HIMMELSTORPSGÅRDEN, HIMMELSTORP NR 1 DEL AV KRAPPERUP 19:1 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2016 HALMTAK OCH BONINGSLÄNGANS VÄSTGAVEL RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
HIMMELSTORPSGÅRDEN, HIMMELSTORP NR 1 DEL AV KRAPPERUP 19:1 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2016 HALMTAK OCH BONINGSLÄNGANS VÄSTGAVEL RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
Himmelstorpsgården, Himmelstorp nr 1, del av Krapperups 19:1. Antikvarisk medverkan 2016. Halmtak och boningslängans västgavel. Text: Caroline Ranby Foto: Caroline Ranby (Där inget annat anges) Form: Caroline Ranby Nyhamnsläge 2017 Caroline Ranby Brisvägen 6 263 75 Nyhamnsläge caroline.ranby@telia.com www.ranbytextkulturmiljo.se
Innehåll Medverkande...7 Objekt och administrativa uppgifter...7 Bakgrund och syfte...7 Juridiska förutsättningar...8 Metod...9 Byggnadshistorik...9 Gården...9 Funktion och byggnadsteknik...11 Tidigare åtgärder och förutsättningar...12 Taken...12 Boningslängans västgavel...13 Utförda åtgärder 2016...13 Taken...13 Boningslängans västgavel...19 Iakttagelser under arbetet...19 Avvikelser från handlingarna...19 Kulturhistorisk bedömning...19 Källor och litteratur...23 Arkiv...23 Litteratur...23
Medverkande Antikvarisk medverkan vid åtgärd av halmtak samt renovering av boningslängans västgavel tillhörande byggnadsminnet Himmelstorpsgården, del av Krapperup 19:1, Höganäs kommun, Skåne län har utförts av: Brisvägen 6 263 75 Nyhamnsläge 042-344252 caroline.ranby@telia.com www.ranbytextkulturmiljo.se gm Caroline Ranby, byggnadsantikvarie, fil mag Objekt och administrativa uppgifter Objekt Himmelstorpsgården Fastighetsbeteckning Del av Krapperup 19:1 Socken Brunnby Kommun Höganäs Länsstyrelsens beslut 2016-03-17 Dnr 434-29929-2015 (bidrag) Beställare Kommittén för Himmelstorpsgården inom Kullens hembygdsförening Entreprenörer Skånetak Träarbetens Snickerifabrik & byggnadsvård Antikvarisk medverkande Byggnadstid 2016-09-09 2016-10-12 Slutbesiktning 2016-10-05 (gavelarbeten) 2016-10-12 (takarbeten) Bakgrund och syfte Himmelstorpsgården är belägen i nordvästra Skåne, Höganäs kommun och Östra Kullaberg. Vasstaket på boningslängans undantagsdel var i behov av omläggning mot norr. Ryggningen över samtliga längor var tunn och i dåligt skick. Boningslängans västra gavel var i behov av översyn och den sydvästra hörnstolpen hade rötskador. Byggnadsvårdsbidrag erhölls av Länsstyrelsen i Skåne län, som ställde krav på antikvarisk medverkan under arbetenas gång. Kommittén för Him- 7
melstorpsgården uppdrog därför åt att utföra denna antikvariska medverkan. Juridiska förutsättningar Himmelstorpsgården är belägen inom riksintresset för kulturmiljövård, Kullaberg-Krapperup samt inom naturreservatet Östra Kullaberg. Gården förklarades för byggnadsminne 1978 och skyddas i enlighet med 3 kap Kulturmiljölagen (KML). Himmelstorpgården ingår även i fornlämning nr 280, Himmelstorps bytomt, och åtnjuter därmed skydd såsom fast fornlämning i enlighet med 2 kap KML. Himmelstorpsgårdens läge på Östra Kullaberg ett stycke väster om Arild. Området utgörs av naturreservat och ingår i riksintresset Kullaberg-Krapperup. Himmelstorpgården utgör även en viktig del av Krapperups godslandskap. Karta: Lantmäteriet. 8
Skyddsbestämmelserna för Himmelstorpsgården innebär att: 1) Byggnaderna får inte utan länsstyrelsens samtycke rivas, flyttas, till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. 2) Byggnaderna får inte utan länsstyrelsens samtycke till sitt inre byggas om eller på annat sätt förändras. 3) Till byggnaderna hörande gårdsutrymme och trädgård får inte utan länsstyrelsens samtycke ytterligare bebyggas eller bli föremål för annan väsentlig förändring. 4) Byggnaderna skall ägnas för deras bestånd erforderligt löpande underhåll. Underhållsarbeten skall utföras på sådant sätt att byggnadernas kulturhistoriska värde inte förminskas. Metod Den antikvariska medverkan har omfattat deltagande i byggmöten och slutbesiktning och diskussion med beställare och entreprenör. Dokumentation har utförts före, under och efter utfört arbete och redovisas i föreliggande rapport. Byggnadshistorik Gården Åtminstone sedan 1491 har det funnits en gård i Himmelstorp tillhörig Krapperups gods. Gården, sedermera betecknad Himmelstorp nr 1, finns beskriven i bevarade arkivhandlingar från 1656 och framåt samt är markerad på platsen för den nuvarande Himmelstorpsgården på den äldsta lantmäterikartan från 1718. År 1692 var gården trelängad och hade ett skorstenslöst boningshus i norr samt uthus i söder och väster. Dessa byggnader brann ner till grunden en aprilkväll 1736. En helt ny gård uppfördes därefter på samma plats. Boningshuset i denna gård utgjordes av en bålestuga, dvs. var åtminstone delvis uppfört i skiftesverk, medan de två uthusen bör ha varit uppförda i korsvirke. Omkring 1790 revs gårdens södra länga och istället byggdes en ny stallänga i öster. År 1807 blev gården fyrlängad i och med att den nuvarande södra längan byggdes, och 1811 tillkom den nuvarande västra längan som ersättning för den äldre längan på samma plats. Det sistnämnda året byggdes troligen även den norra längan, boningslängan, om och byggdes samman med den östra längan. Den östra längan revs och ersattes av befintlig stallbyggnad på 1840-talet. Samtidigt byggdes boningshuset om i dess helhet. Det betyder att gårdens södra länga är äldst, tillkommen 1807, därefter västra längan från 1811 medan östra och 9
norra längorna är från 1840-talet. Delar från äldre byggnader på plats ingår med stor sannolikhet i befintliga byggnader. Det är främst studier av de äldre lantmäterikartorna samt av de befintliga byggnaderna som ger underlag till denna datering av gårdens längor. Bevarade synehandlingar är fragmentariska men ger ändå stöd för dateringen. Det betyder således att den äldre hypotesen som envist hängt kvar att norra längans västra del skulle vara från 1700-talet är felaktig. Se vidare utvecklingsplanen nedan. Himmelstorpsgårdens ungefärliga utvecklingsplan från 1797 till nutid. De grå linjerna visar gårdens byggnader 1797. Denna gård hade sitt ursprung i den gård som uppfördes 1736 efter det att den äldre gården brunnit ner till grunden. De svarta linjerna visar gårdens utseende 1831. Den svarta gårdens östra länga är densamma som 1797 års gård. Övriga längor har byggts om. De röda linjerna visar slutligen konturerna av den nuvarande gården. Den västra och den södra längan är i princip desamma som i 1831 års gård, men de har kortats något. Den norra längan har byggts om liksom den östra, vilket skedde på 1840-talet. Källor: Egerströms karta från 1797, von Hackwitz karta från 1831, båda i Krapperups godsarkiv, Mårten Sjöbecks uppmätning från 1926, Helsingborgs museer. De uppgifter som finns i kartmaterialet tillsammans med inhuggna och inristade årtal i den befintliga gårdens byggnader visar således att den nuvarande södra längan är från 1807, den västra från 1811 medan den norra och den östra uppförts på 1840-talet. Både den västra och den södra längan har avkortats något, den västra på 1840-talet och den södra omkring 1900. 10
Himmelstorpsgården brukades som arrende under Krapperup fram till 1900-talets mitt. Efter den siste brukarens död 1953 tog Kullens hembygdsförening över arrendet av gårdens byggnader, vilka fram till 2016 har skötts av en av hembygdsföreningens kommittéer. Gården ägs således fortfarande av Krapperup gods, sedan 1967 i form av Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Drivande kraft då Himmelstorp nr 1 omvandlades till hembygdsgården Himmelstorpsgården var Kullens hembygdsförening dåvarande ordförande, Erik A. Eriksson, skogmästare på Krapperup. Tillsammans med sin hustru Magda ombesörjde han även genom testamente att en fond skulle finnas för Himmelstorpsgårdens vidmakthållande. Eriksson var även ordförande i kommunfullmäktige och Kullens turistförening och hade med sina kontakter en unik position att verka för Himmelstorpsgårdens bevarande. Under 2015 planerade kommittén för Himmelstorpsgården inför en omförhandling av arrendeavtalet med Krapperupsstiftelsen. Det fanns en önskan att driva verksamheten på gården vidare och att fortsätta som hittills med olika arrangemang och caférörelse i gården. Man hade även planer på att utveckla den senare verksamheten som är mycket omtyckt och livligt frekventerad. Under 2016 beslutade dock moderföreningen, Kullens hembygdsförening, att arrendeavtalet inte skulle förlängas. Föreningen ville inte längre ha gården kvar inom sin verksamhet. Anledningen sades vara att Kullens hembygdsförening beslutat att inte längre vårda objekt som man inte äger. Makarna Erikssons fond för Himmelstorps bevarande skall i enlighet med deras testamente övergår till underhållet av Bräcke mölla, det objekt i Brunnby socken som Kullens hembygdsförening nu prioriterar framför Himmelstorpsgården, om den sistnämnda inte längre finns kvar i föreningens vård. Det omvända förhållandet hade gällt om man valt att avveckla Bräcke mölla. I skrivande stund har nya intressenter tagit kontakt med Kullens hembygdsförening och erbjudit att bilda en ny kommitté som kan fortsätta vården av byggnadsminnet. Funktion och byggnadsteknik Gården hade enligt 1933 års arrendeavtal följande funktioner och var uppförd i följande tekniker: Norra längans västra del utgjorde boningshus och var uppfört i ekkorsvirke med lerkline i facken. Stuga och kammare hade en invändig förskalning av lersten (råsten). Västra gaveln var brädklädd. Norra längans östra del utgjorde undantag och var uppfört i furu- och ekkorsvirke med lerkline i facken. En del av södra fasaden samt östra gaveln var brädklädda. Hela längan hade halmtak. Västra längan utgjorde loge med huggebod och var uppförd i ekkorsvirke med lerkline i facken. Västra fasaden var till största delen brädklädd. Taket var halmtäckt. 11
Södra längan rymde loge, redskapshus och vagnsport. Den var uppförd i ekkorsvirke med lerkline i facken samt halmtak. Östra längan var inredd till ko- och häststall, hackelsehus, drängkammare och svinhus. Den var uppförd i ekkorsvirke med lerkline i facken mot norr och väster och i övrigt av gråsten. Taket täcktes av halm. En luta var tillbyggd norra längans norra fasad. Lutan fungerade som kolbod och var uppförd i korsvirke med lerkline i fyllningarna under halmtak. Vid stallets östra fasad fanns ett avträde. Lutan och avträdet revs när gården blev hembygdsgård 1953. Tidigare åtgärder och förutsättningar Taken Sedan 1950-talet då gården blev hembygdsgård består samtliga längors ryggning av halm och ryggaträn. Äldre fotografier visar att gården under 1900-talets första hälft istället hade ryggning utan ryggaträn. Enligt dokumentation gjord i samband med att gården blev hembygdsgård var norra längan ryggad med grästorv, östra längan med halm utan ryggaträn, västra längan med grästorv medan uppgift saknas för södra längan. Inför gårdens omvandling till hembygdsgård upprättades 1945 en arbetshandling av landsantikvarie Harald Olsson och intendent Gustaf Åberg över de arbeten som skulle göras för att iståndsätta gården. I denna handling anges att samtliga tak skulle ryggas med halm och förses med ryggaträn Fotografi visande del av gårdens norra och östra länga. Bilden tagen på 1920-talet då gården fortfarande brukades som arrende under Krapperup. Observera takens ryggning, att boningslängan hade två eldstäder, att undantaget (den lägre delen av boningslängan) hade halvpanel samt att färgsättningen av fönstren var en annan än dagens. Foto: Peter P. Lundh, Höganäs museum. 12
av ek. Anledningen var att man ansåg denna teknik hållbarare än grästorv. Det saknas uppgifter om hur ryggningen på gården såg ut före 1900. Allt sedan 1736 finns det skriftliga belägg för att gården har haft halmtak. Dessa tak låg i äldre tid på ravel (sammanbundna pinnar och grenar) istället för läkt. Raveln har därefter bytts mot läkt, vilket kan ha skett under sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Rekommendationen i samband med att gården blev hembygdsgård på 1950-talet var att samtliga längor skulle få nya halmtak. Under 1900-talets senare del har taken täckts om med vass. Eftersom Himmelstorp utgör byggnadsminne har beslutats att den omtäckning som nu görs skall göras med råghalm, det för gården traditionella materialet. Den ryggning som nu bytts ut uppskattas vara cirka 10 år gammal. Det finns dokumenterat att södra längan ryggades om 2007. Man använde då löspressad råghalm och återanvände ryggaträna. Dessa sammanfogades med kedjor. Boningslängans västgavel Enligt arbetshandlingen från 1945 åtgärdades då boningslängans västra gavel enligt följande: Grunden frilades så att fotträet med sin underkant låg 10 cm över markytan. Nya vindskivor sattes upp. Av den befintliga gaveln framgår att ytterligare några åtgärder utfördes antingen på 1950-talet eller i senare tid. Både fönstren och gavelröstets panel är nämligen av sentida utförande. Gaveln åtgärdades senast både 2005 och 2006. Vid det första tillfället byttes rötskadade bottenstycken i fönstren samt två av södra fönstrets foder. Löshultet under södra fönstret byttes. Alkydoljefärg på fönstren skrapades bort och fönstren målades om. Fönsterfodren som var målade med brun plastfärg skrapades rena och målades om. Gavelns rötskadade syll reparerades i den norra delen 2006. Cementputs kring fönstren knackades samtidigt ner och ersattes. Gavelröstets panel lagades i nedre delen och vattbrädan byttes. Vindsfönstrets övre och nedre foder byttes och målades. Utförda åtgärder 2016 Taken Boningslängans undantagsdel, norra takfallet, har täckts om. Den gamla vasstäckningen har ersatts med råghalm, vilken bundits med galvad ståltråd över salixkäppar. Halmen har levererats från Polen. De gamla läkten har kunnat återanvändas då de var anpassade för halmtäckning. Halm kräver tätare läkt (25-30 cm:s avstånd) än vass (ca 40 cm:s avstånd). Samtliga längor har ryggats om. Kommittén för Himmelstorpsgården gavs inför arbetenas igångsättning möjlighet att välja om man ville återgå till ryggning med grästorv, den metod som använts på gården under 1900-talets första hälft, eller om man ville fortsätta med ryggning med ryggaträn. Man valde 13
det senare alternativet. Den nya ryggningen består av linhalm. Halmen hålls på plats med galvat hönsnät och ryggaträn på samma sätt som tidigare. De gamla ryggaträna av ek har återanvänts, men de har lagts på något större avstånd än vad de tidigare gjorde. De gamla ryggaträna låg mycket tätt, vissa nästan helt inpå varandra, varför det nya avståndet ger ett mer traditionellt utseende. Det är vedertaget att lägga tre ryggaträn per två alnar dvs. ryggaträna ligger med ett inbördes avstånd om ca 40 cm (en underarms avstånd). Boningslängans undantagsdel före och efter omtäckning. Observera skillnaden i hur tätt ryggaträna ligger. Efter omtäckning har ryggaträna lagts på traditionellt avstånd om en underarms längd. 14
Ryggaträna är sammanfogade med något olika tekniker. På norra längan (boningslängan) och västra längan är de sammanfogade med dymlingar medan de på södra och östra längan är fogade med kedjor, en nyare teknik. Undantagets halmtak var före omtäckning tunt och gräsbevuxet. Nedan ses västra längans ryggning före åtgärd. Ryggaträna ligger tätt och är sammanfogade med dymlingar. 15
Denna och motstående sida visar boningshusets undantagsdel under pågående arbete. Taklaget är från 1950-talet. Samtliga fotografier på uppslaget tagna av Michael Viberg. 16
Det nytäckta takfallet från vinden. På loftgolvet ligger gammal isolering som bör städas ut. Byggnaden mår bättre utan isolering, eftersom den inte används som bostad och enbart sommartid. 17
Västra längan före omryggning. Norra längan efter omryggning. Liksom västra längan har norra längan ryggaträn sammanfogade med trädymlingar. Detalj av östra längan efter omryggning. Denna länga har liksom den södra ryggaträn sammanfogade med kedjor. 18
Boningslängans västgavel Boningslängans sydvästra hörnstolpe var rötskadad i ytveden. Den skadade delen höggs ut och ett nytt stycke ekvirke fogades i. Virket levererades av Nyhamns Såg & Båtbyggeri. Korsvirkesfackens fyllningar sågs över och enstaka smärre lagningar gjordes med kalkbruk (släkt murkalk). Facken har därefter avfärgats med kalkfärg och fixerats med kalkvatten. Timran och gavelröstet har målats med Falu rödfärg. Det är en målsättning att gårdens samtliga vindskivor efterhand skall målas faluröda såsom de varit i äldre tid. Den vita färgen är ett relativt sentida påfund, tillkommet på 1970- eller 1980-talen. Vindskivorna är rödfärgade på fotografier från 1920-talet och var också rödfärgade när TV-serien Kullamannen spelades in på gården 1967. I arbetshandlingen från 1945 har Olsson och Åberg noterat de röda vindskivorna och påpekat att den faluröda färgen är skånsk tradition. När vindskivorna behöver bytas ut skall de därför målas med Falu rödfärg. Fram till dess skall de målas med faluröd linoljefärg, eftersom rödfärgen inte kan strykas på den nuvarande vita oljefärgen. På den västra gaveln har dessa direktiv nu följts och vindskivorna är målade Ottossons faluröda linoljefärg. Kittlagning har utförts på gavelns fönster. Dana Lims linoljekitt har använts. Kittet skall därefter målats med zinkvit linoljefärg av Ottossons tillverkning. Målningen utförs efter slutbesiktningen för att kittet skall hinna torka ordentligt. Iakttagelser under arbetet Fönsterfodren på boningslängans västgavel skrapades enligt Regionmuseets dokumentation rena och målades om 2005. De är nu målade med två färglager, ett undre bestående av vit linoljefärg och ett övre som utgörs av en brun färg, troligen en akrylat eller möjligen en alkydoljefärg. Vid ommålning måste därför fönsterfodren åter skrapas rena och målas om med linoljefärg. Avvikelser från handlingarna Boningslängans skorsten har inte kalkats. Kulturhistorisk bedömning De åtgärder som utförts i samband med 2016 års renoveringsarbeten har utförts med traditionella material och metoder. Projektet har genomförts i dialog mellan beställare, entreprenörer och antikvarie. Stor hänsyn har tagits till gårdens kulturhistoriska värden. 19
Motstående sida: Boningslängans västra gavel före och under pågående arbeten. Vindskivorna målas med faluröd linoljefärg. Ovan till vänster ses det färdiga resultatet. Gaveln har fått ett enhetligt rödfärgat gavelröste såsom gården traditionellt haft. Timran är rödfärgad och korsvirkesfacken lagade samt vitkalkade. Överst till höger ses norra längans sydvästra hörnstolpe, vilken hade rötskador i de yttre delarna. Nederst till höger: Detaljbild som visar det stycke ekvirke som fällts in i sydvästra hörnstolpen som ersättning för rötskadat timmer.
Västra gavelns fönsterbågar saknade kitt i främst bottenstycken. Höger fönsterbåge har kompletterats med nytt linoljekitt. 22
Källor och litteratur Arkiv Helsingborgs museers arkiv Mårten Sjöbecks samlingar Krapperups godsarkiv Arrendekontrakt C I:13 nr 6. Syneprotokoll C II:2 nr 2, C II:2 nr 3, C II:8 nr 5 Karta Egerström 1797 Karta von Hackwitz 1831 B:8b Regionmuseets arkiv Uppmätningsritningar, dokumentation av Harald Olsson och Gustaf Åberg 1945. Litteratur Ligoura, Anna 2005. Himmelstorpsgården restaurering av längorna samt myrsanering. Antikvarisk kontroll 2005. Rapport 2005:121. Regionmuseet. Ligoura, Anna 2006. Himmelstorpsgården stomlagningar m.m. Antikvarisk kontroll 2004. Rapport 2006:8. Regionmuseet. Mattsson, Karl 1961. Det sydsvenska halmtaket. Lund. Petersson, Emelie 2007. Himmelstorp - ryggning & putsarbeten. Antikvarisk kontroll, 2007. Rapport 2007:72. Regionmuseet. Ranby, Caroline 1998. Två gårdar i Himmelstorp. Bebyggelsehistorisk utveckling under svensk tid. Kullabygd 1998. Ranby, Caroline 2003. Krapperup mellan renässans och skiftesreformer. Volym I-II. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Nyhamnsläge. 23
RANBY TEXT & KULTURMILJÖ