Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Partner i BirdLife International Norrköpings kommun Datum Bygg- och Miljönämnden 2015-02-15 Att. Cecilia Aspling Synpunkter angående planerad vindkraftsanläggning vid Kvarsebo, Norrköpings kommun, Östergötlands län Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige och Östergötlands Ornitologiska Förening (ÖgOF) har tagit del av relevant information angående sex av Ramström Vind AB (bolaget) planerade vindkraftverk i närheten av Fjällmossen och Kolmårdsbranten vid Kvarsebo i Norrköpings kommun i Östergötlands län. Föreningarna redovisar här nedan sina gemensamma ståndpunkter i ärendet. KORT BAKGRUND VINDKRAFT OCH FÅGLAR Det finns för närvarande en stark politisk vilja att främja utbyggnaden av vindkraft i Sverige. För att eventuella miljövinster från vindkraftsframställd energi ska kunna ge positiva avtryck måste utbyggnaden genomföras där miljökonsekvenserna är små. BirdLife Sverige och ÖgOF anser att vindkraft inte får medföra förstörelse av värdefull natur och hot mot enskilda arter. Skyddade naturområden, liksom oskyddad natur med höga naturvärden, ska undantas från exploatering. Bevarande av biologisk mångfald och fungerande ekosystem är en lika viktig del i klimatarbetet som satsning på förnyelsebara och fossilfria energikällor. Den forskning som genomförts kring vindkraftparker pekar tämligen entydigt på att lokalisering av vindkraftverken är den viktigaste faktorn för vilken miljöpåverkan som uppstår. Fortfarande finns emellertid brister i kunskaperna om vindkraftens konsekvenser för fåglar, bl.a. vad gäller utbyggnad i skogsmiljö. Detta gör det svårt att fatta väl avvägda beslut och därför behövs mer forskning inom området. Kunskapsbrist får aldrig tolkas som avsaknad av naturvärden eller avsaknad av konsekvenser för desamma. I osäkra fall ska försiktighetsprincipen få råda. BirdLife Sverige och ÖgOF anser att ansvaret för att vederbörlig information inhämtas ligger hos vindkraftsbranschen och berörda myndigheter gemensamt. Skyddsvärd natur, platser med hög täthet och/eller mångfald av fåglar, risk för höga kollisionstal och undanträngande av hotade arter är tungt vägande faktorer som måste beaktas vid placering av vindkraftverk. Härvid ska fågelskyddsaspekten kunna vara Sveriges Ornitologiska Förening Tel.+46 (0)485-444 40 Org. nr 802006-1126 Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106 Fax +46 (0)485-441 42 Bankgiro: 311-1994 S-386 62 Mörbylånga e-post: info@sofnet.org Plusgiro: 19 94 99-5 Sverige www.sofnet.org
fullt tillräcklig för tillståndsavslag. Skyddade naturområden, liksom oskyddad natur med höga naturvärden, ska undantas från exploatering. Kollisionsmortaliteten har ofta uppmärksammats som vindkraftens mest negativa effekt. Allt fler studier pekar dock på att habitatförluster på sikt utgör ett större hot för fågelpopulationer 1. Vindkraftverk i drift innebär alltid en viss grad av störning och risk för fågelkollisioner. Enligt internationella avtal och konventioner har Sverige beslutat att skydda hotade arter. De mest skyddsvärda fågelarterna är upptagna i bilaga 1 i EUs fågeldirektiv (79/409/EEG) och på svenska rödlistan. Levnadsbetingelserna för dessa arter får inte försämras och fåglarna får inte utsättas för betydande störning. För vissa särskilt störningskänsliga arter ska skyddszoner upprättas runt boplatser och habitat där arterna regelbundet förekommer. BirdLife Sverige och ÖgOF anser att vindkraftverk inte ska tillåtas inom nationalparker, naturreservat, Natura 2000-, SPA- eller andra naturskyddade områden. Fågelskyddet ska därvid innefatta fåglarnas totala nyttjande av området. Naturskogar med generellt höga naturvärden, men utan lagstadgat skydd, ska också undantas helt, liksom särskilt värdefulla nyckelbiotoper, IBA-områden och riksintressen för naturvården. Där vindkraftverk kan antas påverka fågelvärden inom aktuella områden ska en skyddszon om minst 1 000 m lämnas till dessa. För områden och nyckelbiotoper som omfattar små arealer kan mindre skyddszoner ofta accepteras, förutsatt att hänsyn tagits till risk för fragmentering/barriäreffekter. Även andra områden som hyser särskilda natur- och fågelvärden ska undantas från exploatering. FÖREKOMST AV RÖDLISTADE ROVFÅGLAR Fyra av våra största och mest karismatiska rovfåglar kungsörn, havsörn, pilgrimsfalk och berguv förekommer inom det område där det enligt föreliggande ansökan planeras att uppföra en vindkraftpark. Rovfågelstammarna var tidigare hårt decimerade av gifter och förföljelse, men har nu återhämtat sig i delar av landet. Likväl är de fortsatt upptagna på svenska rödlistan, vilket innebär att de anses vara under hot om utrotning. I fågeldirektivet (79/409/EEC) är samtliga fyra nämnda arter upptagna i bilaga 1. Det innebär, vilket har införlivats i miljöbalken, att Sverige skall vidta särskilda åtgärder för bevarande av deras livsmiljöer för att säkerställa deras överlevnad och fortplantning inom de områden där de förekommer. Detta innebär bland annat att man inte får avsiktligt störa dessa fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod. Därmed strider uppförande av vindkraftverk inom för dessa arter betydelsefulla revir mot såväl internationell som svensk naturlagstiftning. Även bivråk, som likt ovanstående finns med på svenska rödlistan och i bilaga 1 till fågeldirektivet, häckar med ett eller flera par inom det planerade vindkraftsområdet. 1 J. W. Pearce-Higgins et al. 2008. Assessing the cumulative impacts of wind farms on peatland birds: a case study of golden plover Pluvialis apricaria in Scotland. Mires and Peat, Volume 4 (2008/9). - 2 -
I det vägledande dokumentet Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss en syntesrapport (Rydell et al. 2011), producerad inom Naturvårdsverkets projekt Vindval föreskrevs att hänsyn till örnar bör tas genom att tillämpa skyddsavstånd/buffertzon på 2 3 kilometer från bon. I vissa fall kan zonen emellertid behöva göras större beroende på hur örnarna rör sig i området 2. Skyddsavståndet till boplats ska enligt BirdLife Sverige normalt inte understiga 3 km, men ny forskning från Norge 3 pekar på att zonen lämpligen bör vara 5 km. Av ansökningshandlingarna för den aktuella vindkraftparken framgår inte vilka konsekvenser ett lagakraftvunnet bygglovsbeslut skulle kunna få för de rödlistade rovfåglarna, ej heller att ett sådant strider mot EUs fågeldirektiv. Faktum är att varken berguv eller pilgrimsfalk (som fick ut fyra ungar 2014) är noterade i föreliggande inventeringsrapport, vilket i och för sig är föga förvånande med tanke på inventeringens mycket ringa omfattning. Att inventeringen således är undermålig borde därmed vara självklart. FLYTTFÅGLAR OCH FÅGELSTRÅK Det framgår tydligt av BirdLife Sveriges policy om vindkraft (uppdaterad oktober 2013) att vindkraftverk inte ska placeras i stråk där regelbundet stora mängder fåglar eller särskilt känsliga arter passerar. Hur mycket fåglar som passerar över Kvarsebo framgår inte av den för bygglovsansökan underliggande fågelrapporten, delvis eftersom fågelräkningen företogs under häpnadsväckande liten tidsperiod och efter att många flyttfåglar lämnat landet. Det vore därmed högst rimligt att kräva en förnyad och grundligare undersökning. BirdLife Sverige och ÖgOF anser dock detta vara överflödigt eftersom det redan finns tydliga belägg för att stora mängder flyttfåglar följer Bråvikens norra kant över det planerade vindkraftsområdet, vilket bekräftas av ett flertal ornitologiska rapporter. Vidare utgör det aktuella området en korridor mellan Fjällmossens naturreservat i norr och Bråviksbrantens naturskyddsområde i söder. Denna korridor utnyttjas av dagligen patrullerande rovfåglar, men utgör också en möjlighet för såväl fåglar som andra organismer att sprida sig mellan de båda naturskyddsområdena. Spridningsvägens betydelse förstärks av att skogen är endast måttligt brukad. Att placera en vindkraftpark i denna korridor förefaller synnerligen olämpligt. 2 Ett viktigt referensmaterial för skyddszoner utgörs av RSPBs rapport Bird Sensitivity Map to provide locational guidance for onshore wind farms in Scotland, 2006. I en studie där häckande kungsörnar märkts med satellitsändare tillbringade fåglarna 50 % av tiden inom en radie av 2,5 km från boplatsen och övrigt tid huvudsakligen inom de 6 km från boplatsen som utgjorde reviret. På detta sätt anges skyddszonen till 2,5 6 km. Notera att skyddszonerna därmed handlar om sannolikhetsberäkningar på hur mycket örnarna rör sig inom ett visst område och att övrig yta således inte heller är riskfri! 3 E. L. Dahl. 2014. Population dynamics in white-tailed eagle at an on-shore wind farm area in coastal Norway. Doktorsavhandling, NINA. - 3 -
TJÄDER Tjäder är upptagen i fågeldirektivets bilaga 1. Spelplatser med många tuppar förknippas med gammelskog där generellt habitatskydd ska gälla, men tjädern förkommer även i mer ensartade skogar. Skyddszonen runt större spelplatser (>5 tuppar) ska uppgå till 1 000 m. Lokalt/regionalt i södra Sverige, där tjädern är fåtalig, bör även mindre spelplatser skyddas. Vistelseplatser för hönor och kycklingar (förekommer gärna i sankstråk med blåbärsris) har visat sig ha avgörande betydelse för ungarnas överlevnad och måste därmed också värnas. I det absoluta närområdet till den planerade vindkraftparken finns två kända tjäderlekplatser. En av dessa hyser enligt uppgift hela 14 tuppar och torde därmed vara en av Sveriges största. Vidare finns uppenbarligen mycket goda förutsättningar för tjäderhönor att valla sina kycklingar inom den planerade vindkraftparken. NATTSKÄRRA Nattskärran finns med i fågeldirektivets bilaga 1 och klassas som Nära hotad på svenska rödlistan. Indikationer finns på att den kommer att tas bort från den senare, men likväl har Sverige ett fortsatt ansvar att skydda arten enligt fågeldirektivet. Inom huvuddelen av utbredningsområdet är gles talldominerad skog och hyggen de dominerade häckningsbiotoperna. Det är oklart i vilken grad nattskärran påverkas negativt av vindkraft, men dess levnadssätt indikerar att den kan vara särskilt utsatt för kollisionsrisk. Av försiktighetsskäl bör områden med täta bestånd undantas från vindkraftsutbyggnad. Det aktuella området kann förväntas hysa en tät population, vilket bekräftas av att sju individer noterades under fågelinventeringen. DOMSKÄL I AKTUELLT FALL Ramström Vind AB har redan tidigare ansökt om att etablera en vindkraftpark om tio verk i det aktuella området. Såväl Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation som Markoch miljödomstolen avslog ansökan med hänvisning till områdets naturvärden. Det förefaller nu som om bolaget bytt taktik genom att minska antalet verk till sex, d.v.s. det maximala antalet verk för att klassas som anmälningsärende, för vilka kommunens bygg- och miljönämnd är första instans. Med anledning av närmast ovanstående bör det påpekas att kravet på underlag vad avser fåglar, så att man kan avgöra markens lämplighet enligt 2 kap. 1 ÄPBL (vilken hänvisar till 3 och 4 kap. miljöbalken), gäller även i bygglovsärenden. Detta har Markoch miljööverdomstolen slagit fast i mål P 9722-12. Enligt Mark- och miljööverdomstolens praxis i fråga om vindkraftverk ska det, om det finns en beaktansvärd risk för påverkan på fågellivet, finnas en utredning avseende påverkan på - 4 -
fåglar som är aktuell, avser den aktuella platsen och är tillräckligt omfattande. BirdLife Sverige och ÖgOF har i och med denna skrivelse visat att kravet på underlag inför beslut om att uppföra en vindkraftpark inte är uppfyllt i detta fall, bl.a. eftersom information om arter som är helt avgörande för utfallet saknas i beskrivningen av området. Vidare önskar föreningarna upplysa om att det i 9 kap. 6 a miljöbalken föreskrivs att även om tillståndsplikt inte följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 får tillsynsmyndigheten besluta att förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd, om verksamheten medför risk för betydande föroreningar eller andra betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön. I det aktuella fallet Kvarsebo står det utom tvivel att anläggande av en vindkraftpark sannolikt innebär betydande negativa konsekvenser för bl.a. flera fågelarter upptagna på den svenska rödlistan. SAMMANFATTANDE SLUTSATS Det planerade projektet riskerar att innebära påtagligt negativa konsekvenser för ett flertal särskilt skyddsvärda fågelarter. BirdLife Sverige anser det självklart att platsen inte uppfyller kravet om lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 miljöbalken, vilket måste tillgodoses enligt Mark- och miljööverdomstolen (se till exempel MMÖD M 7639-11). Därmed kan vindkraftparken ej beviljas bygglov. Daniel Bengtsson Kjell Carlsson Vindkraftshandläggare Ordförande BirdLife Sverige Östergötlands Orn. För. Tel. 070 515 45 33 Tel. 070 226 77 62 E-post: daniel.bengtsson@birdlife.se E-post: kjeca@ifm.liu.se - 5 -