En god start i livet, ett jämlikt GBG

Relevanta dokument
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Forum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017

Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Styra och leda i samverkan. för utveckling av familjecentrerat arbetssätt

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

HjällboSamverkan Små barn

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Jämlikt Göteborg en god start i livet

Hela staden socialt hållbar

Samordnade insatser för barn och unga

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Utökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT

Folkhälsa i Angered NOSAM

Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

Välkomna till seminariet. Stadens jämlikhetsarbete för barnens bästa - ett socialtjänstperspektiv. Seminarium D. Jämlikhetskonferensen 2019

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad

Familjecentrerat arbetssätt Centrum

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Insatser från Barnhälsovården

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer. Styrdokument

Föräldrastöd införande av ABC i Lundby

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Forum jämlik stad 30 augusti: Nå dem som behöver det mest

Dags att välja Barnavårdscentral

Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Barn- och Ungdomsplan

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Temagrupp Barn och Unga

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby

Hälsobesök 18 månader

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Älvsjö Öppna förskola

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Samverkan-Folkhälsoarbete Folktandvården Anna Lundqvist

Yttrande över motion 2015:47 av Susanne Nordling (MP) om att permanenta Rinkebyprojektet och införa socioekonomisk viktning för BVC och MVC

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Välfärd i förändring

Strategi för ökad fysisk aktivitet

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Föräldrastöd. Stenungsunds kommun. Handlingsplan 2012

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Att vända en stadsdel Seminarie C

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

HjällboSamverkan Små barn

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass

Glädje och utmaningar

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

Sammanställning av workshop öppna förskolan i Göteborg

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Bilaga 1 till Handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Aktiviteter 2018

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

FRÅGEFORMULÄR BARN OCH UNGAS FRITIDSVANOR 2014

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

Ny familjecentral i Karlskoga

BHV-programmet i Sverige

NOSAM Angered. Årsrapport Sammanfattning och analys. Mål, aktivitet och utfall. Hur blev utfallet 2016?

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Sammanhållen elevhälsa. Projektplan

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga

Utvärdering av Utökade hembesök i Göteborg

Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt

ENKÄT - en utvärdering av FöräldraCentrum -

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Projektanställning Familjestödjare

Barnhälsovård i Skåne

Varmt välkomna till En god start i livet Tre exempel som gör skillnad för barnen i Göteborg

Familjecentraler framgång och fall

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Förälder i Ängelholm. - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

Transkript:

En god start i livet, ett jämlikt GBG

Hjällbo Familjecentral, en av tre!

Familjecentrerat arbetssätt

Folkmängd: 7602 personer år 2016 Utländsk bakgrund 2016 Lägsta primärområde Göteborg Högsta primärområde Hjällbo Gårdstensberget Hammarkullen Lövgärdet Eriksbo Angereds Centrum Rannebergen Agnesberg Linnarhult Gunnilse Bergum Angered 22% 30% 34% 55% 52% 66% 89% 87% 85% 81% 78% 74% 74% 0% 50% 100%

Barnhushåll i Hjällbo (2016) Antal % Hjällbo % Göteborg Barnhushåll (barn under 18 år) 1 003 st 40,7 % 23,5 % Hushåll med 3 barn eller fler 294 st 11,9 % 3,5 % Ensamstående med barn 238 st 9,7 % 4,6 % 5

Hela världen finns i Hjällbo!

VÄLKOMMEN TILL FAMILJECENTRALEN! Hos oss kan familjer få stöd och hjälp från det att bebisen ligger i magen till dess att barnet fyller 12 år. Vi som finns på familjecentralen är: BVC 480% BMM 80% Öppna Förskolan 200% Samordnare och socionom VG region ANS 100% Socionom IFO/Resursenheten 100% Hjällbosamverkan

Samverkan skall bidra med: FAMILJECENTRERAT ARBETE MERVÄRDE FÖR BARNET OCH FAMILJEN Förebyggande Hälsofrämjande Tidiga insatser Generella insatser ges till alla men i högre dos till dem med störst behov.

Samarbete med folktandvården - Förebyggande arbete i BVC s väntrum av tandhygienist, två halvdagar i veckan. Tandhygienist deltar regelbundet i verksamheten inne på ÖFSK. Flera personal deltagit i samverkansutbildning Tvärprofessionellt arbete tandhygienist, BVC och öppen förskola

Flyktingbarnteamet 0-18 år i Göteborgs kommun Barn och ungdomsverksamheten ANS För barn som uppvisar såväl kroppsliga som psykiska symptom Utgör en samlad barn- och ungdomsmedicinsk samt barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens. Riktar sig till barn och ungdomar med symtom till följd av migration och flyktingskap. Erbjuder insatser för barnet, dess föräldrar och ibland hela familjen. Uppdrag att sprida kunskap om frågor rörande migration, flyktingskap och trauma.

Familjecentralen en plats för samhörighet Olika dörrar in Vägledning in i svenska samhället Lättillgängligt Bred kunskap att lotsa Få råd och stöd Träffa andra familjer

Våra gruppverksamheter

Utökade hembesöksmodellen Uppstart och implementering 2018-2020 Politisk enhet kring beslutet Uppstart i vissa prioriterade områden.

1)Steg 1 2020 Målbild Utökade hembesök Utökade hembesök i särskilt resurssvaga områden utifrån perspektivet om en jämlik och sammanhålle n stad.. Utökade hembesök utvidgas till samtliga resurssvaga områden. Ställning tas kring hur hembesök för samtliga nyblivna familjer ska kunna utformas och erbjudas. 1)Hembesök ska erbjudas generellt till alla men i större dos till de som behöver mest. 14

Utgår från föräldrarnas upplevelse av barnet och föräldraskapet

Utökade hembesök i Rinkeby - syfte Stärka familjens tillit till sin egen förmåga Stärka familjens delaktighet i samhället Tidigt upptäcka familjer i behov av extra stöd och att kunna erbjuda stöd

KI:s utvärdering har visat att utökade hembesök bidrar till Föräldrar och barn: ökad trygghet i den egna nya föräldrarollen ökad kunskap om det svenska samhället och samhällets stöd för föräldraskap ökar tilliten till hälso-och sjukvården ökad täckningsgrad av MPR-vaccination tendens tillminskning av akutbesök och inläggningar

KI:s utvärdering har visat att utökade hembesök bidrar till För verksamheterna: en ökad förståelse och uppskattning för samarbete mellan BVC och socialtjänst att öka möjligheten till att behålla och rekrytera personal

Studier av Utökade hembesök i andra delar av världen Minskad andelspråkförseningar Minskad emotionell sårbarhet Förbättrat samspel mellan förälder och barn Minskat försörjningsstödsberoende Ökad känsla av att bemästraföräldrarollen Långtidsuppföljningar har visat positiva effekter på längre skolgång Särskilt gynnsamma bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper

FRÅGOR?

Tack för oss!