändras från år till år, på grund av revidering av kalkplaner, men relationen mellan mängderna i de olika kommunerna är till stora delar oförändrad mellan åren. I tabell 1 nedan visas fördelning av kalkmängder och fördelningen av kostnader mellan de kommuner som GR samordnar kalkningsverksamheten för. Kommun Kalkmängd Fördelning av kalkmängd Fördelningsnyckel Ale ca 600 ton 19,4 % 15,0 % Alingsås ca 400 ton 11,7 % 12,5 % Bollebyggd ca 50 ton 2,1 % 5,0 % Härryda ca 650 ton 21,4 % 15,0 % Kungsbacka ca 350 ton 11,3 % 12,5 % Kungälv ca 150 ton 4,5 % 5,0 % Lerum ca 400 ton 13,1 % 12,5 % Mölndal ca 100 ton 3,3 % 5,0 % Partille ca 10 ton 0,3 % 5,0 % Stenungsund ca 400 ton 12,9 % 12,5 % Totalt ca 3 100 ton 100 % 100 % Tabell 1. Fördelning av kostnader som ej beviljas statsbidrag mellan de kommuner som GR samordnar kalkningsverksamheten för. Fördelningsnyckel baseras på mängden kalk. 136
Göteborgsregionens kommunalförbund Kostnaderna för kalkningsverksamheten varierar från år till år beroende på upphandlat pris för kalkspridning, kontrollverksamhet och vattenprovtagning. Kostnaderna påverkas också av yttre omständigheter som väder och förhållanden i skog och mark samt på lokala vägar, vilket påverkar verksamheten och kan medföra tillkommande uppgifter inom både kalkning, kontroll och administration. Exempel på kostnader för kalkningsverksamheten inom GR redovisas i tabell 2, med aktuella kostnader för kalkningsverksamheten 2017. Kommun Beviljat statsbidrag Kommunens kostnad 15 % Ej beviljat statsbidrag Slutkostnad kommunen* Ale 935 468 kr 17 600 kr 14 087 kr 31 687 kr Alingsås 441 685 kr 78 554 kr 11 740 kr 90 294 kr Bollebygd 13 700 kr 1 865 kr 4 696 kr 6 561 kr Härryda 979 615 kr 41 026 kr 14 087 kr 55 113 kr Kungsbacka 542 603 kr 6 575 kr 11 740 kr 18 314 kr Kungälv 243 801 kr 17 599 kr 4 696 kr 22 295 kr Lerum 501 196 kr 61 762 kr 11 740 kr 73 502 kr Mölndal 250 365 kr 14 297 kr 4 696 kr 18 993 kr Partille 16 466 kr 2 928 kr 4 696 kr 7 624 kr Stenungsund 659 757 kr 17 149 kr 11 740 kr 28 888 kr GR 4 584 654 kr 259 355 kr 93 916 kr 353 271 kr Tabell 2. Exempel på kostnader för kalkningsverksamheten inom GR år 2017, fördelat per kommun. Asterix (*) anger årlig slutkostnad, faktureringen justeras med hänsyn till överskjutande kvarstående medel från föregående år. 137
Ärende 14 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/442 2018-10-31 Agneta Dejenfelt Till kommunstyrelsen Uppföljning intern kontroll per augusti 2018 - kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna Uppföljning av intern kontroll per augusti 2018 kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen antog 2017-11-27 en intern kontrollplan för 2018. Planen följs upp två gånger per år med en delredovisning i augusti och en slutrapport i december. Resultatet av uppföljningen i augusti föreslås i år inte påverka val av nästkommande års internkontrollområden. Samtliga utskott har nu behandlat uppföljningen för sina respektive kompetensområden och föreslår kommunstyrelsen godkänna uppföljningen. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har det övergripande och yttersta ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsens system för intern kontroll är indelat i följande delar: - Organisation - Risk- och väsentlighetsbedömning - Internkontrollplan - Rapportering av utförda kontroller Kommunstyrelsen beslutade 2017-11-27 anta en intern kontrollplan för 2018 med fem identifierade riskområden: 1. Risk att omsättning av personal inom IFO inte minskar. (Sektor socialtjänst) 2. Risk att fakturering inte sker av kommunala tjänster. (Samtliga sektorer) 3. Risk vid kontanthantering. (Samtliga sektorer) 4. Risk att felaktig lön betalas ut eller att löneutbetalning inte avslutas när anställning upphör eller övergår till annan verksamhet. (Samtliga sektorer) 5. Risk att person som slutar sin anställning inte stängs av i ex. Agresso, (ekonomisystem), Proceedo (inköp), personalsystem, mailsystem, inte lämnar nycklar, dator, telefon, etc. (Samtliga sektorer) Område 1, 2, och 3 fanns med i 2017 års internkontrollplan men finns med även 2018 för ytterligare fördjupning och åtgärder. Resultatet av första halvårets granskning innebär att inget av riskområdena kommer att föreslås finnas med som riskområde 2019. 138
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/442 2018-10-31 Sammanfattningsvis har följande aktiviteter inom de olika riskområdena genomförts under våren: 1. Samtliga kontanthanterings- och faktureringsområden har inventerats. 2. Kommunövergripande rutin för kontanthantering har tagits fram. 3. Kommunövergripande rutin för fakturering har tagits fram. 4. Kommunövergripande checklista vid avslut av anställning har uppdaterats. 5. Kommunövergripande mall för dokumentation av rutiner för fakturering av samtliga faktureringsområden har tagits fram. 6. Rutin för avvikelsekontroll förslag har tagits fram. 7. Rutiner för lönekontroller har sammanställts. I bilagd rapport redovisas uppföljning av internkontrollplan 2018 per augusti. Det arbete som återstår och som sker i höst är följande. 1. Fortsatt säkerställande av implementering beträffande: a. Kommunövergripande rutin för kontanthantering. (Chefer och kassaansvariga) b. Kommunövergripande rutin för fakturering. (Chefer och faktureringsansvariga) c. Kommunövergripande checklista vid avslut av anställning. (Chefer och medarbetare) d. Kommunövergripande rutin för avvikelsekontroll lön. (Chefer och berörda) 2. Kassaansvariga intygar att man tagit del av kommunövergripande kontanthanteringsrutin. 3. Om så behövs kassaansvariga tar fram skriftlig dokumentation av verksamhetsspecifik kontanthantering. 4. Faktureringsansvarig tar fram skriftlig dokumentation av verksamhetsspecifik faktureringsrutin i därför avsedd mall. Samtliga utskott har nu behandlat uppföljningen för sina respektive kompetensområden och föreslår kommunstyrelsen godkänna uppföljningen. Ekonomiska konsekvenser Uppföljningen av internkontrollplanen för 2018 innebär i sig ingen påverkan på ekonomi och finansiering. Däremot kan negativa ekonomiska konsekvenser och risker undvikas och förebyggas. Barnkonsekvensanalys Internkontrollen och dess uppföljning innebär att riskområden som eventuellt berör barn identifieras och utvecklingsområden och/eller utvecklingsbara rutiner arbetas fram för att förhindra att området betraktas som ett riskområde i framtiden. Beslutet i sig är dock av administrativ karaktär och medför därför inte några konsekvenser för barn. 139
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/442 2018-10-31 Verksamhetsmässiga konsekvenser Granskningen i sig innebär inga verksamhetsmässiga konsekvenser. Däremot kan genomförandet av föreslagna förbättringsområden ge verksamhetsmässiga konsekvenser såtillvida att skriftliga rutiner upprättas och att undvikande av riskområden säkerställs. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-31 Personal och ekonomiutskottet 2018-10-29 110 Samhällsbyggnadsutskottet 2018-10-30 89 Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 91 Slutrapport intern kontroll 2018 kommunstyrelsen STENUNGSUNDS KOMMUN Kicki Nordberg kommundirektör Anette Oscarsson sektorchef stödfunktioner 140
2018-09-24 Agneta Dejenfelt Uppföljning intern kontroll per augusti 2018 Sektor Socialtjänst Riskområde 1 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att omsättning av personal inom IFO inte minskar. Kontroll av personalomsättning Mätning av personalomsättning 2 ggr/år SC Socialtjänst 3 x 3 = 9 2017 års internkontroll åtgärdsförslag: Ernst & Young har gjort en utredning som redovisas ett antal åtgärdsförslag. Förslagen rör styrning och ledning ut i linjen för att säkerställa att de strukturer och beslut som finns följs. Flera av åtgärdsförslagen arbetar sektorn med i nuläget via aktiviteter som är kopplat till respektive åtgärdsområde. Varje åtgärdsområde har ansvariga personer och är tidsatta. Uppföljning görs på IFO ledningsgrupp samt sektorledning. Exempel på åtgärder som sektorn börjat arbeta med är bland annat: 1. Ökat stöd från ekonomienheten till ansvariga chefer och medarbetare inom IFO. 2. Tydliggörande av verksamhetens uppdrag och målsättningar för anställda. 3. Klargörande av vad det innebär att arbeta i en politiskt styrd organisation. Detta kontrollområde följer med även 2018. Resultat 2018 Mätning av personalomsättning för IFO. (Externa avgångar - tillsvidareanställd personal.) Januari Juni Januari - December 2016 11,98 % 27,47 % 2017 17,41 % 33;17 % 2018 10,65 % Personalomsättningen jämfört med samma period förra året har minskat med 6,76 %. En förklaring är att sektorn fortsatt arbetet med de åtgärdsförslag som revisionsbyrån EY presenterade i sin utredning 2017. På enheten barn och unga har mindre arbetsgrupper skapats. Det har resulterat i att tillgängligheten för operativ arbetsledning har ökat. Handläggare som har arbetat mer än 2 år på enheten barn och ungar har givits möjlighet att gå Yrkesresan. Yrkesresan är socialstyrelsens vidareutbildning för handläggare. Vidareutbildningen ger akademiska poäng. Verksamheten har tydliggjort vad som ska göras, hur det ska göras och när det ska göras. IFO ledningsgrupp har arbetat med implementering av rutiner och riktlinjer för att säkerställa att dessa följs. Vid förändring och utveckling av verksamheten ges medarbetare inflytande och möjlighet till att vara delaktiga och påverka. Verksamheten har arbetat med att tydliggöra linjeorganisationen och kommer fortsätta med detta i höst. Åtgärd 2018 Sektorn arbetar under hösten 2018 vidare med EYs utredning och åtgärdsförslag. 141
Samtliga sektorer Riskområde 2 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att fakturering inte sker av kommunala tjänster. 1. Stickprov 2. Kontroll av rutiner och implementering 3. Kontroll av rutiner och implementering 1. Stickprov inom varje faktureringsområd e våren 2018. 2. Säkerställande av övergripande skriftlig rutin för fakturering. 3. Säkerställande att det finns skriftliga rutiner för varje faktureringsområd e och att rutinerna är implementerade hos berörda medarbetare. 1. Samtliga sektorchefer 1. SC Stödfunktion 2. Samtliga sektorchefer 3 x 3 = 9 2017 års internkontroll åtgärdsförslag: För att faktureringen ska fungera löpande är det viktigt att det finns skriftliga, väl kända rutiner. Det gäller i synnerhet när faktureringen inte sker via ett försystem. Skriftliga rutiner minskar risken för att faktureringen blir lidande vid ordinarie personals frånvaro eller när personer väljer att sluta sin tjänst. I de fall faktureringen sker via försystem bedöms risken för att fakturor missas som mindre men det är fortfarande viktigt att det finns enkla och tydliga rutiner för hur faktureringen ska ske. Av en rutin bör framgå vad som ska faktureras, vem som ska faktureras, när det ska faktureras och varifrån underlaget ska komma. Själva skapandet av fakturan behöver inte ingå i rutinen eftersom instruktioner för hur en faktura skapas finns att tillgå på Intranätet. Respektive verksamhet bör säkerställa att fungerande skriftliga rutiner finns för att undvika avbruten, försenad eller utebliven fakturering. Både de områden som fakturerar ofta och de som fakturerar mer sällan har behov av skriftliga rutiner. Detta kontrollområde föreslås följa med även 2018. Resultat 2018 Under våren har en, för Stenungsunds kommun, övergripande skriftlig rutin för fakturering utarbetats. Rutinen har publicerats på intranätet och återfinns i Ekonomihandboken, även den på intranätet. Rutinen tydliggör bland annat verksamhetens och ekonomis respektive ansvar vid fakturering. Samtliga sektorer har via sina utvecklingsledare fått i uppdrag att informera om och implementera rutinen. Faktureringsrutin bilaga 1. Under våren har samtliga sektorer inventerat sina respektive faktureringsområden, vilket är en förutsättning för genomförande av punkt 1 och punkt 3 i kontrollmetoden, som anges i det gröna fältet, ovan. Den information som tagits fram kring fakturering är: 1. Faktureringsområden. 2. Huruvida faktureringen är manuell eller via försystem. 3. Omfattning per år i tkr. 4. Antal faktureringstillfällen per år. 5. Huruvida det finns en skriftlig rutin för det specifika faktureringsområdet eller ej. 6. Vem som är kontaktperson. Inventeringen visar att det finns cirka 100 olika faktureringsområden och att 23 områden faktureras via försystem. Fakturering via försystem är att föredraga och också det som rekommenderas i den nya kommunövergripande rutinen. 2 142
Inventeringen har också kartlagt hur ofta fakturering sker. Det är viktigt att fakturering sker i så nära anslutning till leverans som möjligt, med avvägning för tidsåtgång och arbetsinsats. I vissa fall kan konstateras att fakturering bör ske oftare än vad som sker idag. På frågan om det finns för området specifik rutin för fakturering konstateras att det i de flesta fall finns en rutin men att den inte är skriftligt dokumenterad. I 25 av faktureringsområdena finns en skriftlig rutin men i de flesta fall saknas det. Inventering bilaga 2. Ekonomi ansvarar fortsättningsvis för att den sammanställda inventeringen hålls uppdaterad och aktuell. Sektorerna ansvarar för att en gång om året informera Ekonomi om eventuella förändringar. Under våren, har en för samtliga sektorer, övergripande gemensam mall för skriftlig dokumentation av respektive faktureringsområde tagits fram. Mall bilaga 3. Under hösten kommer för faktureringsområdet ansvarig kontaktperson att dokumentera sina respektive faktureringsrutiner i mallen. Ett exemplar av denna dokumentation ska fortsättningsvis finnas hos Ekonomi och årligen uppdateras av sektorerna. Under hösten kommer sektorerna att stickprova respektive faktureringsområde. Åtgärd 2018 Förvaltningens bedömning är att området inte behöver finnas med som riskområde 2019. Det är givetvis angeläget att implementering av kommunövergripande rutin OCH för faktureringsområdet specifika rutiner implementeras på ett bra sätt, i annat fall återkommer riskområdet 2020. 3 143
Samtliga sektorer Riskområde 3 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk vid kontanthantering. 1. Kontroll av rutiner och implementering 1. Säkerställande av övergripande skriftlig rutin för kontanthantering. 2. Säkerställande att det finns skriftliga rutiner för varje kontanthanteringsom råde och att rutinerna är implementerade hos berörda medarbetare. 3. SC Stödfunktion 4. Samtliga sektorchefer 3x3=9 2017 års internkontroll åtgärdsförslag: Föreslås att Stenungsunds kommun tar fram ett centralt styrdokument med skriftliga rutiner kring kontanthantering. Det bör bland annat innehålla information om vad verksamheten ska göra om kassan, vid avstämning inte stämmer. Detta har redan påtalats vid internkontroll 2014 och i revisionsrapport med dnr:0656/14 gällande hantering av kontanta medel för Hamnen. För att minska sårbarheten och stärka tryggheten för de anställda bör enheten också ta fram en egen skriftlig, lokal arbetsrutin. Rutinen ska innehålla tydlig ansvarsfördelning och en tydlig rollfördelning mellan attestant respektive granskningsattestant. Detta kontrollområde föreslås följa med även 2018. Resultat 2018 Under våren har en, för Stenungsunds kommun, övergripande skriftlig rutin för kontanthantering utarbetats. Rutinen har publicerats på intranätet och återfinns i Ekonomihandboken som också den finns på intranätet. Av rutinen framgår bland annat att kontanthantering, där så är möjligt, ska undvikas. Rutinen tydliggör verksamhetens respektive ekonomis ansvar i samband med kontanthantering. Kassaansvariga ska samtliga, enligt den nya rutinen, skriva under att man tagit del av informationen och att man förstått den. Samtliga sektorer har via sina respektive utvecklingsledare fått i uppdrag att informera om rutinen. Kontanthanteringsrutin bilaga 4. Under våren har samtliga sektorer inventerat sina respektive kontanthanteringsområden, vilket är en förutsättning för genomförande av punkt 2 i kontrollmetoden, som anges i det gröna fältet, ovan. Den information som tagits fram för kontanthanteringen är: 1. Kontanthanteringsområden. 2. Kassaapparat, swish eller manuell hantering (kassalåda). 3. Omfattning per år i tkr. 4. Inlämningstillfällen per år. 5. Huruvida det finns en skriftlig rutin eller ej. 6. Vem som är kassaansvarig. Inventeringen visar att kommunen har cirka 15 kontanthanteringsområden och att 14 av områdena har kassaapparat, och/eller swish och/eller kortmaskin. I tre fall förekommer manuell hantering med kassalåda. Dessa områden är gästhamn, tillfälliga torghandelsplatser och i aktivitetshuset (sektor socialtjänst). Inventeringen ger kunskap om hur ofta kontanterna lämnas in. Det är viktigt att inlämning sker så ofta som möjligt, med avvägning givetvis för tidsåtgång och arbetsinsats. På frågan om det finns för området specifik rutin för fakturering konstateras att det i 13 fall finns en rutin men att den inte är skriftligt dokumenterad och ibland kanske bara är känd av en person. Inventering bilaga 2. 4 144
Ekonomi kommer fortsättningsvis att ansvara för att den sammanställda inventeringen hålls uppdaterad och aktuell. Sektorerna ansvarar för att en gång om året informera Ekonomi om eventuella förändringar men också för att kassaansvariga skriver under på att dom tagit del av rutinen. Påskrivet dokument förvaras hos ekonomi. Under hösten kommer kassaansvariga, i sektorerna, att dokumentera sina respektive rutiner för kontanthantering. Ett exemplar av denna dokumentation ska finnas hos Ekonomi och uppdateras årligen av sektorerna. Åtgärd 2018 Förvaltningens bedömning är att området inte behöver anges som riskområde 2019. Det är angeläget att den kommunövergripande rutin OCH för kontanthanteringsområdet specifik rutin implementeras på ett bra sätt, i annat fall återkommer riskområdet 2020. 5 145
Samtliga sektorer Riskområde 4 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att felaktig lön betalas ut eller att löneutbetalning inte avslutas när anställning upphör eller övergår till annan verksamhet. Kontroll av rutiner och implementering 1. Säkerställande av övergripande skriftlig rutin mellan SOLTAK och Std kommun. 2. Säkerställande att det finns skriftliga rutiner för varje sektor och att rutinerna är implementerade hos berörda medarbetare. 2. SC Stödfunktion 3. Samtliga sektorchefer 3x3=9 Resultat 2018 SOLTAK har tagit fram en rutin för kontroll av att avvikelser inrapporteras i Personec, självservice. Rutinen ska ses som ett förslag, det viktiga är att cheferna har en rutin som fungerar. Rutin för avvikelsekontroll - Bilaga 5. SOLTAK har ställt samman en checklista med information om de månadskontroller som görs löpande varje månad på SOTAK Lön. I denna checklista ingår kontroller i samband med avslut av anställning. Rutin - Löpande för Lön Bilaga 6. Under hösten kommer sektorerna att säkerställa att ovannämnda rutin, eller någon annan skriftlig rutin finns och är implementerad hos samtliga chefer i organisationen. Åtgärd 2018 Förvaltningens bedömning är att området inte behöver anges som riskområde 2019. Det är angeläget att implementera den kommunövergripande rutinen eller annan skriftlig rutin hos samtliga chefer, i annat fall återkommer riskområdet 2020. 6 146
Samtliga sektorer Riskområde 5 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att person som slutar sin anställning inte stängs av i ex.vis Agresso, (ekonomisyst.), Proceedo (inköp), personalsyst., mailsyst., inte lämnar nycklar, dator, telefon, etc. Kontroll av rutiner och implementering 1. Säkerställande av övergripande skriftlig rutin vid avslut av anställning. 2. Säkerställande att det finns skriftliga rutiner för varje avslut och att rutinerna är implementerade hos berörda medarbetare. 1. SC Stödfunktion 2. Samtliga sektorchefer 3x3=9 Resultat Under våren har den, för Stenungsunds kommun, övergripande skriftliga checklistan som används vid avslut av anställning uppdaterats och kompletterats. Rutinen har publicerats på intranätet och återfinns i Chefs- och Medarbetarhandboken på intranätet. Samtliga sektorer har via sina respektive utvecklingsledare fått i uppdrag att informera om checklistan. Checklista vid avslut av anställning bilaga 7. Under hösten kommer sektorerna, om så behövs, dokumentera ev. sektorspecifika checklistor vid avslut av anställning. Åtgärd Förvaltningens bedömning är att området inte behöver anges som riskområde 2019. Det är angeläget att implementera den kommunövergripande checklistan och ev. sektorspecifik komplettering, i annat fall återkommer riskområdet 2020. 7 147
Protokoll Personal- och ekonomiutskottet 2018-10-29 110 Dnr: KS 2018/442 Uppföljning av intern kontroll per augusti 2018 - personal- och ekonomiutskottet Beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta godkänna Uppföljning av intern kontroll per augusti 2018 personal- och ekonomiutskottet. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen antog 2017-11-27 en intern kontrollplan för 2018. Planen följs upp två gånger per år med en delredovisning i augusti och en slutrapport i december. Resultatet av uppföljningen i augusti föreslås i år inte påverka val av nästkommande års internkontrollområden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-16 Slutrapport intern kontroll 2018 kommunstyrelsen Justerare Rätt utdraget intygar 148
Protokoll Samhällsbyggnadsutskottet 2018-10-30 89 Dnr: KS 2018/442 Uppföljning av internkontroll per augusti 2018 - samhällsbyggnadsutskottet Beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta godkänna Uppföljning av internkontroll per augusti 2018 kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen antog 2017-11-27 en internkontrollplan för 2018. Planen följs upp två gånger per år med en delredovisning i augusti och en slutrapport i december. Resultatet av uppföljningen i augusti föreslås i år inte påverka val av nästkommande års internkontrollområden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-16 Slutrapport intern kontroll 2018 kommunstyrelsen Justerare Rätt utdraget intygar 149
Protokoll Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 91 Dnr: KS 2018/442 Uppföljning av intern kontroll per augusti 2018 - bildnings- och socialutskottet Beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta godkänna Uppföljning av intern kontroll per augusti 2018 kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen antog 2017-11-27 en intern kontrollplan för 2018. Planen följs upp två gånger per år med en delredovisning i augusti och en slutrapport i december. Resultatet av uppföljningen i augusti föreslås i år inte påverka val av nästkommande års internkontrollområden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-16 Slutrapport intern kontroll 2018 kommunstyrelsen Justerare Rätt utdraget intygar 150
Ärende 15 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/443 2018-10-31 Agneta Dejenfelt Till kommunstyrelsen Intern kontrollplan för kommunstyrelsen 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta intern kontrollplan för kommunstyrelsen 2019. Sammanfattning av ärendet Intern kontrollplanen för 2019 innehåller fem identifierade riskområden med plan för uppföljning. Riskområdena är graderade i risk och väsentlighet. Fyra av riskområdena bedöms ha en hög risknivå och ett av riskområdena bedöms ha en medelhög risknivå. Dessa områden kommer under 2019 att ha förhöjd beredskap vilket innebär att området bevakas särskilt, insatser görs för att mäta förekomsten av den beskriva risken och åtgärder vidtas för att undvika att risken blir verklighet. Samtliga utskott har utifrån sina respektive kompetensområden behandlat förslaget och samtliga utskott föreslår kommunstyrelsen besluta anta sin internkontrollplan för 2018. Beskrivning av ärendet Internkontroll handlar om att identifiera risker och dess konsekvenser och att planera och vidta åtgärder i förebyggande syfte. Kommunstyrelsen har det övergripande och yttersta ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsens system för intern kontroll är indelat i följande delar: - Organisation (reglerat i kommunfullmäktiges Reglemente för intern kontroll) - Risk- och väsentlighetsbedömning - Internkontrollplan - Rapportering av utförda kontroller Kommunledningen är ansvarig för att genomföra den risk- och väsentlighetsbedömning som resulterar i det förslag till internkontrollplan som presenteras för respektive utskott och kommunstyrelse. Risk- och väsentlighetsbedömningen som ligger till grund för 2019 års förslag till intern kontrollplan (IKP) genomfördes under hösten 2018 och innebär att samtliga sektorer tog fram bruttolistor med befarade risker. Utifrån bruttolistorna gjorde respektive sektor en risk- och väsentlighetsbedömning. Resultatet av sektorernas arbete presenterades för kommunledningen som tog fram ett förslag till internkontrollplan (IKP) för 2019. I vissa fall har områden med en bedömd hög risk- och väsentlighetsbedömning inte kommit med i förslaget eftersom det redan pågår ett arbete för att minimera risk- och väsentligheter. I det fallet avvaktar kommunledningen till nästa år men tittar då återigen på området. 151
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/443 2018-10-31 Förslag till IKP 2019 innehåller fem identifierade riskområden med plan för uppföljning. Riskområdena är graderade i risk (sannolikhet för att det ska inträffa) och väsentlighet (konsekvens om risken skulle realiseras). Fyra av riskområdena bedöms ha en hög risknivå (sammanlagd summa om 9-16) och ett riskområde bedöms ha en medelhög risknivå. Områdena kommer under 2019 att ha en förhöjd beredskap vilket innebär att områdena bevakas särskilt, insatser görs för att mäta förekomsten av den beskriva risken och åtgärder vidtas för att undvika att den blir verklighet. Riskområdena som prioriterats vid risk- och väsentlighetsbedömningen är följande: 1. Risk att utrustning inte återlämnas vid avslut av tjänst och vid byte av utrustning. 2. Risk att kompetensförsörjning inte uppfyller behov och krav. 3. Risk att inköp sker utanför ramavtal. 4. Risk för hot mot personalen. 5. Risk att användare eller egendom skadas i hamnen. Samtliga utskott har utifrån sina respektive kompetensområden behandlat förslaget och samtliga utskott föreslår kommunstyrelsen besluta anta sin internkontrollplan för 2018. Ekonomiska konsekvenser Genomförandet av internkontrollerna innebär i sig inte några kostnader men däremot bidrar internkontroll till att undvika ekonomiska konsekvenser och risker. Barnkonsekvensanalys Internkontrollen och dess uppföljning innebär att riskområden som eventuellt berör barn identifieras och utvecklingsområden och/eller utvecklingsbara rutiner arbetas fram för att förhindra att området betraktas som ett riskområde i framtiden. Beslutet i sig är av administrativ karaktär och medför därför inte några konsekvenser för barn. Verksamhetsmässiga konsekvenser Granskningen i sig innebär inga verksamhetsmässiga konsekvenser. Däremot kan genomförandet av föreslagna förbättringsområden ge verksamhetsmässiga konsekvenser såtillvida att skriftliga rutiner upprättas och att undvikande av riskområden säkerställs. Detta skulle på kort sikt kunna uppfattas som ett merarbete men på sikt underlättas verksamheternas arbete. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-31 Personal och ekonomiutskottet 2018-10-29 111 Samhällsbyggnadsutskottet 2018-10-30 90 Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 92 Förslag till Intern kontrollplan 2019 STENUNGSUNDS KOMMUN 152
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/443 2018-10-31 Kicki Nordberg kommundirektör Anette Oscarsson sektorchef stödfunktioner 153
Internkontrollplan 2019 - kommunstyrelsen Riskområden Risk att utrustning inte återlämnas vid avslut av tjänst och vid byte av utrustning. Kontrollmoment VAD ska kontrolleras Att abonnemang stängs och att datorer och telefoner återlämnas vid avslut och tjänst och vid byte av utrustning. Kontrollmetod Hur ska kontroll ske 1. Gå igenom aktiva abonnemang i förhållande till anställda. 2. Ta fram system för bevakning. Ansvarig Sektorchef stödfunktion/funktionschef digitalisering Risk och sannolikhet 4*3=12 Risk att kompetensförsörjning inte uppfyller behov och krav. Risk att inköp sker utanför ramavtal. Risk för hot mot personalen. Risk att användare eller egendom skadas i hamnen. Att kompetensförsörjningsplanen följs. Att inköp sker enligt ramavtal eller är ett kontrollerat inköp dvs inköp med digital rekvisition som inköp godkänt. Att hot mot personal inte eskalerar. Att säkerheten i hamnen är hög exempelvis gällande bommar, bryggor och kättingar. Att det finns en underhållsplan som följs. 1. Stickprov på några enheter. Vad de har gjort och vad planerar dom att göra för aktiviteter, kopplat till de aktiviteter som kompetensförsörjningsplanen beskriver? 2. Beroende på resultat förnyad implementering av kompetensförsörjningsplanen. 1. Kontroll av okontrollerade inköp via leverantörsfakturor våren 2019. 2. Om problemet är stort - plan för kontinuerliga stickprov samt implementering och utbildning. 1. Följ upp dokumentation om hot och våldssituationer i SKALMAN. 2. Analysera. 3. Resultatet av analysen kan innebära att: plan för hot och våldssituationer i chefs- och medarbetarhandbok ses över och förnyad informations- och implementeringsinsats. 1. Inventera underhållsplan i förhållande till investeringar. Sektorchef stödfunktion/samtliga sektorchefer Sektorchef stödfunktion/enhetschef upphandling Sektorchef stödfunktioner/specialistfunktion Sektorchef samhällsbyggnad/verksamhetschef Idrott anläggning hamn park 4*4=16 4*2=8 4*4=16 4*3=12 2018-10-12 154
Protokoll Personal- och ekonomiutskottet 2018-10-29 111 Dnr: KS 2018/443 Intern kontrollplan för kommunstyrelsen 2019 - personal- och ekonomiutskottet Beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta intern kontrollplan för 2019. Sammanfattning av ärendet Intern kontrollplanen för 2019 innehåller fem identifierade riskområden med plan för uppföljning. Riskområdena är graderade i risk och väsentlighet. Fyra av riskområdena bedöms ha en hög risknivå och ett av riskområdena bedöms ha en medelhög risknivå. Dessa områden kommer under 2019 att ha förhöjd beredskap vilket innebär att området bevakas särskilt, insatser görs för att mäta förekomsten av den beskriva risken och åtgärder vidtas för att undvika att risken blir verklighet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-05 Förslag till Intern kontrollplan 2019 Justerare Rätt utdraget intygar 155
Protokoll Samhällsbyggnadsutskottet 2018-10-30 90 Dnr: KS 2018/443 Internkontrollplan för kommunstyrelsen 2019 - samhällsbyggnadsutskottet Beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta internkontrollplan för 2019. Sammanfattning av ärendet Intern kontrollplanen för 2019 innehåller fem identifierade riskområden med plan för uppföljning. Riskområdena är graderade i risk och väsentlighet. Fyra av riskområdena bedöms ha en hög risknivå och ett av riskområdena bedöms ha en medelhög risknivå. Dessa områden kommer under 2019 att ha förhöjd beredskap vilket innebär att området bevakas särskilt, insatser görs för att mäta förekomsten av den beskriva risken och åtgärder vidtas för att undvika att risken blir verklighet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-04 Förslag till internkontrollplan 2019 Justerare Rätt utdraget intygar 156
Protokoll Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 92 Dnr: KS 2018/443 Intern kontrollplan för kommunstyrelsen 2019 Beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta internkontrollplan för 2019. Bildnings- och socialutskottet beslutar att på kommunstyrelsen få information om ett kontrollområde kan innefatta hantering av sekretess. Sammanfattning av ärendet Intern kontrollplanen för 2019 innehåller fem identifierade riskområden med plan för uppföljning. Riskområdena är graderade i risk och väsentlighet. Fyra av riskområdena bedöms ha en hög risknivå och ett av riskområdena bedöms ha en medelhög risknivå. Dessa områden kommer under 2019 att ha förhöjd beredskap vilket innebär att området bevakas särskilt, insatser görs för att mäta förekomsten av den beskriva risken och åtgärder vidtas för att undvika att risken blir verklighet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-05 Förslag till Intern kontrollplan 2019 Yrkande på sammanträdet Agneta Petterson Bell (oberoende): På kommunstyrelsen få information om ett kontrollområde kan innefatta hantering av sekretess. Justerare Rätt utdraget intygar 157
Ärende 16 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/511 2018-10-11 Agneta Dejenfelt Till tekniska myndighetsnämnden Uppföljning - intern kontroll 2018 per augusti - tekniska myndighetsnämnden Förslag till beslut Tekniska myndighetsnämnden beslutar godkänna Uppföljning av intern kontroll per augusti 2018 tekniska myndighetsnämnden. Tekniska myndighetsnämnden beslutar överlämna beslutet till kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning av ärendet Enligt reglemente för internkontroll ansvarar tekniska myndighetsnämnden för den interna kontrollen av myndighetsutövningen inom sitt ansvarsområde. Internkontrollplanen följs upp två gånger per år med delredovisning i augusti och slutrapport i december. Internkontrollområdena för 2018 är följande: 1. Risk att beslut inte sker inom lagstadgad tid - från inkommen komplett ansökan om bygglov eller förhandsbesked till beslut - max 10 veckors handläggning. 2. Risk att överprövande instans gör en annan bedömning än kommunen gjort. 3. Risk att Länsstyrelsens och Boverkets tillsynsplan (som är en vägledning för kommunerna i tillsynsarbetet) inte effektueras. 4. Risk gällande kompetensförsörjning/sårbarhet. Svårighet att rekrytera behörig personal. 5. Risk att miljö/hälsoskydd inte genomför planerad tillsyn enligt tillsynsplan. (I tillsynsplan anges hur många timmar som behövs för resp. tillsyn.) Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har det övergripande och yttersta ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Det innebär att tillse att det finns ett system för intern kontroll; att kontrollorganisations upprättas, att risk- och väsentlighetsbedömning genomförs, att interna kontrollplaner upprättas och att rapportering sker av utförda kontroller. Enligt reglemente för internkontroll ansvarar tekniska myndighetsnämnden för genomförande av den interna kontrollen av myndighetsutövningen inom sitt ansvarsområde. Vid tidpunkt för antagande av 2018 års internkontrollplan stadgade kommunstyrelsens riktlinjer att planen skulle antas av kommunstyrelsen vilket också skedde 2017-11-27. För att bättre överensstämma med kommunfullmäktiges reglemente justerade kommunstyrelsen sina riktlinjer 2018-05-28. 158
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/511 2018-10-11 Internkontrollplanen följs upp två gånger per år med delredovisning i augusti och slutrapport i december. Internkontrollområdena för 2018 är följande: 1. Risk att beslut inte sker inom lagstadgad tid - från inkommen komplett ansökan om bygglov eller förhandsbesked till beslut - max 10 veckors handläggning. 2. Risk att överprövande instans gör en annan bedömning än kommunen gjort. 3. Risk att Länsstyrelsens och Boverkets tillsynsplan (som är en vägledning för kommunerna i tillsynsarbetet) inte effektueras. 4. Risk gällande kompetensförsörjning/sårbarhet. Svårighet att rekrytera behörig personal. 5. Risk att miljö/hälsoskydd inte genomför planerad tillsyn enligt tillsynsplan. (I tillsynsplan anges hur många timmar som behövs för resp. tillsyn.) Vid uppföljningen av de olika riskområdena till och med juni konstateras att: 1. 97 % av alla bygglovsärenden och 80 % av alla förhandsbesked har en handläggningstid under 10 veckor. En positiv utveckling de senaste tre åren. 2. Länsstyrelsen har upphävt tre av nämndens beslut, Mark- och miljödomstolen har upphävt två beslut och Mark- och miljööverdomstolen har givit ett prövningstillstånd och upphävt ett beslut. 3. Nämnden har beslutat om en tillsynsplan som redogör för det samlade tillsynsbehovet inom plan- och bygglagens område. 4. Under 2018 har verksamheten inte, till skillnad mot flera andra kommuner inom GR, haft problem ned kompetensförsörjningen. För information om under våren vidtagna åtgärder, se bilaga 1. Ekonomiska konsekvenser Uppföljningen av internkontrollplanen för 2018 innebär i sig ingen påverkan på ekonomi och finansiering. Däremot kan negativa ekonomiska konsekvenser och risker undvikas och förebyggas. Barnkonsekvensanalys Internkontrollen och dess uppföljning innebär att riskområden som eventuellt berör barn identifieras och utvecklingsområden och/eller utvecklingsbara rutiner arbetas fram för att förhindra att området betraktas som ett riskområde i framtiden. Verksamhetsmässiga konsekvenser Granskningen i sig innebär inga verksamhetsmässiga konsekvenser. Däremot kan genomförandet av föreslagna förbättringsområden ge verksamhetsmässiga konsekvenser såtillvida att skriftliga rutiner upprättas och att undvikande av riskområden säkerställs. Juridiska bedömningar Internkontrollen är ett bra sätt att arbeta med risk- och sårbarhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-11 159
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/511 2018-10-11 Uppföljning intern kontroll tom augusti 2018 tekniska myndighetsnämnden STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Daniel Jerling sektorchef 160
Bilaga Dnr KS 2018/511 2018-10-15 Agneta Dejenfelt Uppföljning intern kontroll 2018 per augusti - tekniska myndighetsnämnden Riskområde 1 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att beslut inte sker inom lagstadgad tid - från inkommen komplett ansökan om bygglov eller förhandsbesked till beslut - max 10 veckors handläggning. Kolla handläggningstiden för förhandsbesked/ bygglov. (Inkluderar såväl beslut fattade på delegation - går fortare än nämndbeslut som beslut fattade av nämnden - större risk att man överskrider 10 veckor.) Ta fram statistik samtliga kompletta ansökningar. 2 ggr/ år dvs. en gång per halvår. Verksamhetschef - bygglov Risk = 4 Väsentlighet = 3 4 * 3 = 12 Tidsplan: Delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Verksamhetschef bygglov Maja Andersson Resultat Plan och bygglagen stadgar att handläggningstiden för bygglovsärenden får vara max 10 veckor från komplett ansökan till expediering av beslut. Siffrorna nedan utgår från Plan och bygglagen. 2018-01-01 2018-06-30 hade 97 % av alla bygglovsärenden och 80 % av alla förhandsbesked en handläggningstid under 10 veckor. Genomsnittlig handläggningstid var 2,8 veckor för bygglov och 5 veckor för förhandsbesked. Totalt hanterades 140 bygglovsärenden vilket är 10 fler ärenden jämfört med samma period förra året. 2017 hade 93 % av alla bygglovsärenden och 50 % av alla förhandsbesked en handläggningstid under 10 veckor. Genomsnittlig handläggningstid var 3,7 veckor för bygglov och 10,4 veckor för förhandsbesked. Totalt hanterades 483 bygglovsärenden. 2016 hade 89 % av alla bygglovsärenden och 50 % av förhandsbesked en handläggningstid under 10 veckor. Genomsnittlig handläggningstid var 4,6 veckor för byggloven och 12,7 veckor 2016. Totalt hanterades 505 ärenden. Utvecklingen under de tre senaste åren har varit positiv. Under hösten 2018 kommer antalet bygglovshandläggare utökas med två tjänster, från 3,5 tjänster till 5,5. Dessutom kommer en bygglovsjurist att projektanställs i ett år. Åtgärd Föreslås finnas med som riskområde även 2019. Orsak till det är bland annat den nya lagen som börjar gälla 1 januari 2019. Lagen innebär en reduktion av avgift 1 161
Bilaga Dnr KS 2018/511 2018-10-15 för lov, förhandsbesked och anmälan när tidsfrister för beslut i ärenden om lov och förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids. Genom förslaget tydliggörs när en tidsfrist börjar löpa, när den upphör och vilka förutsättningar som finns för att förlänga fristen. Förslaget syftar till att skapa incitament för att följa de tidsfrister som gäller för beslut. För ärenden som inkommit efter 1 januari 2019 gäller följande: 1. Byggnadsnämnden ska inom 3 veckor från det att ärendet inkommit meddela sökande om en eventuell komplettering. Om detta inte görs inom 3 veckor räknas 10-veckorstiden från det att ärendet inkom till myndigheten. 2. Om beslut inte tas inom 10 veckor reduceras bygglovsavgiften med 20% per vecka. 3. Efter 5 veckor blir bygglovet gratis. 2 162
Bilaga Dnr KS 2018/511 2018-10-15 Riskområde 2 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att överprövande instans gör en annan bedömning än kommunen gjort. Uppföljning av samtliga domar/beslut i överprövade ärenden När får kommunen rätt och när får man inte rätt och i så fall varför? Uppföljning varje sammanträde. Sammanställning januari varje år - hela årets utfall. Verksamhetschefer bygglov och miljö/hälsoskydd Risk =4 Väsentlighet = 3 4*3=12 Tidsplan: Delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Nämndsekreterare Jennie Antonsson. Resultat 2018-01-01 2018-06-30 Länsstyrelsen Länsstyrelsen avslog, avvisade eller avskrev 11 (79 %) överklaganden. Länsstyrelsen upphävde under samma tidsperiod tre (21 %) av TMNs beslut. De tre beslut som upphävdes handlade om a) bygglovsanktionsavgift, b) bygglovsavgift och 3) om förbiseende av att pröva ansökan enligt 39 byggnadsstadgan. Mark- och miljödomstolen Mark- och miljödomstolen har avslagit ett överklagande och upphävt ett beslut under tidsperioden. Man har dessutom ändrat och upphävt ett av Länsstyrelsens beslut. De beslut som upphävdes handlade om bygglov och startbesked för tillbyggnad av enbostadshus och för Länsstyrelsens handlade det om förbud mot strandskyddsdispens, och förbud mot boende och blomkrukor. Mark- och miljööverdomstolen Mark- och miljööverdomstolen har inte lämnat prövningstillstånd i tre ärenden. I ett fall har man lämnat prövningstillstånd och i ett fall har man upphävt ett tidigare beslut. Prövningstillståndet gällde huruvida en komplementbyggnad kunde innebära en olägenhet för den klagande. Det upphävda beslutet gällde TMNs beslut om att ge bygglov för tillbyggnad och där avslogs bygglovsansökan. JO I ett fall har JO riktat kritik mot TMN för underlåtenhet att lämna underrättelse om hur två beslut kunde överklagas samt för långsam handläggning av ett bygglovsärende. 3 163
Bilaga Dnr KS 2018/511 2018-10-15 Inte i något fall där tekniska myndighetsnämnden haft en annan uppfattning än tjänsteman har beslut upphävts men i tre fall har man upphävt beslut tagna av tjänsteman delegationsbeslut. Analys av materialet sker i slutredovisning av internkontrollen. Åtgärd Föreslås finnas med som riskområde även 2019. 4 164
Bilaga Dnr KS 2018/511 2018-10-15 Riskområde 3 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att Länsstyrelsens och Boverkets tillsynsplan (som är en vägledning för kommunerna i tillsynsarbetet) inte effektueras. Det kommunala ansvaret är: 1. Se till att den byggda miljön uppfyller samhällets krav 2. Se till att byggnadsverk, tomter och allmänna platser underhålls och sköts så att värden bevaras samt att olägenheter och olycksrisker inte uppkommer. 3. Säkerställa att byggnadsverk som uppförs och ändras har de tillstånd som krävs och att samhällets lagar och regler följs. Ta fram en tillsynsplan. Klar 2018. Verksamhetschef bygglov Risk = 4 Väsentlighet = 2 4*2=8 Tidsplan: Delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Verksamhetschef bygglov Maja Andersson Resultat Tillsynsplanen, som beslutades av tekniska myndighetsnämnden i februari, redogör för tillsynsarbetet 2018 och 2019 och redovisar det samlade tillsynsbehovet inom plan och bygglagens område. Planen fastställer tillsynens omfattning och inriktning inom olika arbetsområden. Syftet med planen är bland annat att skapa tydlighet mot medborgarna och mellan nämnd och förvaltning. Tillsynsarbetet blir, genom planen, synligare. Tekniska myndighetsnämnden har ett tillsynsansvar över att den byggda miljön, i kommunen, uppfyller samhällets krav. Målet med tekniska myndighetsnämndens tillsyn är att all bebyggelse ska uppfylla samhällets krav för att bevara ekonomiska och kulturhistoriska värden och för att bebyggelsen ska vara säker och hälsosam för de som vistas där. Verksamhet bygglov har under 2018 att prioriterat en tjänst (100 %) att helt ägna sig åt tillsynsarbetet. Åtgärd Föreslås finnas med som riskområde även 2019 för att säkerställa bland annat implementering av kommunens tillsynsplan. 5 165
Bilaga Dnr KS 2018/511 2018-10-15 Riskområde 4 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk gällande kompetensförsörjning/sårbarhet. Svårighet att rekrytera behörig personal. Finns det vakanta tjänster? 2 ggr/år. Sektorchef/ verksamhetschefer Risk = 2 Väsentlighet = 2 2*2=4 Tidsplan: Delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Sektorchef Samhällsbyggnad Daniel Jerling Resultat Sektorn har inga vakanta tjänster men har under våren 2018 rekryterat tre handläggare, Bygglov och tre handläggare Miljö Hälsoskydd. Omsättningen har berott på naturliga avgångar och konkurrens om arbetskraft. Sektorn bedömer att det varit relativt enkelt att rekrytera personal under året. I några fall har personalen haft tidigare arbetslivserfarenhet inom området och i andra fall har personalen varit nyutexaminerad eller haft kompetens som bedöms användbar för uppdraget. Under 2017 rekryterades en chef och fyra handläggare, Bygglov och en chef och tre handläggare, Miljö- och hälsoskydd. Omsättningen berodde på naturliga avgångar, konkurrens om arbetskraft och inomhusmiljön. Sektorn arbetar med prioriterade grupper i lönerevisionen, individuella lösningar, anställning under utbildningstid, omvandling av tjänster, möjlighet till annan kompetens och aktivt arbete med arbetsmiljö och hälsofrämjande arbete. Åtgärd Föreslås finnas med som riskområde även 2019. Sektorn upplever att riskområdet, trots 2018 års relativt positiva trend, är ett fortsatt riskområde 2019 6 166
Bilaga Dnr KS 2018/511 2018-10-15 Riskområde 5 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att miljö/hälsoskydd inte genomför planerad tillsyn enligt tillsynsplan. (I tillsynsplan anges hur många timmar som behövs för resp. tillsyn.) När året är över görs en uppföljning av tillsynsplanen. I uppföljningen anges hur många objekt som tillsynats. Årlig uppföljning. Verksamhetschef miljö/hälsoskydd Risk = 3 Väsentlighet = 4 3*4=12 (ex. livsm.tills.) Tidsplan: Slutredovisning i december. Handläggare: Resultat Uppföljning sker enligt plan vid årets slut. Åtgärd -- 7 167
Bilaga Dnr KS 2018/511 2018-10-15 8 168
Ärende 17 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/512 2018-10-15 Agneta Dejenfelt Till tekniska myndighetsnämnden Intern kontrollplan 2019 - tekniska myndighetsnämnden Förslag till beslut Teknisk myndighetsnämnd beslutar anta Intern kontrollplan för 2019 - tekniska myndighetsnämnden. Tekniska myndighetsnämnden beslutar överlämna ärendet till kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning av ärendet Förslag till intern kontrollplan för 2019 föreligger. Enligt reglemente för internkontroll ansvarar tekniska myndighetsnämnden för den interna kontrollen av myndighetsutövningen inom sitt ansvarsområde. Tekniska myndighetsnämnden har identifierat fem riskområden. Riskområdena är graderade i risk och väsentlighet. Tre av riskområdena bedöms ha en hög risknivå och två av riskområdena bedöms ha en medelhög risknivå. Riskområdena är: 1. Risk att beslut inte sker inom lagstadgad tid - från inkommen komplett ansökan om bygglov eller förhandsbesked till beslut - max 10 veckors handläggning. 2. Risk att överprövande instans gör en annan bedömning än kommunen gjort. 3. Risk att tekniska myndighetsnämndens tillsynsplan inte effektueras. 4. Risk betr. kompetensförsörjning. Svårighet att rekrytera behörig personal. 5. Risk att miljö/hälsoskydd inte genomför planerad tillsyn enligt tillsynsplan. Beskrivning av ärendet Intern kontroll handlar om att identifiera risker och dess konsekvenser och att planera och vidta åtgärder i förebyggande syfte. Enligt kommunallagen kap 6 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Enligt reglementet ansvarar tekniska myndighetsnämnden för den interna kontrollen av myndighetsutövningen inom sitt ansvarsområde. Kommunstyrelsen har däremot det övergripande och yttersta ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsens system för intern kontroll är indelat i följande delar: Organisation (reglerat i kommunfullmäktiges Reglemente för intern kontroll) Risk- och väsentlighetsbedömning Internkontrollplan Rapportering av utförda kontroller 1 169
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/512 2018-10-15 Tekniska myndighetsnämnden har vid uppföljning av 2018 års fem riskområden gjort bedömningen att riskområdena bör vara kvar även under 2019. Förslag till IKP för tekniska myndighetsnämnden 2019 innehåller således fem riskområden med plan för uppföljning. Riskområdena är graderade i risk (sannolikhet för att något ska inträffa) och väsentlighet (konsekvens om risken skulle realiseras). Tre av riskområdena bedöms ha en hög risknivå (sammanlagd summa om 9 16) och två av riskområdena bedöms ha en medelhög risknivå (sammanlagd summa om 6 8). Riskområdena är följande: 1. Risk att beslut inte sker inom lagstadgad tid - från inkommen komplett ansökan om bygglov eller förhandsbesked till beslut - max 10 veckors handläggning. 2. Risk att överprövande instans gör en annan bedömning än kommunen gjort. 3. Risk att tekniska myndighetsnämndens tillsynsplan inte effektueras. 4. Risk betr. kompetensförsörjning. Svårighet att rekrytera behörig personal. 5. Risk att miljö/hälsoskydd inte genomför planerad tillsyn enligt tillsynsplan. Ekonomiska konsekvenser Genomförandet av internkontrollerna innebär i sig inte några kostnader men däremot bidrar intern kontroll till att undvika ekonomiska konsekvenser och risker. Tekniska myndighetsnämnden har inget budgetansvar. Internkontrollen görs inom ramen för befintlig budget. Eventuella åtgärder, som ett resultat av internkontrollen, kan komma att beröra kommande budgetarbeten. Barnkonsekvensanalys Internkontrollen och dess uppföljning innebär att riskområden som eventuellt berör barn identifieras och utvecklingsområden och/eller utvecklingsbara rutiner arbetas fram för att förhindra att området betraktas som ett riskområde i framtiden. Beslutet i sig är dock av administrativ karaktär och medför därför inte några konsekvenser för barn. Verksamhetsmässiga konsekvenser Förslaget innebär att eventuella konsekvenser inom myndighetsutövningen tydliggörs, ev. förtydligande av rutiner samt att kontroll genomförs så att rättspraxis följs. Juridiska bedömningar Genomförande av internkontroll följer lag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-15 STENUNGSUNDS KOMMUN 2 170
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/512 2018-10-15 Sektor samhällsbyggnad Daniel Jerling sektorchef 3 171
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/512 2018-10-15 Riskområde Risk att beslut inte sker i lagstadgad tid - från inkommen komplett ansökan om bygglov eller förhandsbesked till beslut - max 10 veckors handläggning. Risk att överprövande instans gör en annan bedömning än kommunen gjort. Risk att tekniska myndighetsnämndens tillsynsplan inte effektueras. Risk betr. kompetensförsörjning. Svårighet att rekrytera behörig personal. Risk att Miljö Hälsoskydd inte genomför planerad tillsyn enligt tillsynsplan. Förslag - Intern kontrollplan 2019 tekniska myndighetsnämnden (TMN) Kontrollmoment Vad ska kontrolleras? Att handläggningstiden för förhandsbesked/bygglov håller sig inom lagstadgad tid. (Inkluderar såväl beslut fattade på delegation som beslut fattade av nämnden.) Att domar/beslut i överprövade ärenden skiljer sig från bedömningen som tekniska myndighetsnämnden gjort. Att TMN ser till det kommunala ansvaret som är: 1. Se till att den byggda miljön uppfyller samhällets krav 2. Se till att byggnadsverk, tomter och allmänna platser underhålls och sköts så att värden bevaras samt att olägenheter och olycksrisker inte uppkommer. 3. Säkerställa att byggnadsverk som uppförs och ändras har de tillstånd som krävs och att samhällets lagar och regler följs. Att samtliga tjänster är tillsatta och att personalen är behörig. Att planerad tillsyn genomförs. Kontrollmetod Hur ska kontroll ske? Ta fram statistik (kompletta ansökningar) 2 ggr/ år dvs. en gång per halvår. Uppföljning på varje sammanträde. Sammanställning 2 ggr/ år dvs. en gång per halvår. Uppföljning 2 ggr/ år dvs. en gång per halvår. Sammanställning 2 ggr/ år dvs. en gång per halvår. Uppföljning 2 ggr/ år dvs. en gång per halvår. Sammanställning 2 ggr/ år dvs. en gång per halvår. Uppföljning 2 ggr/ år dvs. en gång per halvår. Sammanställning 2 ggr/ år vs. en gång per halvår. Ansvarig Verksamhetschef Bygglov Risk & Väsentlighet Risk =4 Väsentlighet = 3 4*3=12 Nämndsekreterare Risk =4 Väsentlighet = 3 4*3=12 Verksamhetschef Bygglov Verksamhetschef Bygglov och verksamhetschef Miljö Hälsoskydd Verksamhetschef Miljö Hälsoskydd Risk = 4 Väsentlighet = 2 4*2=8 Risk = 2 Väsentlighet = 3 2*3=6 Risk = 3 Väsentlighet = 4 3*4=12 4 172
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/512 2018-10-15 5 173
174 Ärende 18
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/499 2018-10-25 Agneta Dejenfelt Till sociala myndighetsnämnden Uppföljning - intern kontroll per augusti 2018 - sociala myndighetsnämnden Förslag till beslut Sociala myndighetsnämnden beslutar godkänna Uppföljning av intern kontroll per augusti 2018 sociala myndighetsnämnden. Sociala myndighetsnämnden beslutar överlämna beslutet till kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning av ärendet Enligt reglemente för internkontroll ansvarar sociala myndighetsnämnden för den interna kontrollen av myndighetsutövningen inom sitt ansvarsområde. Internkontrollplanen följs upp två gånger per år med delredovisning i augusti och slutrapport i december. Internkontrollområdena för 2018 är följande: 1. Risk att domar inte följs. 2. Risk att ärenden inte kommer upp i lagstadgad tid. 3. Risk att beslut fattas utan rätt delegation. 4. Risk att sekretessbelagda uppgifter/kallelser kommer i orätta händer. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har det övergripande och yttersta ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Det innebär att tillse att det finns ett system för intern kontroll; att kontrollorganisations upprättas, att risk- och väsentlighetsbedömning genomförs, att interna kontrollplaner upprättas och att rapportering sker av utförda kontroller. Enligt reglemente för internkontroll ansvarar sociala myndighetsnämnden för den interna kontrollen av myndighetsutövningen inom sitt ansvarsområde. Vid tidpunkt för antagande av 2018 års internkontrollplan stadgade kommunstyrelsens riktlinjer att planen skulle antas av kommunstyrelsen vilket också skedde 2017-11-27. För att bättre överensstämma med kommunfullmäktiges reglemente justerade kommunstyrelsen sina riktlinjer 2018-05-28. Internkontrollplanen följs upp två gånger per år med delredovisning i augusti och slutrapport i december. Internkontrollområdena för 2018 är följande: 175
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/499 2018-10-25 1. Risk att domar inte följs. 2. Risk att ärenden inte kommer upp i lagstadgad tid. 3. Risk att beslut fattas utan rätt delegation. 4. Risk att sekretessbelagda uppgifter/kallelser kommer i orätta händer Vid uppföljningen av de olika riskområdena konstateras att: 1. Såväl förvaltningsrätt som högsta förvaltningsdomstolen i samtliga fall avslagit överklagande respektive begäran om prövningstillstånd av sociala myndighetsnämndens beslut. 2. Av de 10 ärenden som slumpvis valts ut, av ca 40 ärenden, har samtliga övervägts/omprövats inom lagstadgad tid. 3. Samtliga granskade delegationsbeslut har fattats av rätt delegat. 4. Samtliga i SMN ingående ledamöter och ersättare har fått utbildning i sekretess. För fördjupad information, se bilaga 1. Ekonomiska konsekvenser Uppföljningen av internkontrollplanen för 2018 innebär i sig ingen påverkan på ekonomi och finansiering. Däremot kan negativa ekonomiska konsekvenser och risker undvikas och förebyggas. Barnkonsekvensanalys Internkontrollen och dess uppföljning innebär att riskområden som eventuellt berör barn identifieras och utvecklingsområden och/eller utvecklingsbara rutiner arbetas fram för att förhindra att området betraktas som ett riskområde i framtiden. Verksamhetsmässiga konsekvenser Granskningen i sig innebär inga verksamhetsmässiga konsekvenser. Däremot kan genomförandet av föreslagna förbättringsområden ge verksamhetsmässiga konsekvenser såtillvida att skriftliga rutiner upprättas och att undvikande av riskområden säkerställs. Juridiska bedömningar Internkontrollen är ett bra sätt att arbeta med risk- och sårbarhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-25 Uppföljning intern kontroll tom augusti 2018 sociala myndighetsnämnden STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor socialtjänst Jonas Arngården sektorchef 176
2018-10-09 Uppföljning intern kontroll per augusti 2018 Sociala myndighetsnämnden Riskområde 1 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att domar inte följs. Uppföljning av domar inom nämndens ansvarsområde. Information på SMN. Redovisning två gånger per år i augustiuppföljning och slutrapport. Nämndsekreterare Risk = 2 Väsentlighet = 3 2 * 3 = 6 Tidsplan: Delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Nämndsekreterare Camilla Holmgren Resultat Arbetet med uppföljning av domar inom nämndens ansvarsområde och med information på social myndighetsnämnd (SMN) startade 2018-04-10 och redovisas sedan dess fortlöpande på nämnden. Nedan följer årets domar och beslut: Förvaltningsrätten Förvaltningsrätten i Göteborg har hanterat åtta överklaganden av sociala myndighetsnämndens (SMN) beslut. Sex domar avsåg ekonomiskt bistånd, en dom avsåg bistånd för kontaktfamilj och en dom avsåg bistånd i form av kontaktperson. Samtliga överklaganden har gällt biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och i samtliga fall avslog förvaltningsrätten överklagandena. Högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen har fattat beslut i ett ärende avseende SMNs beslut. Ärendet avsåg inhibition och prövningstillstånd i mål om vård enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Inget prövningstillstånd beviljades. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har fattat sex beslut. 1. Ett beslut avseende tillsyn av det systematiska förbättringsarbetet i socialtjänstens utredningsarbete i Västra Götalands och Hallands län. Beslutet daterat 2018-07-04 innebar att sammanställningen godkändes. SMN tog del av tillsynsrapporten 2018-08-21. 2. Ett beslut avseende anmälan om våld i nära relationer. Ärendet avslutades. Beslutet är daterat 2018-03-12. 3. Ett beslut avseende tillsyn av handläggning av ärende om barn och unga vid socialtjänsten i Stenungsunds kommun. Ärendet avslutades. Beslutet är daterat 2018-05-18. 4. Ett beslut avseende klagomål gällande patientsäkerhetslagen (2010:659) avseende vård och behandling vid hemsjukvård på särskilt boende. IVO har prövat klagomålet och avslutade ärendet med ställningstagandet att vården och behandlingen var adekvat. (Lex Maria). Beslutet är daterat 2018-05-28. 5. Ett beslut avseende anmälan om risk för allvarlig vårdskada i kommunens hemsjukvård. IVO beslutade avsluta ärendet och kommer inte att vidta några ytterligare åtgärder. (Lex Maria). Beslutet är daterat 2018-07-19. 6. Ett beslut avseende lex Sarah om vård- och omsorgspersonals bemötande av vård- och omsorgstagare. Beslut daterat 2018-07-18 innebar att ärendet avslutades och att IVO inte kommer att vidta några ytterligare åtgärder. Uppföljningen av domar och beslut innebär att SMN säkerställer att de beslut som fattas av nämnden är förankrade i lagstiftning. Åtgärd Föreslås inte finnas med som riskområde 2019. 177
Riskområde 2 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att ärenden inte kommer upp i lagstadgad tid. Kontroll av lagstadgad tid. Kontrollera att det finns gällande beslut i Procapita. Utvecklingsledare och Procapita systemansvarig Risk = 3 Väsentlighet = 4 3*4=12 Kontroll två gånger per år för redovisning i augustiuppföljning och slutrapport. Tidsplan: Delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Utvecklingsledare Anders Eggertsen och systemansvarig Marita Olsson. Resultat Stickprov i systemet Procapita har genomförts under våren. Tio ärenden har slumpvis valts ut, av totalt cirka 40 ärenden. Av de tio ärendena avser fem barn som vårdas med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och fem barn som vårdas enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Stickprovskontrollen har fokuserat på om det finns ett beslut om placering och på att övervägande gjorts enligt: SoL kapitel 6 8 Vårdas ett barn med stöd av denna lag i ett annat hem än det egna, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. När barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 föräldrabalken. och LVU 13 samt omprövning enligt LVU 13. Har den unge beretts vård med stöd av 2, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vård enligt lagen fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. Har den unge beretts vård med stöd av 3, ska socialnämnden inom sex månader från dagen för verkställighet av vårdbeslutet pröva om vård med stöd av lagen ska upphöra. Denna fråga ska därefter prövas fortlöpande inom sex månader från senaste prövning. När den unge har varit placerad i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 föräldrabalken. I samtliga granskade fall har övervägande/omprövning skett inom lagstadgad tid. I samband med slutredovisning av detta riskområde ska samtliga ärenden för 2018, förutom de 10 som är klara enligt ovan, kontrolleras. Åtgärd Föreslås inte finnas med som riskområde 2019. 2 178
Riskområde 3 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att beslut fattas utan rätt delegation. Uppföljning av delegationsbeslut. Stickprov på varje SMN Redovisning två gånger per år i augustiuppföljning och slutrapport. Nämndsekreterare Risk = 2 Väsentlighet = 4 2*4=8 Tidsplan: Delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Nämndsekreterare Camilla Holmgren Resultat Samtliga delegationsbeslut anmäls löpande på SMNs möten. Vid justeringstillfället väljer justeringsperson ut cirka fem beslut för stickprov. Resultatet av stickprovet redovisas i kallelsen till nästkommande nämnd. Samtliga beslut har under våren fattats med rätt delegation men vissa av besluten redovisas felaktigt i Procapita. När dokumentation av beslutet sker i det system som används för bland annat registrering av beslut Procapita, ska delegatens och inte handläggarens namn, noteras. Avslags- respektive bifallsbeslut till särskilt boende eller korttidsboende har varit nämndens fokus våren 2018. Åtgärd Förvaltningen informerar de handläggare som dokumenterar uppgifter i Procapita att det är delegat, dvs den som fattat beslutet i enlighet med av nämnden given delegation, som ska namnges på delegeringslistan. Föreslås finnas med som riskområde 2019. 3 179
Riskområde 4 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & sannolikhet Risk att sekretessbelagda uppgifter/kallelser kommer i orätta händer. Utbildning i sekretessfrågor. Säkerställa att SMNs ledamöter och ersättare genomgått sekretessutbildning. Nämndsekreterare Risk = 2 Väsentlighet = 4 2*4=8 Fortlöpande utbildning och redovisning två gånger per år i augustiuppföljning och slutrapport. Tidsplan: Delredovisning i augusti och slutredovisning i december. Handläggare: Nämndsekreterare Camilla Holmgren Resultat Följande åtgärder har vidtagits till och med augusti: 1. Förvaltningen har kontrollerat att samtliga i SMN ingående ledamöter och ersättare har skrivit under att man tagit del av dokumentet Påminnelse om tystnadsplikt. 2. Kommunjuristen har 2018-06-26 haft en utbildning om jäv. 3. För att undvika att kallelser kommer i orätta händer eller information röjs hämtas kallelsen från låst skåp i Medborgarservice av de förtroendevalda själva. 4. Konstateras att kommunjuristen, varje ny mandatperiod informerar om sekretess beträffande muntlig information som dokumentation i pappersform. Även i detta fall måste ledamöter och ersättare skriva under att man tagit del av sekretessinformationen. Förvaltningen är medveten om vikten av att riktad sekretessutbildning i samband med att nya ledamöter eller ersättare tillkommer under pågående mandatperiod. Åtgärd Föreslås inte finnas med som riskområde 2019. 4 180
181 Ärende 19
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/502 2018-10-25 Agneta Dejenfelt Till sociala myndighetsnämnden Intern kontrollplan 2019 - sociala myndighetsnämnden Förslag till beslut Sociala myndighetsnämnden beslutar anta Intern kontrollplan 2019 sociala myndighetsnämnden. Sociala myndighetsnämnden beslutar överlämna ärendet till kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning av ärendet Förslag till intern kontrollplan för 2019 föreligger. Enligt reglemente för internkontroll ansvarar sociala myndighetsnämnden för den interna kontrollen av myndighetsutövningen inom sitt ansvarsområde. Sociala myndighetsnämnden har identifierat tre riskområden. Riskområdena är graderade i risk och väsentlighet. Ett av riskområdena bedöms ha en hög risknivå och två av riskområdena bedöms ha en medelhög risknivå. Riskområdena för är: 1. Risk att beslut fattas utan rätt delegation 2. Risk att sociala myndighetsnämnden inte har kännedom om aktuell lagstiftning och prejudicerande domar. 3. Risk att rutiner som beskriver stegen i handläggningsprocessen vid placering av barn i familjehems- eller institutionsplacering saknas eller inte följs. Beskrivning av ärendet Intern kontroll handlar om att identifiera risker och dess konsekvenser och att planera och vidta åtgärder i förebyggande syfte. Enligt kommunallagen kap 6 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Enligt reglementet ansvarar sociala myndighetsnämnden för den interna kontrollen av myndighetsutövningen inom sitt ansvarsområde. Kommunstyrelsen har däremot det övergripande och yttersta ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsens system för intern kontroll är indelat i följande delar: Organisation (reglerat i kommunfullmäktiges Reglemente för intern kontroll) Risk- och väsentlighetsbedömning Internkontrollplan Rapportering av utförda kontroller 182
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/502 2018-10-25 Förslag till IKP för sociala myndighetsnämnden 2019 innehåller tre identifierade riskområden med plan för uppföljning. Riskområdena är graderade i risk (sannolikhet för att något ska inträffa) och väsentlighet (konsekvens om risken skulle realiseras). Ett av riskområdena bedöms ha en hög risknivå (sammanlagd summa om 9-16) och två riskområde bedöms ha en medelhög risknivå. Riskområdena som prioriterats är följande: 1. Risk att beslut fattas utan rätt delegation 2. Risk att sociala myndighetsnämnden inte har kännedom om aktuell lagstiftning och prejudicerande domar. 3. Risk att rutiner som beskriver stegen i handläggningsprocessen vid placering av barn i familjehems- eller institutionsplacering saknas eller inte följs. Ekonomiska konsekvenser Genomförandet av internkontrollerna innebär i sig inte några kostnader men däremot bidrar intern kontroll till att undvika ekonomiska konsekvenser och risker. Sociala myndighetsnämnden har inget budgetansvar. Internkontrollen görs inom ramen för befintlig budget. Eventuella åtgärder, som ett resultat av internkontrollen, kan komma att beröra kommande budgetarbeten. Barnkonsekvensanalys Internkontrollen och dess uppföljning innebär att riskområden som eventuellt berör barn identifieras och utvecklingsområden och/eller utvecklingsbara rutiner arbetas fram för att förhindra att området betraktas som ett riskområde i framtiden. Verksamhetsmässiga konsekvenser Förslaget innebär att eventuella konsekvenser inom myndighetsutövningen tydliggörs, ev. förtydligande av rutiner samt att kontroll genomförs så att rättspraxis följs. Juridiska bedömningar Genomförande av internkontroll följer lag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-25 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor socialtjänst Jonas Arngården tf sektorchef 183
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/502 2018-10-25 Riskområde Intern kontrollplan 2019 sociala myndighetsnämnden (SMN) Kontrollmoment Vad ska kontrolleras Kontrollmetod Hur ska kontroll ske Ansvarig Risk & väsentlighet Risk att beslut fattas utan rätt delegation. Uppföljning av delegationsbeslut. Stickprov på varje SMN. Redovisning två gånger per år i augustiuppföljning och slutrapport. Verksamhetschef Risk = 2 Väsentlighet = 4 2*4=8 Risk att sociala myndighetsnämnden inte har kännedom om aktuell lagstiftning och prejudicerande domar Att bevakning av aktuell lagstiftning och prejudicerande domar sker Kontinuerlig uppföljning och redovisning på SMN två gånger per år i augustiuppföljning och slutrapport. Verksamhetschef Risk = 3 Väsentlighet = 3 3*3=9 Risk att rutiner som beskriver stegen i handläggningsprocessen vid placering av barn i familjehems- eller institutionsplacering saknas eller inte följs. Att det finns handläggningsrutiner för placering av barn i familjehem eller institution och att rutinerna följs. Stickprov och redovisning två gånger per år i augustiuppföljning och slutrapport. Verksamhetschef Risk =2 Väsentlighet = 4 2*4=8 184
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN LILLA EDET ORUST TJÖRN STENUNGSUND PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-09-12 Ärende 20 173 Ärendenr / Dnr 2018/430 Deluppföljning av intern kontrollplan 2018 Överförmyndarnämndens beslut Överförmyndarnämnden noterar informationen och beslutar att överlämna uppföljningen till kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning Enligt kommunallagen kap 6 6 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Intern kontroll är en process som är en del av styrsystemet i kommunen. Den interna kontrollen ska bidra till att säkerställa att fullmäktiges fastställda mål uppnås, att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt, information om verksamheten och att tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. efterlevs. Internkontrollplanen innehåller fyra identifierade riskområden med plan för uppföljning för överförmyndarnämnden. Riskområdena är graderade i risk och väsentlighet. Insatser görs för att mäta förekomsten av de beskrivna riskerna och åtgärder kommer att skapas för att undvika att de blir verklighet. En deluppföljning är gjord och presenteras nu för nämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Intern kontrollplan för 2018 Uppföljning 2018-08-27 Expedieras: Lilla Edets kommun Orust kommun Tjörns kommun Stenungsunds kommun Justeras 185
Tjänsteskrivelse Ärendenr / Dnr 2018-08-31 2018/430 Handläggaren Helena Maxon Till Överförmyndarnämnden Deluppföljning av intern kontrollplan 2018 Förslag till beslut Överförmyndarnämnden noterar informationen och beslutar att överlämna uppföljningen till kommunstyrelsen för kännedom. Beskrivning av ärendet Enligt kommunallagen kap 6 6 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Intern kontroll är en process som är en del av styrsystemet i kommunen. Den interna kontrollen ska bidra till att säkerställa att fullmäktiges fastställda mål uppnås, att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt, information om verksamheten och att tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. efterlevs. Internkontrollplanen innehåller fyra identifierade riskområden med plan för uppföljning för överförmyndarnämnden. Riskområdena är graderade i risk och väsentlighet. Insatser görs för att mäta förekomsten av de beskrivna riskerna och åtgärder kommer att skapas för att undvika att de blir verklighet. En deluppföljning är gjord och presenteras nu för nämnden. Beslutsunderlag Intern kontrollplan för 2018 Uppföljning 2018-08-27 STENUNGSUNDS KOMMUN Överförmyndarenheten Marcus Starcke Kanslichef Helena Maxon Enhetschef Beslutet skickas till Lilla Edets kommun Orust kommun Tjörn kommun Stenungsund kommun 186
2018-08-27 Uppföljning intern kontroll per augusti 2018 Överförmyndarnämnden Riskområde 1 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & väsentlighet Risk att särskild förordnad vårdnadshavare inte får tillräcklig information om förmyndarskap. Framtagande av rutiner för att tillsammans med socialtjänst informera särskild förordnad vårdnadshavare Kontroll av hur många årsredovisningar som inkommer i tid. Enhetschef Risk = 4 Väsentlighet = 3 4 x 3 = 12 Tidsplan: Delredovisning i slutet av augusti och slutredovisning efter årets slut. Handläggare: Enhetschef Resultat : Deluppföljning för perioden 2018-01-01 2018-08-31 Ett förslag till rutiner kring vilken information som ska delges vid rekrytering av särskilt förordnad vårdnadshavare har tagits fram och sänts till kontaktpersonerna i respektive kommun med uppmaning att sprida informationen till socialtjänsten. Stenungsunds kommuns socialtjänst har för sin egen del tagit fram en rutinbeskrivning där det framgår att de vid rekrytering av särskilt förordnad vårdnadshavare ska informera om förmynderskap. När det gäller kontrollmetoden har det konstateras att det inte är en mätmetod som kan utföras under innevarande år då de som förordnas under 2018 redovisar först 2019. Åtgärd Då mätmetoden kan utföras tidigast nästkommande år kommer kontakt att tas med ansvarig enhetschef samt någon handläggare i respektive kommun för att se om rutinerna implementerats. Syftet är att kontrollera om rutinerna är kända, finns med på checklistor osv. Detta kommer att ske under hösten 2018. 187
Riskområde 2 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & väsentlighet Risk att god man kvarstår för ensamkommande barn då uppskrivning av ålder sker av Migrationsverket. Framtagande av rutiner för informationsöverföring mellan socialtjänst och överförmyndare 1 g/kvartal kontrollera hur många åldersuppskrivna socialtjänsten anmält till överförmyndare Ansvarig handläggare Risk = 3 Väsentlighet = 3 3 x 3 = 9 Tidsplan: Delredovisning i slutet av augusti och slutredovisning efter årets slut Handläggare: Enhetschef Resultat: Deluppföljning för perioden 2018-01-01 2018-08-31 Överförmyndarenheten har tagit fram ett förslag till rutin som delgetts kontaktpersonerna som i sin tur översänt dem till socialtjänsten i respektive kommun. Överförmyndarenheten har vid kontroll endast funnit att socialtjänsten anmält att det skett en åldersuppskrivning på ett barn (maj 2018). I övriga ärenden där barn har skrivits upp i ålder har informationen kommit från migrationsverket eller ställföreträdaren. Åtgärd Kontrollera med socialtjänsten om rutineran implementerats, om de finns med på rutinbeskrivningar och checklistor ute i respektive kommun. Detta kommer att ske under hösten 2018. 2 188
Riskområde 3 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & väsentlighet Risk att inte hitta tillräckligt många gode män och förvaltare Utveckla nya rekryteringssätt Uppföljning över vilka metoder som används Enhetschef Risk = 3 Väsentlighet = 3 3 x 3 = 9 Tidsplan: Ingen deluppföljning följs upp efter årets slut. Handläggare: Enhetschef Resultat Detta riskområde kommer att följas upp vid årets slut. Tid är avsatt för att arbeta med denna fråga och frågan kommer även att tas med till diskussion vid handläggarnas nätverksmöte i GR. Åtgärd Ingen åtgärd i nuläget 3 189
Riskområde 4 Kontrollmoment Kontrollmetod Ansvarig Risk & väsentlighet Risk att handläggningstiden är oskäligt lång innan godmanskap anordnas Kontroll att skriftliga rutiner följs Stickprov av tio förelägganden från Tingsrätten Enhetschef Risk = 3 Väsentlighet = 3 3 x 3 = 9 Tidsplan: Delredovisning i slutet av augusti och slutredovisning efter årets slut. Handläggare: Enhetschef Resultat ; Deluppföljning 2018-01-01 2018-08-31 Stickprov av ärenden som har slutsiffra 5 och där överförmyndarenheten förelagts från tingsrätten. 6 ärenden har kontrollerats. I verksamhetsplanen framgår att handläggning bör inledas inom 2 veckor efter att föreläggande inkommit och att yttrande till tingsrätten bör göras inom 3 månader. I fem av dessa har handläggningen påbörjats inom 2-14 dagarna, i enlighet med rutinerna. I ett ärende, som inkom i början av juli, har handläggningen, av särskilda skäl, påbörjats först efter 27 dagar. Enligt rutiner skall ansökan sändas till tingsrätten inom 3 månader. I tre av de kontrollerade ärendena har så skett. I ett av ärendena är det mycket svårt att finna någon som vill åta sig uppdraget, då det inte är ett fullständigt uppdrag. 6 personer är tillfrågade min ingen har åtagit sig det. Ärendet kom första veckan i maj, men är fram till dags datum inte sänt till tingsrätten. I ett ärende (som inkom i mitten av maj) har erforderliga underlag inte inkommit varvid det inte är färdigutrett och rekrytering har därför ej kunnat göras och ärendet är ännu ej sänt till tingsrätten. I det sjätte ärendet, som inkom i början av juli har det ännu ej gått tre månader, varvid detta får följas upp vid slutuppföljningen. Åtgärd Se över dokumentationsrutiner så att orsaken till varför handläggning inte inleds i enlighet med verksamhetsplanen framöver noteras i ärendet. 4 190
191 5
Ärende 21 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/536 2018-11-05 Agneta Dejenfelt Till kommunstyrelsen För kännedom - Information om uppföljning av internkontrollplan 2018 och internkontrollplan 2019 för Stenungsundshem AB och Stenungsund Energi och miljö AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen om Stenungsundshem ABs uppföljning av internkontrollplan 2018 och internkontrollplan 2019. Sammanfattning av ärendet Enligt kommunfullmäktiges reglemente för intern kontroll ska kommunstyrelsen årligen informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunala bolagen. Det är en del av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Uppsiktsplikten gäller såväl bolagens uppföljning av innevarande års internkontrollplaner som nästkommande års internkontrollplaner. Stenungsundshem ABs styrelse godkände uppföljningen av 2018 års internkontrollplan och fastställde nästa års internkontrollplan på styrelsemöte 2018-09-18 55. Stenungsunds Energis styrelse godkänner uppföljningen av 2018 års internkontrollplan och fastställer 2019 års internkontrollplan på styrelsemötet i februari 2019. Beskrivning av ärendet Enligt kommunfullmäktiges reglemente för intern kontroll ska kommunstyrelsen årligen informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunala bolagen. Detta är en del av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Uppsiktsplikten gäller såväl bolagens uppföljning av innevarande års internkontrollplaner som nästkommande års internkontrollplaner. I årshjulen för Stenungsundshem AB respektive Stenungsunds Energi framgår när kommunstyrelsen ska informeras om resultatet av innevarande års intern kontroll och nästkommande års internkontrollplan. Resultatet av 2018 års uppföljning ska redovisas på kommunstyrelsen i mars 2019 och 2019 års internkontrollplan ska redovisas på kommunstyrelsen i november 2018. Stenungsundshem ABs styrelse har 2018-09-18 55 godkänt såväl uppföljningen av 2018 års internkontrollplan som förslag till internkontrollplan för 2019, varför redovisning sker av båda dokumenten. De mål/områden/processer som identifierats för nästa års internkontrollplan är åtta och identifierade riskbilder är 16 st. Av dessa bedöms tre som lågrisk-, åtta som medelrisk- och fem som högriskområden. Utdrag ur Stenungsundshem ABs protokoll 2018-09-18 55: 192
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/536 2018-11-05 Styrelsen beslutade att: - godkänna avstämningen av 2018 års internkontrollplan - godkänna föreslagen internkontrollplan för 2019. Stenungsunds Energis styrelse godkänner uppföljningen av 2018 års internkontrollplan och fastställer 2019 års internkontrollplan först februari 2019 varför kommunstyrelsens kontroll av bolagets internkontroll måste anstå. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-11-05 Stenungsundshem 2018-09-18 55 med bilaga 1 Avstämning av 2018 års internkontrollplan och bilaga 2 Internkontrollplan för 2019. STENUNGSUNDS KOMMUN Kicki Nordberg kommundirektör Beslut skickas till ted.larnhem@stenungsundshem.se erland.astorsson@stenungsundsenergi.se 193
Mål/område/ process Erbjuda bostäder åt alla oavsett ålder, ursprung och hushållstyp Stabila trygga bostadsområden och ta socialt ansvar Riskbild Skriftliga regler för lägenhetsuthyrning följs ej. Ifrågasättande av antal lgh till IFO/integration Ris k Konse -kvens Åtgärd 1 4 Stickprov tas regelbundet för att tillse att regelverket följs. 1 2 Ingen åtgärd för närvarande. An sva rig Utf öra re Utvärdering för 2018 VD MC Stickprov har tagits utan anmärkning. - - EFN: Högre nivå under -16 och - 17 ej ifrågasatta. Under -18 är antalet lägre än dessa. Hållbar ekonomi med låg risk Segregation medför otrygghet (Social och etnisk) Högre räntor/konjunktur 4 4 *Årlig avrapportering från samarbetet med IFO/Integration. *Årlig avrapportering av HiU verksamhet. 3 4 Finanspolicy revideras årligen. Återrapport via AGL-rapporter av VD 1 gg/kvartal MC VD MC VD *Handlingsplan för minskad segregation följs. *HiU:s arbete löpande avrapporterat till styrelsen. VD EC *Finanspolicy avstämd inför 2018. *AGLrapportering gjord. Vikande efterfrågan 1 3 Ingen åtgärd för närvarande - - Efterfrågan fortsatt stark 2018. Följs via statistik månadsvis. Upphandlingsbrister (exempelvis kvalitetssbrister, mutor m.m) 3 4 *Upphandlings- och inköpspolicy- revidering vartannat år av policy och rutiner. *Säkerställa kunskap i LOU *Rutiner för kontroll av entreprenörer samt uppföljning av dessa. VD FC FC/ EC FC *Vi använder kommunens upphandlingsen het eller HBV vid upphandling/ink öp. *Revidering av inköps- och upphandlingspoli cy görs under 194
2019. Miljömässiga val Bidra till regional tillväxt Plötsliga och oförutsedda händelser Ekonomiska och skattemässiga spelregler ändras 3 2 Följer utvecklingen och bevakar via SABO. Överinvestering 1 4 Långsiktig ekonomisk planering med hjälp av bibehållna soliditets-mått. Avrapporteras genom affärsplan och budgetarbete. Stagnerande eller ökande miljöbelastning Låg eller ingen nybyggnation, dvs underinvestering Fjärrvärme/el/VA levereras ej (vinter) 2 3 *Följer uppsatta mål för medieförbrukning. *Miljö- och energieffektiv nybyggnation. * Information om källsortering m-m 1 4 Långsiktig ekonomisk planering med hjälp av bibehållna soliditets-mått. Avrapporteras genom affärsplan och budgetarbete. 2 3 Årlig uppdatering av akutgruppens handlingsplan VD EC U.a. VD EC Rapporterat u.a FC FC FC/ VD MC VD EC U.a *Mål för medieförbruknin g uppfyllda. *Miljösmarta al ternativ fokus för nybyggnation. *Aktiv kommunikation kring avfall. VD FC Uppdaterad 180905. Dödsfall/sjukdo m bland nyckelpersoner 1 3 Beredskapsplan upprättad 2017, som innefattar förberedelse för dessa händelser. VD FC Uppdaterad 1809 05. Riskanalys tema för styrelsearbete 2018. Styrelsens ansvar att bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden i Felaktiga utbetalningar Missvisande redovisning 2 4 Attestinstruktion VD EC Utan anmärkning. Uppdaterad 2017-08. 2 3 Aktiv löpande VD EC Rapporterat u.a ekonomiuppföljning varje styrelsemöte. Årlig 195
övrigt kontrolleras avstämning med revisionen. Felaktig skatteredovisning 3 4 Årlig avstämning med skatteexpert. VD EC Rapporterat u.a Styrelsens uppgift att kontrollera delegation Obehörigt beslutsfattande 2 4 Skriftlig delegationsordning samt återrapportering av delegationsbeslut Ord f. VD Uppdaterad 2017-08 och föredragen styrelsen. 196
Internkontrollplan Stenungsundshem 1. Inledning Syftet med internkontrollplanen är att säkerställa att Stenungsundshem uppnår de mål som satts upp inom ramen för ägardirektivet. Internkontrollplanen ska ses som ett medel för att uppnå målen och inte som ett mål i sig. I första hand kan internkontrollplanen beskrivas som ett verktyg för styrelsen i arbetet med att ha en överblick över allvarligare risker i verksamheten, hur dessa förebyggs och hur ansvaret för kontroll av riskfaktorerna fördelas i organisationen. 2. Metodbeskrivning Riskanalysen har inneburit att vi först identifierat möjliga ogynnsamma händelser. Dessa kan vara externa (exempelvis ekonomiska, affärsmässiga, politiska, acts of God ) eller interna (exempelvis tekniska eller personrelaterade) Efter detta har vi bedömt sannolikheten för respektive händelse och dessutom konsekvenserna /skadorna för företaget om de skulle inträffa. Detta ur olika vinklar som exempelvis ekonomisk skada eller förtroendeskada. Metoden vi använt för att beskriva graden av risk respektive hur allvarliga konsekvenser riksbilden skulle få om den blev verklighet, kan beskrivas i denna matris: 197
3. Riskfaktorer och åtgärder Mål/område/ process Erbjuda bostäder åt alla oavsett ålder, ursprung och hushållstyp Stabila trygga bostadsområden och ta socialt ansvar Riskbild Risk Konsekvens Åtgärd Skriftliga regler 1 4 Stickprov tas för lägenhetsuthyrning regelbundet för att tillse följs ej. att regelverket följs. Ifrågasättande av antal lgh till IFO/integration Segregation medför otrygghet (Social och etnisk) 1 2 Ingen åtgärd för närvarande. 4 4 *Årlig avrapportering från samarbetet med IFO/Integration. *Årlig avrapportering av HiU verksamhet. Ansva Utförare rig VD MC - - MC MC VD VD Hållbar ekonomi med låg risk Högre räntor/konjunktur Vikande efterfrågan Upphandlingsbrister (exempelvis kvalitetssbrister, mutor m.m) Ekonomiska och skattemässiga spelregler ändras 3 4 Finanspolicy revideras årligen. Återrapport via AGL-rapporter av VD 1 gg/tertial 1 3 Ingen åtgärd för närvarande 3 4 *Upphandlings- och inköpspolicy- revidering vartannat år av policy och rutiner. *Säkerställa kunskap i LOU *Rutiner för kontroll av entreprenörer samt uppföljning av dessa. 3 2 Följer utvecklingen och bevakar via SABO samt oberoende expertis. VD - - VD VD EC FC FC/EC FC EC 198
Miljömässiga val Bidra till regional tillväxt Plötsliga och oförutsedda händelser Överinvestering 1 4 Långsiktig ekonomisk planering med hjälp av bibehållna soliditetsmått. Avrapporteras genom affärsplan och budgetarbete. Stagnerande eller ökande miljöbelastning Låg eller ingen nybyggnation, dvs underinvestering Fjärrvärme/el/VA levereras ej (vinter) 2 3 *Följer uppsatta mål för medieförbrukning. *Miljö- och energieffektiv nybyggnation. * Information om källsortering m-m 1 4 Långsiktig ekonomisk planering med hjälp av bibehållna soliditetsmått. Avrapporteras genom affärsplan och budgetarbete. 2 3 Årlig uppdatering av akutgruppens handlingsplan VD FC VD VD EC FC FC/VD MC EC FC Styrelsens ansvar att bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras Dödsfall/sjukdo m bland nyckelpersoner Felaktiga utbetalningar Missvisande redovisning Felaktig skatteredovisning 1 3 Beredskapsplan upprättad 2017, som innefattar förberedelse för dessa händelser. VD FC 2 4 Attestinstruktion VD EC 2 3 Aktiv löpande ekonomiuppföljning varje styrelsemöte. Årlig avstämning med revisionen. 3 4 Årlig avstämning med skatteexpert. VD VD EC EC Styrelsens uppgift att Obehörigt 2 4 Skriftlig delegationsordning Ordf. VD 199
kontrollera delegation beslutsfattande samt återrapportering av delegationsbeslut 4. Årlig uppföljning Internkontrollplanen ska följas upp vid styrelsens möte i september/oktober enligt styrelsens arbetsordning. Under samma tillfälle revideras och antas internkontrollplan för nästkommande år. Detta rapporteras till Stenungsunds kommun. 200
Ärende 23 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/32 2018-11-05 Agneta Dejenfelt Till kommunstyrelsen Verksamhetsplan för 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta verksamhetsplan för 2019. Sammanfattning av ärendet Verksamhetsplanen anger vilka aktiviteter som ska genomföras under 2019 i syfte att uppnå fastställda inriktningsmål samt realisera Vision 2035. Samtliga utskott har behandlat sina respektive delar i verksamhetsplanen och föreslår nu kommunstyrelsen besluta anta verksamhetsplan för 2019. Beskrivning av ärendet Årets verksamhetsplan anger vilka aktiviteter som ska genomföras under 2019 i syfte att uppnå fastställda inriktningsmål samt realisera Vision 2035. Inriktningsmålen är tio till antalet. För att mäta inriktningsmålens utveckling används mätetal som benämns indikatorer. Med indikatorerna mäts måluppfyllelsen, dvs. om genomförda aktiviteter bidrar till en positiv utveckling av inriktningsmålen. Information som tidigare år funnits med i verksamhetsplanen; exempelvis vision, avgörande inriktningar, ledord, målkedja med inriktningsmål och indikatorer samt sektorernas organisationsscheman och verksamhetsbeskrivningar samt ekonomiska förutsättningar återfinns fr.o.m. 2019 enbart i den strategiska planen och nyckeltalen återfinns i bokslutet. Samtliga utskott har behandlat sina respektive delar i verksamhetsplanen och föreslår nu kommunstyrelsen besluta anta verksamhetsplan för 2019. Ekonomiska konsekvenser Föreslagna aktiviteter ryms samtliga inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige beslutade om, vid antagande av Strategisk plan 2019-2021, Budget 2019. Barnkonsekvensanalys Beslutet i sig är av administrativ karaktär och medför därför inte några konsekvenser för barn. 201
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/32 2018-11-05 Verksamhetsmässiga konsekvenser Genomförande av aktiviteterna kommer i olika utsträckning att beröra såväl verksamheter som funktioner. Beaktande av detta finns med i såväl budget som arbetsplanering. Juridiska bedömningar Det finns inga juridiska hinder för genomförande av föreslagna aktiviteter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-11-05 Verksamhetsplan för 2019 Personal- och ekonomiutskottet 2018-10- 29 112 Samhällsbyggnadsutskottet 2018-10-30 91 Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 90 STENUNGSUNDS KOMMUN Kicki Nordberg kommundirektör Erica Bjärsved ekonomichef 202
VERKSAMHETSPLAN - AKTIVITETER VP 2019 Innehåll 1. Fler elever ska klara kunskapsmålen i grundskolan och därmed få behörighet till gymnasiet....3 Aktivitet - Sektor Utbildning...3 2. Fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning....5 Aktivitet - Sektor Utbildning...5 3. Stenungsund ska förbättra sitt företagsklimat....6 Aktivitet - Sektor Utbildning...6 Aktivitet - Sektor Samhällsbyggnad...6 Aktivitet - Sektor Stödfunktioner...6 4. Bostadsbeståndet ska öka med minst 170 bostäder per år över en femårsperiod...7 Aktivitet Sektor Samhällsbyggnad...7 5. Andel barn och unga som tar del av kultur- och fritidsverksamhet ska öka...8 Aktivitet Sektor Utbildning...8 6. Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv och hälsosam arbets-plats/arbetsgivare....9 Aktivitet - Alla sektorer...9 Aktivitet Sektor Utbildning...9 Aktivitet Sektor Socialtjänst...9 Aktivitet - Sektor Stödfunktioner...9 7. Stenungsunds kommun ska verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljön och klimatet....10 Aktivitet - Alla sektorer...10 Aktivitet Sektor Utbildning...10 Aktivitet Sektor Samhällsbyggnad...10 Aktivitet Sektor Socialtjänst...10 Aktivitet Sektor Stödfunktioner...10 8. Stenungsund ska verka för ett tryggt åldrande...11 Aktivitet - Sektor Socialtjänst...11 9. Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka....12 Aktivitet - Sektor Utbildning...12 Aktivitet - Sektor Samhällsbyggnad...12 Aktivitet Sektor Socialtjänst...12 Aktivitet Sektor Stödfunktioner...12 10. Andelen nyanlända som är självförsörjande efter två år ska öka...13 Aktivitet - Alla sektorer...13 Aktivitet Sektor Utbildning...13 1 203
VERKSAMHETSPLAN - AKTIVITETER VP 2019 Aktivitet Sektor Samhällsbyggnad...13 Aktivitet Sektor Stödfunktioner...13 2 204
VERKSAMHETSPLAN - AKTIVITETER VP 2019 1. Fler elever ska klara kunskapsmålen i grundskolan och därmed få behörighet till gymnasiet. Stenungsund ska ha en attraktiv och kreativ skola där fler klarar kunskapsmålen i grundskolan och därmed får behörighet till gymnasiet. 2017 var elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA 10 % fler än 2016, 77 %. Medelvärdet för riket var 69 %. Även elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen hade en positiv utveckling 2017, 83 % mot medelvärdet för riket 76 %. Elever i åk 9, behöriga till yrkesprogram var även det högre än medelvärdet för riket; 87 % för Stenungsund mot 84 % i riket. Betygsstatistiken 2017 visar dock att något färre än tidigare nådde kunskapsmålen i alla ämnen och att det i flera ämnen var färre som klarade kraven. De positiva siffrorna för åk 3, 6 och 9, tillsammans med fokuserat arbete under 2018 och 2019 har ambitionen att vända denna trend. Indikator Andelen behöriga elever till något nationellt program. (KKiK). Resultaten på de nationella proven i årskurs 3. (KKiK). Andelen elever i årskurs 6 som klarat kunskapsmålen i samtliga ämnen. (KKIK). Andelen elever i grundskolan som upplever trivsel och trygghet i skolan. (GR:s elevenkät för årkurs 9). Andelen vårdnadshavare som upplever att förskolan är rolig, trygg och lärorik. (GR:s föräldraenkät). Aktivitet - Sektor Utbildning Förskola, Grundskola, Grundsärskola, Gymnasieskola och Gymnasiesärskola - Genomföra samlade insatser för nyanländas lärande under läsår 2018/2019. - Genomföra samlade insatser enligt Den digitala agendan 1 under läsår 2018/2019. Förskola - Utvidga Läslyftet i förskolan 2 under 2019 till att även omfatta barnskötare och under året ska minst hälften av barnskötarna ha genomfört fortbildningsinsatsen. - Ta fram en strategi för hur andelen förskollärare fördelas i kommunens förskolor i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar. Grundskola - Utveckla ledarskapet i klassrummet i syfte att höja kunskapsresultaten och skapa studiero. Grundsärskola 1 I den digitala agendan för Sverige presenteras regeringens ambitioner inom det digitala området samt förslag på insatser och åtgärder som ska bidra till att nå det IT-politiska målet. För att regeringens politik ska förverkligas och få verklig genomslagskraft behöver den nationella digitala agendan omskapas till regionala digitala agendor. 2 Läslyftet i förskolan är en fortbildningsinsats för personal med inriktning på språk-, läs- och skrivutveckling. 3 205
VERKSAMHETSPLAN - AKTIVITETER VP 2019 - Utöka samarbetet i bedömning och tolkning av läroplan, ämnesplaner och betygskriterier tillsammans med grundskolan. - Genomföra åtgärder för att trygga miljöerna i matsalen och korridorerna. Kultur och Fritid - Riktade insatser till barn och unga på fritiden i nära samarbete med grundskolan och gymnasiet. - Utveckla barnbibliotekets uppsökande verksamhet samt öka samarbetet med skolbiblioteken inom kommunen. 4 206
VERKSAMHETSPLAN - AKTIVITETER VP 2019 2. Fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning. Andelen elever på Nösnäsgymnasiet, med examen, ökade med en procentenhet under 2017, till 70 %. Även den genomsnittliga betygspoängen har ökat från 13,4 2014 till 13,9 2017 och andelen A och B i år 3 har ökat från 19,7 % till 26,2 % 2017. Andelen Stenungsundselever med examen inom fyra år minskade dock med två procentenheter jämfört med föregående läsår och var 2017 72 %, samma siffra som medelvärdet i riket. Indikator Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år. (KKiK). Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor (Öppna Jämförelser). Aktivitet - Sektor Utbildning Gymnasium och Kompetens och Utveckling - Skapa flexibla lösningar och yrkesutgångar för elever som av olika anledningar inte går färdigt gymnasieskolan. Gymnasium - Öka likvärdigheten avseende enheternas resultatkvalitet genom fördjupat samarbete mellan enheterna, tydliggörande av ansvarsroller samt genomförande av insatser utifrån analyser på alla nivåer. Gymnasiesärskola - Utöka samarbetet i bedömning och tolkning av läroplan, ämnesplaner och betygskriterier tillsammans med gymnasieskolan. - Säkra praktikplatser och kvalitet i undervisningen på det arbetsplatsförlagda lärandet kopplat till elevernas studieplan. 5 207
VERKSAMHETSPLAN - AKTIVITETER VP 2019 3. Stenungsund ska förbättra sitt företagsklimat. Stenungsund ska vara en attraktiv kommun att driva företag i. Kommunens ambition är att skapa goda förutsättningar för företag att bedriva sin verksamhet. I kvalitetsmätningen Insikt gör företagarna en helhetsbedömning av servicen i kommunens myndighetsutövning. Stenungsunds kommuns ranking har förbättrats rejält, från plats 157 till plats 50. Även Svenskt Näringsliv gör en ranking av företagsklimatet beträffande att starta och driva företag. Av landets 290 kommuner låg Stenungsund på plats 61 2017. Indikator Omdöme i SKL:s undersökning Insikt. (KKiK). Svensk näringslivs ranking. (Svenskt näringsliv). Aktivitet - Sektor Utbildning - Genomföra och implementera GR SAMSYV allas ansvar. 3 Aktivitet - Sektor Samhällsbyggnad - Berörda verksamheter deltar på 100 % av företagslotsmötena 4 under året. - Följa upp och vidareutveckla resultatet från det bemötandeprojekt 5 som genomförts inom sektor samhällsbyggnad. - Utveckla samverkan och öka kunskapen om andra verksamheter inom sektorn genom att arbeta med processkartläggning av sektorns verksamhet. Aktivitet - Sektor Stödfunktioner - Dokumentera antalet genomförda marknadsdialoger inför upphandling för att därefter kunna arbeta aktivt med att öka andelen. - Dokumentera direktinformation till potentiella lokala företag vid upphandling för att därefter kunna arbeta aktivt med att öka andelen. - Utveckla näringslivssidorna på stenungsund.se. - Genomför åtta företagsbesök per år där kommunledning och politisk ledning deltar. - Utöka antalet företagskontakter/dialoger. - Genomföra två informationstillfällen per år med företag och potentiella leverantörer i närområdet som målgrupp. Företagen informeras om lagstiftning och hur man går till väga för att lämna anbud i kommunala upphandlingar. 3 GR SAMSYV är ett EU-projekt med ambition att tydliggöra hur kommunen och arbetslivet kan arbeta tillsammans för att ge goda förutsättningar för alla elever att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. 4 Företagslotsmöten är möten mellan företagare och kommunens tjänstemän. 5 Bemötandeprojektets ambition är att ge Stenungsunds invånare, företagare och besökare bästa möjliga möte med kommunen. 6 208
VERKSAMHETSPLAN - AKTIVITETER VP 2019 4. Bostadsbeståndet ska öka med minst 170 bostäder per år över en femårsperiod. De tre senaste åren har bostadsbeståndet ökat med över 100 bostäder varje år. Under 2017 färdigställdes 142 lägenheter. De kommande två åren förväntas slutbesked till ett stort antal bostäder såsom Stenunge Strand, Ucklum, Nyborgsvägen och Gets-kär. Kommunens ambition är också att antalet färdiga detaljplaner ska öka, sett över en femårsperiod. Indikator Förändring i bostadsbeståndet. (Egen mätning). Antagna detaljplaner, sett över en femårsperiod. (Egen mätning) Aktivitet Sektor Samhällsbyggnad - Höja kvaliteten och effektiviteten i plan- och byggprocessen. - Arbeta med digitalisering av bygglovsprocessen och utbilda handläggarna i digitala arbetssätt för att få snabbare, effektivare och bättre kommunikation med sökande. - Framtagande av mobilitetsstrategi 6 för centrumområdet med målbild befolkningsökning 2035. - Aktivt bistå Trafikverket i utredning om dubbelspår på södra Bohusbanan. 7 6 En mobilitetsstrategi beskriver olika trafiklösningar och mjuka påverkansformer för att få ökat användande av delningsekonomi, såsom bilpooler och ökad kollektivtrafik. 7 Utredningen har som mål att utveckla Bohusbanan inom Nationella planen 2022 2033. 7 209
VERKSAMHETSPLAN - AKTIVITETER VP 2019 5. Andel barn och unga som tar del av kultur- och fritidsverksamhet ska öka. Kulturskolan och Idrottsskolan är viktiga verksamheter för barns och ungas kreativitet och rörelse. Antalet barn och unga som tar del av verksamheterna ska därför öka. Indikator Andel barn som tar del av kulturskolans verksamhet. (Egen mätning). Andel barn som tar del av idrottsskolans verksamhet. (Egen mätning). Aktivitet Sektor Utbildning Kultur och Fritid - Skapa fler tillfällen till möten, på fler arenor, mellan pedagoger från Kulturskolan och barn i Stenungsund utanför kulturskolans ordinarie verksamhet. - Utveckla kommunikationen med barn och unga för att öka andelen som deltar i eller tar del av Kultur och Fritids verksamhet. - Utveckla utbudet i Idrottsskolan i samverkan med föreningslivet. - Utöka öppettiderna i Kulturhuset Fregatten. - Utforma en plan tillsammans med Västra Götalands Idrottsförbund och föreningslivet i Stenungsund med syfte att behålla ungdomar kvar i föreningslivet. 8 210
VERKSAMHETSPLAN - AKTIVITETER VP 2019 6. Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv och hälsosam arbetsplats/arbetsgivare. Genom att minska sjukfrånvaron från före-gående kalenderår, öka andelen anställda i kommunen som har heltid och minska andelen anställda som har en sysselsättningsgrad under 70 %, är Stenungsunds kommun en hälsosam och attraktiv arbetsplats/arbetsgivare. Indikator Minska sjukfrånvaron från föregående kalenderår. (GRs mätning). Öka andelen anställda i kommunen som har heltid (GRs mätning). Minska andelen anställda som har en sysselsättningsgrad under 70 %. (Egen mätning). Aktivitet - Alla sektorer - Genomföra åtgärder kopplat till medarbetarenkäten för att minska sjukfrånvaron. - Utveckla arbetet med hälsoinspiratörer i varje verksamhet och utvärdera hur det används. Sektorns arbete med hälsoinspiratörer syftar till att skapa förutsättningar för en hälsosam arbetsplats. - Prioritera förebyggande arbete för en bättre arbetsmiljö när det gäller förslitningsskador, bemötande och förhållningssätt. Aktivitet Sektor Utbildning - Genomföra en utbildningsdag i grundskolan kring samverkansavtalet med de lokala samverkansgrupperna. - Pilotprojekt heltidsmentor 2018/2019, gymnasiet 8. Syftet är att minska lärares arbetsbelastning kring mentorskapet för att de ska kunna fokusera mer på undervisningen. Aktivitet Sektor Socialtjänst - Fortsätta arbetet med att implementera Optimerad bemanning 9 enligt handlingsplan. - Arbeta aktivt med Hälsogreppet 10 så att alla medarbetare inom sektorn följer metoden. Aktivitet Sektor Stödfunktioner - Genomföra aktiviteter inom ramen för Eu hälsoprojektet Hälsogreppet för att minska sjukfrånvaron. Aktiviteterna specificeras i den lokala projektplanen. - I syfte att förebygga långtidssjukskrivningar kommer arbetet med förebyggande sjukpenning utökas. - Hålla i och permanenta det förhållnings- och arbetssätt med Optimerad bemanning som har implementerats inom sektor socialtjänst under 2018. Detta beräknas ge fler heltidsanställningar och mindre grad av timtjänstgöring och övertid. - Regelbunden uppföljning av tjänster med sysselsättningsgrad under 70 %. 8 Enhet 3. 9 Optimerad bemanning innebär en effektivare användning av personal och att erbjuda utökad tjänstgöringsgrad för de som önskar och med arbete som utförs på annan enhet. 10 Hälsogreppet är ett samarbetsprojekt mellan GR, dess medlemskommuner, Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och har det övergripande målet att stärka individers ställning på arbetsmarknaden genom att förhindra sjukskrivningar som orsakas av psykisk ohälsa. 9 211
VERKSAMHETSPLAN - AKTIVITETER VP 2019 7. Stenungsunds kommun ska verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljön och klimatet. Målet anses uppfyllt genom att minska energiförbrukningen i kommunens anläggningar, minska utläckage av producerat dricksvatten, minska användningen av fossila bränslen och minska matsvinnet på kommunens skolor, förskolor och äldreboenden samt öka den insamlade mängden förpackningar och returpapper. Indikator Energiförbrukning i kommunala anläggningar (Egen mätning) Utläckage av producerat dricksvatten (Egen mätning) Användningen av fossila bränslen (Egen mätning) Matsvinnet på kommunens förskolor, skolor och äldreboende (Egen mätning) Insamlade förpackningar och returpapper, kg/person (Avfall Sverige) Aktivitet - Alla sektorer - Minska mängden körda mil med egen bil i tjänsten. - Erbjuda utbildning i Skype och satsa på fler digitala möten i syfte att minska resandet i tjänsten. Aktivitet Sektor Utbildning - Införa kärl för källsortering på samtliga enheter. - Grundskola och gymnasiet ska samverka med måltid för att minska matsvinnet i matsalen. Aktivitet Sektor Samhällsbyggnad - Införa en mötespunkt på arbetsplatsträffar för att ta fram förslag på hur förvaltningen kan bidra till att minska miljöpåverkan. - Kartläggning och framtagande av åtgärdsplan för det strategiska miljöarbetet. Aktivitet Sektor Socialtjänst - Utreda förutsättningar för införande av det avfallssnåla äldreboendet i samarbete med sektor stödfunktioner (Måltid och Fastighet). Aktivitet Sektor Stödfunktioner - Ta fram energiförbrukning/energieffektivisering per objekt. - Fortsätta arbetet med att byta ut lysrörsarmaturer till LED. - Ta fram en prioriteringsordning för installation av solcellsanläggning på befintliga kommunala fastigheter. - Mäta produktions- och tallrikssvinnet på samtliga skolor, förskolor och äldreboenden. - Utreda förutsättningar för införande av det avfallssnåla äldreboendet i samarbete med sektor socialtjänst. - Mäta andelen ekologisk och svenskproducerad mat som serveras till förskolor, skolor och äldreboenden för att på sikt öka andelen. 10 212
VERKSAMHETSPLAN - AKTIVITETER VP 2019 8. Stenungsund ska verka för ett tryggt åldrande Ambitionen är att öka tryggheten hos de äldre. Hemtjänsten ska ha en personalkontinuitet som innebär att antalet personal en hemtjänstmottagare möter under en 14-dagarsperiod ska bli färre. Medelvärdet för riket är 15 personer och för Stenungsund 17 personer 2017. Ett annat trygghetsmått är att väntetiden för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats ska minska. Här är medelvärdet för riket 57 dagar medan det för Stenungsunds del är 84 dagar. Indikator Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar. (KKiK). Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende. (KKiK). Fallskador (vårdats på sjukhus) bland personer 80+. 11 (Socialstyrelsen Patientregistret) Aktivitet - Sektor Socialtjänst - Utveckla samarbetet mellan individ- och familjeomsorg och särskilt boende, genom att tydliggöra processer och ta fram rutinbeskrivningar som inkluderar båda verksamheterna. Till exempel rollfördelningen, från ansökan om plats på särskilt boende till erbjudet inflyttningsdatum. - Kartlägga hur mycket fixartjänsten används. - Informera om fixartjänsten via råden och i hemtjänstbroschyr och beakta fixartjänsten vid biståndsbedömning. - Informera om olika digitala lösningar i vägledande dokument på hemsidan. Exempelvis användandet av trygghetskamera som indirekt kan minska risken för fallskador då vårdtagaren inte störs av personalen i onödan. - Prioritera och erbjuda digitala lösningar som uppfyller den biståndsbedömda insatsen. - Använda metoden Senior alert 12 i förebyggande arbete kring bland annat fallskador. 11 Antal personer som vårdats i slutenvård pga. fallskador per 1000 invånare 80 år. D.v.s. personer som blivit in- och utskrivna från sjukhus. Avser genomsnitt för tidsperioden år innevarande år och två år bakåt. 12 Senior alert är ett kvalitetsregister som vänder sig till vårdgivare och professioner som vill arbeta förebyggande för att bla minska fallskador. 11 213
VERKSAMHETSPLAN - AKTIVITETER VP 2019 9. Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka. Målet uppnås genom att invånare, 16-84 år, med bra självskattat hälsotillstånd ökar och att självskattad bra hälsa för barn och unga 12-16 år ökar. Målet ligger i linje med regeringens och Västra Götalandsregionens ambitioner att minska skillnaderna i hälsa och livsvillkor. Folkhälsoarbetet är ett gemensamt ansvar och kräver insatser och samverkan tvärsektoriellt. Indikator Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel % (Folkhälsomyndigheten - nationell enkät "Hälsa på lika villkor ). Självskattad bra hälsa för barn och unga 12 16 år. (Egen mätning via Elevhälsan i Stenungsund men elevhälsoenkät i regionen på gång). Aktivitet - Sektor Utbildning Grundskola, Gymnasium, Kompetens och Utveckling - Följa upp hälsosamtalen inom skolhälsovården och utefter analysen arbeta fram åtgärder på individ- och gruppnivå. Grundskola - Genomföra styrda rastaktiviteter för ökad rörelse och ökad gemenskap i grundskolan. Aktivitet - Sektor Samhällsbyggnad - Genomföra projektet digitaliserat vägnät (bil-, cykel- och gångvägnätet) för att i karttjänst kunna visa på tillgänglighet och var det finns säkra skolvägar. - Prioritera deltagande i trygghetsvandringar för att bidra till att skapa trygga och säkra miljöer. - Prioritera deltagande i arbete/projekt kring social hållbarhet som Hasselbacken i utveckling och Seniorperspektivet i samhällsbyggandet. Aktivitet Sektor Socialtjänst - Sprida kunskap om Anhörigstöd på nätet, på Stenungsunds kommuns hemsida, till pensionärsorganisationer, på sociala medier och i råden. - Medverka aktivt på seniordagen. - Skapa och utveckla träffpunkt för äldre personer i ordinärt boende. Aktivitet Sektor Stödfunktioner - Fortsätta arbetet med att tillgänglighetsdokumentera 13 kommunala fastigheter. - "Rätt mat till rätt person" 14 - Ta fram underlag och skapa förutsättningar för att införa krav på läkarintyg/läkarutlåtande för att beviljas specialkost enligt "Göteborgsmodellen". 13 Dokumentation sker via kommunens hemsida till Västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas. Sedan tidigare finns Tallåsens äldreboende, kommunhuset och Nösnäsgymnasiet i databasen. 14 Göteborgsmodellen innebär specialkost eller anpassad kost till barn med dokumenterad allergi eller liknande. 12 214
VERKSAMHETSPLAN - AKTIVITETER VP 2019 10. Andelen nyanlända som är självförsörjande efter två år ska öka. Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv och välkomnande kommun med hög social hållbarhet som inkluderar alla. Integrationen av nyanlända ska vara effektiv, antalet personer som lämnat etableringsuppdraget 15 och börjat arbeta eller studera 16 (status efter 90 dagar) ska därför öka. Indikator Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar) andel % (SCB). Aktivitet - Alla sektorer - Erbjuda praktikplatser inklusive språkpraktik till nyanlända. - Ta emot extratjänster (eller motsvarande), språkstödjare (eller motsvarande). Aktivitet Sektor Utbildning - Öka genomströmningen av elever på introduktionsprogram på gymnasiet genom att utveckla samarbetet mellan studiehandledare och undervisande lärare samt ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. - Utöka antalet utbildningsplatser till yrkesutbildningar med språkstöd inom kompetens och utveckling. - Utveckla/utvidga SYSKOM-projektet. 17 - Utveckla samarbetet med föreningar i integrationsarbetet. Aktivitet Sektor Samhällsbyggnad Vid varje markanvisning utreda möjligheten att ställa krav på att en viss andel av lägenheter upplåts för sociala hyreskontrakt. Aktivitet Sektor Stödfunktioner Anordna integrationsplattformar för att skapa mötesytor mellan nyanlända och etablerade Stenungsundsbor, föreningar och företag. Via projekt Uppsökande verksamhet, som riktar sig till föräldralediga nyanlända kvinnor, medverka till att fler kvinnor kommer till familjecentralen. Ambitionen är att förkorta nyanlända kvinnors etableringsprocess. 15 Etableringsuppdraget omfattar nyanlända flyktingar i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige. Uppdraget omfattar aktiviteter under högst 24 månader där svenska för invandrare, samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter utgör olika delar. Arbets-förmedlingen är ansvariga för etableringsuppdraget. 16 I arbete omfattas arbete utan stöd, nystartsjobb och arbete med stöd. I studier räknas de som studerar på den utbildning som berättigar studiemedel. 17 Syskomprojektet innebär systematiserad kompetensförsörjning inom området nyanlända och arbetsgivare. 13 215
Protokoll Personal- och ekonomiutskottet 2018-10-29 112 Dnr: KS 2018/32 Verksamhetsplan för 2019 - aktiviteter - personal- och ekonomiutskottet Beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta verksamhetsplan - aktiviteter för Stenungsunds kommun 2019. Sammanfattning av ärendet Verksamhetsplanen anger vilka aktiviteter som ska genomföras under året i syfte att realisera Vision 2035 och fastställda inriktningsmål. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-10 Verksamhetsplan aktiviteter 2019 Justerare Rätt utdraget intygar 216
Protokoll Samhällsbyggnadsutskottet 2018-10-30 91 Dnr: KS 2018/32 Verksamhetsplan för 2019 - samhällsbyggnadsutskottet Beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta verksamhetsplan - aktiviteter för samhällsbyggnadsutskottet 2019. Sammanfattning av ärendet Verksamhetsplanen anger vilka aktiviteter som ska genomföras under året i syfte att realisera Vision 2035 och fastställda inriktningsmål. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-10 Verksamhetsplan aktiviteter 2019 Justerare Rätt utdraget intygar 217
Protokoll Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 90 Dnr: KS 2018/32 Verksamhetsplan för 2019 - bildnings- och socialutskottet Beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta verksamhetsplan - aktiviteter för Stenungsunds kommun 2019. Sammanfattning av ärendet Verksamhetsplanen anger vilka aktiviteter som ska genomföras under året i syfte att realisera Vision 2035 och fastställda inriktningsmål. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-10 Verksamhetsplan aktiviteter 2019 Justerare Rätt utdraget intygar 218
Ärende 24 Protokoll Personal- och ekonomiutskottet 2018-10-29 113 Dnr: KS 2018/493 Verksamhetsplan folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2019 Beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta verksamhetsplan för folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2019. Sammanfattning av ärendet Folkhälsoarbetet i Stenungsunds kommun utgår från ett avtal om samverkan mellan kommunen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden om det gemensamma och lokala folkhälsoarbetet. Vilka aktiviteter som kommunen ska genomföra under året för att främja folkhälsa och social hållbarhet under år 2019 framgår av verksamhetsplanen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2018-10-02 Verksamhetsplan - folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2019 Justerare Rätt utdraget intygar 219
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/493 2018-10-02 Carina Johansson-Strandberg Till Kommunstyrelsen Verksamhetsplan för folkhälsa och social hållbarhet 2019 Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta verksamhetsplan för folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2019. Sammanfattning av ärendet Folkhälsoarbetet i Stenungsunds kommun utgår från ett avtal om samverkan mellan kommunen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden om det gemensamma och lokala folkhälsoarbetet. Vilka aktiviteter som kommunen ska genomföra under året för att främja folkhälsa och social hållbarhet under år 2019 framgår av verksamhetsplanen. Beskrivning av ärendet Folkhälsoarbetet i Stenungsunds kommun utgår från ett avtal om samverkan mellan kommunen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden om det gemensamma och lokala folkhälsoarbetet. Avtalet reglerar samverkan i folkhälsoråd, gemensam finansiering av en strategisk tjänst samt verksamhetsbudget. Ett avtal är tecknat för perioden 2017-2020. Avtalet betonar kopplingen mellan folkhälsoarbete och socialt hållbar utveckling. Vidare framhåller avtalet att barn och ungas behov och rättigheter särskilt ska beaktas. Vilka aktiviteter som kommunen ska genomföra för att främja folkhälsa och social hållbarhet ska framgå av en verksamhetsplan. Kommunstyrelsen ska årligen besluta om en sådan. Förvaltningen har tagit fram ett förslag på verksamhetsplan. Planen godkändes på Folkhälsorådets möte den 25 september 2018. Ekonomiska konsekvenser Lokalt folkhälsoarbete finansieras gemensamt med 600 000 kr från vardera part, mellan kommunen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Kommunens del finansieras inom ram för verksamheten. Barnkonsekvensanalys Avtalet mellan kommunen och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden framhåller att barns behov och rättigheter särskilt ska beaktas i folkhälsoarbetet. I verksamhetsplanen finns därför specifika mål och aktiviteter som rör barn. 220
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/493 2018-10-02 Verksamhetsmässiga konsekvenser Verksamhetsplanens fokus är att bidra till att befolkningen skall åldras med livskvalitet och att fler barn och unga fullföljer studiegången med fullständiga grundskolebetyg. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2018-10-02 Verksamhetsplan - folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2019 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Beslut skickas till Anne.m.svensson@vgregion.se 221
Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2019 Stenungsunds kommuns och Västra hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma folkhälsoarbete Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Dnr Plan Dokumentägare Kommunstyrelsen Giltighetstid Reviderad Sektor stödfunktioner 1 222
Folkhälsa och socialt hållbar utveckling Hälsan kan beskrivas i flera dimensioner, fysiskt, psykiskt, social och existentiell hälsa. Att arbeta med folkhälsa är att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Hälsa är inte bara en fråga för individen och hälso- och sjukvården, utan för hela samhället. Det övergripande målet med arbetet inom folkhälsa och social hållbarhet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Det är många faktorer som påverkar hälsan på gruppnivå. Det handlar om livsvillkor, boende, utbildning och arbete. Det handlar också om levnadsvanor som exempelvis kost, alkohol, rökning och motion. Det är särskilt viktigt att utjämna skillnader i hälsa och ge människor större möjlighet att kunna påverka sina liv och känna sig delaktiga. Folkhälsoarbetet är en av många pusselbitar i arbetet för en social hållbar utveckling. Mindre skillnader i både hälsa och livsvillkor är centrala delar i en långsiktigt hållbar utveckling. Ett socialt hållbart samhälle innebär att mänskliga rättigheter respekteras och inga grupper diskrimineras eller missgynnas. Att arbeta med folkhälsa innebär att utgå från forskning och befolkningens behov. Behoven framkommer i undersökningar samt med information från de verksamheter som verkar inom kommunens gränser. Framgångsrikt folkhälsoarbete kräver därför engagemang och samverkan mellan många parter och över organisationsgränser. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att se till vilka faktorer som skapar hälsa och att fortsätta utveckla dessa för att bibehålla och utveckla det som redan är bra. Samtidigt finns det utmaningar, nya områden som behöver utvecklas. Vägledande dokument Folkhälsoarbetet grundas i det nationella folkhälsomålet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor och för hela befolkningen (prop. 2002/03:35) med dess elva delmål. Riktningen för utvecklingen i Västra Götaland slås fast i visionen Det goda livet och i VG 2020, Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020, avtalet med Hälso- och sjukvårdsnämnden. Folkhälsorådets prioriteringar är vägledande i det konkreta och vardagliga arbetet för folkhälsa och social hållbarhet. Ett arbete som också bidrar till att förverkliga Vision Stenungsund 2035. Till Vision Stenungsund 2035 finns två avgörande inriktningar: Attraktivt och välkomnande Ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling Social hållbarhet Stenungsund är ett tryggt, inkluderande och stabilt samhälle där invånarnas behov tillgodoses, oavsett kön och inkomst. En socialt hållbar utveckling främjas av det livslånga lärandet, en trygg uppväxt, ökat arbetsdeltagande, att du får åldras med livskvalitet samt att du har goda levnadsvanor. Vi har livet i fokus i Stenungsund! Invånarna i kommunen har en god hälsa fysiskt, psykiskt och socialt. Genom demokrati och delaktighet ges möjlighet för Stenungsundsborna att skapa förutsättningar för ett gott liv. (ur Vision Stenungsund 2035) 2 223
Regeringen har satt upp ett mål om att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation, ett mål som bidragit till att Sveriges nationella komission för jämlik hälsa tillsattes och deras slutrapport presenterades i juni 2017. SKL, Sveriges kommuner och landsting, samordnar och stödjer fortsatt utveckling och lärande kring frågorna inom ramen för Mötesplats social hållbarhet i samverkan med Folkhälsomyndigheten. Internationellt gäller WHO:s Hälsa 2020 samt FN:s globala hållbarhetsmål och Agenda 2030 som vägledande dokument. Organisering och långsiktig planering För att kunna genomföra ett väl fungerande arbete är det viktig att grundläggande förutsättningar finns såsom ledning, samordning, analys och utvärdering samt tydliga styrdokument och planer. Arbetet ska bygga på nulägesanalys och regelbundna kartläggningar så att insatserna vilar på verkliga och förändringsmöjliga behov. Kontinuerlig kunskapsinhämtning och bred delaktighet och förankring är andra viktiga förutsättningar. Program social hållbarhet 2030 (Stenungsunds kommun diarienr 2018/112) Under 2018 togs ett program för social hållbarhet 2030 fram på uppdrag från politiken. Programmet antogs i Kommunfullmäktige 20180625. Programmet ligger till grund för verksamhetsplan folkhälsa och social hållbarhet 2019. För att sträva mot ett socialt hållbart Stenungsund 2030, presenteras förslag på insatser i följande fyra prioriterade områden, barn och ungas uppväxtvillkor, socioekonomiska förutsättningar, hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer samt hälsa och levnadsvanor. Utgångspunkt för de prioriterade områdena är i Stenungsunds vision 2035 med dess två avgörande inriktningar. Områdena är också valda utifrån tidigare forskning samt erfarenheter från tidigare kommissioner och kommuners arbeten. Vidare har arbetet utgått från indelning från Folkhälsomyndigheten, Västra Götalandsregionen, Kommissionen för jämlik hälsa, SKL samt FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030. Nytt för 2019 Samverkansavtal Folkhälsoarbetet i Stenungsunds kommun utgår från ett avtal om samverkan mellan kommunen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Avtalet reglerar samverkan i folkhälsoråd, gemensam finansiering av en strategisk tjänst samt verksamhetsbudget. Ett nytt avtal är tecknat för perioden 2017-2020. Avtalet betonar kopplingen mellan folkhälsoarbete och socialt hållbar utveckling. Vidare framhåller avtalet att barn och ungas behov och rättigheter särskilt skall beaktas. Folkhälsoråd Rådets uppgift är att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas ordinarie verksamhet. Arbetet med folkhälsa och social hållbarhet ska bedrivas strategiskt och innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens levnadsvillkor och hälsa samt utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta hälsofrämjande och förebyggande samt generella och riktade insatser. Ett arbete som skall bygga på långsiktighet och som ska utgå från befolkningens behov. 3 224
I Folkhälsorådet (FHR) ingår förtroendevalda från kommunen och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Rådets uppgift är att verka utifrån ett befolkningsperspektiv och verka för att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Rådet ska identifiera behov och prioritera utifrån dessa. Kommunchef, sektorchef för stödfunktioner samt folkhälsoplanerare deltar på folkhälsorådet. Folkhälsoplanerare Till folkhälsorådet finns en folkhälsoplanerare anställd på 100 %. Tjänsten har en central och strategisk placering i kommunens förvaltning. I uppdraget ingår bland annat att verka för att arbetet med folkhälsa och social hållbarhet bedrivs strategiskt och i samverkan med andra, med ledning av regionala och kommunala styrdokument. Det ingår även för folkhälsoplaneraren att under verksamhetsperioden hålla sig uppdaterad med aktuella händelser i samhället och att vara flexibel. Omvärldsbevakning, samverkan och kompetensutveckling är en viktig del. Folkhälsoplaneraren utgör en resurs för sektorerna i arbetet med att identifiera utvecklingsområden i syfte att bidra till att folkhälsan bibehålls och stärks i kommunen. Ledningsgrupp folkhälsa och social hållbarhet Folkhälsoplaneraren har en regelbunden dialog med sektorsledning samt verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården genom möten i ledningsgrupp folkhälsa och social hållbarhet. Gruppen har beslutande och vägledande funktion om hur arbetet skall genomföras och träffas 4 ggr/år. Övergripande mål Att alla Stenungsundsbor har förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Mål 1. Fullföljda studier för alla barn och unga Insatserna bidrar till ökad information/inspiration/råd och stöd i föräldraskapet samt bidra till ökad samverkan och utveckling för dem som möter barn, unga och föräldrar i sitt arbete. 1.1 Tidiga samordnade insatser för ökad närvaro i skolan Skolan är den arena som tillsammans med gott föräldraskap är de friskfaktorer som bidrar mest till barns utveckling och känsla av sammanhang. För att minimera utanförskapet bör insatser ske tidigt och samordnat. Aktiviteter: Tidiga och samordnade insatser som bidrar till ökad närvaro. Agera tidigt på de med lång oroande frånvaro för att bryta negativa mönster som bidrar till ohälsa och bristande motivation genom att samordna insatser mellan förskola, skola, gymnasium, elevhälsa och socialtjänst för barn och unga (0-18 år) som riskerar skolfrånvaro. Arbeta med resultatet av LUPP- enkäten (ungdomsenkät) 1.2 Föräldrastödsinsatser Föräldrarna är den enskilt största friskfaktorn för barn under hela uppväxten och föräldrar kan behöva stöd och vägledning för att bidra till barn och ungas psykiska hälsa. 4 225
Aktiviteter: Erbjuda generella föräldrastödsaktiviteter såsom inspirationskvällar och kurser för föräldrar med barn i olika åldrar och olika målgrupper. Fortsätta erbjuda Älskade barn, föräldrastödsprogram till nyanlända familjer, för att öka den sociala inkluderingen. Utveckla ett familjecentrerat arbetssätt för alla familjer. Se över möjligheten att initiera föräldraskapsstödjande aktiviteter inom förskola och grundskola. 1.3 ANDT(S) förebyggande arbete Barn och ungdomstiden ska vara fri från tobak, alkohol och andra droger samt brott. Aktiviteter: Genomföra kunskapshöjande insatser för personal för att identifiera tidiga tecken. Informera och inspirera personal och föräldrar på föräldramöten genom att presentera aktuellt läge utifrån den årliga drogvaneunderökningen i åk 7-9. Initiera inkludering av området spel med pengar i det förebyggande arbetet. 1.4 Främja psykisk hälsa och goda levnadsvanor Aktiviteter: Se över möjligheten att initiera ökad fysisk aktivitet inom skolans verksamheter (förskola, grundskola och fritidsverksamhet) Initiera samverkan mellan rehabiliteringsmottagningarna och elevhälsa för att nå elever med låg fysisk aktivitet samt signaler på ohälsa med motiverande insatser för att stimulera till fysisk aktivitet. Upprätta en lokal handlingsplan för suicidprevention. I samverkan utveckla tidiga insatser och förstärkt första linjens hjälp och stöd till barn och unga. Stötta skolornas arbete till elever som syftar till att minska stress och öka psykisk hälsa. 1.5 Kommun fri från våld (Våld i nära relation) Aktiviteter: Genomföra kunskapshöjande insatser för personal för att kunna identifiera de som behöver stöd. Arbeta våldsförbyggande genom att förstärka arbetet med normer, genus och jämställdhet på högstadium och gymnasium. Fortsätta arbetet med att implementera metoden MVP (mentorer i våldsprevention) i högstadium och gymnasium. Nytt för 2019 5 226
Arbeta våldsförbyggande genom att förstärka arbetet med normer, genus och jämställdhet på förskola och grundskola. Nytt för 2019 1.6 Trygghetsskapande åtgärder Aktiviteter: I samverkan med brott- och drogförebyggare, skola, fritid, socialtjänst och polis ha regelbundna träffar för att agera tidigt på social oro. (SSPF och SOS grupper) Nattvandrare Mål 2. Åldrande med livskvalitet Insatser som främjar delaktighet och att leva ett gott, hälsosamt och aktivt liv skall prioriteras. 2.1 Främja psykisk hälsa och goda levnadsvanor Aktiviteter: Hela Stenungsund i rörelse samverkan mellan hälso- och sjukvården, föreningslivet, motionsanläggningar och friluftslivet i syfte att stimulera till fysisk aktivitet och minska stillasittandet. Medverka till att FaR och Aktivitetskalendern.se sprids. Mötesplatser där äldre kan knyta nya kontakter kan utgöra en stödjande miljö för äldres sociala deltagande och därmed stärka den psykiska hälsan. Vara behjälplig och utveckla detta arbete. Sammanställa, tillgängliggöra och sprida information om aktiviteter/mötesplatser/föreningar med målgruppen seniorer. I samverkan med primärvård, rehabiliteringsmottagningar och folktandvård planera en hälsoskola för nyanlända. Nytt för 2019 2.2 Trygghetsskapande åtgärder Aktiviteter: Genomföra trygghetsskapande åtgärder för befolkningen, såsom medborgarlöften med polis, trygghetsvandringar etc. Följa resultatet av medborgardialogen som förs under hösten 2018. Nytt för 2019 Uppföljning Planens med dess aktiviteter följs upp och redovisas på ledningsgrupp folkhälsa och social hållbarhet samt på folkhälsorådets möten 4 ggr/år. 6 227
Budget 2019 Folkhälsoarbetet finansieras av kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden med lika delar. Inför 2019 bidrar parterna med vardera 600 tkr. Strategiskt arbete och samordning Verksamhet Folkhälsoplanerare 100 % Omkostnader (adm kostnader, hyra, it, komputv) Fullföljda studier Åldrande med livskvalitet 720 000 kr 90 000 kr 290 000 kr 100 000 kr Summa 1 200 000 kr 7 228
Protokoll Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 Ärende 25 83 Dnr: KS 2018/543 Verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen för elevhälsans medicinska delar Beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att utse Annika Sunesson till verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen för elevhälsans medicinska delar. Sammanfattning av ärendet Av 4 kap 2 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) framgår att det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten. Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Tidigare var enhetschef för barn- och elevhälsan inom Sektor Utbildning också verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen för elevhälsans medicinska delar. Den tidigare chefen arbetar inte kvar varför en ny ansvarig behöver utses för elevhälsans medicinska delar. Sunesson är funktionschef för barn- och elevhälsan samt enheten för flerspråkighet och bedöms lämplig för rollen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-15 Justerare Rätt utdraget intygar 229
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/543 2018-10-15 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen för elevhälsan Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ute Annika Sunesson till verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen för elevhälsans medicinska delar. Sammanfattning av ärendet Av 4 kap 2 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) framgår att det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten. Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Tidigare var enhetschef för barn- och elevhälsan inom Sektor Utbildning också verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen för elevhälsans medicinska delar. Den tidigare chefen arbetar inte kvar varför en ny ansvarig behöver utses för elevhälsans medicinska delar. Beskrivning av ärendet Av 4 kap 2 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) framgår att det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten. Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Tidigare var enhetschef för barn- och elevhälsan inom Sektor Utbildning också verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen för elevhälsans medicinska delar. Den tidigare chefen arbetar inte kvar varför en ny ansvarig behöver utses för elevhälsans medicinska delar. Sunesson är funktionschef för barn- och elevhälsan samt enheten för flerspråkighet och bedöms lämplig för rollen. Ekonomiska konsekvenser Ärendet medför inga ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Av 11 kap 1 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) framgår att ledningen av den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten ska utövas av den eller de nämnder som kommunfullmäktige enligt 2 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453) bestämmer. Bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. 230
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/543 2018-10-15 I Stenungsund har kommunstyrelsen att utse verksamhetschef i enlighet med reglemente för kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-15 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Pia Alhäll Sektorchef 231
Ärende 26 Protokoll Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 85 Dnr: KS 2018/43 Anmälan enligt skollagen 6:10 från förskolechef/rektor till huvudmannen läsår 2017/2018 Beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anse utredningsuppdraget fullgjort. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 24 september 2018 att uppdra åt förvaltningen att redovisa hur man på skolorna i Stenungsund arbetar systematiskt och förebyggande med kränkningar på lång och kort sikt. I Stenungsund har varje skola en plan med förebyggande åtgärder som ska genomföras under året. När något ändå inträffar finns upparbetade processer för anmälan och utredning för att kränkningar varaktigt ska upphöra. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-18 Protokollsutdrag 2018-09-17 Justerare Rätt utdraget intygar 232
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/43 2018-10-18 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Förebyggande arbete mot kränkande behandling Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anse utredningsuppdraget fullgjort. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 24 september 2018 att uppdra åt förvaltningen att redovisa hur man på skolorna i Stenungsund arbetar systematiskt och förebyggande med kränkningar på lång och kort sikt. I Stenungsund har varje skola en plan med förebyggande åtgärder som ska genomföras under året. När något ändå inträffar finns upparbetade processer för anmälan och utredning för att kränkningar varaktigt ska upphöra. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 24 september 2018 att uppdra åt förvaltningen att redovisa hur man på skolorna i Stenungsund arbetar systematiskt och förebyggande med kränkningar på lång och kort sikt. Det förebyggande och åtgärdande arbetet mot kränkande behandling regleras i skollagens 6:e kapitel. Lagen reglerar bland annat att huvudmannen ska ha ett aktivt arbete mot kränkande behandling och att det varje år ska upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. I Stenungsund har varje skola en plan med förebyggande åtgärder som ska genomföras under året. När något ändå inträffar finns upparbetade processer för anmälan och utredning för att kränkningar varaktigt ska upphöra. Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Fokus från huvudmannen medför att arbetet mot kränkande behandling ständigt aktualiseras och förbättras, vilket i förlängningen väntas gynna alla barn. 233
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/43 2018-10-18 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-18 Protokollsutdrag 2018-09-17 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Pia Alhäll Sektorchef 234
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-09-24 192 Dnr: KS 2018/43 Anmälan enligt skollagen 6:10 från förskolechef/rektor till huvudmannen läsår 2017/2018 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att notera informationen, Kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppdra förvaltningen att redovisa till bildningsoch socialutskottet och kommunstyrelsen över hur man på skolorna i Stenungsund arbetar systematiskt och förebyggande med kränkningar på lång och på kort sikt. Sammanfattning av ärendet Enligt skollagen 6 kap 10 är personal som får kännedom om att ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla det till förskolechef/rektor. Förskolechef/Rektor som får motsvarande kännedom är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Motsvarande skyldighet inträder då ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen Under läsåret 2017/2018 har 578 anmälningar inkommit till huvudmannen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-08-14 Bilaga 2018-08-14 Yrkande på sammanträdet Janette Olsson (S): Yrkar tillägg på att kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppdra förvaltningen att redovisa till bildnings- och socialutskottet och kommunstyrelsen över hur man på skolorna i Stenungsund arbetar systematiskt och förebyggande med kränkningar på lång och på kort sikt. Beslutsgång Ordföranden finner att en enig kommunstyrelse bifaller Janette Olssons (S) tilläggsyrkande yrkande. Justerare Rätt utdraget intygar 235
Protokoll Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 Ärende 27 89 Dnr: KS 2018/419 Systematiskt kvalitetsarbete läsår 2017/2018 Beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen notera informationen Sammanfattning av ärendet Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. I Stenungsund genomförs enhetsvisa terminsuppföljningar, vilka sammanställs på verksamhetsnivå. För att avhjälpa brister och utveckla utbildningen tar verksamheterna fram åtgärder, vilka återfinns som förslag på aktiviteter i kommunens verksamhetsplan. Huvudmannen följer upp de av Skolverket rekommenderade områdena och vidtar åtgärder inom ramen för verksamhetsplanen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-02 Bilaga 2018-10-02 Justerare Rätt utdraget intygar 236
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/419 2018-08-30 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Systematiskt kvalitetsarbete för utbildningsverksamheterna på huvudmannanivå läsår 2017/2018 Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen notera informationen Sammanfattning av ärendet Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. I Stenungsund genomförs enhetsvisa terminsuppföljningar, vilka sammanställs på verksamhetsnivå. För att avhjälpa brister och utveckla utbildningen tar verksamheterna fram åtgärder, vilka återfinns som förslag på aktiviteter i kommunens verksamhetsplan. Huvudmannen följer upp de av Skolverket rekommenderade områdena och vidtar åtgärder inom ramen för verksamhetsplanen. Beskrivning av ärendet Systematiskt kvalitetsarbete Med systematiskt kvalitetsarbete avses att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. Systematiskt kvalitetsarbete i Stenungsund Varje förskole- och skolenhet genomför varje termin en uppföljning av verksamheten. Terminsuppföljning innehåller alla delar från skollag, skolförfattningar och läroplan som är relevanta. Detta inkluderar uppföljning av bland annat (1) förutsättningar för verksamheten, (2) normer och värden, (3) ansvar och inflytande samt (4) kunskaper, utveckling och lärande. Uppföljningen sammanställs på verksamhetsnivå, för att där mynna ut i konkreta åtgärder 237
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/419 2018-08-30 för att avhjälpa de utvecklingsområden som framkommer. Åtgärderna från de verksamhetsvisa terminsuppföljningarna återfinns sedan aktiviteter i kommunens verksamhetsplan. För att möjliggöra en strategisk överblick presenteras sammanställning av resultat i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Uppföljningen presenteras i bilaga 1. Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Beslutet i sig medför inga konsekvenser för barn. Vidtagna åtgärder i Verksamhetsplan 2019 väntas på aggregerad nivå få positiva effekter på barns kunskaper och utveckling. Därtill väntas enskilda åtgärder leda till minskat utanförskap inom vissa elevgrupper. Juridiska bedömningar Det systematiska kvalitetsarbetet för utbildningsverksamheterna bedöms överensstämma med gällande lagstiftning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-02 Bilaga 2018-10-02 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Pia Alhäll Sektorchef 238
Uppföljning på huvudmannanivå Skolverket rekommenderar huvudmännen att följa upp (1) kunskapsresultat, (2) enheternas arbete med att främja likabehandling och att förebygga trakasserier och kränkande behandling, (3) vilka effekter resursfördelningen får för utbildningen och hur det påverkar barn och elevers utveckling och lärande, (4) tillgången till förskoleplatser, (5) barn- och elevgruppernas storlek, (6) placeringar i grund- och gymnasiesärskolan, (7) antagning till gymnasieskolan, (8) bevakning av skolplikt och (9) synpunkter och klagomål. Flertalet av områdena har redovisats för bildnings- och socialutskottet, enligt fastställt årshjul, men inte gått till verksamhetsansvarig nämnd. Kunskapsresultat årskurs 3 Nuläge Måluppfyllelsen i årskurs tre är fortsatt hög trots att den jämfört med föregående läsår har minskat i sju ämnen och ökat i ett. Svenska som andraspråk har låg måluppfyllelse men uppvisar en positiv utveckling jämfört med 2017. Analys: Den största enskilda strukturella faktorn som påverkat resultatet är den rådande bristen på lärare som återfinns i Sverige. Detta påverkar kontinuiteten på skolorna och medför organisatoriska svårigheter. Lärarbyten mitt under terminen har blivit allt vanligare och påverkar eleverna och deras måluppfyllelse. Resultaten i svenska som andraspråk kan delvis påverkas av varierande kompetens på området mellan enheterna. Åtgärd: Riktade insatser i matematik har genomförts utifrån den kartläggning och analys som gjorts med hjälp av screeningverktyg. Alla enheter har eller kommer att genomgå fortbildning med fokus på att öka måluppfyllelsen i svenska och svenska som andraspråk (Verksamhetsplan 2018). Arbete med att utveckla ledarskapet i klassrummet i syfte att höja kunskapsresultaten och skapa studiero. Utöver detta ska verksamheterna genomföra samlade insatser för nyanländas lärande samt genomföra insatser enligt den digitala agendan. (Verksamhetsplan 2019). Andel elever med minst godtagbara kunskaper i årskurs 3 Procent (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bild Engelska Idrott och Matematik ModersmålMusik NO SO Slöjd Svenska SVA Teknik hälsa VT 2017 99 97 94 92 96 98 98 97 99 92 50 99 VT 2018 99 96 93 90 96 99 96 96 99 89 66 98 VT 2017 VT 2018 Figur 1 - Andel elever med minst godtagbara kunskaper i årskurs 3 239
Kunskapsresultat årskurs 6 Nuläge: Måluppfyllelsen är relativ hög i årskurs 6. Måluppfyllelsen har under vårterminen 2018 minskat i 12 ämnen och ökat i 5 jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen i svenska som andraspråk är låg, ca 63 % av de som får undervisning når inte målen i ämnet. Analys: Den största enskilda strukturella faktorn som har påverkat resultatet är den rådande bristen på lärare som återfinns i Sverige just nu. Detta påverkar kontinuiteten på skolorna och medför organisatoriska svårigheter. Lärarbyten mitt under terminen har blivit allt vanligare och påverkar eleverna och deras måluppfyllelse. Resultaten i svenska som andraspråk kan delvis påverkas av varierande kompetens på området mellan enheterna. Åtgärd: Riktade insatser i matematik har genomförts utifrån den kartläggning och analys som gjorts med hjälp av screeningverktyg. Alla enheter har eller kommer att genomgå fortbildning med fokus på att öka måluppfyllelsen i svenska och svenska som andraspråk (Verksamhetsplan 2018). Arbete med att utveckla ledarskapet i klassrummet i syfte att höja kunskapsresultaten och skapa studiero. Utöver detta ska verksamheterna genomföra samlade insatser för nyanländas lärande samt genomföra insatser enligt den digitala agendan. (Verksamhetsplan 2019). Andel godkända elever i respektive ämne, årskurs 6 100 90 80 70 60 50 Pocent (%) 40 30 20 10 0 BI, Biologi BL, Bild EN, Eng elsk a FY, Fysik GE, Ge ogr afi HI, His tor ia HKK, Hem & IDH, Konsu Idrott mentk & unska Hälsa p KE, Kemi MA, Mat ema tik MU, Musik Vt-17 95,0 97,3 91,4 94,1 96,1 92,9 98,2 97,0 94,7 92,3 95,8 94,9 94,2 98,8 94,2 80,0 95,7 Vt-18 94,4 96,7 90,0 94,7 93,6 93,9 96,1 95,0 93,6 88,1 96,4 95,3 94,7 96,9 92,7 37,5 95,5 RE, Reli gio nsk uns kap SH, Sa mh älls kun ska p SL, Slöjd SV, Sve nsk a SVA, Sven ska som andr aspr åk TK, Teknik Vt-17 Vt-18 Figur 2 - Andel godkända elever i respektive ämne, årskurs 6 240
Kunskapsresultat årskurs 9 Nuläge: De senaste årens trend med en sjunkande andel elever som når målen i samtliga ämnen har nu brutits. Vårterminen 2018 nådde 77% av eleverna i årskurs 9 målen, vilket är en ökning med 1,7 procentenheter sedan föregående år. Andelen elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen har ökat på två av kommunens högstadieskolor och minskat på en. Måluppfyllelsen i svenska som andraspråk är låg och har minskat kraftigt jämfört med föregående år. Analys: Den största enskilda strukturella faktorn som har påverkat resultatet är den rådande bristen på lärare som återfinns i Sverige just nu. Detta påverkar kontinuiteten på skolorna och medför organisatoriska svårigheter. Lärarbyten mitt under terminen har blivit allt vanligare och påverkar eleverna och deras måluppfyllelse Resultaten i svenska som andraspråk kan delvis påverkas av varierande kompetens på området mellan enheterna. Åtgärd: Riktade insatser i matematik har genomförts utifrån den kartläggning och analys som gjorts med hjälp av screeningverktyg. Alla enheter har eller kommer att genomgå fortbildning med fokus på att öka måluppfyllelsen i svenska och svenska som andraspråk (Verksamhetsplan 2018). Arbete kommer att ske med att utveckla ledarskapet i klassrummet i syfte att höja kunskapsresultaten och skapa studiero. Utöver detta ska verksamheterna genomföra samlade insatser för nyanländas lärande samt insatser enligt den digitala agendan (Verksamhetsplan 2019). Andel elever som nått lägst E i alla ämnen, årskurs 9 Procent (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stenungskolan Kristinedalsskolan 7-9 Stora Högaskolan 7-9 Kommunen Åk9 Vt-16 78 69.2 88.2 78,5 Vt-17 68.4 67.6 90 75,3 Vt-18 70.6 78.7 81.8 77,0 Figur 3 - Andel elever som nått lägst E i alla ämnen, årskurs 9 241
Andel godkända elever i respektive ämne, årskurs 9 100 90 80 70 60 50 Procent (%) 40 30 20 10 0 BI, Bi ol ogi BL, Bild EN, Eng elsk a FY, Fysik GE, Ge ogr afi HI, His tor ia HKK, Hem & Kons ume ntku nska p IDH, Idrot t & Hälsa MA, M2FR, M2SP, KE, M2TY, Mat FransSpans Kemi Tyska ema ka ka tik Vt-17 86,4 91,9 85,7 86,8 88,5 88,2 89,4 90,2 85,7 91,8 92,2 94,4 87,1 92,9 88,2 87,1 94,7 94,7 31,7 93,5 Vt-18 91,6 93,8 90,6 89,6 90,9 90,0 90,9 89,3 88,7 87,5 92,9 100,0 89,0 89,9 91,6 89,6 93,9 93,7 45,8 92,5 Figur 4 - Andel godkända elever i respektive ämne, årskurs 9 MU, Mus ik RE, Reli gio nsk uns kap SH, Sa mh älls kun ska p SL, Slöjd SV, Sve nsk a SVA, Sven ska som andr aspr åk TK, Tek nik Kunskapsresultat grundsärskolan Nuläge: Måluppfyllelsen i grundsärskolan har under flera år legat på en hög och jämn nivå. 96% av eleverna i grundsärskolan har minst godtagbara kunskaper i alla ämnen/ämnesområden, vilket är en marginell ökning från 95,7 % föregående läsår. Samtliga elever har godtagbara kunskaper i ämnena/ämnesområdena engelska, hem- och konsumentkunskap, musik, samhällsorienterande ämnen, slöjd, svenska, svenska som andraspråk, estetisk verksamhet samt motorik. I övriga ämnen/ämnesområden varierar måluppfyllelsen mellan 85-94 %. Analys: Då ett begränsat antal elever är inskrivna i grundsärskolan rör det sig om mycket få elever som inte när målen. Åtgärder är vidtagna för att nå 100% måluppfyllelse. Åtgärd: Grundsärskolan kommer att samarbeta tillsammans med grundskolan kring bedömning och tolkning av läroplan, ämnesplaner och betygskriterier. Vidare kommer grundsärskolan att genomföra samlade insatser enligt den digitala agendan. Utöver detta kommer samlade insatser för nyanländas lärande att genomföras (verksamhetsplan 2019). 242
Kunskapsresultat gymnasieskolan Nuläge: 81% av eleverna i år 3 och 4 fick examensbevis 2017/2018, vilket är en minskning om sex procentenheter sedan föregående år. Trots minskningen är resultatet fortfarande över 80%, vilket är högre än genomsnittet för riket. Gällande meritvärdet är trenden över tid positiv även om en minskning noteras sedan föregående år. Generellt har flickor högre betyg är pojkar. Andelen satta betyg A och B har minskat sedan föregående år. Analys: Tidigare omorganisation samt vakanser inom stödresurser kan ha påverkat resultaten. Generellt ser vi att flickor har högre betyg är pojkar. Då Nösnäsgymnasiet har ca 40% flickor och 60% pojkar kan detta återspeglas i betygsstatistiken. Vissa elever väljer att ta ett F i en kurs som kanske inte är behörighetsgivande. Detta är mönster som gymnasieskolan behöver arbeta vidare med i syfte att höja måluppfyllelsen. Åtgärd: För ytterligare ökad måluppfyllelse kommer närvaroplan implementeras på samtliga enheter, elevinflytandet ska tydliggöras och arbetet med likvärdighet mellan enheterna fortsätter (verksamhetsplan 2018). Genomförande av samlade insatser för nyanländas lärande. Öka genomströmningen av elever på introduktionsprogrammen genom att utveckla samarbetet mellan studiehandledare och undervisande lärare samt ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Ökad likvärdighet avseende enheternas resultatkvalitet genom fördjupat samarbete mellan enheterna, tydliggörande av ansvarsroller samt genomförande av insatser utifrån analyser på alla nivåer. Genomföra samlade insatser enligt den digitala agendan. (Verksamhetsplan 2019) 2017/2018 2016/2017 Andel elever som fått examensbevis (avser år 3 och år 4) 81% 87 % Andel elever i år 3 som nått målen i alla kurser under 52 % 56 % alla år Andel satta betyg A och B i år 3 20 % 23% Genomsnittlig betygspoäng 12,87 13,24 Figur 5 - Statistik för avgångselever, Nösnäsgymnasiet Kunskapsresultat gymnasiesärskolan Nuläge: 80% av alla elever uppnådde vårterminen 2018 minst godtagbara kunskaper i alla ämnen/ämnesområden. För tidigare läsår saknas uppgifter. Analys: Då det endast finns ett fåtal elever i gymnasiesärskolan rör det sig om mycket få elever som inte når målen. Verksamheten har god kännedom om dessa elever. Åtgärd: Gymnasiesärskolan kommer att genomföra samlade insatser enligt den digitala agendan. Utöver detta kommer samlade insatser för nyanländas lärande att genomföras. Samarbetet i bedömning och tolkning av läroplan, ämnesplaner och betygskriterier tillsammans med gymnasieskolan kommer att utökas. Säkra praktikplatser och kvalitet i undervisningen på det arbetsplatsförlagda lärandet kopplat till elevernas studieplan. Elevhälsan ska genomföra hälsofrämjande insatser enligt lokal plan. (verksamhetsplan 2019). Kunskapsresultat vuxenutbildningen Nuläge: Sammantaget bedöms vuxenutbildningens måluppfyllelse som hög även om den skiljer sig åt mellan och inom de olika delarna. Vuxenutbildningen tillämpar kontinuerlig antagning vilket kan leda till delvis missvisande statistik. Under perioden 1 januari-1 september 2018 fanns 756 inskrivna elever, 243
varav 181 st (24%) har gjort avbrott. Främsta anledningen till studieavbrott är att eleven prioriterar arbete och därmed inte hinner med studierna. Värt att notera är att gällande svenska för invandrare (SFI) sätts inte betyget F då eleven skrivs ut från kursen då de inte har fortsatt progression och inom särskild undervisning för vuxna saknas betyget F. Mot denna bakgrund är andelen godkända betyg 100% i dessa kategorier. Jämförande statistik för föregående år saknas. Analys: Verksamheten har genomgått en organisationsförändring där rektorerna för de båda skolenheterna och ny verksamhetschef tillträdde under våren 2018. Vuxenutbildningen erbjuder i stor utsträckning flexibilitet gällande tid, studietakt och plats, vilket antas vara positivt för kunskapsresultaten. Åtgärd: Genomföra och implementera GR SAMSYV allas ansvar, ett EU-projekt för att tydliggöra hur kommunen och arbetslivet kan arbeta tillsammans för att ge goda förutsättningar för alla elever att göra väl underbyggda studie- och yrkesval (verksamhetsplan 2019). Övriga åtgärder för att öka måluppfyllelsen är exempelvis att förbättra rutinerna kring studieavbrott, utveckla och utöka arbetet kring studiehandledning, skapa anpassade, tillgängliga och ändamålsenliga miljöer samt utveckla personalens kompetens kring anpassningar och stöd. Andel godkända betyg (A-E) Andel icke godkända betyg (F) Grundläggande nivå 83% 17% 48 Gymnasial nivå 72% 28% 113 Svenska för invandrare (SFI) 100% 0% 109 Särskild undervisning för vuxna 100% 0% 4 Yrkesvuxutbildningar 93% 7% 457 Figur 6 - Statistik för vuxenutbildningen Totalt antal betyg (A-F) Främja likabehandling och motverka kränkande behandling Nuläge: Varje enhet har en likabehandlingsplan. Planerna ska innehålla åtgärder för året, en utvärdering av föregående års åtgärder samt rutiner vid akuta händelser. Planerna ser olika ut till sin utformning. Merparten av anmälningar om kränkande behandlingar rör yngre barn i grundskolan. Ca 1/3 av alla anmälningar avser flickor och 2/3 avser pojkar. Analys: Mindre diskreta kränkningar är enklare att upptäcka, vilket delvis kan förklara yngre elevers överrepresentation. En förklaring till det över tid ökande antalet anmälda kränkningar är förbättrade rutiner kring rapportering. Åtgärd: Varje skolenhet F-6 ska ha gemensamma rastaktiviteter (verksamhetsplan 2019). Det vore önskvärt med större enhetlighet i likabehandlingsplanerna. 244
Antal inkomna anmälningar om kränkning 120 100 Antal anmälningar/månad 80 60 40 20 Pojke Flicka 0 jan 2016 feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec jan 2017 feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec jan 2018 feb mar apr maj jun Figur 7 - Antal inkomna anmälningar januari 2016 - juni 2018 Resursfördelning grundskola och fritidshem Nuläge: Grundskolans resursfördelningsmodell har förändrats något under 2018 och tar i viss utsträckning hänsyn till elevsammansättningen. Förändringen innebär att tilläggsbelopp delas ut för extraordinära kostnader kopplat till större behov medan resurser för mindre behov fördelas genom elevpengen. Förändringen har medfört att den centrala budgeten för tilläggsbelopp har minskat medan enheterna fått en något högre elevpeng. Analys: Antalet nyanlända elever har ökat under de senaste åren. Denna elevgrupp har generellt färre skolår bakom sig och uppnår i lägre utsträckning godtagbara kunskaper i alla ämnen. Resursfördelningsmodellen kompenserar skolenheterna för kostnader rörande SVA via en schablon. Vad gäller elever i behov av särskilt stöd har kommunen tilläggsbelopp, inte bara till fristående enheter utan även internt. Detta medför att enheterna kompenseras till viss del för extraordinärt stöd i undervisningssituationen eller i det sociala samspelet. Åtgärd: Inga planerade åtgärder Resursfördelning förskola Nuläge: Resursfördelningsmodellen för förskolan följer grundskolans modell med undantag av att förskolorna inte kompenseras för socioekonomiska skillnader eller svenska som andraspråk (SVA). Analys: Resursfördelningsmodellen för förskolan följer volymerna vilket bidrar till en förutsägbarhet för cheferna i sitt arbete med ekonomistyrning. Resurstilldelning behöver ses i sitt sammanhang kring medarbetarnas kompetens, antal barn, barns ålder, andel flerspråkiga barn, andel barn i behov av särskilt stöd, beläggningsgrad, personaltäthet osv. Verksamheten bedömer att det finns tillräckliga resurser för att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Rådande resursfördelningsmodell tar inte hänsyn till socioekonomiska aspekter och verksamheten uppfattar att det i viss mån saknas resurser för barn i behov av särskilt stöd eller för barn i socialt utsatta områden. Åtgärd: Inga planerade åtgärder 245
Förskola Total schemalagd vistelsetid Snitt schemalagd tid/barn Anrås förskola 3791 h 36 h 5% Getskärs förskola 2459 h 35 h 10% Spekeröds förskola 3795 h 37 h 6% Stora Höga förskola 1459 h 39 h 11% Jörlanda förskola 2696 h 36 h 3% Ucklums förskola 772 h 35 h 22% Bergsvägens förskola 3316 h 33 h 19% Brudhammars förskola 3708 h 34 h 27% Hasselbackens förskola 2497 h 27 h 65% Nytorpshöjds förskola 1666 h 33 h 8% Kristinedals förskola 2274 h 30 h 29% Hallernas förskola 3138 h 37 h 6% Kyrkenorums förskola 4840 h 34 h 13% Ekenäs förskola 2435 h 32 h 14% Trollbackens förskola 2504 h 33h 4% Totalt snitt 2757 h 34 h 16% Figur 8 - Resursfördelning och koppling till utveckling i förskola Andel flerspråkiga barn Resursfördelning gymnasieskolan Nuläge: Gymnasiet har en ramtilldelning som fördelas internt mellan de fyra skolenheterna. Elevpengen till programmen fördelas utifrån en andel av GRs prislista med justeringar för exempelvis administration, måltider och busskostnader. Inga socioekonomiska faktorer vägs in i resursfördelning till gymnasiet. Analys: Befolkningsprognosen pekar de kommande åren på ett ökande elevantal, vilket även kan innebära ökande volymer för gymnasieskolan. En positiv effekt av det ökande antalet elever är att programmen kan få bättre delningstal och därmed bättre ekonomi. Åtgärd: Inga planerade åtgärder. Resursfördelning grund- och gymnasiesärskola Nuläge: Grund- och gymnasiesärskolan har ingen elevpeng utan de ekonomiska resurserna fördelas utifrån ram. Analys: Ytterligare tillkommande elever kan innebära att kostnaderna för grund- eller gymnasiesärskolan ökar. Åtgärd: Inga planerade åtgärder. Resursfördelning vuxenutbildning Nuläge: Vuxenutbildningen har en rambudget och flera av utbildningarna finansieras via GR. Idag har båda skolenheterna gemensam budget vilket innebär att alla tillgängliga resurser fördelas efter behov i organisationen. Analys: Målgruppen för vuxenutbildningen varierar utifrån konjunkturläget samt i vilken utsträckning eleverna fullföljt gymnasiet. Åtgärd: Inför 2019 kommer respektive skolenhet att ha sin egen budget. 246
Tillgång till förskoleplatser Nuläge: Andelen som fick plats på önskat datum under föregående år ökade till 76 % (30%). Dessa barn väntar i genomsnitt 32 (16) dagar extra på plats. Alla barn får plats inom den lagstadgade tiden om 4 månader. Kösituationen ser olika ut under året. På hösten har de äldsta barnen övergått i förskoleklass och det uppstår då visst utrymme på förskolorna och på kommunnivå stängs ett fåtal avdelningar. Kommunens befolkningsprognos pekar på ett ökat barnantal om knappt 40 % till 2027, vilket medför att det framgent kommer krävas både tillbyggnation och nybyggnation. Analys: Mätmetoden har förändrats mellan 2015 och 2016; tidigare användes den lagstadgade tiden som önskat datum medan det numera är närmaste vardag från det datum vårdnadshavarna önskar. Detta innebär att vårdnadshavare som önskar plats på kort varsel sannolikt ej kommer att få plats på önskat datum. Ett effektivt lokalutnyttjande medför att det saknas luft i systemet för att på kort varsel erbjuda plats. Åtgärd: Ny- och tillbyggnationer hanteras inom lokalresursplan. Inga åtgärder är i övrigt inplanerade Andel (blå) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2015 2016 2017 Andel som fått plats på önskat datum Genomsnittlig väntetid för barn som inte fått plats på önskat datum 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal dagar (grå) Figur 9 - Tillgång till förskoleplatser Barngruppernas storlek i förskolan Nuläge: Varje enhet har ett hustal, dvs ett uppskattat antal barn som får plats. Det genomsnittliga antalet barn varierar utifrån bland annat lokalernas beskaffenhet. Skolverket rekommenderar barngrupper om 6-12 barn för åldern 1-3 år och 9-15 barn för åldern 4-5 år. Analys: Förskolecheferna organiserar sina enheter utifrån ålder, vistelsetider och barnens behov. Viss verksamhet bedrivs exempelvis i mindre grupper. Detta medför att det genomsnittliga antalet barn per avdelning inte speglar barngruppernas storlek fullt ut. 247
Åtgärd: Arbetet med att systematiskt organisera barngruppernas storlek i enlighet med Skolverkets riktlinjer har påbörjats. Till detta arbete hör även organisering av personal och hur kompetenserna ser ut i förskolorna. Förskolan ska ta fram en strategi för hur andelen förskollärare fördelas i kommunens förskolor i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar (verksamhetsplan 2019). Förskola Antal avdelningar Antal barn Genomsnittligt barnantal Anrås förskola 5 105 21 Getskärs förskola 4 70 18 Spekeröds förskola 5 103 21 Stora Höga förskola 2 37 19 Jörlanda förskola 4 75 19 Ucklums förskola 2 22 11 Bergsvägens förskola 5 100 20 Brudhammars förskola 6 108 18 Hasselbackens förskola 5 93 19 Nytorpshöjds förskola 4 50 13 Kristinedals förskola 4 76 19 Hallernas förskola 4 84 21 Kyrkenorums förskola 8 144 18 Ekenäs förskola 4 77 19 Trollbackens förskola 4 77 19 Totalt 66 1221 19 Figur 10 - Barngruppernas storlek Elevgruppernas storlek i grundskolan Nuläge: Elevgruppernas storlek och undervisningslokalernas beskaffenhet varierar mellan enheter. Analys: Upptagningsområdenas utformning bidrar till skillnader i elevgruppernas storlek. Det fria skolvalet innebär att elever kan välja en annan skola än den som eleven geografiskt tillhör utifrån sin folkbokföringsadress, vilket kan bidra till skillnader i elevgruppernas storlek. Åtgärd: Förändring av upptagningsområden i centralorten kommer att krävas inom ett par år. Skola Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Ekenässkolan 18 20 - Hallernaskolan 21 - - Jörlandaskolan 19 19 - Kopperskolan 14 23 - Kristinedalskolan 17 20 24 Kyrkenorumskolan 19 26 - Spekerödskolan 1 20 31 - Stenungskolan - - 26 Stora Högaskolan 18 19 25 Ucklumskolan 11 - - 1 Enheten använder sig av lärgrupper, vilket inte fullt är att likställa med klass. 248
Figur 11 - Genomsnittlig elevgrupp per skola Placeringar i grund- och gymnasiesärskola Nuläge: 25 elever läser inom grundsärskolan och 8 elever inom träningsskolan. Därtill läser 8 elever integrerat i grundskolan, vilket innebär att eleverna läser helt eller delvis enligt grundskolans läroplan. Totalt tillhör 21 elever gymnasiesärskolans målgrupp, varav majoriteten av dessa elever läser i andra kommuner. I kommunens gymnasiesärskola läser totalt 5 elever. Analys: Historiskt har en brist i hela riket varit att elever som inte tillhör målgruppen ändå placeras i särskola. Detta är avhjälpt genom att det för varje elev ska finnas psykologisk, medicinsk, pedagogisk och social utredning, medgivande från vårdnadshavare samt beslut om mottagande. Under lång tid har det funnits ett mönster att en stor andel av eleverna i gymnasiesärskolan väljer att studera i andra kommuner. Åtgärd: Ingen åtgärd planerad. Antagning till gymnasieskola Nuläge: De senaste åren har antalet elever som läser första året på yrkesförberedande program ökat. Även antalet förstaårselever yrkesprogrammen har ökat något jämfört med föregående läsår. Inom introduktionsprogrammen noteras en markant minskning jämfört med föregående år och antalet elever i åk 1 närmar sig 2015/2016 års nivåer. Minskningen beror huvudsakligen på minskat antal elever på språkintroduktion. Analys: Minskningen i antalet elever på introduktionsprogrammen är hänförlig till att antalet nyanlända minskat väsentligt. Åtgärd: Grundskolan kommer att genomföra och implementera GR SAMSYV allas ansvar, ett EUprojekt som syftar till att ge goda förutsättningar för alla elever att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Antal elever i gymnasieskolans åk 1 Totalt antal elever åk 1 Introduktionsprogram åk 1 Yrkesprogram åk1 Högskoleförberedande åk1 0 100 200 300 400 500 600 700 Antal elever 2018/2019 2017/2018 2016/2017 Figur 12 - Antal elever som läser åk 1, per programtyp 249
Elevantal Nösnäsgymnasiet Nuläge: Höstterminen 2018 är ca 1230 elever inskrivna på Nösnäsgymnasiet, vilket är i nivå med föregående läsår. Andelen av Nösnäsgymnasiets elever som är folkbokförda i Stenungsund kommun har ökat från 47% 2017 till 51% 2018. 64% av alla gymnasieelever som är folkbokförda i Stenungsund läser under höstterminen 2018 på gymnasieskola i kommunen. Detta är en mindre ökning sedan föregående år då 62% valde att läsa på Nösnäsgymnasiet. Antalet köpta utbildningsplatser för elever som är folkbokförda i Stenungsunds kommun har endast ökat marginellt sedan höstterminen 2017. Höstterminen 2018 valde 360 elever (ca 36%) i Stenungsund att läsa utanför den egna kommunen. Motsvarande siffra för 2017 var 352 elever (ca 38%). Analys: Antalet personer i gymnasieåldrarna har ökat sedan föregående år och enligt kommunens prognos kommer ökningen att fortsätta under de kommande åren. Detta kan på sikt komma att medföra volymökningar inom gymnasieskolan. Åtgärd: Kapacitetsökningar av verksamheten hanteras inom kommunens lokalresursplan. Bevakning av skolplikt och frånvaro Nuläge: Centralt görs veckovisa avstämningar mot folkbokföringen för att säkerställa att alla i kommunen folkbokförda elever har en skolplacering. I kommunens grundskolor 7-9 finns 131 elever med en frånvaro om minst 20%. Motsvarande siffra för grundskolorna F-6 är 90 elever. I gymnasiet uppgår frånvaron till 15,2%, vilket är en minskning från 17% föregående år. Analys: Närvaro korrelerar i hög grad med kunskapsresultat. Inom grundskolan har en ny närvaroplan arbetats fram och implementerats på skolorna. Närvaroplanen fastställer arbetsgång för skolor i arbetet med att förebygga och åtgärda problematisk skolfrånvaro samt rutiner för skolpliktsbevakning. Målet är att fånga upp elever som är borta från skolan och snabbt kunna kartlägga orsaken till frånvaron för att kunna sätta in adekvata åtgärder. Gymnasieskolan har under året implementerat nya frånvarorutiner och den enhet som kommit längst i arbetet har halverat sin frånvaro. Frånvaron är dock fortfarande hög på vissa program, vilket kan påverka måluppfyllelsen negativt. Åtgärd: Grundskolan fortsätter att arbeta enligt närvaroplanen med att i ett tidigt skede identifiera mönster kring frånvaro för att kunna sätta in förebyggande och åtgärdande insatser. Samtliga elever med över 20% frånvaro ska ha en handlingsplan. Synpunkter och klagomål förskola/familjedaghem Nuläge: I Göteborgsregionens enkät ger Stenungssunds vårdnadshavare med barn i förskola/familjedaghem omdömen som ligger i nivå med eller över genomsnittet. Bedömningarna görs på en sjugradig skala där 1 betyder otillräcklig och 7 betyder utmärkt. Analys: Kommunen får genomgående goda resultat. Det frågeområde som har lägst resultat är information och inflytande där kommunen placerar sig i nivå med genomsnittet för samtliga deltagande kommuner. Gällande pedagogik och förutsättningar utmärker sig kommunen positivt i jämförelse med genomsnittet. Åtgärd: Ta fram en strategi för hur andelen förskollärare fördelas i kommunens förskolor i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar samt fortsätta den pedagogiska utvecklingen genom att under 2019 utvidga läslyftet (verksamhetsplan 2019). 250
Göteborgsregionens vårdnadshavarenkät förskola/familjedaghem Kontinuitet Pedagogik Förutsättnignar Information och inflytande Trygghet och gemenskap 1 2 3 4 5 6 7 GR Stenungsund Figur 13 Göteborgsregionens vårdnadshavarenkät förskola/familjedaghem Synpunkter och klagomål, årskurs 2 Nuläge: Resultaten i Göteborgsregionens elevenkät i årskurs 2 är i linje med regionen eller något högre med undantag från helhetsbedömningen. Könsskillnader finns på flera frågor, trenden är att flickor generellt sett har något högre värden än pojkar. Analys: Studiero är ett område som samtliga enheter behöver arbeta med. För att förbättra helhetsbedömningen av skolan bör kommunen prioritera att utveckla elevernas inflytande över hur och vad man arbetar med i skolan samt arbeta med att skapa lugn och ro i klassrummen. Åtgärd: Utveckla ledarskapet i klassrummet i syfte att höja kunskapsresultaten och skapa studiero samt genomföra styrda rastaktiviteter för ökad gemenskap (verksamhetsplan 2019). Uppföljning av hälsosamtalen inom skolhälsovården och utefter analysen arbeta fram åtgärder på individ- och gruppnivå (verksamhetsplan 2019). Göteborgsregionens elevenkät, grunskolans årskurs 2 Helhet Fritidshem Veta vad som krävs Studiero Stimulans Grundläggande värden i skolan Argumentation och kritiskt tänkande Anpassningar efter elevens behov Skolmiljö Delaktighet och inflytande Trygghet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent (%) Figur 14 - Göteborgsregionens elevenkät, årskurs 2 GR Stenungsund 2017 Stenungsund 2018 251
Synpunkter och klagomål, årskurs 5 Nuläge: I Göteborgsregionens elevenkät i årskurs 5 får skolorna höga betyg beträffande trygghet och tillit till elevens förmåga och lägre betyg vad gäller studiero, delaktighet och inflytande. Analys: Studiero är ett område som samtliga enheter behöver arbeta med. För att förbättra helhetsbedömningen av skolan bör kommunen prioritera arbete med ordningsregler och grundläggande värden i skolan samt att göra skolarbetet intressant och roligt. Åtgärd: Utveckla ledarskapet i klassrummet i syfte att höja kunskapsresultaten och skapa studiero samt genomföra styrda rastaktiviteter för ökad gemenskap (verksamhetsplan 2019). Uppföljning av hälsosamtalen inom skolhälsovården och utefter analysen arbeta fram åtgärder på individ- och gruppnivå (verksamhetsplan 2019). Göteborgsregionens elevenkät, grundskolans åk 5 Nöjdhet Elevhälsa Förhindra kränkningar Trygghet Studiero Ordningsregler Delaktighet och inflytande Grundläggande värden i skolan Argumentation och kritiskt tänkande Utmaningar Anpasssning efter elevens behov Tillit till elevens förmåga Stimulans Veta vad som krävs 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent (%) Figur 15 - Göteborgsregionens elevenkät, årskurs 5 GR 2018 Stenungsund 2018 Synpunkter och klagomål, årskurs 9 Nuläge: I årskurs nio är resultaten i linje med genomsnittet för samtliga deltagande kommuner eller något därunder. Pojkar ger generellt sett något högre omdöme än flickor. Högst resultat får frågor rörande trygghet och tillit till elevens förmåga medan områdena ordningsregler, nöjdhet och studiero samt delaktighet och inflytande har lägre resultat. För att höja helhetsbedömningen bör arbetet med kränkningar, stimulans och grundläggande värden i undervisningen prioriteras. Analys: Resultaten behöver analyseras djupare för att kunna utröna orsaker. Åtgärd: Projekt inom hälsofrämjande skolutveckling pågår (Verksamhetsplan 2018). Uppföljning av hälsosamtalen inom skolhälsovården och utefter analysen arbeta fram åtgärder på individ- och gruppnivå 252
(verksamhetsplan 2019). Upprätta plan för ledarskapet i klassrummet i syfte att höja kunskapsresultat och skapa studiero (verksamhetsplan 2019) Göteborgsregionens elevenkät, grunskolans årskurs 9 Nöjdhet Elevhälsa Förhindra kränkningar Trygghet Studiero Ordningsregler Delaktighet och inflytande Grundläggande värden i skolan Argumentation och kritiskt tänkande Utmaningar Anpasssning efter elevens behov Tillit till elevens förmåga Stimulans Veta vad som krävs 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Procent (%) GR 2018 Stenungsund 2018 Figur 16 - Resultat från Göteborgsregionens elevenkät, årskurs 9 Synpunkter och klagomål, gymnasieskolan Nuläge: Resultaten i Göteborgsregionens elevenkät för gymnasieskolans åk 2 visar att områdena trygghet och tillit till elevens förmåga får höga resultat medan stimulans och ordningsregler får lägre. Pojkar ger generellt något högre omdömen än flickor. För att höja helhetsbedömningen bör ex. arbete mot kränkningar samt insatser för att öka elevernas stimulans, delaktighet och inflytande prioriteras. Analys: Gymnasiet har ett pågående arbete kring elevers delaktighet och inflytande. I Göteborgsregionens elevenkät placerar sig kommunen över genomsnittet inom området. Arbetet med elevdemokrati bör förtydligas och utvecklas på samtliga enheter. Eleverna känner sig i hög utsträckning trygga, dock noteras en oroande trend i gemensamma utrymmen, exempelvis café och korridorer. Gymnasieskolan behöver arbeta vidare med studiero på lektionerna samt fortsätta arbetet med normer och värden. Åtgärd: Projekt inom hälsofrämjande skolutveckling pågår (verksamhetsplan 2018). Uppföljning av hälsosamtalen inom skolhälsovården och utefter analysen arbeta fram åtgärder på individ- och gruppnivå (verksamhetsplan 2019). Samtliga enheter ska arbeta enligt närvaroplanen samt genomföra insatser för att öka elevinflytandet. 253
Göteborgsregionens elevenkät, gymnasieskolan Nöjdhet Elevhälsa Förhindra kränkningar Trygghet Studiero Ordningsregler Delaktighet och inflytande Grundläggande värden i skolan Grundläggande... Argumentation och kritiskt tänkande Utmaningar Anpasssning efter elevens behov Tillit till elevens förmåga Stimulans Veta vad som krävs 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Procent (%) GR 2018 Stenungsund 2018 Figur 17 - Resultat från Skolinspektionen enkät i gymnasiet år två 254
Protokoll Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 Ärende 28 87 Dnr: KS 2018/420 Stenungsunds IF ansöker om kommunalt stöd för utveckling av SIFgården Beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att utredningsuppdraget upphör och noterar informationen angående ny ansökan om projekt Stenungsund Arena. Bildnings- och socialutskottet beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utreda den nya skrivelsen från Stenungsunds IF. Uppdraget ska redovisas på Välfärdsutskottet 27 mars 2019. Sammanfattning av ärendet Den 7 juli 2017 inkom en skrivelse från Stenungsunds IF (SIF) angående utveckling av SIFgården, i huvudsak ansöktes om kommunalt stöd för byte av befintligt konstgräs och anläggning av ytterligare ett konstgräs. Den 28 maj 2018 beslutade kommunstyrelsen att återremittera ärendet med ett uppdrag till förvaltningen utifrån liggande budgetförslag om förstärkta medel till föreningsverksamheten återkomma med fler alternativ till föreningsstöd gällande utveckling av SIF-gården. Efter dialog med SIF gällande ansökan om kommunalt stöd har föreningen dragit tillbaka sin tidigare ansökan och inkommit med en ny skrivelse gällande projekt Stenungsund Arena. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-11 Bilaga 2018-10-05 Protokollsutdrag 2018-05-28 Tjänsteskrivelse 2018-04-24 Bilaga 2017-07-14 Yrkande på sammanträdet Janette Olsson (S): Bildnings- och socialutskottet beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utreda den nya skrivelsen från Stenungsunds IF. Uppdraget ska redovisas på Välfärdsutskottet 27 mars 2019. Justerare Rätt utdraget intygar 255
Protokoll Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 Beslut skickas till Stenungsunds IF Justerare Rätt utdraget intygar 256
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/420 2018-10-11 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Återremiss av ansökan om stöd för utveckling av SIF-gården Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att utredningsuppdraget upphör och noterar informationen angående ny ansökan om projekt Stenungsund Arena. Sammanfattning av ärendet Den 7 juli 2017 inkom en skrivelse från Stenungsunds IF (SIF) angående utveckling av SIFgården, i huvudsak ansöktes om kommunalt stöd för byte av befintligt konstgräs och anläggning av ytterligare ett konstgräs. Den 28 maj 2018 beslutade kommunstyrelsen att återremittera ärendet med ett uppdrag till förvaltningen utifrån liggande budgetförslag om förstärkta medel till föreningsverksamheten återkomma med fler alternativ till föreningsstöd gällande utveckling av SIF-gården. Efter dialog med SIF gällande ansökan om kommunalt stöd har föreningen dragit tillbaka sin tidigare ansökan och inkommit med en ny skrivelse gällande projekt Stenungsund Arena. Beskrivning av ärendet Den 7 juli 2017 inkom en skrivelse från Stenungsunds IF (SIF) angående utveckling av SIFgården. Ansökan handlade i huvudsak om kommunalt stöd för byte av befintligt konstgräs och anläggning av ytterligare ett konstgräs. Den 28 maj 2018 beslutade kommunstyrelsen att återremittera ärendet med ett uppdrag till förvaltningen utifrån liggande budgetförslag om förstärkta medel till föreningsverksamheten återkomma med fler alternativ till föreningsstöd gällande utveckling av SIF-gården. Den 5 oktober 2018 drar SIF tillbaka den tidigare skrivelsen från den 7 juli 2017 angående utveckling av SIF-gården. I och med detta är inte utredningsuppdraget och återremissen aktuella längre. SIF inkommer också med en ny skrivelse angående projekt Stenungsund arena som i huvudsak innebär upprustning av Nösnäsvallen samt anläggning av konstgräsplaner. Ekonomiska konsekvenser Förslaget medför inga ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. 257
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/420 2018-10-11 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-11 Bilaga 2018-10-05 Protokollsutdrag 2018-05-28 Tjänsteskrivelse 2018-04-24 Bilaga 2017-07-14 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Pia Alhäll Sektorchef Pia Solefors Verksamhetschef Kultur och Fritid Beslut skickas till Stenungsunds IF 258
2018 Stenungsund Arena Stenungsunds IF STENUNGSUNDS KOMMUN I SAMARBETE MED STENUNGSUNDS IF 259
Stenungsunds IF Stenungsund Arena Bakgrund Stenungsunds IF behöver byta konstgräs samt anlägga fler konstgräsytor för att kunna behålla, men också utveckla sin verksamhet samtidigt som Stenungsund Arena behöver se över fotbollen på sitt område, där Stenungsunds IF spelar sina hemmamatcher och Nösnäsvallen är i stort behov av renovering samt att gräsmattan behöver bytas ut. Det skulle ju innebära stora investeringar på två olika områden inom kommunen. Det vore mycket bättre att utveckla Stenungsund Arena ännu mer och låta Stenungsunds IF flytta ner sin stora verksamhet till Stenungsund Arena. Samtidigt som man utvecklar och centraliserar de stora idrotterna till Stenungsund Arena, så utvecklar man även fotbollen stort i hela regionen och även ger Nösnäsgymnasiet möjligheter att utveckla fotbollsgymnasiet i synnerhet, men även den vanliga idrotten, som då kan vara på de ytorna under dagtid. Syfte Att utveckla Stenungsund Arena och Stenungsunds IF samt fotbollen som idrott inom kommunen kommer ge fler barn och ungdomar möjligheter att utöva fler idrotter inom samma område och även att de får lättare att kombinera flera olika idrotter genom att föreningarna får bättre förutsättningarna att samarbeta. Man får även möjligheter till att locka både utländska och svenska elitlag och landslag till kommunen för träningsläger och träningsmatcher, men på sikt även tävlingsmatcher för svenska landslag. Kommunen får en toppmodern träningsanläggning för fotboll och även en matcharena, som klarar av minst Div. 1/2-nivå för seriespel för Dam- och Herrlag. Detta skulle ge eko i hela fotbollssverige! 260
Stenungsunds IF Stenungsund Arena Stenungsund Arena Vi föreslår att man gör följande: Nösnäsvallen Hybridgräs istället för dagens naturgräs och ihop med uppvärmning (fjärrvärme) av den planen, så förlänger man nyttjandetiden med ca 2-3 mån årligen + att man slipper problemen med inställda träningar/matcher pga. att det är för blött. Belysning runt planen för det förlänger nyttjandegraden, framförallt på hösten för både fotbollen och friidrotten. Staket runt planen mot löparbanorna, för då kan fotbollen och friidrotten träna tillsammans Allmän upprustning av nuvarande läktare och ytorna runt planen/friidrottsanläggningen Ny entré vid Friidrottens hus, så blir det naturligt gångstråk från parkeringen dit. Ny kiosk/café, som placeras vid nuvarande entré och framtida förråd till ungdomslagen, för där finns stora ytor, som man kan nyttja med diverse roliga saker vid större arrangemang. På sikt ny läktare Konstgräsplaner Uppvärmda planer (fjärrvärme) ger betydligt mindre underhåll av planerna, framförallt vintertid och det är bra ekonomiskt, men också mycket positivt ur miljöhänseende. De två nya 11-manna konstgräsplanerna lägger man bredvid varandra. En på dagens grusplan samt en till där tennisbanorna ligger idag, och sen sätter man upp belysning och staket runt planerna. Granulatfyllningen består av miljövänligt material, typ ecork (Unisport). Genom att anlägga dem bredvid varandra, så kan man dra nytta av det vid underhåll av planerna och även att det totalt sett blir en mindre yta med konstgräs och därmed billigare. Man asfalterar hela ytan runt om planerna och bygger även bl.a. uppsamlingsplatser för snöröjningen (behövs vid rikliga mängder snö) och miljöstationer, där man kan borsta av sig efter avslutad aktivitet och vi gör detta i samråd med SvFF och Miljökontoret. Klubbhus Placering av klubbhus för Stenungsunds IF föreslår föreningen kullen vid Nösnäsvallen bredvid Ishallen, där det idag står byggbodar. Då får vi närheten till övriga Arenan samt bättre samverkan med de andra idrotterna. Sedan kan man ha ett varmförråd för förvaring av material till alla ungdomslagen mellan Nösnäsvallen och träningsplan nr 1 (nuvarande grusplanen), där det idag står ett tält vid nuvarande entré till Nösnäsvallen. Vi ställer oss givetvis mycket positiva till att ha en tät dialog med ledningen i Stenungsund Arena och räknar med att samverka med andra föreningar med ytorna. Det Röda Huset" Ställ upp det röda huset bredvid Kvarnberget/Solgårdsdalen och använd det. Gymnasiet kan erbjuda elever att bo där och därmed kan de ansöka om att bli NIU-certifierade för Idrotts-inriktning. Man kan också använda det till boende för tillresta lag som kommer på träningsläger till alla de olika idrotterna i Arenan. 261
Stenungsunds IF Stenungsund Arena Miljö Viktig fråga att ta med sig och här vill vi samarbeta med SvFF och Stenungsunds Miljökontor, så att detta blir Sveriges mest miljövänliga anläggning, som kommer nyttjas alla dagar, året runt. Uppvärmning I samarbete med Stenungsund Energi, så anlägger man att alla planerna värms upp under vintermånaderna, för då kan man lägga miljövänlig kork i konstgräset. Det medför också att man kan använda ytorna oftare och även att det blir bättre för närmiljön. Granulat Här ska vi använda miljövänligt granulat, typ ecork (Unisport) och är det uppvärmt, så är det inga problem med att spela på detta under de kalla månaderna. Buller Bullernivån borde inte bli högre än vad den är idag, då man använder en vanlig fyrhjuling till att borsta konstgräset. Det finns eldrivna eller så låter en bensindriven inte mer än dagens gräsklippare. På vintertid kan man ibland behöva skotta planen och det gör man med en traktor och det är inte högre ljud än vad som redan finns idag. Säkerhet Sett ur ett säkerhetsperspektiv, så är det betydligt bättre kollektivtrafik till Stenungsund Arena än till dagens SIF Gården. Det finns även fina cykelvägar, man behöver inte korsa trafikerad väg och det är väldigt bra för vi har många ungdomar i Stenungsunds IF som ska ta sig till området. Det finns även bättre parkeringsmöjligheter vid Stenungsund Arena än vid SIF Gården. I dagsläget står det ofta bilar längs Yttre Ringleden om det är mycket folk på SIF Gården. Effekter för andra intressenter Föreningen har tagit fram vad det blir för effekter för andra föreningar och även för skolan, men även för arrangemangen riktade mot barn och ungdomar. Kommunen växer Det planeras att byggas många lägenheter i centrala Stenungsund och då kan föreningen och kommunen möta det behovet på ett mycket bra sätt. Gymnasiet Nösnäsgymnasiet ska använda ytorna under dagtid till sina idrottslektioner. För Fotbollsgymnasiet öppnar det sig helt nya möjligheter att bedriva sin undervisning, men även de andra idrottsinriktningarna får nya möjligheter att bedriva viss träning utomhus. Korpen Det kommer utveckla deras verksamhet och det är viktigt att bibehålla intresset för fotbollen även om man inte vill spela i en förening. 262
Stenungsunds IF Stenungsund Arena Möjligheter för andra föreningar Det kommer finnas betydligt större möjligheter för föreningar inom kommunen eller STO Regionen att nyttja plantider på då främst vintertid, då vanliga gräsytor inte är spelbara. Det utvecklar dessa föreningar mer och också fotbollen i stort, som är den stora folkidrotten. Arrangemang/träningsläger Det kommer finnas större möjligheter att arrangera bättre och större arrangemang och med en anläggning som är i yppersta toppklass, så finns mycket stora möjligheter att anordna lägerverksamhet. Det kommer också finnas stora möjligheter att arrangera fler cuper, vilket betyder fler lag till Stenungsund och fler gäster till föreningen och kommunen. Här ser vi möjligheter att kunna erbjuda boende i det röda huset samt också erbjuda mat i samarbete med restaurangen i Stenungsund Arena. Föreningen har idag ett välutvecklat samarbete med ett par olika resebyråer om träningsläger och där ser vi stora möjligheter att få hit fler lag på sikt med en toppmodern anläggning och boende i närområdet. Nuvarande SIF Gården Låt detta bli ett gemensamt klubbhus för flera föreningar! De kan i så fall dela på kansliet och omklädningsrummen samt kök och samlingsrum. Stenungsunds TK Vårt förslag är framför allt att flytta upp hela tennisklubbens verksamhet till nuvarande SIF Gården och därmed får även den föreningen ett lyft i sin verksamhet. Befintligt klubbhus är i mycket gott skick och behöver troligtvis inte anpassas mycket, om ens någonting. På nuvarande konstgräsplan samt gräsplan, så har man möjlighet att anlägga 4-6 utomhusbanor + 2-4 inomhusbanor. Detta görs i samarbete och i samförstånd med tennisklubben. Boulen finns redan på området idag, men finns det möjlighet och behov, så kanske även andra befintliga eller nya föreningar kan nyttja de fina ytorna. Frisbeen (Stenungsunds FC) och Dragkampen (Stenungsund Dragkamp Klubb) kanske? Det finns stora fina gräsytor bakom SIF Gården. Genomförande och förslag Vi föreslår att Kommunstyrelsen avsätter pengar till en snabbutredning och den utredningen tar fram alla möjligheter samt ekonomiska förutsättningar för att genomföra detta projekt snarast möjligt. Föreningen vill gärna vara delaktiga i arbetsgruppen som ska genomföra utredningen. 263
Stenungsunds IF Stenungsund Arena Kontaktpersoner Stenungsunds IF Mathias Niklasson, Tf. Ordförande och Kassör 0708 35 31 13 mathias@bagarn.se Fredrik Roos, Sport & Marknad 0703 98 59 01 fredrik.roos@stenungsundsif.se Lars Lindberg, Anläggningsansvarig 0705 40 27 97 lars.lindberg@seab-bygg.se Jan Lindberg, Ekonomisk ledamot i styrelsen 0705 11 46 33 jan@sepr.se 264
Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-05-28 116 Diarienummer 0565/17 Kommunalt stöd för utveckling av SIF-gården Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar återremittera ärendet med ett uppdrag till förvaltningen utifrån det liggande budgetförslaget med förstärkta medel till föreningsverksamheten återkomma med fler alternativ till föreningsstöd gällande utveckling av SIF-gården. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds IF (SIF) arrenderar kommunal mark och hyr klubbhus av kommunen på fotbollsanläggningen på Doteröd. Föreningen äger själva det konstgräs som finns på anläggningen. Konstgräset är nu 10 år, uttjänt och i behov av att bytas ut. Kostnaden för utbyte av konstgräs och näridrottsplats uppskattas till 4 000 tkr för vilket kommunen kan stå för eventuella räntekostnader. Räntekostnaderna uppgår till 120 tkr kr år ett, vilket föreslås finansieras av kommunstyrelens oförutsedda, och ingår därefter i budgetarbetet från 2021 och framåt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-03-20 Inkommen handling 2017-07-14 Yrkande på sammanträdet Bo Pettersson (S): Yrkar på återremiss med ett uppdrag till förvaltningen utifrån det liggande budgetförslaget med förstärkta medel till föreningsverksamheten återkomma med fler alternativ till föreningsstöd gällande utveckling av SIF-gården. Beslutsgång Ordförande finner att en enig kommunstyrelse bifaller Bo Petterssons (S) yrkande. Beslutet skickas till Stenungsunds IF Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum 2018-05-31 Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lisbeth Svensson (L) 265
Tjänsteskrivelse 2018-03-20 Dnr 0565/17 Aron Larsson Till kommunfullmäktige Marita Hjelm Kommunalt stöd för utveckling av SIF-gården Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att Stenungsunds IF själva bekostar utbyte av befintligt konstgräs samt att bevilja föreningsbidrag för eventuella räntekostnader på lån för bytet av befintligt konstgräs från och med 2020. Kostnaderna om 120 tkr finansieras för 2020 av kommunstyrelsens oförutsedda och ingår därefter i budgetarbetet för 2021 och framåt. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds IF (SIF) arrenderar kommunal mark och hyr klubbhus av kommunen på fotbollsanläggningen på Doteröd. Föreningen äger själva det konstgräs som finns på anläggningen. Konstgräset är nu 10 år, uttjänt och i behov av att bytas ut. Kostnaden för utbyte av konstgräs och näridrottsplats uppskattas till 4 000 tkr för vilket kommunen kan stå för eventuella räntekostnader. Räntekostnaderna uppgår till 120 tkr kr år ett, vilket föreslås finansieras av kommunstyrelens oförutsedda, och ingår därefter i budgetarbetet från 2021 och framåt. Beskrivning av ärendet Bakgrund Stenungsunds IF, SIF, har den 14 juli 2017 inkommit med en skrivelse där föreningen ansöker om medfinansiering för (1) byte av nuvarande konstgräs, (2) ytterligare konstgräsplan och (3) utveckling av området genom bland annat läktare. Kostnaden för byggnation uppskattas till ca 13 000 tkr. Livslängden på ett konstgräs är ca 10 år och föreningen är i behov av att byta ut befintligt konstgräs för att fortsatt kunna bedriva verksamhet på ytan Kommunen saknade vid tiden för ansökan riktlinjer för större investeringar varför bildnings- och socialutskottet den 27 september 2017 uppdrog åt förvaltningen att ta fram sådana riktlinjer. Bedömning Inledningsvis kan konstateras att av riktlinjerna för särskilda föreningsbidrag (0102/18) följer att inga direktinvesteringar görs i annans fastighet. Frågan är då vilket stöd som kan beviljas och i vilken omfattning detta bör ske. Inom ramen för befintligt regelverk gällande anläggningsstöd finns möjlighet för föreningar att få föreningsbidrag för bland annat räntekostnader. Av Vision 2035 1 framgår bland annat att kommunen ska vara attraktivt och välkomnande med goda möjligheter till en aktiv fritid. Ett tydligt bevis för detta är satsningen på Stenungsund Arena. 2 Genom satsningen på Stenungsund Arena har också inriktningen valts på vart i centralorten kommunen vill att framtidens föreningsliv och tävlingsarrangemang ska bedrivas. Mot denna bakgrund är det förvaltningens bedömning att en större satsning om ytterligare konstgräsplan och utbyggnad av bland annat läktare inte är förenligt med denna inriktning. 1 Se även 0306/12 Vision för Stenungsund 2035 2 Se exempelvis 1010/11 Projektering och byggnation av Nya Nösnäs och 0069/16 Stenungsund Arena budget och igångsättningsbeslut 266
Det är däremot viktigt att det fortsatt finns möjligheter för träningar och liknande och det är således en nödvändighet att den uttjänta konstgräsplanen rustas upp. Kostnaden för detta uppskattas till 4 000 tkr för vilket kommunen kan åta sig att stå för räntekostnader, i enlighet med gällande bidragsbestämmelser. Beslutets konsekvenser för barn Befintligt konstgräs är slitet och uttjänt och i behov av att bytas ut för att föreningen ska kunna bibehålla sin befintliga verksamhet, vilken i hög utsträckning påverkar barn. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förslaget innebär ökade kostnader om ca 120 tkr år ett och avtar sedan till ca 10 tkr år tio. 3 Kostnaderna om 120 tkr finansieras för 2020 av kommunstyrelsens oförutsedda och ingår därefter i budget arbetet för 2021 och framåt. Räntekostnaderna för ett beviljande av hela byggnationen i enlighet med ansökan skulle innebära ca 400 tkr år 1 för att avta till ca 30 tkr år tio. Verksamhetsmässiga konsekvenser Förslaget innebär inga verksamhetsmässiga konsekvenser för kommunen. Juridiska bedömningar Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det (2 kap 8 kommunallagen). En förening kan liknas med näringsverksamhet om den innehåller sådana inslag, exempelvis uthyrning eller tävlingsarrangemang. Stöd som under en treårsperiod överstiger 200 000 ska anmälas till EU-kommissionen för bedömning om stödet är förenligt med EU-rätten (artikel 106-108 FEUF). En direktinvestering i annans fastighet bedöms utgöra ett otillåtet stöd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-03-20 Inkommen handling 2017-07-14 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Pia Solefors Verksamhetschef Kultur och Fritid Beslutet skickas till Stenungsunds IF 3 Under antagande om: 3 % ränta, rak amortering, allt i övrigt konstant. 267
2017 Projekt Utveckla SIF Gården STENUNGSUNDS IF I SAMARBETE MED STENUNGSUNDS KOMMUN 268
Projekt Utveckla SIF Gården Bakgrund Stenungsunds IF behöver byta sitt konstgräs, då det är slitet och mycket välanvänt samt att det börjar närma sig sin livslängd på 10 år. Föreningen ser ett behov av en plan till med konstgräs, det för att utveckla sin verksamhet mer för barn och ungdomar och därmed möta framtida behov, då man ser att de yngre kullarna blir större. Vidare ser föreningen behovet av att få till en läktare med tak för att göra bättre arrangemang, såsom Klassfotbollen, Fotbollsfestivalen mm och även barn- och ungdomsmatcher, för att det är på en läktare som föräldrar och andra besökare sitter och för dem vill vi göra det bekvämt för att närvara på sina barn- och ungdomars verksamhet. För att göra området runt SIF Gården ännu mera attraktivt, så är en Näridrottsplats också med i föreningens tankar, dels för att utveckla själva området för besökare men också för spontanidrottandet och för att återanvända delar av det gamla konstgräset. Syfte Att byta konstgräset, som finns idag, på SIF Gården innebär att föreningen kan bibehålla sin befintliga verksamhet. Föreningen vill utvecklas för att kunna ta emot fler barn och ungdomar som vill spela fotboll, då det finns ett stort intresse och att kommunen växer och behovet kommer öka i framtiden. Med ytterligare en konstgräsplan, så innebär det att kommunens andra föreningar kan nyttja dessa och att samarbetet med fotbollsgymnasiet kan bli ännu bättre samt att det ger ökade möjligheter för andra skolor att vara här under idrottslektioner eller andra aktiviteter. Vad har hänt till nu? Föreningen har träffat företrädare för Stenungsunds Kommun vid ett första tillfälle, då Anette Oscarsson, Pia Solefors och Marita Hjelm var med och efter det har vi träffat Pia, Marita, Mattias Mossberg (ett tillfälle) och Ingvar Björkman (två tillfällen som sakkunnig från SvFF) vid tre tillfällen och även haft en träff med Bo Pettersson (Kommunalråd) och Morgan Andersson (Ordförande Socialdemokraterna), då Pia och Marita också deltog, för att informera om vår verksamhet och hur vi i föreningen vill möta vårt behov och hur vi ser på vår verksamhet och framtiden. Dessa möten har varit positiva tycker vi och har nu föranlett att vi skickar denna skrivelse till Stenungsunds Kommun om stöd för vår framtidsvision. 269
Projekt Utveckla SIF Gården Sammanställning om vad som behövs Konstgräs 1 Byte av nuvarande konstgräs för att bibehålla verksamheten som finns idag inom föreningen, då det konstgräs som finns där idag är uttjänt och behöver bytas. Konstgräs 2 Föreningen ser ett stort behov av fler konstgräsytor för att möta utvecklingen av samhället och därmed vill man byta ut naturgräset på SEAB-plan till konstgräs och för att belysa den mot barn- och ungdomar, så vill man ha med alla linjer för de nya spelformerna som Svensk Fotboll beslutar om under 2017 och inför 2018. När man byggt om planen, så finns det möjligheter för andra fotbollsföreningar inom kommunen att nyttja planen också för deras barn och ungdomar. Belysning 3 nya stolpar mot Shell + 3 nya armaraturer i de befintliga stolparna. Markarbeten Markarbete på SEAB-plan för att byta naturgräset till konstgräs SIF Gården För att kunna utveckla föreningens arrangemang, såsom Klassfotbollen (ca 500 barn deltog under 2017) och Fotbollsfestivalen (ca 50 lag deltog under 2017) samt utöka bekvämligheten för publik, föräldrar vid matcher samt utveckla hela området i en mer bekväm miljö att vara i samt även säkerhetsmässigt för bilar, cyklister mm Läktare Med ca 300-500 sittplatser under tak och placering mellan planerna och riktad mot SIF Gården med ett gångplan längst upp och kiosk placerad i mitten. Vi har också Konstgräs 1 som reservarena för vårt Dam- och Herrlag om Nösnäsvallen är upptagen av andra arrangemang eller om planen inte är spelbar pga. väta eller tidig vårmatch eller sen höstmatch och då vill vi att publiken ska ha det bra och en flyttad match från Nösnäs till SIF Gården innebär ett inkomsttapp vid varje tillfälle. Staket Hängstaket runt Wosabplan (Konstgräs 1) + höjning av befintligt staket till 4 m bör göras för att inte bollar ska spridas utanför planen vid matcher och störa annan verksamhet och höjningen för att bollar inte ska flyga ut i trafiken eller på parkeringen och därmed ska skapa oreda där med ev. olyckor som följd och vi vill att barn och ungdomar ska vara säkra i och runt SIF Gården. Näridrottsplats För att skapa en egen arena till Allstar (barn/ungdomar med särskilda behov) och spontanidrott inom området och ligger med i del 1 av projektet. Maskiner + övrigt Föreningen ser ett behov av att uppdatera sin vagnpark och det kommer även finnas behov av fler mål, då det införs nya spelformer och att fler kommer vilja nyttja planerna samtidigt. SIF Gården (huset) Utbyggnad av SIF Gården för att möta det utökade antalet medlemmar och fler utövare som har behov att byta om. 270
Projekt Utveckla SIF Gården Ekonomi Föreningen har tagit fram prisindikation på investeringen på SIF Gården. Konstgräs 1 + Näridrottsplats Byte av konstgräs på nuvarande plan och även en Näridrottsplats, där vi återanvänder en del av den gamla konstgräsmattan resten av den gamla planen skänker vi till kommunen, som kan använda den för att bygga Näridrottsplatser eller lägga på andra ytor runt förskolor och skolor, men det ska gynna barn och ungdomar. 4 000 000:- Konstgräs 2 Byta gräs till konstgräs på SEAB-plan inkl. markarbete och nya stolpar för belysning och stakethöjning, så det blir en säkrare plan för det går en väg (Yttre Ringleden + rondellen Industrivägen) bredvid. 6 000 000:- Läktare + SIF Gården + Övrigt Med ca 300-500 sittplatser under tak och placering mellan planerna och riktad mot SIF Gården med ett gångplan längst upp och kiosk placerad i mitten. Nya mål behövs köpas in, då fler kommer spela på konstgräsplanerna samtidigt och för att möta fotbollens nya spelformer, som genomförs under 2018. Även nya avbytarbås samt en uppdatering av underhållsmaskiner till Konstgräsplanerna och övriga ytor, både utomhus och inomhus. 3 000 000:- Total kostnad Prisindikationen på hela projektet, som vi vill genomföra tillsammans med Stenungsunds Kommun. 13 000 000:- Vad önskar vi beslut om? Vi skulle vilja genomföra projektet i 2 eller 3 steg under lika många år, vilket Inför 2018 4 000 000:- Inför 2019 För att kunna byta ut Konstgräs 1 och även kunna bygga Näridrottsplatsen, då tanken där är att återanvända det gamla konstgräset för att hålla kostnaderna nere. Helst vill vi genomföra resterande del av projektet under 2019 vilket innebär 9 000 00:- Eller så bygger vi Konstgräs 2 då, vilket innebär 6 000 000:- Inför 2020 Om man väljer att göra det i 3 steg, så innebär det en investering under 2020 på 3 000 000:- 271
Projekt Utveckla SIF Gården Genomförande och tidsplan av projektet Föreningen är inte främmande för driva projektet det kanske är den bästa lösningen, då föreningen då kan förhandla med leverantörer och sponsorer, men det förutsätter att Stenungsunds Kommun ger föreningen bidrag för alla kapitalkostnaderna. När projektet klubbas, så bör det sättas igång omgående för då kan föreningen börja bearbeta fonder, stiftelser, förbund mm för att få in bidrag den vägen, som räknas av från projektet. För att få bäst förutsättningar att byta konstgräs och med minsta störning av ordinarie verksamhet bör projektet klubbas direkt och föreningen jobba mot att det påbörjas sommaren 2018 med fortsättning sommaren 2019 och ev. 2020. Vidare bör Stenungsunds Kommun undersöka möjligheterna med Stenungsunds Energi AB för att värma upp Konstgräs 2, då det kommer gynna dem med lägre temperatur på returvattnet och även miljön då det gräset inte behöver arbetas lika mycket med vintertiden. Effekter för andra intressenter Föreningen har tagit fram vad det blir för effekter för andra föreningar och även för skolan, men även för arrangemangen riktade mot barn och ungdomar. Kommunen växer Det planeras att byggas rätt många lägenheter i centrala Stenungsund och då kan föreningen möta det behovet på ett mycket bra sätt. Fotbollsgymnasiet De kan bedriva sin fotbollsträning här på SIF Gården och det är något som diskuterats med dem under en tid och kommer aktualiseras ännu mer det närmsta året. Möjligheter för andra föreningar Kommer finnas betydligt större möjligheter för föreningar inom kommunen eller STO Regionen att nyttja plantider på då främst vintertid, då gräsytorna inte är spelbara. Det utvecklar dem föreningarna mer och då fotbollen i stort, som den stora folkidrotten. Korpen Det kommer utveckla deras verksamhet och det är viktigt för att bibehålla intresset för fotbollen även om man inte vill spela i en förening. Arrangemang Finns större möjligheter att arrangera bättre och större arrangemang och med en läktare med tak blir vi inte lika väderberoende. Kommer finnas stora möjligheter att arrangera fler cuper = fler lag till SIF Gården och mer gäster till föreningen och kommunen. SIF växer Sedan vi flyttat till där vi är idag har föreningen växt med ca 100% (från 500 till 1000 medlemmar) och vi vet att behovet att växa mer finns med framtiden. 272
Projekt Utveckla SIF Gården Kontaktpersoner Stenungsunds IF Åke Andreasson, Ordförande 0703 09 24 58 ake.andreasson2@akzonobel.com Mathias Niklasson, Kassör 0708 35 31 13 mathias@bagarn.se Lars Lindberg, Anläggningsansvarig 0705 40 27 97 lars.lindberg@seab-bygg.se Jan Lindberg, Ekonomisk ledamot i styrelsen 0705 11 46 33 jan@sepr.se Fredrik Roos, Sport & Marknad 0703 98 59 01 fredrik.roos@stenungsundsif.se 273
Ärende 29 Protokoll Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 88 Dnr: KS 2018/173 Vallens IF ansöker om kommunalt stöd för ny- och ombyggnation av omklädningsrum, föredragning Pia Solefors, Aron Larsson Beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att A. bevilja Vallens IF särskilt riktat stöd om högst 300 tkr per år under 2019-2024 under förutsättning att föreningen bär kostnader för byggnation av omklädningsrum och att B. stödet utvärderas under 2023 för beslut om eventuell förlängning, C. stödet minskar med 30 tkr per beviljade 1 000 tkr i extern finansiering som erhålles utöver eventuell finansiering för två omklädningsrum (2 500 tkr), och D. anse utredningsuppdraget slutfört. Sammanfattning av ärendet 2013 färdigställdes konstgräsplanerna i Stora Höga och huvuddelen av Vallen IFs verksamhet flyttades dit. I nuläget finns sex (6) omklädningsrum inuti idrottshallen, vilket är för lite för Vallen IFs och Stenungsunds handbollsklubbs ca 2500 medlemmar. Två (2) omklädningsrum till är på gång genom ombyggnation av befintliga lokaler, för vilket 100 tkr finns avsatt för i budget 2019. Bygglov är sökt och beviljat för ytterligare åtta (8) omklädningsrum, duschar, toaletter, tillgänglighetsanpassad toalett samt förrådsutrymmen. Den uppskattade kostnaden för utbyggnationen uppgick vid tiden för ansökan till 10 000 tkr. Kommunstyrelsen beslutade den 28 maj 2018 att återremittera ärendet och gav förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheter för samlokalisering med Stora Högaskolan utifrån skolans behov, beakta förslag om förstärkta budgetmedel till föreningsverksamheten samt anpassa förslaget till gällande bygglov. Förvaltningen bedömer att möjligheter för samlokalisering med Stora Högaskolan är begränsade och att kommunen kan stödja fyra av de åtta omklädningsrummen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-03 Protokollsutdrag 2018-05-31 Tjänsteskrivelse 2018-04-24 Ansökan 2017-07-14 Justerare Rätt utdraget intygar 274
Protokoll Bildnings- och socialutskottet 2018-10-31 Beslut skickas till Vallens IF Justerare Rätt utdraget intygar 275
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/173 2018-10-03 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Återremiss av ansökan från Vallens IF om kommunalt stöd för nybyggnation av omklädningsrum Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att A. bevilja Vallens IF särskilt riktat stöd om högst 300 tkr per år under 2019-2024 under förutsättning att föreningen bär kostnader för byggnation av omklädningsrum och att B. stödet utvärderas under 2023 för beslut om eventuell förlängning, C. stödet minskar med 30 tkr per beviljade 1 000 tkr i extern finansiering som erhålles utöver eventuell finansiering för två omklädningsrum (2 500 tkr), och D. anse utredningsuppdraget slutfört. Sammanfattning av ärendet 2013 färdigställdes konstgräsplanerna i Stora Höga och huvuddelen av Vallen IFs verksamhet flyttades dit. I nuläget finns sex (6) omklädningsrum inuti idrottshallen, vilket är för lite för Vallen IFs och Stenungsunds handbollsklubbs ca 2500 medlemmar. Två (2) omklädningsrum till är på gång genom ombyggnation av befintliga lokaler, för vilket 100 tkr finns avsatt för i budget 2019. Bygglov är sökt och beviljat för ytterligare åtta (8) omklädningsrum, duschar, toaletter, tillgänglighetsanpassad toalett samt förrådsutrymmen. Den uppskattade kostnaden för utbyggnationen uppgick vid tiden för ansökan till 10 000 tkr. Kommunstyrelsen beslutade den 28 maj 2018 att återremittera ärendet och gav förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheter för samlokalisering med Stora Högaskolan utifrån skolans behov, beakta förslag om förstärkta budgetmedel till föreningsverksamheten samt anpassa förslaget till gällande bygglov. Förvaltningen bedömer att möjligheter för samlokalisering med Stora Högaskolan är begränsade och att kommunen kan stödja fyra av de åtta omklädningsrummen. Beskrivning av ärendet Bakgrund 2013 färdigställdes konstgräsplanerna i Stora Höga och huvuddelen av Vallen IFs verksamhet flyttades dit. I nuläget finns sex (6) omklädningsrum inuti idrottshallen, vilket är för lite för Vallen IFs och Stenungsunds handbollsklubbs ca 2500 medlemmar. Två (2) omklädningsrum till är på gång genom ombyggnation av befintliga lokaler, för vilket 100 tkr finns avsatt för i budget 2019. Vallens IF har sökt och blivit beviljade bygglov för ytterligare åtta (8) omklädningsrum, duschar, toaletter, tillgänglighetsanpassad toalett samt förrådsutrymmen. Den uppskattade kostnaden för utbyggnationen uppgick vid tiden för ansökan till 10 000 tkr. 276
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/173 2018-10-03 Ärendet Ärendet togs upp för politisk behandling under våren 2018. Förvaltningen bedömde att ansökan skulle avslås och istället hanteras inom befintligt bidragsregelverk eftersom det av riktlinjerna för särskilda föreningsbidrag (0102/18) framgår att direktinvesteringar av det efterfrågade slaget inte kan medges. Kommunstyrelsen beslutade den 28 maj 2018 att återremittera ärendet och gav förvaltningen i uppdrag att utreda vilka möjligheter och hinder det finns juridiskt för att finna en lösning för samlokalisering vilka möjligheter det finns för gemensamt lokalutnyttjande på Stora Höga Arena gällande behoven för Stora Högaskolans verksamhet utifrån det liggande budgetförslaget med förstärkta medel till föreningsverksamheten, återkomma med fler alternativ till föreningsstöd gällande lokalerna på Stora Höga Arena anpassa förslaget till gällande bygglov Möjligheter och hinder för samlokalisering Kommunen får hyra lokaler för skolans räkning om skolan är i behov av lokaler. Ett sådant avtal ska vara ett äkta hyreskontrakt med marknadsmässig hyra och får inte vara ett förtäckt stöd. Det får alltså inte finnas någon koppling mellan hyreskontraktet och föreningens lån eller motsvarande. Stora Högaskolans behov av lokalutnyttjande på Stora Höga Arena Från den 1 juli 2019 ska eleverna i grundskolan erhålla ytterligare 100 timmar i idrott och hälsa under sin grundskoletid vilket motsvarar en höjning om 20 %. En del av denna tid kommer rimligen vara praktisk varför behovet av omklädningsrum kommer öka jämfört med tidigare läsår. Förvaltningen bedömer att Stora Högaskolan är i behov av ytterligare två omklädningsrum från och med den höstterminen 2019. Vidare har förvaltningen utrett huruvida det finns behov av att förlägga annan undervisning, såsom praktisk-estetiska ämnen, eller nyttja konferenslokaler för matbespisning. Det är förvaltningens bedömning att det inte finns något behov av undervisningssalar. Slutligen kan konstateras att det finns behov av utökade lokaler för matbespisning men en effektivare lösning utifrån logistik och ekonomi vore en mindre utbyggnad av befintlig matsal i 4-9- delen. Anpassa förslaget till gällande bygglov Om den som har fått bygglov vill göra förändringar, och förändringarna i sig kräver bygglov, krävs ett nytt beslut om bygglov. Möjligheten till anpassningar inom gällande bygglov som har inverkan på utformning - och därmed kostnadsbilden - bedöms som begränsade. 277
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/173 2018-10-03 Förstärkta medel till föreningsverksamheten Föreningen har ansökt om kommunalt stöd för två plus åtta omklädningsrum. Utifrån en jämförelse i Göteborgsregionen bedömer förvaltningen att föreningens behov är två omklädningsrum per fotbollsplan. Detta innebär att föreningens verkliga behov 1 är åtta omklädningsrum, varav två är finansierade i budget 2019. Föreningen har sökt externa medel om totalt 7 500 tkr från Thordenstiftelsen, allmänna arvsfonden, VG idrott och Svenska fotbollsförbundet. Förvaltningen uppskattar att föreningen kan eller kommer att få extern finansiering för ytterligare två omklädningsrum. Återstår gör då fyra omklädningsrum som i nuläget är ofinansierade. Förändring Totalt Ursprungligt behov 10 Reviderat behov -2 8 Redan finansierade -2 6 Extern finansiering -2 4 Återstående behov 4 Kostnaden för kommunalt stöd för fyra omklädningsrum uppskattas till 300 tkr år 1. I ett eventuellt kommunalt stöd bör det finnas en inbyggd regressivitet, det vill säga en mekanism som medför att det kommunala stödet minskar i förhållande till hur mycket externa medel föreningen blir beviljad. Denna regressivitet får dock inte i sig innebära att incitament skapas för passivitet. Det kommunala stödet per 1 000 tkr investerat uppskattas till 60 tkr om året. Regressiviteten bör därför sättas till mindre än 60 tkr per beviljade 1 000 tkr i extern finansiering. Förvaltningen bedömer att en reduktion med hälften, 30 tkr, per beviljade 1 000 tkr är en rimlig nivå. 2 Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Kostnaden för kommunalt stöd skulle uppgå till 300 tkr för vilket medel finns avsatta genom förstärkta medel till föreningslivet. Barnkonsekvensanalys Ett kommunalt stöd har stor inverkan på barn som framförallt idrottar i Vallens IF och Stenungsunds handbollsklubb. Påverkan på andra barn bedöms försumbar. I ärendets handläggning har dialog förts med representanter från Vallens IF, vilka fört barnens talan. I denna dialog har i huvudsak framkommit att det i nuläget i princip saknas möjligheter för ombyte för flera av lagen och att det inte är gynnsamt för lagsammanhållningen. 1 Eventuella behovstoppar ej inkluderat 2 Exempel: Blir föreningen beviljad 3 000 tkr i stöd minskar det kommunala bidraget med 3 x 30 tkr = 90 tkr 278
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/173 2018-10-03 Juridiska bedömningar Vid beslut om bidrag till föreningar måste kommunalrättsliga principer beaktas gällande likställighetsprincipen, proportionalitetsprincipen, stöd till enskild näringsidkare samt EU:s statsstödsregler. En kommun har möjlighet att fördela föreningsbidrag på det sätt kommunen önskar, så länge bidraget ges till en förening som är öppen för alla kommunmedlemmar (kommunmedlemmarna behandlas samma sätt, 2 kap 3 kommunallagen). Proportionalitetsprincipen stipulerar att den förväntande nyttan måste stå i rimlig proportion till kommunens kostnader. Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det (2 kap 8 kommunallagen). En förening kan liknas med näringsverksamhet om den innehåller sådana inslag, exempelvis uthyrning eller tävlingsarrangemang. Stöd som under en treårsperiod överstiger 200 000 ska anmälas till EU-kommissionen för bedömning om stödet är förenligt med EU-rätten (artikel 106-108 FEUF). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-10-03 Protokollsutdrag 2018-05-31 Tjänsteskrivelse 2018-04-24 Ansökan 2017-07-14 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Pia Alhäll Sektorchef Pia Solefors Verksamhetschef kultur och fritid Beslut skickas till Vallens IF 279
Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-05-28 117 Diarienummer 0566/17 Vallens IF ansöker om kommunalt stöd för ny- och ombyggnation av omklädningsrum Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar återremittera ärendet och ger förvaltningen i uppdrag att utreda vilka möjligheter och hinder det finns juridiskt för att finna en lösning för samlokalisering vilka möjligheter det finns för gemensamt lokalutnyttjande på Stora Höga Arena gällande behoven för Stora Högaskolans verksamhet utifrån det liggande budgetförslaget med förstärkta medel till föreningsverksamheten, återkomma med fler alternativ till föreningsstöd gällande lokalerna på Stora Höga Arena anpassa förslaget till gällande bygglov Sammanfattning av ärendet Vallens IF och kommunens ambitioner har varit att flytta föreningens verksamhet från Ekarvallen till Stora Höga. 2013 färdigställdes konstgräsplanerna i Stora Höga och huvuddelen av föreningens verksamhet flyttades hit. I nuläget finns sex omklädningsrum i idrottshallen, vilket är för lite för föreningarnas ca 2500 medlemmar. Vallens IF önskar stöd för en utbyggnad av omklädningsrum för en kostnad om 10 000 tkr. Med anledning av investeringens storlek saknas utrymme i budget 2020 att bevilja bidrag för räntekostnader, ej heller bedöms det finnas förutsättningar kommande budgetar för föreningsbidrag av den önskade storleken. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-04-26 Ansökan 2017-07-14 Yrkande på sammanträdet Sofia Westergren (M): M-L-KD yrkar på återremiss för att säkerställa att omklädningsrum bör byggas på befintligt bygglov samt att se över om byggnationen kan samordnas med kommunens behov, till exempel musiklokal för skolan eller liknande. Gunnar Pettersson (O): Yrkar bifall till Sofia Westergrens (M) yrkande. Lisbeth Svensson (L): Yrkar bifall till Sofia Westergrens (M) yrkande. Bo Pettersson (S): Yrkar på återremiss och ger förvaltningen i uppdrag att utreda vilka möjligheter och hinder det finns juridiskt för att finna en lösning för samlokalisering 280
Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-05-28 vilka möjligheter det finns för gemensamt lokalutnyttjande på Stora Höga Arena gällande behoven för Stora Högaskolans verksamhet utifrån det liggande budgetförslaget med förstärkta medel till föreningsverksamheten, återkomma med fler alternativ till föreningsstöd gällande lokalerna på Stora Höga Arena anpassa förslaget till gällande bygglov Beslutsgång Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifaller Bo Petterssons (S) yrkande. Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum 2018-05-31 Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lisbeth Svensson (L) 281
Tjänsteskrivelse 2018-04-26 Dnr 0566/17 Aron Larsson Till kommunfullmäktige Marita Hjelm Kommunalt stöd för utbyggnad av omklädningsrum på Stora Höga Arena Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå ansökan om kommunalt stöd för utbyggnad av omklädningsrum på Stora Höga Arena för Vallens IF. Sammanfattning av ärendet Vallens IF och kommunens ambitioner har varit att flytta föreningens verksamhet från Ekarvallen till Stora Höga. 2013 färdigställdes konstgräsplanerna i Stora Höga och huvuddelen av föreningens verksamhet flyttades hit. I nuläget finns sex omklädningsrum i idrottshallen, vilket är för lite för föreningarnas ca 2500 medlemmar. Vallens IF önskar stöd för en utbyggnad av omklädningsrum för en kostnad om 10 000 tkr. Med anledning av investeringens storlek saknas utrymme i budget 2020 att bevilja bidrag för räntekostnader, ej heller bedöms det finnas förutsättningar kommande budgetar för föreningsbidrag av den önskade storleken. Beskrivning av ärendet Bakgrund Vallens IF och kommunens ambitioner har varit att flytta föreningens verksamhet från Ekarvallen till Stora Höga. 2013 färdigställdes konstgräsplanerna i Stora Höga och huvuddelen av föreningens verksamhet flyttades hit. Idrottshallen i Stora Höga Arena samägs av Vallens IF och Stenungsunds handbollsklubb genom Mötesplats Stora Höga AB. Flytten av verksamheten från Ekarvallen till Stora Höga Arena påskyndades av flyktingsituationen som uppstod 2015 då kommunen ville nyttja området Ekarvallen för byggnation av bostäder. Vallens IF blev tillfrågade att lämna Ekarvallen och arrendeavtalet sades upp. För att föreningen ska kunna bedriva all sin verksamhet i Stora Höga krävs ytterligare omklädningsrum och förråd. I nuläget finns sex omklädningsrum i idrottshallen, vilket är för lite för föreningarnas ca 2500 medlemmar. Vallens IF uppmanades att söka bygglov för utbyggnad av Stora Höga Arena. Bygglov är sökt och beviljat för ytterligare omklädningsrum, duschar, toaletter, handikapptoalett samt förrådsutrymmen. Den uppskattade kostnaden för utbyggnationen uppgår till 10 000 tkr. För att finansiera utbyggnationen önskar föreningen att kommunen, som hyr omklädningsrum dagtid för Stora Högaskolans räkning, tecknar ett tilläggshyresavtal som täcker de ökade kostnaderna. Bedömning Inledningsvis kan konstateras att av riktlinjerna (0102/18) följer att inga direktinvesteringar görs i annans fastighet. Frågan är då vilket stöd som kan beviljas och i vilken omfattning detta bör ske. Inom ramen för befintligt regelverk gällande anläggningsstöd finns möjlighet för föreningar att få föreningsbidrag för bland annat räntekostnader. Kommunen är medveten om Vallen IFs behov av fler omklädningsrum i Stora Höga Arena för sin och Stenungsunds handbollsklubbs verksamhet. Räntekostnaden för det projektet uppgår till totalt ca 1 600 tkr, vilket saknas utrymme för i budget 2020 eller budgetmässiga förutsättningar för att arbeta in i budget 2021 och framåt. 282
Föreningen uppmanas att se över möjligheten till utbyggnad för en lägre kostnad. Beslutets konsekvenser för barn Föreningarna har tillsammans ca 1300 medlemmar mellan 7 och 20 år, vilket är den målgrupp som premieras genom befintliga styrdokument. Ett avslag innebär en fortsatt ansträngd situation vad gäller omklädningsrum vilket innebär att det inte kan garanteras att alla grupper ges möjlighet till omklädning, förvaring eller dusch på plats. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ett avslag innebär inga ekonomiska konsekvenser. Ett beviljande av att stå för räntekostnader enligt ansökan skulle innebära ca 300 tkr år ett och avtar till ca 30 tkr år tio. 1 Verksamhetsmässiga konsekvenser Förslaget medför inga verksamhetsmässiga konsekvenser för kommunen. Juridiska bedömningar Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det (2 kap 8 kommunallagen). En förening kan liknas med näringsverksamhet om den innehåller sådana inslag, exempelvis uthyrning eller tävlingsarrangemang. Stöd som under en treårsperiod överstiger 200 000 ska anmälas till EU-kommissionen för bedömning om stödet är förenligt med EU-rätten (artikel 106-108 FEUF). En direkt investering i annans fastighet bedöms utgöra ett otillåtet stöd. Kommunen kan därför heller inte teckna ett avtal som syftar till att bekosta alla kapitalkostnader. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-04-26 Ansökan 2017-07-14 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Pia Solefors Verksamhetschef Kultur och Fritid 1 Under antagande av 3 % ränta, amortering på 10 år, allt annat lika. 283
Vallens IF behöver fler omklädningsrum och ansöker om finansiering Till Stenungsunds kommun Bildningsutskottet 284
Vallens IF behöver fler omklädningsrum och ansöker om finansiering Bakgrund Vallens IF och kommunens ambitioner har sedan ett flertal år tillbaka varit att flytta hela föreningens verksamhet från Ekarvallen till Stora Höga. Föreningen har av ekonomiska skäl men även för att inte använda mer resurser än absolut nödvändigt hållit nere drift och underhåll av Ekarvallen. En del i denna ambition var konstgräsplanerna som färdigställdes år 2013. I samband med detta flyttades huvuddelen av föreningens verksamhet till Stora Höga. Från tio omklädningsrum och ett antal förråd till två omklädningsrum och inga förråd! Med anledning av flyktingsituationen år 2015 ville kommunen använda området Ekarvallen för att bygga boende till flyktingar som fått asylansökan godkänd. Vallens IF blev tillfrågad om att lämna Ekarvallen för att möjliggöra detta och arrendeavtalet med Vallens IF blev uppsagt. För att föreningen skulle kunna avsluta Ekarvallen krävs ytterligare omklädningsrum och förråd i idrottshallen i Stora Höga. Med anledning av detta uppmanades föreningen att söka bygglov för utbyggnad av idrottshallen. Detta är gjort och bygglov är nu beviljat. Idrottsområdet i Stora Höga Idrottshallen och idrottsområdet i Stora Höga nyttjas av Stora Högaskolan och bl a av två stora idrottsföreningar i Stenungsund, fotbollsföreningen Vallens IF och Stenungsunds Handbollsklubb. Föreningarna har över 1 000 aktiva barn och ungdomar. Båda föreningarna växer stadigt och antalet aktiva växer för varje år. Föreningarna arbetar aktivt för att vidareutveckla sina respektive idrotter. Idrottshallen ägs och drivs genom det av föreningarna samägda bolaget Mötesplats Stora Höga AB. Anläggningen innehåller idag sex omklädningsrum. Bygglovsansökan I bygglovet är ansökt om nybyggnation av ytterligare omklädningsrum, duschar, toaletter, handikapptoalett samt förrådsutrymmen. Kostnaden för byggnationen är beräknad till ca 10 000 kkr. Förslag på finansiering Bolaget Mötesplats Stora Höga AB upptar lån motsvarande kostnaden för ombyggnationen och nybyggnationen. Kommunen tecknar ett tilläggshyresavtal med Mötesplats Stora Höga AB som motsvarar ränta, amortering och utökade driftskostnader. Stora Höga 2017-05-28 Vallens IF genom Håkan Nummedal 285
Protokoll Samhällsbyggnadsutskottet 2018-10-30 Ärende 30 95 Dnr: KS 2018/177 Försäljning Tveten 2:2 och 2:18 Beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att sälja Tvetenskolan, Tveten 2:2 och 2:18 via mäklare till högstbjudande där endast skäligt slutbud ska godtas. Sammanfattning av ärendet Tvetenskolan, fastigheterna Tveten 2:2 och 2:18 i Spekeröd är båda bebyggda och ligger i ett område som inte är detaljplanelagt. Byggnaderna har i kommunal ägo använts som skolverksamhet och senare som gruppboende. Individ och familjeomsorg har använt byggnaderna fram till sista juni 2018, därefter har förfrågan gjorts till andra verksamheter men ingen har visat behov och lokalerna står därför tomma. Fastigheterna kan därmed säljas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-06-18 Justerare Rätt utdraget intygar 286
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/177 2018-06-18 Jessica Andersson Till kommunstyrelsen Försäljning av Tvetenskolan, Tveten 2:2 och 2:18 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att sälja Tvetenskolan, Tveten 2:2 och 2:18 via mäklare till högstbjudande där endast skäligt slutbud ska godtas. Sammanfattning av ärendet Tvetenskolan, fastigheterna Tveten 2:2 och 2:18 i Spekeröd är båda bebyggda och ligger i ett område som inte är detaljplanelagt. Byggnaderna har i kommunal ägo använts som skolverksamhet och senare som gruppboende. Individ och familjeomsorg har använt byggnaderna fram till sista juni 2018, därefter har förfrågan gjorts till andra verksamheter men ingen har visat behov och lokalerna står därför tomma. Fastigheterna kan därmed säljas. Beskrivning av ärendet Fastigheterna Tveten 2:2 som är 3 107,8 m 2 och Tveten 2:18 som är 2 933,3 m 2 ligger i Spekeröd. Båda fastigheterna är bebyggda och ligger i ett område som inte är detaljplanelagt. Figur 1, översiktskarta, fastigheternas läge 287
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/177 2018-06-18 Figur 2, Tveten 2:2 och 2:18 Busshållplats finns i närheten men det är relativt få turer till och från området vilket medför att det är få verksamheter inom förvaltningen som kan använda byggnaderna. Byggnaderna ägs av kommunen och har använts som kommunal grundskola årskurs 1-3, förskoleklass och fritidshem och senare som gruppboende. Individ och familjeomsorg har använt byggnaderna fram till sista juni 2018, därefter har förfrågan gjorts till andra verksamheter men ingen har visat behov av dem och lokalerna står därför tomma. 288
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/177 2018-06-18 Figur 3, flygfoto över fastigheterna med dess byggnader Att lokalerna nu står tomma genererar inga intäkter utan innebär istället kostnader. Förvaltningen får många generella förfrågningar gällande intresse att köpa fastigheter i kommunen. Det har även inkommit specifika förfrågningar på Tvetenskolan vilket tyder på att det finns intressenter. Att endast erbjuda de som visat intresse för Tvetenskolan innebär att en mängd medborgare och näringsidkare som lämnat generella intresseförfrågningar inte ges möjlighet att köpa. Förvaltningen föreslår därför att Tvetenskolan säljs via mäklare på den öppna marknaden. En försäljning på öppna marknaden innebär att fastigheterna säljs till ett rättvisande marknadsvärde där alla som är intresserade har möjlighet att vara med och buda. Förvaltningen föreslår att detta sker med hjälp av en auktoriserad fastighetsmäklare. En sådan mäklare har de rutiner, kunskaper och erfarenhet som krävs för att en budgivning genomförs korrekt och kan ta ansvar för processen. Tjänsten ska i så fall upphandlas och kommer innebära en kostnad, vanligtvis en procentsats av försäljningssumman men kan även vara ett fast pris. Om det endast inkommer bud som inte anses skäliga ska det finnas möjlighet att avstå från försäljning vid detta tillfälle för att istället göra ett senare försök. Ekonomiska konsekvenser 289
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/177 2018-06-18 En försäljning av fastigheterna kommer att generera intäkter till Stenungsunds kommun. Dessutom kommer de kostnader som finns i och med att fastigheterna inte används att utebli. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar En försäljning på den öppna marknaden innebär att försäljningspriset blir fastigheternas rätta marknadsvärde. Vidare gynnas inte heller enskilda näringsidkare eller individer utan alla ges möjlighet att vara med och buda. Försäljningen kan därmed inte klandras som otillåtet statsstöd eller olika behandling av kommunmedborgare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-06-18 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Daniel Jerling Tf Sektorchef Veronica Götzinger Verksamhetschef Mark Exploatering Beslut skickas till ingela.larsson@stenungsund.se 290
Protokoll Samhällsbyggnadsutskottet 2018-10-30 Ärende 31 93 Dnr: KS 2018/529 Återremiss - Beslut om direktanvisning del av Stenung 2:234, Västanvindsgatan Beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att direktanvisa Stenungs Torg Fastighets AB (Citycon AB) del av Stenung 2:234. Områdets utbredning utreds i pågående planarbete och marken ska säljas till ett marknadsmässigt pris enligt värdering utförd i maj 2018. Andelen hyresrätter ska vara 1/3. Kommunen erbjuder sig att köpa del av Stenung 3:282, Harrys, till byggrättsvärde. Beslut om direktanvisning och markköp gäller i två år efter kommunfullmäktiges beslut. Sammanfattning av ärendet Ärendet behandlades i Kommunstyrelsen 2018-05-28, det beslutades att återremittera ärendet för ytterligare dialog med fastighetsägaren. Stenungs Torg Fastighets AB (företräds av Citycon AB) har ansökt om direktanvisning och förslår i sin ansökan markbyten mellan kommunen och Stenungs Torg Fastighets AB, se bilaga 2. Markbytena föreslås ske utan utväxling av köpeskilling annat än att exploatören river byggnaden Harrys. Försäljning av kommunal mark ska enligt gällande lagstiftning (Kommunallagen) ske till marknadsmässigt pris, markområdenas värden behöver studeras var för sig. Med direktanvisning menas att anvisning av mark sker till en intressent utan att söka efter andra intressenter genom en utlysning eller tävling. I aktuellt ärende bedöms valet av metod ha stöd i kommunens antagna riktlinjer. Ytterligare dialog med fastighetsägaren har skett, Citycon AB accepterar att del av Stenung 2:234 som de vill köpa av kommunen köps till byggrättsvärde. Aktuella diskussioner och anledningen till återremissen handlar om att verksamheten föreslår att marken under Harrys köps till ett byggrättsvärde trots att det står en byggnad på den, byggrättsvärdet är ungefär 1 mkr. Verksamheten är positiv till att detaljplaneringen enligt planprogram för Stenungsunds centrum men kan just nu inte se att det är skäligt att kommunen köper markområdet med Harrys till den muntlig förtydligat begärda summan 8,5 mkr. Frågan kan tas upp och ses över igen när planarbetet kommit längre och andra stora ekonomiskt viktiga frågor är utredda. Justerare Rätt utdraget intygar 291
Protokoll Samhällsbyggnadsutskottet 2018-10-30 Verksamhetens har följande inriktning gällande ytterligare ekonomiska frågor vilka slutligt regleras i ett exploateringsavtal innan antagandet av detaljplanen: - Exploatören ska bekosta den allmänna plats i form av tex vägar och andra anläggningar som behövs för att byggnationen ska kunna genomföras. Den allmänna platsen ska utan ersättning överlämnas till kommunen. - Exploatören ska bekosta anläggningar inom kvartersmark. - Det behövs omfattande åtgärder för att förbättra trafiksituationen i Stenungsunds Centrum för att ny bebyggelse ska kunna tillkomma, exploatören ska därför erlägga ett infrastrukturbidrag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-03-23 Bilaga 1, karta Bilaga 2, ansökan om direktanvisning inom del av Stenung 2:234, Västanvindsgatan från Citycon AB Bilaga 3, förtydligande om att direktanvisning ska ske till Stenungs Torg Fastighets AB Bilaga 4, yttrande angående direktanvisning från Citycon AB Bilaga 5, beskrivning av konsekvenser berörande Harrys från Citycon AB Yrkande på sammanträdet Olof Lundberg (S): Yrkar bifall till liggande förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden finner att ett enigt samhällsbyggnadsutskott tillstyrker Olof Lundbergs (S) yrkande. Beslut skickas till jonas.dahlstrand@projektutsikter.se Justerare Rätt utdraget intygar 292
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/529 2018-10-10 Veronica Götzinger Till kommunstyrelsen Återremiss - Beslut om direktanvisning del av Stenung 2:234, Västanvindsgatan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att direktanvisa Stenungs Torg Fastighets AB (Citycon AB) del av Stenung 2:234. Områdets utbredning utreds i pågående planarbete och marken ska säljas till ett marknadsmässigt pris enligt värdering utförd i maj 2018. Andelen hyresrätter ska vara 1/3. Kommunen erbjuder sig att köpa del av Stenung 3:282, Harrys, till byggrättsvärde. Beslut om direktanvisning och markköp gäller i två år efter kommunfullmäktiges beslut. Sammanfattning av ärendet Ärendet behandlades i Kommunstyrelsen 2018-05-28, det beslutades att återremittera ärendet för ytterligare dialog med fastighetsägaren. Stenungs Torg Fastighets AB (företräds av Citycon AB) har ansökt om direktanvisning och förslår i sin ansökan markbyten mellan kommunen och Stenungs Torg Fastighets AB, se bilaga 2. Markbytena föreslås ske utan utväxling av köpeskilling annat än att exploatören river byggnaden Harrys. Försäljning av kommunal mark ska enligt gällande lagstiftning (Kommunallagen) ske till marknadsmässigt pris, markområdenas värden behöver studeras var för sig. Med direktanvisning menas att anvisning av mark sker till en intressent utan att söka efter andra intressenter genom en utlysning eller tävling. I aktuellt ärende bedöms valet av metod ha stöd i kommunens antagna riktlinjer. Ytterligare dialog med fastighetsägaren har skett, Citycon AB accepterar att del av Stenung 2:234 som de vill köpa av kommunen köps till byggrättsvärde. Aktuella diskussioner och anledningen till återremissen handlar om att verksamheten föreslår att marken under Harrys köps till ett byggrättsvärde trots att det står en byggnad på den, byggrättsvärdet är ungefär 1 mkr. Verksamheten är positiv till att detaljplaneringen enligt planprogram för Stenungsunds centrum men kan just nu inte se att det är skäligt att kommunen köper markområdet med Harrys till den muntlig förtydligat begärda summan 8,5 mkr. Frågan kan tas upp och ses över igen när planarbetet kommit längre och andra stora ekonomiskt viktiga frågor är utredda. Verksamhetens har följande inriktning gällande ytterligare ekonomiska frågor vilka slutligt regleras i ett exploateringsavtal innan antagandet av detaljplanen: - Exploatören ska bekosta den allmänna plats i form av tex vägar och andra anläggningar som behövs för att byggnationen ska kunna genomföras. Den allmänna platsen ska utan ersättning överlämnas till kommunen. 293
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/529 2018-10-10 - Exploatören ska bekosta anläggningar inom kvartersmark. - Det behövs omfattande åtgärder för att förbättra trafiksituationen i Stenungsunds Centrum för att ny bebyggelse ska kunna tillkomma, exploatören ska därför erlägga ett infrastrukturbidrag. Beskrivning av ärendet Ärendet behandlades i Kommunstyrelsen 2018-05-28, kort innan sammanträdet inkom bilaga 4, yttrande angående direktanvisning från Citycon AB. Det beslutades att återremittera ärendet för ytterligare dialog med fastighetsägaren. Stenungs Torg Fastighets AB (företräds av Citycon AB) har ansökt om direktanvisning och förslår i sin ansökan markbyten mellan kommunen och Stenungs Torg Fastighets AB, se bilaga 2. Markbytena föreslås ske utan utväxling av köpeskilling annat än att exploatören river byggnaden Harrys. Försäljning av kommunal mark ska enligt gällande lagstiftning (Kommunallagen) ske till marknadsmässigt pris, markområdenas värden behöver studeras var för sig. Området angränsar till Stenungs Torg Fastighets ABs fastighet Stenung 3:282 där detaljplanearbete pågår med syftet att planera för tillkommande bostäder och lokaler (Detaljplan för Stenung 3:282, Västanvindsgatan), se bilaga 1 karta. Ett beslut om markanvisning innebär att kommunen beslutar om att ge en exploatör eller byggherre rätt att ensam förhandla med kommunen om förutsättningar för köp och genomförande av exploatering. Dessa beslut tidsbegränsas vanligen i två år. Med direktanvisning menas att anvisning av mark sker till en intressent utan att söka efter andra intressenter genom en utlysning eller tävling. Enligt kommunens riktlinjer för kommunal mark, markanvisning och exploateringsavtal ska metoden tillämpas varsamt men kan vara aktuell då efterfrågan på mark är låg, om en byggherre som vill bebygga sin egen fastighet vill utvidga projektet in på kommunalägd mark eller om en byggherre presenterar ett intressant koncept/uttryck. I aktuellt ärende bedöms avsteg från riktlinjerna kunna motiveras med att Stenungs Torg Fastighets AB vill bebygga sin egen fastighet och utvidga projektetet in på kommunal mark samt att Stenungs Torg Fastighets ABs projekt går i linje med inriktningen i pågående planprogram, att utveckla Stenungsunds centrum till ett centrum av stadsmässig karaktär med bebyggelse av blandade funktioner för att skapa ett levande centrum. Enligt värdering av byggrätterna utförd april 2018 av Forum är byggrätter för lokaler värd 2000 kr/bta, byggrätten för bostäder värd 1750 kr/bta för hyresrätter och 4500 kr/bta för bostadsrätter. Vinnande anbud i nyligen genomförd markanvisning för Cw-Borgs väg i centrala Stenungsund är 4150 kr/kvm BTA för bostadsrätt, 1750 kr/kvm BTA för kooperativ hyresrätt och 1500 kr/kvm BTA för lokaler. I samtliga fall avses ljus bruttoarea. Sedan ansökan behandlades i Kommunstyrelsen 2018-05-28 har ytterligare dialog med fastighetsägaren har skett. Citycon AB accepterar att del av Stenung 2:234 som de vill köpa av 294
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/529 2018-10-10 kommunen köps till byggrättsvärde. Aktuella diskussioner och anledningen till återremissen handlar om att verksamheten föreslår att marken under Harrys köps till ett byggrättsvärde trots att det står en byggnad på den, byggrättsvärdet är ungefär 1 mkr. Verksamheten är positiv till att detaljplaneringen enligt planprogram för Stenungsunds centrum men kan just nu inte se att det är skäligt att kommunen köper markområdet med Harrys till den muntlig förtydligat begärda summan 8,5 mkr. Frågan kan tas upp och ses över igen när planarbetet kommit längre och andra stora viktiga frågor som byggrättens volym inom det för markanvisningen aktuella området, infrastruktur, stigande vatten, eventuellt skydd mot risker från farligt gods på järnväg mm är utredda och detaljplanens sammantagna ekonomiska konsekvenser för Citycon AB och kommunen kan beskrivas. Verksamhetens inriktning gällande frågor vilka slutligt regleras i ett exploateringsavtal innan antagandet av detaljplanen: - Det direktanvisade områdets utbredning (kvartersmark för bostäder och lokaler) utreds i pågående planarbete. - Försäljningen ska ske till ett marknadsmässigt pris. Byggrätterna har i april 2018 värderats till 2000 kr/bta för lokaler, 1750 kr/bta för hyresrätter och 4500 kr/bta för bostadsrätter. Köpeskillingen ska uppräknas med KPI från och med lagakraftvunnen detaljplan till köpet genomförs. Detta värde gäller för såväl marken som säljs av kommun som marken som köps av kommunen. I detta fall kan det bli aktuellt med inköp av del av Stenung 3:282, idag bebyggd med Harrys. Kommunen betalar då byggrättsvärdet och exploatören står rivningskostnaden. - Exploatören ska bekosta den allmänna plats i form av tex vägar och andra anläggningar som behövs för att byggnationen ska kunna genomföras. Den allmänna platsen ska utan ersättning överlämnas till kommunen. - Exploatören ska bekosta anläggningar inom kvartersmark. - Andel hyresrätter ska vara 1/3, detta är ett mål i kommunens bostadsförsörjningsprogram. - Det behövs omfattande åtgärder för att förbättra trafiksituationen i Stenungsunds Centrum för att ny bebyggelse ska kunna tillkomma, exploatören ska därför erlägga ett infrastrukturbidrag. Ekonomiska konsekvenser Beroende på hur stora volymer som tillåts i detaljplanen får kommunen en intäkt för försäljningen av del av Stenung 2:234 samt utgift för inköp av del av Stenung 3:282. Det behövs omfattande åtgärder för att förbättra trafiksituationen i Stenungsunds Centrum för att ny bebyggelse ska kunna tillkomma, det kan vara möjligt att ta ut ett exploateringsbidrag. Arbetet med denna exploatering är i tidigt skede och de ekonomiska konsekvenserna utreds vidare under planarbetes gång och beskrivs närmare vid antagandet av exploateringsavtalet. 295
Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/529 2018-10-10 Barnkonsekvensanalys Konsekvenser för barn kommer att beskrivas i det fortsatta detaljplanarbetet. Målet är att detaljplanen ska utgå ifrån barnens bästa och barnperspektiv. Barnperspektivet kommer att analyseras och beskrivas i planhandlingarna som t.ex. planbeskrivning (eller i en särskild barnkonsekvensanalys/utredning). I detaljplanens samrådsprocess kommer tillfälle ges för barn och vårdnadshavare att yttra sig. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-03-23 Bilaga 1, karta Bilaga 2, ansökan om direktanvisning inom del av Stenung 2:234, Västanvindsgatan från Citycon AB Bilaga 3, förtydligande om att direktanvisning ska ske till Stenungs Torg Fastighets AB Bilaga 4, yttrande angående direktanvisning från Citycon AB Bilaga 5, beskrivning av konsekvenser berörande Harrys från Citycon AB STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Daniel Jerling Tf Sektorchef Veronica Götzinger Verksamhetschef Beslut skickas till jonas.dahlstrand@projektutsikter.se 296
Bilaga 1, översiktlig och detaljerad karta 297
298
299
300
301
302
303
304
305
306
307
308
309
310
Ärende 32 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/239 2018-11-14 Therese Allansson Till Kommunstyrelsen Ekonomisk uppföljning oktober 2018, Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Uppföljning och prognos 2018, Stenungsunds kommun Beskrivning av ärendet Prognosen för helåret är 65,1 mnkr, vilket är 53,3 mnkr bättre än budgeterade 11,8 mnkr. Överskottet återfinns inom finansverksamheten, kommunövergripande och försäljning inom exploateringsverksamheten. Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag är 0,6 mnkr bättre än budget Samtliga sektorer prognostiserar ett underskott och den sammantagna prognosen för sektorerna är ett underskott om 26,6 mnkr. Detta är en försämring med 8,9 mnkr jämfört med augustiprognosen. I slutet av året beslutar Boverket om kommunen ska få bidrag för ökat bostadsbyggande. På grund av osäkerhet i utfallet av beslutet är detta inte beaktat i prognosen. Osäkerhet råder även i den fordran kommunen har på Migrationsverket avseende sökt ersättning för ensamkommande barn inom gymnasiets verksamhet. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-11-15 Uppföljning och prognos oktober 2018, Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Kicki Nordberg Kommundirektör Erica Bjärsved Ekonomichef 311
Uppföljning och prognos oktober 2018 Stenungsunds kommun 312
Innehåll Periodens resultat och helårsprognos...3 Resultaträkning...4 Balanskravsresultat...5 Kommentarer till oktoberresultatet och prognos 2018...6 313
Uppföljning oktober 2018 Budget 11,8 mnkr, prognos 65,1 mnkr Periodens resultat och helårsprognos Utfallet för perioden uppgår till 68,3 mnkr, vilket kan jämföras med 54,8 mnkr vid samma period föregående år. Prognosen för helåret är 65,1 mnkr, vilket är 53,3 mnkr bättre än budgeterade 11,8 mnkr. Tomtförsäljning inom områdena Nyborgshöjd, Gullvivevägen och Stora Höga industriområde prognostiseras uppgå till 29,0 mnkr och är en del av förklaringen till den positiva avvikelsen. Förklaringen ligger även i de kommunövergripande medlen, som bland annat innefattar medel för driftkostnader för investeringar, och bedöms ge ett överskott om 20,5 mnkr. Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag är 0,6 mnkr bättre än budget. Finansnettot beräknas bli 3,7 mnkr bättre än budget. Ett överskott för pensioner och arbetsgivaravgifter beräknas till 26,0 mnkr. Den främsta anledningen till överskottet är den interna intäkten i form av POpålägg under finans. Vidare beräknas avsättningen för pensioner ge ett underskott om 3,6 mnkr. I slutet av året beslutar Boverket om kommunen ska få bidrag för ökat bostadsbyggande. På grund av osäkerhet i utfallet av beslutet är detta inte beaktat i prognosen. Föregående års bidrag var på 5,0 mnkr. Osäkerhet råder även i den fordran kommunen har på Migrationsverket avseende sökt ersättning för ensamkommande barn inom gymnasiets verksamhet. Samtliga sektorer prognostiserar ett underskott och den sammantagna prognosen för sektorerna är ett underskott om 26,6 mnkr. Detta är en försämring med 8,9 mnkr jämfört med augustiprognosen. Sektor utbildning prognostiserar ett underskott om 6,9 mnkr, där merparten återfinns inom grundskolan. Arbetet under året med att få en budget i balans har inte genomförts i den utsträckning som förväntats eller fått önskad effekt, varför prognosen för grundskolan försämrats med 3,5 mnkr. Sektor socialtjänst prognostiserar ett underskott om 5,7 mnkr och det kan härledas till LSS-boenden inom funktionshinderverksamheten. Sektor samhällsbyggnad prognostiserar ett underskott om 7,2 mnkr. Detta till följd av bland annat höga kostnader för snöröjning och lägre intäkter kopplade till detaljplaner. Sektor stödfunktioners prognos pekar på ett underskott om 6,8 mnkr och beror på ökade kostnader för Soltak i form av en fördyring av IT-licenser, dubbla kostnader vid migrering av IT-miljö samt effekten av förändrad debiteringsmodell. 3 314
Resultaträkning Bokslut Utfall Utfall Prognos Budget (mnkr) 2017 1710 1810 2018 2018 Verksamhetens intäkter 473,7 367,6 371,0 Verksamhetens kostnader -1 761,6-1 450,1-1 490,6 Avskrivningar -81,3-63,5-64,2-80,5-81,6 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1 369,2-1 146,0-1 183,8-1 423,5-1 472,2 Skatteintäkter 1 332,4 1 113,6 1 149,8 1 375,3 1 382,0 Generella statsbidrag 134,1 106,8 115,0 130,7 123,0 Finansiella intäkter 5,0 4,5 7,1 7,4 3,2 Finansiella kostnader -26,8-24,1-19,7-24,8-24,2 ÅRETS RESULTAT 75,5 54,8 68,3 65,1 11,8 Kommunen redovisar ett utfall per augusti om 68,3 mnkr, vilket kan jämföras med 54,8 mnkr vid samma period föregående år. Prognosen för året pekar på ett överskott om 65,1 mnkr. Intäkterna uppgår till 371,0 mnkr och har ökat med 3,4 mnkr jämfört med samma period föregående år, vilket motsvarar en ökning med 0,9 %. Den blygsamma ökningen beror på en minskning av de riktade statsbidragen som håller ner den totala intäktsökningen. Bidragen från Migrationsverket har minskat till följd av färre ensamkommande barn och ändrade ersättningsnivåer för ensamkommande barn. Däremot har bidragen från övriga statliga myndigheter ökat och kan framför allt härledas till återsökt moms. Bidragen från Arbetsförmedlingen har ökat till följd av de så kallade extratjänsterna, vilket är en ersättning för anställning av nyanlända. Försäljning av verksamhet har ökat och den största ökningen kan härledas till fler sålda platser inom gymnasiets verksamhet. Intäkter för försäljning av expolateringsfastigheter uppgår till 20,6 mnkr, att jämföra med 3,3 mnkr vid samma period föregående år. Kostnaderna för perioden uppgår till 1 490,6 mnkr, vilket är 40,5 mnkr högre än vid samma period föregående år. Lönekostnaderna uppgår till 952,3 mnkr, vilket är 23,2 mnkr högre än föregående år. Ökningen motsvarar 2,5 %. Förra årets lönerevision innebar en ökning med 3,2 %. Färre antal årsarbetare förklarar diskrepansen mellan lönerevisionerna och löneökningarna. Antalet årsarbetare (åa) har minskat från 2 251 åa för perioden jan-okt 2017 till 2 244 åa jan-okt 2018. Det är i sektor utbildning som minskningen skett. Trenden med minskade övertidskostnader har vänt och ligger nu på samma nivå som föregående år. OB-tilläggen har emellertid minskat med 4,1 mnkr, vilket beror på avveckling av boenden för ensamkommande barn. Kostnaderna för pensioner uppgår till 47,6 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 11,3 mnkr. Detta är en effekt av att allt fler personer tjänar över den gräns som krävs för att tjäna in förmånsbestämd ålderspension. Köp av huvudverksamhet uppgår till 161,5 mnkr, vilket är samma nivå som föregående år. Kostnaderna för fastigheter och fastighetsentreprenader har ökat med 5,7 mnkr och beror på ökade kostnader för snöröjning. 4 315
Skatteintäkter, generella statsbidrag och finansiella intäkter och kostnader kommenteras på sidan 11 under Kommentarer till augustiresultat samt prognos. Balanskravsresultat Balanskravet innebär att kommunen ska bedriva verksamheten så att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Vid avstämning av balanskravet ska realisationsvinster/förluster som uppkommit vid försäljning räknas bort samt förändringen av den delen av pensionsförpliktelserna som intjänats före 1998. Balanskravsresultatet för oktober månad uppgår till 65,2 mnkr och prognosen för helåret är 56,6 mnkr. Avstämning av balanskrav, mnkr 2016 2017 oktober 2018 Prognos-18 Budget -18 Redovisat resultat 138,0 75,4 68,4 65,1 11,8 Realisationsvinster - - - - - Resultat efter realisationsvinster 138,0 75,4 68,4 65,1 11,8 - Pensionsförpliktelser före 1998-25,7 11,6-3,2-8,5-10,8 Resultat enligt balanskrav 112,3 63,8 65,2 56,6 1,0 5 316
Bokslut Utfall tom Budget Prognos Avvikelse Avvikelse tkr 2017 okt 18 2018 2018 i tkr i % i aug Politisk verksamhet -9 918-7 105-9 498-9 498 0 0% 0 Kommunövergripande -27 873-28 516-72 489-51 989 20 500 28% 24 846 Sektor utbildning -6 900-2 500 Sektorsövergripande -6 164-9 120-9 530-10 165-635 -7% -700 Förskola -160 198-134 836-165 737-165 037 700 0% 2 000 Grundskola -317 244-271 896-318 234-324 734-6 500-2% -3 000 Gymnasium -101 336-89 505-106 357-105 797 560 1% 200 Särskola * -22 348-19 492-21 444-23 419-1 975-9% -2 100 Staben -54 391-43 186-52 945-51 995 950 2% 1 350 Kompetens och utveckling -27 546-24 911-28 170-28 670-500 -2% -550 Kultur Fritid -36 863-31 208-38 858-38 358 500 1% 300 Sektor socialtjänst -5 100-3 600 IFO -129 577-90 422-106 467-105 767 700 1% 750 varav försörjningsstöd -22 738-19 403-23 976-23 326 650 3% 300 Funktionshinder -146 498-132 867-153 249-158 949-5 700-4 750 Vård och omsorg -242 269-203 394-240 093-240 193-100 0% 400 Sektor Samhällsbyggnad -7 200-6 000 Samhällsbyggnad, inkl färdtjänst -47 989-48 551-51 161-57 861-6 700-13% -5 500 Idrott och anläggning -28 146-22 554-26 488-26 988-500 -2% -500 - Avfall (avgiftsfinansierad) 1 307 0 0 0 0 0 - VA (avgiftsfinansierad) 269 0 0 0 0 0 Sektor stödfunktioner -6 750-5 000 Stödfunktioner -53 842-55 024-59 761-65 811-6 050-10% -4 150 - Fastighet (intäktsfinansierad) 1 716-2 224 398-402 -800-850 - Måltid (intäktsfinansierad) 224 1 557 170 270 100 0 Kalkylerad kapitalkostnad 98 564 79 199 102 002 100 300-1 702-2% -2 663 Avskrivningar -81 040-64 163-81 575-80 500 1 075 1% 1 093 Nettokostnad -1 391 162-1 198 218-1 439 486-1 445 563-6 077 0% 6 176 Finansverksamheten 1 442 432 1 247 388 1 451 311 1 481 639 30 328 2% 27 360 Resultat före jämförelsestörande poster 51 270 49 170 11 825 36 076 24 251 205% 33 536 Tomtförsäljning 24 105 19 087 0 29 000 29 000 24 600 Årets resultat 75 375 68 257 11 825 65 076 53 251 450% 58 136 Kommentarer till oktoberresultatet och prognos 2018 Politisk verksamhet Resultatet per augusti uppgår till 790 tkr. Orsaken till det positiva resultatet är bl a att kostnader för kommunrevisionen inte uppkommit under perioden och att beredningarna haft färre möten än förväntat. Prognostiserat resultat för helår är 0. Kommunövergripande De kommunövergripande medlen omfattar bland annat centrala medel avsatta för löneökningar, volymförändringar, ökade driftskostnader till följd av investeringar och medlemsavgift till Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund. Prognosen för helår pekar på ett överskott om 20 500 tkr. Största enskilda prognostiserade avvikelsen beror på lägre investeringsvolym än 6 317
budgeterat. Vidare förväntas de kommunövergripande personalrelaterade kostnaderna generera ett överskott. Jämfört med föregående prognos har mer medel relaterat till volymökningar inom hemtjänst och gymnasiet tagits i anspråk. Sektor utbildning Sektor utbildning redovisar ett underskott jämfört med budget om 6 453 tkr per oktober. Sektorn prognostiserar en negativ avvikelse från budget om 6 900 tkr för hela 2018. Ett tillskott från välfärdsmiljarderna om 1 500 tkr är medräknat i prognosen. Sektor utbildning prognostiserar ett större underskott för 2018 jämfört med delårsbokslutet per augusti och det beror i huvudsak på att grundskolan och förskolan har en betydligt försämrad prognos men också på att staben inte lämnar så stort överskott som tidigare prognostiserats. Sektorsövergripande Under det övergripande ansvaret redovisas ett underskott om 1 179 tkr. Kostnader för skolskjutsar överstiger budget samtidigt som intäkterna från statsbidraget avseende maxtaxa inte når budgeterad nivå. Under det sektorsövergripande ansvaret finns intäkter av engångskaraktär bestående i statliga bidrag, vilket påverkar resultatet i positiv riktning. Prognosen är ett underskott om 635 tkr per december. Förskola Förskolan redovisar ett överskott om 3 025 tkr per oktober. Överskottet härrör från våren då förskolorna hade ett större antal barn i verksamheten än budgeterat. Under hösten har antalet varit lägre samtidigt som förskolorna vidtagit åtgärder för att anpassa sig till det lägre antalet. Sammantaget prognostiserar förskolan ett överskott om 700 tkr för 2018. Den försämrade prognosen för förskolan beror på en kostnad avseende markarbeten för Brudhammars förskola som befinner sig i tillfälliga lokaler. Grundskola Det redovisade resultatet för grundskolan per 2018-10-31 är ett underskott om 5 615 tkr. Verksamheten arbetar med ett åtgärdsprogram för att få en budget i balans men alla delar av programmet har inte genomförts eller inte fått önskad effekt. Grundskolan prognostiserar ett underskott om 6 500 tkr för 2018. I den prognosen har hänsyn tagits till ett tillskott om 1 500 tkr från välfärdsmiljarderna. Arbetet med att få budgeten i balans fortsätter och kommer i första hand att inriktas på de skolor som med nuvarande verksamhet och struktur inte har en budget i balans 2019. Gymnasium Gymnasiet redovisar ett underskott om 874 tkr per oktober. Prognosen för helåret är ett överskott om 560 tkr. I det prognostiserade resultatet finns bland annat ökade kostnader för elevernas busskort samt lägre intäkter från Migrationsverket avseende asylsökande elever. Inom vissa utbildningar finns det få sökande vilket inneburit att man under höstterminen begränsat antalet inriktningar på några program samt att en del individuella val inte blivit aktuella. Särskola Resultatet för grund- och gymnasiesärskolan per oktober visar ett underskott om 1 622 tkr. Under året har antalet elever ökat samtidigt som budgeten minskat med 1 500 tkr. Utifrån det ökade antalet elever har en anpassning till den lägre budgetramen inte varit möjlig. Prognosen för 2018 är ett underskott om 1 975 tkr. Staben Staben redovisar ett överskott om 920 tkr. Överskottet grundar sig i att kostnaderna för tilläggsbelopp och administration understigit budgeterad nivå samt att det finns ett visst överskott av etableringsschablonen. Etableringsschablonen har sjunkit gradvis under hela året och ligger nu ungefär på den nivå där den befann sig innan hösten 2015. Kultur och fritid 7 318
Kultur och fritid redovisar ett överskott om 1 170 tkr medan det prognostiserade resultatet för 2018 är 500 tkr. Skillnaden mellan redovisat resultat och prognos förklaras dels av ett statsbidrag som ska återbetalas och dels av kostnader som ännu inte realiserats. Kompetens och utveckling Kompetens och utveckling redovisar ett underskott om 1 436 tkr per oktober. Prognosen för 2018 är ett underskott om 500 tkr och avser bland annat kostnad för dubbla chefslöner under våren. Sektor socialtjänst Sektor socialtjänst redovisar ett resultat på minus 10 229 tkr. Prognosen för året är ett underskott om 5 100 tkr för 2018. Åtgärder pågår för att få budget i balans till 2019. Vård och omsorg Resultatet per oktober är negativt och uppgår till 3 342 tkr. Prognosen på helår är ett underskott på 100 tkr. Underskottet per oktober förklaras av högre personalkostnader i samband med införandet av optimerad bemanning samt konsultkostnader inom hälso- och sjukvård för inhyrda sjuksköterskor. Verksamheten kommer att få en volymkompensation för ordinärt boende om 2 000 tkr under november 2018. IFO/ funktionshinder Resultatet per oktober är negativt och uppgår till 6 887 tkr. Underskottet förklaras av omställningskostnader för flyktingverksamhet på kommunens egna boende, detta kommer kompenseras under hösten med välfärdsmiljarderna. Vidare beror resultatet på ökade kostnader för egna LSS boende till följd av brukare med ökat vårdbehov samt köpta platser inom LSS. Prognosen på helår är -5 700 tkr och är kopplat till LSS-boenden. Prognosen för IFO pekar på ett överskott om 700 tkr, varav försörjningsstöd står för merparten. Detta beroende på att bostadssocial verksamheten haft lägre kostnader för stödboenden än budgeterat. Sektor samhällsbyggnad Sektor samhällsbyggnad exklusive avgiftsfinansierad verksamhet redovisar ett underskott om 5 948 tkr till och med oktober. Prognosen för helåret är ett underskott om 7 200 tkr. Ledning redovisar ett underskott per oktober på 229 tkr. Utfallet beror till stor del på att man under en del av året haft dubbla löner för sektorchef. Även en ofinansierad kostnad för stationshuset påverkar resultatet. Prognos för helår är ett underskott om 300 tkr. Mark exploatering redovisar ett överskott om 243 tkr. Intäkterna för perioden är något högre än budgeterat och prognosen för helåret är ett överskott om 100 tkr. Plan redovisar ett underskott om 1 544 tkr per oktober. Översiktsplanering visar ett överskott på 453 tkr medan plan inklusive trafik visar ett underskott på 1 997 tkr. Inom ÖP har kostnader för konsulter varit väsentligt lägre än budgeterat. Inom plan kommer flera planerade detaljplaner att flyttas fram vilket innebär ett intäktsbortfall under året. Några av de planer som i augusti förväntades bli klara i slutet av året kommer inte bli klara förrän i början av 2019. Detta beror främst personalförändringar inom verksamheten. Processen kring arbetet med detaljplaner kommer ses över för att få en ökad effektivitet. Sammantaget är prognosen för hela planverksamheten ett underskott om 1 450 tkr för helåret. Bygglov följer i allt väsentligt budget för perioden. Intäkterna har varit något vikande i oktober men förväntas ligga på en genomsnittlig nivå under resten av året. Prognosen för helåret är ett överskott om 300 tkr. Miljö Hälsoskydd visar ett överskott på 187 tkr, vilket förklaras med vakanta tjänster. Trots överskottet ligger intäkterna läg- 8 319
re än förväntat vilket till viss det beror på att fördelningen inte är jämn över året. Prognos för helår är ett överskott om 100 tkr. Teknisk verksamhet visar ett underskott för perioden med -5 226 tkr. Resultatet fördelar sig på enheten gata/park som visar ett underskott på 4 915 tkr, enheten idrott anläggning inkl. hamnen som visar ett underskott om 481 tkr samt övergripande som visar ett överskott om 169 tkr. Prognosen för teknisk verksamhet som helhet visar på ett underskott om 6 300 tkr, där gata/park står för 5 800 tkr och idrott anläggning står för 500 tkr. Prognosen för gata park beror framför allt på höga kostnader kopplat till snöröjning. Upphandling av snöröjning och vinterväghållning för säsongen 2017/2018 gjordes sent under hösten 2017 och blev dyrare än vad man kunde förutse. Både den fasta ersättningen, beredskapsersättningen, och timpriset blev högre än förväntat. Dessutom har det varit en snörik vinter samt att halkbekämpningen varit omfattande vilket har lett till att även den rörliga ersättningen har blivit hög. En ny upphandling för säsongen 2018/2019 har gjorts och trots att vinterväghållning är svårt att prognostisera så är det inte troligt att det kommer att kosta mindre kommande säsong. I prognosen ligger också en förväntad högre kostnad för beläggningsunderhåll än budgeterat. Idrott Anläggning prognostiserar ett underskott om 500 tkr vilket i sin helhet förklaras av lägre intäkter under perioden. Vikande intäkter i simhallen beror på extremväder som startade redan i maj och höll i sig under hela sommaren. Detta resulterade till att få ville bada i badhus. Man kan även se en avvaktan med inköp av årskort. Det har även utförts underhållsarbete i ishallen under maj månad och det saknas därför helt intäkter under den perioden. Färdtjänst redovisar ett underskott om 27 tkr. Prognos för helår är ett underskott om 150 tkr. Prognosen kan i sin helhet härledes till fria resor för seniorer som förväntas kosta mer än de medel som avsatts. Bostadsanpassning redovisar ett överskott om 606 tkr. Prognos för helåret visar på ett överskott på 500 tkr kopplat till färre inkommande ärenden. VA-enheten, avgiftsfinansierad Vatten och avlopp visar ett överskott för perioden med 1 784 tkr. Resultatet beror på att lönekostnaderna är lägre än budgeterat på grund av vakanser. Vakanserna leder till att det planerade underhållet inte har kunnat genomföras fullt ut. Därav är även drift- och underhållskostnader lägre än budgeterat för perioden. Prognosen för helåret visar på ett överskott om 1 500 tkr. Avfall, avgiftsfinansierad Avfall inklusive slam visar ett överskott för perioden med 2 367 tkr. Resultatet beror bland annat på att det har varit högre intäkter för flera materialslag. Kostnad för avfallshantering på Kläpp har varit lägre än väntat. Man har även arbetat aktivt med kostnadskontroll vilket lett till att administrativa kostnader såsom till exempel konsulttjänster har varit låga under perioden. Prognosen för helåret visar på ett överskott på 2 000 tkr. Tomtförsäljning Utfallet av tomtförsäljning uppgår till 19 087 tkr i oktober. Prognosen för helåret uppgår till 29 000 tkr. Försäljning av tomt på Nyborgshöjd har genererat intäkter om ca 14 000 tkr. Försäljning av tomter på Gullvivevägen pågår. Slutbetalning på flera av tomterna har skett under året och några till kommer sannolikt att ske innan årsskiftet. Även inom Stora Höga industriområde södra kommer slutbetalning sannolikt att ske innan årsskiftet då handpenning inkommit för nio tomter och försäljningar för närvarande pågår. Stödfunktioner 9 320
Resultatet för stödfunktioner exklusive fastighet och måltid uppgår för perioden till -5 224 tkr. Det negativa resultatet kan hänföras till högre kostnader än budgeterat för Soltak AB. Underskottet består dels av kommunens andel av bolagets underskott, fler och dyrare licenser samt dubbla kostnader vid migrering från den gamla till den nya IT-miljön. Under året har Soltak AB infört en ny debiteringsmodell som är volymbaserad. Konsekvensen av det nya sättet att mäta innebär att kommunen får en större del av bolagets totala kostnader. Prognos för helår uppgår till -6 750 tkr. Fastighet Fastighets resultat är negativt och uppgår till 2 484 tkr. Det negativa resultatet beror på kostnader för ej uthyrda lokaler, förlust vid försäljning av Röda huset samt ökade kostnader för verksamhetens elförbrukning. Vintern har även medfört höga kostnader för snöröjning, halkbekämpning och sandupptagning. Administration, lokalvård och vaktmästeri kommer tillsammans att generera ett överskott som kommer att användas till utökat underhåll om 750 tkr. Fastighet prognostiserar vid årets slut ett underskott om 800 tkr. Underskottet utgörs av förlust vid försäljning av Röda huset. Måltid Resultatet per den 31 oktober är 1 416 tkr. Efter avräkning mot avtalskund är prognosen 100 tkr Finansverksamheten Skatteintäkter och statsbidrag Årets skatteintäkter och statsbidrag prognostiseras till 1 505 954 tkr, vilket är 607 tkr högre än budget. Prognosen är baserad på SKL:s prognos enligt cirkulär per 2018-10-19. Jämfört med augustiprognosen är det en försämring med 1 150 tkr. Skatteintäkterna är 3 938 tkr lägre än budget och de generella statsbidragen 4 545 tkr högre. Dessa innefattar del av de så kallade välfärdsmiljarderna som bland annat intecknats för behov som uppstått inom skola, socialtjänst och fastighet. I slutet av året beslutar Boverket om kommunen ska få bidrag för ökat bostadsbyggande. På grund av osäkerhet i utfallet av beslutet är detta inte beaktat i prognosen. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot för perioden uppgår till -12 560 tkr och prognosen för helåret är -17 319 tkr, vilket är 3 695 tkr bättre än budget. De finansiella intäkterna pekar för helåret på ett överskott om 4 201 tkr främst tack vare överskottsutdelning om 3 285 tkr från Kommuninvest. Prognosen för de finansiella kostnaderna är 506 tkr högre än budget. Detta förklaras med att de finansiella kostnaderna kopplade till pensionsskulden förväntas generera ett underskott, vilket är baserat på KPA:s augustiberäkning. Pensioner och arbetsgivaravgifter Den sammantagna prognosen för pensioner och arbetsgivaravgifter för helåret är ett överskott på 26 026 tkr. Avsättningar till pensioner som är baserad på KPA:s beräkning pekar på ett underskott om 3 570 tkr. Fluktuationer i beräkningen innebär en svårighet för kommunen att säkerställa prognosen av pensionskostnader. Nettot av utbetalning av arbetsgivaravgifter och intäkter av PO-pålägg från verksamheten visar ett överskott mot budget på 26 026 tkr. Det budgeterade arbetsgivaravgifterna är baserade på en högre lönekostnad än prognosen, vilket medför lägre kostnader. Pensionskostnaderna har ökat och därför är PO-pålägget högre än budgeterat. 10 321
Ärende 33 Verksamhetsberättelse Demokratiberedningen 2014-2018 Genomfört Utredning av motion Barnombudsman. Utvärdering av Kommundelsstämmorna genom en enkätundersökning till samtliga hushåll. Utvärderat Kommundelsstämmorna genom att vi besök samtliga stämmor under mandatperioden. Utrett förslag om arvode för vigselförrättare Lämnat förslag i sammanfattningen till KF om att ha riktade teman för att öka deltagandet från medborgarna. Utvärderat hur man som politiker upplever sig ha rätt förutsättningar att klara sitt uppdrag genom en enkät och redovisat resultatet I KF. Utifrån resultat planerat och genomfört tre rådslag 2015 - Hans Abrahamsson 2016 - Edvard Andersson 2017 - Gustaf Höjer Genomfört utvärdering av den politiska organisationen i kommunen och lämnat förlag till KF om översyn med förslag till utökat KS samt utökat KF. Uppdaterat arvodesreglementet för den politiska organisationen för att möta den nya politika organisationen som träder i kraft november 2018. Uppdaterat samtliga reglementen för den politiska organisationen för att möta den nya politiska organisationen. Uppdaterat och justerat arbetsordningen för den politiska organisationen, kvarstår att säkerställa att det inte utifrån juridiska perspektiv står på två ställen uppdragsbeskrivningen och arbetsordningen Demokratiberedningens förslag är att låta förvaltningen säkerställa detta genom att läsa igenom och flytta över text från uppdragsbeskrivningen till arbetsordningen och vice versa. Se bifogat uppdrag till förvaltningen. Utvärderat myndighetsnämndernas uppdrag och lämnat förslag till KF att flytta ansvaret enligt förslag från kommunstyrelsen till Myndighetsnämnderna. Kvarstår att jobba klart Säkerställa arbetsordningen och uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen, utifrån ett juridiskt perspektiv, risk finns att text finns i båda dokumenten uppdragsbeskrivningen och arbetsordningen. Demokratiberedningens förslag är att låta förvaltningen säkerställa detta genom att läsa igenom och flytta över text från uppdragsbeskrivningen till arbetsordningen och vice versa. Se bifogat uppdrag till förvaltningen. 322
Verksamhetsberättelse för beredningen Barn och ungdom år 2017, samt för mandatperioden 2014-2018. Beredningen har under året haft sex möten och ett slutfört uppdrag ang. Utbildningsplan. Året började med fortsatt arbete kring beredningsuppdraget Utbildningsplan samt att beredningen sökte anstånd om 170921, och som var tänkt att vara klart december 2017. Uppdraget kring utbildningsplanen drog över tiden då beredningens uppdrag från början var att utvärdera och revidera Gymnasieplanen inför varje mandatperiod. Då det visade sig att Gymnasieplanen inte användes av skolledningen, ansåg beredningen att varken utvärdering eller revidering skulle göras. Beredningen bedömde istället att en hanterbar Utbildningsplan istället skulle skrivas. Beredningen har under mandatperioden haft uppdragen att utarbeta en Kost- och hållbarhetspolicy (dnr 0431/14), utreda hur man kan får in Utökad daglig aktivitet i grundskolan (dnr 0815/14), Lokalt barnombud (dnr 0335/15),Fältarbetare (dnr 0764/16), samt Utbildningsplan (dnr 2018/120). Tankar kring fortsatt arbete kring beredningen är att det är av stor vikt att ledamöterna är närvarande på mötena för att engagemanget kring uppdraget inte skall halta. Fabian Gustafsson Arbetarepartiet Socialdemokraterna, Emma Ramhult Vänsterpartiet, Anneli Holmén Miljöpartiet, Ingela Ström Centerpartiet, Kenny Bergander Liberalerna, Gunnar Pettersson Kristdemokraterna men numera Oberoende, Peter Öberg Moderaterna, samt vice beredningsledare, John Hansson Sverigedemokraterna, Liz Noréen Arbetarepartiet Socialdemokraterna, samt beredningsledare har under mandatperioden suttit med som beredningsledamöter. 323
324
Ärende 34 Stärk ungas demokratiska inflytande i Stenungsund! I Stenungsund ska alla kunna leva ett gott liv och känna att man kan vara med och påverka. Att unga ska ha ett bra liv kan innebära många olika saker bland annat handlar det om att ha en bra levnadsstandard, att må bra, att kunna påverka sitt eget liv och att ha samma rättigheter och möjligheter att delta i samhället som andra grupper har. Målet för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. I Stenungsund gör vi regelbundna uppföljningar av ungas levnadsvillkor, upplevelse av trivsel, påverkansmöjlighet och skolresultat. Men vi behöver se över om vi tar till vara ungas kunskap och erfarenheter i våra beslut. Hälften av landets 290 kommuner har använt sig av ungdomsenkäten Lupp, lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Det är en enkät för att kommuner ska kunna på en bild över hur ungas situation ser ut. Tex är resultatet av unga i Stenungsund och politik följande: Lite mer än varannan ungdom uppger att de vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen, Någonstans mellan 15 och 20 procent av ungdomarna tror sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att själv föra fram åsikter till beslutsfattare. Andelen är minst bland tjejerna i åk8 (12 procent), och främst hos dem mindre än GRsnittet. Mindre än varannan åk8-elev och ungefär var tredje gy2- ungdom uttrycker ett ganska eller mycket stort förtroende för politiker. (Lupp 2017) Vi yrkar på att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att: - ge följande uppdrag till den eller de beredningar som kommunfullmäktige finner lämpligt, - en utredning görs och förslag tas fram på hur vi kan inkludera unga i demokratiarbetet och göra dem mer involverade. - en genomgång av LUPP-resultatet görs för att identlifiera områden där ungas situation behöver belysas och ta fram på förslag på åtgärder. Bo Pettersson (S) Janette Olsson (S) 325
326 Ärende 35
Ärende 37 Beslut Diarienummer Sida 2018-11-06 851-15408-2018 1(4) Enheten för social hållbarhet Enligt sändlista Beslut om fördelning av anvisningar år 2019 till kommuner i Västra Götalands län Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutar att fördelning av mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning genom anvisning till kommuner i Västra Götalands län (kommuntal) för kalenderåret 2019 ska ske enligt bilaga 1 till detta beslut. Redogörelse för ärendet En kommun är skyldig, enligt 5 lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Lagen gäller för nyanlända under vissa förutsättningar. Av förordning (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner framgår det totala antalet nyanlända som ska omfattas av anvisningar per kalenderår samt de länstal som följer av bilaga till förordningen. Enligt 2, med ikraftträdande den 1 januari 2019, framgår att antalet nyanlända som ska omfattas av anvisningar till kommuner ska vara 9 000 för år 2019. Av bilaga med förteckning över länstal 2019, också med ikraftträdande den 1 januari 2019, framgår att länstal för Västra Götalands län är 1 511 för år 2019. Länsstyrelsen ska, med hänvisning till 5 förordning (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, besluta om fördelningen mellan kommuner inom länet av antalet nyanlända som ska omfattas av anvisningar under ett visst kalenderår (kommuntal). Kommuntalen ska beslutas i förväg för ett kalenderår i taget. Vid fördelningen av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen, enligt 7 andra stycket lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Skälen för Länsstyrelsens beslut Tillämpliga bestämmelser framgår av redogörelse för ärendet. Fördelningen av anvisningar till kommuner motiveras utifrån de kriterier som framgår i 7 andra stycket i lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för Postadress: Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Telefon/Fax: 010-224 40 00 (vxl) 010-224 40 22 (fax) Webb: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland 327 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se
BESLUT Diarienummer Sida 2018-11-06 851-15408-2018 2(4) bosättning, där en relativt god arbetsmarknad ger en relativt hög andel av tilldelningen, en relativt stor befolkning ger en relativt hög andel av tilldelningen och där ett lågt mottagande av självbosatta nyanlända samt ett lågt mottagande av asylsökande ger en relativt hög andel av tilldelningen. Länsstyrelsen i Västra Götalands Län har inför beslut om kommuntal tagit fram ett förslag på kommuntal och föredragit detta för länets kommunledningar på kommunalförbundens ordinarie direktionsmöten. Länets kommuner har även beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på förslaget och önskemål om omfördelningar. Länsstyrelsen har noterat att kommunerna Hjo, Mariestad, Skövde och Töreboda inkommit med önskemål om en omfördelning av kommuntal sinsemellan, vilket tillmötesgås i beslutet. Länsstyrelsen har mottagit önskemål från kommunerna Essunga, Götene, Kungälv och Lerum om ett lägre kommuntal. Länsstyrelsen finner inte skäl att ta hänsyn till dessa önskemål i beslutet. Upplysning Om länstalen revideras, får även kommuntalen revideras. Kommuntalen får också revideras efter överenskommelse mellan kommuner inom länet eller närliggande kommuner efter beslut från Länsstyrelsen, under förutsättning att kommuntalen sammantaget inte blir lägre än länstalet, 7 förordning (2016:39). Detta beslut kan enligt, 9 lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, inte överklagas. De som deltagit i beslutet Beslutet har fattats av landshövding Anders Danielsson med funktionschef Pia Falck som föredragande. Anders Danielsson Landshövding Pia Falck Funktionschef Integration Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Bilaga Bilaga 1. Fördelning av anvisningar av nyanlända till kommuner i Västra Götalands län 2019. Kopia till, enligt sändlista Samtliga kommuner i Västra Götalands län Migrationsverket 328
BESLUT Diarienummer Sida 2018-11-06 851-15408-2018 3(4) Bilaga 1 Fördelning av anvisningar av nyanlända till kommuner i Västra Götalands län 2019 Kommun Kommuntal 2019 Ale 50 Alingsås 59 Bengtsfors 0 Bollebygd 20 Borås 59 Dals-Ed 2 Essunga 9 Falköping 1 Färgelanda 0 Grästorp 6 Gullspång 0 Göteborg 427 Götene 7 Herrljunga 11 Hjo 15 Härryda 76 Karlsborg 0 Kungälv 100 Lerum 92 Lidköping 42 Lilla Edet 16 Lysekil 1 Mariestad 22 Mark 45 Mellerud 0 Munkedal 0 Mölndal 97 Orust 29 Partille 59 Skara 0 Skövde 46 Sotenäs 11 Stenungsund 40 Strömstad 11 Svenljunga 0 Tanum 10 Tibro 0 Tidaholm 3 Tjörn 16 329
BESLUT Diarienummer Sida 2018-11-06 851-15408-2018 4(4) Tranemo 9 Trollhättan 15 Töreboda 5 Uddevalla 15 Ulricehamn 18 Vara 24 Vårgårda 12 Vänersborg 0 Åmål 0 Öckerö 31 330
331
332
333
334
9 (51) Protokoll från regionfullmäktige, 2018-10-09 165 Ansvarsfrihet för samordningsförbunden för verksamhetsåret 2017 Diarienummer RS 2017-02401 Beslut 1. Styrelsen för samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 2. Styrelsen för samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle och Årjäng beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 3. Styrelsen för samordningsförbundet Göteborg Centrum beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 4. Styrelsen för samordningsförbundet Göteborg Hisingen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 5. Styrelsen för samordningsförbundet Göteborg Nordost beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 6. Styrelsen för samordningsförbundet Göteborg Väster beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 7. Styrelsen för samordningsförbundet Insjöriket beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 8. Styrelsen för samordningsförbundet Norra Skaraborg beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 9. Styrelsen för Sjuhärads samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 10. Styrelsen för samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 11. Styrelsen för samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 12. Styrelsen för samordningsförbundet Väst beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 13. Styrelsen för samordningsförbundet Västra Skaraborg beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 14. Styrelsen för samordningsförbundet Östra Skaraborg beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. 15. Styrelsen för samordningsförbundet Öckerö kommun beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017. Protokollsanteckningar I beslutet deltar endast de ledamöter som enligt kommunallagen 5 kapitlet 48 har rätt att delta i beslut om ansvarsfrihet. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar: 335
10 (51) Protokoll från regionfullmäktige, 2018-10-09 Sammanfattning av ärendet Samordningsförbunden i Västra Götaland bedriver verksamhet enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Regionfullmäktige ska ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för samordningsförbundens verksamhet. Under 2017 bedrev 15 samordningsförbund verksamhet i Västra Götaland och samtliga har avlämnat årsredovisning med revisionsberättelse för verksamhetsåret. Samordningsförbunden fick 2017 sammanlagt 165,5 mnkr från huvudmännen, varav cirka 25 procent från Västra Götalandsregionen. Bidragen från de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna var 40,2 mnkr för 2017. Samordningsförbundens sammanlagda resultat uppgick till -0,9 mnkr, med ett spann från -2,6 mnkr till +3,0 mnkr. Det egna kapitalet minskade med 0,9 mnkr och var vid 2017 års bokslut 36,2 mnkr. Alla samordningsförbund har inkommit med begärda dokument: Årsrapport/årsredovisning Revisionsberättelse och protokollsutdrag Förutom samordningsförbundet för Öckerö som inte har inkommit med protokollsutdrag eftersom styrelsen upplöstes 2017-12-31 för att ombildas till samordningsförbundet Älv och Kust 2018. För samtliga samordningsförbund har revisionsrapporterna yrkat på ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut 2018-06-26 196 Tjänsteutlåtande daterat 2018-06-11 Samordningsförbundens revisionsberättelser för 2017 Beredning Regionstyrelsen har behandlat ärendet den 26 juni 2018. Skickas till Samordningsförbunden Koncernkontoret Berörda kommuner Hälso- och sjukvårdsnämnder Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar: 336
16 (19) Protokoll från regionfullmäktige, 2018-10-23 199 Sammanträdestider för regionfullmäktige återstoden av 2018 och för helåret 2019 Diarienummer RS 2017-02452 Beslut 1. Regionfullmäktige sammanträder 27 november 2018. 2. Regionfullmäktige sammanträder 29 januari, 9 april, 28 maj, 10-11 juni, 8 oktober, 5 november och 3 december 2019. 3. Regionfullmäktiges sammanträden börjar kl. 09:30. Tvådagarssammanträde börjar kl. 09:30 dag 1 och kl. 09:00 dag 2. Sammanfattning av ärendet Avgående fullmäktige bestämmer tid för nyvalda fullmäktiges första möte. Nyvalda fullmäktige ska på sitt första sammanträde bestämma tid och plats för sina sammanträden resten av året. Senast i december ska fullmäktige bestämma sammanträdestider för nästa år. För att underlätta planeringen beslutade regionfullmäktige preliminärt om sammanträdestider för hela 2018 den 12-13 juni 2017, 97 och för helåret 2019 den 18-19 juni 2018, 151. I sammanhanget kan nämnas att SKL:s valkongress äger rum den 19 mars 2019 i Stockholm och ordinarie kongress äger rum den 27-28 november 2019 i Linköping. Bolagsdagen är den 5 mars 2019. Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut (ordförandebeslut 2018-10-09) Skickas till Kommunerna Samtliga nämnder, styrelser och bolag för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar: 337
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN LILLA EDET ORUST TJÖRN STENUNGSUND PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-10-24 Tid: 14:45-15:40 Plats: Kommunhuset i Stenungsund, Strandvägen 15, lokal Rodret Beslutande Jakob Hallman (KD), ordförande Annette Fransson (S) Anders Wingård (FO) Oscar Andersson (S) ersätter Marie Oscarsson (L) Ersättare Berith Svensson (S) Solweig Lewin (L) Lars-Erik Anderström (M) Övriga närvarande Marcus Starcke kanslichef Helena Maxon enhetschef Caroline Olsson handläggare (tom 179) Lisa Simonsson handläggare (tom 182) Susanne Nyström handläggare (tom 184) Justeringsdag: 2018-10-24 Justerare: Anders Wingård (FO) Helena Maxon Jakob Hallman (KD) Anders Wingård (FO) sekreterare ordförande justeringsperson Justeras 338
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN LILLA EDET ORUST TJÖRN STENUNGSUND PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-10-24 ANSLAGSBEVIS Protokollet har justerats. Justeringen har gjorts offentlig genom anslagsbevis på kommunens digitala anslagstavla. Överförmyndarnämnden för Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsund Sammanträdesdatum: 2018-10-24 Paragrafer: 177-186 Datum då anslaget sätts upp: 2018-10-25 Datum då anslaget tas ner: 2018-11-16 Förvaringsplats för protokoll: Överförmyndarenheten Helena Maxon Sekreterare Justeras 339
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN LILLA EDET ORUST TJÖRN STENUNGSUND PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-10-24 177 Fastställande av föredragningslistan Överförmyndarnämndens beslut Överförmyndarnämnden beslutar att fastställa föredragningslistan med justering av följande ärenden. Tillkommande ärende Akt 5602 Begäran om samtycke till fastighetsuthyrning Akt 8654 Begäran om samtycke till försäljning av bostadsrätt Akt 8746 Begäran om samtycke till försäljning av bostadsrätt Justeras 340
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN LILLA EDET ORUST TJÖRN STENUNGSUND PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-10-24 178 Ärendenr / Dnr 8737 / 10 Begäran om samtycke till att låta omyndig driva rörelse (Akt nr 8737) Sekretess Justeras 341
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN LILLA EDET ORUST TJÖRN STENUNGSUND PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-10-24 179 Ärendenr / Dnr 8602/60 Begäran om samtycke till fastighetsförsäljning inom dödsbo (Akt nr 8602) Sekretess Justeras 342
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN LILLA EDET ORUST TJÖRN STENUNGSUND PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-10-24 180 Ärendenr / Dnr 8669/23 och 8670/25 Begäran om samtycke till bostadsrättsförsäljning (Akt nr 8669 och 8670) Sekretess Justeras 343
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN LILLA EDET ORUST TJÖRN STENUNGSUND PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-10-24 181 Ärendenr / Dnr 8257/48 och 8256/49 Begäran om samtycke till egendomsfördelning (Akt nr 8256 och 8257) Sekretess Justeras 344
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN LILLA EDET ORUST TJÖRN STENUNGSUND PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-10-24 182 Ärendenr / Dnr 5602 / 161 Begäran om samtycke till uthyrning av fastighet (Akt nr 5602) Sekretess Justeras 345
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN LILLA EDET ORUST TJÖRN STENUNGSUND PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-10-24 183 Ärendenr / Dnr 8654/44 Begäran om samtycke till försäljning av bostadsrätt (Akt nr 8654) Sekretess Justeras 346
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN LILLA EDET ORUST TJÖRN STENUNGSUND PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-10-24 184 Ärendenr / Dnr 8746/26 Begäran om samtycke till försäljning av bostadsrätt (Akt nr 8746) Sekretess Justeras 347
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN LILLA EDET ORUST TJÖRN STENUNGSUND PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-10-24 185 Inkomna skrivelser Överförmyndarnämndens beslut Överförmyndarnämnden noterar informationen Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat att anta Policy för personuppgiftsbehandling i Stenungsunds kommun. Policyn gäller för nämnderna, revisionen och de kommunala bolagen Stenungsundshem och Stenungsunds Energi och Miljö AB med tillhörande dotterbolag. Överförmyndarnämnden har tagit del av beslut från kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, tjänsteskrivelse och policyn för personuppgiftsbehandling. Expedieras: Lilla Edets kommun Orust kommun Tjörns kommun Stenungsunds kommun Justeras 348
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN LILLA EDET ORUST TJÖRN STENUNGSUND PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-10-24 186 Information från verksamheten Överförmyndarnämndens beslut Överförmyndarnämnden noterar informationen Sammanfattning Målavstämning; 373 av 464 årsräkningar är granskade dvs ca 80% Ingen av ställföreträdarna har fler än 8 uppdrag i våra kommuner Kontroller är gjorda på alla gm/fv (Gode män för ensamkommande barn görs senare i höst) Nämnden kommer att fatta beslut om verksamhetsplan för 2019 innan årets slut. Om nämndens ledamöter och/eller kommunerna har idéer kring målen kan dessa tillsändas överförmyndarenhetens enhetschef. Aktuella domar; - Akt 5293. Före detta god man har överklagat tingsrättens beslut om att entlediga henne. Hovrätt ger inte prövningstillstånd. Tingsrättens slutliga beslut om entledigande av god man står därmed fast. Stenungsunds kommunfullmäktige har vid sammanträdet 2018-10-08 noterat informationen om vilka åtgärder som överförmyndarnämnden kommer att vidta med anledning av revisonsdialogen. Överförmyndarenheten fick 2018-10-23 tillsänt sig beslut från Orust kommunfullmäktige om att de godkänt det reviderade samverkansavtalet. Länsstyrelsen är på tillsynsbesök idag och imorgon. Överförmyndarnämnden har fått ta del av det frågeformulär som överförmyndarenheten har besvarat inför tillsynen. Justeras 349
350
351